Bet. 1990/91:JuU15

Justitieutskottets betänkande

1990/91:JUU15

Anslag till åklagarväsendet

Innehåll

Propositionen

Motioner

Utskottet

Hemställan

Reservationer

1990/91

JuU15

ANDRA HUVUDTITELN

Propositionen

I proposition 1990/91:100, bilaga 4 (justitiedepartementet),

har regeringen föreslagit riksdagen att för budgetåret 1991/92

till Riksåklagaren anvisa ett ramanslag på 22 378 000 kr.

(punkt C 1, s. 49--51),

till Åklagarmyndigheterna anvisa ett ramanslag på 475 863 000

kr. (punkt C 2, s. 51--53).

Motioner

1990/91:Ju209 av Sylvia Pettersson och Ines Uusmann (s) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om förbättrad utbildning resp. fortbildning

av poliser och åklagare.

1990/91:Ju301 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om ökad miljökompetens inom riksåklagarämbetet.

Motiveringen återfinns i motion 1990/91:Jo733.

1990/91:Ju403 av Siw Persson (fp) vari yrkas att riksdagen som

sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

domarutbildning i miljöfrågor.

1990/91:Ju806 av Anita Johansson m.fl. (s) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om nödvändigheten av att vidta åtgärder för

att skapa ändamålsenliga lokaler för åklagarmyndigheterna i

Stockholms län,

1990/91:Ju807 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om en utbildningsplan för att stärka

barnkompetensen inom rättsväsendet.

Motiveringen återfinns i motion 1990/91:So222.

1990/91:Ju816 av Lars Werner m.fl. (v) vari yrkas

3. att riksdagen till åklagarmyndigheterna för budgetåret

1991/92 anslår 5 000 000 kr. utöver vad regeringen föreslagit.

1990/91:Ju820 av Hans Göran Franck m.fl. (s) vari yrkas

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om åklagarnas behov av utbildning,

1990/91:Ju830 av Ingbritt Irhammar och Karin Starrin (c) vari

yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om utbildning i miljörätt för polis, åklagare

och domare,

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag om införande av

en särskild statsåklagare för miljömål,

Motiveringen återfinns i motion 1990/91:Jo792.

1990/91:Ju834 av Görel Thurdin och Karin Söder (c) vari yrkas

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om utbildning för andra kategorier än

socialtjänstens personal.

Motiveringen återfinns i motion 1990/91:So311.

1990/91:Ju842 av Krister Skånberg m.fl. (mp) vari yrkas

2. att riksdagen beslutar att till Åklagarmyndigheterna,

anslag C 2 under andra huvudtiteln, anvisa ett

reservationsanslag på 2 000 000 kr. för personalförstärkning och

utbildningsinsatser för att bredda och höja kompetensen hos dem

som utreder och för talan i miljöskyddsmål,

Motiveringen återfinns i motion 1990/91:Jo816.

Utskottet

Riksåklagaren

Medelsanvisningen

Regeringen har föreslagit att riksdagen anvisar 22 378 000 kr.

till riksåklagaren.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag till

medelsanvisning.

Åklagarmyndigheterna

Medelsanvisningen

Regeringen har föreslagit att riksdagen anvisar 475 863 000

kr. till åklagarmyndigheterna.

I tre motioner begärs att ytterligare medel skall anslås till

åklagarmyndigheterna utöver vad regeringen föreslagit. Motion

Ju816 innehåller yrkande om 5 milj. kr. för särskilda satsningar

på utredning av den ekonomiska brottsligheten, och i motion

Ju842 begärs 2 milj. kr. för kompetenshöjande åtgärder hos dem

som utreder och för talan i miljömål. I motion Ju820 begärs att

särskilda medel skall anvisas till åklagarna för utbildning om

ekonomisk brottslighet.

I budgetpropositionen (s. 52 f.) uttalar departementschefen

att något allmänt besparingsförslag inte kan komma i fråga under

budgetperioden (1991/92--1993/94); i stället bör en förstärkning

ske av anslaget med drygt 7,6 milj. kr. för ett förbättrat

ADB-stöd, ett visst personaltillskott och ökade

utbildningsinsatser. Under trettonde huvudtitelns anslag B 3.

Anskaffning av ADB-utrustning har 16 milj. kr. beräknats för

utbyggnad av ADB-stöd inom åklagarväsendet. Mot bakgrund av det

ansträngda arbetsläget vid åklagarmyndigheterna och med hänsyn

till att arbetsbördan inte kan förväntas lätta under överskådlig

tid uttalar departementschefen att hon kommer att hålla sig noga

underrättad om utvecklingen och vid behov kommer att ompröva

resurstilldelningen under treårsperioden.

Som framgår av det anförda tillförs åklagarmyndigheterna

ytterligare anslag bl.a. för ökade utbildningsinsatser, och om

behov skulle uppstå kommer resurstilldelningen att omprövas. Med

hänsyn härtill saknas anledning för utskottet att göra någon

annan bedömning av behovet av medelstilldelning än

departementschefen gjort. Utskottet avstyrker bifall till

motionerna och tillstyrker regeringens förslag till

medelsanvisning.

Miljöfrågor

Önskemål om ökade utbildningsinsatser i miljörätt för poliser,

åklagare och domare framförs i motionerna Ju301, Ju403 och

Ju830. I motion Ju830 begär motionärerna dessutom att en

särskild statsåklagare i miljömål skall utses.

Som utskottet tidigare anfört, senast förra året

(1989/90:JuU23 s. 4), är det en förutsättning för ett effektivt

beivrande av miljöbrottsligheten att poliser, åklagare och

domare besitter goda kunskaper i miljörätt. Utskottet har

inhämtat att utbildning i miljörätt fortlöpande sker eller

planeras för de berörda yrkeskategorierna. Med hänsyn härtill

saknas anledning till något uttalande från riksdagens sida

beträffande utbildning i miljörätt. Utskottet avstyrker med

hänvisning till det anförda bifall till motionerna Ju301, Ju403

och Ju830 i här behandlade delar.

Motionsönskemål om en särskild statsåklagare i miljömål har

utskottet tidigare behandlat vid flera tillfällen (se

1989/90:JuU23 s. 4 f och där angivna betänkanden). Utskottet

uttalade förra året att utskottet, lika lite som tidigare, kunde

förorda att miljökunskaper koncentrerades till en särskild

miljöåklagare utan ansåg det i stället lämpligare att, såsom

redan hade skett, förstärka den kompetens som finns hos

regionåklagarmyndigheterna. Utskottet vidhåller denna

inställning och avstyrker bifall till motion Ju830 i denna del.

Utbildning beträffande sexualbrott

I motionerna Ju209, Ju807 och Ju834 framförs krav på ökad

utbildning inom rättsväsendet för att förstärka kompetensen när

det gäller utredning av sexuella övergrepp mot barn.

Utskottet har tidigare behandlat motionsyrkanden om sexuella

övergrepp, särskilt sådana som riktar sig mot barn (se bl.a.

1989/90:JuU23 s. 5). I utskottets betänkande 1988/89:JuU6 lämnas

en fyllig redogörelse för bl.a. brottsbalkens straffbestämmelser

beträffande sexualbrott, vartill här hänvisas.

År 1985 gav regeringen (justitiedepartementet) ut en rapport,

Misshandel och sexuella övergrepp mot kvinnor och barn.

Denna hade på regeringens uppdrag sammanställts av

representanter från bl.a. rikspolisstyrelsen, riksåklagaren och

domstolsverket. Rapporten är en sammanfattande handledning för

alla som i sitt arbete kommer i kontakt med offer för misshandel

och sexualbrott. Enligt budgetpropositionen (prop. 1990/91:100,

bilaga 4, s. 38) är rapporten föremål för översyn; arbetet

kommer att slutföras under våren.

Sedan 1985 pågår vid brottsförebyggande rådet (BRÅ) ett

forskningsprojekt om sexuella övergrepp mot barn. Ett flertal

rapporter har presenterats. En arbetsgrupp inom projektet

presenterade år 1990 en rapport, När man misstänker

sexualbrott mot barn (BRÅ-rapport 1990:8). Rapporten är avsedd

att fungera som en kunskapskälla och vägledning för dem, som

kommer i kontakt med barn som har utsatts för sexuella

övergrepp.

Frågor om sexuella övergrepp mot barn har övervägts av

våldskommissionen. Kommissionen har i sitt betänkande Våld och

brottsoffer (SOU 1990:92) lämnat förslag på vissa åtgärder för

att förebygga sexualbrott mot barn.

Inom justitiedepartementet sker för närvarande en översyn av

kriterierna för gradindelningen av sexualbrott mot barn.

Översynen sker på grundval av departementspromemorian (Ds

1989:6) Sexuella övergrepp mot barn m.m. I promemorian

lämnas förslag till vissa ändringar av bestämmelserna om

sexualbrott i 6 kap. brottsbalken. Ändringarna syftar till att

på ett tydligare sätt markera det allvar med vilket sexuella

övergrepp mot barn måste ses. När det gäller våldtäkt och

sexuellt utnyttjande av underårig markeras att offrets låga

ålder är en faktor som normalt bör medföra att brottet skall

anses som grovt.

Socialstyrelsen kommer under våren 1991 att publicera allmänna

råd med förslag till handläggningsrutiner vid medicinska,

barnpsykiatriska och sociala utredningar av sexualbrott mot

barn. Råden är avsedda för socialtjänsten samt hälso- och

sjukvården. Även andra frågor, t.ex. samarbete mellan

myndigheter, kommer att behandlas.

Inom flera åklagardistrikt finns särskilda projekt med

samordning mellan olika myndigheter vid utredning av sexualbrott

mot barn. Inom polisen pågår omfattande utbildningsinsatser inom

området. Även inom åklagarväsendet och domstolsväsendet har

sådan utbildning förekommit, och viss planering av ytterligare

utbildningsinsatser pågår.

Som ovan anförts pågår ett omfattande arbete med sådana frågor

som aktualiserats genom motionerna. Detta är enligt utskottets

mening viktigt och angeläget. Vid ställningstagande till

motionsönskemålen bör emellertid noteras att sexualbrott mot

barn och arbetet med utredning och lagföring av dessa brott är

av sådan natur att det är särskilt påkallat att de yrkesutövare

inom rättsväsendet som tar befattning därmed besitter och

vidmakthåller goda kunskaper inom ämnesområdet. Det är därför

särskilt angeläget att erforderliga utbildningsinsatser äger rum

kontinuerligt. Regeringen bör ta initiativ till att så sker. Vad

utskottet nu har uttalat bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna.

Lokalfrågor

I motion Ju806 framförs önskemål om större lokalutrymmen för

åklagarmyndigheten i Handen, om nya lokaler för

åklagarmyndigheten i Nacka samt om åtgärder för att förbättra

den inre säkerheten vid regionåklagarmyndighetens i Stockholm

kansli.

Av uppgifter som utskottet inhämtat under ärendets

handläggning framgår, såvitt avser Handen och Nacka, att

åtgärder vidtagits för att förbättra lokalsituationen inom dessa

åklagardistrikt samt, såvitt avser regionåklagarmyndigheten i

Stockholm, att de säkerhetsproblem som förelegat har åtgärdats

och att förhållandena nu är godtagbara.

Något särskilt uttalande från riksdagens sida är med anledning

av motionen alltså inte erforderligt.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande anslag till riksåklagaren

att riksdagen till Riksåklagaren för budgetåret 1991/92

anvisar ett ramanslag på 22 378 000 kr.,

2. beträffande anslag till åklagarmyndigheterna

att riksdagen med avslag på motionerna 1990/91:Ju816 yrkande

3, 1990/91:Ju820 yrkande 3 och 1990/91:Ju842 yrkande 2 till

Åklagarmyndigheterna för budgetåret 1991/92 anvisar ett

ramanslag på 475 863 000 kr.,

res. 1 (v)

res. 2 (mp)

3. beträffande utbildning i miljöfrågor

att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Ju301, 1990/91:Ju403

och 1990/91:Ju830 yrkande 1,

res. 3 (m, c, mp)

4. beträffande en särskild statsåklagare för miljömål

att riksdagen avslår motion 1990/91:Ju830 yrkande 2,

res. 4 (c)

5. beträffande utbildning beträffande sexualbrott mot barn

att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:Ju209,

1990/91:Ju807 och 1990/91:Ju834 som sin mening ger regeringen

till känna vad utskottet anfört,

6. beträffande lokalfrågor

att riksdagen avslår motion 1990/91:Ju806 yrkande 2.

Stockholm den 12 mars 1991

På justitieutskottets vägnar

Britta Bjelle

Närvarande: Britta Bjelle (fp), Lars-Erik Lövdén (s),

Jerry Martinger (m), Birthe Sörestedt (s), Ingbritt Irhammar

(c), Bengt-Ola Ryttar (s), Göran Magnusson (s), Eva Johansson

(s), Björn Ericson (s), Göran Ericsson (m), Lars Sundin (fp),

Anders Svärd (c), Berith Eriksson (v), Krister Skånberg (mp),

Sigrid Bolkéus (s), Jan Andersson (s) och Birgit Henriksson (m).

Reservationer

1. Anslag till åklagarmyndigheterna (mom. 2)

Berith Eriksson (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 3 som börjar

med "Som framgår" och slutar med "till medelsanvisning" bort ha

följande lydelse:

Som framgår av det anförda tillförs åklagarmyndigheterna

ytterligare anslag bl.a. för ökade utbildningsinsatser. Denna

satsning är emellertid enligt utskottets mening inte

tillräcklig. Om inte snabba och kraftfulla åtgärder vidtas för

att komma till rätta med den ekonomiska brottsligheten kommer

medborgarnas moral- och rättsuppfattning vad gäller skattebrott

och annan ekonomisk brottslighet att bli alltmer uppluckrad.

Till sist kommer de grundvärderingar om solidaritet på vilka ett

demokratiskt samhälle bygger att undermineras. Snabba insatser

är nödvändiga. För att möjliggöra att kraftfulla åtgärder vidtas

mot den ökande ekonomiska brottsligheten fordras att åklagarna

tillförs resurser för särskilda satsningar på utredning av sådan

brottslighet. Åklagarmyndigheterna bör därför för budgetåret

1991/92 tillföras 5 milj.kr. utöver vad regeringen föreslagit.

Utskottet tillstyrker bifall till motion Ju816. Önskemålet i

motion Ju820 om särskilda medel för utbildning om ekonomisk

brottslighet får härigenom anses tillgodosett. Däremot kan

utskottet inte nu ställa sig bakom önskemålet i motion Ju842 om

ytterligare medel för utredning av miljöbrottslighet.

dels att utskottets hemställan under moment 2 bort ha

följande lydelse:

2. beträffande anslag till åklagarmyndigheterna

att riksdagen med anledning av propositionen och med bifall

till motion 1990/91:Ju816 yrkande 3, med anledning av motion

1990/91:Ju820 yrkande 3 samt med avslag på motion 1990/91:Ju842

yrkande 2 till Åklagarmyndigheterna för budgetåret 1991/92

anvisar ett ramanslag på 480 863 000 kr.

2. Anslag till åklagarmyndigheterna (mom. 2)

Krister Skånberg (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 3 som börjar

med "Som framgår" och slutar med "till medelsanvisning" bort ha

följande lydelse:

Som framgår av det anförda tillförs åklagarmyndigheterna

ytterligare anslag bl.a. för ökade utbildningsinsatser. Denna

satsning är emellertid enligt utskottets uppfattning inte

tillräcklig. Eftersom det enligt utskottets uppfattning behövs

intensifierade åtgärder för att komma till rätta med

brottsligheten på miljöområdet behövs, utöver vad regeringen

föreslagit, 2 milj.kr. för personalförstärkning och

utbildningsinsatser för att bredda och höja kompetensen hos de

åklagare som utreder och för talan i miljömål. Utskottet

tillstyrker alltså bifall till motion Ju842. Däremot kan

utskottet i dagsläget inte ställa sig bakom önskemålen i

motionerna Ju816 och Ju820 om ytterligare medel för utredning av

den ekonomiska brottsligheten även om utskottet i och för sig

starkt sympatiserar med sådana åtgärder. En prioritering får i

stället ske inom anslaget.

dels att utskottets hemställan under moment 2 bort ha

följande lydelse:

2. beträffande anslag till åklagarmyndigheterna

att riksdagen med anledning av propositionen och med bifall

till motion 1990/91:Ju842 yrkande 2 samt med avslag på

motionerna 1990/91:Ju816 yrkande 3 och 1990/91:Ju820 yrkande 3

till Åklagarmyndigheterna för budgetåret 1991/92 anvisar ett

ramanslag på 477 863 000 kr.

3. Utbildning i miljörätt (mom. 3)

Jerry Martinger (m), Ingbritt Irhammar (c), Göran Eriksson

(m), Anders Svärd (c), Krister Skånberg (mp) och Birgit

Henriksson (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 3 som börjar

med "Som utskottet" och slutar med "behandlade delar" bort ha

följande lydelse:

När det gäller motionsönskemålen om miljöutbildning vill

utskottet anföra följande.

En förutsättning för ett effektivt beivrande av

miljöbrottsligheten är att polis och åklagare har goda kunskaper

såväl om lagstiftningen som om de särskilda problem, t.ex.

beträffande metodfrågor i fråga om utredningsförfarandet, som

gäller denna brottslighet. Det är givetvis av största vikt att

även domare besitter goda kunskaper i miljörätt. Vidare krävs

att kunskapen är allmänt spridd bland befattningshavare som kan

komma i kontakt med miljöbrott. Härtill kommer dels att

utvecklingen är snabb inom miljöområdet, dels att lagstiftningen

befinner sig i ett skede av utveckling och förändring.

Utbildningsbehovet kan därför inte anses tillfredsställt genom

de åtgärder som har vidtagits. Tvärtom är det nödvändigt att en

fortsatt kraftfull satsning på miljöutbildning sker

kontinuerligt. Detta bör riksdagen med anledning av motionerna

Ju301, Ju403 och Ju830 i här behandlade delar ge regeringen till

känna.

dels att utskottets hemställan under moment 3 bort ha

följande lydelse:

3. beträffande utbildning i miljöfrågor

att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:Ju301,

1990/91:Ju403 och 1990/91:Ju830 yrkande 1 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört.

4. En särskild statsåklagare för miljömål (mom. 4)

Ingbritt Irhammar och Anders Svärd (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 3 som

börjar med "Motionsönskemål med" och slutar med "denna del" bort

ha följande lydelse:

I fråga om en särskild statsåklagare för miljömål måste

utskottet först konstatera att antalet miljömål är litet.

Erfarenheterna av miljömål är därför små på de regionala

åklagarmyndigheterna. Samtidigt är miljömålen ofta komplicerade

och kräver djupa kunskaper i tekniska och andra frågor av

icke-juridisk natur. Det finns därför enligt utskottets mening

starka skäl som talar för att handläggningen av miljömål i vart

fall under en övergångstid koncentreras till en särskild

statsåklagare för miljömål. När tillräcklig erfarenhet av

miljöbrottsligheten vunnits bör den organisatoriska frågan tas

upp på nytt. Därvid bör särskilt prövas om sambandet mellan

ekonomisk brottslighet och miljöbrott är så starkt att detta i

fortsättningen kan motivera en sådan organisatorisk lösning för

miljöbrottens del som gäller för den ekonomiska brottsligheten.

Vad utskottet nu anfört med anledning av motion Ju830 bör

riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under moment 4 bort ha

följande lydelse:

4. beträffande en särskild statsåklagare för miljömål

att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Ju830 yrkande 2

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.