Bet. 1990/91:JuU16

Justitieutskottets betänkande

1990/91:JUU16

Anslag till domstolsväsendet

Innehåll

Propositionen

Motioner

Utskottet

Hemställan

Reservationer

1990/91

JuU16

ANDRA HUVUDTITELN

Propositionen

I proposition 1990/91:100, bilaga 4 (justitiedepartementet),

har regeringen föreslagit riksdagen att för budgetåret 1991/92

till Domstolsverket anvisa ett ramanslag på 60 875 000 kr.,

till Domstolarna m.m. anvisa ett ramanslag på 2 164 214 000

kr.,

till Utrustning till domstolar m.m. anvisa ett

reservationsanslag på 29000000 kr.

Motioner

1990/91:Ju402 av Bo Hammar m.fl. (v) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om behovet av en översyn av 6 kap. 1 § lagen om offentlig

anställning.

1990/91:Ju404 av Ingbritt Irhammar m.fl. (c) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att nuvarande

utskrivningsnämndsorganisation bevaras så som centern föreslagit

i motion 1990/91:So42,

2. att riksdagen till Domstolarna anvisar 2 151 214 000 kr.

eller 13000000 kr. mindre än vad regeringen föreslagit.

1990/91:Ju405 av Bo Hammar och Berith Eriksson (v) vari yrkas

att riksdagen hos regeringen begär att en utredning tillsätts

med uppgift att föreslå åtgärder för att stärka domstolarnas

oberoende och målsägandenas ställning i enlighet med vad som

anförts i motionen.

1990/91:Ju407 av Ulla Orring och Hans Lindblad (fp) vari yrkas

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om ekonomiska medel för informationsinsatser.

1990/91:Ju701 av Allan Ekström (m) vari yrkas att riksdagen

hos regeringen begär förslag till sådan ändring i förfarandet

vid tillsättning av domartjänster som förordats i motionen.

1990/91:Ju702 av Allan Ekström (m) vari yrkas att riksdagen

beslutar att snarast möjligt återinföra de regler som tidigare

gällt för såväl antalet nämndemän som mandatperiodens längd.

1990/91:Ju704 av Ingbritt Irhammar och Kersti Johansson (c)

vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag om

snabbare handläggning och beslut vid skattskyldigs besvär över

taxering.

1990/91:Ju707 av Margitta Edgren (fp) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om behovet av en översyn av jävsreglerna i rättegångsbalken vad

gäller åklagares möjlighet att utse sakkunniga.

1990/91:Ju708 av Ulla Orring och Bengt Harding Olson (fp) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om utökad möjlighet till förenklad

domstolsprövning av konsumenttvister.

1990/91:Ju714 av Hadar Cars m.fl. (fp, m, c) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att lagen

(1929:145) om skiljemän bör bli föremål för en översyn.

1990/91:Ju716 av Sonja Rembo (m) vari yrkas att riksdagen som

sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

sådan ändring i gällande regler att hälso- och sjukvården får

ersättning för sina kostnader vid avgivande av utlåtanden på

begäran av domstol.

1990/91:Ju806 av Anita Johansson m.fl. (s) vari yrkas

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om nödvändigheten av att vidta åtgärder för

att skapa ändamålsenliga lokaler för tingsrätterna i Stockholms

län.

1990/91:Ju810 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om domstolsväsendets situation.

Motiveringen återfinns i motion 1990/91:Sk636.

1990/91:Ju821 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas

54. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om skydd för vittnen och påföljden för

brottet övergrepp i rättssak.

1990/91:Ju828 av Britta Bjelle m.fl. (fp) vari yrkas

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om fortsatt delegering av arbetsuppgifter

inom domstolsväsendet,

11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om meritvärdering och snabbhet i

domarutbildningen,

12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om behovet av hjälpmedel inom

domstolsväsendet.

1990/91:Ju831 av Ylva Annerstedt m.fl. (fp) vari yrkas att

riksdagen hos regeringen begär en utredning av möjligheten att

ta bort kravet på medborgarskap vid tjänstgöring i svenska

rättsväsendet.

Motiveringen återfinns i motion 1990/91:U520.

1990/91:Ju833 av Bengt Harding Olson (fp) vari yrkas att

riksdagen hos regeringen begär förslag till ändring i

rättegångsbalken för att säkerställa rätten till opartisk

lagföring.

Motiveringen återfinns i motion 1990/91:K246.

1990/91:Ju835 av Lars Werner m.fl. (v) vari yrkas

12. att riksdagen till Domstolarna m.m. för budgetåret 1991/92

anslår 1 500 000 kr. utöver vad regeringen har föreslagit eller

således 2165714000 kr. enligt vad som i motionen anförts

om att omdisponera pengar.

1990/91:Ju842 av Krister Skånberg m.fl. (mp) vari yrkas

3. att riksdagen beslutar att till Domstolarna, anslag D 2

under andra huvudtiteln, anvisa ett reservationsanslag på

2 000 000 kr. för personalförstärkning och utbildningsinsatser

för att bredda och höja kompetensen hos dem som dömer och

handlägger miljöskyddsmål.

Motiveringen återfinns i motion 1990/91:Jo816.

1990/91:K31 av Hans Leghammar m.fl. (mp)

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag till lag som

reglerar höga statligt anställda juristers, främst justitieråd

och regeringsråd, möjlighet att extraarbeta.

Utskottet

Inledning

Domstolsväsendet ingår i försöket med treåriga budgetramar.

För domstolsväsendets del lades verksamhetens inriktning och

medelstilldelningen i princip fast år 1989 (1988/89:JuU14). Det

här behandlade regeringsförslaget avser således det sista året i

treårsperioden.

Domstolsverket

Medelsanvisningen

Regeringen föreslår att riksdagen för budgetåret 1991/92 till

Domstolsverket anvisar ett ramanslag på 60 875 000 kr. (punkt D

1, s. 58--60).

Utskottet tillstyrker regeringens förslag till

medelsanvisning.

Domstolarna m.m.

Inledning

Anslaget till Domstolarna m.m. omfattar anslagen till de

allmänna domstolarna, de allmänna förvaltningsdomstolarna,

försäkringsdomstolarna samt hyresnämnderna och bostadsdomstolen.

Från anslaget betalas också kostnaderna för de kansligöromål för

statens ansvarsnämnd som fullgörs av Svea hovrätt.

Arbetsläget m.m.

Beträffande målutvecklingen i domstolarna under år 1990 kan

nämnas följande.

I tingsrätterna har såväl antalet inkomna som antalet

avgjorda och antalet balanserade (vid årsskiftet ännu ej

avgjorda) mål ökat. Ökningen i målbalansen uppgår till 3,6 %.

Beträffande tvistemålen exkl. gemensamma ansökningar bör

särskilt anmärkas att de senaste årens minskning vänts till en

ökning på inte mindre än drygt 8 % -- och vid de tre största

tingsrätterna (Stockholm, Göteborg och Malmö) uppgår ökningen av

antalet inkomna tvistemål till drygt 17 %.

Också i hovrätterna har antalet inkomna, avgjorda och

balanserade mål ökat. Ökningen är ojämnt fördelad. Antalet

inkomna mål till hovrätten över Skåne och Blekinge har ökat med

6,5 % medan antalet mål till hovrätten för Nedre Norrland har

minskat med drygt 13 %.

Antalet inkomna mål till högsta domstolen har ökat med

drygt 8 %. Samtidigt har avverkningstakten minskat. Balansen har

ökat med nästan 14 %.

I länsrätterna är situationen totalt sett praktiskt taget

oförändrad jämfört med år 1989. Antalet inkomna skattemål har

ökat något. Trots detta har omloppstiden i skattemål sjunkit, om

än obetydligt, från 20,2 månader till 19,9 månader.

Körkortsmålen tar en allt större andel av resurserna i anspråk

-- av det totala antalet inkomna mål uppgår andelen körkortsmål

till 35 % jämfört med 22 % år 1985. Här kan också nämnas att

antalet inkomna mål enligt socialtjänstlagen (1980:620) och

lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga har

ökat medan målen enligt lagen (1988:870) om vård av missbrukare

i vissa fall har minskat.

I kammarrätterna har antalet inkomna mål ökat med 11 %. En

motsvarande ökning av avverkningstakten har emellertid lett till

en balansminskning på 7,5 %. Vid utgången av år 1990 var 38 % av

målen äldre än ett år jämfört med 45 % år 1989.

I regeringsrätten har antalet inkomna mål ökat samtidigt

som avverkningstakten sjunkit. Resultatet är en balansökning på

drygt 10 % och en försämring av den inneliggande balansens

ålder.

I försäkringsdomstolarna ökar antalet inkomna mål alltjämt

snabbt (drygt 9 % år 1990) samtidigt som antalet avgjorda mål

ökat endast marginellt. Balansen har ökat med 21,5 %.

Handläggningstiden närmar sig nu två år.

I försäkringsöverdomstolen har antalet inkomna mål ökat

med nära 8 % och antalet avgjorda mål med 25 %. Balansen har

ökat med knappt 4 %.

Utskottet måste för sin del konstatera att arbetsläget i

domstolarna alltjämt är ansträngt. Samtidigt har emellertid

rekryteringssituationen stabiliserats i fråga om juristpersonal

i de allmänna domstolarna och de allmänna

förvaltningsdomstolarna, och nya reformer kan förutses som en

följd av domstolsutredningens (dir. 1989:56) arbete. Även om

utskottet således anser att utvecklingen i domstolarna måste

följas uppmärksamt vill utskottet också peka på att det är

naturligt om det pågående förändringsarbetet medför vissa

påfrestningar på verksamheten. I ett mer långsiktigt perspektiv

bör detta arbete dock komma att medföra ett avsevärt bättre

resursutnyttjande inom domstolarna. Den omorganisation som

förestår beträffande försäkringsrätterna kommer att verka i

samma riktning. Utskottet återkommer senare i vår till den

frågan i samband med behandlingen av regeringens proposition om

rättskipningen i socialförsäkringsmål (prop. 1990/91:80).

Som utskottet ser saken är det mot bakgrund av

arbetssituationen i domstolarna utomordentligt angeläget att

arbetet med införandet av modern teknik fortsätter; något som

också är fallet (se även 1989/90:JuU24 s. 3). Mot den bakgrunden

är något sådant uttalande som begärs i motion Ju828 inte

erforderligt.

Utskottet vill vidare understryka vikten av att

juristpersonalen avlastas sådana arbetsuppgifter som skulle

kunna utföras av kanslipersonal. Utskottet har också under en

följd av år ställt sig positivt till sådana förändringar (se

1989/90:JuU24 s. 4 och där gjorda hänvisningar). Utskottet kan

konstatera att utvecklingsarbetet också på detta område

fortsätter.

Sammantaget kan utskottet, även om utskottet har förståelse

för den oro för domstolarnas situation som kommer till uttryck i

motion Ju810, inte finna att några sådana uttalanden som begärs

i den motionen och i motion Ju828 är erforderliga. Utskottet

avstyrker bifall till motionerna även i nu behandlade delar.

I fråga om omloppstiden i länsrätterna för skattemål kan

utskottet konstatera att läget är långtifrån tillfredsställande,

och utskottet vill erinra om att riksdagen har slagit fast att

omloppstiden inte bör överstiga tolv månader.

Utskottet kan emellertid -- av skäl som utskottet anförde

senast förra året (se 1989/90:JuU24 s. 12) -- inte ställa sig

bakom kravet i motion Ju704 att det bör införas en tidsfrist

inom vilken skattemål bör vara avgjorda. Utskottet erinrar om

möjligheten att avgöra skattemål utan att yttrande inkommit från

den skattskyldiges motpart. Utskottet vidhåller alltså sin

tidigare inställning att den av motionärerna föreslagna

ordningen skulle försvåra ett ändamålsenligt utnyttjande av

domstolarnas resurser, och utskottet avstyrker bifall till

motionen.

Medelsanvisningen

Regeringen föreslår att riksdagen för budgetåret 1991/92 till

Domstolarna m.m. anvisar ett ramanslag på 2 164 214 000 kr.

(punkt D 2, s.60--65).

För hanteringen av nya målgrupper inom de allmänna

förvaltningsdomstolarna beräknar regeringen 13 milj.kr.

I motionerna Ju404, Ju835 och Ju842 föreslås ändringar i

förhållande till regeringens förslag.

I motion Ju404 yrkas en minskning av anslaget med 13 milj.kr.

Bakgrunden till yrkandet är att motionärerna anser att

regeringens förslag om överflyttande av ärenden om psykiatrisk

tvångsvård till de allmänna förvaltningsdomstolarna inte bör

genomföras (se prop. 1990/91:58). Av den anledningen erfordras

enligt motionärerna inte det ifrågavarande beloppet.

Utskottet, som senare under våren kommer att behandla

propositionen om psykiatrisk tvångsvård, anser att någon ändring

av medelsberäkningen i här aktuellt hänseende inte bör göras nu.

Om riksdagen senare skulle finna att den föreslagna

omorganisationen inte bör företas, förutsätter utskottet att

riksdagen i det sammanhanget tar upp anslagsfrågan på nytt.

Utskottet avstyrker bifall till motion Ju404.

I motion Ju835 begärs en anslagsökning med 1,5 milj.kr. Den är

avsedd för fortbildning av nämndemän; i motion Ju407 framhålls

att medel för informationsinsatser bland nämndemännen bör

avsättas i domstolsverkets budget.

Frågan om nämndemannautbildning har utskottet behandlat flera

gånger under senare år (se 1989/90:JuU24 s. 7 f och där gjord

hänvisning). Utskottet nöjer sig nu med att -- i likhet med

tidigare år -- konstatera att medel för nämndemännens

utbildnings- och informationsbehov anvisas över domstolsverkets

anslag. Härtill kommer att 1988 års tilläggsanslag på 5 milj.kr.

ännu inte till fullo förbrukats och att 1 milj.kr. kommer att

föras över till nästa budgetår.

Utskottet kan således inte finna att det nu föreligger behov

av utökade medel för detta ändamål. Utskottet vill emellertid

också konstatera att det åvilar varje domstol där nämndemän

tjänstgör att se till att nämndemännen får information om ny

lagstiftning m.m. så att de får goda förutsättningar att på ett

bra sätt fullgöra sitt uppdrag. Utskottet konstaterar också att

domstolsverket och Nämndemännens riksförbund gör ett

betydelsefullt arbete i detta sammanhang. Med dessa ord

avstyrker utskottet bifall till motion Ju835.

Inte heller motion Ju407 bör föranleda något uttalande från

riksdagens sida.

I motion Ju842 begärs en anslagsökning med 2 milj.kr. Den är

avsedd för ökade utbildningsinsatser på miljörättens område.

Utskottet behandlade ett liknande motionsönskemål förra året,

och frågan har varit aktuell även tidigare (se 1989/90:JuU23 s.

4 f och där gjord hänvisning). Utskottet underströk då vikten av

att bl.a. domare besitter goda kunskaper i miljörätt och

konstaterade att utbildningsinsatser för domare inletts.

Utskottet vill här erinra om att domstolarna, t.ex. i tekniskt

komplicerade mål, har möjlighet att föranstalta om

sakkunnigbevisning och att det finns ett visst utrymme att

anlita experter som ledamöter i domstolen (se 1988/89:JuU23 s.

36 f). I vattendomstol och fastighetsdomstol ingår alltid en

teknisk expert i fullsutten sammansättning.

Utskottet vill härutöver tillägga att intresserade domare kan

beredas möjlighet att delta i externa kurser inom detta lika väl

som andra områden. Utskottet vill också erinra om att behovet av

utbildning i miljörätt måste vägas mot andra angelägna

utbildningsbehov. Den avvägningen görs i den lokala

domstolsorganisationen. En sådan ordning gör det bl.a. möjligt

att ta hänsyn till hur vanligt förekommande en viss typ av mål

är.

Med hänvisning till vad som anförts avstyrker utskottet bifall

till motion Ju842.

Utskottet delar justitieministerns bedömning av medelsbehovet

och tillstyrker regeringens förslag till medelsanvisning.

Lokalförsörjningen

I motion Ju806 aktualiseras lokalbehovet för Nacka tingsrätt

och Jakobsbergs tingsrätt.

Byggnadsstyrelsen är lokalhållare för domstolsväsendet.

Utskottet som väl känner till att lokalsituationen i de båda

tingsrätterna är bekymmersam kan konstatera att

byggnadsstyrelsen uppmärksammat förhållandena. Som utskottet i

liknande sammanhang tidigare anfört (se t.ex. 1989/90:JuU27 s. 2

f) är det emellertid inte möjligt för utskottet att prioritera

vissa angelägna projekt framför andra. Utskottet är av den

anledningen inte berett att tillstyrka bifall till motionen.

Tillsättningen av domare

I motion Ju701 tas vissa frågor om tillsättning av

domartjänster upp, och i motion Ju828 aktualiseras frågor om

meritvärderingen m.m. i det sammanhanget.

Utskottet behandlade liknande frågor förra året i samband med

behandlingen av regeringens proposition om domarbanan och

meritvärderingen vid tillsättningen av domartjänster (prop.

1989/90:79, JuU25, rskr. 193).

När det först gäller önskemålet i motion Ju828 om att

skickligheten skall vara utslagsgivande vid tillsättning av

domartjänster kan utskottet endast konstatera att en sådan

ordning infördes i det nyssnämnda lagstiftningsärendet. I samma

ärende godkände riksdagen riktlinjer för en avkortad och

sammanhållen domarutbildning. Utskottet avstyrker bifall till

motionen.

När det sedan gäller önskemålet i motion Ju701 om att genom

medverkan utifrån säkerställa en så fullödig domarkår som

möjligt kan utskottet nu liksom förra året (se s. 5 f nyssnämnda

betänkande) konstatera att frågan om domarbanans utformning

blivit grundligt genomlyst under ett mångårigt arbete. Anledning

saknas att nu ta upp frågan på nytt. Utskottet avstyrker bifall

till motion Ju701.

Krav på svenskt medborgarskap

I motion Ju831 läggs fram förslag om att utreda om kravet på

svenskt medborgarskap för rättsväsendets personal behövs.

Denna fråga regleras beträffande domare i 11 kap. 9 §

regeringsformen (RF) och i 4 kap. 1 och 6 §§ rättegångsbalken

(RB). För åklagare och poliser finns regleringen i 4 kap. 2 §

lagen (1976:600) om offentlig anställning (LOA). För här nämnda

yrkeskategorier krävs svenskt medborgarskap.

Här kan också nämnas att Sverige nyligen undertecknat en

överenskommelse med de nordiska länderna om nordisk

arbetsmarknad för personer som genomgått en behörighetsgivande

högre utbildning omfattande minst tre års studier. Enligt

överenskommelsen får anställning på en sådan tjänst som omfattas

av överenskommelsen inte göras beroende av att den sökande har

visst medborgarskap. Undantag görs för bl.a. tjänster inom

rättsväsendet, åklagarväsendet och polisen; tjänster som är av

betydelse för den nationella säkerheten. Sådana tjänster kan

alltså även i fortsättningen förbehållas personer med svenskt

medborgarskap.

Regeringen överlämnar i dagarna en proposition med förslag om

att riksdagen skall godkänna överenskommelsen. En tanke i

förslaget är att kravet på svenskt medborgarskap för innehavare

av här aktuella tjänster måste upprätthållas.

Utskottet har behandlat frågor om krav på svenskt

medborgarskap i vissa fall vid några tillfällen under senare år

(se JuU 1985/86:1y och JuU 1987/88:18). Utskottet har i dessa

ärenden inte haft anledning att uttryckligen ta ställning till i

vilken utsträckning hänsynen till rikets säkerhet kräver svenskt

medborgarskap. Att sådana hänsyn normalt gör sig gällande

beträffande rättsväsendets personal är dock uppenbart. Härtill

kommer det under arbetet med RF uttalade önskemålet att beslut

som rör enskildas rättsliga ställning skall fattas av svenska

medborgare (se prop. 1973:90 s. 402 ff). Någon anledning att

utreda frågan finns inte, och utskottet avstyrker bifall till

motion Ju831.

Domares bisysslor

I motionerna Ju402 och K31 aktualiseras frågor kring i första

hand justitierådens bisysslor. Motionärerna anser bl.a. att det

finns risk att bisysslorna medför att domarnas opartiskhet

ifrågasätts, och de begär en översyn av reglerna.

Regler som rör kravet på saklighet och opartiskhet, förbud för

justitieråden att inneha andra ämbeten och förbud mot s.k.

förtroendeskadliga bisysslor finns i 1 kap. 9 § RF, 3 kap. 4 §

RB resp. 6 kap. 1 § LOA.

Justitieministern besvarade i januari en interpellation om

justitierådens löner m.m. (riksdagens snabbprotokoll 1990/91:53

s. 12 ff). Hon anförde då att hon ansåg det värdefullt att de

högsta domarna kunde åta sig t.ex. skiljemannauppdrag (som

ordförande eller som ensam skiljedomare) och uppdrag som

ordförande i statliga utredningar. Enligt hennes uppfattning är

rådande begränsningar i domarnas rätt att inneha bisysslor

tillräckliga för att garantera såväl domstolens och

justitierådens opartiskhet som kravet på att intrång inte får

ske i den ordinarie verksamheten. Hon framhöll också att domare

-- inte minst ledamöterna i högsta domstolen -- på grund av sin

utbildning och yrkeserfarenhet får anses ha särskilda

förutsättningar att själva avgöra om en bisyssla är

förtroendeskadlig eller olämplig av annan anledning, och hon tog

avstånd från tanken att införa ett totalt förbud mot bisysslor.

Utskottet delar justitieministerns uppfattning, och utskottet

avstyrker bifall till motionerna Ju402 och K31.

Antalet nämndemän m.m.

I motion Ju702 framförs krav på en återgång till tidigare

gällande ordning med fem nämndemän i domför sammansättning i

tingsrätt.

Denna fråga har utskottet behandlat varje år sedan den

nuvarande ordningen med tre nämndemän infördes år 1983 (senast i

1989/90:JuU24 s. 6). Utskottet vidhåller att den nuvarande

ordningen är lämplig och avstyrker bifall till motionen i denna

del.

I samma motion krävs också en återgång till sexåriga

mandatperioder. Även den frågan behandlades i förra årets

betänkande (s. 6 f). Utskottet konstaterade då att farhågorna

för bristande erfarenhet m.m. bland nämndemännen inte vann stöd

i en av domstolsverket företagen utredning -- av rapporten

framgick att inte mindre än 82 % av de dåvarande nämndemännen

tidigare haft nämndemannauppdrag.

Utskottet som konstaterar att behovet av kontinuitet bland

nämndemännen uppenbarligen är väl tillgodosett avstyrker bifall

till även denna del av motion Ju702.

Oberoende domstolar

I motion Ju405 tas upp handläggningen av det s.k.

buggningsmålet vid Stockholms tingsrätt. Motionärerna anför

bl.a. att tingsrätten utan författningsstöd genomförde

personalkontroll av de nämndemän som deltog i handläggningen. De

framför vidare önskemål om en utredning för att belysa vilka

ändringar i rättegångsförfarandet och domstolens organisation

som kan vara påkallade för att stärka domstolarnas oberoende

ställning och målsägandenas ställning. Liknande önskemål förs

fram i motion Ju833.

Som anförs i motion Ju405 genomfördes personalkontroll i

buggningsmålet. Kontrollen omfattade bl. a. domare, nämndemän

och protokollförare i målet och föregicks, så som föreskrivs i 3

och 5 §§ personalkontrollkungörelsen (1969:446), av ett

regeringsbeslut den 22 februari 1990 om inplacering i

skyddsklass 1 A av nämnda personer.

Utskottet kan konstatera att påståendet om att kontrollen

utfördes utan författningsstöd saknar grund.

När det sedan gäller frågan om handläggningen av

buggningsmålet aktualiserat något utredningsbehov vill utskottet

nämna att överväganden av betydelse i sammanhanget pågår i

justitiedepartementet med anledning av en lagrådsremiss om vissa

begränsningar i målsäganderätten. Hithörande frågor kan också

komma att aktualiseras i domstolsutredningens arbete.

Utskottet finner inte anledning att föreslå inledandet av

ytterligare utredningsarbete om här aktuella frågor. Utskottet

avstyrker bifall till motionerna Ju405 och Ju833.

Åklagares sakkunnig

I motion Ju707 föreslås en översyn av de regler som gäller

åklagares sakkunnig. Motionären förespråkar en uttrycklig

reglering i RB om att åklagares sakkunnig skall vara opartisk.

Utskottet behandlade ett liknande motionsyrkande förra året

(prop. 1989/90:71, JuU32 s. 7 f, rskr. 292). Utskottet

konstaterade då att förundersökningen skall bedrivas objektivt

och att åklagaren är skyldig att se till att den sakkunnige han

anlitar är tillförlitlig i alla hänseenden. Utskottet fann att

den gällande regleringen, där i och för sig en uttrycklig regel

om opartiskhet saknas, inte kan tas till intäkt för att kraven

på objektivitet och opartiskhet skulle vara lägre när det gäller

sakkunnig som förordnats av åklagaren än när det gäller

sakkunnig som förordnats av rätten. Utskottet fann de då

aktuella motionsyrkandena i allt väsentligt tillgodosedda och

avstyrkte bifall till dem. Riksdagen följde utskottet.

Utskottet har alltjämt samma uppfattning, och utskottet

avstyrker bifall till motion Ju707.

Småmålslagen

I motion Ju708 framförs önskemål om en utvidgning av den s.k.

småmålslagen i syfte att utöka möjligheten till förenklad

domstolsprövning i konsumenttvister.

Småmålslagen upphörde att gälla den 1 januari 1988 och dess

regler om förenklat förfarande i tvistemål om mindre värden

införlivades samtidigt med RB (se prop. 1986/87:89, JuU 31,

rskr. 278). Utskottet avstyrker bifall till motionen.

Skiljemannalagen

I motion Ju714 förs fram önskemål om en översyn av

skiljemannalagen.

Lagen (1929:145) om skiljemän har inte undergått någon

genomgripande översyn sedan sin tillkomst. Frågan har nu

aktualiserats i justitiedepartementet av Stockholms

handelskammares skiljedomsinstitut som, bl.a. med hänvisning

till den internationella utvecklingen, pekar på behovet av en

revision av lagstiftningen.

Utskottet delar motionärernas uppfattning att en översyn nu är

erforderlig, och utskottet utgår från att en sådan kommer att

inledas inom kort. Eftersom frågan redan är aktualiserad inom

justitiedepartementet torde något beslut av riksdagen dock inte

erfordras. Med dessa uttalanden avstyrker utskottet bifall till

motion Ju714.

Kostnaden för sakkunnigbevisning

I motion Ju716 begärs att hälso- och sjukvården skall få

ersättning för sina kostnader vid avgivande av utlåtande på

begäran av domstol.

Frågan om ersättning för utlåtanden till allmän domstol

regleras i 40 kap. 17 § RB. Enligt regleringen skall myndigheter

normalt tillhandahålla yttranden utan ersättning. Sådana

utlåtanden kan avse t.ex. barnpsykiatriskt yttrande i ett

vårdnadsmål eller ett rättsintyg (läkarintyg) i ett mål om

ansvar för misshandel. Regleringen omfattar dock inte endast

sjukvårdshuvudmännens skyldigheter i sammanhanget utan gäller

för alla myndigheter.

Utskottet har erfarit att frågan om ersättning i nu nämnda

sammanhang redan aktualiserats i departementet. Det finns därför

inte anledning för riksdagen att ta initiativ i saken. Utskottet

avstyrker bifall till motion Ju716.

Övergrepp i rättssak

I motion Ju821 förordas att påföljden för övergrepp i rättssak

normalt skall vara fängelse.

Våldskommissionen har nyligen lagt fram ett liknande förslag i

sitt slutbetänkande (SOU 1990:92) Våld och brottsoffer.

Kommissionens förslag bereds nu i justitiedepartementet.

Utskottet anser att beredningen av våldskommissionens förslag

inte bör föregripas. Utskottet avstyrker bifall till motion

Ju821.

Utrustning till domstolar m.m.

Medelsanvisningen

Regeringen föreslår att riksdagen för budgetåret 1991/92

anvisar ett reservationsanslag till Utrustning till domstolar

m.m. på 29 000 000 kr. (punkt D 3, s. 65 och 66).

Utskottet tillstyrker regeringens förslag till

medelsanvisning.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande anslag till Domstolsverket

att riksdagen med bifall till regeringens förslag till

Domstolsverket för budgetåret 1991/92 anvisar ett ramanslag

på 60 875 000 kr.,

2. beträffande tekniska hjälpmedel

att riksdagen avslår motion 1990/91:Ju828 yrkande 12,

1. res. (fp, v)

3. beträffande domstolarnas situation m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Ju810 yrkande 2 och

1990/91:Ju828 yrkande 10,

res. 2 (v)

4. beträffande omloppstiden i skattemål

att riksdagen avslår motion 1990/91:Ju704,

res. 3 (m, fp, c)

5. beträffande anslag till Domstolarna m.m.

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med

avslag på motionerna 1990/91:Ju404, 1990/91:Ju835 yrkande 12 och

1990/91:Ju842 yrkande 3 till Domstolarna m.m. för budgetåret

1991/92 anvisar ett ramanslag på 2 164 214 000 kr.,

res. 4 (c)

res. 5 (v)

res. 6 (mp)

6. beträffande information till nämndemän

att riksdagen avslår motion 1990/91:Ju407,

7. beträffande lokalförsörjningen

att riksdagen avslår motion 1990/91:Ju806 yrkande 3,

8. beträffande skicklighetskriteriet m.m.

att riksdagen avslår motion 1990/91:Ju828 yrkande 11,

9. beträffande tillsättningsförfarandet

att riksdagen avslår motion 1990/91:Ju701,

res. 7 (m)

10. beträffande svenskt medborgarskap

att riksdagen avslår motion 1990/91:Ju831,

11. beträffande domares bisysslor

att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Ju402 och 1990/91:K31

yrkande 2,

res. 8 (v, mp)

12. beträffande antalet nämndemän m.m.

att riksdagen avslår motion 1990/91:Ju702,

13. beträffande oberoende domstolar

att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Ju405 och

1990/91:Ju833,

res. 9 (v)

14. beträffande åklagares sakkunnig

att riksdagen avslår motion 1990/91:Ju707,

15. beträffande småmålslagen

att riksdagen avslår motion 1990/91:Ju708,

16. beträffande skiljemannalagen

att riksdagen avslår motion 1990/91:Ju714,

17. beträffande kostnaden för sakkunnigbevisning

att riksdagen avslår motion 1990/91:Ju716,

18. beträffande övergrepp i rättssak

att riksdagen avslår motion 1990/91:Ju821 yrkande 54,

res. 10 (m, fp, c)

19. beträffande anslag till Utrustning till domstolar m.m.

att riksdagen med bifall till regeringens förslag till

Utrustning till domstolar m.m. för budgetåret 1991/92

anvisar ett reservationsanslag på 29 000 000 kr.

Stockholm den 12 mars 1991

På justitieutskottets vägnar

Britta Bjelle

Närvarande: Britta Bjelle (fp), Lars-Erik Lövdén (s),

Jerry Martinger (m), Birthe Sörestedt (s), Ingbritt Irhammar

(c), Bengt-Ola Ryttar (s), Göran Magnusson (s), Eva Johansson

(s), Björn Ericson (s), Göran Ericsson (m), Lars Sundin (fp),

Anders Svärd (c), Berith Eriksson (v), Krister Skånberg (mp),

Sigrid Bolkéus (s), Jan Andersson (s) och Birgit Henriksson (m).

Reservationer

1. Tekniska hjälpmedel (mom. 2)

Britta Bjelle (fp), Lars Sundin (fp) och Berith Eriksson (v)

anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 5 som börjar

med "Som utskottet" och slutar med "inte erforderligt" bort ha

följande lydelse:

Som utskottet ser det är det mot bakgrund av arbetssituationen

i domstolarna utomordentligt angeläget att arbetet med

införandet av modern teknik fortsätter och intensifieras.

Tillgång till t.ex. persondator vid domskrivning frigör resurser

som skulle kunna användas på ett mer ändamålsenligt sätt, t.ex.

till att lägga ned mer omsorg på utformningen av domskälen.

Sammantaget skulle en allmän tillgång till modern datorteknik

verka kvalitetshöjande och ha en positiv inverkan på

rättssäkerheten. Samtidigt är det en personalbefrämjande åtgärd

genom att besvärligt rutinarbete -- ändra och rätta -- i stor

utsträckning försvinner.

Vad utskottet nu anfört bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under moment 2 bort ha

följande lydelse:

2. beträffande tekniska hjälpmedel

att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Ju828 yrkande 12

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

2. Domstolarnas situation m.m. (mom. 3)

Berith Eriksson (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 5 som börjar

med "Sammantaget kan" och slutar med "behandlade delar" bort ha

följande lydelse:

Utskottet ställer sig positiv till denna utveckling. Utskottet

anser emellertid också att det är nödvändigt att konsekvenserna

av en ökad delegering borde ges en samlad belysning. I det

sammanhanget bör tas upp ansvarsfördelningen inom domstolarna

och effekterna på notarietjänstgöringen.

Utskottet vill också i detta sammanhang understryka vikten av

att den personal som söker sig till rättsväsendet är kompetent

och att den trivs med sitt arbete och vill stanna kvar.

Härvidlag finns det alltjämt anledning att hysa oro över

domstolarnas situation, och utvecklingen måste följas noga.

Vad utskottet nu anfört bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under moment 3 bort ha

följande lydelse:

3. beträffande domstolarnas situation m.m.

att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Ju810 yrkande 2

och 1990/91:Ju828 yrkande 10 som sin mening ger regeringen till

känna vad utskottet anfört.

3. Omloppstiden i skattemål (mom. 4)

Britta Bjelle (fp), Jerry Martinger (m), Ingbritt Irhammar

(c), Göran Ericsson (m), Lars Sundin (fp), Anders Svärd (c) och

Birgit Henriksson (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 5 som börjar

med "Utskottet kan" och slutar med "till motionen" bort ha

följande lydelse:

Det är mot den bakgrunden uppenbart att det nu krävs åtgärder

för att radikalt minska handläggningstiden i skattemålen. Det

kan väl i och för sig inte uteslutas att den pågående översynen

av domstolsorganisationen kan komma att leda till en förbättring

i arbetsläget och till kortare handläggningstider. Detta är

emellertid fråga om en utveckling på sikt som enligt utskottets

mening knappast kan avvaktas. Utskottet anser sålunda tiden nu

vara mogen att föreskriva en tidsfrist inom vilken

taxeringsbesvär senast bör vara avgjorda. Regeringen bör

återkomma till riksdagen med förslag i saken. Detta bör ges

regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under moment 4 bort ha

följande lydelse:

4. beträffande omloppstiden i skattemål

att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Ju704 som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

4. Anslag till Domstolarna m.m. (mom. 5)

Ingbritt Irhammar och Anders Svärd (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 6 som börjar

med "Utskottet, som" och slutar med "motion Ju404" bort ha

följande lydelse:

Utskottet har samma uppfattning. Utskottet vill tillägga att,

om det senare skulle visa sig att riksdagen intar motsatt

ståndpunkt, utskottet förutsätter att anslagsfrågan då tas upp

på nytt.

dels att den del av utskottets yttrande på s. 7 som börjar

med "Utskottet delar" och slutar med "till medelsanvisning" bort

ha följande lydelse:

Som framgått i det föregående anser utskottet att anslaget

till domstolarna bör minskas med 13 milj. kr. jämfört med

regeringens förslag. Anslaget bör således bestämmas till

2 151 214 000 kr.

dels att utskottets hemställan under moment 5 bort ha

följande lydelse:

5. beträffande anslag till Domstolarna m.m.

att riksdagen med anledning av propositionen och med bifall

till motion 1990/91:Ju404 samt med avslag på motionerna

1990/91:Ju835 yrkande 12 och 1990/91:Ju842 yrkande 3 till

Domstolarna m.m. för budgetåret 1991/92 anvisar ett

ramanslag på 2 151 214 000 kr.

5. Anslag till Domstolarna m.m. (mom. 5)

Berith Eriksson (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 6 som börjar

med "Utskottet kan" och slutar med "motion Ju835" bort ha

följande lydelse:

Detta är emellertid långt ifrån tillräckligt, och utskottet

kan ställa sig bakom kravet i motion Ju835 på en ökad

medelstilldelning till fortbildning av nämndemän. Utskottet

anser att den tidigare satsningen på fortbildning av nämndemän

bör permanentas. Vidare måste det vara en uppgift för staten att

säkerställa den utbildnings- och informationsverksamhet som

bedrivs av Nämndemännens riksförbund. Utskottet anser att

ytterligare 1 500 000 kr. bör avsättas för utbildnings- och

fortbildningsverksamhet bland nämndemän. Medlen bör tas från

anslaget för kriminalvårdens transportorganisation.

dels att den del av utskottets yttrande på s. 7 som börjar

med "Utskottet delar" och slutar med "till medelsanvisning" bort

ha följande lydelse:

Som framgått i det föregående anser utskottet att anslaget

till domstolarna bör ökas med 1,5 milj. kr. jämfört med

regeringens förslag. Anslaget bör således bestämmas till

2 165 714 000 kr.

dels att utskottets hemställan under moment 5 bort ha

följande lydelse:

5. beträffande anslag till Domstolarna m.m.

att riksdagen med anledning av propositionen och med bifall

till motion 1990/91:Ju835 yrkande 12 samt med avslag på

motionerna 1990/91:Ju404 och 1990/91:Ju842 yrkande 3 till

Domstolarna m.m. för budgetåret 1991/92 anvisar ett

ramanslag på 2165714000 kr.

6. Anslag till Domstolarna m.m. (mom. 5)

Krister Skånberg (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 7 som börjar

med "Med hänvisning"" och slutar med "motion Ju842" bort ha

följande lydelse:

Utskottet anser emellertid att vad som nu redovisats inte är

tillräckligt. Utskottet anser att det behövs en målmedveten

utbildningsinsats som är inriktad på att bredda och komplettera

kunskaperna om miljörätt och motsvarande miljökunskaper hos dem

som dömer och i domstolarna handlägger miljöskyddsmål. Dessutom

kan det behövas personalförstärkningar för att i rimlig tid och

på önskvärt sätt handlägga dessa mål. För dessa ändamål bör

ytterligare 2 milj. kr. utöver regeringens förslag anslås till

domstolarna. Medlen bör tas från anslaget till

statsrådsberedningen.

dels att den del av utskottets yttrande på s. 7 som börjar

med "Utskottet delar" och slutar med "till medelsanvisning" bort

ha följande lydelse:

Som framgått i det föregående anser utskottet att anslaget

till domstolarna bör ökas med 2 milj. kr. jämfört med

regeringens förslag. Anslaget bör således bestämmas till

2 166 214 000 kr.

dels att utskottets hemställan under moment 5 bort ha

följande lydelse:

5. beträffande anslag till Domstolarna m.m.

att riksdagen med anledning av propositionen och med bifall

till motion 1990/91:Ju842 yrkande 3 samt med avslag på

motionerna 1990/91:Ju404 och 1990/91:Ju835 yrkande 12 till

Domstolarna m.m. för budgetåret 1991/92 anvisar ett

ramanslag på 2166214000 kr.

7. Tillsättningsförfarandet (mom. 9)

Jerry Martinger, Göran Ericsson och Birgit Henriksson (alla m)

anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 7 som börjar

med "När det sedan" och slutar med "till motion Ju701" bort ha

följande lydelse:

Utskottet anser däremot önskemålet i motion Ju701 om att genom

medverkan utifrån säkerställa en så fullödig domarkår som

möjligt värt att närmare överväga (jämför s. 5 nyssnämnda

betänkande). Som anförs i motionen är det från rent

konstitutionella synpunkter angeläget att åstadkomma sådana

garantier att den verkställande makten kan frigöra sig från

varje form av misstanke att utnämningsmakten missbrukas på något

sätt. I motionen anvisas olika alternativ till lösningar.

Utskottet anser att regeringen bör få i uppdrag att närmare

granska dessa och andra alternativ och att därefter återkomma

till riksdagen med förslag. Vad utskottet nu anfört bör ges

regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under moment 9 bort ha

följande lydelse:

9. beträffande tillsättningsförfarandet

att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Ju701 som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

8. Domares bisysslor (mom. 11)

Berith Eriksson (v) och Krister Skånberg (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 9 som börjar

med "Utskottet delar" och slutar med "och K31" bort ha följande

lydelse:

Utskottet delar inte justitieministerns uppfattning. Tvärtom

anser utskottet att det förhållandet att justitieråden utför

välavlönade uppdrag åt privata företag kan leda till att

jävssituationer uppkommer. En annan aspekt är att många företag

på detta sätt kan gå vid sidan om domstolsförfarandet och nå

fram till en snabb tvistlösning genom landets främsta domare.

Det finns således starka skäl att genomföra en översyn av

reglerna för att få till stånd en väsentligt strängare syn på

domares bisysslor. Regeringen bör få ett sådant uppdrag.

Vad utskottet nu anfört bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under moment 11 bort ha

följande lydelse:

11. beträffande domares bisysslor

att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:Ju402 och

1990/91:K31 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna

vad utskottet anfört.

9. Oberoende domstolar (mom. 13)

Berith Eriksson (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar

med "När det" och på s. 10 slutar med "och Ju833" bort ha

följande lydelse:

När det sedan gäller frågan om handläggningen av

buggningsmålet aktualiserat något utredningsbehov vill utskottet

understryka att det är absolut nödvändigt att de lagregler som

styr rättegångsförfarandet är så entydiga och klara och

domstolarnas oberoende och integritet så fullständig att

rättsliga organ lojalt tillämpar gällande rätt oavsett yttre

påtryckningar och svårigheter.

Regeringen bör tillsätta en utredning, i vilken även

företrädare för Sveriges advokatsamfund och rättsvetenskapsmän

bör ingå, med uppgift att utifrån erfarenheterna av

buggningsmålet analysera vilka ändringar i dels

rättegångsförfarandet, dels Stockholms tingsrätts organisation

som kan vara påkallade för att stärka domstolarnas oberoende och

målsägandenas ställning. I sistnämnda hänseende kan utskottet

inte undgå att påpeka att det arbete som pågår i

justitiedepartementet med anledning av lagrådsremissen förra

året om vissa begränsningar i målsäganderätten närmast strävar i

motsatt riktning.

Vad utskottet nu anfört bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under moment 13 bort ha

följande lydelse:

13. beträffande oberoende domstolar

att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:Ju405 och

1990/91:Ju833 som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört.

10. Övergrepp i rättssak (mom. 18)

Britta Bjelle (fp), Jerry Martinger (m), Ingbritt Irhammar

(c), Göran Ericsson (m), Lars Sundin (fp), Anders Svärd (c) och

Birgit Henriksson (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 11 som

börjar med "Utskottet anser" och slutar med "motion Ju821" bort

ha följande lydelse:

Utskottet anser att frågan är av vikt och att en skärpning av

straffskalan brådskar. Samtidigt är saken okomplicerad och

innebär i första hand endast att minimistraffet anpassas till

vad som gäller beträffande mened; ett brott som i sammanhanget

får anses näraliggande. En sådan ändring bör kunna företas utan

någon ytterligare beredning. Regeringen bör få i uppdrag att

snarast lägga fram ett förslag för riksdagen. Detta bör ges

regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under moment 18 bort ha

följande lydelse:

18. beträffande övergrepp i rättssak

att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Ju821 yrkande 54

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

Särskilda yttranden

1. Antalet nämndemän m.m. (mom. 12)

Jerry Martinger, Göran Ericsson och Birgit Henriksson (alla m)

anför:

Enligt vår uppfattning kan frågan om antalet nämndemän inte

ses isolerad utan måste sammankopplas med frågan om utformningen

av omröstningsreglerna. Vi har sedan länge den uppfattningen att

antalet nämndemän bör vara fem och att rösträtten bör vara

kollektiv. Mot den bakgrunden anser vi oss inte böra tillstyrka

bifall till motion 1990/91:Ju702.

2. Antalet nämndemän m.m. (mom. 12)

Ingbritt Irhammar och Anders Svärd (båda c) anför:

Vi har tidigare ställt oss bakom en ordning med fyra

nämndemän. Att vi nu biträder majoritetens uppfattning innebär

inte att vi gör avkall på vår principiella inställning.

3. Skiljemannalagen (mom. 16)

Britta Bjelle (fp), Jerry Martinger (m), Ingbritt Irhammar

(c), Göran Ericsson (m), Lars Sundin (fp), Anders Svärd (c) och

Birgit Henriksson (m) anför:

Vi vill ytterligare understryka vikten av att en översyn

kommer till stånd inom en snar framtid. Detta är en

förutsättning för att Sverige skall kunna vidmakthålla sin

ställning inom den internationella rättskipningen.