Bet. 1990/91:JuU19

Justitieutskottets betänkande

1990/91:JUU19

Ingripanden mot unga

Innehåll

Propositionen

Motioner

Utskottet

Hemställan

Reservationer

Innehållsförteckning

1990/91

JuU19

Propositionen

I proposition 1990/91:86 har regeringen

(justitiedepartementet) efter hörande av lagrådet föreslagit

riksdagen att anta de i propositionen framlagda förslagen till

1. lag om ändring i polislagen (1984:387),

2. lag om ändring i lagen (1964:167) med särskilda

bestämmelser om unga lagöverträdare.

Propositionens huvudsakliga innehåll redovisas på s. 8.

I samband med propositionen behandlar utskottet en med

anledning av propositionen väckt motion samt ett antal yrkanden

i motioner som väckts under den allmänna motionstiden i år.

Lagförslagen har följande lydelse.

Motioner

Motion väckt med anledning av propositionen

1990/91:Ju25 av Lars Werner m.fl. (v) vari yrkas

1. att riksdagen avslår regeringens proposition 1990/91:86 om

polisens åtgärder i samband med ingripanden mot ungdomar,

2. att riksdagen hos regeringen begär att en översyn görs av

de lagrum som i dag tillåter att barn och ungdomar sätts i

polisarrester och allmänna häkten,

3. att riksdagen hos regeringen begär att den svenska

lagstiftningen i detta avseende samordnas med internationella

åtaganden på området.

Motioner väckta under den allmänna motionstiden år 1991

1990/91:Ju207 av Anita Jönsson och Jarl Lander (s) vari yrkas

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om utarbetande av generella föreskrifter vid

gripande av minderåriga.

1990/91:Ju223 av Hans Leghammar (mp) vari yrkas att riksdagen

hos regeringen begär att en utredning tillsätts med uppgift att

skapa förutsättningar för ett effektivt förebyggande av

ungdomars brottsutveckling.

1990/91:Ju713 av Marianne Andersson i Vårgårda och Birger

Andersson (c) vari yrkas att riksdagen beslutar om en sådan

lagändring att polisen blir skyldig att underrätta föräldrarna

när deras barn begått ett brott.

1990/91:Ju719 av Gunilla André och Marianne Andersson i

Vårgårda (c) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär

förslag om att förundersökningstiderna i ungdomsmål i

normalfallet begränsas till en månad.

1990/91:Ju802 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om familjens betydelse i det

brottsförebyggande arbetet,

20. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om åtgärder för att minska

ungdomsbrottsligheten.

1990/91:Ju815 av Hans Göran Franck m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om samhällets behandling av unga

lagöverträdare.

1990/91:Ju821 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om föräldrarnas/vårdnadshavarnas roll i det

brottsförebyggande arbetet,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om samordnat agerande från polis och

socialtjänst för gängbearbetning,

32. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om föräldranärvaro när barn/ungdomar blir

föremål för förundersökning, domstolsförhandling m.m.,

33. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om ungdomsrotlar inom polisen och om

åklagarväsendets handläggning av brott begångna av ungdomar,

34. att riksdagen hos regeringen begär förslag om införande av

jourdomstolar främst för unga lagöverträdare,

35. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om behovet av att lagen om skadelindrande

arbete blir mer effektiv,

36. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om konfrontation och medling med möjlighet

till gottgörelse,

37. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om påföljden ungdomskontrakt,

38. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om domstols möjlighet att döma unga

lagöverträdare till vård under en minsta tid,

39. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om möjligheter att ingripa för att stävja

ungdomars alkoholmissbruk.

1990/91:Ju823 av Britta Bjelle m.fl. (fp) vari yrkas

3. att riksdagen hos regeringen begär förslag till

lagstiftning om jourdomstolar för unga i enlighet med vad som

anförts i motionen,

4. att riksdagen hos regeringen begär förslag till regler om

närvaroskyldighet för vårdnadshavare när deras barn står inför

rätta, i enlighet med vad som anförts i motionen,

6. att riksdagen hos regeringen begär förslag till ändrade

förutsättningar för anhållande och häktning av 15--17-åringar så

att endast särskilda skäl skall behöva föreligga,

8. att riksdagen hos regeringen begär förslag till

lagstiftning avseende registrering av brott begångna av barn

under 15 år.

1990/91:Ju827 av Rolf Dahlberg m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär förslag till

lagstiftning som innebär att polisen ges befogenhet att

informera föräldrarna om missförhållanden som polisen känner

till beträffande ungdomar under 18 år på sätt som anges i

motionen,

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag till

lagstiftning om särskilda institutioner under

kriminalvårdsstyrelsens huvudmannaskap på sätt som anges i

motionen,

3. att riksdagen hos regeringen begär förslag till

lagstiftning om snabbare utredning av brott begångna av unga

personer på sätt som anges i motionen,

4. att riksdagen hos regeringen begär förslag till

lagstiftning om registrering av personer under 15 år som gjort

sig skyldiga till brott på sätt som anges i motionen,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om statistik över brott begångna av personer

under 15 år,

6. att riksdagen hos regeringen begär förslag till

lagstiftning om jourdomstolar på sätt som anges i motionen,

7. att riksdagen beslutar att upphäva 30 kap. 5 § andra

stycket brottsbalken.

1990/91:Ju828 av Britta Bjelle m.fl. (fp) vari yrkas

4. att riksdagen hos regeringen begär förslag till

lagstiftning om jourdomstolar i enlighet med vad som i motionen

anförts.

1990/91:Ju835 av Lars Werner m.fl. (v) vari yrkas

8. att riksdagen hos regeringen begär en översyn av

lagstiftningen om frihetsberövande av barn enligt vad i motionen

anförts om att ta bort möjligheten att döma barn till fängelse

m.m.

1990/91:Ju836 av Krister Skånberg m.fl. (mp) vari yrkas

2. att riksdagen beslutar att förbjuda fängelse som påföljd

för personer under 18 år,

3. att riksdagen hos regeringen begär förslag till lagändring

så att möjligheterna att döma personer mellan 18 och 21 år till

fängelse begränsas ytterligare.

Utskottet

Inledning

En parlamentarisk kommitté (dir. 1990:53) har nyligen

tillkallats för att utreda hur reaktionssystemet bör vara

utformat när det gäller unga som begår brott. Kommittén har

antagit namnet ungdomsbrottskommittén.

Justitieministern anför i propositionen att det i samband med

de överväganden som ledde fram till beslutet att tillkalla

kommittén framstod som nödvändigt att på ett snabbare sätt än

genom kommitténs arbete kunna genomföra vissa begränsade

ändringar när det gäller polisens möjligheter att omhänderta och

hålla kvar ungdomar under 18 år för att se till att de

överlämnas till vårdnadshavare, tjänsteman inom socialtjänsten

eller någon annan lämplig vuxen person. Bakgrunden var att det

från såväl polis som socialtjänst påtalats att det saknas

författningsstöd för sådana åtgärder.

I propositionen läggs i enlighet härmed fram förslag till

ändringar i polislagen (1984:387) och i lagen (1964:167) med

särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare (LUL). Förslagen

grundar sig på en promemoria upprättad inom

justitiedepartementet och remissbehandlingen av den.

Propositionens huvudsakliga innehåll

Förslagen i propositionen innebär att polisen i samband med

ingripanden mot ungdomar under 18 år får befogenhet att vidta

särskilda åtgärder för att ungdomarna skall kunna komma under

tillsyn av någon vuxen.

När det gäller unga som anträffas i särskilt riskfyllda

miljöer föreslås att den övre åldersgränsen för att ta hand om

dem höjs från 15 till 18 år.

Ungdomar som omhändertagits av polis för att brott skall kunna

avvärjas eller för att ordningen skall kunna upprätthållas får

inom den gällande sextimmarsfristen hållas kvar för att

skyndsamt överlämnas till någon vuxen.

Ungdomar som är skäligen misstänkta för brott men som

åklagaren inte anhåller och ungdomar som tagits med för förhör

får hållas kvar i högst tre timmar för att kunna komma under

tillsyn av någon vuxen.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 30 april 1991.

Utskottets ställningstaganden i anledning av propositionen

m.m.

Den utvidgning av polisens befogenheter som behandlas i

propositionen gäller tre situationer, vilka behandlas i det

följande.

Den första situation som tas upp i propositionen gäller

när en ung person anträffas under förhållanden som uppenbarligen

innebär överhängande och allvarlig risk för hans hälsa eller

utveckling. Regeringsförslaget innebär att den övre

åldersgränsen höjs från 15 år till 18 år för ett omhändertagande

i dessa fall (12 § polislagen).

Den andra situationen gäller när någon omhändertagits av

polisen med stöd av 13 § andra stycket polislagen efter

ordningsstörande uppträdande eller när det behövs för att

avvärja en straffbelagd handling. Den som omhändertagits enligt

denna bestämmelse skall enligt 16 § polislagen förhöras så snart

som möjligt och friges snarast möjligt efter förhöret, dock

senast sex timmar efter omhändertagandet.

Förslaget i denna del innebär att en omhändertagen, som är

under 18 år, efter avslutat förhör men inom den nu längsta

föreskrivna tiden på sex timmar, får hållas kvar hos polisen för

att genom en polismans försorg skyndsamt överlämnas till sina

föräldrar, annan vårdnadshavare, tjänsteman inom socialtjänsten

eller annan lämplig vuxen person (16 § andra stycket

polislagen).

Den tredje situation som tas upp i propositionen gäller

kvarhållande efter ingripande på grund av misstanke om brott och

en reglering härom föreslås upptagen i en ny 6 d § i LUL.

Om åklagaren beslutar att inte anhålla någon som är under 18

år och som polisen har gripit, får polisen, enligt

regeringsförslaget, hålla honom kvar i högst tre timmar för att

han skall kunna överlämnas till sina föräldrar, någon annan

vårdnadshavare, företrädare för socialtjänsten eller någon annan

lämplig vuxen person. Kvarhållandet får avse bara den som

åklagaren fortfarande anser vara skäligen misstänkt för brott.

För samma syfte föreslås att polisen i högst tre timmar skall

kunna hålla kvar någon under 18 år som medtagits till polisen

för förhör och som är skäligen misstänkt för brott.

Den föreskrivna tidsfristen på tre timmar i gripandefallen

räknas från den tidpunkt då åklagaren beslutat att inte anhålla

den unge, och i förhörsfallen räknas den från det att förhöret

är avslutat.

I motion Ju25 begärs avslag på propositionen. Motionärerna

anser att det redan i dag finns tillräckligt med bestämmelser

som medger att barn och ungdomar får tas i förvar i

polisarrester och allmänna häkten.

Utskottet anser för sin del att det finns miljöer och

situationer som polisen kommer i kontakt med i sitt arbete och

som för alla måste framstå som uppenbart olämpliga och skadliga

även för dem mellan 15 och 18 år och tillstyrker därför att

polisen skall ha möjlighet att ingripa i sådana fall.

Utskottet anser vidare i likhet med justitieministern att den

föreslagna regleringen är nödvändig för att nå syftet att den

unge överlämnas till lämplig vuxen person även efter ett

tillfälligt omhändertagande.

Utskottet delar också justitieministerns bedömning att det

många gånger kan framstå som motiverat att polisen skall kunna

hålla kvar även brottsmisstänkta unga för att ordna deras

tillsyn. Olika omständigheter kan visa att någon som är under 18

år är i omedelbart behov av tillsyn efter det att han gripits

som skäligen misstänkt för brott, även om åklagaren inte finner

skäl att anhålla honom. Detsamma kan gälla någon under 18 år som

har medtagits för förhör och som är skäligen misstänkt för

brott.

När det gäller förvaringen av de unga anförs i propositionen

att ungdomarna normalt skall förvaras i förhörsrum eller

liknande utrymmen under bevakning av en polisman, annan lämplig

tjänsteman inom myndigheten eller någon som sköter

arrestantbevakning eller liknande. Endast om det är absolut

nödvändigt i det enskilda fallet får den unge låsas in och i så

fall för en mycket kort tid. Barn under 15 år får jämlikt

polisens föreskrifter (FAP) inte förvaras i arrest.

Utskottet, som finner att den föreslagna regleringen länder de

unga till nytta, kan inte ansluta sig till motionärernas synsätt

och avstyrker bifall till motion Ju25 i nu behandlad del.

Under ärendets beredning i riksdagen har uppmärksammats att en

jämkning bör ske i den föreslagna lydelsen av förslaget till

6 d § LUL för att möjliggöra en reglering av beslutnivån inom

polismyndigheten av nu aktuella beslut. Ändringen framgår av

utskottets hemställan i ärendet. Utskottet utgår från att

regeringen vidtar vederbörliga förordningsändringar.

I motion Ju827 begärs att det införs en bestämmelse i

polislagen enligt vilken polisen får befogenhet att informera

föräldrar om missförhållanden som polisen känner till

beträffande ungdomar under 18 år. Motionskravet grundar sig på

ett förslag, som våldskommissionen lagt fram i sitt betänkande

(SOU 1990:92) Våld och brottsoffer.

Vid remissomgången i det nu aktuella ärendet har

våldskommissionen föreslagit att det införs en särskild

underrättelseskyldighet om sådant som iakttagits i

polisverksamheten men som inte föranlett något ingripande av

polisen mot den unge.

Justitieministern (prop. s. 11) anför att hon inte vill

utesluta att sådana underrättelser i många fall skulle kunna

vara av stort värde. Hon noterar samtidigt att det redan enligt

gällande rätt normalt inte finns något hinder för polisen att

underrätta föräldrar om gjorda iakttagelser. Någon särskild

lagreglering är därför, enligt hennes uppfattning, inte

nödvändig. Skulle en sådan ändå böra införas, kräver det enligt

hennes bedömning närmare överväganden som inte varit möjliga

inom ramen för det nu aktuella lagstiftningsärendet.

Utskottet delar justitieministerns bedömning och avstyrker

bifall till motionsyrkandet. Utskottet vill dock inte utesluta

att det kan finnas anledning att återkomma till frågan i annat

sammanhang.

Utskottets ställningstaganden i anledning av vissa

motionsyrkanden om unga lagöverträdare

Inledning

Sedan länge tas vid lagföringen särskild hänsyn till unga

lagöverträdare under 18 år. Deras brottslighet skall i betydligt

mer begränsad utsträckning än de äldres bli föremål för

domstolsprövning och föranleda åtgärder inom kriminalvårdens

ram. Principen är i stället att de unga skall uppmärksammas av

de sociala myndigheterna och att dessa på olika sätt skall ge

råd och stöd eller ingripa med andra åtgärder enligt

sociallagstiftningen, i första hand socialtjänstlagen (SOL;

1980:620) och lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård

av unga (LVU). Tanken är att åtal skall kunna underlåtas, om

lika goda eller bättre behandlingsmöjligheter för en ung

lagöverträdare kan åstadkommas utan att åtal väcks.

Särskilda regler om barn och ungdomar som begår brott finns

bl.a. i LUL. Lagen blev senast föremål för ändringar i ett

lagstiftningsärende år 1988 (prop. 1987/88:135, JuU36, rskr.

403) varvid bl.a. infördes bestämmelser som syftade till att öka

snabbheten i mål om brott av unga. Genom en särskild förordning

(1988:217) tog regeringen samtidigt initiativ till en

försöksverksamhet med snabbare utredningar rörande unga

lagöverträdare. Både försöksverksamheten och den nya

lagstiftningen har utvärderats av brottsförebyggande rådet

(BRÅ). BRÅs utvärdering har överlämnats till den inledningsvis

nämnda ungdomsbrottskommittén.

Brottsförebyggande åtgärder m.m.

I motionerna Ju802 och Ju821 begärs uttalanden om

familjens betydelse i det brottsförebyggande arbetet.

Senast förra året behandlade utskottet ett liknande

motionsönskemål (1989/90:JuU29 s. 20). Utskottet delade då,

liksom tidigare, motionärernas uppfattning att familjens

betydelse knappast kan överskattas när det gäller att ge barn

och ungdom en trygg uppväxt och konstaterade att det inte torde

råda någon oenighet om att goda uppväxtförhållanden är en

brottsförebyggande faktor av mycket stor betydelse. Utskottet

ansåg det dock inte finnas behov av något särskilt uttalande i

saken från riksdagens sida.

Utskottet saknar anledning att nu göra annan bedömning.

Motionsyrkandena avstyrks.

Motionen Ju223 tar upp frågan om tillsättandet av en

utredning om förebyggande verksamhet när det gäller

ungdomars brottslighet. Framför allt anser motionären att

gränsdragningen mellan olika ansvariga myndigheter bör utredas.

Ungdomsbrottskommittén har som huvuduppgift att undersöka om

den nuvarande fördelningen av uppgifter mellan socialtjänsten

och rättsväsendet är väl avvägd när det gäller unga

lagöverträdare och om samordningen mellan myndigheterna kan

förbättras. Kommittén är enligt direktiven fri att, mot bakgrund

av den kriminologiska kunskap som finns, mer allmänt belysa det

förebyggande arbetets roll och betydelse för att komma till

rätta med ungdomsbrottsligheten.

Utskottet anser för sin del att det i den rådande situationen

inte finns anledning för riksdagen att initiera ytterligare en

utredning på området. Motionsyrkandet avstyrks.

I motion Ju821 begärs ett tillkännagivande om ett utvidgat

samarbete mellan polis och socialtjänst för gängbearbetning.

Enligt vad utskottet erfarit förekommer samarbete mellan polis

och socialtjänst lokalt på många platser och med mångskiftande

innehåll runt om i landet. Utskottet ser positivt på sådana

samarbeten, men anser att dessa bör utformas enligt de lokala

förutsättningarna på platsen. Utskottet anser det inte

nödvändigt att riksdagen vidtar några åtgärder i anledning av

motionsönskemålen. I sammanhanget kan nämnas att

ungdomsbrottskommittén i sitt arbete skall utreda om

förutsättningarna för lokalt samarbete mellan polis och

socialtjänst kan förbättras och då särskilt överväga om gällande

föreskrifter för uppgiftsutbyte och annat samarbete mellan de

berörda myndigheterna är ändamålsenligt utformade. Yrkandet

avstyrks.

Motionen Ju821 tar upp spörsmålet om åtgärder för att

ingripa mot ungas alkoholmissbruk som en viktig

brottsförebyggande faktor.

I en interpellationsdebatt i november förra året angående

frågor om unga lagöverträdare (riksdagens protokoll 1990/91:21

s. 77 f) har justitieministern när det gäller frågan om

alkoholens betydelse för våldsbrottslighet bland ungdomar

hänvisat till att våldskommissionens promemoria om alkohol och

gatuvåld bereds inom departementet. Våldskommissionen har

föreslagit dels att restaurangägare m.fl., som har tillstånd att

servera alkohol, skall svara för ordningen utanför

serveringslokalen, dels att berusade personer som uppträder

störande skall bötfällas. Hon hänvisar vidare till att

regeringen i samband med den alkoholpolitiska proposition som

skall lämnas till riksdagen under innevarande riksmöte också

skall överväga alkoholpolitikens betydelse för gatuvåld och

annan kriminalitet bland ungdomar. I dessa sammanhang finns det,

enligt hennes mening, anledning att föreslå de ytterligare

åtgärder som framstår som påkallade och möjliga.

I rådande beredningsläge saknas det enligt utskottets mening

anledning för riksdagen att göra några särskilda uttalanden i

anledning av motionsförslagen (jfr också 1990/91:SoU7, rskr.

51). Yrkandet avstyrks.

I motionerna Ju823 och Ju827 förordas att

registrering av brott av barn under femton år skall ske och

att statistik skall föras när det gäller sådan brottslighet. I

den sistnämnda motionen förespråkas också registrering av unga

under 15 år som begår brott.

Nämnda spörsmål har senast behandlats av utskottet under förra

riksmötet (1989/90:JuU29 s. 20 f). Utskottet avstyrkte då bifall

till liknande motionsönskemål. I sin motivering hänvisade

utskottet till att frågorna var aktuella inom regeringskansliet

och att det saknades anledning för riksdagen att i rådande

beredningsläge göra något uttalande.

Frågan om registrering av brott av barn är nu föremål för

överväganden av ungdomsbrottskommittén. Det arbetet bör inte

föregripas. Utskottet avstyrker bifall till nu behandlade

yrkanden i motionerna Ju823 och Ju827.

Detsamma gäller frågan om registrering av barn som begått

brott. Även detta motionsyrkande avstyrks.

Föräldramedverkan

I motionerna Ju207 och Ju713 efterlyses bestämmelser

av innebörd att föräldrar skall underrättas när deras barn är

misstänkta för brott.

Vid behandling av liknande motionsönskemål förra året ansåg

utskottet att dessa fick anses tillgodosedda genom den

uttryckliga regel om underrättelse till vårdnadshavare som

åligger polis eller åklagare jämlikt 6 c § LUL när någon som är

under 18 år är skäligen misstänkt för brott. Sådan underättelse

skall meddelas om det inte finns särskilda skäl däremot.

Utskottet saknar anledning att nu inta annan ståndpunkt.

Utskottet vill emellertid påpeka att den proposition som

behandlas i detta betänkande innehåller förslag till

bestämmelser om kontakt med föräldrar även i andra situationer

än vid misstanke om brott. Motionsyrkandena avstyrks.

Regler om närvaro av föräldrar vid förundersökning förordas i

motion Ju821.

Förra året behandlade utskottet ett liknande motionsönskemål

innebärande att myndigheterna skulle verka aktivt för föräldrars

medverkan vid förundersökning (1989/90:JuU29 s. 21 f). Utskottet

avstyrkte bifall till motionen. Utskottet hänvisade till att det

finns ett flertal bestämmelser beträffande förundersökningen som

syftar till att väcka vårdnadshavares uppmärksamhet och få dessa

att engagera sig i den unges situation. Utskottet utgick från

att vederbörande myndigheter agerar i enlighet med detta och

ansåg att något uttalande i saken inte krävdes från riksdagens

sida.

BRÅ anför i sin ovannämnda utvärdering att åtgärder bör

övervägas för att öka föräldranärvaron vid förhör med

underåriga.

Utskottet utgår från att ungdomsbrottskommittén i sitt arbete

behandlar hithörande frågor. Detta arbete bör inte föregripas av

något initiativ i ärendet från riksdagens sida. Motionsyrkandet

avstyrks.

Införandet av regler om närvaroplikt för föräldrar vid

huvudförhandling beträffande unga lagöverträdare förordas i

motion Ju823. I motion Ju821 begärs ett

riksdagsuttalande i ämnet.

Utskottet behandlade förra året liknande motionsönskemål

(1989/90:JuU29 s. 21 f). Utskottet lämnade då en redogörelse för

de bestämmelser som gäller beträffande domstols möjlighet att på

olika sätt kontakta den unges vårdnadshavare om rättegången, och

till vilka här hänvisas. Utskottet konstaterade att dessa

bestämmelser i praktiken innebär att vårdnadshavaren som regel

kallas till huvudförhandlingen.

Under år 1988 behandlade utskottet också ett liknande yrkande

(JuU 1987/88:36 s. 20). Utskottet erinrade då om vad som gäller

om underrättelse till vårdnadshavare vid brottsmisstanke. Sådan

underrättelse får, som framgått ovan, underlåtas om det finns

särskilda skäl. Undantaget är avsett bl.a. för fall när

underrättelse skulle vara till större skada än nytta för den

unge. Utskottet ansåg i sitt av riksdagen godkända betänkande

att ett motsvarande synsätt kunde anläggas på frågan om

vårdnadshavare skall åläggas närvaroskyldighet vid

huvudförhandling. Övervägande skäl talade, ansåg utskottet, för

den gällande ordningen där vårdnadshavare i regel kallas till

hvudförhandlingen men själv avgör om han vill inställa sig.

Utskottet hade samma inställning förra året.

I sammanhanget vill utskottet nu endast tillägga att

våldskommissionen i sitt slutbetänkande föreslagit att det

införs en regel av innebörd att föräldrarna alltid skall

underrättas rörande rättegång mot ungdomar under 18 år.

Utskottet är nu inte berett att ändra sitt tidigare

ställningstagande. Frågan kommer att bli vidare belyst i

ungdomsbrottskommitténs arbete. Motionsyrkandena avstyrks.

Kortare utredningstider m.m.

I motionerna Ju719, Ju802 och Ju827 förespråkas en

tidsgräns inom vilken en förundersökning mot en ung

lagöverträdare bör vara färdig. I motion Ju821 begärs att

det inrättas särskilda ungdomsrotlar hos polis och åklagare i

syfte att effektivisera brottsutredningarna.

Några särskilda frister för brottsutredningar mot unga finns

inte. Av 2 § förundersökningskungörelsen (1947:948) följer

emellertid att åklagarna och polisen regelbundet skall samråda

för att motverka dröjsmål i förundersökningar mot dem som inte

fyllt 18 år.

BRÅ har i sin ovannämnda utvärdering funnit att de

lagändringar som vidtogs i LUL år 1988 knappast, generellt sett,

lett till kortare handläggningstider. Däremot har

handläggningstiden varit kortare i de distrikt som tillämpat den

särskilda förordningen (SFS 1988:217) om snabbare utredningar

rörande unga lagöverträdare. Detta beror dock enligt BRÅ inte på

själva förordningsföreskrifterna utan på det faktum att

försöksverksamheten bidragit till att frågor rörande

handläggning av ungdomsärenden uppmärksammats särskilt i dessa

distrikt. BRÅ noterar att polisens genomsnittliga

handläggningstider är påtagligt längre i de polisdistrikt som

har ungdomsrotlar/ungdomsenheter än där sådana rotlar inte

finns. Förklaringen härtill kan bl.a. vara, säger BRÅ, att

noggrannheten är större i de distrikt där sådana enheter finns.

När utskottet nu åter har att ta ställning till frågor om

tidsfrister m.m. för att göra utredningstiderna i ungdomsmålen

kortare, kan utskottet konstatera att dessa varit föremål för

försöksverksamhet och utvärdering och att ungdomsbrottskommittén

också kommer att behandla liknande frågor.

I detta beredningsläge saknas det, enligt utskottets

uppfattning, anledning för riksdagen att ta något initiativ i

frågan om de förslag till organisatoriska förändringar som

föreslås i motion Ju821.

Inte heller är utskottet berett att förorda en sådan tidsgräns

för förundersökning som förespråkas i motionerna Ju719, Ju802

och Ju827.

I syfte att korta ned handläggningstiderna framförs i

motionerna Ju802, Ju821, Ju823, Ju827 och

Ju828 yrkanden om att det skall inrättas jourdomstolar,

främst för unga lagöverträdare.

Förra våren tog utskottet senast ställning till liknande

motionsönskemål (se 1989/90:JuU29 s. 23). Utskottet avstyrkte

bifall till motionerna med hänvisning till att unga

lagöverträdare i princip inte skall bli föremål för

domstolsbehandling utan att andra vägar i huvudsak bör väljas

för att få till stånd en snabbare behandling.

Frågan kommer att bli föremål för överväganden inom

ungdomsbrottskommittén.

Mot bakgrund av rådande beredningsläge bör riksdagen inte

vidta några åtgärder enligt utskottets uppfattning.

Motionsyrkandena avstyrks.

Häktning av unga m.m.

Enligt 17 § LUL får barn under 15 år inte häktas eller

anhållas. Enligt 7 § samma lag krävs synnerliga skäl för

häktning av misstänkt som är under 18 år.

I motion Ju823 begärs ändrade förutsättningar för

anhållande och häktning av 15--17-åringar. Motionärerna anser

att det bör räcka med särskilda skäl för att sådan häktning

skall komma till stånd. Syftet är dels att få en kontroll över

ungdomar som begått brott, dels att påskynda handläggningen i

dessa mål.

Utskottet tog förra året (1989/90:JuU29 s. 23 f) avstånd från

en sådan tanke. Ungdomsbrottskommittén har enligt sina direktiv

att överväga behovet av ändring av bl.a. dessa regler. Utskottet

är inte berett att förorda att riksdagen tar några initiativ i

denna fråga. Motionsyrkandet avstyrks.

I motion Ju25 begärs en översyn av de bestämmelser som

tillåter att barn och ungdomar sätts i polisarrest eller häkte

och en samordning av dem med Sveriges konventionsåtaganden på

området.

Inledningsvis vill utskottet dels anmärka att barn under 15 år

enligt rikspolisens föreskrifter inte får låsas in i arrest (FAP

102-1), dels erinra om de särregler som ovan beskrivits när det

gäller anhållande och häktning av unga. Vidare vill utskottet i

denna del hänvisa till att det vid riksdagens godkännande av

FN-konventionen om barnets rättigheter gjordes en genomgång av i

vilka sammanhang en ung person kan sättas i polisarrest eller

häkte. De svenska reglerna ansågs inte kränka konventionen i

aktuella delar (prop. 1989/90:107, SoU28, rskr. 350). Riksdagen

uttalade sig dock för en viss översyn vid sidan härav, och en

interdepartemental arbetsgrupp har tillsatts för att utföra

detta arbete. Utskottet vill här också hänvisa till vad som

anförs om internationella utblickar i ungdomsbrottskommitténs

direktiv. Något behov av en sådan översyn som förordas i

motionen föreligger enligt utskottets mening för närvarande

inte.

När det gäller de föreslagna ändringarna i den aktuella

propositionen har frågan om förslagens konventionsförenlighet

övervägts under förarbetena. Utskottet ansluter sig till de

överväganden härvidlag som justitieministern redovisar (prop. s.

19--21).

Några åtgärder med anledning av motion Ju25 i nu behandlade

delar påkallas inte.

Skadelindrande arbete m.m.

Motion Ju821 tar upp regeln i 6 b § LUL om polismans rätt

att i vissa fall få anmoda en ung lagöverträdare (15--17 år) att

utföra skadelindrande arbete. Enligt motionärerna fungerar

föreskriften inte på ett tillfredsställande sätt, och

motionärerna vill ha en effektivare utformning av reglerna.

Den nämnda föreskriften trädde i kraft den 1 juli 1988. BRÅ

har utvärderat lagstiftningen. I utvärderingen anförs att det är

viktigt att en rutin för uppföljning av polisanmodan införs.

I motionen begärs också att konfrontation mellan främst unga

lagöverträdare och målsägande bör prövas i större omfattning än

vad nu är fallet.

Viss försöksverksamhet med konfrontation har bedrivits på

vissa orter i landet, och BRÅ har för avsikt att, så snart

verksamheten fått viss omfattning, utvärdera den.

Vid tidigare behandling av motionsönskemål liknande de nu

aktuella har utskottet uttalat stor förståelse för motionärernas

syfte med yrkandena om konfrontation och skadelindrande arbete.

Utskottet har understrukit både vikten av att den unge får klart

för sig att hans brottslighet inte accepteras och av att han

kommer till insikt om vad brottsligheten betyder för den som

drabbats. Tanken på ett medlingsförfarande fann utskottet i

detta sammanhang värd att överväga närmare. Utskottet har dock

avstyrkt bifall till motionsönskemålen (se senast 1989/90:JuU29

s. 24 f) med tanke på det beredningsläge som rått.

Båda de aktuella motionsspörsmålen kan bli föremål för

överväganden inom ungdomsbrottskommittén.

Utskottets tidigare ställningstagande har alltjämt bärighet

och något sådant riksdagsuttalande om effektivisering av

bestämmelserna om skadelindrande arbete som begärs i motion

Ju821 påkallas inte. Motionsyrkandet avstyrks.

Utskottets tidigare ståndpunkt har också alltjämt bärighet när

det gäller frågan om konfrontation. Utskottet avstyrker bifall

till berört yrkande i motion Ju821.

Motion Ju821 tar också upp frågan om s.k. ungdomskontrakt

enligt dansk modell. Motionärerna förordar att ett liknande

förfarande skall prövas i Sverige. Det föreslås att sådana

kontrakt skall kunna kombineras med föreskrifter av olika slag,

t.ex. föreskrift om skadelindrande arbete.

Den försöksverksamhet med ungdomskontrakt, som inletts i

Danmark, innebär att ett kontrakt skrivs under av den unge, hans

föräldrar samt polisen och de sociala myndigheterna. Kontraktet

innebär att den unge skall avhålla sig från brott och förplikta

sig att delta i olika aktiviteter. Om den unge sluter ett sådant

kontrakt, väcks inte åtal och brottet registreras inte i

kriminalregistret.

Enligt sina direktiv skall ungdomsbrottskommittén bl.a. kunna

överväga om det är lämpligt att kunna tillämpa en reaktionsform

som ett ungdomskontrakt enligt dansk modell.

Socialutskottet har under innevarande riksmöte (1990/91:SoU7

s. 28 ff) avstyrkt bifall till motionsvägen framförda förslag

rörande s.k. ungdomskontrakt under motivering att frågan var

föremål för överväganden inom ungdomsbrottskommittén.

Justitieutskottet saknar anledning att inta annan ståndpunkt.

Vård inom socialtjänsten m.m.

Grundprincipen när det gäller unga lagöverträdare är, som

framgått ovan, att de i första hand skall bli föremål för

socialtjänstens uppmärksamhet, och då enligt bestämmelserna i

SOL och LVU.

Vissa av de unga som omhändertas för vård med stöd av LVU

behöver särskilt kvalificerad vård och behandling. I 12 § LVU

anges att för vård av unga, som på någon grund som anges i 3 §

(missbruk, brottslig verksamhet eller annat social nedbrytande

beteende), behöver stå under särskilt noggrann tillsyn, skall

det finnas särskilda ungdomshem. En intagen i sådan institution

får underkastas vissa begränsningar i rörelsefriheten, och den

unge kan under vissa förutsättningar tas in på en enhet som är

låsbar eller på annat sätt inrättad för särskilt noggrann

tillsyn. Vård på sådan låsbar enhet får pågå högst två månader i

följd eller undantagsvis för längre tid, om den unge samtidigt

bereds tillfälle till vistelse i öppnare former eller utanför

hemmet.

Den 1 januari 1983 övergick huvudmannaskapet för dessa

institutioner (förutvarande ungdomsvårdsskolor) från staten till

landstingskommuner och primärkommuner.

Socialutskottet behandlade under förra riksmötet, i samband

med att utskottet tog ställning till propositionen om en ny LVU,

ett stort antal motioner om problem och brister när det gäller

vården vid de särskilda ungdomshemmen (1989/90:SoU15). Förutom

att det råder platsbrist på dessa hem, konstaterade

socialutskottet att det finns ett uttalat behov av en mer

differentierad vård än den som då kunde erbjudas vid hemmen. Det

påpekades bl.a. att det krävs en samverkan på riksnivå och

vidare att statsbidragen borde kunna utnyttjas som

styrinstrument, när det gäller att stimulera uppbyggnaden av en

mer differentierad vård vid hemmen. Vad socialutskottet anförde

då gav riksdagen regeringen till känna (rskr. 1989/90:112).

I höstas vidhöll socialutskottet sin tidigare uttalade

inställning. Detta gavs regeringen till känna (1990/91:SoU7,

rskr. 51).

Våldskommissionen har i sin promemoria Ungdomar och brott (SOU

1990:92, bilaga 2) föreslagit att det inrättas ett eller flera

särskilda ungdomshem med staten som huvudman och hela landet som

upptagningsområde. Intagning skall ske efter förordnande av

allmän domstol i brottmålsprocess. Som en påföljd för brott

skall domstolen, i samband med att den unge överlämnas för vård

inom socialtjänsten, kunna förordna att den unge skall tas in på

ett statligt särskilt ungdomshem under viss tid, normalt sex

månader och högst ett år. Vården av den unge skall i övrigt

följa bestämmelserna i LVU. Kommissionens förslag har

överlämnats till ungdomsbrottskommittén för övervägande.

I motionerna Ju802, Ju821, och Ju827 framförs

liknande förslag. Motion Ju815 innehåller begäran om att

ungdomsbrottskommittén skall utreda förutsättningarna för

införande av en sådan ordning som våldskommissionen föreslår.

Utskottet utgår från att ungdomsbrottskommittén i sitt arbete

kommer att utreda hithörande frågor. Motion Ju815 får därmed

anses tillgodosedd i denna del.

I detta läge bör övriga motionsyrkanden inte heller föranleda

några särskilda uttalanden från riksdagens sida. Utskottet vill

i sammanhanget tillägga att förutsättningarna för att öka

antalet erforderliga platser vid de särskilda ungdomshemmen kan

komma att förbättras genom förslag som regeringen nyligen

presenterat riksdagen om statsbidrag till missbrukarvård och

ungdomsvård m.m. (se prop. 1990/91:96).

I ett flertal motioner tas upp frågan om fängelse som påföljd

för unga lagöverträdare. I motionen Ju836 begärs att det

införs ett förbud att döma ungdomar under 18 år till fängelse,

och i motionerna Ju815 och Ju835 begärs en utredning om

detta. I den förstnämnda motionen begärs vidare att

möjligheterna att döma unga i åldern 18--21 år till fängelse

begränsas ytterligare. I motion Ju827 begärs å andra sidan

att nuvarande begränsningar när det gäller att döma personer ur

sistnämnda åldersgrupp till fängelse avskaffas.

Förutsättningarna för att döma ungdomar till fängelse anges i

30 kap. 5 § brottsbalken (BrB). När det gäller brott av ungdomar

under 18 år krävs synnerliga skäl. För brott som ungdomar i

åldersgruppen 18 till 21 år begått får dömas till fängelse

endast om det med hänsyn till gärningens straffvärde eller

annars finns särskilda skäl för det.

Utskottet har vid flera tidigare tillfällen behandlat och

avstyrkt bifall till liknande motionsyrkanden (1989/90:JuU29 s.

25 f). I dessa sammanhang har utskottet understrukit att

fängelsestraff när det gäller 15--17-åringar bör ses som en

absolut sista utväg när socialtjänstens möjligheter till hjälp

och stöd är uttömda eller när brottslighetens art kräver ett

fängelsestraff. När det gäller de äldre ungdomarna har utskottet

uttalat att nödvändigheten av att undvika fängelsestraff inte

gör sig gällande med samma styrka. Utskottet har här pekat på

strafflindringsbestämmelsen i 29 kap. 7 § BrB och vidare

hänvisat till försöksverksamheten med samhällstjänst.

Förra året hänvisade utskottet till att frågorna var föremål

för överväganden inom utredningsväsendet och ansåg att några

åtgärder i saken inte var påkallade från riksdagens sida.

Utskottet tänkte då på påföljdsutredningen, som enligt sina

direktiv skall se över om föreskrifterna i 30 kap. 5 § BrB är

väl avvägda, och vidare på ungdomsbrottskommittén, som skall

överväga samhällets insatser i stort när det gäller de unga

lagöverträdarna.

Utskottet är alltjämt av samma uppfattning och avstyrker

bifall till berörda motionsyrkanden såvitt gäller förbud att

döma ungdomar under 18 år till fängelse.

Detsamma gäller motionsyrkandena om ändringar i reglerna om

fängelsestraff för 18--21-åringar.

I övrigt föranleder propositionen eller motionerna inget

särskilt uttalande från riksdagens sida.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande lagförslagen

att riksdagen med avslag på motion 1990/91:Ju25 yrkande 1

antar de i proposition 1990/91:86 framlagda förslagen till lag

om ändring i polislagen (1984:387) och lag om ändring i lagen

(1964:167) med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare,

dock med den ändringen såvitt gäller sistnämnda lagförslag att i

6 d § första och andra styckena ordet "polisen" byts ut mot

"polismyndigheten",

res. 1 (v)

2. beträffande information från polis

att riksdagen avslår motion 1990/91:Ju827 yrkande 1,

res. 2 (m)

3. beträffande familjens brottsförebyggande betydelse

att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Ju802 yrkande 4 och

1990/91:Ju821 yrkande 2,

res. 3 (m, c)

4. beträffande utredning om brottsförebyggande verksamhet

att riksdagen avslår motion 1990/91:Ju223,

res. 4 (mp)

5. beträffande gängbearbetning

att riksdagen avslår motion 1990/91:Ju821 yrkande 3,

res. 5 (c)

6. beträffande ungdomars alkoholmissbruk

att riksdagen avslår motion 1990/91:Ju821 yrkande 39,

res. 6 (c)

7. beträffande statistik över brott av unga

att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Ju823 yrkande 8 och

1990/91:Ju827 yrkande 5,

res. 7 (m, c)

8. beträffande registrering av unga som begått brott

att riksdagen avslår motion 1990/91:Ju827 yrkande 4,

res. 8 (m, fp)

9. beträffande information om brottsmisstankar

att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Ju207 och

1990/91:Ju713,

10. beträffande föräldranärvaro vid förundersökning

att riksdagen avslår motion 1990/91:Ju821 yrkande 32 i denna

del,

res. 9 (c)

11. beträffande föräldranärvaro vid domstolsförhandling

att riksdagen avslår motion 1990/91:Ju821 yrkande 32 i denna

del och 1990/91:Ju823 yrkande 4,

res. 10 (fp, c)

12. beträffande ungdomsrotlar hos polis m.fl.

att riksdagen avslår motion 1990/91:Ju821 yrkande 33,

res. 11 (fp, c)

13. beträffande tidsgräns för förundersökning

att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Ju719, 1990/91:Ju802

yrkande 20 i denna del och 1990/91:Ju827 yrkande 3,

res. 12 (m, c)

14. beträffande jourdomstolar

att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Ju802 yrkande 20 i

denna del, 1990/91:Ju821 yrkande 34, 1990/91:Ju823 yrkande 3,

1990/91:Ju827 yrkande 6 och 1990/91:Ju828 yrkande 4,

res. 13 (m, fp, c)

15. beträffande häktning av unga

att riksdagen avslår motion 1990/91:Ju823 yrkande 6,

16. beträffande översyn av bestämmelser om unga i arrest

m.m.

att riksdagen avslår motion 1990/91:Ju25 yrkandena 2 och 3,

res. 14 (v)

17. beträffande skadelindrande arbete

att riksdagen avslår motion 1990/91:Ju821 yrkande 35,

res. 15 (fp, c)

18. beträffande konfrontation m.m.

att riksdagen avslår motion 1990/91:Ju821 yrkande 36,

res. 16 (fp, c)

19. beträffande ungdomskontrakt

att riksdagen avslår motion 1990/91:Ju821 yrkande 37,

res. 17 (fp, c)

20. beträffande utredning om särskilda ungdomshem m.m.

att riksdagen avslår motion 1990/91:Ju815 i denna del,

21. beträffande särskilda ungdomshem m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Ju802 yrkande 20 i

denna del, 1990/91:Ju821 yrkande 38 och 1990/91:Ju827 yrkande 2,

res. 18 (m, fp, c)

22. beträffande utredning om förbud mot fängelse för unga

under 18 år

att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Ju815 i denna del och

1990/91:Ju835 yrkande 8,

23. beträffande fängelsestraff för unga under 18 år

att riksdagen avslår motion 1990/91:Ju836 yrkande 2,

res. 19 (v, mp)

24. beträffande fängelsestraff för 18--21-åringar

att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Ju827 yrkande 7 och

1990/91:Ju836 yrkande 3.

res. 20 (m)

res. 21 (mp)

Stockholm den 26 mars 1991

På justitieutskottets vägnar

Britta Bjelle

Närvarande: Britta Bjelle (fp), Lars-Erik Lövdén (s),

Ulla-Britt Åbark (s), Birthe Sörestedt (s), Ingbritt Irhammar

(c), Göthe Knutson (m), Göran Magnusson (s), Eva Johansson (s),

Björn Ericson (s), Göran Ericsson (m), Lars Sundin (fp), Berith

Eriksson (v), Krister Skånberg (mp), Sigrid Bolkéus (s), Barbro

Andersson (s), Kjell Ericsson (c) och Birgit Henriksson (m).

Reservationer

1. Lagförslagen (mom. 1)

Berith Eriksson (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 9 som börjar

med "Utskottet anser för" och slutar med "vederbörliga

förordningsändringar" bort ha följande lydelse:

Som framförs i motion Ju25 har ungdomsbrottsligheten inte ökat

i den takt som framställts i massmedia. Tvärtom visar

forskningen att ökningen av ungdomars brottslighet är liten och

att den aldrig varit så låg som nu. Bl.a. mot denna bakgrund

finns det, som framförs i motionen, anledning att ifrågasätta om

det är åtgärder i form av ny tvångslagstiftning som behövs.

Redan enligt gällande rätt finns ett stort antal bestämmelser

som möjliggör att unga kan förvaras i polisarrest eller häkte.

Detta är enligt utskottets uppfattning inte tillfredsställande

och några nya regler om frihetsberövande av unga bör nu inte

införas. Som framförs i motion Ju25 bör propositionen därför

avslås.

dels att utskottets hemställan under moment 1 bort ha

följande lydelse:

1. beträffande lagförslagen

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ju25 yrkande 1

avslår de i proposition 1990/91:86 framlagda förslagen till lag

om ändring i polislagen (1984:387) och lag om ändring i lagen

(1964:167) med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare.

2. Information från polis (mom. 2)

Göthe Knutson, Göran Ericsson och Birgit Henriksson (alla m)

anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 10 som

börjar med "Utskottet delar" och slutar med "annat sammanhang"

bort ha följande lydelse:

Utskottet är här av annan mening och anser i likhet med vad

som framförs i motion Ju827 att våldskommissionens förslag i

denna del bör genomföras snarast. Till grund härför bör ligga

motionärernas tankar att det i polislagen införs en bestämmelse

av innebörd att polis alltid skall meddela föräldrar till

ungdomar under 18 år om sådana missförhållanden som polisen ser

men som inte är av den karaktären att ett ingripande är

motiverat. Det får ankomma på regeringen att snarast utarbeta

ett lagförslag med denna innebörd och återkomma till riksdagen

därmed. Vad utskottet nu med anledning av motion Ju827 anfört

bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under moment 2 bort ha

följande lydelse:

2. beträffande information från polis

att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Ju827 yrkande 1

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

3. Familjens brottsförebyggande betydelse (mom. 3)

Ingbritt Irhammar (c), Göthe Knutson (m), Göran Ericsson (m),

Kjell Ericsson (c) och Birgit Henriksson (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 11 som

börjar med "Utskottet saknar" och slutar med "Motionsyrkandena

avstyrks" bort ha följande lydelse:

Som motionärerna anför har familjen en avgörande betydelse då

det gäller att förhindra att unga människor begår brott.

Föräldrarna måste alltid ha huvudansvaret för att barn och

ungdomar lär sig att känna respekt för andra människor. Att

barnen får handlingsmönster och uppfostras till att ta ansvar

för sig själva och sina medmänniskor är bästa vägen att

förebygga brottslighet. Familjens ställning måste således

stärkas och föräldrarna ges vidgade möjligheter att själva

bestämma över sina villkor. Möjligheterna att välja om en eller

om båda föräldrarna skall yrkesarbeta är därvid av mycket stor

betydelse. I detta hänseende bör observeras bl.a. de möjligheter

som införandet av vårdnadsbidrag innebär. Minst lika viktig är

möjligheten att välja skola och boendeform, och skattesystemets

utformning är också av betydelse. Även härvidlag måste sålunda

förändringar företas i det rådande systemet i syfte att öka

familjens valfrihet. Föräldrarna måste, i större utsträckning än

vad som i dag sker, betraktas som en resurs i det

brottsförebyggande arbetet. Kraftfulla insatser måste göras i nu

berörda hänseenden, och regeringen bör snarast lägga fram

förslag för riksdagen i enlighet med vad utskottet anfört.

dels att utskottets hemställan under moment 3 bort ha

följande lydelse:

3. beträffande familjens brottsförebyggande betydelse

att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Ju802 yrkande 4

och 1990/91:Ju821 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till

känna vad utskottet anfört.

4. Utredning om brottsförebyggande verksamhet (mom. 4)

Krister Skånberg (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 11 som

börjar med "Utskottet anser för" och slutar med "Motionsyrkandet

avstyrks" bort ha följande lydelse:

Utskottet noterar emellertid också att det i direktiven för

ungdomsbrottskommittén anges att det inte bör ankomma på

kommittén att ta upp frågan om det allmännas åtgärder för att

förebygga brott av ungdomar i hela dess vidd eftersom denna

fråga är omfattande och komplicerad. Utskottet är här av motsatt

uppfattning och anser i linje med vad som framförs i motion

Ju223 att denna fråga bör utredas ur ett brett perspektiv.

Tilläggsdirektiv för ungdomsbrottskommittén bör utarbetas i

enlighet med de riktlinjer som framförs i motionen. Vad

utskottet nu anfört bör ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under moment 4 bort ha

följande lydelse:

4. beträffande utredning om brottsförebyggande verksamhet

att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Ju223 som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

5. Gängbearbetning (mom. 5)

Ingbritt Irhammar och Kjell Ericsson (båda c) anser

dels att den del av utskottet yttrande på s. 11 som börjar

med "Enligt vad" och slutar med "Yrkandet avstyrks" bort ha

följande lydelse:

Utskottet delar den uppfattning som kommer till uttryck i

motion Ju821 och anser att polisen och socialtjänsten i större

utsträckning än för närvarande bör samordna sitt

brottsförebyggande arbete genom t.ex. gängbearbetning. Det får

ankomma på regeringen att undersöka möjligheterna att åstadkomma

ett ökat sådant samarbete mellan polis och socialtjänst. Här bör

vad som framförs i motion Ju821 vara vägledande. Vad utskottet

nu med anledning av motion Ju821 uttalat bör riksdagen som sin

mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under moment 5 bort ha

följande lydelse:

5. beträffande gängbearbetning

att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Ju821 yrkande 3

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

6. Ungdomars alkoholmissbruk (mom. 6)

Ingbritt Irhammar och Kjell Ericsson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 12 som

börjar med "I rådande" och slutar med "Yrkandet avstyrks"

bort ha följande lydelse:

Utskottet välkomnar detta och vill här endast tillägga att

dessa ytterligare åtgärder bör utformas under beaktande av de

förslag om möjligheter att ingripa mot ungdomars alkoholmissbruk

som framförs i motion Ju821, nämligen ökade möjligheter för

polis att dels omhänderta berusade, dels utröna och utreda

varifrån ungdomar under 20 år fått alkohol. Vad utskottet nu med

anledning av motion Ju821 uttalat bör riksdagen som sin mening

ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under moment 6 bort ha

följande lydelse:

6. beträffande ungdomars alkoholmissbruk

att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Ju821 yrkande 39

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

7. Statistik över brott av unga (mom. 7)

Ingbritt Irhammar (c), Göthe Knutson (m), Göran Ericsson (m),

Kjell Ericsson (c) och Birgit Henriksson (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 12 som

börjar med "Frågan om" och slutar med "och Ju827" bort ha

följande lydelse:

Utskottet vill såsom tidigare skett betona att det skulle vara

av stort värde att ha tillgång till tillförlitlig information om

brott av unga under 15 år. Frågan kommer att behandlas av

ungdomsbrottskommittén. Då en majoritet i utskottet tidigare i

olika sammanhang ställt sig avvisande till tanken på införande

av statistik av aktuellt slag, finns det anledning för utskottet

att här understryka att utskottet numera är berett att ställa

sig bakom att det upprättas statistik över brott begångna av

unga under 15 år. Frågan, som enligt utskottets mening är

kriminalpolitiskt mycket betydelsefull för att möjliggöra

nödvändiga förebyggande insatser, bör behandlas med förtur av

ungdomsbrottskommittén. Vad utskottet nu anfört bör ges

regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under moment 7 bort ha

följande lydelse:

7. beträffande statistik över brott av unga

att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:Ju823

yrkande 8 och 1990/91:Ju827 yrkande 5 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört.

8. Registrering av unga som begått brott (mom. 8)

Britta Bjelle (fp), Göthe Knutson (m), Göran Ericsson (m),

Lars Sundin (fp) och Birgit Henriksson (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 12 som

börjar med "Detsamma gäller" och slutar med "motionsyrkande

avstyrks" bort ha följande lydelse:

Utskottet vill betona att det skulle vara av stort värde att

ha tillgång till tillförlitlig information om unga under 15 år

som begår brott. Detsamma gäller naturligtvis statistik om

sådana brott. Frågorna kommer att behandlas av

ungdomsbrottskommittén. Då en majoritet i utskottet tidigare i

olika sammanhang ställt sig avvisande till tanken på införande

av registrering av aktuellt slag, finns det anledning för

utskottet att här understryka att utskottet numera är berett att

ställa sig bakom inhämtande och registrering av sådana uppgifter

som efterfrågas i motion Ju827. Frågorna, som enligt utskottets

mening är kriminalpolitiskt mycket betydelsefulla, bör behandlas

med största skyndsamhet. Vad utskottet nu anfört bör ges

regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under moment 8 bort ha

följande lydelse:

8. beträffande registrering av unga som begått brott

att utskottet med anledning av motion 1990/91:Ju827 yrkande 4

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

9. Föräldranärvaro vid förundersökning (mom. 10)

Ingbritt Irhammar och Kjell Ericsson (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 13 som

börjar med "Utskottet utgår" och slutar med "Motionsyrkandet

avstyrks" bort ha följande lydelse:

Som anförs i motion Ju821 bör en uttrycklig regel införas om

att föräldrar skall kallas tillsammans med den unge till förhör

m.m. under förundersökningen.

Denna fråga är så enkel att något utredande av saken inom

ungdomsbrottskommittén inte erfordras. Regeringen bör snarast

föranstalta om erforderlig författningsreglering. Undantag bör

givetvis föreligga då en närvaro skulle vara till större skada

än nytta för den unge. Vad utskottet nu med anledning av motion

Ju821 uttalat bör ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under moment 10 bort ha

följande lydelse:

10. beträffande föräldranärvaro vid förundersökning

att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Ju821 yrkande 32

i denna del som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört.

10. Föräldranärvaro vid domstolsförhandling

(mom. 11)

Britta Bjelle (fp), Ingbritt Irhammar (c), Lars Sundin (fp)

och Kjell Ericsson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 13 som

börjar med "Utskottet är" och slutar med "Motionsyrkandena

avstyrks" bort ha följande lydelse:

Utskottet anser emellertid nu att det är viktigt att

föräldrarna är närvarande när en ung lagöverträdare ställs inför

domstol. Föräldrarnas uppgift är inte endast att ge den unge

stöd utan även att informera sig om den eventuella påföljd som

den unge får. I likhet med vad som framförs i motion Ju823 anser

utskottet att föräldrar eller andra vårdnadshavare till unga

under 18 år bör åläggas närvaroplikt vid huvudförhandling mot

deras barn. Skyldigheten att närvara skall jämställas med den

som gäller för t.ex. vittnen. Undantag bör dock kunna gälla om

det är uppenbart att barnet kan ta skada om vårdnadshavaren

kallas. Saken behöver inte bli föremål för utredning, utan

regeringen bör snarast lägga fram ett förslag i enlighet med vad

som nu anförts. Detta bör ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under moment 11 bort ha

följande lydelse:

11. beträffande föräldranärvaro vid domstolsförhandling

att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:Ju821

yrkande 32 i denna del och 1990/91:Ju823 yrkande 4 som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

11. Ungdomsrotlar hos polis m.fl. (mom. 12)

Britta Bjelle (fp), Ingbritt Irhammar (c), Lars Sundin (fp)

och Kjell Ericsson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 14 som

börjar med "I detta" och slutar med "motion Ju821" bort ha

följande lydelse:

I sitt arbete bör ungdomsbrottskommittén särskilt beakta de

förslag till organisatoriska lösningar med ungdomsrotlar hos

polis och åklagare som framförs i motion Ju821. Dessa förslag

är, enligt utskottets mening, väl ägnade att få till stånd

effektivare och snabbare förundersökningar i ungdomsmålen

samtidigt som de poliser och åklagare som har ett särskilt

intresse för att arbeta med ungdomar söker sig till dessa

funktioner. Detta bör ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under moment 12 bort ha

följande lydelse:

12. beträffande ungdomsrotlar hos polis m.fl.

att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Ju821 yrkande 33

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

12. Tidsgräns för förundersökning (mom. 13)

Ingbritt Irhammar (c), Göthe Knutson (m), Göran Ericsson (m),

Kjell Ericsson (c) och Birgit Henriksson (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 14 som

börjar med "Inte heller" och slutar med "och Ju827" bort ha

följande lydelse:

Utskottet anser det synnerligen angeläget att det snarast

genomförs förändringar för att korta ned utrednings- och

handläggningstiderna. Tankarna att införa en tidsgräns för

förundersökningarna i ungdomsmålen i linje med vad som framförs

i motionerna Ju719, Ju802 och Ju827 bör i detta sammanhang vara

värda att närmare överväga, och denna fråga bör

ungdomsbrottskommittén behandla med förtur. Målet bör vara att

ett av regeringen utarbetat lagförslag sedan presenteras

riksdagen med sikte på att nya bestämmelser skall kunna träda i

kraft senast vid nästa årsskifte. Vad utskottet nu anfört med

anledning av motionerna Ju719, Ju802 och Ju827 bör ges

regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under moment 13 bort ha

följande lydelse:

13. beträffande tidsgräns för förundersökning

att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:Ju719,

1990/91:Ju802 yrkande 20 i denna del och 1990/91:Ju827 yrkande 3

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

13. Jourdomstolar (mom. 14)

Britta Bjelle (fp), Ingbritt Irhammar (c), Göthe Knutson (m),

Göran Ericsson (m), Lars Sundin (fp), Kjell Ericsson (c) och

Birgit Henriksson (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 14 som

börjar med "Mot bakgrund" och slutar med "Motionsyrkandena

avstyrks" bort ha följande lydelse:

Som framhålls i motionerna ligger det ett värde i att

samhället snabbt visar sin reaktion när en ung person begår

brott. Mot denna bakgrund bör, som framförs i motionerna,

jourdomstolar för unga inrättas på försök. Härigenom skulle

också själva domstolsförfarandet påskyndas, och den unge skulle

i omedelbar anslutning till brottet möta en reaktion på sin

brottslighet. Utskottet vill i sammanhanget peka på att det

finns möjlighet att utveckla jourdomstolar ur den

basorganisation som tillskapats i syfte att under jourtid

handlägga häktningsfrågor. Saken behöver inte bli föremål för

utredning, utan regeringen bör snarast lägga fram ett förslag

för riksdagen i linje med vad utskottet nu anfört. Detta bör ges

regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under moment 14 bort ha

följande lydelse:

14. beträffande jourdomstolar

att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:Ju802

yrkande 20 i denna del, 1990/91:Ju821 yrkande 34, 1990/91:Ju823

yrkande 3, 1990/91:Ju827 yrkande 6 och 1990/91:Ju828 yrkande 4

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

14. Översyn av bestämmelser om unga i arrest m.m. (mom. 16)

Berith Eriksson (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 15 som

börjar med "Inledningsvis vill" och slutar med "påkallas inte"

bort ha följande lydelse:

Som framförs i motionen är ett omhändertagande en allvarlig

och ofta traumatisk händelse för den som drabbas. Detta gäller

naturligtvis särskilt unga människor. Det är därför

otillfredsställande att det finns så många möjligheter att

tämligen osorterat ta ungdomar i fängsligt förvar på sätt som

utvecklas i motionen. Mot bakgrund härav bör enligt utskottets

uppfattning en omfattande utredning äga rum där samtliga

bestämmelser som innebär att ungdomar kan frihetsberövas ses

över i syfte att begränsa möjligheterna till frihetsberövande.

Samtidigt måste en granskning ske av bestämmelsernas förenlighet

med Sveriges åtaganden enligt internationella överenskommelser.

Denna översyn bör lämpligen anförtros åt ungdomsbrottskommittén,

och tilläggsdirektiv enligt de riktlinjer som finns i motion

Ju25 bör utarbetas av regeringen. Vad utskottet nu anfört bör

ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under moment 16 bort ha

följande lydelse:

16. beträffande översyn av bestämmelser om unga i arrest

m.m.

att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Ju25 yrkandena 2

och 3 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet

anfört.

15. Skadelindrande arbete (mom. 17)

Britta Bjelle (fp), Ingbritt Irhammar (c), Lars Sundin (fp)

och Kjell Ericsson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 16

börjar med "Utskottets tidigare ställningstagande" och slutar

med "Motionsyrkandet avstyrks" bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att syftet med bestämmelserna om

skadelindrande arbete är lovvärt. Som motionärerna påpekar visar

erfarenheterna emellertid att bestämmelserna inte fungerar i

praktiken. Av BRÅs utvärdering framgår att bestämmelserna bara

delvis slagit igenom, att kännedom om dem saknas på flera håll

och att tillämpningen är begränsad. Här behövs åtgärder som kan

åstadkomma en effektivisering av regleringen, och bl.a. bör, som

BRÅ föreslagit, en reglering eller rutin om uppföljning införas.

Ungdomsbrottskommittén bör genom tilläggsdirektiv ges i uppdrag

att i sitt arbete beakta vad utskottet nu anfört. Detta bör ges

regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under moment 17 bort ha

följande lydelse:

17. beträffande skadelindrande arbete

att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Ju821 yrkande 35

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

16. Konfrontation m.m. (mom. 18)

Britta Bjelle (fp), Ingbritt Irhammar (c), Lars Sundin (fp)

och Kjell ericsson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 16 som

börjar med "Utskottets tidigare ståndpunkt" och slutar med

"motion Ju821" bort ha följande lydelse:

Många brott av ungdomar begås av oförstånd eller förhastande,

och ungdomar får ofta inte klart för sig vilka konsekvenser

brottet får för den som drabbas. Utskottet tänker här inte

endast på de ekonomiska konsekvenserna av ett brott utan även

t.ex. på den känsla av otrygghet som under lång tid kan följa en

drabbad person. Det måste därför vara ett starkt önskemål att på

olika sätt tydliggöra effekterna av brott, särskilt för unga

lagöverträdare. Ett sådant sätt är, som motionärerna framhåller,

konfrontation mellan den unge och målsäganden i syfte att hos

den unge skapa en medvetenhet om och förståelse för vad

brottsligheten innebär för den som drabbas. Konfrontation i

detta syfte måste förväntas ha en stark brottsavhållande effekt

på många unga lagöverträdare. Med konfrontationen bör även --

där så är lämpligt -- följa någon form av gottgörelse eller

annan reparerande eller återställande åtgärd från brottslingens

sida. Självfallet skall konfrontationen inte få äga rum mot

brottsoffrets vilja. Försöksverksamhet med konfrontation bör

snarast utökas och ges en sådan omfattning att BRÅ kan utvärdera

verksamheten. Sammanträffandet kan, på sätt som föreslås i

motion Ju821, ske i s.k. konfliktråd efter norsk modell. Det får

ankomma på regeringen att vidta åtgärder härför. Detta bör ges

regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under moment 18 bort ha

följande lydelse:

18. beträffande konfrontation m.m.

att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Ju821 yrkande 36

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

17. Ungdomskontrakt (mom. 19)

Britta Bjelle (fp), Ingbritt Irhammar (c), Lars Sundin (fp)

och Kjell Ericsson (c) anser

dels att den del av utskottet yttrande som på s. 16 börjar

"Justitieutskottet saknar" och slutar med "annan ståndpunkt"

bort ha följande lydelse:

Utskottet ser med tillfredsställelse på att frågan om

ungdomskontrakt blir föremål för utredning och överväganden.

Enligt utskottets uppfattning bör emellertid utgångspunkten för

ungdomsbrottskommitténs arbete vara att en ordning med

ungdomskontrakt nu införs i vårt land. Den modell för ändamålet

som skisseras i motion Ju821 bör vara vägledande i detta arbete.

Vad utskottet nu med anledning av motion Ju821 anfört bör ges

regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under moment 19 bort ha

följande lydelse:

19. beträffande ungdomskontrakt

att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Ju821 yrkande 37

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

18. Särskilda ungdomshem m.m. (mom. 21)

Britta Bjelle (fp), Ingbritt Irhammar (c), Göthe Knutson (m),

Göran Ericsson (m), Lars Sundin (fp), Kjell Ericsson (c) och

Birgit Henriksson (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 17 som

börjar med "I detta" och slutar med "prop. 1990/91:96)" bort ha

följande lydelse:

Utgångspunkten för ungdomsbrottskommitténs arbete bör, enligt

utskottets uppfattning, vara att den ordning med särskilda

ungdomshem som våldskommissionen föreslagit skall komma till

stånd. Kommittén bör vid sina överväganden ta hänsyn till,

förutom kommissionens förslag, även vad som anförs i motionerna

Ju802 yrkande 20 i denna del, 1990/91:Ju821 yrkande 38 och

1990/91:Ju827 yrkande 2 i nu berört hänseende. Det bör utfärdas

tilläggsdirektiv härom. Detta bör ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under moment 21 bort ha

följande lydelse:

21. beträffande särskilda ungdomshem m.m.

att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:Ju802

yrkande 20 i denna del, 1990/91:Ju821 yrkande 38 och

1990/91:Ju827 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna

vad utskottet anfört.

19. Fängelsestraff för unga under 18 år (mom. 23)

Berith Eriksson (v) och Krister Skånberg (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 18 som

börjar med "Utskottet är" och slutar med "till fängelse" bort ha

följande lydelse:

Som framgått ovan konstaterade utskottet förra året, när det

gäller fängelse för ungdomar under 18 år, att det inte i alla

situationer är möjligt att undvika fängelsestraff.

Utskottet anser nu att tiden är mogen att ompröva denna

inställning. Enligt utskottets uppfattning har fängelsestraff

visat sig vara en alltigenom olämplig påföljd för de unga

lagöverträdare varom här är fråga, och ett förbud att ådöma dem

fängelsestraff bör, som framförs i motion Ju836, införas. Dessa

unga bör i stället bli föremål för vård inom socialtjänsten.

Saken behöver inte utredas. Det bör ankomma på regeringen att

upprätta ett lagförslag med den innebörd som utskottet nu

förordat. Förslaget bör snarast föreläggas riksdagen. Vad

utskottet nu uttalat bör ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under moment 23 bort ha

följande lydelse:

23. beträffande fängelsestraff för unga under 18 år

att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Ju836 yrkande 2

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

20. Fängelsestraff för 18--21-åringar (mom. 24)

Göthe Knutson, Göran Ericsson och Birgit Henriksson (alla m)

anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 18 som

börjar med "Detsamma gäller" och slutar med "18--21-åringar"

bort ha följande lydelse:

Utskottet anser således att gällande begränsningar när det

gäller att döma unga lagöverträdare under 18 år till fängelse

alltjämt bör råda. Däremot har utskottet uppfattningen att det

är kriminalpolitiskt förfelat att behålla en sådan inskränkning

när det gäller unga i åldersgruppen 18--21 år. Dessa personer

är, som framhålls i motion Ju827, myndiga och bör fullt ut svara

för sina handlingar. Någon särreglering när det gäller att döma

till fängelse i dessa fall bör alltså inte finnas. Erforderlig

hänsyn till den dömdes ungdom kan i stället beaktas vid

straffmätningen jämlikt 29 kap. 7 § BrB, där den allmänna

strafflindringsbestämmelsen för unga under 21 år finns. Det bör

ankomma på regeringen att upprätta förslag till lagstiftning med

den innebörd som utskottet nu förordat. Förslaget bör snarast

föreläggas riksdagen. Vad utskottet nu uttalat bör ges

regeringen till känna.

Av utskottets ställningstagande framgår att utskottet inte kan

ställa sig bakom kraven i motion Ju836 på att ytterligare

begränsa möjligheterna att döma personer i den aktuella

ålderskategorien till fängelse.

dels att utskottets hemställan under moment 24 bort ha

följande lydelse:

24. beträffande fängelsestraff för 18--21-åringar

att riksdagen dels avslår motion 1990/91:Ju836 yrkande 3,

dels med anledning av motion 1990/91:Ju827 yrkande 7 som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

21. Fängelsestraff för 18--21-åringar (mom. 24)

Krister Skånberg (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 18 som

börjar med "Detsamma gäller" och slutar med "18--21-åringar"

bort ha följande lydelse:

Utskottet är nu av den inställningen att möjligheterna att

döma ungdomar mellan 18 och 21 år till fängelse måste

ytterligare begränsas. Utskottet vill därför förorda att det i

forsättningen skall krävas synnerliga skäl för fängelse i dessa

fall. Detta innebär att den praxis som tidigare gällt i fråga om

fängelse för ungdomar under 18 år i princip blir tillämplig när

det gäller ungdomar mellan 18 och 21 år. Ett fängelsestraff bör

alltså ses som en sista utväg som kan ifrågakomma först när

socialtjänstens möjligheter uttömts och samhällstjänst prövats

eller när gärningen är sådan att ett fängelsestraff är

oundvikligt. Naturligtvis bör strafflindringsbestämmelsen i 29

kap. 7 § BrB tillämpas i de få fall det blir aktuellt med en dom

på fängelse. Det bör ankomma på regeringen att upprätta ett

lagförslag med den innebörd som utskottet nu förordat. Förslaget

bör snarast föreläggas riksdagen. Vad utskottet nu uttalat bör

ges regeringen till känna.

Av utskottets ställningstagande framgår att utskottet inte kan

ställa sig bakom kravet i motion Ju827 på vidgade möjligheter

att döma personer i den aktuella åldersgruppen till fängelse.

dels att utskottets hemställan under moment 24 bort ha

följande lydelse:

24. beträffande fängelsestraff för 18--21-åringar

att riksdagen dels avslår motion 1990/91:Ju827 yrkande 7,

dels med anledning av motion 1990/91:Ju836 yrkande 3 som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

Särskilda yttranden

1. Konfrontation m.m. (mom. 18)

Krister Skånberg (mp) anför:

I likhet med vad utskottsmajoriteten tidigare uttalat anser

jag att ett medlingsförfarande är värt att närmare överväga.

Ungdomsbrottskommittén skall emellertid enligt sina direktiv

inventera olika tänkbara reaktioner avpassade för ungdomar,

bl.a. medling. Jag har utgått från att så kommer att ske och

avstår i nuvarande situation från att reservera mig. Skulle

saken inte tas under övervägande av kommittén har jag för avsikt

att återkomma.

2. Ungdomskontrakt (mom. 19)

Krister Skånberg (mp) anför:

Jag anser att ett förfarande med ungdomskontrakt enligt dansk

modell bör igångsättas på försök så snart det är möjligt med

hänsyn till ungdomsbrottskommitténs pågående utredning.

Innehållsförteckning

Propositionen 1

Lagförslagen 2

Motioner 5

Utskottet 7

Inledning 7

Propositionens huvudsakliga innehåll 8

Utskottets ställningstaganden i anledning av propositionen

m.m. 8

Utskottets ställningstaganden i anledning av vissa

motionsyrkanden om unga lagöverträdare 10

Inledning 10

Brottsförebyggande åtgärder m.m. 10

Föräldramedverkan 12

Kortare utredningstider m.m.13

Häktning av unga m.m. 14

Skadelindrande arbete m.m. 15

Vård inom socialtjänsten m.m. 16

Hemställan 18

Reservationer 20

Särskilda yttranden 31