Bet. 1990/91:JuU22

Justitieutskottets betänkande

1990/91:JUU22

Anslag till utredningar m.m.

Innehåll

Propositionen

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

1990/91

JuU22

ANDRA HUVUDTITELN

Propositionen

I proposition 1990/91:100 bilaga 4 (justitiedepartementet) har

regeringen föreslagit att riksdagen till Utredningar m.m. (A 3,

s. 42) för budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag på

30 287 000 kr.

Motionerna

1990/91:Ju609 av Allan Ekström (m) vari yrkas att riksdagen

beslutar om sådan ändring av 20 kap. 1 § brottsbalken att

begränsningen av tjänstefel till begreppet myndighetsutövning

slopas.

1990/91:Ju628 av Margit Gennser (m) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om straffskärpning vad gäller hets mot folkgrupp.

1990/91:Ju634 av Jerry Martinger (m) vari yrkas att riksdagen

beslutar att höja straffsatsen för olovlig körning i enlighet

med vad som anförts i motionen.

1990/91:Ju705 av Ingbritt Irhammar och Anders Svärd (båda c)

vari yrkas att riksdagen begär att regeringen skyndsamt lägger

förslag till lagstiftning om ersättning för rättegångskostnader

i förvaltningsprocessen (utom skattemål) i enlighet med vad som

anförts i motionen.

Motiveringen återfinns i motion 1990/91:Sk804.

1990/91:Ju803 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om begränsning av strafflagstiftningen.

1990/91:Ju810 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari yrkas

5. att riksdagen hos regeringen begär förslag till sådan

lagstiftning att enskilda får rätt till ersättning för

rättegångskostnader i andra mål än skattemål som handläggs

enligt förvaltningsprocesslagen i enlighet med vad i motionen

anförts.

Motiveringen återfinns i motion 1990/91:Sk636.

1990/91:Ju820 av Hans Göran Franck m.fl. (s) vari yrkas

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om behovet av att stödja organisationer som

vill göra informationsinsatser.

1990/91:Ju821 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas

52. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om behovet av översyn av de regler som skall

gälla på häkten samt om häktenas utformning,

1990/91:Ju828 av Britta Bjelle m.fl. (fp) vari yrkas

9. att riksdagen hos regeringen begär att domstolsutredningen

får tilläggsdirektiv att utreda möjligheterna till en ändrad

karriärgång i enlighet med vad som i motionen anförts,

13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om förändringsarbete inom åklagarväsendet.

Utskottet

Utredningar m.m.

Medelstilldelningen

Regeringen föreslår att riksdagen till Utredningar m.m.

anvisar 30287000 kr.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag.

Avkriminalisering m.m.

I motion Ju803 förordas en begränsning av det kriminaliserade

området. Enligt motionärerna torde respekten för

strafflagstiftningen öka om endast de handlingar som är verkligt

förkastliga är kriminaliserade. I motionen förespråkas också en

ökad användning av institutet straffföreläggande.

Alternativ till kriminalisering har övervägts i skilda

sammanhang. Under 1980-talet studerades frågan av bl.a.

fängelsestraffkommittén. I juni 1983 uppdrog regeringen till

riksåklagaren (RÅ) att lämna förslag till begränsningar i

straffrättens tillämpningsområde. Syftet var att göra det

möjligt att i större utsträckning använda de rättsvårdande

organens resurser för lagföring av allvarligare brottslighet.

RÅs uppdrag har år 1984 redovisats i två rapporter. I viss del

har förslagen i rapporterna lett till avkriminalisering (jfr

prop. 1986/87:34, TU9, rskr. 75).

Den i april förra året av justitieministern tillkallade

åklagarutredningen (dir. 1990:27) skall enligt sina direktiv

pröva förutsättningarna för alternativ till kriminalisering med

utgångspunkt från bl.a. de överväganden i ämnet som

fängelsestraffkommittén och RÅ gjort. Andra viktiga frågor för

utredningen rör, enligt direktiven, en utvidgad användning av

bl.a. strafföreläggande.

Utskottet har förståelse för motionärernas synsätt och delar

bedömningen att kriminalisering inte är det enda och inte alltid

det mest effektiva medel som samhället har för att motverka

oönskade beteenden. Emellertid är de av motionärerna

aktualiserade frågorna föremål för överväganden av

åklagarutredningen. Något uttalande i ämnet från riksdagens sida

anser utskottet inte påkallat. Motionsyrkandet avstyrks.

Förändringsarbete inom åklagarväsendet

I syfte att förbättra rekryteringsläget inom åklagarväsendet

föreslås i motion Ju828 olika åtgärder.

Utskottet kan konstatera att flera av de frågor som

motionärerna tar upp redan varit föremål för överväganden i

olika sammanhang. Detta gäller bl.a. notarietjänstgöringen hos

åklagarmyndighet (se prop. 1989/90:100 bil. 4, s. 66 f) och

sammanslagning av åklagardistrikt (se JuU 1987/88:28 s. 4 f).

När det gäller notarietjänstgöringen finns anledning att påpeka

att en utvärdering skall ske efter försöksperiodens slut.

Som framgår av budgetpropositionen (s. 8) har RÅ gjort

betydande ansträngningar för att förbättra rekryteringsläget.

Nyligen har en tjänst för arbete med enbart rekryteringfrågor

inrättats på riksåklagarens kansli. Det under året ingångna

löneavtalet för åklagarnas del ger också anledning att räkna med

att rekryteringsläget förbättras ytterligare.

Enligt vad utskottet erfarit är rekryteringsläget för

närvarande gott. Mot bakgrund av det anförda anser utskottet det

inte erforderligt med några sådana uttalanden från riksdagens

sida som efterfrågas i motionerna.

Moderniserad domarkarriär

I motion Ju828 förordas att hela domarutbildningen skall

förläggas till en hovrätt eller en större tingsrätt och att

domstolsutredningen genom tilläggsdirektiv får i uppdrag att

utreda förutsättningarna härför.

Domarkarriären har nyligen varit föremål för en översyn. En

tillkallad särskild utredare överlämnade i december 1988 sitt

betänkande (SOU 1988:53) Domarbanan -- Utbildning och

meritvärdering. Betänkandet och remissbehandlingen av det låg

till grund för en proposition som behandlades av utskottet under

förra riksmötet. I propositionen presenterades riktlinjer för en

avkortad och sammanhållen domarutbildning. Riksdagen godkände

dessa riktlinjer (prop. 1989/90:79, JuU25, rskr. 193). Enligt

vad utskottet erfarit pågår överväganden inom regeringskansliet

på en utvärdering av den nya domarutbildningen.

I samband med behandlingen av den nämnda propositionen tog

utskottet ställning till ett liknande motionsyrkande som det nu

aktuella. Utskottet (1989/90:JuU25 s. 10 f) hade i och för sig

en viss förståelse för tankarna i motionen men ansåg bl.a. att

erfarenhet av domargöromål i både underrätt och överrätt är

nödvändig i domarutbildningen.

Utskottet saknar anledning att nu göra annan bedömning, och

någon ytterligare utredning i frågan är uppenbarligen inte

erforderlig. Yrkandet avstyrks.

Stöd till informationsinsatser om åtgärder mot ekonomisk

brottslighet

Vid budgetberedningen år 1986 av anslaget A 5 Information om

lagstiftning m.m. behandlade utskottet ett motionsyrkande om

stöd åt organisationer för information om ekonomisk och

organiserad brottslighet. Utskottet (JuU 1985/86:29 s. 1 f,

rskr. 214) uttalade att regeringen borde verka för att

informationsåtgärder i ökad utsträckning vidtas vad gäller

lagstiftning och andra åtgärder från det allmännas sida mot

ekonomisk brottslighet. Enligt utskottet borde det i

sammanhanget uppmärksammas det värde som ligger i att även låta

insatser på området komma till stånd genom enskilda organ (t.ex.

fackliga organisationer och branschsammanslutningar). För att

främja sådana insatser borde dessa organ kunna erhålla

ekonomiskt stöd, och det borde övervägas att även för sådant

ändamål ta medel i anspråk från det ovannämnda anslaget. Vad

utskottet anfört gav riksdagen som sin mening regeringen till

känna.

Under budgetåret 1987/88 behandlade utskottet en liknande

motion. Utskottet vidhöll då sin tidigare uttalade ståndpunkt

och tillade att det på lämpligt sätt borde ges upplysning om

möjligheterna till ekonomiskt stöd. Vad utskottet uttalat gav

riksdagen som sin mening regeringen till känna (JuU 1987/88:39

s. 8, rskr. 319).

I motion Ju820 begärs ett riksdagsuttalande om ökat stöd av nu

behandlat slag till organisationer m.m.

Enligt vad utskottet erfarit utbetalades under förra året

100 000 kr. i bidrag till en facklig organisation för

informationsinsatser mot den ekonomiska brottsligheten.

Ytterligare sex sådana ansökningar bereds för närvarande inom

regeringskansliet.

Av budgetpropositionen (s. 42) framgår att det särskilda

anslaget information om lagstiftning m.m. skall avvecklas

fr.o.m. nästa budgetår. Justitieministern har föreslagit att de

för informationsanslaget avsedda medlen överförs till

utredningsanslaget för att disponeras för samma ändamål som

tidigare.

Utskottet, som under innevarande riksmöte anordnat en

utskottsutfrågning om den ekonomiska brottsligheten, anser som

tidigare det vara angeläget att informationsåtgärder vidtas vad

gäller lagstiftning och andra åtgärder från det allmännas sida

mot ekonomisk brottslighet. Stöd till enskilda organ för

åtgärder på området är här av stort värde. Som framgått ovan har

sådant bidrag utbetalats under det gångna året, och flera

ansökningar om ytterligare stöd bereds för närvarande i

regeringskansliet. Utskottet anser inte att det påkallas några

åtgärder i saken från riksdagens sida. Motionsyrkandet avstyrks.

Häktesfrågor

I motion Ju821 förespråkas en översyn av de bestämmelser som

gäller vid behandlingen av intagna på häkte och vidare en

översyn av häktenas utformning.

Regler om behandlingen av häktade finns i lagen (1976:371) om

behandlingen av häktade och anhållna m.fl.

Justitieministern tillkallade förra året en särskild utredare

med uppdrag att göra en översyn av förhållandena för häktade och

anhållna m.fl. Flera av de frågor som motionärerna tar upp

kommer att beröras i översynsarbetet. Översynen beräknas vara

avslutad i september 1991.

Utskottet anser att motionsönskemålet får anses tillgodosett

genom den nu redovisade översynen.

Ersättning för rättegångskostnader i förvaltningsmål

I motionerna Ju705 och Ju810 begärs förslag till lagstiftning

om rätt för enskilda att erhålla ersättning för sina

rättegångskostnader i förvaltningsprocessen (utom såvitt gäller

skattemål).

Frågan om ersättning för rättegångskostnader i mål inom

förvaltningsprocessen har vid flera tillfällen varit föremål för

behandling av riksdagen. År 1985 gav riksdagen regeringen till

känna att frågan borde utredas och att det fick ankomma på

regeringen att föranstalta om utredningsarbetet (JuU 1984/85:15,

rskr. 161). Frågan har därefter återkommande behandlats av

riksdagen.

Senast förra året kunde utskottet (1989/90:JuU29 s. 35 f)

konstatera att regeringen föranstaltat om den av riksdagen under

lång tid efterlysta utredningen. Domstolsutredningen skall

nämligen enligt sina direktiv (dir. 1989:56) göra en översyn av

reglerna om ersättning för rättegångskostnader inom

förvaltningsprocessen.

Enligt utskottets mening bör resultatet av den inledda

översynen avvaktas innan riksdagen gör något särskilt uttalande

i ämnet. Utskottet avstyrker bifall till motionsyrkandena.

Hets mot folkgrupp

Straffet för hets mot folkgrupp är fängelse i högst två år

eller, om brottet är ringa, böter (16 kap. 8 § brottsbalken;

BrB).

I motion Ju628 föreslås en straffskärpning. Ett grovt brott

bör enligt motionärerna införas av allmänpreventiva skäl, och

maximistraffet för det grova brottet bör uppgå till fängelse

fyra år.

Fängelsestraffkommittén har i sin straffskaleöversyn (SOU

1986:14 s.311f) anfört bl.a. att brotten hets mot folkgrupp

och olaga diskriminering strider mot viktiga grundtankar i vårt

demokratiska system, och kommittén anser att brotten bör ges ett

högre straffvärde än för närvarande.

Enligt utskottets uppfattning bör de överväganden som pågår

inom regeringskansliet i anledning av fängelsestraffkommitténs

straffskaleöversyn inte föregripas. I sammanhanget vill

utskottet emellertid, med tanke på att motionsönskemålet har sin

grund bl.a. i att möjligheterna till ingripande mot rasism i

närradio framstår som otillräckliga, erinra om att utredningen

om vissa frågor om närradio nyligen föreslagit att förbudstiden

i fall av bl.a. hets mot folkgrupp skall kunna utsträckas från

nuvarande ett till fem år (SOU 1990:70). Betänkandet har

remissbehandlats och frågan övervägs för närvarande inom

utbildningsdepartementet. Motion Ju628 avstyrks.

Tjänstefel

I motion Ju609 begärs att riksdagen beslutar om sådan ändring

av reglerna om tjänstefel att också fel som begåtts utan samband

med myndighetsutövning skall omfattas av straffansvaret.

I samband med att riksdagen under riksmötet 1988/89 tog

ställning till en proposition om utvidgning av det

straffrättsliga tjänsteansvaret för offentligt anställda

behandlades liknande motionsönskemål. Utskottet (1988/89:JuU24

s. 9) ansåg för sin del att anknytningen till myndighetsutövning

ligger väl i linje med grundmotivet för det särskilda

straffansvaret för offentliga funktionärer, nämligen intresset

att skydda samhällsmedborgarna mot fel vid utövandet av den

offentliga makten. Någon sådan utvidgning av straffansvaret som

förespråkades i de då aktuella motionerna kunde utskottet inte

ställa sig bakom. Samtidigt uteslöt utskottet inte att det kan

finnas anledning att se över omfattningen av straffansvaret, och

utskottet förordade en samlad sådan översyn. Vad utskottet

anfört gav riksdagen regeringen till känna (rskr. 312).

Utskottet saknar anledning att frångå sitt nyligen gjorda

ställningstagande. Yrkandet avstyrks.

Olovlig körning

I motion Ju634 föreslås en höjning av straffmaximum för grov

olovlig körning till fängelse ett år.

Enligt 3 § lagen (1951:649) om straff för vissa trafikbrott

skall den som för körkortspliktigt fordon utan att vara

berättigad därtill dömas för olovlig körning till böter. Om

brottet är att anse som grovt må dömas till fängelse i högst sex

månader.

Utskottet har under innevarande riksmöte behandlat en liknande

motion. Utskottet (1990/91:JuU3 s. 13) avstyrkte bifall till

motionen under hänvisning till de överväganden som pågår inom

justitiedepartementet i anledning av fängelsestraffkommitténs

straffskaleöversyn. Detta arbete borde inte, enligt utskottets

uppfattning, föregripas. Riksdagen följde utskottet (rskr. 15).

Det saknas anledning för riksdagen att nu ompröva sitt nyligen

gjorda ställningstagande i frågan. Motionsyrkandet avstyrks.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande anslag till utredningar

att riksdagen med bifall till regeringens förslag till

Utredningar m.m. för budgetåret 1991/92 anvisar ett

reservationsanslag på 30287000 kr.,

2. beträffande avkriminalisering m.m.

att riksdagen avslår motion 1990/91:Ju803 yrkande 1,

res. 1 (fp)

3. beträffande förändringsarbete inom åklagarväsendet

att riksdagen avslår motion 1990/91:Ju828 yrkande 13,

res. 2 (fp)

4. beträffande moderniserad domarkarriär

att riksdagen avslår motion 1990/91:Ju828 yrkande 9,

res. 3 (fp)

5. beträffande information om åtgärder mot ekonomisk

brottslighet

att riksdagen avslår motion 1990/91:Ju820 yrkande 6,

6. beträffande häktesfrågor

att riksdagen avslår motion 1990/91:Ju821 yrkande 52,

res. 4 (c)

7. beträffande rättegångskostnader i förvaltningsprocessen

att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Ju705 och

1990/91:Ju810 yrkande 5,

res. 5 (fp, c)

8. beträffande hets mot folkgrupp

att riksdagen avslår motion 1990/91:Ju628,

9. beträffande tjänstefel

att riksdagen avslår motion 1990/91:Ju609,

res. 6 (m)

10. beträffande olovlig körning

att riksdagen avslår motion 1990/91:Ju634.

res. 7 (m)

Stockholm den 9 april 1991

På justitieutskottets vägnar

Lars-Erik Lövdén

Närvarande: Lars-Erik Lövdén (s), Ulla-Britt Åbark (s),

Birthe Sörestedt (s), Bengt-Ola Ryttar (s), Göthe Knutson (m),

Eva Johansson (s), Björn Ericson (s), Göran Ericsson (m), Lars

Sundin (fp), Anders Svärd (c), Berith Eriksson (v), Krister

Skånberg (mp), Sigrid Bolkéus (s), Barbro Andersson (s),

Kjell-Arne Welin (fp), Kjell Ericsson (c) och Birgit Henriksson

(m).

Reservationer

1. Avkriminalisering m.m. (mom. 2)

Lars Sundin och Kjell-Arne Welin (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 3 som börjar

med "Utskottet har" och slutar med "Motionsyrkandet avstyrks"

bort ha följande lydelse:

Utskottet delar helt motionärernas uppfattning och anser att

det kriminaliserade området bör minska. Som påpekas i motionen

torde respekten för strafflagstiftningen komma att öka om endast

de handlingar som är verkligt förkastliga är kriminaliserade.

Mot denna bakgrund välkomnar utskottet det arbete med hithörande

frågor som åklagarutredningen nu bedriver. Emellertid finns

redan i dag i RÅs ovannämnda rapporter förslag till

avkriminalisering, vilka inte behöver bli föremål för

ytterligare utredning utan direkt kan ligga till grund för

lagändringar. Det bör ankomma på regeringen att genast utarbeta

sådana förslag och snarast återkomma till riksdagen härmed.

Utskottet delar också den uppfattning som kommer till uttryck

i motion Ju803 när det gäller exempel på andra gärningar som

borde kunna avkriminaliseras eller beivras i annan ordning.

Genom tilläggsdirektiv bör åklagarutredningen få i uppdrag att

utreda de förslag som framförs i motionen, och det bör ankomma

på regeringen att utfärda sådana direktiv.

Vad utskottet nu med anledning av motion Ju803 uttalat bör

riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under moment 2 bort ha

följande lydelse:

2. beträffande avkriminalisering m.m.

att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Ju803 yrkande 1

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

2. Förändringsarbete inom åklagarväsendet (mom. 3)

Lars Sundin och Kjell-Arne Welin (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 3 som börjar

med "Utskottet kan" och slutar med "i motionerna" bort ha

följande lydelse:

Som anges i budgetpropositionen (1990/91:100 bil. 4, s. 8) har

arbetsbördan ökat inom åklagarväsendet de senaste åren, och det

har varit svårt att rekrytera och behålla främst yngre jurister.

Ett förändringsarbete inom åklagarväsendet är således

nödvändigt, och de konkreta förslag till tänkbara hjälpmedel som

framförs i motion Ju828 för att snabbt förbättra situationen är

enligt utskottets uppfattning väl värda att pröva. Det får

ankomma på regeringen att snarast föranstalta om dessa åtgärder,

som bl.a. innefattar nya rekryteringsprinciper, utökad

notariemeritering vid åklagarmyndigheterna, större

åklagardistrikt och förändrat lönesystem. Vad utskottet nu med

anledning av motion Ju828 anfört bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under moment 3 bort ha

följande lydelse:

3. beträffande förändringsarbete inom åklagarväsendet

att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Ju828 yrkande 13

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

3. Moderniserad domarkarriär (mom. 4)

Lars Sundin och Kjell-Arne Welin (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 4 som börjar

med "Utskottet saknar" och slutar "Yrkandet avstyrks" bort ha

följande lydelse:

Den rådande domarutbildningen innebär bl.a. att en

domaraspirant fram till adjunktionen i överrätt tvingas föra en

ambulerande tillvaro t.ex. mellan olika tingsrätter och

hovrätten. Svårigheterna att leva ett ordnat familjeliv är

uppenbara, och kringflyttandet är en av de faktorer som i många

fall kan antas vara avgörande vid ett yrkesval till domarbanan

och visat sig vara avgörande vid avhopp från denna yrkeskarriär.

Enligt utskottets uppfattning måste en ändring i nu aktuellt

hänseende komma till stånd. Som framförs i motion Ju828 kan

problemet avhjälpas genom en reformering av fiskalsutbildningen

på så sätt att hela utbildningen förläggs till en hovrätt eller

en större tingsrätt. Regeringen bör låta utreda denna fråga, och

lämpligen bör domstolsutredningen ges tilläggsdirektiv härom.

Vad utskottet nu med anledning av motion Ju828 uttalat bör

riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under moment 4 bort ha

följande lydelse:

4. beträffande moderniserad domarkarriär

att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Ju828 yrkande 9

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

4. Häktesfrågor (mom. 6)

Anders Svärd och Kjell Ericsson (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 5 som börjar

med "Utskottet anser" och slutar med "redovisade översynen" bort

ha följande lydelse:

Utskottet välkomnar detta översynsarbete. Emellertid bör, som

framförs i motion Ju821, vissa speciella frågor uppmärksammas

under utredningsarbetet. Ingående bör behovet av häkteslokaler

för häktade med särskilda behov penetreras, exempelvis häktade

med vårdbehov, häktade vårdnadshavare med små barn samt behovet

av särskilda kvinnoplatser. Det får ankomma på regeringen att

snarast utfärda direktiv till den särskilde utredaren med det

innehåll som utskottet nu skisserat. Detta bör ges regeringen

till känna.

dels att utskottets hemställan under moment 6 bort ha

följande lydelse:

6. beträffande häktesfrågor

att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Ju821 yrkande 52

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

5. Rättegångskostnader i förvaltningsprocessen (mom.7)

Lars Sundin (fp), Anders Svärd (c), Kjell-Arne Welin (fp) och

Kjell Ericsson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 5 som börjar

med "Enligt utskottets mening" och slutar med "till

motionsyrkandena" bort ha följande lydelse:

Som förra året kan utskottet konstatera att regeringen

föranstaltat om en av riksdagen under lång tid efterlyst översyn

när det gäller ersättning för rättegångskostnader i

förvaltningsprocessen. Utredningsarbetet, som bedrivs av

domstolsutredningen, har nu pågått under mer än ett år, och ännu

har inget förslag i denna del lagts fram trots att saken

brådskar. Utredningsarbetet i denna del bör, enligt utskottets

mening, bedrivas med största skyndsamhet och med förtur så att

regeringen därefter snarast kan lägga fram förslag till

lagstiftning om sådan ersättning. Detta bör ges regeringen till

känna.

dels att utskottets hemställan under moment 7 bort ha

följande lydelse:

7. beträffande rättegångskostnader i förvaltningsprocessen

att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:Ju705 och

1990/91:Ju810 yrkande 5 som sin mening ger regeringen till känna

vad utskottet anfört.

6. Tjänstefel (mom. 9)

Göthe Knutson, Göran Ericsson och Birgit Henriksson (alla m)

anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 6 som börjar

med "Utskottet saknar" och slutar med "Yrkandet avstyrks" bort

ha följande lydelse:

Utskottet anser nu i likhet med vad som framförs i motion

Ju609 att det straffbara området för tjänstefel i 20 kap. 1 §

BrB bör utvidgas till att omfatta också fel som begås utan

samband med myndighetsutövning. Det får ankomma på regeringen

att snarast upprätta ett sådant lagförslag och återkomma till

riksdagen härmed. I lagstiftningsarbetet bör vad som framförs i

motion Ju609 vara vägledande. Vad utskottet nu anfört bör ges

regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under moment 9 bort ha

följande lydelse:

9. beträffande tjänstefel

att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Ju609 som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

7. Olovlig körning (mom. 10)

Göthe Knutson, Göran Ericsson och Birgit Henriksson (alla m)

anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 6 som börjar

med "Det saknas" och slutar med "Motionsyrkandet avstyrks" bort

ha följande lydelse:

Utskottet anser emellertid nu att frågan måste få en snabb

lösning, eftersom det varje år begås ett stort antal olovliga

körningar i landet. Som framförs i motion Ju634 bör åtgärder

vidtas för att komma till rätta härmed. En väg kan vara, vilket

motionären föreslår, att höja maximistraffet för grov olovlig

körning till fängelse ett år och på så sätt öka respekten för

förbudet att köra bil utan körkort. En sådan åtgärd skulle också

möjliggöra straffprocessuella ingripanden i vissa mycket grova

fall. Regeringen bör sålunda få i uppdrag att lägga fram ett

förslag för riksdagen om straffskärpning vid olovlig körning.

Vad utskottet nu anfört bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under moment 10 bort ha

följande lydelse:

10. beträffande olovlig körning

att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Ju634 som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.