Bet. 1990/91:JuU27

Justitieutskottets betänkande

1990/91:JUU27

Anslag till rättshjälp m.m.

Innehåll

Propositionen

Motioner

Utskottet

Hemställan

Reservationer

1990/91

JuU27

ANDRA HUVUDTITELN

Propositionen

I proposition 1990/91:100, bilaga 4 (justitiedepartementet),

har regeringen föreslagit riksdagen att för budgetåret 1991/92

till Rättshjälpskostnader anvisa ett förslagsanslag på 645 000

000 kr. (punkt F 1, s. 82--84),

till Rättshjälpsmyndigheten anvisa ett förslagsanslag på

10 453 000 kr. (punkt F 2, s. 84 och 85),

till Allmänna advokatbyråer: Uppdragsverksamhet anvisa ett

förslagsanslag på 1 000 kr. (punkt F 3, s. 86 och 87),

till Allmänna advokatbyråer: Driftbidrag anvisa ett

förslagsanslag på 5580000 kr. (punkt F 4, s. 87 och 88),

till Vissa domstolskostnader m.m. anvisa ett förslagsanslag på

228830000 kr. (punkt F 5, s. 88),

till Diverse kostnader för rättsväsendet anvisa ett

förslagsanslag på 24200000 kr. (punkt F 6, s. 89).

Motioner

1990/91:Ju409 av Inger Hestvik och Sten-Ove Sundström (s) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om behovet av en översyn av

ersättningsnormerna för nämndemän.

1990/91:Ju709 av Charlotte Cederschiöld m.fl. (m) vari yrkas

att riksdagen hos regeringen begär förslag till sådan ändring i

rättshjälpslagen att inskränkningen vad avser bodelning mellan

makar avskaffas.

1990/91:Ju710 av Mona Saint Cyr och Ewy Möller (m) vari yrkas

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att

socialstyrelsen bör få i uppdrag att initiera lämplig åtgärd för

att lösa det i motionen anförda problemet i samband med

bodelning.

1990/91:Ju711 av Ewy Möller och Mona Saint Cyr (m) vari yrkas

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om vidgade möjligheter för småföretagare att

erhålla rättshjälp.

1990/91:Ju717 av Stig Gustafsson m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om behovet av lagändringar vad gäller

advokatverksamhet.

1990/91:Ju720 av Lars Werner m.fl. (v) vari yrkas att

riksdagen begär att regeringen tillsätter en utredning med

uppgift att göra en grundlig översyn av rättshjälpslagen i

enlighet med vad som anförts i motionen.

1990/91:Ju721 av Krister Skånberg (mp) vari yrkas att

riksdagen hos regeringen begär förslag till förbättring av

rättshjälpen i ärenden hos förvaltningsmyndigheter och

förvaltningsdomstolar.

1990/91:Ju821 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas

55. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om lika ersättning till nämndemän.

1990/91:Ju825 av Rolf Dahlberg m.fl. (m) vari yrkas

4. att riksdagen beslutar att öka möjligheterna för

brottsoffer att erhålla rättshjälp i enlighet med vad i motionen

anförts.

1990/91:Ju830 av Ingbritt Irhammar och Karin Starrin (c) vari

yrkas

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om förändring av rättshjälpslagen.

Motiveringen återfinns i motion 1990/91:Jo792.

1990/91:Ju832 av Britta Bjelle m.fl. (fp) vari yrkas

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om hjälp till svenska kvinnor som våldtagits

utomlands.

1990/91:Ju838 av Carl Frick (mp) vari yrkas att riksdagen hos

regeringen begär en utredning om de s.k. rättshaveristernas

situation i syfte att klarlägga problemets art och omfattning

samt föreslå åtgärder.

1990/91:Ju842 av Krister Skånberg m.fl. (mp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att

det behövs någon form av rättshjälp för att enskilda personer

och organisationer bättre skall kunna stoppa miljöförstöring som

drabbar marken, luften och vattnet omkring dem.

Motiveringen återfinns i motion 1990/91:Jo816.

Utskottet

Rättshjälp

Medelsanvisningen

Regeringen föreslår ett förslagsanslag på 645 000 000 kr.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag till

medelsanvisning.

Rättshjälp vid bodelning

Möjligheterna att erhålla allmän rättshjälp vid bodelning är

begränsade. Enligt 8 § första stycket 7 rättshjälpslagen

(1972:429) (RHL) i dess lydelse fr.o.m. den 1 juli 1988 fordras

det, för att rättshjälp skall beviljas vid bodelning, att

särskilda skäl föreligger med hänsyn till boets beskaffenhet och

makarnas eller sambornas personliga förhållanden. I ärende om

bodelning, som inte avser klander, får, enligt 20 § andra

stycket RHL, biträde inte förordnas.

I motion Ju709 yrkas att begränsningen i RHL för makar att

erhålla rättshjälp vid bodelning skall avskaffas. Motion Ju710

innehåller önskemål om att den som är i behov av pengar för att

få till stånd en bodelning skall, i stället för att erhålla

rättshjälp, kunna få låna av allmänna medel;

återbetalningsskyldighet skall inträda när bodelning skett och

penningmedel därigenom lösgjorts.

Utskottet behandlade liknande motionsönskemål våren 1990

(1989/90:JuU26 s. 3 f). Utskottet konstaterade då att det -- med

anledning av vad utskottet uttalat i betänkandet 1988/89:JuU19

-- inom regeringskansliet pågick en översyn av möjligheterna att

erhålla allmän rättshjälp vid bodelning. Resultatet av översynen

borde enligt utskottet avvaktas innan det kunde bli aktuellt för

riksdagen att ta ställning i saken.

I budgetpropositionen tar justitieministern upp några frågor

inom rättshjälpsområdet (s. 10). Hon anför bl.a. följande.

De materiella förändringarna i rättshjälpssystemet som

genomfördes år 1988 syftade till att koncentrera de resurser som

finns tillgängliga för allmän rättshjälp till de områden där

störst behov av sådan rättshjälp har ansetts föreligga. På en

punkt -- möjligheten till rättshjälp i samband med bodelning

efter äktenskapsskillnad -- uppmärksammades en tid efter

lagändringarna en viss ojämnhet i rättshjälpsnämndernas praxis

som kunde leda till mindre tillfredsställande resultat i vissa

fall. På initiativ av justitiedepartementet diskuterades dessa

frågor vid en hearing i mars 1990 under medverkan av bl.a.

advokater och rättshjälpsmyndigheterna. Sedan frågorna

genomlysts vid hearingen synes praxis ha stabiliserats. Någon

anledning att aktualisera en lagändring på denna punkt synes

därför åtminstone för närvarande inte föreligga.

-- -- --

Rättshjälpskostnaderna har fortlöpande stigit och överstiger

nu en halv miljard kr. om året. Det är självfallet angeläget att

man återkommande analyserar kostnadsutvecklingen och prövar i

vilken utsträckning kostnaderna kan nedbringas. Jag kommer

därför att ta initiativ till en sådan granskning genom

riksrevisionsverkets försorg.

Enligt uppgift från justitiedepartementet har antalet

beviljade rättshjälpsansökningar avseende bodelning efter

äktenskapsskillnad ökat efter hearingen i mars 1990. Utskottet

har med tillfredsställelse också inhämtat att departementet

fortlöpande bevakar utvecklingen av praxis på området.

Mot bakgrund av det sagda och med hänsyn till den strävan att

nedbringa kostnaderna för rättshjälpen som utskottet finner

nödvändig kan utskottet inte tillstyrka bifall till motionerna.

Rättshjälp till småföretagare

En näringsidkares möjlighet att erhålla allmän rättshjälp i

angelägenhet som har uppkommit i hans näringsverksamhet är

enligt 8 § första stycket 3 RHL begränsad. Rättshjälp får inte

beviljas om det inte finns skäl med hänsyn till verksamhetens

art och begränsade omfattning, näringsidkarens ekonomiska och

personliga förhållanden och omständigheterna i övrigt.

I motion Ju711 framförs önskemål om förbättrade möjligheter

för småföretagare att erhålla allmän rättshjälp.

Utskottet har återkommande behandlat denna fråga (se

1989/90:JuU26 s. 4 och där angivna betänkanden). Utskottet har

då ställt sig bakom justitieministerns uttalanden (prop.

1987/88:73 samt JuU21) att hon, med hänsyn till att begränsade

resurser står till buds, inte var beredd att föreslå någon

ändring beträffande möjligheterna för näringsidkare att erhålla

rättshjälp samt att dessa även i fortsättningen skall kunna

beviljas rättshjälp om deras ekonomiska situation är sådan att

de kan jämställas med löntagare i vanliga inkomstlägen.

Utskottet saknar anledning att nu frångå sin tidigare

ståndpunkt och avstyrker bifall till motionen.

Rättshjälp i förvaltningsärenden

Motion Ju721 innehåller en begäran om förbättrade möjligheter

till rättshjälp i ärenden hos förvaltningsmyndigheter och

förvaltningsdomstolar.

Ett liknande motionsyrkande behandlade utskottet förra våren

(1989/90:JuU26 s. 9 f). Utskottet hänvisade till

domstolsutredningen som enligt sina direktiv (dir. 1989:56)

bl.a. har att se över förvaltningsdomstolarnas

utredningsskyldighet i olika måltyper, tvåpartsprocessen och

domstolens formella processledning vari ingår reglerna om

ersättning för rättegångskostnader i förvaltningsprocessen. I

avvaktan på resultatet av domstolsutredningens arbete ville

utskottet inte ta ställning till frågan om en utvidgad

rättshjälp i rättsliga angelägenheter som skall prövas av

förvaltningsdomstolar och förvaltningsmyndigheter. Utskottet

avstyrkte bifall till motionen. Riksdagen följde utskottet.

Anledning saknas för utskottet att nu göra någon annan

bedömning.

Rättshjälp åt brottsoffer

I motion Ju825 begärs att allmän rättshjälp skall kunna

beviljas i större omfattning till personer som utsatts för

allvarligare brott, t.ex. våldsbrott och bostadsinbrott. Även i

andra fall när offret allvarligt skadats psykiskt, fysiskt eller

ekonomiskt bör enligt motionärerna rättshjälp kunna beviljas.

Frågor om olika former av stöd till brottsoffer har

återkommande behandlats av utskottet. Under hösten år 1990 tog

utskottet ställning till ett förslag från regeringen (prop.

1989/90:158, 1990/91:JuU4, rskr. 16) om vidgade möjligheter för

brottsoffer att få målsägandebiträde. Enligt de nya reglerna som

trädde i kraft den 1 januari 1991 (SFS 1990:999) har målsäganden

i princip alltid rätt till målsägandebiträde i mål om

sexualbrott. Vid övriga brott där målsägandebiträde kan komma i

fråga, bl.a. misshandel och olaga hot, har reglerna blivit mer

generösa. Ytterligare utvidgning av möjligheterna till

målsägandebiträde kan förutses (se 1990/91:JuU21).

Utöver rätten till målsägandebiträde finns andra möjligheter

för brottsoffer att erhålla juridisk och annan hjälp. Åklagaren

är i allmänhet skyldig att förbereda och utföra målsägandens

talan om skadestånd på grund av brott som hör under allmänt

åtal. En målsägande kan erhålla allmän rättshjälp för att väcka

skadeståndstalan med anledning av brott som denne utsatts för.

Frågan om information till brottsoffer om deras rättigheter i

olika avseenden har utskottet nyligen behandlat i betänkandet

1990/91:JuU23 vartill här hänvisas.

Som framgår av det anförda är det väl sörjt för att

brottsoffer skall kunna erhålla hjälp och rättsligt bistånd i

olika hänseenden. Att införa ytterligare möjligheter till

rättshjälp i enlighet med motionärernas önskemål är inte

erforderligt. Utskottet avstyrker bifall till motionen i nu

behandlad del.

Rättshjälp i miljömål

I motion Ju830 framför motionärerna önskemål om en förändring

i RHL som medför ökade möjligheter att få en sakkunnigutredning

om tekniska och medicinska frågor i skadeståndstvister på grund

av miljöbrott. Motion Ju842 innehåller en begäran om att någon

form av rättshjälp skall införas för att enskilda personer och

organisationer bättre skall kunna stoppa miljöförstöring som

drabbar marken, luften och vattnet omkring dem.

Allmän rättshjälp får enligt 6 § RHL beviljas fysisk person i

rättslig angelägenhet om han behöver sådant bistånd vare sig det

gäller ett ärende som behandlas av domstol eller av

förvaltningsmyndighet eller fråga är om rådgivning eller biträde

i övrigt.

Allmän rättshjälp får enligt 8 § första stycket 9 RHL inte

beviljas ägaren eller tidigare ägare av en fastighet eller en

byggnad i angelägenhet som avser fastigheten eller byggnaden, om

han har eller borde ha haft rättsskyddsförsäkring eller något

annat liknande rättsskydd som omfattar angelägenheten; denna

begränsning benämns ofta fastighetsundantaget. Den 1 juli

1989 (prop. 1988/89:117, JuU19, rskr. 259) infördes i 8 § andra

stycket RHL en möjlighet till allmän rättshjälp i angelägenheter

som faller under fastighetsundantaget. Rättshjälp får enligt den

bestämmelsen beviljas när den rättssökandes egna kostnader i

angelägenheten har uppgått till minst tre gånger det basbelopp

som gällde året innan rättshjälp begärdes. En sådan ändring

borde enligt propositionen (s. 22) i princip ta sikte på alla

angelägenheter som omfattas av fastighetsundantaget, dvs. även

mål med miljörättslig anknytning, t.ex. enligt miljöskadelagen

eller miljöskyddslagen, och s.k. mögelhusmål.

Med hänsyn till redan existerande möjligheter att erhålla

rättshjälp samt till de begränsade resurser som finns

tillgängliga saknas enligt utskottet förutsättningar att bifalla

motion Ju830 i nu behandlad del.

Önskemålet i motion Ju842 att allmän rättshjälp skall kunna

beviljas även organisationer kan utskottet inte tillstyrka.

Detsamma gäller begäran om att utsträcka möjligheten till allmän

rättshjälp att omfatta ett så opreciserat och vidlyftigt område

som begärs i motionen.

Översyn av rättshjälpslagen

I motion Ju720 begärs en översyn av RHL med sikte på att

främja principen om allas likhet inför lagen.

Utskottet behandlade förra våren ett motionsönskemål med en

begäran om en översyn av RHL utifrån vilka behov och

begränsningar som finns utanför försäkringssystemet

(1989/90:JuU26 s. 2 f). I det betänkandet lämnas en redogörelse

för en del av de översyner som skett och de ändringar som

vidtagits i RHL sedan lagen trädde i kraft den 1 juli 1973.

Utskottet fann då inte anledning att förorda någon utredning av

de frågor som motionärerna berört.

I budgetpropositionen anger justitieministern (s. 83) att hon

avser att föreslå regeringen att uppdra åt riksrevisionsverket

att utvärdera effekterna av den förut nämnda reformen av

rättshjälpen år 1988. I uppdraget bör enligt justitieministern

ingå inte bara att analysera kostnadsutvecklingen utan också att

göra en utvärdering av hur reformens syfte -- att förbättra den

enskildes möjligheter att få tillgång till juridisk hjälp i

rättsliga frågor -- har uppfyllts. Uppdraget bör vidare, anför

justitieministern, omfatta att analysera möjligheterna att

nedbringa samhällets kostnader för rättshjälpen.

Enligt vad utskottet inhämtat pågår inom justitiedepartementet

arbetet med det av justitieministern aviserade uppdraget till

riksrevisionsverket. Att vid sidan av denna utvärdering föreslå

en sådan översyn som motionärerna begär är enligt utskottets

mening inte aktuellt. Utskottet avstyrker bifall till motionen.

Rättshjälpsmyndigheten

Medelsanvisningen

Regeringen föreslår ett förslagsanslag på 10 453 000 kr.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag till

medelsanvisning.

Allmänna advokatbyråer: Uppdragsverksamhet

Medelsanvisningen

Regeringen föreslår ett förslagsanslag på 1 000 kr.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag till

medelsanvisning.

Allmänna advokatbyråer: Driftbidrag

Medelsanvisningen

Regeringen föreslår ett förslagsanslag på 5 580 000 kr.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag till

medelsanvisning.

Vissa domstolskostnader m.m.

Medelsanvisningen

Regeringen föreslår ett förslagsanslag på 228 830 000 kr.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag till

medelsanvisning.

Ersättning till nämndemän

Regler om ersättning till nämndemän finns i förordningen

(1982:814) om ersättning till nämndemän och vissa andra

uppdragstagare inom domstolsväsendet m.m. Enligt förordningen

utgår ersättning till nämndemän dels som arvode för

sammanträde med 300 kr. per dag (2 § 1 p och 2 p), dels --

under förutsättning av löneavdrag eller annan inkomstförlust på

grund av uppdraget -- som tilläggsbelopp för den del av

inkomstförlusten som inte täcks av arvodet (2a § 1 st). Arvodet

och tilläggsbeloppet får tillsammans inte överstiga 650 kr. (2a

§ 4 st).

I motion Ju821 förordas en ordning där alla nämndemän får lika

ersättning.

Frågan om ersättning till nämndemän har utskottet behandlat

upprepade gånger, senast våren 1990 (1989/90:JuU24 s. 7 och där

angivna betänkanden). Utskottets uppfattning har återkommande

varit att en allsidig rekrytering av nämndemän bättre främjas av

ersättning för konstaterad inkomstförlust än av en lägre

generell ersättning, lika för alla, vilket med hänsyn till de

begränsade ekonomiska förutsättningarna skulle vara

alternativet.

Utskottet gör inte nu någon annan bedömning och avstyrker

bifall till motionen i denna del.

I motion Ju409 efterlyses en översyn av ersättningsnormerna

för nämndemän. Motionärerna befarar att den ekonomiska

ersättningen som i dag utgår får till följd att en

snedrekrytering till nämndemannauppdraget sker.

Principen för ersättning till nämndemän lades fast år 1985 (se

JuU 1984/85:25). Utskottet uttalade då (s. 10 f) att utskottet

under många år ansett det nödvändigt att få till stånd en mer

allsidig sammansättning av nämndemannakåren och i detta syfte

framhållit att en höjning av arvodena måste ske. Här bakom låg

bl.a. intresset att komma till rätta med det otillfredsställande

förhållandet att sådana yrkesarbetande -- bl.a. industriarbetare

-- som får vidkännas fullt löneavdrag vid tjänstgöring i rätten

är underrepresenterade i nämndemannakåren. Beträffande frågan om

vilken metod för arvodering som är den lämpligaste ansåg

utskottet -- som ovan anförts -- det mer angeläget att utnyttja

de begränsade ekonomiska resurserna för att kompensera dem som

lider inkomstförlust på grund av nämndemannauppdraget än att

göra en generell höjning av arvodet.

Vad utskottet uttalade år 1985 äger alltjämt giltighet.

Bestämmelserna om ersättning till nämndemän innebär emellertid,

på grund av begränsningen beträffande arvodets storlek, alltjämt

en svårighet att få till stånd den allsidiga sammansättning av

nämndemannakåren som utskottet efterlyst. Detta förhållande är

enligt utskottet otillfredsställande. En översyn av

ersättningsnormerna för nämndemän bör därför ske. Som en

utgångspunkt för denna översyn bör ligga förslaget i proposition

1990/91:117 Om en ny kommunallag att förtroendevalda skall

få rätt till skälig ersättning för den arbetsinkomst samt de

pensions- och semesterförmåner som de förlorar när de fullgör

sina uppdrag (s. 64). Regeringen bör ta initiativ till att en

utredning som den skisserade kommer till stånd.

Vad utskottet nu med anledning av motion Ju409 anfört bör

riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

Diverse kostnader för rättsväsendet

Medelsanvisningen

Regeringen föreslår ett förslagsanslag på 24 200 000 kr.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag till

medelsanvisning.

Övriga frågor

Offer för brott utomlands

I motion Ju832 begärs en utredning om hur stödet till kvinnor

som våldtagits utomlands skall stärkas.

Utskottet behandlade ett liknande motionsyrkande i höstas

(1990/91:JuU4). I det betänkandet redogjorde utskottet för vad

utskottet tidigare uttalat (se 1989/90:JuU26) angående

möjligheterna att enligt svensk processuell lagstiftning ersätta

en svensk medborgare, som kallats att inställa sig till domstol

utomlands för att vittna eller höras som målsägande i rättegång.

Utskottet lämnade i betänkandet en närmare redogörelse för vilka

former av ersättning som kan bli aktuella i dessa sammanhang. I

ärendet gav riksdagen som sin mening till känna att regeringen

snarast bör tillsätta en utredning med uppdrag att utreda

situationen för svenska medborgare som utsatts för grova brott

utomlands så att de i görligaste mån kan tillförsäkras samma

stöd som en målsägande vid svensk domstol (rskr. 16).

Av budgetpropositionen framgår (s. 35) att reglerna i RHL om i

vilka fall rättshjälp utgår samt vilka förmåner rättshjälpen

avser i angelägenheter som behandlas utomlands varit föremål för

en utfrågning (hearing) i justitiedepartementets regi. Av

uppgifter som utskottet inhämtat framgår att frågan om

rättsligt bistånd till offer för brott som begåtts utomlands

bereds inom regeringskansliet. I detta sammanhang förtjänar att

nämnas att det av proposition 1990/91:78 Om internationellt

ungdomsutbyte framgår att regeringen skall låta göra en

översyn när det gäller utrikesdepartementets direktiv för

omvårdnad av de svenska medborgare som utsätts för brott i syfte

att stärka brottsoffrens ställning.

Utskottet kan konstatera att regeringen börjat vidta åtgärder

med anledning av riksdagens uttalande i höstas. Hittills

vidtagna mått och steg är emellertid inte tillräckliga. Det är

nödvändigt att fortsatta åtgärder vidtas utan dröjsmål. Detta

bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

Advokatsamfundets disciplinnämnd

I motion Ju717 förespråkas en förändrad sammansättning av

ledamöterna i Advokatsamfundets disciplinnämnd; motionärerna

vill att majoriteten av ledamöterna skall vara offentliga

representanter samt att som ordförande utses en högt

kvalificerad domare.

Utskottet behandlade en likalydande motion förra året

(1989/90:JuU26 s. 10 f). I det betänkandet -- vartill här

hänvisas -- lämnas en redogörelse för disciplinnämndens

sammansättning, för reglerna i rättegångsbalken om

advokatverksamhet, samt för utskottets ställningstaganden år

1982 i samband med att den nuvarande ordningen med två

officiella representanter i disciplinnämnden infördes och då

också ett motionsförslag som det nu aktuella avslogs (prop.

1981/82:57, JuU34). Utskottet, som under ärendets beredning

förra året inhämtade synpunkter från lekmannaledamöterna i

disciplinnämnden, ansåg att de skäl som år 1982 åberopades mot

den i motionen föreslagna ordningen alltjämt hade giltighet.

Utskottet saknar anledning att nu göra någon annan bedömning

och avstyrker bifall till motionen.

Rättshaverister

I motion Ju838 begärs en utredning om de s.k.

rättshaveristernas situation. Enligt motionären är det

otillfredsställande att det allmänna inte sökt utreda och finna

någon lösning på problemet med inriktning på att förbättra

rättshaveristernas situation och rättsställning.

Enligt utskottet saknas anledning för riksdagen att

föranstalta om en sådan utredning som begärs i motionen.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande anslag till Rättshjälpskostnader

att riksdagen till Rättshjälpskostnader för budgetåret

1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 645 000 000 kr.,

2. beträffande rättshjälp vid bodelning

att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Ju709 och

1990/91:Ju710,

res. 1 (m)

3. beträffande rättshjälp till småföretagare

att riksdagen avslår motion 1990/91:Ju711,

res. 2 (m)

4. beträffande rättshjälp i förvaltningsärenden

att riksdagen avslår motion 1990/91:Ju721,

res. 3 (mp)

5. beträffande rättshjälp åt brottsoffer

att riksdagen avslår motion 1990/91:Ju825 yrkande 4,

res. 4 (m)

6. beträffande rättshjälp i miljömål

att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Ju830 yrkande 3 och

1990/91:Ju842 yrkande 1,

res. 5 (c)

res. 6 (mp)

7. beträffande översyn av rättshjälpslagen

att riksdagen avslår motion 1990/91:Ju720,

res. 7 (v)

8. beträffande anslag till Rättshjälpsmyndigheten

att riksdagen till Rättshjälpsmyndigheten för budgetåret

1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 10 453 000 kr.,

9. beträffande anslag till Allmänna advokatbyråer:

Uppdragsverksamhet

att riksdagen till Allmänna advokatbyråer:

Uppdragsverksamhet för budgetåret 1991/92 anvisar ett

förslagsanslag på 1 000 kr.,

10. beträffande anslag till Allmänna advokatbyråer:

Driftbidrag

att riksdagen till Allmänna advokatbyråer: Driftbidrag för

budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 5 580 000 kr.,

11. beträffande anslag till Vissa domstolskostnader m.m.

att riksdagen till Vissa domstolskostnader m.m. för

budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 228 830 000

kr.,

12. beträffande principen för nämndemannaersättning

att riksdagen avslår motion 1990/91:Ju821 yrkande 55,

13. beträffande ersättning till nämndemän

att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Ju409 som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

14. beträffande anslag till Diverse kostnader för

rättsväsendet

att riksdagen till Diverse kostnader för rättsväsendet för

budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 24 200 000 kr.,

15. beträffande offer för brott utomlands

att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Ju832 yrkande 4

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

16. beträffande Advokatsamfundets disciplinnämnd

att riksdagen avslår motion 1990/91:Ju717,

17. beträffande rättshaverister

att riksdagen avslår motion 1990/91:Ju838.

res. 8 (mp)

Stockholm den 16 april 1991

På justitieutskottets vägnar

Britta Bjelle

Närvarande: Britta Bjelle (fp),

Ulla-Britt Åbark (s),

Jerry Martinger (m),

Birthe Sörestedt (s),

Ingbritt Irhammar (c),

Bengt-Ola Ryttar (s),

Göthe Knutson (m),

Göran Magnusson (s),

Eva Johansson (s),

Göran Ericsson (m),

Lars Sundin (fp),

Anders Svärd (c),

Berith Eriksson (v),

Krister Skånberg (mp),

Sigrid Bolkéus (s),

Barbro Andersson (s) och

Jan Andersson (s).

Reservationer

1. Rättshjälp vid bodelning (mom. 2)

Jerry Martinger, Göthe Knutson och Göran Ericsson (alla m)

anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 4 som börjar

med "Enligt uppgift" och slutar med "till motionerna" bort ha

följande lydelse:

Enligt uppgift från justitiedepartementet har antalet

beviljade rättshjälpsansökningar avseende bodelning efter

äktenskapsskillnad ökat efter hearingen i mars 1990; en

fortlöpande bevakning av praxis på området sker.

Det är enligt utskottet i och för sig tillfredsställande att

praxis på området visar en tendens att bli mer generös. Detta är

emellertid inte tillräckligt. Med hänsyn till de konsekvenser

som begränsningen att erhålla rättshjälp i angelägenheter av

ifrågavarande slag inneburit, är utskottet nu berett att ställa

sig bakom vad som sägs i motionerna Ju709 och Ju710. Med hänsyn

härtill bör enligt utskottet vidgade möjligheter till ekonomiskt

stöd i angelägenhet avseende bodelning efter äktenskapsskillnad

införas. Det bör ankomma på regeringen att utarbeta ett

lagförslag i enlighet med det anförda. Vad utskottet nu anfört

bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under moment 2 bort ha

följande lydelse:

2. beträffande rättshjälp vid bodelning

att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:Ju709 och

1990/91:Ju710 som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört.

2. Rättshjälp till småföretagare (mom. 3)

Jerry Martinger, Göthe Knutson och Göran Ericsson (alla m)

anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 4 som börjar

med "Utskottet har" och slutar med "till motionen" bort ha

följande lydelse:

Enligt utskottets mening är nuvarande rättsordning alltför

restriktiv när det gäller möjligheterna för vissa näringsidkare

att få rättshjälp. Dessa möjligheter bör öka för sådana

näringsidkare som är att jämställa med löntagare. Regeringen bör

få i uppdrag att återkomma till riksdagen med förslag i denna

riktning. Vad utskottet nu anfört bör riksdagen som sin mening

ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under moment 3 bort ha

följande lydelse:

3. beträffande rättshjälp till småföretagare

att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Ju711 som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

3. Rättshjälp i förvaltningsärenden (mom. 4)

Krister Skånberg (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 4 som börjar

med "Ett liknande" och slutar med "annan bedömning" bort ha

följande lydelse:

Utskottet kan konstatera att allmän rättshjälp beviljas

restriktivt i förvaltningsmål och förvaltningsärenden mot

bakgrund av den utredningsskyldighet som i dessa fall åvilar

bl.a. förvaltningsdomstolarna. Enligt utskottets uppfattning är

detta inte en tillfredsställande ordning. Som framförs i motion

Ju721 finns behov av advokathjälp i många slags ärenden där

allmän rättshjälp för närvarande inte beviljas. Detta gäller

exempelvis skatteärenden, arbetsskadeärenden, sociala ärenden,

byggnadslovs- och planärenden samt vid felbehandling av läkare.

Utskottet vill här, när det gäller skatteärenden och

patientärenden, anmärka att de lagändringar som härvidlag

genomfördes år 1989 är långt ifrån tillräckliga. Som

motionärerna anför är det samhällets sak att se till att varje

svensk medborgare alltid skall ha rätt och råd att få sin sak

prövad. Det får ankomma på regeringen att utarbeta ett

lagförslag om ändringar i rätthjälpslagen så att allmän

rättshjälp kan komma i fråga i större utsträckning i

förvaltningsmål och förvaltningsärenden i linje med vad

utskottet anfört. Vad utskottet nu uttalat bör riksdagen som sin

mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under moment 4 bort ha

följande lydelse:

4. beträffande rättshjälp i förvaltningsärenden

att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Ju721 som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

4. Rättshjälp åt brottsoffer (mom. 5)

Jerry Martinger, Göthe Knutson och Göran Ericsson (alla m)

anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 5 som börjar

med "Som framgår" och slutar med "behandlad del" bort ha

följande lydelse:

Av det anförda framgår att det i vissa avseenden är sörjt för

att brottsoffer skall kunna erhålla hjälp och rättsligt bistånd

i olika hänseenden. Emellertid är detta inte tillräckligt. Många

brottsoffer har behov av stöd och hjälp att bevaka sin rätt

efter brottet. Det kan vara fråga om kontakter med myndigheter,

exempelvis brottsskadenämnden eller försäkringsbolag.

Motsvarande behov av stöd finns för efterlevande till någon som

avlidit till följd av ett brott.

Enligt utskottets uppfattning bör allmän rättshjälp kunna

beviljas i betydligt större omfattning än som för närvarande är

möjligt till personer som utsatts för allvarligare brott,

exempelvis våldsbrott eller bostadsinbrott. Även i andra fall då

offret allvarligt skadats psykiskt, fysiskt eller ekonomiskt bör

sådan rättshjälp kunna beviljas. Det bör därför vidtas sådana

ändringar i rättshjälpslagen att det klart framgår att

rättshjälp skall kunna utgå i de nämnda situationerna. Det får

ankomma på regeringen att utarbeta ett lagförslag om ändringar i

rättshjälpslagen så att allmän rättshjälp kan beviljas

brottsoffer i större utsträckning. Vad utskottet nu anfört bör

riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under moment 5 bort ha

följande lydelse:

5. beträffande rättshjälp åt brottsoffer

att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Ju825 yrkande 4

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

5. Rättshjälp i miljömål (mom. 6)

Ingbritt Irhammar och Anders Svärd (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 6 som börjar

med "Med hänsyn" och slutar med "i motionen" bort ha följande

lydelse:

Enligt utskottets mening är möjligheterna att erhålla

rättshjälp när det gäller skadeståndstvister på grund av

miljöbrott inte tillräckliga. Utskottet ansluter sig i denna

fråga till vad som anförs i motion Ju830 om en förändring av

rättshjälpslagen som medför ökade möjligheter att få en

sakkunnigutredning om tekniska och medicinska frågor i denna typ

av miljömål. Det bör ankomma på regeringen att utarbeta ett

lagförslag i enlighet med det anförda. Vad utskottet nu anfört

bör ges regeringen till känna.

De opreciserade och vidlyftiga önskemålen i motion Ju842 kan

utskottet inte tillstyrka.

dels att utskottets hemställan under moment 6 bort ha

följande lydelse:

6. beträffande rättshjälp i miljömål

att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Ju830 yrkande 3

och med avslag på motion 1990/91:Ju842 yrkande 1 som sin mening

ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

6. Rättshjälp i miljömål (mom. 6)

Krister Skånberg (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 6 som börjar

med "Med hänsyn" och slutar med "i motionen" bort ha följande

lydelse:

Enligt utskottets uppfattning är möjligheten att erhålla

allmän rättshjälp i mål angående miljöskadlig påverkan helt

otillräcklig. Denna möjlighet måste utvidgas väsentligt.

Utskottet kan härvidlag ansluta sig till förslaget i motion

Ju842 om att någon form av rättshjälp måste införas för att

enskilda personer och organisationer bättre skall kunna stoppa

miljöförstöringen som drabbar marken, luften och vattnet omkring

dem. Det bör ankomma på regeringen att för riksdagen presentera

ett lagförslag med ovan angiven inriktning.

Vad utskottet nu anfört bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna.

Önskemålet i motion Ju830 får med hänsyn till utskottets

ställningstagande anses tillgodosett.

dels att utskottets hemställan under moment 6 bort ha

följande lydelse:

6. beträffande rättshjälp i miljömål

att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Ju842 yrkande 1

och med avslag på motion 1990/91:Ju830 yrkande 3 som sin mening

ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

7. Översyn av rättshjälpslagen (mom. 7)

Berith Eriksson (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 6 som börjar

med "Enligt vad" och slutar med "till motionen" bort ha följande

lydelse:

Syftet med rättshjälpslagen är att rättshjälp skall ges i en

sådan utsträckning att ingen av ekonomiska skäl skall vara

förhindrad att tillvarata sina rättsliga intressen. Emellertid

har möjligheterna till rättshjälp genom inskränkningar av olika

slag efter hand urholkats. Detta drabbar bl.a. många människor i

knappa omständigheter. Riksrevisionsverkets kommande utvärdering

av 1988 års förändringar av rättshjälpslagen avser huvudsakligen

analys av kostnadsutveckling och möjligheter till besparingar.

Enligt utskottets uppfattning är vad som behövs inte en

utvärdering av rättshjälpslagen ur det kamerala perspektivet. I

stället bör en parlamentarisk utredning tillsättas med uppgift

att göra en genomgripande översyn av rättshjälpslagen med sikte

på att främja principen om allas likhet inför lagen, inte minst

när det gäller de sämre ställda i samhället. Vad utskottet nu

anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under moment 7 bort ha

följande lydelse:

7. beträffande översyn av rättshjälpslagen

att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Ju720 som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

8. Rättshaverister (mom. 17)

Krister Skånberg (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 9 som börjar

med "Enligt utskottet" och slutar med "i motionen" bort ha

följande lydelse:

Utskottet kan ställa sig bakom uttalandena i motion Ju838. Det

otillfredsställande förhållande som där beskrivs bör snarast bli

föremål för en utredning. Det bör ankomma på regeringen att ta

initiativ till en sådan. Vad utskottet nu anfört bör riksdagen

som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under moment 17 bort ha

följande lydelse:

17. beträffande rättshaverister

att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Ju838 som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

Särskilt yttrande

1. Offer för brott utomlands (mom. 15)

Ulla-Britt Åbark, Birthe Sörestedt, Bengt-Ola Ryttar, Göran

Magnusson, Eva Johansson, Sigrid Bolkéus, Barbro Andersson och

Jan Andersson (alla s) anför:

Som framgår av vad utskottet anför blev, med anledning av

bl.a. riksdagens uttalande i frågan hösten 1990, reglerna i

rättshjälpslagen om i vilka fall rättshjälp utgår samt vilka

förmåner rättshjälpen avser i angelägenheter som behandlas

utomlands föremål för en utfrågning (hearing) som

justitiedepartementet anordnade i december 1990. Vidare framgår

att frågan om rättsligt bistånd till offer för brott som begåtts

utomlands bereds inom regeringskansliet. Detta gäller flera

departement; t.ex. förbereds inom utrikesdepartementet en

översyn av i sammanhanget relevanta bestämmelser.

Mot denna bakgrund och då det i sig inte råder någon oenighet

i denna fråga, kan befogenheten av ett förnyat tillkännagivande

till regeringen ifrågasättas. Det saknas emellertid anledning

att ta strid i denna sak.