Bet. 1990/91:JuU31

Justitieutskottets betänkande

1990/91:JUU31

Säkerhetspolisen

Innehåll

Utskottet

Hemställan

1990/91

JuU31

TRETTONDE HUVUDTITELN

Propositionen m.m.

I proposition 1990/91:100 bilaga 15 (civildepartementet) har

regeringen föreslagit riksdagen att för budgetåret 1991/92 till

säkerhetspolisen anvisa ett förslagsanslag på 360000000 kr.

(punkt E2, s. 72).

I motion 1990/91:Ju225 av Lars Werner m.fl. (v) yrkas såvitt

nu är i fråga att riksdagen för budgetåret 1991/92 till

säkerhetspolisen anslår 20000000 kr. mindre än vad

regeringen föreslagit, således totalt 340000000 kr. (yrkande

10).

I samband med frågan om medelsanvisningen till

säkerhetspolisen behandlar utskottet ett inom utskottets

sekretariat utarbetat förslag till allmänna riktlinjer i

huvudsak för säkerhetspolisen.

I anslutning till behandlingen av detta ärende har, för att

lämna upplysningar och svara på frågor, inför utskottet

företrätt statsrådet och chefen för civildepartementet Bengt

KÅ Johansson, generaldirektören Mats Börjesson och

expeditionschefen i civildepartementet Olof Egerstedt.

Utskottet

Säkerhetspolisens arbetsfält skiljer sig i flera avseenden

från vad som gäller för den öppna polisen. Inriktningen på att

skydda rikets yttre och inre säkerhet ställer delvis andra krav

i fråga om hur verksamheten organiseras och bedrivs. Till det

mest karakteristiska för säkerhetstjänsten hör den stränga

sekretess som omgärdar verksamheten. Även om öppenheten blivit

större under senare år, står det ändå klart att

säkerhetspolisens verksamhet till stor del måste bedrivas utan

den insyn som finns på de flesta andra håll i det allmännas

verksamhet. Detta gör förutsättningarna för en allmän debatt om

säkerhetspolisen annorlunda än när det gäller

myndighetsverksamhet i allmänhet. Även om målen för

säkerhetspolisen är klara, nämligen att förebygga och avslöja

brott mot rikets säkerhet, måste sålunda debatten i regel föras

utan att de flesta deltagare har någon närmare kännedom om hur

verksamheten bedrivs i praktiken.

Våren 1989 tog riksdagen ställning till förslag om en

reformering av den polisiära säkerhetstjänsten (prop.

1988/89:108, JuU21, rskr. 287). Det lades därvid fast att

säkerhetspolisen bör svara för kontraspionage,

terrorismbekämpning och åtgärder mot subversiv verksamhet samt

säkerhetsskydd. Det bestämdes att regeringen bör utfärda

riktlinjer för verksamheten och att riktlinjerna bör tillkomma

efter samråd med partiledarna för de partier som är företrädda i

utrikesnämnden.

Det är här fråga om närmare riktlinjer för

säkerhetspolisen, vars verksamhet måste bygga på ingående

bedömningar av säkerhetspolitisk art som det ankommer på

statsmakterna att göra. Sådana bedömningar kan t.ex. gälla

militärstrategiska hotbilder, innebörden av den svenska

neutraliteten och utvecklingen av den internationella

terrorismen. Hit hör vidare bedömningen av vilket hot som

föreligger från subversiva grupper i samhället och av frågor om

det internationella samarbetet på säkerhetstjänstens område.

Riktlinjerna bör utfärdas i samband med regeringens

regleringsbrev för säkerhetspolisen.

Utskottet, som noterade att sekretessen torde hindra att

närmare riktlinjer för säkerhetspolisen redovisas offentligt,

fann ordningen för samråd med ledarna för de partier som är

företrädda i utrikesnämnden vara lämplig. I sammanhanget

konstaterade utskottet att utrikesnämnden är ett organ för

överläggningar på högsta nivå i viktiga utrikes- och

säkerhetspolitiska frågor.

Med anledning av en motion i ämnet förordade utskottet

härutöver en ordning enligt vilken frågor om allmänna

riktlinjer i huvuddrag och frågor om ändringar häri blir

föremål för riksdagens ställningstagande och bedömning i samband

med budgetbehandlingen. Detta gav riksdagen som sin mening

regeringen till känna.

Efter sådant samråd som angetts i det föregående har

regeringen nyligen i samband med en regleringsbrevsändring

utfärdat närmare riktlinjer för säkerhetspolisens verksamhet.

Regleringsbrevet för säkerhetspolisen är en kvalificerat hemlig

handling.

Inför utskottets behandling av regeringens förslag till

medelsanvisning till säkerhetspolisen för budgetåret 1991/92 har

inom utskottets sekretariat utarbetats förslag till sådana

allmänna riktlinjer i huvuddrag som riksdagen uttalade sig förår

1989. Förslaget har följande lydelse:

Allmänna riktlinjer i huvuddrag för säkerhetspolisen

Huvuddelen av säkerhetspolisens tillgängliga resurser skall

tas i anspråk för kontraspionaget och terroristbekämpningen.

Säkerhetsskyddet bör -- i avvaktan på en pågående översyn inom

säkerhetspolisen av denna verksamhet -- bedrivas på

hittillsvarande nivå. Personskyddet skall bedrivas i den

omfattning som behövs med hänsyn till bl.a. den hotbild som

föreligger.

Kontraspionaget skall i första hand inriktas på att

avslöja främmande underrättelseverksamhet inom försvarsmaktens

område och i fråga om sådana företag som avses i 14 §

upphandlingsförordningen (1986:366), dvs. inom det s.k.

SUA-området (SUA = Säkerhetsskydd Upphandling Arbete). I andra

hand inriktas verksamheten på att motverka främmande

underrättelseverksamhet inom totalförsvaret i övrigt och för att

avslöja olovlig underrättelseverksamhet (19 kap. 10 §

brottsbalken). När det gäller flyktingspionage skall

säkerhetspolisen vara uppmärksam på nya företeelser och bedriva

verksamheten så att sådana snabbt kan motverkas.

Inom terrorismbekämpningen skall verksamheten i första

hand inriktas på att förebygga och avslöja terroristverksamhet

som riktas mot Sverige eller annars bedrivs här.

Verksamheten inom författningsskyddet (mot subversiv

verksamhet) skall bedrivas på sådant sätt och i sådan omfattning

att det finns en god beredskap för att vid behov öka insatserna

på området; nya omstörtande krafter som bedöms kunna utgöra ett

allvarligt hot mot vårt demokratiska samhälle skall snabbt kunna

uppmärksammas.

I fråga om säkerhetsskyddet skall verksamheten främst

inriktas på de myndigheter som säkerhetspolisen svarar för

enligt 7 och 9 §§ förordningen (1981:421) om säkerhetsskyddet

vid statliga myndigheter samt på SUA-företagen. I första hand

skall arbetet ta sikte på övergripande säkerhetsskyddsfrågor i

syfte att få till stånd och vidmakthålla en ändamålsenlig

inriktning av säkerhetsskyddet vid berörda företag och

myndigheter.

I fråga om det internationella samarbetet på

säkerhetstjänstens område gäller att säkerhetspolisen skall

delta i det internationella samarbetet på terrorismbekämpningens

område. Samarbete skall också ske i den utsträckning som behövs

inom kontraspionaget. Samarbete av mer allmän och löpande

karaktär får ske endast med de länder med vilka sådant samarbete

hittills förekommit. I fråga om det internationella samarbetets

innehåll skall gälla vad som angetts i propositionen om

förnyelse inom polisen (prop. 1989/90:155 s. 110, 1990/91:JuU1

s. 25).

Utskottet ansluter sig för sin del till dessa riktlinjer och

förordar att de godtas av riksdagen. Riksdagens

ställningstagande bör ges regeringen till känna. I sammanhanget

vill utskottet understryka vikten av att säkerhetspolisens

verksamhet organiseras med en betydande flexibilitet för att

möjliggöra omdisponering av resurser och omläggning av

arbetsmetoder med hänsyn till den skiftande, ofta snabba,

internationella utvecklingen.

I fråga om medelsanvisningen till säkerhetspolisen för nästa

budgetår saknas, inte minst efter den belysning som givits under

utskottets beredning av ärendet, anledning till erinran mot

regeringens förslag.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande riktlinjer

att riksdagen godtar de av utskottet framlagda allmänna

riktlinjerna i huvuddrag för säkerhetspolisen samt ger

regeringen detta till känna,

2. beträffande medelsanvisning

att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:100 bilaga

15 punkt E2 och med avslag på motion 1990/91:Ju225 (yrkande

10) till Säkerhetspolisen för budgetåret 1991/92 anvisar ett

förslagsanslag på 360000000 kr.

Stockholm den 14 maj 1991

På justitieutskottets vägnar

Britta Bjelle

Närvarande: Britta Bjelle (fp), Lars-Erik Lövdén (s),

Ulla-Britt Åbark (s), Jerry Martinger (m), Ingbritt Irhammar

(c), Bengt-Ola Ryttar (s), Göthe Knutson (m), Göran Magnusson

(s), Eva Johansson (s), Björn Ericson (s), Göran Ericsson (m),

Lars Sundin (fp), Berith Eriksson (v), Krister Skånberg (mp),

Sigrid Bolkéus (s), Kjell Ericsson (c) och Nils Nordh (s).