Beredningskedjan

Dir.SOUDsProp.Bet.Rskr.

Vapenlagen

1991-05-07 · 19 sidor


Så kom texten hit

  • Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
  • Textkvalitet: Svag — ungefär 2,8 % av orden ser trasiga ut — läs mot PDF:en innan du citerar
  • Sidnummer: dokumentet är webbpublicerat utan tryckt paginering och indelas i avsnitt — ett sidnummer visas aldrig om det inte står i källan

Varje sida nedan har en egen länk «Kontrollera mot PDF» till originalet på just den sidan.

Citera

Bet. 1990/91:JuU33, Vapenlagen

Dokumentets text

avsnitt 1 Kontrollera mot PDF

Justitieutskottets betänkande

1990/91:JUU33

Vapenlagen

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Motioner

Utskottet

Hemställan

Reservationer

Innehållsförteckning

1990/91

JuU33

Sammanfattning

I detta betänkande behandlar utskottet ett regeringsförslag om

ändringar i vapenlagen och sekretesslagen samt motioner som

anknyter till det. Utskottet tillstyrker i huvudsak bifall till

förslaget som bl.a. innebär en ny princip för rätten att inneha

och förvärva ammunition och skärpta krav på förvaring av vapen

och ammunition. Förslaget innebär också att sekretess blir

huvudregel i fråga om uppgifter i vapenregister. När det gäller

ansvar för ammunitionsinnehav som är ringa föreslår utskottet

med anledning av en motion en klargörande komplettering. Övriga

motionsyrkanden avstyrks. Nio reservationer och ett särskilt

yttrande har fogats till betänkandet.

Propositionen

I proposition 1990/91:130 har regeringen

(justitiedepartementet) föreslagit riksdagen att anta genom

propositionen framlagda förslag till

1. lag om ändring i vapenlagen (1973:1176),

2. lag om ändring i sekretesslagen (1980:100).

Propositionens huvudsakliga innehåll redovisas på s. 25.

De vid propositionen fogade lagförslagen har följande lydelse.

Motioner

Motioner väckta med anledning av propositionen

1990/91:Ju37 av Arne Andersson i Ljung m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om sådan förändring i vapenlagen att endast

en person kan ha tillstånd för ett och samma vapen,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om förvärv och innehav av ammunition,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om tillägg till 23 § vapenlagen,

4. att riksdagen avslår förslaget om ändring i 29 § vapenlagen

angående återkallelse av vapentillstånd.

1990/91:Ju38 av Alf Wennerfors (m) vari yrkas att riksdagen

beslutar om sådan ändring i vapenlagen att innehav av enstaka

ammunitionsdetaljer inte föranleder onödigt arbete i

rättsmaskineriet.

1990/91:Ju39 av Lena Öhrsvik (s) vari yrkas att riksdagen som

sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

beträffande nordiskt samarbete på vapenlagstiftningens område.

1990/91:Ju40 av Kjell Ericsson m.fl. (c) vari yrkas

1. att riksdagen avslår förslag till lag om ändring i

vapenlagen (1973:1176),

2. att riksdagen begär att regeringen tillsätter en

parlamentarisk utredning med uppgift att föreslå sådana

lagändringar att hantering av skjutvapen och ammunition i

brottslig verksamhet förhindras samt att hanteringen av

vapenärenden förenklas och effektiviseras,

avsnitt 2 Kontrollera mot PDF

3. att riksdagen -- om yrkandena 1 och 2 inte bifalls -- antar

följande förslag till ändring i lydelsen av 12 § första stycket

vapenlagen: Den som har tillstånd att inneha vapen för skjutning

får även inneha ammunition till skjutvapen,

4. att riksdagen antar följande förslag till ändring i 13 §

tredje stycket vapenlagen: Ammunition får även överlåtas genom

ombud till den som är berättigad att inneha vapen för skjutning

under förutsättning att ombudet har vapentillstånd,

5. att riksdagen beslutar om sådana övergångsbestämmelser

rörande ammunitionsinnehav som i motionen förordas,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om restriktivitet rörande återkallelse av

vapentillstånd,

7. att riksdagen beslutar att av regeringen begära förslag

till en lag om vapenamnesti så som vapenutredningen förordat.

1990/91:Ju41 av Stina Eliasson (c) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att regleringen i vapenlagen

utformas så att vapenlicensinnehavare får inköpa och förvara

ammunition,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om skärpta regler för vapenförvaring i

militära förråd,

3. att riksdagen beslutar införa s.k. vapenamnesti så som i

motionen förordas,

4. att riksdagen -- om yrkande 1 inte bifalls -- beslutar om

sådana övergångsbestämmelser rörande ammunitionsinnehav att

sådant innehav som förelåg före de nya reglernas ikraftträdande

skall vara tillåtet.

1990/91:Ju42 av Göthe Knutson och Gullan Lindblad (m) vari

yrkas att riksdagen avslår proposition 1990/91:130 om ändringar

i vapenlagen.

Motioner väckta under den allmänna motionstiden

1990/91:Ju801 av Ingbritt Irhammar och Kjell Ericsson (c) vari

yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag om sådan

ändring av 5 kap. 5 § sekretesslagen, som förordas i motionen.

1990/91:Ju812 av Göran Ericsson (m) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om inrättandet av ett centralt vapenregister.

Utskottet

Inledning

I vapenlagen (1973:1176) finns regler för förvärv och innehav

m.m. av vapen och ammunition. Närmare föreskrifter finns i

vapenkungörelsen (1974:123). Regelsystemet innebär

sammanfattningsvis att polisens tillstånd normalt krävs för

innehav av och handel med skjutvapen m.m. och att endast den som

har vapentillstånd får förvärva tillståndspliktiga vapen. I

fråga om förvärv och innehav av ammunition finns motsvarande

regler. Från huvudregeln om tillstånd har dock beträffande

ammunition gjorts undantag som innebär att s.k. jaktammunition i

praktiken är tillståndsfri. Vapenlagen innehåller också

avsnitt 3 Kontrollera mot PDF

bestämmelser om bl.a. förvaring, transport och utlåning av

vapen.

Regeringen tillkallade år 1987 en särskild utredare med

uppdrag att göra en översyn av vapenlagstiftningen m.m.

Utredningen antog namnet 1987 års vapenutredning. Utredningen

lade i oktober 1987 fram delbetänkandet (SOU 1987:61)

Knivförbud. På grundval av utredningens förslag infördes lagen

(1988:254) om förbud beträffande knivar och andra farliga

föremål (knivlagen), som trädde i kraft den 1 juni 1988 (prop.

1987/88:98, JuU40, rskr. 254).

I mars 1988 överlämnade utredningen en promemoria om nya

övergångsbestämmelser för start- och signalvapen till

regeringen, och i juni 1989 överlämnade den sitt slutbetänkande

(SOU 1989:44) Översyn av vapenlagstiftningen. Slutbetänkandet

innehåller en översyn såväl av vapenlagen som av knivlagen.

Riksdagen behandlade förra våren en proposition om utvidgat

knivförbud m.m. (prop. 1989/90:129, JuU35, rskr. 287) som

grundades på förslag i slutbetänkandet.

I den nu aktuella propositionen lägger regeringen fram förslag

om skärpningar i vapenlagen m.m. som grundar sig på

vapenutredningens slutbetänkande och den tidigare omnämnda

promemorian samt remissbehandlingen av dem. Lagförslagen har

granskats av lagrådet.

I ärendet har inkommit en skrift från Västerbottens läns

jaktvårdsförening.

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås vissa ändringar i vapenlagen och en

ändring i sekretesslagen (1980:100). Syftet med förslagen är att

motverka användning av vapen i brottsliga sammanhang.

Sålunda föreslås skärpta förvaringsbestämmelser. De innebär

att skjutvapen, ammunition och en del av vapnet som är möjlig

att ta loss skall, om vapnet inte förvaras i säkerhetsskåp,

förvaras på olika ställen under säkert lås eller på annat

lika betryggande sätt.

Vidare föreslås att kravet på särskilt tillstånd för att få

köpa eller inneha ammunition ersätts med ett krav på att

vapentillstånd skall kunna företes vid inköp av ammunition.

Undantaget från kravet på tillstånd i fråga om jaktammunition

tas alltså bort.

Reglerna om återkallelse av vapentillstånd föreslås

förtydligade och i viss mån skärpta, och möjligheterna för en

polismyndighet att omhänderta ett vapen föreslås något

utvidgade.

Enligt förslaget skall den som åtar sig att transportera vapen

ansvara för att det sker under betryggande former, och

långtidsförvaring av vapen hos annan än tillståndshavaren skall

kunna tillåtas i perioder om tre år.

Särskilda krav på kunskaper och omfattning av en rörelse

föreslås som förutsättning för att en ansökan om tillstånd till

handel med vapen skall beviljas.

Uppgifter ur vapenregister skall inte få lämnas ut, om det

avsnitt 4 Kontrollera mot PDF

inte står klart att registeruppgiften kan röjas utan fara för

att vapen kommer till brottslig användning eller på något annat

sätt föranleder brott.

Lagförslagen föreslås träda i kraft den 1 januari 1992.

Överväganden

Bakgrund

Skjutvapen och ammunition har i Sverige sedan länge varit

underkastade kontroll från det allmännas sida. Huvudsyftet med

denna kontroll, som handhas av polisen, är att motverka missbruk

och olyckor med skjutvapen och ammunition. Kontrollen har också

en brottsförebyggande betydelse.

Lagstiftningen bygger på principen att endast vuxna

ansvarskännande personer som har tillräckliga kunskaper att

hantera vapen på ett för sig själva och omgivningen fullt

betryggande sätt skall kunna betros med vapen.

Angelägenheten av en effektiv vapenkontroll måste emellertid

vägas mot intresset av att inte mer än nödvändigt försvåra

legitimt innehav och bruk av vapen. Den avvägning mellan olika

intressen som gör sig gällande beträffande vapenkontrollen har

kommit till uttryck i vapenlagen och vapenkungörelsen. Här bör

också nämnas att rikspolisstyrelsen utfärdat föreskrifter och

allmänna råd till vapenlagstiftningen (FAP 551:3).

Med anledning av den utveckling som fortlöpande pågår inom

vapenområdet aktualiseras ofta frågor om vapenlagens

tillämpningområde, och ändringar i vapenlagen vidtas från tid

till annan. Under senare år har riksdagen behandlat frågor med

anknytning till vapenlagstiftningen år 1986 (elpistoler, prop.

1985/86:176, JuU 1986/87:1, rskr. 17), år 1987 (start- och

signalvapen, prop. 1986/87:154, JuU 1987/88:1, rskr. 7), år 1988

(knivlagen, prop. 1987/88:98, JuU40, rskr. 254) och år 1990

(dels utvidgning av knivlagen, prop. 1989/90:129, JuU35, rskr.

287, dels vissa frågor med anknytning till vapenutredningens

slutbetänkande, JuU29 s. 33 f).

Allmänt

Utskottet vill till en början ansluta sig till syftet bakom

ambitionen att ytterligare begränsa tillgången till vapen och

ammunition i samhället. Samtidigt måste dock sägas att inte ens

det mest långtgående kontrollsystem helt kan undanröja risken

för att vapen kommer i orätta händer eller olyckor sker.

I fråga om den nödvändiga avvägningen mellan intresset att

begränsa vapentillgången och intresset att inte i onödan

försvåra för legitima vapeninnehavare noterar utskottet att

regeringen i propositionen beaktat utskottets uttalande förra

året (1989/90:JuU29) av innebörden att vissa av

vapenutredningens förslag var alltför långtgående och knappast

borde genomföras.

Enligt utskottets mening är regeringsförslaget sålunda i

huvudsak väl avvägt och föranleder inte från den här aktuella

utgångspunkten några principiella erinringar från utskottets

avsnitt 5 Kontrollera mot PDF

sida. Till olika enskildheter i förslaget återkommer utskottet i

det följande.

Utskottet kan således inte ställa sig bakom kraven i

motionerna Ju40 och Ju42 om avslag på propositionen, och

utskottet avstyrker bifall till dem.

Vapentillstånd

I propositionen (9 §) föreslås att vapen som innehas för

prydnads- och samlarändamål, liksom vapen för vilka tillstånd

getts på grund av affektionsvärde, inte skall få användas för

skjutning.

Vidare föreslås (9 §) att tillstånd att inneha skjutvapen inte

i något fall skall ges om det finns skäl att anta att vapnet

kommer att missbrukas eller användas för annat ändamål än det

som tillståndet avser.

I nu nämnda delar innebär regeringsförslaget förtydliganden av

gällande regler.

Härutöver föreslås (5 §) att kolsyrevapen skall jämställas med

luft- och fjädervapen och (9 § första stycket) att endast en

person skall kunna ha tillstånd för ett och samma vapen.

I sistnämnda hänseende föreslås övergångsbestämmelser (punkten

4) av innebörd att ett för flera personer gemensamt tillstånd

för ett vapen i princip fortfarande skall gälla. Att tillståndet

är gemensamt får alltså inte i sig ligga till grund för en

återkallelse.

I motion Ju37 görs invändningar mot avskaffande av möjligheten

till gemensamt tillstånd. Motionärerna befarar att den

föreslagna regeln skulle stimulera till ökat vapeninnehav.

Utskottet kan i och för sig ha förståelse för den synpunkten.

Den måste emellertid ställas mot de synpunkter som ligger bakom

förslaget och som går ut på att det inte i något fall får råda

tveksamhet om vem som har ansvaret för ett visst vapen. Vid den

avvägning som måste göras finner utskottet att frågan om

ansvaret för vapnet har större tyngd. Utskottet avstyrker alltså

bifall till motion Ju37 i denna del och hänvisar samtidigt till

att det genom övergångsbestämmelsen, som utskottet ansluter sig

till, blir klart att redan beviljade gemensamma tillstånd

alltjämt kommer att vara giltiga.

Vissa vapen, bl.a. luft- och fjädervapen, omfattas inte av

tillståndsplikten (5 § andra stycket). Enligt ett i

propositionen föreslaget tillägg till lagrummet får regeringen

eller den myndighet regeringen bestämmer meddela närmare

föreskrifter om vilka vapen som inte kräver tillstånd.

Utskottet konstaterar att lagrummet genom det föreslagna

tillägget blir svårläst. Med hänsyn härtill och då utfärdandet

av tillämpningsföreskrifter ligger inom regeringens

kompetensområde (se 8 kap. 13 § första stycket 1

regeringsformen) förordar utskottet att tillägget utgår.

Återkallelse av vapentillstånd

Enligt regeringsförslaget (29 §) skall tillstånd att inneha

eller införa skjutvapen till Sverige få återkallas, om

avsnitt 6 Kontrollera mot PDF

tillståndsinnehavaren har missbrukat vapnet, visat oaktsamhet

med vapnet eller på annat sätt visat att han är olämplig att

inneha vapen. Möjlighet ges också att återkalla ett tillstånd om

förutsättningar för tillstånd inte längre föreligger eller om

det annars finns någon skälig anledning till det.

Härutöver föreslås (32 §) bestämmelser om bl.a.

omhändertagande av vapen när det finns risk för missbruk av

vapnet.

Regeln om återkallelse när förutsättningar för tillstånd inte

längre föreligger innebär en nyreglering på en punkt där det

tidigare, som framgår av propositionen (s. 46), rått oklarhet. I

övrigt innebär regeringsförslaget i denna del en omredigering av

gällande regler.

I motion Ju37 görs invändningar mot förslaget såvitt avser

återkallelse om förutsättningar för tillstånd inte längre

föreligger eller om det annars finns skälig anledning till det.

Motionärerna anser att reglerna lämnar utrymme för polisiärt

godtycke.

I motion Ju40 förespråkas ett uttalande om att de nu aktuella

reglerna bör tillämpas restriktivt.

I fråga om avslagsyrkandet i motion Ju37 vill utskottet peka

på att det finns möjlighet att överklaga polismyndighetens

beslut till länsstyrelse och förvaltningsdomstol (se 42 §).

Härutöver finns den sedvanliga övervakningen, bl.a. av

justitieombudsmannen, av myndigheternas agerande. Utskottet kan

inte heller undgå att nämna rikspolisstyrelsens föreskrifter och

allmänna råd som har stor betydelse för en enhetlig tillämpning

av vapenlagen.

Utskottet vill också gentemot resonemanget i motionen peka på

att återkallelse då "skälig anledning" föreligger kan ske redan

enligt gällande rätt samt framhålla att det närmast är en

självklarhet att återkallelse bör kunna ske om förutsättningarna

för tillståndet inte längre föreligger.

Utskottet kan inte dela motionärens farhågor om en godtycklig

tillämpning av reglerna. Utskottet avstyrker bifall till motion

Ju37 i denna del.

Utskottet anser det för sin del alltså positivt att det nu

blir klarlagt att återkallelse kan ske i här aktuella fall.

Utskottet vill också understryka -- i likhet med vad som uttalas

i propositionen -- att reglerna måste tillämpas med

försiktighet. Det finns sålunda, anser utskottet, anledning att

vara restriktiv när det gäller att återkalla sådana tillstånd

som här avses om en återkallelse framstår som mycket ingripande

mot tillståndshavaren. Särskilt bör, enligt utskottets mening,

beaktas om vapnet har stort affektionsvärde för innehavaren. Där

tillstånd funnits som innefattat rätt att skjuta med vapnet bör

i stället tillståndet kunna begränsas till t.ex.

prydnadsändamål.

Med vad som nu anförts anser utskottet motion Ju40

avsnitt 7 Kontrollera mot PDF

tillgodosedd.

Ammunitionstillstånd

I propositionen föreslås (12 §) att det gällande kravet på

särskilt tillstånd för att förvärva vissa typer av ammunition

ersätts med föreskrifter om att ammunition till

tillståndspliktiga vapen bara får innehas av den som har

tillstånd för ett sådant vapen som ammunitionen är avsedd för. I

visst fall blir det också möjligt att få ett särskilt

ammunitionstillstånd, bl.a. för samlarändamål.

Enligt förslaget gäller vidare (13 §) att ammunition i princip

endast får överlåtas till den som har rätt eller tillstånd att

inneha den. Möjlighet ges att handla ammunition genom ombud. En

förutsättning är att ombudet har eget vapentillstånd.

I motionerna Ju37, Ju40 och Ju41 framförs krav på en annan

ordning.

I motion Ju37 yrkas avslag på förslaget. Motionärerna vill

behålla nuvarande regler som i princip innebär att

jaktammunition är tillståndsfri.

I motionerna Ju40 och Ju41 accepteras förslaget om att

ammunitionstillståndet kopplas till vapentillståndet men

motionärerna anser att det med ett vapentillstånd för skjutning

skall följa en generell rätt att inneha och förvärva ammunition.

Motionärerna tar alltså avstånd från den begränsning som ligger

i regeringsförslaget och som innebär att ammunition bara får

innehas till det vapen som vapentillståndet avser. Motsvarande

bör enligt vad som anförs i motion Ju41 gälla vid köp genom

ombud.

Utskottet börjar med att konstatera att den nuvarande

ordningen innebär att krav på ammunitionstillstånd i praktiken

saknas i väsentliga fall. Den ordningen strider mot själva

grunden för vapenlagstiftningen som ju bygger på principen att

allt vapen- och ammunitionsinnehav är tillståndspliktigt. Enligt

utskottets mening är det utomordentligt angeläget att effektivt

förhindra oberättigade ammunitionsförvärv. Den nuvarande

ordningen bör alltså inte längre accepteras, och utskottet

avstyrker bifall till motion Ju37 i denna del.

När det sedan gäller utformningen av ammunitionstillståndet

framstår det, anser utskottet, som en ändamålsenlig och lämplig

lösning att det till vapentillståndet knyts en rätt att inneha

och förvärva ammunition till det vapen tillståndet avser.

Utskottet vill i sammanhanget anmärka att den som lånar ett

vapen, t.ex. i samband med jakt, naturligtvis också kan låna

ammunition till det vapnet (se 6, 13 och 22 §§). Några betydande

olägenheter skulle enligt utskottets mening mot den bakgrunden

knappast uppstå om regeringsförslaget genomförs, och samtidigt

tillgodoses ambitionen att så mycket som möjligt begränsa

tillgången till ammunition i samhället. Utskottet tillstyrker

alltså bifall till regeringsförslaget. Utskottets

avsnitt 8 Kontrollera mot PDF

ställningstagande innebär att utskottet avstyrker bifall till

motionerna Ju40 och Ju41 i här aktuella delar.

Enligt förslaget i propositionen (38 § 4) blir allt innehav av

ammunition utan motsvarande tillstånd straffbart när de nya

reglerna träder i kraft den 1 januari 1992 (jfr

övergångsbestämmelserna).

Utskottet anser för sin del att tillräckligt lång tid kommer

att förflyta från de nya reglernas antagande till

ikraftträdandet för att det skall vara möjligt för personer som

skulle komma att inneha ammunition utan tillstånd att lämna den

ifrån sig dessförinnan. Några särskilda övergångsbestämmelser

som begärs i motionerna Ju40 och Ju41 behövs alltså inte, och

utskottet avstyrker bifall till motionerna i denna del.

Däremot anser utskottet att en justering krävs i själva

straffbestämmelsen. Som nyss framgått förbjuds allt innehav av

ammunition utan tillstånd. Påföljden föreslås bli böter eller

fängelse i högst sex månader. Något undantag för ringa fall

föreslås inte. Däremot anför justitieministern i

specialmotiveringen att vissa bagatellartade innehav normalt

inte torde behöva bli föremål för straffrättsliga ingripanden.

Utskottet, som här också anknyter till vad som anförs i motion

Ju38 om vikten av att inte betunga rättsapparaten med onödiga

ingripanden, anser för sin del att det bör krävas att det

straffbara området klarare framgår av lagen. Och från detta bör

enligt utskottets mening undantas innehav av enstaka patroner

eller ett helt obetydligt souvenirinnehav och liknande

bagatellartade innehav, om inte särskilda omständigheter

motiverar något annat. I sistnämnda hänseende tänker utskottet

på ammunition som påträffas t.ex. i s.k. knarkarkvartar eller

under liknande omständigheter.

Utskottet förordar således med anledning av motion Ju38 att

det från straffbestämmelsen i 38 § görs undantag för ringa fall

av innehav av ammunition.

I detta sammanhang noterar utskottet en bristande

överensstämmelse mellan 26 § sista stycket och

specialmotiveringen (s. 62) till det där upptagna bemyndigandet

för regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer att

meddela föreskrifter om bl.a. förvaring av ammunition. Utskottet

konstaterar att lagtexten givetvis har företräde framför

motivuttalandet.

Utlåning av vapen

Vapenlagens bestämmelser om utlåning av vapen innehåller dels

en reglering av när vapen får lånas ut (22 §), dels förbud mot

utlåning av vapen i vissa fall (23 §).

I sistnämnda fall handlar det bl.a. om förbud som normalt

hindrar att vapen lånas ut till personer som fått ett vapen

förklarat förverkat eller som visat sig olämpliga att ha

vapentillstånd och därför fått tillståndet återkallat. Undantag

avsnitt 9 Kontrollera mot PDF

från förbudet kan medges av polismyndigheten för vapen som lånas

ut för övning eller tävling som sker under kontroll av t.ex. en

skytteförening.

I motion Ju37 begärs en ordning som innebär att polistillstånd

inte skulle krävas i dessa fall.

Utskottet anser för sin del den gällande ordningen lämplig och

avstyrker bifall till motionen.

Vapenregister

Vapenregister förs hos varje lokal polismyndighet. Det handlar

alltså om 118 lokala register.

I motion Ju812 förordas en ordning som innebär att ett

centralt vapenregister skapas.

I propositionen (s. 50) anför justitieministern att hon delar

vapenutredningens bedömning att lokala databaserade register

är att föredra framför ett centralt register. Hon aviserar

vidare att hon avser att i ett annat ärende senare återkomma

till frågan om att använda vapenregister för brottsspaning.

Utskottet känner för sin del stor tvekan inför tanken på ett

centralt register. Det kan i och för sig inte uteslutas att ett

sådant register skulle kunna innebära fördelar vid brottsspaning

men nackdelarna framstår också som mycket stora. Om nämligen en

obehörig person bereder sig tillgång till ett centralt register

skulle skadeverkningarna kunna bli mångdubbelt större än om det

handlade om ett lokalt register. Utskottet vill också anmärka

att vapenutredningen tar avstånd från ett förslag från

rikspolisstyrelsen om ett centralt register, och utskottet

konstaterar att säkerhets- och sårbarhetsfrågorna fått allt

större betydelse sedan rikspolisstyrelsens förslag lades fram år

1978. Mot den bakgrunden är utskottet inte berett att nu

tillstyrka tillskapandet av ett centralt register. Om det senare

framstår som erforderligt får frågan övervägas på nytt, t.ex. i

det av justitieministern aviserade ärendet. Utskottet avstyrker

bifall till motion Ju812.

I propositionen föreslås en omreglering när det gäller

sekretess för vapenregister. Ett s.k. omvänt skaderekvisit

införs i sekretesslagen (5 kap. 5 §) som innebär att uppgift ur

vapenregister inte får lämnas ut om det inte står klart att

registeruppgiften kan röjas utan fara för att vapen kommer till

brottslig användning. Detsamma föreslås gälla uppgift om vapen i

folkbokföringsregister.

Förslaget innebär att det inte längre blir möjligt för envar

att ur vapen- och folkbokföringsregister få fram uppgifter om

olika personers vapeninnehav. På så sätt kommer väsentliga

säkerhetsintressen att skyddas bättre än för närvarande.

Utskottet tillstyrker bifall till regeringsförslaget.

Härigenom har yrkandet i motion Ju801 tillgodosetts.

Vapenamnesti

I motionerna Ju40 och Ju41 läggs fram förslag om en allmän

avsnitt 10 Kontrollera mot PDF

vapenamnesti. Motionärernas tanke är att vapen som innehas

utan tillstånd skulle kunna lämnas till polisen utan risk för

påföljd under en viss angiven tidsperiod.

Vapenutredningen lade fram ett förslag om vapenamnesti i sitt

slutbetänkande.

Utskottet behandlade som nämnts liknande yrkanden förra året

(1989/90:Ju29) och hänvisade då till att beredningen av

vapenutredningens betänkande inte borde föregripas.

I propositionen (s. 53) konstaterar justitieministern att

amnesti till sin natur är främmande för svensk rättstradition

och att det måste föreligga mycket starka skäl för att införa en

sådan här i landet. Sådana skäl anser hon inte föreligga. Hon

hänvisar även till att Danmark, där vapenamnesti framgångsrikt

prövades år 1989, till skillnad från Sverige varit inblandat i

krig i modern tid. Motsvarande resultat som i Danmark skulle

inte kunna förväntas här, och dessutom skulle det finnas risk

att den fullständiga anonymiteten kunde hindra utredningen av

allvarliga brott. Något förslag om vapenamnesti läggs inte fram

i propositionen.

Utskottet delar bedömningen i propositionen och avstyrker

alltså bifall till motionerna Ju40 och Ju41 i här behandlade

delar.

Övriga motionsspörsmål

I motion Ju39 föreslås att regeringen skall ta initiativ till

ett arbete som skall syfta till en samordning av den nordiska

vapenlagstiftningen.

Som framgår av propositionen (s. 28) är de nordiska länderna

överens om att en harmonisering av den nordiska

vapenlagstiftningen bör ske på grundval av Europarådets

konvention om kontroll av enskildas förvärv och innehav av

skjutvapen samt den framtida EG-regleringen på området. Inom EG

pågår arbete med att utarbeta slutliga direktiv på området.

Något sådant initiativ som efterlyses i motionen erfordras

alltså inte, och utskottet avstyrker bifall till den.

I motion Ju41 understryks vikten av en hög säkerhetsnivå när

det gäller förvaring av vapen i militära förråd.

Allmänt sett delar utskottet motionärernas uppfattning, och

utskottet utgår från att vederbörande myndigheter har sin

uppmärksamhet på saken. Emellertid ligger frågan utanför

utskottets beredningsområde, och det är alltså inte aktuellt för

utskottet att föreslå riksdagen något uttalande med anledning av

motionen i denna del.

Övrigt

Under ärendets beredning har utskottet funnit att vissa

ändringar av huvudsakligen redaktionell karaktär bör vidtas i

regeringsförslaget.

I 5 § andra stycket bör som redan sagts den mening som börjar

"Regeringen eller" och slutar "första stycket" utgå.

I 12 § bör tredje och fjärde styckena slås ihop och bilda ett

stycke på det sätt som framgår av utskottets hemställan.

avsnitt 11 Kontrollera mot PDF

I 21 § 2 bör ordet "avlämnas" ändras till "överlämnas".

I 28 § sista meningen bör uttrycket "överlämna egendomen"

bytas ut mot "överlämna vapnet" och uttrycket "förvara

egendomen" bytas ut mot "förvara det".

37 § andra stycket bör omredigeras på det sätt som framgår av

utskottets hemställan.

Från straffbestämmelsen i 38 § 4 bör som redan nämnts ringa

fall undantas på det sätt som framgår av utskottets hemställan.

I 45 § tredje stycket bör orden "från staten" utgå.

I detta sammanhang vill utskottet anföra att utskottet delar

den av justitieministern i propositionen (s. 29) framförda

uppfattningen att den stora grupp människor som vapenlagen

riktar sig till har berättigade anspråk på att reglerna är

överskådliga och lättillgängliga. Enligt utskottets uppfattning

kan det knappast sägas att vapenlagen uppfyller dessa krav.

Lagen bör därför enligt utskottets mening i lämpligt sammanhang

-- t.ex. i samband med en anpassning till en framtida

EG-reglering -- ses över och anpassas till de krav som bör

ställas på modern lagstiftning. Utskottet tar här sikte på en

mera ingående systematisk och språklig översyn av regelsystemet

än som varit möjlig inom ramen för utskottets beredningsarbete.

Vad utskottet nu anfört bör ges regeringen till känna.

Mot bakgrund av att det till grund för detta

lagstiftningsärende ligger en omfattande översyn av bl.a.

vapenlagens materiella innehåll kan utskottet däremot inte

ställa sig bakom kravet i motion Ju40 på en parlamentarisk

utredning om vapenkontrollen. Utskottet avstyrker bifall till

motionen i denna del.

I övrigt har utskottet ingenting att anföra med anledning av

propositionen eller motionerna.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande avslag på proposition 1990/91:130

att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Ju40 yrkande 1 och

1990/91:Ju42,

res. 1 (m, c)

2. beträffande gemensamt vapentillstånd

att riksdagen med avslag på motion 1990/91:Ju37 yrkande 1

antar det i propositionen framlagda förslaget till lag om

ändring i vapenlagen (1973:1176) såvitt avser 9 §,

res. 2 (m)

3. beträffande återkallelse av vapentillstånd

att riksdagen med anledning av propositionen och motion

1990/91:Ju40 yrkande 6 och med avslag på motion 1990/91:Ju37

yrkande 4 antar det i moment 2 nämnda lagförslaget såvitt avser

29§,

res. 3 (m)

4. beträffande ammunitionstillstånd m.m.

att riksdagen med avslag på motionerna 1990/91:Ju37 yrkande 2,

1990/91:Ju40 yrkandena 3 och 4 samt 1990/91:Ju41 yrkande 1 antar

det i moment 2 nämnda lagförslaget såvitt avser 12 och 13§§,

dock med den ändringen att 12 § erhåller följande som Utskottets

förslag betecknade lydelse,

Regeringens förslag Utskottets förslag

12 §

avsnitt 12 Kontrollera mot PDF

Den som har tillstånd att inneha visst vapen för skjutning får

även inneha ammunition till vapnet.

Tillstånd att inneha ammunition i annat fall än som sägs i

första stycket får meddelas enskilda personer samt

sammanslutningar och huvudmän för museer.

Tillstånd som avses i andra Tillstånd som avses i andra

stycket får meddelas endast stycket får meddelas endast

om det skäligen kan antas om det skäligen kan antas

att ammunitionen inte kommer att ammunitionen inte kommer

att missbrukas. att missbrukas. Sådant

tillstånd gäller endast

Tillstånd att inneha under förutsättning att

ammunition gäller endast förvärv sker inom ett

under förutsättning att år eller den längre tid

förvärv sker inom ett som tillståndsmyndigheten

år eller den längre tid bestämmer i det enskilda

som tillståndsmyndigheten fallet.

bestämmer i det enskilda

fallet.

res. 4 (m)

res. 5 (c)

5. beträffande övergångsbestämmelser om ammunitionsinnehav

att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Ju40 yrkande 5 och

1990/91:Ju41 yrkande 4,

6. beträffande ammunitionsinnehav som är ringa

att riksdagen med anledning av propositionen och motion

1990/91:Ju38 antar det i moment 2 nämnda lagförslaget såvitt

avser 38 § med den ändringen att lagrummet erhåller följande som

Utskottets förslag betecknade lydelse

Regeringens förslag Utskottets förslag

38 §

Till böter eller fängelse i högst sex månader döms den som

uppsåtligen eller av oaktsamhet

1. missbrukar rätten att inneha skjutvapen genom att använda

det för något annat ändamål än han är berättigad till,

2. bryter mot 26 § fjärde stycket eller 28 a § eller mot

föreskrift om förvaring av vapen som meddelats enligt 10, 14, 19

eller 27 §,

3. bryter mot förvaringsbestämmelserna i 26 § i fråga om

skjutvapen och ammunition, vilka innehas av sammanslutning,

huvudman för museum eller bevakningsföretag som avses i 8 §,

eller i fråga om skjutvapen, som innehas av vapenhandlare,

4. innehar ammunition utan att vara berättigad till det eller

inte följer anmaning enligt 35 § att överlämna ammunition,

5. överlåter ammunition till den som inte är berättigad att

inneha ammunitionen,

6. driver handel med skjutvapen utan tillstånd.

Ansvar för innehav av

ammunition enligt första

stycket 4 skall inte

ådömas i ringa fall.

7. beträffande utlåning av vapen

att riksdagen med avslag på motion 1990/91:Ju37 yrkande 3

antar det i moment 2 nämnda lagförslaget såvitt avser 23 §,

res. 6 (m)

8. beträffande brott enligt 37 § vapenlagen

att riksdagen med anledning av propositionen antar det i

moment 2 nämnda lagförslaget såvitt avser 37 §, dock med den

ändringen att lagrummet erhåller följande som Utskottets förslag

betecknade lydelse,

avsnitt 13 Kontrollera mot PDF

Regeringens förslag Utskottets förslag

37 §

Till fängelse i högst två år döms den som uppsåtligen

1. innehar skjutvapen utan att vara berättigad till det,

2. överlåter eller upplåter skjutvapen till den som inte är

berättigad att inneha vapnet.

Om gärningen har begåtts Om gärningen har begåtts

av oaktsamhet eller är av oaktsamhet eller om brottet

brottet ringa, döms till är ringa, döms till

böter eller fängelse i böter eller fängelse i

högst sex månader. högst sex månader.

9. beträffande förslaget till ändringar i vapenlagen i

övrigt

att riksdagen antar det i moment 2 nämnda lagförslaget såvitt

det inte omfattas av utskottets hemställan ovan, dock med den

ändringen att

a) i 5 § andra stycket den mening som börjar med "Regeringen

eller" och slutar med "första stycket" utgår,

b) i 21 § 2 ordet "avlämnas" byts ut mot ordet "överlämnas",

c) i 28 § sista meningen uttrycket "överlämna egendomen" byts

ut mot "överlämna vapnet" och uttrycket "förvara egendomen" byts

ut mot "förvara det",

d) i 45 § tredje stycket orden "från staten" utgår,

10. beträffande centralt vapenregister

att riksdagen avslår motion 1990/91:Ju812,

res. 7 (m)

11. beträffande sekretess för vapenregister m.m.

att riksdagen med bifall till propositionen och med anledning

av motion 1990/91:Ju801 antar det i propositionen framlagda

förslaget till lag om ändring i sekretesslagen (1980:100),

12. beträffande vapenamnesti

att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Ju40 yrkande 7 och

1990/91:Ju41 yrkande 3,

res. 8 (c)

13. beträffande nordiskt samarbete

att riksdagen avslår motion 1990/91:Ju39,

res. 9 (v)

14. beträffande förvaring i militära förråd

att riksdagen avslår motion 1990/91:Ju41 yrkande 2,

15. beträffande en systematisk och språklig översyn av

vapenlagen

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

16. beträffande en parlamentarisk utredning

att riksdagen avslår motion 1990/91:Ju40 yrkande 2.

res. 10 (c)

Stockholm den 7 maj 1991

På justitieutskottets vägnar

Britta Bjelle

Närvarande: Britta Bjelle (fp), Lars-Erik Lövdén (s),

Ulla-Britt Åbark (s), Jerry Martinger (m), Birthe Sörestedt (s),

Ingbritt Irhammar (c), Bengt-Ola Ryttar (s), Göthe Knutson (m),

Eva Johansson (s), Lars Sundin (fp), Anders Svärd (c), Berith

Eriksson (v), Krister Skånberg (mp), Sigrid Bolkéus (s), Nils

Nordh (s), Yvonne Sandberg-Fries (s) och Birgit Henriksson (m).

Reservationer

1. Avslag på proposition 1990/91:130 (mom. 1)

Jerry Martinger (m), Ingbritt Irhammar (c), Göthe Knutson (m),

Anders Svärd (c) och Birgit Henriksson (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 26 som

avsnitt 14 Kontrollera mot PDF

börjar med "Enligt utskottets" och som slutar med "till dem"

bort ha följande lydelse:

Detta ser utskottet naturligtvis som positivt. Frågan om

åtgärder med anledning av vapenutredningens betänkande var då

uppe i endast begränsad omfattning; det handlade om några

motioner som väcktes under den allmänna motionstiden förra året.

När frågan nu behandlas kan utskottet konstatera dels att syftet

med vapenutredningen inte uppfyllts, dels att propositionen inte

kan tjäna som underlag för lagstiftning. Det nu framlagda

förslaget kan inte godtas. Förslagen i propositionen kommer

inte, såvitt utskottet kan bedöma, att leda till en nämnvärd

minskning av tillgången på vapen som kan användas i brottslig

verksamhet. Däremot blir själva regelsystemet ännu mer

tillkrånglat och svåröverblickbart för enskilda med ett legitimt

vapenbehov. Därtill kommer att oberättigade begränsningar

föreslås i fråga om vapen och ammunition.

Riksdagen bör med bifall till här aktuella yrkanden i

motionerna 40 och 42 avslå propositionen.

dels att utskottets hemställan under moment 1 bort ha

följande lydelse:

1. beträffande avslag på proposition 1990/91:130

att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Ju40 yrkande

1 och 1990/91:Ju42 avslår de genom proposition 1990/91:130

framlagda förslagen till lag om ändring i vapenlagen (1973:1176)

och lag om ändring i sekretesslagen (1980:100).

2. Gemensamt vapentillstånd (mom. 2)

Jerry Martinger, Göthe Knutson och Birgit Henriksson (alla m)

anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 27 som

börjar med "Utskottet kan" och som slutar med "vara giltiga"

bort ha följande lydelse:

Utskottet har förståelse för denna synpunkt och vill för sin

del framhålla att vapentillstånd endast får ges till allmänt

sett omdömesgilla och pålitliga personer. Regeringens argument

om att det alltid måste vara tydligt vem som har ansvaret för

vapnet saknar mot denna bakgrund tyngd. En ändring i

regeringsförslaget bör göras som innebär antingen att den

nuvarande regeln behålls eller att undantag från den föreslagna

regeln görs för enhandsvapen för jakt. Regeringen bör få i

uppdrag att överväga frågan och återkomma till riksdagen med ett

förslag i sådan tid att lagändringarna ändå kan träda i kraft

som planerat.

Vad utskottet nu med anledning av motion 37 anfört bör ges

regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under moment 2 bort ha

följande lydelse:

2. beträffande gemensamt vapentillstånd

att riksdagen med avslag på det genom propositionen framlagda

förslaget till lag om ändring i vapenlagen (1973:1176) såvitt

avser 9 § och med anledning av motion 1990/91:Ju37 yrkande 1 som

avsnitt 15 Kontrollera mot PDF

sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

3. Återkallelse av vapentillstånd (mom. 3)

Jerry Martinger, Göthe Knutson och Birgit Henriksson (alla m)

anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 28 som

börjar med "I fråga" och som slutar med "Ju40 tillgodosedd" bort

ha följande lydelse:

Även utskottet anser att förslaget om återkallelse av

vapentillstånd innebär risk för godtycklig behandling. Utskottet

anser att det inte är tillräckligt med de

övervakningsmöjligheter m.m. som finns rörande myndigheternas

agerande. Förslaget uppfyller helt enkelt inte rimliga krav på

tydlighet i denna del. Utskottet anser för sin del att det bör

vara möjligt för den enskilde att med ledning av lagtexten

bedöma om en återkallelse är berättigad eller ej. Regeringen bör

få i uppdrag att lägga fram ett förslag till preciserad lagtext

för riksdagen i sådan tid att lagändringarna kan träda i kraft

den 1 januari 1992. Detta bör med anledning av motion Ju37 ges

regeringen till känna.

Frågan om tillämpningen av regeringsförslaget har därmed

förfallit, och utskottet avstyrker bifall till motion Ju40 i

denna del.

dels att utskottets hemställan under moment 3 bort ha

följande lydelse:

3. beträffande återkallelse av vapentillstånd

att riksdagen med avslag på det i moment 2 nämnda lagförslaget

såvitt avser 29 § samt motion 1990/91:Ju40 yrkande 6 och med

anledning av motion 1990/91:Ju37 yrkande 4 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört.

4. Ammunitionstillstånd m.m. (mom. 4)

Jerry Martinger, Göthe Knutson och Birgit Henriksson (alla m)

anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 29 som

börjar med "Utskottet börjar" och som slutar med "aktuella

delar" bort ha följande lydelse:

Utskottet vill för sin del ifrågasätta det rimliga i

antagandet att kravet på tillstånd för ammunition har någon

praktisk betydelse när det gäller brottslig användning av vapen.

Sannolikheten talar enligt utskottets uppfattning för att den

som kan skaffa sig ett illegalt vapen också på samma sätt kan

skaffa sig illegal ammunition till vapnet. Förslaget torde

alltså inte få någon brottsavhållande effekt. Däremot kommer

det, om det genomförs, att åstadkomma mycket krångel och problem

för legala vapeninnehavare. Utskottet anser att

regeringsförslaget i denna del inte bör genomföras. Utskottets

ställningstagande måste, med hänsyn till att förslaget bygger på

en ny princip för tillstånd, leda till en översyn av förslaget i

aktuella delar. Detta bör ske i sådan tid att lagändringarna kan

träda i kraft som planerat. Vad utskottet nu anfört bör med

anledning av motion Ju37 ges regeringen till känna.

avsnitt 16 Kontrollera mot PDF

Med utskottets ställningstagande har de i motionerna Ju40 och

Ju41 aktualiserade frågorna förfallit, och utskottet avstyrker

bifall till dem.

dels att utskottets hemställan under moment 4 bort ha

följande lydelse:

4. beträffande ammunitionstillstånd m.m.

att riksdagen med avslag på det i moment 2 nämnda lagförslaget

såvitt avser 12 och 13 §§ samt på motionerna 1990/91:Ju40

yrkandena 3 och 4 samt 1990/91:Ju41 yrkande 1 och med anledning

av motion 1990/91:Ju37 yrkande 2 som sin mening ger regeringen

till känna vad utskottet anfört.

5. Ammunitionstillstånd m.m. (mom. 4)

Ingbritt Irhammar och Anders Svärd (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 29 som

börjar med "När det" och som slutar med "aktuella delar" bort ha

följande lydelse:

När det sedan gäller utformningen av ammunitionstillståndet

anser utskottet emellertid att regeringsförslaget går alltför

långt. Enligt utskottets uppfattning är det tillräckligt om det

för rätt att inneha och förvärva ammunition krävs

vapentillstånd; något krav på att ammunitionen passar till det

vapen tillståndet avser bör inte ställas. Utskottet vill i

sammanhanget anmärka att det är vanligt att t.ex. jaktkamrater

lånar vapen av varandra och att de då själva tillhandahåller

ammunition. Några berättigade invändningar mot en sådan ordning

kan knappast göras, särskilt som det här handlar om personer som

i vart fall har betrotts med vapentillstånd. Motsvarande bör

naturligtvis gälla vid köp genom ombud.

Med hänsyn till att regeringsförslaget bygger på en ny princip

för tillstånd bör regeringen få i uppdrag att se över aktuella

regler och återkomma till riksdagen med ett förslag i sådan tid

att lagändringarna kan träda i kraft som planerat.

Vad utskottet nu anfört bör med anledning av motionerna Ju40

och Ju41 ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under moment 4 bort ha

följande lydelse:

4. beträffande ammunitionstillstånd m.m.

att riksdagen med avslag på det i moment 2 nämnda lagförslaget

såvitt avser 12 och 13 §§ och på motion 1990/91:Ju37 yrkande 2

samt med anledning av motionerna 1990/91:Ju40 yrkandena 3 och 4

samt 1990/91:Ju41 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till

känna vad utskottet anfört.

6. Utlåning av vapen (mom. 7)

Jerry Martinger, Göthe Knutson och Birgit Henriksson (alla m)

anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 30 som

börjar med "Utskottet anser" och som slutar med "till motionen"

bort ha följande lydelse:

Utskottet finner för sin del, i linje med vad som anförs i

motionen, att det framstår som onödigt byråkratiskt att kräva

polistillstånd i dessa fall, och utskottet vill erinra om att

avsnitt 17 Kontrollera mot PDF

ansvaret för sådana skyttearrangemang som det här är fråga om

vilar på av staten kontrollerade föreningar (jfr 8 §). Utskottet

tillstyrker alltså förslaget i motion Ju37 och avstyrker bifall

till propositionen i denna del.

dels att utskottets hemställan under moment 7 bort ha

följande lydelse:

7. beträffande utlåning av vapen

att riksdagen med anledning av propositionen och motion

1990/91:Ju37 yrkande 3 antar det i moment 2 nämnda lagförslaget

såvitt avser 23 §, dock med den ändringen att i första stycket

orden "efter särskilt tillstånd av polismyndigheten" utgår.

7. Centralt vapenregister (mom. 10)

Jerry Martinger, Göthe Knutson och Birgit Henriksson (alla m)

anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 30

börjar med "Utskottet känner" och på s. 31 slutar med "motion

Ju812" bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att det vore stora fördelar förenade med ett

centralt vapenregister. Arbetet med brottsutredningar och

utredningar där herrelösa vapen påträffats skulle därigenom

bedrivas mer rationellt än vad som är möjligt i dag. Det är

givet att det också med ett centralt vapenregister finns vissa

problem. Stor vikt måste läggas vid sekretessfrågorna, och den

ökade sårbarhet som kan bli följden av en centralisering måste

motverkas. Sådana svårigheter kan dock bemästras, och utskottet

anser att regeringen bör få i uppdrag att under nästa riksmöte

presentera ett förslag för riksdagen om ett centralt

vapenregister.

Vad utskottet nu med anledning av motion Ju812 anfört bör ges

regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under moment 10 bort ha

följande lydelse:

10. beträffande centralt vapenregister

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ju812 som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

8. Vapenamnesti (mom. 12)

Ingbritt Irhammar och Anders Svärd (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 31 som

börjar med "Utskottet delar" och som slutar med "behandlade

delar" bort ha följande lydelse:

Utskottet kan inte dela regeringens synsätt. Utskottet har

svårt att se att den anonymitet som krävs för en amnesti skulle

lägga hinder i vägen när det gäller utredningen av allvarliga

brott. Det framstår för utskottet helt enkelt som osannolikt att

ett vapen som använts vid ett sådant brott skulle lämnas in. --

Det finns i sådana fall enklare och säkrare sätt att bli av med

vapnet, t.ex. genom att kasta det i sjön. -- Utskottet anser att

alla sätt att minska vapentillgången i samhället bör tas till

vara, och utskottet ställer sig bakom vapenutredningens förslag

om vapenamnesti. Regeringen bör få i uppdrag att under nästa

avsnitt 18 Kontrollera mot PDF

riksmöte lägga fram ett förslag i saken för riksdagen.

Vad utskottet nu med anledning av motionerna Ju40 och Ju41

anfört bör ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under moment 12 bort ha

följande lydelse:

12. beträffande vapenamnesti

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ju40 yrkande 7

och med anledning av motion 1990/91:Ju41 yrkande 3 som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

9. Nordiskt samarbete (mom. 13)

Berith Eriksson (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 32 som

börjar med "Något sådant" och som slutar med "till den" bort ha

följande lydelse:

Utskottet anser att det är angeläget med en harmonisering av

de nordiska ländernas vapenlagstiftning, och utskottet ställer

sig tveksamt till tanken att avvakta en EG-reglering på området.

Enligt utskottets mening bör regeringen snarast ta initiativ för

att påskynda det nordiska arbetet. Det bör övervägas om inte det

nordiska arbetet kan drivas parallellt med arbetet inom EG.

Vad utskottet nu med anledning av motion Ju39 anfört bör ges

regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under moment 13 bort ha

följande lydelse:

13. beträffande nordiskt samarbete

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ju39 som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

10. En parlamentarisk utredning (mom. 16)

Ingbritt Irhammar och Anders Svärd (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 33 som

börjar med "Mot bakgrund" och som slutar med "denna del" bort ha

följande lydelse:

Enligt utskottets uppfattning har underlaget för det här

aktuella lagstiftningsärendet stora brister, och vissa frågor

har över huvud taget inte tagits upp. I vapenutredningens

betänkande har intresset således koncentrerats på sådana

vapeninnehav som erfarenhetsmässigt endast i begränsad

omfattning tillgrips och används i brottslig verksamhet. Detta

har medfört förslag i det här aktuella ärendet som leder till

ökad byråkrati och allmänt krångel för legitima vapeninnehavare

utan någon motsvarande nytta när det gäller att förhindra

brottslig vapenanvändning.

Utskottet anser att en parlamentarisk utredning omedelbart bör

tillsättas med uppdrag att förenkla och avbyråkratisera

vapenlagstiftningen. I uppdraget skall självfallet ingå den

språkliga och redaktionella översyn som utskottet nyss nämnt,

och utskottet håller inte för osannolikt att enbart den

begränsade delen av uppdraget kommer att leda till en helt ny

vapenlag. En annan uppgift för utredningen bör vara att närmare

granska tillgängligheten beträffande vapen och ammunition i

andra sammanhang. Utskottet tänker här t.ex. på vapen och

avsnitt 19 Kontrollera mot PDF

ammunition hos polisen och försvaret.

Vad utskottet nu med anledning av motion Ju40 anfört bör ges

regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under moment 16 bort ha

följande lydelse:

16. beträffande en parlamentarisk utredning

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ju40 yrkande 2

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

Särskilt yttrande

Ammunitionstillstånd m.m. (mom. 4)

Krister Skånberg (mp) anför:

Enligt min mening är det tveksamt om regeringens förslag om

ammunitionstillstånd är tillräckligt långtgående för att komma

till rätta med den i praktiken fria tillgången till ammunition

som för närvarande råder. Om de nya reglerna visar sig

otillräckliga har jag för avsikt att återkomma i ärendet.

Innehållsförteckning

Sammanfattning 1

Propositionen 1

Lagförslagen 2

Motioner 23

Utskottet 24

Inledning 24

Propositionens huvudsakliga innehåll 25

Överväganden 25

Bakgrund 25

Allmänt 26

Vapentillstånd 27

Återkallelse av vapentillstånd 27

Ammunitionstillstånd 28

Utlåning av vapen 30

Vapenregister 30

Vapenamnesti 31

Övriga motionsspörsmål 32

Övrigt 32

Hemställan 33

Reservationer 36

Särskilt yttrande 41

[Rättelser i lagtexten]

s. 8

15 §

Tillstånd till införsel av skjutvapen eller ammunition medför

rätt att under tid och för ändamål som särskilt anges i

tillståndet här i riket inneha den egendom som införts hit

med stöd av tillståndet. Tillstånd till införsel, som ej

utnyttjats inom sex månader från dagen för tillståndets

meddelande eller den längre tid tillståndsmyndigheten

i särskilt fall föreskriver, är ogiltigt.

s.22

2 Förslag till

Lag om ändring i sekretesslagen (1980:100)

Härigenom föreskrivs att 5 kap. 5 § sekretesslagen

(1980:100)1 skall ha följande lydelse

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

5 kap.

5 §