Bet. 1990/91:JuU37

Justitieutskottets betänkande

1990/91:JUU37

Nordisk arbetsmarknad

(Advokater m.m.)

Innehåll

Propositionen

Utskottet

Hemställan

1990/91

JuU37

Propositionen

I proposition 1990/91:116 har regeringen (justitie-,

utbildnings- och civildepartementen) föreslagit

dels att riksdagen godkänner en överenskommelse den 24

oktober 1990 mellan Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige

om en nordisk arbetsmarknad för personer som har genomgått en

behörighetsgivande högre utbildning omfattande minst tre års

studier,

dels att riksdagen antar av lagrådet granskade vid

propositionen fogade förslag till

1.lag om ändring i rättegångsbalken,

2.lag om ändring i lagen (1989:8) om kyrkomusiken i svenska

kyrkan.

Lagförslagen har följande lydelse.

Utskottet

I propositionen föreslås att riksdagen godkänner en

överenskommelse mellan Sverige, Danmark, Finland, Island och

Norge om en gemensam nordisk arbetsmarknad för personer som har

en högre, behörighetsgivande utbildning på minst tre år.

Överenskommelsen är tillämplig på personer som är medborgare i

något av de nordiska länderna och som har genomgått en för ett

visst yrke behörighetsgivande, högre utbildning på minst tre år.

Överenskommelsen bygger på det förhållandet att de

eftergymnasiala utbildningarna i de nordiska länderna är i stort

sett likvärdiga. Nordiska medborgare, som har genomgått en

utbildning som omfattas av överenskommelsen, skall därför vara

behöriga att utöva yrken eller söka sådana tjänster i de andra

nordiska länderna för vilka det enligt lag eller annan

författning krävs att utövaren har genomgått en viss inhemsk

utbildning. Som huvudregel skall den omständigheten att sökanden

är medborgare i ett annat nordiskt land inte hindra att sökanden

godkänns som självständig yrkesutövare eller som behörig sökande

till en tjänst i värdlandet. Undantag görs dock för vissa

tjänster inom den offentliga förvaltningen, tjänster inom

rättsväsendet, polisen och försvaret samt tjänster som är av

betydelse för den nationella säkerheten.

Överenskommelsen, som undertecknades den 24 oktober 1990,

träder i kraft 30 dagar efter den dag då samtliga nordiska

länder har meddelat det danska utrikesministeriet att

överenskommelsen har godkänts.

Regeringen föreslår vidare som en följd av den nordiska

överenskommelsen att det i rättegångsbalken uppställda kravet på

att ledamöter av Sveriges advokatsamfund skall vara svenska

medborgare ändras så att med svenskt medborgarskap jämställs

medborgarskap i något av de andra nordiska länderna.

Vidare föreslås i propositionen att den som har blivit

auktoriserad som advokat i ett annat nordiskt land skall ha rätt

att -- på de villkor som anges i den nordiska överenskommelsen

-- bli antagen som ledamot av Sveriges advokatsamfund.

Även rättegångsbalkens föreskrifter om svenskt medborgarskap

för ombud i rättegång föreslås ändrade.

I propositionen föreslås också att nordiska utbildningar som

motsvarar den svenska kantorsexamen och högskoleexamen på

kyrkomusikerlinjen skall ge behörighet att anställas på en

tjänst som kantor eller organist i enlighet med vad som

föreskrivs i lagen (1989:8) om kyrkomusiken i svenska kyrkan.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 1991.

Utskottet, som noterar att överenskommelsen i

medborgarskapshänseende låter de avtalsslutande parterna för det

egna landets medborgare förbehålla överordnade tjänster inom den

offentliga förvaltningen, tjänster inom bl.a. rättsväsendet,

åklagarväsendet, polisen och försvaret samt de tjänster i övrigt

som är av betydelse för den nationella säkerheten, finner inte

anledning till erinran mot regeringens förslag.

Samtidigt med de föreslagna ändringarna i rättegångsbalken bör

vidtas en redaktionell jämkning i 31 kap. 1 § samma balk på sätt

framgår av utskottets hemställan nedan (jfr betänkandet

1989/90:JuU32 s. 19 f, 31 kap. 11 § andra stycket

rättegångsbalken och SFS 1990:443).

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande nordisk överenskommelse

att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:116

godkänner överenskommelsen mellan Danmark, Finland, Island,

Norge och Sverige om en nordisk arbetsmarknad för personer som

har genomgått en behörighetsgivande högre utbildning omfattande

minst tre års studier,

2. beträffande rättegångsbalken

att riksdagen

dels beslutar att 31 kap. 1 § rättegångsbalken skall

erhålla följande såsom utskottets förslag betecknade lydelse

Nuvarande lydelse Utskottets förslag

31 kap.

1 §1

Döms den tilltalade för Döms den tilltalade för

brottet i ett mål där brottet i ett mål där

åklagaren för talan, åklagaren för talan,

skall den tilltalade skall den tilltalade

ersätta staten vad som ersätta staten vad som

enligt rättens beslut enligt rättens beslut

betalats av allmänna medel betalats av allmänna medel

för hans inställelse vid för hans inställelse vid

rätten under rätten under

förundersökningen, förundersökningen,

för bevisning under för bevisning under

förundersökningen eller förundersökningen eller

i rättegången samt i i rättegången samt i

ersättning till ersättning till

försvarare. Han skall försvarare. Han skall

också ersätta staten också ersätta staten

för kostnaden att hämta för kostnaden att hämta

honom till rätten. honom till rätten.

Ersättningsskyldigheten

omfattar dock inte kostnader, Ersättningsskyldigheten

som inte skäligen varit omfattar dock inte kostnader,

motiverade för utredningen, som inte skäligen varit

eller kostnader, som motiverade för utredningen,

vållats genom eller kostnader, som

vårdslöshet eller vållats genom

försummelse av någon vårdslöshet eller

annan än den tilltalade, försummelse av någon

hans ombud eller försvarare annan än den tilltalade,

som utsetts av honom. hans ombud eller försvarare

som utsetts av honom.

Den tilltalade är inte i annat fall än som sägs i 4 § första

stycket skyldig att betala mera än som motsvarar det för honom

gällande maximibeloppet för rättshjälpsavgift vid allmän

rättshjälp enligt rättshjälpslagen (1972:429). Har han haft

offentlig försvarare i målet, skall maximibeloppet minskas med

vad han har betalat i rådgivningsavgift till försvararen.

Vad den tilltalade skall betala får jämkas eller efterges, om

skäl härtill föreligger med hänsyn till den tilltalades

brottslighet eller hans personliga och ekonomiska förhållanden.

Om det belopp som den tilltalade skulle vara skyldig att

ersätta understiger en viss av regeringen fastställd gräns,

skall ersättningsskyldighet inte åläggas.

1 Senaste lydelse 1990:443

dels antar det genom propositionen framlagda förslaget

till lag om ändring i rättegångsbalken dock med den ändring av

ingressen som föranleds härav,

3. beträffande lagen om kyrkomusiken i svenska kyrkan

att riksdagen antar det genom propositionen framlagda

förslaget till lag om ändring i lagen (1989:8) om kyrkomusiken i

svenska kyrkan.

Stockholm den 23 april 1991

På justitieutskottets vägnar

Lars-Erik Lövdén

Närvarande: Lars-Erik Lövdén (s), Ulla-Britt Åbark (s),

Jerry Martinger (m), Birthe Sörestedt (s), Ingbritt Irhammar

(c), Bengt-Ola Ryttar (s), Göthe Knutson (m), Göran Magnusson

(s), Eva Johansson (s), Björn Ericson (s), Göran Ericsson (m),

Lars Sundin (fp), Anders Svärd (c), Berith Eriksson (v), Krister

Skånberg (mp), Sigrid Bolkéus (s) och Kjell-Arne Welin (fp).