Bet. 1990/91:KrU1

Kulturutskottets betänkande

1990/91:KRU01

Museifrågor

Innehåll

Sammanfattning

Motionerna

Utskottet

Hemställan

1990/91

KrU1

Sammanfattning

I betänkandet behandlas åtta motioner, som samtliga rör museifrågor. Några av

motionerna innehåller yrkanden om insatser som syftar till att museer --

befintliga eller planerade -- skall bli centralmuseer med statligt

kostnadsansvar, i motionerna kallade "riksmuseer". I några motionsyrkanden

hemställs om insatser som syftar till att nya museer skall inrättas. I en

motion yrkas att riksdagen skall göra ett uttalande som syftar till att medel

tillförs länsmuseerna för informationsinsatser och kunskapsuppbyggnad.

Utskottet avstyrker enhälligt samtliga motionsyrkanden. Detta sker med

hänvisning till bl.a. vissa principiella ställningstaganden till ansvar och

uppgifter på museiområdet som utskottet intog år 1987. Utskottet redovisar i

sammanhanget även riksdagens beslut under våren 1990 om ett nytt statligt stöd

till ny- och ombyggnad av icke-statliga kulturlokaler, däribland museilokaler,

samt riksdagens beslut om ett ökat stöd till länsmuseerna budgetåret 1990/91.

Motionerna

1989/90:Kr202 av Lena Öhrsvik (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen anförts om lokalisering av ett glasmuseum

till Nybro kommun.

1989/90:Kr209 av Marianne Jönsson och Agne Hansson (c) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

inrättande av ett glasmuseum med lokalisering till östra Småland.

1989/90:Kr234 av Ingrid Hasselström Nyvall (fp) vari yrkas att riksdagen som

sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ett glasmuseum i

Nybro kommun.

1989/90:Kr240 av Lennart Brunander och Lars Sundin (c, fp) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att förlägga ett riksmuseum som belyser

folkrörelsernas framväxt och biblioteksverksamhetens historia till Borås,

2. att riksdagen beslutar att göra tekomuseet i Borås till riksmuseum, med

statligt kostnadsansvar.

1989/90:Kr270 av Lennart Andersson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin

mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om statens medverkan

för tillkomsten av ett invandrarmuseum i Botkyrka.

1989/90:Kr310 av Ingela Mårtensson m.fl. (fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om etnografiska museet i Göteborg.

1989/90:Kr313 av Karl-Göran Biörsmark (fp) vari yrkas att riksdagen som sin

mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vikten av att skapa

ett invandrarmuseum placerat i Norrköping.

1989/90:Kr368 av Gullan Lindblad och Göthe Knutson (m) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om ökat stöd till länsmuseerna för informations- och

kunskapsuppbyggnadsinsatser.

Statsbidrag till museilokaler m.m.

Tidigare bestämmelser om statsbidrag till vissa teaterlokaler m.m.

Sedan år 1953 har regeringen medgett att Svenska penninglotteriet får anordna

ett lotteri till förmån för kulturella ändamål (kulturlotteriet). Regeringen

har använt medel ur behållningen av dessa lotterier till investeringsändamål av

engångsnatur på kulturområdet, t.ex. byggnadsändamål, anskaffande av utrustning

m.m. vid bl.a. ny- och ombyggnader av regionala teater-, konserthus- och

museibyggnader. I 1981 års budgetproposition (1980/81:100 bil. 12 s. 9)

uttalades med hänvisning bl.a. till det ekonomiska läget att stödet borde

avvecklas. Vid avgivandet av 1984 års budgetproposition fanns statliga

åtaganden som innebar att ca 40 milj.kr. återstod att betala. Behållningen från

lotteriet uppgick vid samma tidpunkt som regel till 5--6 milj.kr. per år. För

att snabbare kunna fullgöra de åtaganden som gjorts beräknades i

budgetpropositionen 1984 ett engångsbelopp om 32 milj.kr. (prop. 1983/84:100

bil. 10 s. 292). På förslag av kulturutskottet bifölls förslaget (bet. KrU

1983/84:18, rskr. 268).

Vidare biföll riksdagen år 1984 förslag i budgetpropositionen (prop.

1983/84:100 bil. 13 s. 66 och 69) -- under bostadshuvudtiteln -- att stöd till

ny- och ombyggnad av icke-statliga teater-, konsert- och museilokaler skulle

kunna ges av statliga medel (bet. BoU 1983/84:20, rskr. 194). Det framhölls att

behovet av stöd i vissa fall fortfarande var kulturpolitiskt angeläget.

Projekten kunde också vara angelägna för sysselsättningen på

byggarbetsmarknaden. Bestämmelserna på området togs in i förordningen

(1984:703) om statsbidrag till vissa teaterlokaler m.m. Denna förordning

upphörde att gälla den 1 augusti 1990, då den i det följande redovisade

förordningen (1990:573) om stöd till vissa icke-statliga kulturlokaler trädde i

kraft.

Rapport år 1989 om statens stöd till det regionala kulturlivet

I en rapport (Ds 1989:36) om statens stöd till det regionala kulturlivet,

benämnd Kultur i hela landet, behandlades bl.a. frågan om investeringsbidrag

till kulturbyggnader.

Utredaren redovisade de olika bidragsformer som funnits under senare år och

konstaterade att situationen beträffande investeringsbidrag på kulturområdet

inte var tillfredsställande. I rapporten uppmärksammades det faktum att

statligt stöd till byggande av kulturbyggnader enligt förordningen från år 1984

förutsatte en betydande arbetslöshet och att stöd inte hade lämnats sedan

konjunkturerna förbättrats. Utredaren ansåg att det finns byggprojekt som med

nödvändighet måste komma till stånd för att en utveckling av den regionala

kulturverksamheten skall kunna ske och där en statlig insats är en

förutsättning för lokal, politisk uppslutning kring projektet. Utredaren

förordade att 25 milj.kr. årligen skulle få nyttjas för de regionala

kulturinstitutionernas byggen. Inom denna grupp finns en lång rad aktuella

projekt. I den hårda prioriteringen mellan projekten borde enligt utredarens

mening bristfälliga länsmuseer få förtur.

Riksdagsbehandlingen under senare år av frågan om statligt stöd till

byggnadsinvesteringar på kultursektorn

Redan vid riksmötet 1988/89 konstaterade kulturutskottet (bet. 1988/89:KrU1)

att möjligheterna att i större eller mindre utsträckning tillgodose behovet av

statligt stöd till byggnadsinvesteringar på kultursektorn genom bidrag enligt

de tidigare nämnda bestämmelserna i 1984 års förordning i hög grad var beroende

av efterfrågan på stöd till allmänna samlingslokaler och av

sysselsättningsläget. Utskottet konstaterade också att det till följd av dessa

omständigheter fanns en rad från kulturpolitisk synvinkel angelägna projekt

till vilka statligt stöd ändå inte kunde utgå. Frågan om huruvida denna

situation borde leda till ett statligt stödsystem borde enligt utskottets

mening övervägas i budgetsammanhang då en avvägning gentemot andra angelägna

behov som finns på sektorn också måste göras.

Hösten 1989 avslog riksdagen (bet. 1989/90:KrU4) motionsyrkanden om införande

av ett nytt investeringsstöd med hänvisning till den då pågående beredningen av

förslagen i rapporten Kultur i hela landet. Utskottet ansåg det värdefullt att

frågan om ett särskilt stödsystem hade aktualiserats genom förslagen i

rapporten.

I budgetpropositionen (prop. 1989/90:100 bil. 10 s. 60) angav

utbildningsministern att förslaget i rapporten Kultur i hela landet inte kunde

genomföras i detta sammanhang med hänsyn till de kulturpolitiska resursramar

som stod till buds.

I en motion väckt under allmänna motionstiden 1990, nämligen 1989/90:Bo240

(yrkande 3), hemställdes om en särskild ram om 25 milj.kr. för budgetåret

1990/91 för investeringsbidrag under elfte huvudtiteln till vissa icke-statliga

kulturlokaler. Länsmuseerna borde enligt motionen prioriteras vid fördelning av

tillgängliga medel inom en sådan ram.

I sitt yttrande (1989/90:KrU3y) till bostadsutskottet över motionen vidhöll

kulturutskottet den uppfattning utskottet tidigare gett uttryck åt, nämligen

att ett särskilt investeringsstöd för icke-statliga kulturbyggnader är

motiverat, bl.a. för att underlätta möjligheterna till nyinvesteringar för

regionala kulturinstitutioner.

Bostadsutskottet (bet. 1989/90:BoU14) avstyrkte motionsyrkandet, men i en

reservation (nr 8) till utskottets betänkande anförde reservanterna att man

delade kulturutskottets mening att ett särskilt investeringsstöd är motiverat.

Därför föreslogs i reservationen att ett särskilt stöd till vissa icke-statliga

kulturlokaler skulle införas i enlighet med förslaget i motion 1989/90:Bo240

yrkande 3. För budgetåret 1990/91 borde således en ram om 25 milj.kr.

fastställas för ändamålet. Riksdagen biföll reservationen (prot. 1989/90:96 och

97, rskr. 168).

Förordningen (1990:573) om stöd till vissa icke-statliga kulturlokaler

I förordningen (1990:573) om stöd till vissa icke-statliga kulturlokaler, som

trädde i kraft den l augusti 1990, har regeringen föreskrivit bestämmelser om

investeringsstöd i enlighet med riksdagens -- i det föregående redovisade --

beslut under våren 1990.

Bidrag enligt förordningen kan lämnas för ny- eller ombyggnad av musei-,

teater- och konsertlokaler som tillhör någon annan än staten. Vidare kan bidrag

lämnas till standardhöjande reparationer och handikappanpassning av sådana

lokaler samt till utbyte eller komplettering av inventarier.

Frågor om stöd i enlighet med förordningen prövas av plan- och boverket genom

dess samlingslokaldelegation.

För bidrag krävs det att projektet är angeläget från kulturpolitisk synpunkt

och att det inte försvårar förverkligandet av projekt som avser allmänna

samlingslokaler och inte heller försämrar förutsättningarna för att driva

sådana lokaler. I första hand skall bidrag lämnas till projekt som avser

lokaler för länsmuseer.

Yttrande skall inhämtas från statens kulturråd innan fråga om bidrag prövas.

Bidrag lämnas med 30 % av bidragsunderlaget för nybyggnad och med 50 % av

bidragsunderlaget för övriga projekt.

Principiella ställningstaganden våren 1987 om de centrala museerna

Riksdagen tog våren 1987 principiell ställning till av regeringen förordade

riktlinjer för de centrala museernas uppgifter och ansvar för landets

museiväsende (prop. 1986/87:97, bet. KrU 21, rskr. 342). Utskottet redovisade

vid riksmötena 1988/89 och 1989/90 (bet. 1988/89:KrU1 s. 24 och 1989/90:KrU4 s.

3--4) innebörden av dessa ställningstaganden. I korthet innebär de att

centralmuseerna bör överblicka samlingar av samma slag i landet, tillhandahålla

och förmedla expertkunskaper, bedriva utvecklingsarbete och företräda

ämnesområdet inom och utom museiväsendet. Av de centrala museerna har fem s.k.

ansvarsmuseer ett sammanhållande ansvar för museiväsendets olika delar.

Ansvarsmuseer är enligt beslutet följande museer, nämligen bland de

kulturhistoriska museerna historiska museet, Nordiska museet och etnografiska

museet (numera benämnt folkens museum -- etnografiska), inom området konst

statens konstmuseer och inom området naturhistoria naturhistoriska riksmuseet.

Övriga fem centrala museer är Livrustkammaren, Skoklosters slott och Hallwylska

museet (LSH), statens sjöhistoriska museum, arkitekturmuseet, statens

musiksamlingar samt Tekniska museet.

I betänkandet KrU 1986/87:21 behandlades också ett antal motioner om bl.a.

inrättande av nya museer. Utskottet ansåg att det i princip för närvarande inte

bör inrättas fler centrala museer, dvs. statliga museer eller med dem

jämställda museer. Det bör anmärkas att många gånger, bl.a. i

motionssammanhang, torde begreppen riksmuseum och nationellt museum användas

som synonymer till centralt museum. Utskottet framhöll i betänkandet att det

inte är motiverat att riksdag -- eller regering -- gör någon form av

klassificering av museerna. Det ansågs därför i allmänhet inte finnas skäl för

riksdagen att göra någon bedömning av om ett museum har större eller mindre

riksintresse. I sammanhanget erinrade utskottet om att 1965 års musei- och

utställningssakkunniga framhållit att man bör räkna med att länsmuseerna i viss

utsträckning kan avlasta statsmuseerna dokumentationsuppgifter genom att inom

speciella ämnesområden ta ansvar för en hela riket omfattande insamling (SOU

1973:5 s. 212).

I den mån insatser behöver göras på ett insamlingsområde som inte i

tillräcklig grad uppmärksammats eller helt förbisetts ansågs detta i första

hand få ske inom den nuvarande museiorganisationens ram, exempelvis genom

riktade insatser. Enligt utskottets mening borde emellertid det sagda inte få

leda till att den statliga museistrukturen helt låses i sin nuvarande form.

Utvecklingsprojekt inom museiområdet

Vid riksmötet 1986/87 anvisade riksdagen 5,1 milj.kr. till

utvecklingsverksamhet inom museiområdet (prop. 1986/87:97, bet. KrU 21, rskr.

342). Medlen har använts till fyra projekt, nämligen Ekologisk

kunskapsspridning, Sverige och tredje världen, Invandrar-Sverige samt Den

svenska historien/Historia i Sverige.

I projektet Invandrar-Sverige har ett femtontal museer och även arkiv och

bibliotek involverats. Det lokala arbete som växer fram på olika håll i form av

utställningar, dokumentation och viss föremålsinsamling kommer att föras samman

till en gemensam utställning och manifestation i Nordiska museet under

budgetåret 1991/92. Av kulturrådets utvecklingsmedel avsattes ca 600 000 kr.

under tre år. Dessa medel har fördubblats genom bidrag från kommuner och från

invandrarverkets ansvarsområden.

Vid riksmötet 1989/90 anvisade riksdagen 10 milj.kr. för utveckling av

centralmuseernas verksamhet (prop. 1989/90:100, bet. KrU21, rskr. 224).

Folkrörelse- och biblioteksmuseum i Borås (mot. 1989/90:Kr240 yrk. 1)

Allmänna uppgifter

I mitten av 1970-talet aktualiserades inom högskolan i Borås frågan om

inrättande av ett folkbiblioteksmuseum i Borås. Vid överläggningar år 1982 med

representanter för bl.a. länsstyrelsen, landstinget i Älvsborgs län, Borås

kommun, statens kulturråd, Folkbildningsförbundet, Sveriges allmänna

biblioteksförening och Svenska folkbibliotekarieförbundet kom man bl.a. fram

till att ett museum för folkbibliotekens och folkbildningens historia motiveras

dels av det kulturpolitiska bevarandemålet, dels av forskningens och

utbildningens behov.

På initiativ av representanter för länsbiblioteket i Älvsborgs län,

folkrörelsearkivet i Borås och bibliotekshögskolan inom högskolan i Borås

bildades under år 1989 en förening med namnet Biblioteksmuseiföreningen.

Föreningens ändamål är att insamla, vårda, bevara och visa material om

folkbiblioteken och studiecirkelbiblioteken i Sverige och vad denna

bildningsverksamhet betytt för den enskilda människan och samhällsutvecklingen.

Materialet skall ordnas, förtecknas och förvaras enligt de normer som gäller

för museiväsendet samt stå till förfogande för forskning och studier. Det är

också föreningens målsättning att försöka hålla samlingarna tillgängliga för

allmänheten. Under år 1989 erhöll föreningen 2 000 kr. i startbidrag från Borås

kommun. Vidare har Älvsborgs läns landsting beviljat länsbiblioteket 50 000 kr.

för inventering av bibliotekshistoriskt material i länet för föreningens

räkning. Inventeringsarbetet påbörjades i oktober 1989.

I en arbetsplan för åren 1990 och 1991 tar föreningen upp följande frågor,

nämligen arbete med en lösning av lokalfrågan, fullföljande av

inventeringsarbete i Älvsborgs län, utarbetande av en förteckning över

bibliotekshistoriskt material i länet, insamling av bibliotekshistoriskt

material, intervjuer med "biblioteksveteraner" inom länet, information om

föreningens verksamhet, igångsättning av inventering i flera län samt

användning av insamlat bibliotekshistoriskt material för högskolestuderandes

specialarbeten och uppsatser.

Tidigare riksdagsbehandling

Frågan om att inrätta ett "riksmuseum" inom området folkrörelse- och

bibliotekshistoria har behandlats med anledning av motionsyrkanden likartade

det nu aktuella i utskottets av riksdagen godkända betänkanden KrU 1986/87:21

s. 9, 1988/89:KrU1 s. 16--17 och 1989/90:KrU4 s. 15--16. Utskottet har i dessa

betänkanden avstyrkt motionsyrkandena och anfört att det i princip för

närvarande inte finns skäl att inrätta fler centrala museer.

Tekomuseum i Borås (mot. 1989/90:Kr240 yrk. 2)

Allmänna uppgifter

Tekomuseum är ett museum för textil och konfektion som hittills haft sina

lokaler i en textilfabrik där arbetsmiljön lämnats orörd sedan 1920-talet.

Museet är kommunalt. Det är sedan år 1984 fristående från Borås museum.

Vid riksmötet 1988/89 gav utskottet i sitt betänkande 1988/89:KrU1 s. 10--11

en ingående redovisning för museets verksamhet.

Vid nämnda tillfälle redovisade utskottet att principbeslut fattats om att

museet skall få disponera nya och större lokaler i ett f.d. bomullsspinneri.

Enligt inhämtade uppgifter beräknas dessa lokaler stå färdiga under hösten

1990. Det nya museet beräknas öppna under år 1992.

Tidigare riksdagsbehandling

Frågan om att göra Tekomuseum till ett "riksmuseum" har behandlats med

anledning av motionsyrkanden likartade det nu aktuella i utskottets av

riksdagen godkända betänkanden KrU 1986/87:21 s. 9, 1988/89:KrU1 s. 16--17 och

1989/90:KrU4 s. 15--16. Utskottet har i dessa betänkanden avstyrkt

motionsyrkandena och anfört att det i princip för närvarande inte finns skäl

att inrätta fler centrala museer.

Etnografiska museet i Göteborg (mot. 1989/90:Kr310 yrk. 1)

Allmänna uppgifter

Etnografiska museet i Göteborg är ett kommunalt museum som ingår i Göteborgs

museer, vilka erhåller statsbidrag enligt förordningen (1977:547) om

statsbidrag till regionala museer. Innevarande budgetår har statens kulturråd

tilldelat Göteborgs museer 92 grundbelopp, dvs. en ökning med 10 grundbelopp

jämfört med föregående budgetår. Ökningen gäller fr.o.m. den 1 januari 1991.

Tidigare riksdagsbehandling

Vid riksmötena 1986/87, 1987/88 och 1988/89 avslog riksdagen på utskottets

förslag motionsyrkanden om att Etnografiska museet i Göteborg skulle betraktas

som riksmuseum (bet. KrU 1986/87:21 s. 14--15, KrU 1987/88:13 s. 8 och

1988/89:KrU19 s. 15). I det föregående har utskottet redovisat riksdagens

principiella ställningstagande vid riksmötet 1986/87 att ytterligare centrala

museer inte borde inrättas och att det inte är motiverat att riksdagen eller

regeringen gör någon form av klassificering av museerna utöver vad som redan

gjorts beträffande de befintliga centrala museerna och ansvarsmuseerna bland

dem. Utskottet konstaterade vid riksmötena 1986/87 och 1987/88 att de

etnografiska museernas samlingar i Stockholm och Göteborg kompletterar varandra

genom att deras material i väsentlig utsträckning kommer från olika

världsdelar. Utskottet fann anledning understryka vikten av ett nära samarbete

mellan de båda museerna.

Vid riksmötet 1989/90 beslöt riksdagen om en avsevärd förstärkning av

bidraget till de regionala museerna (prop. 1989/90:100 bil. 10 s. 408, bet.

KrU21, rskr. 224). Utöver medel till 50 nya grundbidrag fr.o.m. den 1 juli

1990, som föreslagits i budgetpropositionen, anvisade riksdagen på

kulturutskottets förslag medel till ytterligare 50 nya grundbidrag fr.o.m. den

1 januari 1991. Kulturutskottet erinrade i sitt betänkande (s. 23) om att

statsbidrag till regional kulturverksamhet syftar till att stimulera och stödja

huvudmännens egna satsningar på uppbyggnaden av det regionala kulturlivet.

Ökade bidrag från statens sida förutsätter därför en motsvarande satsning från

huvudmannen. Enligt utskottets mening borde vid fördelningen av nytillkommande

statliga medel dock även bl.a. tidigare gjorda stora satsningar från

huvudmännens sida beaktas.

Glasmuseum i Nybro (mot. 1989/90:Kr202, 1989/90:Kr209 och 1989/90:Kr234)

Allmänna uppgifter

Frågan om ett glasmuseum i Nybro kommun aktualiserades genom en motion i

kommunfullmäktige våren 1989. Kommunen gav länsmuseet i Kalmar i uppdrag att

kostnadsberäkna ett sådant museum. Länsstyrelsen har enligt uppgift avsatt

60 000 kr. till en förprojektering. Inriktningen vid det diskuterade glasmuseet

i Nybro anges bli arbetsmiljön, hantverket och arbetarens roll i

glasframställningen. Man har diskuterat möjligheten att ha ett

informationscentrum i Nybro i form av ett museum -- eventuellt i anslutning

till ett kulturhus och bibliotek -- kompletterat med en form av EKO-museum som

skulle inkludera de olika glasbruken. Från kommunens sida anges att kontakt med

länsmuseet är en förutsättning för utveckling av dessa museiplaner.

Invandrarmuseum i Botkyrka (mot. 1989/90:Kr270) resp. i Norrköping (mot.

1989/90:Kr313)

Allmänna uppgifter

Efter ett förslag i en motion i Botkyrka kommun år 1984 om ett

dokumentations- och forskningscentrum med inriktning på invandringen bildades

år 1987 Stiftelsen Sveriges Invandrarinstitut och Museum för fred och

internationellt samförstånd till Klas Pontus Arnoldssons minne. Stiftelsen

kallas vanligen Sveriges invandrarinstitut och museum. Till stiftelsens

styrelse, som består av representanter för Botkyrka kommun, har adjungerats

representanter för institutet för folklivsforskning vid universitetet i

Stockholm, Nordiska museet och landstinget i Stockholms län.

Stiftelsen angavs vid grundandet ha fyra syften. Den skall genom etnologisk

forskning och dokumentation ge människor ökade kunskaper om invandrarnas

bakgrund och villkor och därmed bidra till en bättre förståelse av olika

nationaliteter. Den skall vidare arbeta för att förbättra och ta till vara

kunskapen om invandringen samt vara samarbetspartner för olika initiativtagare

på området. Stiftelsen skall också verka för att ett invandrarmuseum inrättas

som skall belysa invandringens betydelse för det moderna Sveriges uppbyggnad.

Slutligen skall stiftelsen hedra minnet av Klas Pontus Arnoldsson (1844--1916)

som år 1908 erhöll Nobels fredspris.

Stiftelsens hittillsvarande verksamhet har finansierats med bidrag från

Botkyrka kommun samt med projektmedel från landstinget resp. länsstyrelsen i

Stockholms län, statens kulturråd, forskningsrådsnämnden, Folksams

vetenskapliga råd, Rädda barnen, Kommissionen mot rasism och

främlingsfientlighet, Gustav VI Adolfs fond för svensk kultur, Allmänna

arvsfonden m.fl. bidragsgivare.

Verksamheten har omfattat planering, utredning, forskning, dokumentation,

utbildning och utställningar.

I ett handlingsprogram år 1990 anges att den fortsatta verksamheten i ett

första skede skall byggas ut både lokalt i Botkyrka kommun och regionalt i

Stockholms län med inriktning på att institutet och det planerade museet skall

"bli en nationell angelägenhet som mångkulturellt kunskapscentrum". I

handlingsprogrammet redovisas att stiftelsen hittills producerat tre

utställningar och att ytterligare en planeras till år 1991 samt att

dramapedagogisk verksamhet för barn börjar planeras under år 1990. Vidare avser

stiftelsen att under år 1991 öppna ett "faktarum" med insamlat material som

därmed görs tillgängligt för t.ex. allmänheten och skolan.

Enligt vad utskottet inhämtat har förslag om inrättande av ett

invandrarmuseum i Norrköping behandlats i kommunen under år 1989. En motion

i ärendet avstyrktes i kommunstyrelsen men bifölls i kommunfullmäktige. I

motionsförslaget förutsattes att ett invandrarmuseum i Norrköping inte skall

vara enbart en kommunal angelägenhet, utan att statligt stöd skall utgå och att

arbetsgivarorganisationer och löntagarorganisationer skall engageras.

Tidigare riksdagsbehandling

Vid riksmötet 1988/89 avslog riksdagen på utskottets förslag motioner om

inrättande av invandrarmuseer i Norrköping resp. Botkyrka (bet. 1988/89:KrU1

s. 16 och 1988/89:KrU15 s. 23). Utskottet hänvisade i sammanhanget till det

utvecklingsprojekt rörande invandrarnas kulturer (benämnt Invandrar-Sverige)

som redovisats tidigare i detta betänkande och ansåg att riksdagen inte borde

ta något initiativ av det slag som föreslagits i motionerna. Utskottet uttalade

i sammanhanget att det initiativ som tagits av Botkyrka kommun var av värde.

Länsmuseernas kunskaps- och informationsuppbyggnad (mot. 1989/90:Kr368 yrk.

1)

Allmänna uppgifter

Enligt förordningen (1977:547) om statsbidrag till regionala museer skall

sådant museum bedriva vetenskaplig insamling och dokumentation samt

utställningsverksamhet, informationsverksamhet och annan utåtriktad verksamhet.

I den utåtriktade verksamheten skall museet eftersträva att verksamheten blir

tillgänglig inom olika delar av regionen och att den når olika

publikkategorier. Museet skall biträda riksantikvarieämbetet och statens

historiska museer, länsstyrelsen samt kommunerna inom sitt verksamhetsområde

med kulturminnesvårdande uppgifter.

Tidigare riksdagsbehandling

Under avsnittet om Etnografiska museet i Göteborg har redovisats att

riksdagen under förra riksmötet anvisat medel till en avsevärd förstärkning av

bidraget till de regionala museerna.

Utskottet

Frågan om inrättande av ytterligare centrala museer

I motion Kr240 (c, fp) yrkas att riksdagen skall besluta om förläggning till

Borås av ett "riksmuseum" som belyser folkrörelsernas framväxt och

biblioteksverksamhetens historia (yrkande 1). Eftersom utvecklingen på dessa

områden går så snabbt anser motionärerna att det är hög tid att samla in

material som kan åskådliggöra hur folkbiblioteken och folkrörelserna vuxit

fram, utvecklats och arbetat. Ett folkrörelse- och biblioteksmuseum skulle

vara till stor glädje och nytta för bibliotekshögskolan i Borås. Den kunskap

som finns vid högskolan borde också kunna tas till vara vid uppbyggandet av ett

sådant museum.

I ett föregående avsnitt i detta betänkande har redovisats att en

biblioteksmuseiförening bildades år 1989 och att denna arbetar för inrättande

av ett biblioteksmuseum i Borås samt att föreningen har påbörjat arbete med

bl.a inventering och insamlande av bibliotekshistoriskt material.

I samma motion hemställs även om att Tekomuseum i Borås skall bli

"riksmuseum" (yrkande 2). I motionen anförs att museet har stora lokalbehov och

att det krävs en ny museibyggnad. Det är enligt motionärernas mening angeläget

och brådskande att göra museet till "riksmuseum" med statligt ekonomiskt

medansvar. Motionärerna anser att riksdagen bör ändra sitt tidigare

ställningstagande i fråga om att flera centrala museer för närvarande inte bör

inrättas.

Som närmare redovisats i det föregående pågår ett arbete med att färdigställa

nya lokaler för Tekomuseum i Borås.

Enligt motion Kr310 (fp) bör såväl Etnografiska museet i Göteborg som

dess motsvarighet i Stockholm betraktas som "riksmuseer". De båda museerna

kompletterar varandra och utgör enligt motionen ett riksintresse. Därför

föreslår motionärerna att kulturrådet får i uppdrag att se över möjligheterna

att omvandla Etnografiska museet i Göteborg från kommunalt museum till

"riksmuseum". I motionen redovisas storleken på museets samlingar och från

vilka delar av världen samlingarna härstammar.

Etnografiska museet i Göteborg ingår i Göteborgs museer, vilka erhåller

statsbidrag för utställningsverksamheten. De etnografiska museernas samlingar i

Stockholm och Göteborg kompletterar varandra, och utskottet har tidigare funnit

anledning understryka vikten av ett nära samarbete mellan de båda museerna.

Utskottet vill först erinra om att centrala museer är åtta statliga museer

samt Nordiska museet och Sveriges Tekniska museum, vilka båda sistnämnda får

statligt driftbidrag och har av staten fastställda instruktioner eller stadgar.

Medel för dessa tio centrala museer beräknas under två särskilda anslag på

statsbudgeten. Motionärerna torde med begreppet "riksmuseum" avse ett centralt

museum där staten har kostnadsansvaret. Statligt bidrag lämnas vidare till

verksamheten vid de regionala museerna enligt en särskild förordning

(1977:547). Dessa medel fördelas av statens kulturråd. Statligt bidrag till

viss del av verksamheten lämnas även till ett antal andra museer, såsom

Skansen, Arbetets museum i Norrköping, Dansmuseet i Stockholm, Drottningholms

teatermuseum, Millesgården, Strindbergsmuseet samt Thielska galleriet.

Slutligen kan statligt bidrag lämnas till olika slag av museer i form av

projektbidrag och bidrag till utveckling av museiverksamheten. Sådana medel

disponeras av statens kulturråd.

Vid riksmötet 1986/87 -- liksom vid följande riksmöten -- har kulturutskottet

i av riksdagen godkända betänkanden uttalat att det i princip för närvarande

inte bör inrättas flera centrala museer. Utskottet har i ifrågavarande

sammanhang anfört att om det finns insamlingsområden som inte i tillräcklig

grad uppmärksammats eller som helt förbisetts, får behoven tillgodoses inom den

nuvarande museiorganisationens ram, exempelvis genom riktade insatser.

I motioner talas ibland om museer av riksintresse. Utskottet har vid tidigare

riksmöten inte ansett att riksdagen -- eller regeringen -- bör göra någon

bedömning av om ett museum har större eller mindre riksintresse. Vid riksmötet

1986/87 anslöt sig utskottet till en uppfattning som 1965 års musei- och

utställningssakkunniga (SOU 1973:5, s. 212) givit uttryck åt, nämligen att man

bör räkna med att de regionala museerna i viss utsträckning genom att avlasta

statsmuseerna dokumentationsuppgifter tar ansvar för en hela riket omfattande

insamling. Det faktum att såväl museer på det centrala och regionala planet som

museer på det lokala planet kan ha ett stort intresse för hela landet bör

enligt utskottets mening inte automatiskt leda till att staten åtar sig ett

ekonomiskt ansvar för museerna.

Utskottet intar samma ståndpunkt som vid tidigare riksmöten -- senast i

betänkandet 1989/90:KrU4 -- beträffande frågan om inrättande av ytterligare

centrala museer med statligt kostnadsansvar. Utskottet föreslår med hänvisning

härtill att riksdagen avslår motionerna Kr240 och Kr310 yrkande 1.

Stöd till vissa lokala museiverksamheter

I fem motionsyrkanden begärs åtgärder från riksdagen för att stödja

inrättande av vissa lokala museer eller viss lokal museiverksamhet.

I motionerna Kr202 (s), Kr209 (c) och Kr234 (fp) behandlas frågan om

inrättande av ett glasmuseum i Nybro. Motionärerna hänvisar till att

regionalpolitiska utredningen i betänkandet (SOU 1989:55, s. 199) Fungerande

regioner i samspel framhållit de möjligheter till kulturturism som

glasindustrin i östra Småland erbjuder och ansett att inrättande av ett

glasmuseum i östra Småland borde ges hög prioritet vid fördelning av nya

resurser på kulturområdet. Motionärerna anser att ett sådant museum bör

lokaliseras till Nybro kommun och få "rikskaraktär". Med detta begrepp menar

motionärerna att ett nytt glasmuseum skall ha statligt stöd i någon form. De

betonar också vikten av en rättvis regional fördelning av tillgängliga medel

för statligt stöd till kulturlivet. I motionerna poängteras betydelsen av

samverkan i frågan med länsmuseet i Kalmar. I motion Kr202 framhålls också att

länsmuseet i Kalmar anser att ett nytt glasmuseum i Nybro bör få en inriktning

mot arbetslivs- och kulturhistoria i syfte att komplettera den befintliga

glasmuseiverksamheten inom Smålands museum i Växjö.

Nybro kommun har tagit initiativ till vissa förberedelser för utveckling av

tanken på ett glasmuseum där arbetet med glaset och arbetsmiljön avses komma i

förgrunden.

I motion Kr270 (s) anförs att de statliga myndigheternas inställning till

frågan om inrättande av ett invandrarmuseum hittills har varit att de museer

som redan finns bör ha ansvar för att invandrarnas kulturer och livsmönster

dokumenteras. Motionärerna anser dock att det finns starka argument för att

etablera ett särskilt invandrarmuseum i landet. Behovet av ökad kunskap om

invandringen och dess konsekvenser är stort. Ett invandrarmuseums uppgift bör

enligt motionen vara att stärka den allmänna ideologiska beredskapen och att

bemöta främlingsfientliga och rasistiska föreställningar. Motionärerna anser

att Stiftelsen Sveriges invandrarinstitut och museum i Botkyrka kommun är en

realistisk grund för ett kommande invandrarmuseum i Botkyrka och att

kommunen -- med en befolkning där omkring 35 % har invandrarbakgrund -- är en

väl vald plats för ett sådant museum. Till detta kommer att den regionala

obalansen i Stockholmsområdet i vad gäller lokaliseringen av museer bör

motverkas. Tillkomsten av ett invandrarmuseum i Botkyrka bör enligt motionen

stödjas genom ett statligt bidrag som komplement till bidrag från kommun,

landsting m.fl.

I ett föregående avsnitt i detta betänkande har utskottet redovisat syftet

med och verksamheten inom Sveriges invandrarinstitut och museum samt innehållet

i den handlingsplan som antagits för de närmaste årens verksamhet.

I motion Kr313 (fp) begärs ett uttalande från riksdagen om vikten av att ett

invandrarmuseum skapas och om lokalisering av detta till Norrköping. Ett sådant

museum är enligt motionärens mening inte enbart en kommunal angelägenhet utan

snarare en nationell sådan. I motionen redovisas att kommunfullmäktige i

Norrköping ställt sig bakom ett sådant förslag.

Statligt driftbidrag utgår dels till tio centrala museer, dels till den

regionala museiorganisationen. Sådant statligt driftbidrag utgår inte till

lokala museer. I den regionala museiverksamheten förekommer det att lokala

museer till viss del ingår som en avdelning eller motsvarande i den regionala

museiorganisationen och därmed kan få del av det statliga driftbidraget.

Riksdagen eller regeringen bestämmer emellertid inte hur den regionala

museiverksamheten skall organiseras. Inte heller är frågan om inrättande av

lokala museer en fråga för riksdag och regering. Detta är frågor för den

regionala museiorganisationen resp. huvudmän för lokala museer.

Riksdagen har vid riksmötet 1989/90 (bet. 1989/90:BoU14 reservation 8, rskr.

168) beslutat om en ram om 25 milj.kr. för budgetåret 1990/91 för stöd till

vissa icke-statliga kulturlokaler, bl.a. museilokaler. Frågor om sådant stöd

handläggs av plan- och bostadsverkets samlingslokaldelegation.

Utskottet konstaterar sammanfattningsvis -- liksom vid föregående riksmöte i

betänkandet 1989/90:KrU4 s. 19--20 -- att inrättandet av lokala museer måste

ske efter lokala initiativ. Det ankommer inte och bör inte ankomma på riksdag

eller regering att ta initiativ på området. Som utskottet tidigare redovisat

har initiativ av olika slag tagits lokalt när det gäller de i motionerna

aktualiserade förslagen till nya museer. I två av fallen har frågorna

aktualiserats nyligen, nämligen beträffande ett glasmuseum i Nybro och ett

invandrarmuseum i Norrköping. Då det gäller förslaget om ett invandrarmuseum i

Botkyrka har planerna nu hunnit bearbetas under några år och värdefullt arbete

i form av dokumentation, forskning, utbildning m.m. redan genomförts inom

Stiftelsen Sveriges invandrarinstitut och museum. Det fortsatta arbetet med de

i motionerna aktualiserade museifrågorna får ankomma på lokala och regionala

intressenter. Med hänvisning till det anförda avstyrks motionerna Kr202, Kr209,

Kr234, Kr270 och Kr313.

Länsmuseernas informationsinsatser och kunskapsuppbyggnad

I motion Kr368 (m) hemställs om ett uttalande från riksdagens sida om behovet

av ökat stöd till länsmuseernas informations- och kunskapsuppbyggnadsinsatser

(yrkande 1). Genom kraftfulla, riktade informationsinsatser från länsmuseerna

vill motionärerna att allmänhet, företag och myndigheter skall uppmärksammas på

värdet av att förstörelse av kulturarvet motverkas. En kraftig förstärkning av

länsmuseernas resurser i enlighet med vad som skisserats i budgetpropositionen

1990 är enligt motionärernas mening av avgörande betydelse för att länsmuseerna

skall kunna göra sådana informationsinsatser och för att de skall kunna bygga

upp sin kompetens.

Utskottet vill först erinra om att de regionala museerna enligt förordningen

(1977:547) om statsbidrag till dessa museer bl.a. skall bedriva

informationsverksamhet och annan utåtriktad verksamhet. Museerna skall sträva

efter att denna verksamhet skall bli tillgänglig inom olika delar av regionen

och att den når olika publikkategorier. Utskottet erinrar också om att det

statliga stödet till de regionala museerna utgår i form av bidrag till

grundbelopp. Det är således ett schabloniserat bidrag som inte styrs till någon

särskild verksamhet vid museerna. I sitt betänkande 1989/90:KrU21 (s. 22) har

utskottet instämt i utbildningsministerns uttalande att statens uppgift skall

vara att stimulera kulturverksamheten i landet men inte att styra den.

Utskottet har vidare strukit under att de riktlinjer som dras upp i

budgetpropositionen och i utskottsbetänkandet beträffande inriktningen av de

kommande årens satsningar inte får innebära att museerna fortsättningsvis skall

styras mot en verksamhet av mera enhetlig utformning. Museerna skall således ha

frihet att utforma verksamheten utifrån skiftande förutsättningar och behov.

Mot denna bakgrund och mot bakgrund av att riksdagen under våren 1990 beslutade

om en kraftig ökning -- utöver vad som föreslagits i budgetpropositionen -- av

statsbidraget till de regionala museerna för budgetåret 1990/91 anser utskottet

att det inte är erforderligt med något sådant uttalande som begärs i motion

Kr368. Motionen avstyrks i motsvarande del (yrkande 1).

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande inrättande av ytterligare centrala museer

att riksdagen avslår motionerna 1989/90:Kr240 och 1989/90:Kr310 yrkande 1,

2. beträffande stöd till vissa lokala museiverksamheter

att riksdagen avslår motionerna 1989/90:Kr202, 1989/90:Kr209, 1989/90:Kr234,

1989/90:Kr270 och 1989/90:Kr313,

3. beträffande länsmuseernas informationsinsatser och kunskapsuppbyggnad

att riksdagen avslår motion 1989/90:Kr368 yrkande 1.

Stockholm den 4 oktober 1990

På kulturutskottets vägnar

Ingrid Sundberg

Närvarande: Ingrid Sundberg (m), Åke Gustavsson (s), Maja Bäckström (s),

Berit Oscarsson (s), Lars Ernestam (fp), Jan Hyttring (c), Anders Nilsson (s),

Lars Ahlmark (m), Sylvia Pettersson (s), Leo Persson (s), Stina Gustavsson (c),

Alexander Chrisopoulos (v), Kaj Nilsson (mp), Ingegerd Sahlström (s), Ulla Berg

(s), Göran Åstrand (m) och Lola Björkquist (fp).