Bet. 1990/91:KrU14

Kulturutskottets betänkande

1990/91:KRU14

Stöd till trossamfund m.m.

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservation

1990/91

KrU14

Sammanfattning

I betänkandet behandlas förslagen i budgetpropositionen om

stöd till trossamfund m.m. Utskottet tillstyrker regeringens

förslag om medelsanvisningar och avstyrker en motion om en

större uppräkning av bidraget till trossamfund än vad regeringen

föreslagit.

Utskottet avstyrker tre motioner avseende kompensation för

skattereformens effekter för de fria trossamfunden och, i två av

motionerna, andra folkrörelser.

En motion om besiktning av kyrkobyggnader avstyrks. Utskottet

anför dock vissa synpunkter om angelägenheten av att rutiner för

besiktningar skapas på området och om svenska kyrkans,

länsmuseernas och riksantikvarieämbetets uppgifter i

sammanhanget.

En reservation och tre särskilda yttranden har fogats vid

betänkandet.

Propositionen

Regeringen har i proposition 1990/91:100 bil. 15

(civildepartementet) under G. Stöd till trossamfund m.m.

dels under punkt G 1 (s. 95--96) föreslagit riksdagen att

till Bidrag till trossamfund för budgetåret 1991/92 anvisa ett

reservationsanslag på 67736000kr.,

dels under punkt G 2 (s. 97) föreslagit riksdagen att till

Bidrag till ekumenisk verksamhet för budgetåret 1991/92 anvisa

ett anslag på 876000kr.,

dels under punkt G 3 (s. 97--98) föreslagit riksdagen att

till Bidrag till restaurering av äldre domkyrkor m.m. för

budgetåret 1991/92 anvisa ett reservationsanslag på

1350000kr.

Motionerna

1990/91:Kr402 av Sten Svensson (m) vari yrkas att riksdagen

hos regeringen begär tilläggsdirektiv till 1990 års

kyrkobyggnadsutredning i enlighet med vad som anförts i

motionen.

1990/91:Kr403 av Rune Backlund och Kersti Johansson (c) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts beträffande kompensation till de fria

trossamfunden för ökade kostnader som blir följden av

skatteomläggningen.

1990/91:Kr409 av Berndt Ekholm m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om det statliga stödet till de fria

trossamfunden och övriga folkrörelser.

1990/91:Kr410 av Elver Jonsson m.fl. (fp) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om det statliga stödet till trossamfunden och

övriga folkrörelser.

1990/91:Kr411 av Jan-Erik Wikström m.fl. (fp) vari yrkas att

riksdagen till Bidrag till trossamfund (G 1) för budgetåret

1991/92 anvisar 3000000 kr. utöver vad regeringen

föreslagit, dvs. ett reservationsanslag på 70736000 kr.

Utskottet

Bidrag till trossamfund (G 1)

Från detta anslag betalas statsbidrag till andra trossamfund

än svenska kyrkan för religiös verksamhet (verksamhetsbidrag),

lokaler för sådan verksamhet (lokalbidrag) och teologiska

seminarier m.m. (utbildningsbidrag). En mindre del av anslaget

står till regeringens disposition. Föreskrifter om statsbidragen

har meddelats i förordningen (1989:271) om statsbidrag till

andra trossamfund än svenska kyrkan. I förordningen anges vilka

trossamfund som har bedömts vara berättigade till statsbidrag

enligt de grunder som riksdagen har beslutat om (prop.

1988/89:100 bil. 15, bet. KrU10, rskr. 111) och till vilka

utbildningar utbildningsbidrag får beviljas. Ursprungligen

utgick statsbidrag endast till församlingar som var anslutna

till Sveriges frikyrkoråd. Bidrag utgår numera också till

anglikanska kyrkan, estniska evangelisk-lutherska kyrkan, de

islamiska församlingarna i Sverige, de judiska församlingarna i

Sverige, de ortodoxa och österländska kyrkornas ekumeniska råd,

Stockholms katolska stift och ungerska protestantiska kyrkan.

Frågor om bidrag till de i förordningen angivna trossamfunden

prövas av samarbetsnämnden för statsbidrag till trossamfund.

Nämnden består av företrädare för alla dessa samfund.

Efter förslag av kulturutskottet uttalade riksdagen förra året

att regeringen i årets budgetproposition borde föreslå en real

uppräkning av verksamhetsbidraget. Även en uppräkning av

lokalbidraget ansågs motiverad. Skälet för riksdagens

ställningstagande var främst den omständigheten att antalet

medlemmar i invandrarnas trossamfund ökat kraftigt under

1980-talet (bet. 1989/90:KrU13).

Regeringen erinrar i årets budgetproposition om riksdagens

begäran och föreslår med hänvisning till denna en uppräkning av

anslaget med 10 milj.kr. till 67 736 000 kr.

I motion Kr411 (fp) föreslås en uppräkning av anslaget med

ytterligare 3 milj.kr. Motionärerna menar att den av regeringen

föreslagna uppräkningen inte är så stor att den motsvarar vad

kulturutskottet åsyftade i sitt betänkande.

Utskottet konstaterar att den av regeringen föreslagna

uppräkningen innebär en ökning av anslaget med över 17 %. En

uppräkning av denna storleksordning överstiger väsentligt

beräknad inflation liksom merparten av övriga bidragsanslag på

statsbudgeten. Med hänvisning härtill anser utskottet att

riksdagens önskemål om en real uppräkning får anses

tillgodosedd. Utskottet avstyrker motionen och tillstyrker

regeringens förslag till medelsanvisning under anslaget.

I tre motioner, Kr403 (c), Kr409 (s) och Kr410 (fp),

framställs yrkanden med krav på riksdagsuttalanden syftande till

kompensation för skattereformens effekter för de fria

trossamfunden. I motionerna Kr409 och Kr410 avser yrkandena även

andra folkrörelser. Bl.a. framhålls att idrottsrörelsen och

handikapprörelsen föreslås få särskild kompensation för

skatteomläggningens effekter för rörelserna men att de fria

trossamfunden, nykterhetsorganisationerna och vissa andra

organisationer inte får någon sådan kompensation. Motionärerna

framhåller i sammanhanget, direkt eller indirekt, att den i det

föregående redovisade uppräkningen av förevarande anslag

uteslutande är en följd av riksdagens begäran förra året om en

uppräkning av anslaget, en begäran som enligt motionärerna inte

har något samband med skattereformen. Beträffande innehållet i

övrigt i motionerna hänvisar utskottet till dessa.

Utskottet får anledning att i samband med behandlingen av

främst idrotts- och ungdomsfrågor ytterligare diskutera frågor

om kompensation till folkrörelser för konsekvenserna av

omläggningen av skattesystemet. I detta sammanhang finns skäl

att understryka att utskottet inte har något att erinra mot att

den av regeringen föreslagna kompensationen till folkrörelserna

för skatteomläggningen fått en stark inriktning mot ett ökat

stöd till barn- och ungdomsverksamhet. Av det material som är

tillgängligt för utskottet framgår att bl.a. trossamfund och

nykterhetsorganisationer för den barn- och ungdomsverksamhet de

bedriver i betydande utsträckning får del av bidrag som fördelas

av statens ungdomsråd i form av generellt stöd till central

verksamhet, bidrag till lokal verksamhet och -- i vissa fall --

särskilt bidrag. Sistnämnda slag av bidrag utgår till vissa

organisationer som bedriver omfattande ungdomsverksamhet men som

ej uppfyller reglerna för statsbidragsberättigade

ungdomsorganisationer. Utskottet vill framhålla att trossamfund

och nykterhetsorganisationer lika väl som andra organisationer

med barn- och ungdomsverksamhet vid ett bifall till regeringens

förslag till särskilt bidrag till folkrörelserna (prop.

1990/91:100 bil. 15, s. 115) kan påräkna en icke obetydlig

förbättring av det hittillsvarande stödet.

Med beaktande av att även stödet till andra folkrörelser än de

fria trossamfunden aktualiserats i två av motionerna vill

utskottet här också erinra om att riksdagen efter förslag av

kulturutskottet uttalat sig för att en översyn av lotterilagen

skall göras. Huvudsyftet med översynen skall vara att

lotterilagstiftningen skall ges ett sådant innehåll att den i

förhållande till nuvarande lagstiftning ger ett ökat utrymme --

för de folkrörelser som så önskar -- att finansiera sin

verksamhet genom lotterier och spel (bet. 1990/91:KrU8).

Utskottet har inhämtat att utredningen kommer att tillsättas

inom kort.

Utskottet anser med hänvisning till det anförda att motionerna

Kr403, Kr409 och Kr410 inte bör föranleda någon riksdagens

åtgärd.

Bidrag till ekumenisk verksamhet (G 2)

Utskottet tillstyrker regeringens förslag. Detta innebär att

riksdagen bör anvisa ett anslag på 876 000 kr. till Bidrag till

ekumenisk verksamhet.

Bidrag till restaureringen av äldre domkyrkor m.m. (G 3)

Utskottet tillstyrker förslaget av regeringen att det till

Bidrag till restaurering av äldre domkyrkor m.m. skall anvisas

ett reservationsanslag på 1 350 000 kr.

I detta sammanhang behandlar utskottet motion Kr402 (m) om

vård och underhåll av kyrkobyggnader. I motionen anförs bl.a.

följande.

Försöksvisa besiktningar av samtliga kyrkobyggnader och deras

inventarier har genomförts i samarbete med länsmuseet i

Skaraborgs län. Dessa genomgångar har följts av

åtgärdsprioriteringar och rekommendationer av lämpliga åtgärder

inom pastoraten som helhet. Dessa försök har gett pastoraten

möjlighet att långsiktigt prioritera och budgetera underhålls-

och reparationsbehovet för sina kyrkobyggnader och därigenom

minska riskerna för oförutsedda och kostsamma

reparationsåtgärder.

Motionären menar att det inom den kyrkliga organisationens ram

bör vara möjligt att tillsammans med lämpliga antikvariska

myndigheter medverka till att regelbundna besiktningar av

kyrkobyggnader kommer till stånd. Enligt motionären bör 1990 års

kyrkobyggnadsutredning få i uppdrag att undersöka

förutsättningarna för sådana besiktningar.

Den av motionären åsyftade utredningen tillsattes av svenska

kyrkans centralstyrelse i september förra året. Utredningen

skall i en första etapp kartlägga och analysera de problem som

kan vara förknippade med övertaliga kyrkor samt därutöver bl.a.

belysa de principiella frågorna kring kostnadsfördelning

beträffande kulturhistoriskt värdefulla kyrkobyggnader m.m.

Utskottet konstaterar att utredningen tillsatts av svenska

kyrkans centralstyrelse och att regeringen därför inte kan ge

den tilläggsdirektiv. Av formella skäl bör därför motionen inte

föranleda någon riksdagens åtgärd.

Vad som anförs i motionen ger emellertid utskottet anledning

att anföra följande.

Kyrkobyggnaderna är en viktig del av det svenska kulturarvet.

Det löpande underhållet kan vara betydande för pastoraten, och

många gånger händer det att dessa ställs inför oförutsedda

åtgärdsbehov till följd av smygande skador på t.ex. tak- och

tornkonstruktionen. Regelbundet återkommande besiktningar av det

slag som förekommit i Skara stift skulle otvivelaktigt kunna

minska riskerna för sådana smygande skador och leda till att de

materiella och antikvariska skadorna minskade, eftersom det

skulle bli möjligt att åtgärda skadorna innan kostnaderna blev

alltför höga.

Enligt utskottets mening har länsmuseerna en viktig uppgift

att fylla genom att ställa sin sakkunskap till förfogande för

besiktningar av angivet slag. Bl.a. i samband med utskottets

prövning våren 1988 av regeringens förslag till kulturminneslag

underströk utskottet att länsmuseerna har ett stort ansvar och

en viktig uppgift att fylla för kulturminnesvården på regional

nivå (bet. KrU1987/88:21 s. 10). Utskottet anser också att det

kan vara motiverat att svenska kyrkan och riksantikvarieämbetet

samverkar för att skapa rutiner för en besiktningsverksamhet.

Sådana kan komma till uttryck exempelvis i form av allmänna råd

från riksantikvarieämbetet. Med beaktande av att den ovan

angivna utredningen nu gör en probleminventering och då svenska

kyrkan måste ha ett stort eget ansvar anser utskottet att det

inte i detta sammanhang finns skäl för något riksdagens

initiativ i angivna hänseende.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande Bidrag till trossamfund

att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:100 och med

avslag på motion 1990/91:Kr411 till Bidrag till trossamfund

för budgetåret 1991/92 under trettonde huvudtiteln anvisar ett

reservationsanslag på 67736000 kr.,

res. (fp)

2. beträffande kompensation för skatteomläggningen till de

fria trossamfunden m.fl.

att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Kr403, 1990/91:Kr409

och 1990/91:Kr410,

3. beträffande Bidrag till ekumenisk verksamhet

att riksdagen till Bidrag till ekumenisk verksamhet för

budgetåret 1991/92 under trettonde huvudtiteln anvisar ett

anslag på 876000 kr.,

4. beträffande Bidrag till restaurering av äldre domkyrkor

m.m.

att riksdagen till Bidrag till restaurering av äldre

domkyrkor m.m. för budgetåret 1991/92 under trettonde

huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 1350000kr.,

5. beträffande besiktning av kyrkobyggnader

att riksdagen avslår motion 1990/91:Kr402.

Stockholm den 21 februari 1991

På kulturutskottets vägnar

Ingrid Sundberg

Närvarande: Ingrid Sundberg (m), Åke Gustavsson (s), Maja

Bäckström (s), Berit Oscarsson (s), Lars Ernestam (fp), Jan

Hyttring (c), Anders Nilsson (s), Lars Ahlmark (m), Sylvia

Pettersson (s), Erkki Tammenoksa (s), Leo Persson (s), Lars

Ahlström (m), Margareta Fogelberg (fp), Stina Gustavsson (c),

Alexander Chrisopoulos (v), Kaj Nilsson (mp) och Ulla Berg (s).

Reservation

Bidrag till trossamfund (mom. 1)

Lars Ernestam och Margareta Fogelberg (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 3 som

börjar med "Utskottet konstaterar" och slutar med "under

anslaget" bort ha följande lydelse:

Den av regeringen föreslagna uppräkningen är enligt utskottets

mening inte av en sådan storleksordning att den tillgodoser det

önskemål om en real uppräkning som riksdagen efter förslag av

utskottet uttalade sig för förra året. Utskottet erinrar om att

inflationstakten varit hög under senare år (se årets finansplan,

bil. 1:1 s. 50, där det bl.a. redovisas att KPI steg år 1989 med

6,7 % och år 1990 med 11,1 %). Utskottet anser mot denna

bakgrund att det i och för sig varit befogat med en avsevärt

större uppräkning än som föreslås i motion Kr411. Det är därför

i hög grad befogat med den i motionen angivna uppräkningen med 3

milj. kr. utöver vad regeringen föreslagit. Motionen tillstyrks

således.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande

lydelse:

l. beträffande Bidrag till trossamfund

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Kr411 och med

anledning av proposition 1990/91:100 till Bidrag till

trossamfund för budgetåret 1991/92 under trettonde huvudtiteln

anvisar ett reservationsanslag på 70 736 000 kr.

Särskilda yttranden

Effekterna av skatteomläggningen för de fria trossamfunden

m.fl.

1. Ingrid Sundberg, Lars Ahlmark och Lars Ahlström (alla m)

anför:

Vi vill i detta sammanhang hänvisa till att företrädare för

moderata samlingspartiet i motioner som väckts under allmänna

motionstiden lägger fram förslag som syftar till att lindra

effekterna för folkrörelser av skatteomläggningen. I motion

Kr513 om bättre villkor för idrotten anges att det i en särskild

partimotion läggs fram förslag om en substantiell sänkning av

skattetrycket. En sådan sänkning skulle gynna även

idrottsrörelsen. Vidare förordas i motion Kr513 bl.a. att det

bör övervägas om ideella föreningar skall göras tekniskt

skattskyldiga och därmed ges full avdragsrätt för erlagd

mervärdeskatt på varor och tjänster. Systemet skulle kunna

kompensera en stor del av de ökade kostnader som

skatteomläggningen medför. Det häremot svarande yrkandet

framställs i motion Sk665.

2. Jan Hyttring och Stina Gustavsson (båda c) anför:

Vi vill i detta sammanhang erinra om att företrädare för

centerpartiet i motioner som behandlas av kulturutskottet i

betänkanden om idrott (KrU17) och om ungdoms- och

folkrörelseverksamhet m.m. (KrU18) yrkat en väsentligt större

kompensation till folkrörelserna för effekterna av

skattereformen än vad regeringen föreslagit.

3. Lars Ernestam och Margareta Fogelberg (båda fp) anför:

Vi vill med anledning av motionerna Kr409 (s) och Kr410 (fp)

framhålla följande.

I proposition 1989/90:110 om reformerad inkomst- och

företagsbeskattning uttalade föredragande statsrådet bl.a.

följande.

Enligt min mening bör därför skattereformens effekter för

folkrörelserna följas upp med särskild uppmärksamhet. Skulle det

vid sidan av en sådan genomgång visa sig att icke avsedda

effekter uppkommer bör självfallet motverkande åtgärder vidtas.

Dessa bör redovisas senast i budgetpropositionen.

Som framgår av den i betänkandet gjorda hänvisningen till

regeringens förslag till särskilt bidrag till folkrörelserna

kommer, om riksdagen bifaller förslaget, barn- och

ungdomsverksamhet som bedrivs av bl.a. trossamfunden att få viss

kompensation för skattereformens effekter. Däremot kommer bl.a.

trossamfunden inte att få någon sådan särskild kompensation som

-- utöver stöd till barn- och ungdomsverksamhet -- föreslås utgå

till idrottsrörelsen och handikapporganisationerna.

Utskottet hänvisar i betänkandet också till pågående översyn

av lotterilagen. Vi vill anföra att utökade möjligheter att

anordna lotterier och spel i stort sett saknar betydelse för

trossamfunden som finansierar sin verksamhet genom frivilliga

gåvor.

Av vad vi anfört framgår att det finns brister vad avser

kompensationen till trossamfunden och vissa andra folkrörelser,

exempelvis nykterhetsrörelsen. Vi förutsätter att regeringen

snarast möjligt söker finna lämpliga former för att rätta till

dessa brister.