Bet. 1990/91:KrU16

Kulturutskottets betänkande

1990/91:KRU16

Stöd till turism och rekreation

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Motioner

Utskottet

Hemställan

Reservationer

1990/91

KrU16

Sammanfattning

I betänkandet behandlar utskottet dels frågor om målen för den

statliga turist- och rekreationspolitiken och om uppgifterna

för Sveriges turistråd m.m., dels frågan om det statliga stödet

till turism och rekreation, och dels vissa turistfrågor som

aktualiserats genom motioner.

Motioner med förslag till omprövning av eller om uttalanden om

de nuvarande målen för turistpolitiken avstyrks.

Med anledning av ett förslag av riksdagens revisorer och av

motionsförslag anför utskottet att den särskilde utredare, som

har till uppgift att ta ställning till bl.a. Sveriges turistråds

framtida organisation och verksamhet, även bör ges i uppdrag att

på sätt utskottet anger pröva Turistrådets framtida befattning

med det sociala målet för turist- och rekreationspolitiken.

Utskottet avstyrker motioner med förslag om att Turistrådet

redan nu skall få en starkare inriktning mot marknadsföring av

Sverige som turistland och om annorlunda formulerat uppdrag till

utredaren, nämligen ett uppdrag som huvudsakligen skulle

inriktas mot marknadsföring.

Med avstyrkande av motioner med förslag till en annan

resursanvisning tillstyrker utskottet regeringens förslag om

medelstilldelning.

Två motioner som behandlar stöd till olika regionala

turistprojekt avstyrks av utskottet. Även motioner med förslag

till förbättrad information om allemansrätten och med begäran om

regler som skulle tillförsäkra turister information om

miljöförhållandena på utländska turistorter avstyrks. Slutligen

avstyrker utskottet en motion vari yrkas en snabbare utredning

av skattereformens effekter för turismen.

Vid betänkandet har fogats fjorton reservationer.

Propositionen

Regeringen har i proposition 1990/91:100 bil. 14

(industridepartementet) under punkt B 6 (s. 46--57) föreslagit

riksdagen att till Stöd till turism och rekreation för

budgetåret 1991/92 anvisa ett reservationsanslag på

123000000

kr.

Riksdagens revisorers förslag 1990/91:13 angående Sveriges

turistråd

Riksdagens revisorer har i förslag 1990/91:13 hemställt att

riksdagen ger regeringen till känna vad revisorerna anfört

angående Turistrådets befattning med de sociala frågorna och

rådets organisation.

Revisorernas granskning har avsett frågorna hur Turistrådet

har arbetat med de sociala frågorna för turism och rekreation,

hur detta arbete redovisats för riksdagen och vilka krav som i

framtiden bör ställas på Turistrådet i dessa avseenden. De anför

att utredningen har visat ett behov av bättre utvärdering av

Turistrådets befattning med de sociala målen för turistpolitiken

och att Turistrådets organisation har medfört vissa problem för

den delen av verksamheten.

Revisorernas granskning redovisas i rapporten (1990/91:1)

Sveriges turistråd och de sociala målen.

I ett senare avsnitt i betänkandet lämnas en fullständig

redovisning för revisorernas överväganden.

Motioner

Motioner väckta under allmänna motionstiden 1991

1990/91:Kr328 av Bo Hammar och Jan Strömdahl (v) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om statliga utvecklingsinsatser för att

främja turismen på Gotland,

Motiveringen återfinns i motion 1990/91:N448.

1990/91:Kr501 av Sten-Ove Sundström m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om utlokalisering av en ny myndighet för turism

och rekreation.

1990/91:Kr502 av Bengt Silfverstrand och Birthe Sörestedt (s)

vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om skyldigheten för svenska

researrangörer att informera om miljösituationen i

turistländerna.

1990/91:Kr503 av Ingrid Sundberg m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om Turistrådets organisation och verksamhet,

2. att riksdagen under anslaget B 6. Stöd till turism och

rekreation för budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag

av 115 000 000 kr.

1990/91:Kr506 av Sten Svensson m.fl. (m,fp,c) vari yrkas att

riksdagen hos regeringen anhåller om förslag i enlighet med vad

i motionen anförts om stödet till internationell marknadsföring

av Sverige som turistland.

1990/91:Kr508 av Ingvar Björk och Bo Nilsson (s) vari yrkas

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om organisation och åtgärder för att förbättra

möjligheterna till fritid och rekreation för människor med

funktionsnedsättning.

1990/91:Kr509 av Nils-Olof Gustafsson m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om tidpunkten för en utvärdering av

mervärdeskatten på turism.

1990/91:Kr511 av Ove Karlsson m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen hos regeringen begär förslag till åtgärder för att

genom statliga insatser förverkliga sådana sociala mål i

framtidens rekreations- och turistpolitik som anförts i

motionen.

1990/91:Kr512 av Jan Hyttring m.fl. (c) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar anslå 133 000 000 kr. till Sveriges

turistråds verksamhet för budgetåret 1991/92,

2. att riksdagen begär att regeringen låter genomföra en brett

upplagd informationskampanj utomlands om gällande bestämmelser

för svensk allemansrätt,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om vikten av turistfrämjande åtgärder.

1990/91:Kr516 av Sven-Gösta Signell m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om bättre villkor för de i motionen nämnda

organisationerna med anknytning till turismen.

1990/91:Kr517 av Göthe Knutson (m) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om riktade insatser för att utveckla kulturturismen i Värmland.

1990/91:Kr518 av Inger Schörling m.fl. (mp) vari yrkas att

riksdagen beslutar att anslaget B 6 minskas med 60 milj. kr. i

enlighet med vad som anförts i motionen.

Motiveringen återfinns i motion 1990/91:N317.

1990/91:Kr519 av Lola Björkquist m.fl. (fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om målet för turistpolitiken,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om semestertidens och sportlovens

koncentrerade förläggning,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om information till handikappade,

4. att riksdagen hos regeringen begär att regeringen snarast

återkommer med förslag rörande Sveriges turistråds framtida

organisation och verksamhet.

1990/91:Kr527 av Görel Thurdin (c) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna att de i motionen

angivna målen i turistpolitiken ligger fast.

Motioner väckta med anledning av förslag 1990/91:13

1990/91:Kr8 av Kaj Nilsson m.fl. (mp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att

Sveriges turistråd bör ges mera precisa arbetsuppgifter bl.a.

beträffande de sociala aspekterna på turism och rekreation,

2. att riksdagen sätter upp ett socialt mål för turism och

rekreation.

1990/91:Kr9 av Johnny Ahlqvist m.fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om behovet av tilläggsdirektiv till

utredningen om Sveriges turistråds framtida verksamhet,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om Sveriges turistråds framtida organisation

och verksamhet.

Inledning

Turismens betydelse för svenskt näringsliv och allmänt för

välfärden har i olika sammanhang framhållits av utskottet. Dess

värde kan illustreras av följande uppgifter ur Sveriges

turistråds anslagsframställning.

Svensk turism omsatte år 1989 drygt 100 miljarder kronor.

21000 företag är verksamma i branschen och sysselsätter cirka

200 000 personer.

Utländska turister omsätter årligen mer än 16 miljarder

kronor, vilket motsvarar omkring 3 % av den totala exporten och

15 % av tjänsteexporten.

Turistpolitikens mål

Målen för den svenska turistpolitiken lades fast i ett beslut

av riksdagen år 1984 (prop. 1983/84:145, bet. KrU 1983/84:22,

rskr. 1983/84:353). Riksdagen biföll propositionen, i vilken

målen angivits vara följande, nämligen att dels genom

marknadsföringsåtgärder och utveckling av turistnäringen

åstadkomma förbättringar i svensk bytesbalans samt uppnå

regionala och sysselsättningsmässiga effekter, dels

förbättra möjligheterna för breda folkgrupper till turism och

rekreation på fritiden (det sociala målet).

Inom den statliga sektorn faller ansvaret för turistpolitiken

på ett särskilt organ, Sveriges turistråd. En avsevärd del av

statens stöd till turistnäringen utgår dock inte via detta organ

utan administreras i andra former. Bl.a. kan bidrag och lån till

olika turistsatsningar lämnas enligt reglerna om

regionalpolitiskt stöd.

Sveriges turistråd

Allmänt

Sveriges turistråd är en stiftelse inrättad av staten, Svenska

kommunförbundet och Landstingsförbundet. Dess styrelse utses av

regeringen.

Inom Turistrådet finns, utöver stabsfunktioner, en forsknings-

och utvecklingsavdelning, en marknadsavdelning och en

affärsutvecklingsavdelning. Utomlands har Turistrådet

marknadskontor i tio länder. Turistrådet driver också

konsultverksamhet i ett dotterbolag, Resurs AB.

Turistrådets uppdrag är att allmänt verka för att den statliga

turistpolitikens mål uppfylls. Turistrådet skall samordna och ge

service till företag inom turistbranschen och ideella

organisationer liksom till de offentliga organ som har uppgifter

inom eller i anslutning till turistsektorn.

Turistrådet har vidare ålagts vissa myndighetsuppgifter. Dessa

fullgörs av en delegation inom Turistrådet. Delegationen utses

särskilt av regeringen.

Turistrådet och det sociala målet för turism och rekreation

Turistrådets arbete rörande det sociala målet yttrar sig, utom

i särskilda projektarbeten, i generella insatser för att ge

information om och påverka målgruppernas attityder till

turismen. Härigenom kan sådana hinder för en givande fritid som

orsakas av den enskildes bristande kunskaper och

initiativförmåga försvagas.

Turistrådet bedriver sedan några år i samarbete med

Landsorganisationen i Sverige ett utvecklingsprojekt som syftar

till ökade möjligheter till rekreation och fritidsresande.

Projektet finansieras delvis över Turistrådets anslag.

Inom projektet "Upptäck Sverige" ger Turistrådet en brett

distribuerad information om svenska alternativ till

fritidsaktiviteter. Enligt Turistrådet riktas projektet särskilt

mot barnfamiljer. Turistrådet medverkar även i projekt som skall

vidga kännedomen om de svenska kulturmiljöerna som mål för

turismen.

För handikappade producerar Turistrådet informationsmaterial

som skall underlätta affärs- och semesterresande. Enligt

Turistrådet har projektet givit goda erfarenheter, vilka

motiverar Turistrådet till ett ökat engagemang inom området. Som

exempel härpå anför Turistrådet att den nämnda handikappguiden

produceras även på engelska och tyska och att Turistrådet

förbereder en internationell lansering av Sverige som ett bra

turistland för handikappade.

Utredningar

Turistrådets organisation och verksamhet har varit föremål för

utredning och överväganden.

Riksrevisionsverket

Riksrevisionsverket (RRV) har i en förvaltningsrevision

granskat Turistrådet. Resultatet av granskningen presenteras i

en rapport dagtecknad den 13 december 1989 (RRV dnr 1988:1502).

RRV föreslår förändringar såväl i Turistrådets uppgifter som i

dess organisation.

Vad gäller målen för Turistrådets verksamhet menar RRV att

mångfalden i uppgifterna hindrat Turistrådet att arbeta

effektivt. Detta utvecklar RRV närmare på följande sätt.

Utgångspunkten för RRVs resonemang och förslag är att

Turistrådet skall bedriva verksamhet som ingen annan bedriver

eller i vilken rådet kan utnyttja sina komparativa fördelar

framför andra aktörer. Turistrådet har komparativa fördelar i

sitt omfattande nätverk inom den privata och offentliga sektorn,

både i Sverige och utomlands. Rådet är den enda organisation som

har en överblick över och en samlad kunskap om turistsektorn.

Dessutom är rådet unikt i sin egenskap av neutral statlig

organisation.

RRV föreslår att Turistrådet skall ha som huvuduppgift att med

producenternas intressen som utgångspunkt och utifrån ett

nationellt perspektiv främja en ökning av turismen i Sverige.

RRV har konstaterat att Turistrådets uppgift att förbätta

sysselsättning och stödja regional utveckling skapar problem i

rådets verksamhet och gör att det uppstår oklarhet om vad som är

Tuistrådets roll. RRV har vidare konstaterat att det finns andra

organisationer som har det primära ansvaret för denna uppgift.

Eftersom Turistrådet enligt RRVs mening bör arbeta på nationell

nivå för att åstadkomma en ökad turism i Sverige bör rådet inte

samtidigt ha som uppgift att skapa regional balans och

sysselsättning. Att främja en ökning av turismen i Sverige kan

naturligtvis också främja den regionala balansen, men behöver

inte göra det. RRV föreslår mot denna bakgrund att Turistrådet

inte skall ha till uppgift att bidra till genomförandet av

regional- och sysselsättningspolitiken. Detta innebär givetvis

inget hinder för regeringen att på grundval av

samhällsekonomiska bedömningar uppdra åt Turistrådet att arbeta

med projekt vars syfte är att ge regional- och

sysselsättningspolitiska effekter.

Även uppgiften att förbättra breda folkgruppers möjligheter

till turism och rekreation anser RRV primärt vara en fråga för

andra organisationer än Turistrådet. RRV föreslår därför att

Turistrådet inte skall ha denna uppgift.

I organisationsfrågan anser RRV att den uppdelning av

uppgifterna som skett mellan Turistrådet som sådant (styrelsens

ansvarsområde) och delegationen har orsakat interna

intressekonflikter, vilka har medfört problem i verksamheten.

RRV föreslår därför att delegationen avskaffas och dess

uppgifter övertas av Turistrådet. RRV föreslår också

förändringar i utlandsorganisationen.

Fortsatt utredningsarbete

Sedan RRVs rapport framlagts har regeringen bemyndigat chefen

för industridepartementet att tillkalla en utredare med uppdrag

att utreda frågor om Turistrådets verksamhet (dir. 1990:78).

Enligt utredningsdirektiven skall utredarens uppgift vara

följande.

Statens roll i Sveriges turistråds verksamhet skall

förutsättningslöst omprövas med bl.a. utgångspunkt i att

näringspolitiken skall inriktas på att främja effektivitet och

strukturomvandling samt att defensiva branschstöd skall

avvecklas. Detta innebär att möjligheterna till alternativ

finansiering av delar av verksamheten skall prövas. Utredaren

bör vidare närmare precisera de mål Sveriges turistråd bör ha i

sin fortsatta verksamhet samt de eventuella organisatoriska

följder detta kan medföra. Utredaren bör därvid beakta turismens

regionalpolitiska betydelse. Utredaren bör vidare överväga

huvudmannaformerna i sina förslag till organisation för

uppgifterna att främja turism.

RRV har i sin rapport påpekat en bristande samordning mellan

Turistrådets utlandsinformation och annan statsfinansierad

informationsverksamhet i utlandet. Sådan verksamhet bedrivs i

första hand av Svenska institutet och av Sveriges exportråd. Med

anledning av RRVs påpekande framhåller föredraganden i

propositionen att åtgärder bör vidtas för att samordna den

svenska informationsverksamheten utomlands och att det ankommer

på regeringen att besluta i dessa frågor.

Riksdagens revisorer

Som inledningsvis redovisats har riksdagens revisorer granskat

Turistrådets befattning med de sociala målen. Granskningen har

skett mot bakgrund av att riksdagen under en följd av år har

understrukit vikten av att dessa mål för turism och rekreation

präglar Turistrådets verksamhet. Revisorerna har undersökt hur

Turistrådet genom sin verksamhet bidrar till förverkligandet av

målen och hur detta redovisas till riksdagen. I revisorernas

förslag 1990/91:13 till riksdagen redovisar revisorerna sina

överväganden på följande sätt.

Den nu genomförda granskningen visar att Turistrådets

verksamhet inte varit särskilt inriktad på att bidra till de

sociala målen för turism och rekreation. Rådet hade till en

början en stark inriktning mot marknadsföring och genomförande

av enskilda åtgärder. Med tiden har dock produktutveckling,

uppbyggnad och spridning av kunskaper, turism för alla samt

infrastrukturåtgärder betonats starkare.

I rapporten konstateras att regeringen inte har redovisat

någon utvärdering av Turistrådets arbete med de sociala frågorna

för riksdagen.

Granskningen har vidare visat ett behov av att såväl

resultatanalysen som budgetprocessen i sin helhet beträffande

rådets arbete med sociala frågor förändras så, att det för

riksdagen blir möjligt att ta ställning till frågorna rörande de

sociala målen. Till det som härvid behöver belysas hör om det är

positivt eller negativt från social synpunkt med en ökad

Sverigeturism, vilka hinder som finns för turism för olika

grupper och vilka de sociala konsekvenserna är av

markutnyttjande för turism.

I rapporten redovisas att de sociala aspekterna på turism och

rekreation till stor del har hanterats i rådets delegation.

Detta har fått till följd att rådet inte helt har tagit det

samlade ansvaret för verksamheten. Det är emellertid enligt vår

bedömning väsentligt att rådet är en organisation som samlat

fullgör och ansvarar för samtliga uppgifter, särskilt då de

sociala aspekterna.

Turistrådets uppgifter är i dag dåligt definierade i stadgarna

varför de behöver preciseras. En del styrningsproblem synes vara

förknippade med att Sveriges turistråd är en stiftelse.

I vår rapport har vi närmare utvecklat en modell för hur rådet

kan vara organiserat för att bättre fullgöra sina uppgifter. Med

hänsyn till att en översyn av Turistrådet har förutskickats av

regeringen (skr. 1990/91:50), har vi dock inte tagit närmare

ställning till den organisationsform under vilken rådet

framdeles bör arbeta. De nu anförda synpunkterna på rådets

hantering av de sociala frågorna och rådets organisation för

övrigt bör delges regeringen genom riksdagens försorg.

Vissa motionsmotiveringar

De frågor som riksdagens revisorer behandlat tas upp, dels i

de två motioner som väckts i anledning av förslaget, dels i

motioner som väckts under den allmänna motionstiden.

I motion Kr8 (mp) framhålls vikten av att Turistrådet ges mera

precisa arbetsuppgifter med avseende på de sociala aspekterna på

turism och rekreation. Motionärerna begär att riksdagen

fastställer ett nytt socialt mål för dessa verksamheter.

Motionärerna i motion Kr9 (s) är kritiska till den inriktning

som RRVs granskning av Turistrådet erhållit. De anför att det

aldrig har varit riksdagens eller regeringens mening att

Turistrådet ensamt skulle klara det arbete och de insatser som

krävs för att nå de sociala målen i turist- och

rekreationspolitiken. Enligt dem bör det klargöras att ordinarie

sektorsmyndigheter skall ha ett huvudansvar inom respektive

område för dessa uppgifter. Turistrådet däremot skall ha ett

bevaknings- och samordningsansvar för helheten samt uppgiften

att initiera åtgärder med hjälp av de huvudansvariga

myndigheterna, organisationerna och kommunerna. Motionärerna

anser vidare att Turistrådets ansvar för marknadsförings- och

marknadsutvecklingsfrågor organisatoriskt bör skiljas från

Turistrådet vilket möjliggör ett ökat ekonomiskt och

organisatoriskt ansvarstagande från näringen/industrins sida,

men med ett ekonomiskt stöd från staten. Övriga delar av

Turistrådet bör bilda en myndighet för planering, samordning och

genomförande av åtgärder för att främja turism och rekreation i

Sverige. Därmed torde denna myndighet i stort sett överta

delegationens nuvarande ansvar och få den roll och de resurser

dessa viktiga frågor kräver.

I motion Kr527 (c) begärs att riksdagen skall uttala att de

mål för turistpolitiken som fastställdes år 1984 ligger fast.

Även i motion Kr519 (fp) tar motionärerna upp 1984 års

turistpolitiska mål. De framhåller behovet av ytterligare

utredning av Turistrådets organisation och verksamhet samt

framför att det är angeläget att regeringen snarast återkommer

till riksdagen med förslag i dessa frågor. Vad gäller insatserna

för att tillgodose de handikappades behov av rekreation

framhåller de att information om prisvärda turistobjekt måste

bli tillgänglig för alla konsumentgrupper. Enligt dem bör även

t.ex. kulturarrangemang anpassas efter synskadades möjligheter

att ta del av utbudet. Motionärerna behandlar semester- och

sportlovstidernas betydelse för turismen. De anför att den

koncentrerade förläggningen av sportlov och semestrar ofta har

framhållits som ett stort hinder för ett bättre

kapacitetsutnyttjande inom turistnäringen. Framför allt skulle

bygder med en mindre andel affärsresor få glädje av en ändring.

Även i övrigt skulle en spridning av semester- och

sportlovstiderna ha positiva effekter, bl.a. på

samhällsekonomin. Enligt motionärerna bör regeringen

intensifiera sina ansträngningar att få med sig arbetsmarknadens

parter på en förändring.

Motion Kr508 (s) behandlar möjligheterna för handikappade till

rekreation i en för dem särskilt anpassad miljö. Motionärerna

lämnar förslag till hur staten fortsättningsvis skall lämna stöd

till sådana anläggningar och anför att Turistrådets verksamhet i

större omfattning bör innefatta insatser som riktar sig till

människor med funktionsnedsättningar.

Motionärerna i motion Kr511 (s) menar bl.a. att ett samhällets

"handlingsprogram" för att komma till rätta med orättvisorna

inom turist- och rekreationspolitiken bör upprättas. I

programmet skall de sociala målen klart framgå.

I tre motioner behandlas Turistrådets framtida roll från andra

aspekter än dem som tagits upp i de i det föregående redovisade

motionerna.

Turistrådets betydelse som främjare av svensk turism utomlands

behandlas i motion Kr506 (m,fp,c). Motionärerna anser att

riksdagen hos regeringen bör anhålla om förslag i enlighet med

vad i motionen anförts om stödet till internationell

marknadsföring av Sverige som turistland. Motionärerna anför

följande. Turistrådets internationellt inriktade verksamhet bör

byggas ut så att satsningar utomlands ges en mer framträdande

roll. Turismen måste ses som en betydelsefull del av

näringspolitiken och präglas av samma professionalism som vår

export av varor och tjänster. Satsningar bör i ökad utsträckning

kunna göras hos utländska flygbolag och större resurser satsas

på bilturismen som i dag står för 80 % av alla turister som

reser i Europa. Regeringen bör enligt motionärerna snabbutreda

frågan om hur stödet till internationell marknadsföring av

Sverige som turistland kan effektiviseras.

Även i motion Kr503 (m) behandlas frågor om Turistrådets

framtida verksamhet. Enligt motionärerna måste Turistrådets

verksamhet i högre grad samordnas med såväl näringsliv som

Svenska institutet och Exportrådet. Turistrådet bör, i avvaktan

på de förslag som den särskilde utredaren kan komma med, redan

nu koncentrera sin verksamhet till uppgiften som

sektorsansvarigt organ. Delegationen med dess myndighetsfunktion

bör därvid upphöra och styrelsen kompletteras med nödvändig

sakkunskap. Turistrådets huvuduppgift bör, som RRV anfört, vara

att, utifrån ett nationellt perspektiv, såsom sektorsorgan

främja en ökning av turismen i Sverige. Rådet bör således inte

åläggas regionalpolitiska eller sociala uppgifter. Den särskilde

utredaren, som skall vara färdig med sitt arbete i juni 1991,

förutsätts föreslå en mera klart avgränsad verksamhet för

Turistrådet.

I motion Kr501 (s) yrkas att riksdagen uttalar sig för en

utflyttning av Turistrådet eller dess efterföljare till

Norrbottens inland. Motionären menar att när Turistrådets

uppgifter m.m. utreds bör även den nya myndighetens lokalisering

prövas. Han anför att den nya myndigheten även med utökade

arbetsuppgifter kommer att bli en liten myndighet som med

lätthet kan utlokaliseras. Några lämpliga orter är främst

Arvidsjaurs, Arjeplogs och Jokkmokks kommuner. Samtliga dessa

kommuner har en god tradition inom turistområdet och en gynnsam

miljö för den nya myndighetens verksamhet.

Utskottet

Målen för turistpolitiken och Turistrådets uppgifter m.m.

I det föregående har redovisats en rapport av RRV över en

förvaltningsrevision av Sveriges turistråd som verkställts av

myndigheten, direktiven till en av regeringen tillsatt utredning

om Turistrådet m.m., som skall göras av en särskild utredare,

och ett förslag angående Turistrådet som riksdagens revisorer

förelagt riksdagen. I sistnämnda förslag redovisas en granskning

av hur Turistrådet genom sin verksamhet bidrar till att

genomföra det sociala målet för turism och rekreation och hur

redovisningen därför sker till riksdagen. Utskottet vill här

nämna att det i budgetpropositionen lämnas en utförlig

redovisning för bl.a. RRVs rapport och för remissyttranden över

rapporten.

De motioner som väckts beträffande Turistrådets framtida

verksamhet och därmed sammanhängande spörsmål kan sägas avse två

huvudfrågor, nämligen dels innehållet i målen för turist- och

rekreationspolitiken och framför allt förverkligandet av det

sociala målet för turism och rekreation, dels marknadsföringen

av Sverige som turistland.

Som en bakgrund till den följande framställningen finns det

här skäl att hänvisa till vad som i propositionen anförs om att

det ankommer på regeringen att ta ställning till hur

verksamheten i Turistrådet skall bedrivas med utgångspunkt i de

mål som riksdagen beslutat om och att den ovan angivna

utredningen tillkommit för att ge underlag för ställningstagande

i fråga om Turistrådets framtida verksamhet.

Vad utskottet nu har att ta ställning till är förslaget av

riksdagens revisorer och motionsyrkandena.

Enligt utskottets mening finns det inte anledning att i detta

sammanhang ompröva målen för turist- och rekreationspolitiken

eller att göra någon komplettering av dem. Utskottet avstyrker

därför motion Kr8 (mp) yrkande 2.

Utskottet anser att -- utöver vad som innefattas i det sagda

-- det inte behövs något särskilt uttalande om att angivna mål

skall stå fast. Motionerna Kr519 (fp) yrkande 1 och Kr527 (c)

avstyrks därför.

Även motion Kr8 (mp) yrkande l om att Sveriges turistråd skall

ges mera precisa arbetsuppgifter bl.a. beträffande de sociala

aspekterna på turism och rekreation avstyrks. Som anges i

propositionen är utgångspunkten för fortsatta bedömningar i

fråga om Turistrådets roll och uppgifter att målen i

verksamheten behöver formuleras som operationella delmål för

Turistrådet inom den övergripande samhällspolitik som regering

och riksdag formulerat. Det ankommer således på regeringen att

bedöma bl.a. den av motionärerna upptagna frågan. Utskottet

återkommer i det följande till vissa frågor om förverkligandet

av det sociala målet.

Med hänvisning till vad som anförts ovan om regeringens och,

indirekt, riksdagens roll beträffande Turistrådets verksamhet

avstyrks motion Kr519 (fp) yrkande 4, vari föreslås att

riksdagen skall begära att regeringen snarast lägger fram

förslag för riksdagen om Turistrådets organisation och

verksamhet.

Som revisorerna synes ha förutsatt bör enligt utskottets

mening de synpunkter som revisorerna anfört i fråga om

Turistrådets hantering av de sociala frågorna med utgångspunkt i

motsvarande turistpolitiska mål tas upp till närmare

överväganden av den av regeringen tillsatte utredaren. Detsamma

gäller revisorernas synpunkter på Turistrådets organisation.

Kulturutskottet erinrar i sammanhanget om att utskottet vid

upprepade tillfällen i av riksdagen godkända betänkanden

understrukit angelägenheten av att Turistrådet i sin verksamhet

beaktar det sociala målet för turist- och rekreationspolitiken.

Riksdagens revisorer har gjort sin utredning med utgångspunkt i

utskottets ställningstagande till och vidhållande av angivna

mål.

Samtidigt som utskottet med bestämdhet vidhåller sin

uppfattning i fråga om angelägenheten av att det i turist- och

rekreationspolitiken även i fortsättningen ingår ett socialt

mål, kan utskottet medge att den analys som gjorts av RRV i

fråga om Turistrådets roll och uppgifter förtjänar beaktande.

Det utredningsarbete som regeringen initierat är därför av stor

betydelse i vad avser verksamhetsmålen. Tilläggas bör att

utskottet med det sagda inte ansluter sig till RRVs slutsatser,

nämligen att Turistrådet skall ha som huvuduppgift att med

producenternas intressen som utgångspunkt och utifrån ett

nationellt perspektiv främja en ökning av turismen i Sverige.

Den pågående utredningen bör inte föregripas. Det kan i

anslutning härtill konstateras att utredningsdirektiven inte

innebär ett ställningstagande från regeringens sida i här

aktuellt avseende.

I utredningsdirektiven anges att en konsekvens av utredarens

bedömningar av verksamhetsmålen bör bli en prövning av

resursbehov och organisation för att fullgöra det sektorsansvar

som Turistrådet har i dag. RRV har som sin uppfattning redovisat

behovet av att stärka rådets roll som sektorsorgan för turism.

Utredaren bör redovisa för- och nackdelar med olika

organisatoriska lösningar och därvid lämna förslag till

resursbehov och ändrade organisationsformer.

I motion Kr9 (s) framförs en rad synpunkter av intresse för

utredarens överväganden särskilt då det gäller Turistrådets

sektorsansvar. Motionärerna framhåller bl.a. att myndigheter som

har ett huvudansvar inom sitt område, exempelvis för sociala

frågor, utbildningsfrågor, arbetsmarknadsfrågor, stöd till

småföretagarverksamhet, glesbygdsfrågor m.m. inte får undandra

sig ansvaret för insatserna på turistområdet därför att

Turistrådet har ett visst samordningsansvar. Motionärerna

framhåller också bl.a. att, oavsett hur den framtida

organisationen av Turistrådet blir, det är viktigt att den

kompetens och det kunnande som finns inom Turistrådets

delegation tas till vara. Även i fråga om den framtida

organisationen av Turistrådet uttalar sig motionärerna.

Synpunkterna innebär ett direkt ställningstagande för att

Turistrådets nuvarande uppgifter då det gäller marknadsföring

och marknadsutveckling organisatoriskt bör skiljas från det

nuvarande Turistrådet -- något som möjliggör ett ökat ekonomiskt

och organisatoriskt ansvarstagande från näringen/industrins sida

-- samt att övriga delar av Turistrådet bör bilda en myndighet

för planering, samordning och genomförande av åtgärder för att

främja turism och rekreation i Sverige. Vad som anförs i

motionen -- och som i en rad avseenden ligger i linje med det

uppdrag utredaren nu har -- bör enligt utskottets mening beaktas

under utredningsarbetet.

De frågor som tas upp i motion Kr503 (m) och motion Kr506

(m,fp,c) -- främst om samordning av Turistrådets verksamhet med

näringsliv, Svenska institutet och Exportrådet samt om andra

åtgärder för internationell marknadsföring av Sverige som

turistland -- har i allt väsentligt uppmärksammats i direktiven

till utredaren av Turistrådets verksamhet. Utskottet vill också

hänvisa till att föredragande statsrådet i propositionen

framhållit att åtgärder bör vidtas för att samordna den svenska

informationsverksamheten utomlands och att det ankommer på

regeringen att besluta i dessa frågor. Utskottet, som instämmer

i vad motionärerna anfört om det angelägna i en effektiv

marknadsföring av Sverige som turistland, anser att någon

särskild åtgärd i här aktuellt avseende inte är erforderlig med

anledning av motionerna (Kr503 yrkande 1 delvis och Kr506).

I motion Kr503 uttalas också att Turistrådet redan nu bör

koncentrera sin verksamhet till att svara för uppgiften som

sektorsansvarigt organ med huvuduppgift att främja en ökning av

turismen i Sverige och inte åläggas regionalpolitiska eller

sociala uppgifter (yrkande 1 delvis). Delegationen bör upphöra

och styrelsen kompletteras med nödvändig sakkunskap.

Motionärerna förutsätter att den särskilde utredaren föreslår en

mera klart avgränsad verksamhet för Turistrådet. Utskottet anser

att utredningsarbetet inte bör föregripas.

Med hänvisning till det anförda anser kulturutskottet att

riksdagen dels med anledning av revisorernas förslag samt motion

Kr9 som sin mening bör ge regeringen till känna vad utskottet

anfört, dels bör avslå motionerna Kr503 yrkande l och Kr506.

Utskottet tar här slutligen upp tre motionsyrkanden som

sammanfattningsvis kan sägas ha till syfte att vissa konkreta

åtgärder -- såväl i form av särskilda insatser som i form av

handlingsprogram -- skall vidtas för att förverkliga det sociala

målet inom turist- och rekreationspolitiken. Såväl insatser för

handikappade som för andra grupper uppmärksammas i motionerna.

En närmare redovisning för motionerna -- Kr508 (s), Kr511 (s)

och Kr519 (fp) yrkande 3 -- har lämnats i det föregående.

Med hänsyn till att i motionerna således tas upp såväl frågan

om åtgärder för en särskild grupp, där insatser i stor

utsträckning ankommer på den sociala samhällssektorn, som

samordningsfrågor, finns det skäl att notera att frågorna har

nära samband med resultatet av det utredningsarbete som pågår om

bl.a. Turistrådets verksamhet. Utskottet har i fråga om detta i

det föregående intagit en ståndpunkt som innebär att utredaren

särskilt skall uppmärksamma vad som anförs i motion Kr509, i

vilken ingående tas upp frågan om sektorsansvaret. Det blir

således en angelägen uppgift för utredaren att pröva hur

bevaknings- och samordningsansvaret för turistsektorn skall

fullgöras, bl.a. i fråga om det sociala målet. När

utredningsresultatet föreligger ankommer det i första hand på

regeringen att pröva bl.a. vilka organisatoriska förändringar

som bör vidtas för att genomföra målet. I enlighet med det

synsätt i fråga om sektorsansvaret som kommer till uttryck i

regeringens utredningsdirektiv och i den nyss nämnda motionen

kan ansvaret inte åläggas endast visst organ, för närvarande

Turistrådet, utan det är nödvändigt att närmare analysera vilka

delmål som skall ställas upp på verkställighetsnivån.

Utskottet anser att de här aktuella motionsyrkandena får anses

besvarade med det anförda. De behöver därför inte föranleda

någon riksdagens åtgärd.

Vad avser det ovan redovisade yrkandet i motion Kr519 om

förändring i tiderna för semestrar och sportlov gör utskottet

följande bedömning. Utskottet har tidigare flera gånger, senast

i betänkande 1988/89:KrU14, avstyrkt förslag med samma syfte som

det här aktuella. Utskottet har då hänvisat till att

semesterspridningen i första hand är en fråga för

arbetsmarknadens parter och att frågan om sportlovens

förläggning, som behandlats i Turistrådets strukturplaner, måste

förutsättas redan vara uppmärksammad av regeringen.

Enligt utskottets mening har det inte inträffat någon

omständighet som motiverar ett ändrat ställningstagande från

riksdagens sida till frågorna. Motion Kr519 yrkande 2 avstyrks.

Motionskrav om utlokalisering av Turistrådet har på hemställan

av utskottet avslagits av riksdagen flera gånger -- senast år

1990 (bet. 1989/90:KrU16) -- med hänvisning till att

Turistrådets uppgifter kräver en bred kontaktyta. Utskottet

finner ingen anledning att frångå sin tidigare bedömning och

avstyrker därför motion Kr501 (s).

Budgetfrågor

I propositionen föreslås att Turistrådet ges ett oförändrat

anslag om 123 milj.kr.

Enligt tidigare regeringsbeslut skulle Turistrådet fr.o.m.

budgetåret 1991/92 övergå till treårig budgetering av sin

verksamhet. Turistrådets anslagsframställning har upprättats

under denna förutsättning. Föredraganden anför i propositionen

att han, mot bakgrund av den beslutade utredningen om

Turistrådets mål och organisation, förordar att

ställningstagande till Turistrådets fördjupade

anslagsframställning skjuts upp tills utredningsarbetet

genomförts.

Frågan om storleken av anslaget till Turistrådet tas upp i tre

motioner.

I motion Kr512 (c) yrkas att anslaget bestäms till 133

milj.kr. Enligt motionärerna bör det höjda anslaget främst ge

möjlighet till ökade insatser inom Turistrådets

verksamhetsområden Marknad, Information och Service.

I motion Kr503 (m) yrkas att anslaget sätts ned till 115

milj.kr. Motionärerna motiverar yrkandet med att Turistrådet, i

avvaktan på de förslag som utredaren kan komma med, redan nu bör

koncentrera sin verksamhet till uppgiften som sektorsansvarigt

organ.

Motionärerna i motion Kr518 (mp) yrkar att anslaget minskas

med 60 milj.kr. Motionärerna anser att sådan näringspolitisk

verksamhet som bedrivs av Turistrådet bör ersättas med åtgärder

av mera generell natur.

Utskottet, som anser att det pågående utredningsarbetet inte

bör föregripas, tillstyrker regeringens förslag till

medelsanvisning till Turistrådet för nästa budgetår och

avstyrker motionerna Kr512 yrkande 1, Kr503 yrkande 2 och Kr518.

Motionärerna bakom motion Kr516 (s) anför att de ideella

organisationer som erhåller statsbidrag över anslaget utför ett

betydelsefullt arbete för att stimulera till semester,

rekreation och motion i Sverige. De arbetar under pressade

ekonomiska förhållanden, med stor andel ideellt arbete, besitter

en unik kunskap inom sina områden och har en stor förmåga att nå

ut till de grupper som de arbetar för. Motionärerna anser att

ett ökat stöd till organisationerna skulle ge ett gott utbyte

med snabba resultat och att det är angeläget att Turistrådet

inom ramen för sitt anslag verkar för förbättrade

förutsättningar för organisationerna.

De organisationer som avses i motionen är Svenska

Turistföreningen, Svenska Förbundet för Koloniträdgårdar och

Fritidsbyar, Skidsäkerhetsrådet, Svenska Cykelsällskapet,

Sveriges Sportfiske- och Fiskevårdsförbund, Svenska Båtunionen,

Friluftsfrämjandet och Cykelfrämjandet.

Utskottet har inhämtat att organisationerna, med ett undantag,

erhåller statsbidrag till sin verksamhet. Bidragen utgår även

över andra myndigheters anslag än Turistrådets.

I likhet med motionärerna anser utskottet att det ideella

arbete som föreningarna utför har ett betydande värde för

samhället. De ideella insatserna och organisationernas goda

förankring bland sina medlemmar medför att organisationerna i

relation till den ekonomiska insatsen från statens sida når

mycket goda resultat. Med hänsyn till vad som är upplyst bl.a.

om det statsstöd som föreningarna för närvarande erhåller -- och

då det kan förutsättas att en uppräkning av stödet kommer att

ske efter hand som tillgängliga resurser medger det -- anser

utskottet att någon riksdagens åtgärd med anledning av motionen

inte är erforderlig.

Stöd till regionala turistprojekt m.m.

I två motioner behandlas frågor om direkt stöd till satsningar

på regionala turistprojekt.

Förslaget i motion Kr517 (m) syftar till att utveckla den

värmländska kulturturismen. Motionären redovisar de planer som

finns i Karlstad på att bygga upp en besöksanläggning i

Mariebergsskogen. Han anser att såväl naturvårdsverket som

riksantikvarieämbetet bör stödja projektet genom att disponera

medel som de erhållit för informationsinsatser. Motionären anser

också att kompetensen inom turistnäringen i landskapet måste

breddas genom en förbättrad utbildning vid högskolan i Karlstad

med inriktning på kultur och turism. Skattereformen måste rivas

upp vad avser breddningen av momsen inom turistnäringen.

Skattereglerna måste också ge möjlighet för jord- och

skogsbrukare att hålla landskapet öppet.

Vid behandlingen år 1989 av motionsförslag om stöd till olika

turistprojekt på regional nivå uttalade utskottet (bet.

1988/89:KrU14) bl.a. att det primära ansvaret för att främja och

utveckla turismen ligger hos de olika producenterna på det

lokala och regionala planet. Turistrådets uppgift är att på

olika sätt stödja lokala och regionala initiativ med

utgångspunkt i ett riksperspektiv och i rådets sektoriella

ansvar för turism och rekreation i Sverige. Försöks- och

utvecklingsarbeten inom turismen stöds genom särskilda medel som

fördelas av Turistrådet.

Med hänvisning till detta uttalande om

ansvarsfördelningen mellan staten å ena sidan och landsting och

kommuner å den andra sidan när det gäller utveckling av

turistprojekt har utskottet såväl 1989 som senare (bet.

1990/91:KrU2) avstyrkt motioner om stöd till regionala

turistsatsningar. Utskottets uttalande är alltjämt giltigt.

Vad avser frågan om turistutbildning vid högskolan i Karlstad

har utskottet inhämtat att någon begäran om att en turistlinje

inrättas vid högskolan inte har framställts från den närmast

ansvariga myndigheten, universitets- och högskoleämbetet (UHÄ).

Motioner om ändring i skattereglerna, dels för moms på

turisttjänster, dels för att ge möjlighet att bevara det

traditionella odlingslandskapet, handläggs i skatteutskottet.

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motion

Kr517.

I motion Kr328 (v) föreslås statliga stödåtgärder åt turismen

på Gotland. Motionärerna framhåller att Gotland är ett av

Sveriges största turistmål men att turismen inte kan bli någon

basnäring där med hänsyn till den korta säsongen och till

branschens konjunkturkänslighet. Enligt motionärerna kan ett

riktat stöd till kultur- och naturturismen ges genom att stödet

till bevarande av fornlämningar ökas. Vidare bör möjligheten att

förlänga turistsäsongen undersökas. Även förutsättningarna att

utveckla en enklare typ av turism bör utredas. Staten bör bidra

med medel till dessa verksamheter.

Med hänvisning till vad utskottet anfört ovan om

ansvarsfördelningen mellan staten, å ena sidan, och regionala

och lokala samhällsorgan, å andra sidan, avstyrker utskottet

motion Kr328 yrkande 1.

Motion Kr512 (c) behandlar vikten av olika turistfrämjande

åtgärder. I motionen anförs bl.a. följande.

En levande landsbygd är av yttersta vikt för turismen.

Turistnäringen är till stor del en småföretagarverksamhet som

kan kombineras med annat arbete. Samhället bör underlätta sådana

kombinationssysselsättningar, t.ex. kan service som utförs i

offentlig regi uppdras åt någon annan som behöver ett

inkomsttillskott för egen verksamhet. Goda allmänna

kommunikationer underlättar för turistnäringen. Spridning av

semestern underlättar att god service lämnas.

Utskottet har tidigare, senast i betänkande 1990/91:KrU2,

behandlat motionsförslag med väsentligen samma syfte som det

aktuella. Utskottet har avstyrkt förslagen under anförande att

utskottet utgått från att regeringen uppmärksammar de av

motionärerna aktualiserade problemen.

Utskottet finner inte skäl att ändra sin uppfattning i frågan

och avstyrker därför motion Kr512 i aktuell del (yrkande 3).

Vissa informationsfrågor

I motion Kr512 (c) yrkas att en brett upplagd

informationskampanj om gällande bestämmelser för svensk

allemansrätt skall genomföras utomlands. Motionärerna hävdar att

utländska turister alltför ofta saknar upplysningar om vad som

är tillåtet inom ramen för allemansrätten. De anser att det är

angeläget att utländska besökare redan i sitt hemland informeras

om de svenska allemansrättsreglerna.

Som utskottet tidigare har anfört (bet. 1990/91:KrU2) bedriver

Turistrådet i samarbete med naturvårdsverket en

informationsverksamhet om allemansrätten. Informationen är

riktad både till svenska och till utländska turister. I den

information som lämnas framhålls att allemansrätten medför vissa

skyldigheter, bl.a. att ta hänsyn till miljö och natur. Även i

information som riktas till utländska turister lämnas liknande

uppgifter, bl.a. i turistbroschyrer med allmänna fakta om

Sverige samt i annat material om Sverige som distribueras till

turistbyråer utomlands, till Turistrådets olika kontor och till

ambassaderna.

Till saken hör också att Turistrådets organisation och

uppgifter är under utredning. Även frågan om samordning av den

svenska informationstjänsten utomlands övervägs för närvarande i

regeringskansliet.

Utskottet delar motionärernas uppfattning om det angelägna i

att information om allemansrätten får en vid spridning. Med

hänsyn till vad som är upplyst om Turistrådets

informationsverksamhet och till vad som i övrigt anförts i det

föregående anser utskottet att någon riksdagens åtgärd med

anledning av motion Kr512 (yrkande 2) inte är påkallad.

I motion Kr502 (s) behandlas turismens inverkan på miljön.

Motionärerna anser att svenska researrangörer måste beakta att

miljön är en begränsad resurs. Deras förslag motiveras på

följande sätt.

Svenska reseföretag lämnar i sin marknadsföring ingen

information om miljöproblem i turistländerna utom i de fall då

akuta problem har uppstått. Detta förhållande måste betecknas

som djupt otillfredsställande. Sverige, som i många avseenden

varit ett föregångsland på miljöområdet, måste ta ett betydligt

större ansvar för de påfrestningar vi själva utsätter miljön för

vid turistresor i andra länder. Vår miljömedvetenhet måste ta

sig praktiska uttryck även då vi befinner oss på rekreations-

och semesterresor i länder, där miljöbelastningarna redan nått

smärtgränsen. Ett sådant större ansvar bör med fördel kunna

läggas på de svenska företag som arrangerar turistresor

utomlands. Dessa bör uttryckligen åläggas att lämna sina kunder

en fyllig och tydlig information om miljösituationen i

respektive turistland samt även mana turisterna till varsamhet

med natur och miljö i dessa länder.

En motion av samma innehåll behandlades av utskottet i

betänkande 1990/91:KrU2. Utskottet, som avstyrkte motionen,

anförde då följande.

Även internationellt finns numera en ökande medvetenhet om att

turismen kan medföra svåra påfrestningar på miljön. Enligt vad

utskottet inhämtat har bl.a. OECDs turistkommitté tagit upp

frågor om miljöproblem i samband med turismen. Det kan i

sammanhanget nämnas att inom Turistrådet diskuteras

genomförandet av ett försöksprojekt om turismen och miljön.

Enligt utskottets mening skulle formella förpliktelser av det

slag som motionärerna åsyftar gå utöver vad som rimligen kan

åläggas en researrangör. Utskottet vill också framhålla att en

informationsverksamhet av det slag som motionärerna åsyftar är

en grannlaga uppgift som kräver stor sakkunskap.

Vad utskottet i enlighet med det anförda uttalat i ärendet är

alltjämt giltigt. Utskottet avstyrker därför motion Kr502.

Skattereformens effekter för turismen

Motion Kr509 (s) behandlar den utredning av

skatteomläggningens effekter för turistnäringen som regeringen

har gett statens industriverk (SIND) i uppdrag att utföra.

Motionärerna anför att SIND har tolkat uppdraget så att de

förslag till åtgärder som utredningen kan föranleda inte skall

lämnas förrän i SINDs slutrapport den 15 mars 1993. De menar att

sådana förslag måste läggas fram betydligt tidigare än i

slutrapporten.

Enligt uppdraget skall SIND lämna delrapporter i mars 1991 och

1992. Genom denna delrapportering ges en möjlighet att tidigt

utnyttja utredningsresultaten om hur skatteomläggningen kan ha

påverkat turismen. Med hänsyn bl.a. härtill kan utskottet inte

finna att SINDs uppdrag givits en alltför vid tidsram. Utskottet

avstyrker därför motionen.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande omprövning av målen för turistpolitiken

att riksdagen avslår motion 1990/91:Kr8 yrkande 2,

2. beträffande tillkännagivande att målen för

turistpolitiken ligger fast

att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Kr519 yrkande 1 och

1990/91:Kr527,

res. 1 (fp, c)

3. beträffande precisering av Sveriges turistråds

uppgifter

att riksdagen avslår motion 1990/91:Kr8 yrkande 1,

res. 2 (v, mp)

4. beträffande begäran om förslag till Sveriges turistråds

framtida organisation och verksamhet

att riksdagen avslår motion 1990/91:Kr519 yrkande 4,

res. 3 (fp, c, mp)

5. beträffande Sveriges turistråds befattning med det

sociala målet för turist- och rekreationspolitiken och med

marknadsföring av Sverige som turistland m.m.

att riksdagen med anledning av riksdagens revisorers förslag

1990/91:13 och motion 1990/91:Kr9 samt med avslag på motionerna

1990/91:Kr503 yrkande 1 och 1990/91:Kr506 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört om Sveriges

turistråds befattning med det sociala målet för turist- och

rekreationspolitiken,

res. 4 (m)

res. 5 (fp)

6. beträffande förverkligandet av det sociala målet för

turist- och rekreationspolitiken

att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Kr508, 1990/91:Kr511

och 1990/91:Kr519 yrkande 3,

res. 6 (m) - motiv.

res. 7 (fp) - motiv.

7. beträffande spridning av semestrar och sportlov

att riksdagen avslår motion 1990/91:Kr519 yrkande 2,

res. 8 (fp)

8. beträffande lokaliseringen av den statliga

turistmyndigheten

att riksdagen avslår motion 1990/91:Kr501,

9. beträffande medelsanvisningen

att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:100 och med

avslag på motionerna 1990/91:Kr503 yrkande 2, 1990/91:Kr512

yrkande 1 och 1990/91:Kr518 till Stöd till turism och

rekreation för budgetåret 1991/92 under tolfte huvudtiteln

anvisar ett reservationsanslag på 123 000 000 kr.,

res. 9 (m)

res. 10 (c)

res. 11 (mp)

10. beträffande stödet till vissa organisationer inom

turistområdet

att riksdagen avslår motion 1990/91:Kr516,

11. beträffande stöd till turismen på Gotland

att riksdagen avslår motion 1990/91:Kr328 yrkande 1,

res. 12 (v, mp)

12. beträffande stöd till den värmländska kulturturismen

att riksdagen avslår motion 1990/91:Kr517,

13. beträffande turistfrämjande åtgärder

att riksdagen avslår motion 1990/91:Kr512 yrkande 3,

res. 13 (c)

14. beträffande information om allemansrätten

att riksdagen avslår motion 1990/91:Kr512 yrkande 2,

res. 14 (c)

15. beträffande information om turismens inverkan på

miljön

att riksdagen avslår motion 1990/91:Kr502,

16. beträffande skattereformens effekter för turismen

att riksdagen avslår motion 1990/91:Kr509.

Stockholm den 7 mars 1991

På kulturutskottets vägnar

Ingrid Sundberg

Närvarande: Ingrid Sundberg (m), Åke Gustavsson (s), Maja

Bäckström (s), Berit Oscarsson (s), Lars Ernestam (fp), Jan

Hyttring (c), Anders Nilsson (s), Lars Ahlmark (m), Erkki

Tammenoksa (s), Leo Persson (s), Stina Gustavsson (c), Alexander

Chrisopoulos (v), Kaj Nilsson (mp), Ingegerd Sahlström (s), Ulla

Berg (s), Göran Åstrand (m) och Lola Björkquist (fp).

Reservationer

1. Tillkännagivande att målen för turistpolitiken ligger fast

(mom. 2)

Lars Ernestam (fp), Jan Hyttring (c), Stina Gustavsson (c) och

Lola Björkquist (fp) anser

dels att det stycke som på s. 11 börjar med "Utskottet

anser" och slutar med "avstyrks därför" bort ha följande

lydelse:

Av vad utskottet anfört i det föregående framgår att

verksamheten hos de organ, som ansvarar för att den svenska

turistpolitikens mål förverkligas, i olika avseenden står under

utredning. En helt annan sak är målen som sådana. Dessa har inte

ifrågasatts under någon fas i det utredningsarbete som utskottet

refererat ovan. Inte heller enligt utskottets mening finns det

anledning att ompröva de gällande målformuleringarna. För att

undanröja de tveksamheter som kan ha uppkommit i frågan, bör

riksdagen som sin mening ge regeringen till känna att målen för

turistpolitiken ligger fast.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande

lydelse:

2. beträffande tillkännagivande att målen för

turistpolitiken ligger fast

att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Kr519 yrkande

1 och 1990/91:Kr527 som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört om att målen för turist- och

rekreationspolitiken ligger fast,

2. Precisering av Sveriges turistråds uppgifter

(mom. 3)

Alexander Chrisopoulos (v) och Kaj Nilsson (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11

börjar med "Även motion" och slutar med "sociala målet" bort ha

följande lydelse:

I motion Kr8 yrkande 1 hemställs att Turistrådet ges mer

precisa arbetsuppgifter bl.a. beträffande de sociala aspekterna

på turism och rekreation. Utskottet ansluter sig till

motionärernas bedömning i frågan om det önskvärda i att rådets

verksamhetsmål utformas så att de sociala aspekterna på

turistpolitiken tillgodoses. Som utskottet anför nedan bör också

den särskilde utredaren beakta dessa frågor i sitt fortsatta

arbete. Utskottet anser dock att Turistrådets uppdrag redan nu

bör förändras i den riktning som motionärerna anvisat.

dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande

lydelse:

3. beträffande precisering av Sveriges turistråds

uppgifter

att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Kr8 yrkande 1

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om

precisering av Sveriges turistråds uppgifter,

3. Begäran om förslag till Sveriges turistråds framtida

organisation och verksamhet (mom. 4)

Lars Ernestam (fp), Jan Hyttring (c), Stina Gustavsson (c),

Kaj Nilsson (mp) och Lola Björkquist (fp) anser

dels att det stycke som på s. 11 börjar med "Med

hänvisning" och slutar med "och verksamhet" bort ha följande

lydelse:

Utskottet har ovan redovisat att en särskild utredare

tillsatts för att granska målen och finansieringen av

Turistrådets fortsatta verksamhet. Utskottet anser detta vara

väl motiverat. Det är angeläget att regeringen snarast

återkommer till riksdagen med förslag rörande Turistrådets

organisation och verksamhet. Detta bör ges regeringen till

känna.

dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande

lydelse:

4. beträffande begäran om förslag till Sveriges turistråds

framtida organisation och verksamhet

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Kr519 yrkande 4

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om

det angelägna i att regeringen snarast återkommer till riksdagen

med förslag rörande Sveriges turistråds framtida organisation

och verksamhet,

4. Sveriges turistråds befattning med det sociala målet för

turist- och rekreationspolitiken och med marknadsföring av

Sverige som turistland m.m. (mom. 5)

Ingrid Sundberg, Lars Ahlmark, Göran Åstrand (alla m) anser

dels att det stycke som på s. 10 börjar med "Som en" och

slutar med "framtida verksamhet" bort utgå,

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11

börjar med "Som revisorerna" och på s. 12 slutar med "och Kr506"

bort ha följande lydelse:

RRV är i sin rapport kritiskt till formuleringen av det

uppdrag som har lämnats till Turistrådet. Det alltför breda och

splittrade uppdraget har varit ett hinder för en effektiv

verksamhet vid Turistrådet. Mot bakgrund av detta föreslår RRV

att Turistrådet i framtiden skall ha som huvuduppgift att med

producenternas intressen som utgångspunkt och utifrån ett

nationellt perspektiv främja en ökning av turismen i Sverige.

Rådet bör inte samtidigt ha till uppgift att skapa regional

balans och sysselsättning. RRV anser vidare att förverkligandet

av det sociala målet för turistpolitiken primärt bör vara en

fråga för andra organisationer än Turistrådet.

Utskottet ansluter sig till denna analys och delar RRVs

uppfattning om hur Turistrådets framtida roll bör utformas. Det

är angeläget att åtgärder kommer till stånd för att ge en

klarare inriktning av den turistfrämjande verksamheten.

Den särskilde utredaren har till uppgift bl.a. att lämna

förslag i de frågor som utskottet behandlar här. Utskottet

förutsätter att utredaren kommer att föreslå en mera klart

avgränsad verksamhet för Turistrådet. Det finns dock inte

anledning att avvakta utredarens förslag där det underlag som

redan föreligger är tillräckligt för ett ställningstagande.

Utskottet anser att skälen för att Turistrådet koncentrerar sin

verksamhet till uppgiften som sektorsansvarigt organ är så

starka att denna förändring bör ske redan nu. Turistrådet bör

inte ha några uppgifter som avser det sociala målet eller de mål

för turistpolitiken som avser regional balans eller

sysselsättning. Som en konsekvens av detta bör delegationen med

dess myndighetsfunktion upphöra. Turistrådets styrelse bör också

kompletteras med sådan sakkunskap som erfordras för att

organisationen effektivt skall kunna fullgöra sin förändrade

uppgift.

En närliggande fråga som uppmärksammats både i RRVs rapport

och i budgetpropositionen är behovet av en samordning av den

svenska utlandsinformationen. Utskottet vill i överensstämmelse

med vad som anförs i motionerna understryka det angelägna i att

alla möjligheter tas till vara att marknadsföra Sverige som

turistland. Ansträngningarna för att förbättra marknadsföringen

måste inkludera en bättre samordning såväl mellan Turistrådet,

Svenska institutet och Exportrådet inbördes som mellan dessa

organisationer och näringslivet. Det måste förutsättas att de

förändringar av Turistrådets roll som blir följden av pågående

utredningsarbete kommer att underlätta en sådan samordning.

Redan de ändringar av Turistrådets verksamhet som utskottet

således anser bör komma till stånd omedelbart medför att rådets

uppmärksamhet i högre grad riktas mot sådana marknadsförings-

och samordningsfrågor.

Av det anförda följer att utskottet delar de uppfattningar som

framförts i motionerna Kr503 (m) yrkande 1 och Kr506 (m, fp, c).

När det gäller de organisatoriska formerna för en förbättrad

marknadsföring internationellt av svensk turism anser utskottet

-- mot bakgrund av vad utskottet anfört om sambandet mellan

dessa frågor och frågan om Turistrådets omorganisation -- att

någon ytterligare utredningsåtgärd inte nu är erforderlig; när

utredningsförslaget föreligger bör ställning tas till behovet av

ytterligare överväganden i frågan.

Riksdagens revisorer har anfört att Turistrådet bör ta ett

mera samlat ansvar för förverkligandet av det sociala målet för

turistpolitiken. I anslutning härtill begär motionärerna i

motion Kr9 att den särskilde utredaren skall ges

tilläggsdirektiv för att närmare överväga Turistrådets uppgifter

och organisation med särskild inriktning på det sociala målet.

Utskottet har ovan redogjort för sin syn på Turistrådets

framtida uppgifter. Med hänvisning till denna redogörelse

avstyrker utskottet revisorernas förslag och motion Kr9.

Med hänvisning till det anförda anser kulturutskottet att

riksdagen dels med anledning av motionerna Kr503 yrkande 1 och

Kr506 som sin mening bör ge regeringen till känna vad utskottet

anfört, dels bör avslå riksdagens revisorers förslag och motion

Kr9.

dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande

lydelse:

5. beträffande Sveriges turistråds befattning med det

sociala målet för turist- och rekreationspolitiken och med

marknadsföring av Sverige som turistland m.m.

att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:Kr503

yrkande 1 och 1990/91:Kr506 samt med avslag på riksdagens

revisorers förslag 1990/91:13 och motion 1990/91:Kr9 som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om

koncentration av Sveriges turistråds uppgifter och samordningen

av den svenska utlandsinformationen,

5. Sveriges turistråds befattning med det sociala målet för

turist- och rekreationspolitiken och med marknadsföring av

Sverige som turistland m.m. (mom. 5)

Lars Ernestam och Lola Björkquist (båda fp) anser

dels att det stycke som på s. 10 börjar med "Som en" och

slutar med "framtida verksamhet" bort utgå,

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11

börjar med "Som revisorerna" och på s. 12 slutar med "och Kr506"

bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening bör resultatet av den särskilde

utredarens arbete inte föregripas genom att riksdagen nu gör

några uttalanden om den framtida verksamheten vid Turistrådet

eller om ansvarsfördelningen mellan de myndigheter och

organisationer som har till uppgift att förverkliga målen för

turistpolitiken. Utskottet, som ansluter sig till vad som

anförts om marknadsföring i motionerna Kr503 (m) yrkande 1 och

Kr506 (m,fp,c), vill dock framhålla vikten av att frågan om en

effektiv marknadsföring av Sverige som turistland får en

tillfredsställande belysning. En framgångsrik marknadsföring --

särskilt internationellt -- är i själva verket en förutsättning

för att turistpolitikens mål alls skall kunna uppfyllas.

I riksdagens revisorers förslag behandlas Turistrådets

befattning med det sociala målet för turistpolitiken. Denna

fråga har ett sådant samband med de övriga frågor som omfattas

av den särskilde utredarens uppdrag att utredaren bör ges

direktiv att vid sina överväganden ta ställning även till vad

revisorerna har föreslagit.

Utskottet har i det föregående anfört att utredarens förslag

inte bör föregripas. Med hänsyn härtill avstyrks motion Kr9 (s).

dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande

lydelse:

5. beträffande Sveriges turistråds befattning med det

sociala målet för turist- och rekreationspolitiken och med

marknadsföring av Sverige som turistland m.m.

att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:Kr503

yrkande 1 och 1990/91:Kr506 samt riksdagens revisorers förslag

1990/91:13 och med avslag på motion 1990/91:Kr9 som sin mening

ger regeringen till känna vad utskottet anfört om den framtida

turist- och rekreationspolitikens inriktning,

6. Förverkligandet av det sociala målet för turist- och

rekreationspolitiken (mom. 6, motiveringen)

Ingrid Sundberg, Lars Ahlmark och Göran Åstrand (alla m) anser

att det stycke som på s.13 börjar med "Med hänsyn" och slutar

med "på verkställighetsnivån" bort ha följande lydelse:

Med hänsyn till att i motionerna således tas upp såväl frågan

om åtgärder för en särskild grupp, där insatser i stor

utsträckning ankommer på den sociala samhällssektorn, som

samordningsfrågor, finns det skäl att notera att frågorna har

nära samband med resultatet av det utredningsarbete som pågår om

bl.a. Turistrådets verksamhet. Utskottet har i fråga om detta i

det föregående intagit en ståndpunkt som innebär att ansvaret

för att breda folkgrupper ges tillfredsställande möjligheter

till turism och rekreation på fritiden inte skall åvila

Turistrådet. Dessa frågor får i stället behandlas av de

myndigheter och organisationer som har till uppgift att

tillvarata de olika aktuella gruppernas intressen. Med

utskottets synsätt får det ankomma på regeringen att åstadkomma

den samordning mellan berörda sektorsmyndigheter som kan

behövas.

7. Förverkligandet av det sociala målet för turist- och

rekreationspolitiken (mom. 6, motiveringen)

Lars Ernestam och Lola Björkquist (båda fp) anser att den del

av utskottets yttrande som på s. 13 börjar med "Med hänsyn" och

slutar med "på verkställighetsnivån" bort ha följande lydelse:

Med hänsyn till att i motionerna således tas upp såväl frågan

om åtgärder för en särskild grupp, där insatser i stor

utsträckning ankommer på den sociala samhällssektorn, som

samordningsfrågor, finns det skäl att notera att frågorna har

nära samband med resultatet av det utredningsarbete som pågår om

bl.a. Turistrådets verksamhet. Utskottet har i det föregående

intagit den ståndpunkten att utredarens överväganden inte i

något avseende bör föregripas.

8. Spridning av semestrar och sportlov (mom. 7)

Lars Ernestam och Lola Björkquist (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 13

börjar med "Vad avser" och slutar med "yrkande 2 avstyrks" bort

ha följande lydelse:

I motion Kr519 behandlas de problem för turistnäringen som den

koncentrerade förläggningen av semestrar och sportlov för med

sig. Utskottet delar motionärernas bedömning att en större

spridning av dessa ledigheter på olika sätt skulle vara

värdefull för turistbranschen och samhällsekonomin i allmänhet.

Det är angeläget att de möjligheter som finns att nå sådana

effekter inte lämnas oprövade. Regeringen bör intensifiera sina

ansträngningar att få med sig arbetsmarknadens parter på en

förändring.

dels att utskottets hemställan under 7 bort ha följande

lydelse:

7. beträffande spridning av semestrar och sportlov

att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Kr519 yrkande 2

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om

åtgärder för en mera spridd förläggning av semestrar och

sportlov,

9. Medelsanvisningen (mom. 9)

Ingrid Sundberg, Lars Ahlmark och Göran Åstrand (alla m) anser

dels att det stycke som på s. 14 börjar med "Utskottet,

som" och slutar med "och Kr518" bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets uppfattning bör Turistrådets uppgift

koncentreras till att i former som utskottet tidigare angivit

främja en ökning av turismen i Sverige. Med hänsyn till denna

begränsning i Turistrådets ansvarsområde kan anslaget till rådet

minskas med 8 milj.kr.

dels att utskottets hemställan under 9 bort ha följande

lydelse:

9. beträffande medelsanvisningen

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Kr503 yrkande 2,

med anledning av proposition 1990/91:100 och motion

1990/91:Kr518 samt med avslag på motion 1990/91:Kr512 yrkande 1

till Stöd till turism och rekreation för budgetåret 1991/92

under tolfte huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 115

000000 kr.,

10. Medelsanvisningen (mom. 9)

Jan Hyttring och Stina Gustavsson (båda c) anser

dels att det stycke som på s. 14 börjar med "Utskottet,

som" och slutar med "och Kr518" bort ha följande lydelse:

I budgetpropositionen föreslås ett i förhållande till

innevarande budgetår oförändrat anslag för budgetåret 1991/92.

Detta innebär realt minskat anslag för Turistrådet. Mot bakgrund

av vad utskottet inledningsvis har anmärkt om turismens

betydelse för landets näringsliv anser utskottet att det tvärtom

är angeläget att Turistrådet tillförs ökade resurser. Utskottet

delar därför den uppfattning som framförts i motion Kr512 att

Turistrådets anslag för budgetåret 1991/92 bör bestämmas till

133 milj.kr.

dels att utskottets hemställan under 9 bort ha följande

lydelse:

9. beträffande medelsanvisningen

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Kr512 yrkande 1

samt med anledning av proposition 1990/91:100 och med avslag på

motionerna 1990/91:Kr503 yrkande 2 och 1990/91:Kr518 till Stöd

till turism och rekreation för budgetåret 1991/92 under

tolfte huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 133 000 000

kr.,

11. Medelsanvisningen (mom. 9)

Kaj Nilsson (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 14

börjar med "Utskottet, som" och slutar med "och Kr518" bort ha

följande lydelse:

Med hänsyn till de ändringar i inriktningen av den statliga

turistpolitiken som föreslagits i motion Kr518 anser utskottet,

som delar motionärernas uppfattning därom, att anslaget till

Turistrådet kan sättas ner med 30 milj. kr.

dels att utskottets hemställan under 9 bort ha följande

lydelse:

9. beträffande medelsanvisningen

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Kr518 samt med

anledning av proposition 1990/91:100 och motion 1990/91:Kr503

yrkande 2 och med avslag på motion 1990/91:Kr512 yrkande 1 till

Stöd till turism och rekreation för budgetåret 1991/92 under

tolfte huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 93 000 000

kr.,

12. Stöd till turismen på Gotland (mom. 11)

Alexander Chrisopoulos (v) och Kaj Nilsson (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 16

börjar med "Med hänvisning" och slutar med "yrkande 1" bort ha

följande lydelse:

Utskottet anser i likhet med motionärerna att det är angeläget

att samhället medverkar till att skapa möjligheter för turism

och rekreation i de enkla och billiga former som nämns i

motionen. De förslag som läggs fram i motionen om åtgärder för

att utveckla den gotländska turismen bör snarast genomföras i

samarbete mellan Turistrådet och Gotlands kommun.

dels att utskottets hemställan under 11 bort ha följande

lydelse:

11. beträffande stöd till turismen på Gotland

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Kr328 yrkande 1

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om

utveckling av turismen på Gotland,

13. Turistfrämjande åtgärder (mom. 13)

Jan Hyttring och Stina Gustavsson (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 16

börjar med "Utskottet har" och slutar med "del (yrkande 3)" bort

ha följande lydelse:

Utskottet delar motionärernas uppfattning om sambandet mellan

turistnäringen och en utvecklad småföretagsamhet. Det bör

snarast övervägas hur deras förslag kan komma till utförande.

dels att utskottets hemställan under 13 bort ha följande

lydelse:

13. beträffande turistfrämjande åtgärder

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört om turistfrämjande åtgärder,

14. Information om allemansrätten (mom. 14)

Jan Hyttring och Stina Gustavsson (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 16

börjar med "Utskottet delar" och på s. 17 slutar med "är

påkallad" bort ha följande lydelse:

Utskottet delar motionärernas uppfattning om det angelägna i

att information om allemansrätten får en vid spridning.

Erfarenheten har dessvärre visat att den information som

utländska besökare får om våra allemansrättsliga regler inte är

tillräcklig. Turistrådet och de svenska ambassaderna bör därför

förstärka sina informationsinsatser på detta område.

dels att moment 14 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

14. beträffande information om allemansrätten

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört om förstärkta informationsinsatser om

allemansrätten,

Innehållsförteckning

Sammanfattning1

Propositionen1

Riksdagens revisorers förslag 1990/91:13 angående Sveriges

turistråd2

Motioner2

Motioner väckta under allmänna motionstiden 19912

Motioner väckta med anledning av förslag 1990/91:134

Inledning4

Turistpolitikens mål4

Sveriges turistråd5 Allmänt5

Turistrådet och det sociala målet för turism och

rekreation5

Utredningar6

Riksrevisionsverket6

Fortsatt utredningsarbete7

Riksdagens revisorer7

Vissa motionsmotiveringar8

Utskottet10

Målen för turistpolitiken och Turistrådets uppgifter

m.m. Budgetfrågor14

Stöd till regionala turistprojekt m.m.15

Vissa informationsfrågor16

Skattereformens effekter för turismen17

Hemställan18

Reservationer19

1. Tillkännagivande att målen för turistpolitiken

ligger fast (fp, c)19

2. Precisering av Sveriges turistråds uppgifter (v,

mp)20

3. Begäran om förslag till Sveriges turistråds framtida

organisation och verksamhet (fp, c, mp)20

4. Sveriges turistråds befattning med det sociala målet

för turist- och rekreationspolitiken och med marknadsföring av

Sverige som turistland m.m. (m)21

5. Sveriges turistråds befattning med det sociala målet

för turist- och rekreationspolitiken och med marknadsföring av

Sverige som turistland m.m. (fp)23

6. Förverkligandet av det sociala målet för turist- och

rekreationspolitiken (m)23

7. Förverkligandet av det sociala målet för turist- och

rekreationspolitiken (fp)24

8. Spridning av semestrar och sportlov (fp)24

9. Medelsanvisningen (m)25

10. Medelsanvisningen (c)25

11. Medelsanvisningen (mp)25

12. Stöd till turismen på Gotland (v, mp)26

13. Turistfrämjande åtgärder (c)26

14. Information om allemansrätten (c)26