Bet. 1990/91:KrU17

Kulturutskottets betänkande

1990/91:KRU17

Idrott

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Motioner

Utskottet

Hemställan

Reservationer

1990/91

KrU17

Sammanfattning

I betänkandet behandlas förslag i budgetpropositionen om

statens idrottsstöd samt motioner med anknytning till denna del

av propositionen.

Utskottet behandlar tre motioner vari yrkas uttalanden om

idrottsrörelsens framtida inriktning och en motion om att

statens representation i Riksidrottsstyrelsen skall upphöra.

Motionerna avstyrks.

Med anledning av förslag i fyra motioner föreslår utskottet

att regeringen skall vidta åtgärder för att

Riksidrottsförbundets redovisning av hur dess anslag fördelas på

manlig resp. kvinnlig idrott skall förbättras. Med hänvisning

bl.a. till idrottsrörelsens pågående jämställdhetsarbete

avstyrker utskottet andra motionsförslag om jämställd idrott och

om åtgärder till förmån för ridsport och handikappidrott.

I propositionen föreslås att det lokala aktivitetsstödet höjs.

65milj.kr. avses bli anvisade för ändamålet (se närmare härom

KrU18). Motioner med förslag till ytterligare höjning av

aktivitetsstödet avstyrks, liksom ett motionsyrkande om

återställande av stödets ursprungliga realvärde. Med avstyrkande

av motioner om större resurstilldelning tillstyrker utskottet

regeringens förslag om anslag till idrotten på sammanlagt

411128000 kr.

Slutligen behandlas frågor om skattereformens inverkan på

idrottsrörelsens ekonomi. Motioner om åtgärder för att motverka

höjda kostnader för bl.a. resor och lokaler avstyrks.

Tio reservationer och tre särskilda yttranden har fogats till

betänkandet.

Propositionen

Regeringen har i proposition 1990/91:100 bilaga 13

(bostadsdepartementet) under huvudavsnittet E. Idrott

dels under punkt E 1 (s. 94--102) föreslagit riksdagen att

till Stöd till idrotten för budgetåret 1991/92 anvisa ett

reservationsanslag på 401028000 kr.,

dels under punkt E 2 (s. 102--103) föreslagit riksdagen

att till Stöd till idrottens forskning och utveckling m.m. för

budgetåret 1991/92 anvisa ett reservationsanslag på 10100000

kr.

Motioner

1990/91:Kr350 av Gunilla André och Karin Starrin (c) vari

yrkas

2. att riksdagen hos regeringen begär redovisning av hur stor

del av det statliga stödet till idrotten som går till kvinnor

resp. män,

3. att riksdagen beslutar att 10 milj.kr. specialdestineras

till flickors/kvinnors idrottsutövande av medel som föreslås

anvisade i proposition 1990/91:100, bil. 13, Stöd till idrotten.

Motiveringen återfinns i motion 1990/91:A812.

1990/91:Kr504 av Inger Schörling m.fl. (mp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att

lika stora satsningar bör göras på flickidrotten som på

pojkidrotten och att satsningar görs på breddidrotten på

elitidrottens bekostnad om pengarna inte räcker till båda,

Motiveringen återfinns i motion 1990/91:So226.

1990/91:Kr505 av Kjell-Arne Welin (fp) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om utredning av idrottsrörelsens

förutsättningar.

1990/91:Kr507 av Erik Holmkvist (m) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om nödvändigheten av att idrottsutövande av nationell karaktär

skall göras möjligt oavsett avstånd.

1990/91:Kr513 av Bo Lundgren m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om handikappidrott,

1990/91:Kr514 av Grethe Lundblad (s) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om att en större del av anslagen till idrotten bör användas till

barn- och ungdomsverksamhet samt för att stimulera kvinnor att

delta i idrottsverksamhet.

1990/91:Kr515 av Ewa Hedkvist Petersen m.fl. (s) vari yrkas

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om analys och redovisning av hur stor del av

statens anslag till idrotten som går till kvinnor resp. män.

1990/91:Kr520 av Lars Werner m.fl. (v) vari yrkas att

riksdagen för budgetåret 1991/92 anvisar 25000000 kr. till

ett stimulansbidrag för att uppmuntra kommunerna att stödja

ridverksamheten för barn och ungdom i enlighet med vad som

anförts i motionen.

Motiveringen återfinns i motion 1990/91:So310.

1990/91:Kr521 av Lars Werner m.fl. (v) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att det lokala aktivitetsstödets

ursprungliga realvärde skall vara återställt senast den 1 juli

1993,

2. att riksdagen beslutar att för ökat lokalt aktivitetsstöd,

utöver regeringens förslag, elfte huvudtitelns anslag E 1. Stöd

till idrotten för budgetåret 1991/92 påförs ytterligare

41000000 kr.,

4. att riksdagen begär att regeringen tillsätter en

parlamentarisk beredningsgrupp som tillsammans med företrädare

för idrottsrörelsen behandlar handlingsprogrammet

"Idrottspolitisk offensiv", i enlighet med vad som anförts i

motionen,

5. att riksdagen begär att regeringen tillsätter en

snabbutredning för att rätta till skatteomläggningens särskilda

följder för bowlingen och vissa andra sporter, i enlighet med

vad som anförts i motionen.

1990/91:Kr522 av Jan Hyttring m.fl. (c) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar höja det lokala aktivitetsstödet

från 17 till 35 kr.,

2. att riksdagen till E 1. Stöd till idrotten anvisar 56 400

000 kr. utöver vad regeringen föreslagit eller således 457 428

000 kr.,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om ridsportens behov av ökat ekonomiskt stöd,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om de handikappades möjligheter till ökat

deltagande i idrottsaktiviteter,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om ökat stöd till jämställd idrott,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om särskilt stöd för resekostnader i samband

med idrottstävlingar,

7. att riksdagen under anslaget E 2 anvisar 15600000 kr.

för stöd till idrottens forskning och utveckling m.m.

1990/91:Kr524 av Elisabeth Persson m.fl. (v) vari yrkas att

riksdagen hos regeringen begär att Riksidrottsförbundet får i

uppdrag att redovisa i vilken utsträckning det statliga anslaget

används för att nå de uppsatta jämställdhetsmålen.

1990/91:Kr525 av Gösta Lyngå m.fl. (mp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts angående idrottens framtida inriktning,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om kommersialiseringen av idrotten,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om medicineringen inom idrotten,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om handikappidrott,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om jämställdhet inom idrotten,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om rättvis fördelning av idrottens resurser.

1990/91:Kr526 av andre vice talman Christer Eirefelt m.fl.

(fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om regeringens representation i

Riksidrottsförbundets styrelse,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om jämställdhet inom idrotten,

1990/91:Kr528 av Kersti Johansson m.fl. (c) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om utbudet av kultur- och fritidsaktiviteter.

Motiveringen återfinns i motion 1990/91:A814.

Utskottet

Inledning

Som anförs i budgetpropositionen erbjuder idrotten miljoner

människor i Sverige glädje, gemenskap och en hälsosam och

meningsfull fritidssysselsättning. Inom idrottsrörelsen fostras

ungdomar i samarbete, demokratiska spelregler, hänsyn och

respekt för medmänniskor.

Idrottens betydelse kan exemplifieras med följande

statistikuppgifter, hämtade från Riksidrottsförbundets (RF)

anslagsframställning. Antalet idrotts- och motionsutövare i

landet är minst fyra miljoner. Drygt hälften av dessa utövar sin

idrott regelbundet. Enligt en undersökning som utfördes 1987 är

omkring hälften av alla flickor och två tredjedelar av alla

pojkar aktiva medlemmar i idrottsföreningar. I åldern 10--12 år

var andelen 65 % av flickorna och 74 % av pojkarna.

Målen för idrottsrörelsen och inriktningen i stort av dess

verksamhet har nyligen behandlats av RF. Vid riksidrottsmötet

1989 antogs handlingsprogrammet "Idrottspolitisk offensiv".

Programmet är avsett att ligga till grund för idrottsrörelsens

utveckling av sin verksamhet under 1990-talet. I programmet

behandlas, utom annat, frågor om idrottens mål och inriktning,

förenings- och ledarutveckling, förhållandet mellan elit- och

motionsidrott, rörelsens insatser för bl.a. handikappade och

invandrare, jämställdhetsarbetet, finansiering samt forskning

och utveckling.

Riksidrottsmötet beslutade vidare att prioriteringen av de

olika delarna i programmet skulle göras så att under perioden

1990--1992 det skulle ske en inriktning mot att stärka idrottens

finansiering, stärka det ideella ledarskapet inom rörelsen och

stärka kampen mot dopning.

Idrottsrörelsen finansierar i stor utsträckning själv sin

verksamhet; av budgetpropositionen framgår att

självfinansieringsgraden ökat under senare tid och för

närvarande kan beräknas till i genomsnitt 58 %.

Det statliga stödet till rörelsen administreras genom RF, som

utöver de anslag som avser förbundets egna och medlemsförbundens

verksamhet har att ta befattning med anslag som avser vissa

organisationer utanför förbundet.

En betydande del av statsstödet till RF utgår som lokalt

aktivitetsstöd till idrottens ungdomsverksamhet. Idrottsrörelsen

organiserar största delen av de aktiviteter för ungdomar som

berättigar till sådana bidrag -- under de senaste budgetåren har

antalet bidragsberättigade aktiviteter inom RFs ram uppgått till

cirka 6,5 miljoner. En arbetsgrupp inom RF har gjort en översyn

av bidragsreglerna och föreslagit vissa ändringar, som under

förutsättning av Riksidrottsstyrelsens beslut och regeringens

godkännande är avsedda att tillämpas fr.o.m. budgetåret 1991/92.

Vissa allmänna idrottsfrågor

Utskottet behandlar inledningsvis några motioner i vilka

motionärerna tar upp frågor som rör idrottsrörelsens

organisation eller dess verksamhet i allmänhet.

I motion Kr521 (v) begärs en parlamentarisk beredning för att

tillsammans med företrädare för idrottsrörelsen behandla

handlingsprogrammet "Idrottspolitisk offensiv".

I motion Kr505 (fp) anförs att idrottens inkomstkällor har den

karaktären att stora ekonomiska problem kan uppkomma för

rörelsen. Motionären föreslår att regeringen skall utreda

idrottsrörelsens framtida situation. En utredning skulle bedöma

såväl breddidrottens som underhållningsidrottens

förutsättningar.

Motionärerna bakom motion Kr525 (mp) betonar breddidrottens

betydelse och anför att de vill kanalisera samhällets

idrottsstöd dit. De anför att de särskilt vill stödja idrott i

andra än tävlingsmässiga former. Motionärerna är kritiska till

vad de anser vara idrottens avarter. Som en sådan vill de räkna

en tilltagande kommersialisering med inslag av sponsring, som

motionärerna menar riskerar att bli viktigare för rörelsen än

sporten själv. Motionärerna vänder sig vidare mot den

medicinering som sker för att höja prestationsförmågan. De

framhåller att det är en av idrottsrörelsens stora uppgifter att

bekämpa dessa avarter.

Med hänsyn till vikten av att idrotten även i fortsättningen

har en självständig ställning i förhållande till samhället måste

det som utskottet tidigare anfört (bet. 1989/90:KrU2) ankomma på

idrottsrörelsen att väcka frågan om tillsättandet av en sådan

utredning som avses i motion Kr521.

Även vad motionärerna bakom motionerna Kr505 och Kr525 anför

om idrottens framtida inriktning ligger väsentligen inom ramarna

för vad som bör förbehållas idrottsrörelsen att själv ta

ställning till.

Den fråga om idrottens kommersialisering som väckts i motion

Kr525 måste ses som en del av den större frågeställningen om

formerna för idrottsrörelsens finansiering, ett område som det i

första hand bör ankomma på rörelsens egna organ att bedöma.

De faror som ligger i bruket av prestationshöjande medel är

välkända och RF har ägnat stor uppmärksamhet åt åtgärder för att

bekämpa det. Utskottet har i det föregående redogjort för RFs

prioriteringar av utvecklingsverksamheten för de närmaste åren.

Det framgår att kampen mot dopning även för framtiden har getts

en hög prioritet.

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motionerna

Kr505, Kr521 yrkande 4 och Kr525 yrkandena 1, 2 och 3.

I motion Kr526 (fp) behandlas statens representation i

Riksidrottsstyrelsen.

Av Riksidrottsstyrelsens fjorton ledamöter utses två av

regeringen. Dessa två ledamöter har, som ett villkor för statens

bidrag till förbundet, ett särskilt inflytande över RFs

befattning med anslagsfrågor. Om Riksidrottsstyrelsen i fråga

som har samband med fördelning och användning av anslaget fattar

beslut som något av statens ombud inte biträder skall beslutet

underställas regeringens prövning.

Motionärerna anför att de bestämt tar avstånd från olika

försök att politisera idrottsrörelsen och att systemet med

regeringsrepresentanter i Riksidrottsstyrelsen bör avskaffas.

Utskottet har tidigare avstyrkt motionsförslag med samma syfte

som det nu föreliggande. Utskottet har anfört (bet. KrU

1987/88:20) att det inte kan dela de farhågor för

idrottsrörelsens utveckling som framförts med anledning av

regeringens representation i Riksidrottsstyrelsen. Styrelsens

majoritet består av förtroendevalda, anförde utskottet, och de

statliga representanterna har till uppgift bl.a. att överlägga

om fördelningen av det statliga bidraget till de organisationer

utanför RF som får sitt statsbidrag via RF.

Utskottet vill anmärka att frågan om de statliga

representanterna i Riksidrottsstyrelsen behandlades vid

riksidrottsmötet 1989. Mötet uttalade sig för ett bibehållande

av statens representation.

De skäl som utskottet tidigare åberopat för att avstyrka

motioner om den statliga representationen i Riksidrottsstyrelsen

är alltjämt giltiga. Motion Kr526 yrkande 1 avstyrks därför.

Jämställd idrott m.m.

I programmet "Idrottspolitisk offensiv" framhålls kravet på

jämställdhet inom idrottsrörelsen som en självklarhet. Följande

delmål i arbetet för att främja jämställdheten ställs upp under

rubriken "Detta skall vi göra":

Forma en idrott som erbjuder såväl formell som reell

jämlikhet. Kvinnor och män skall kunna bedriva sin idrott på

lika villkor.

Uppnå en kvinnorepresentation i beslutande organ som 1995 inte

understiger 40 %. Ett viktigt steg i den riktningen är att

valberedningar består av lika antal män och kvinnor.

Prioritera utbildning av kvinnliga ledare och tränare. Andelen

kvinnliga tränare skall motsvara andelen aktiva.

Genom positiv särbehandling vid tillsättningen av nya

medarbetare inom idrottsrörelsen ha minst 30 % kvinnor i högre

chefsbefattningar 1995. Detta måste vara en central punkt i de

personalpolitiska program som bör utarbetas.

Utbilda alla ledare i jämställdhet.

Även i fortsättningen avsätta speciella medel till jämställd

idrott.

Avsikten är att riksidrottsmötet 1995 skall ta ställning till

en utvärdering av det dittills genomförda arbetet.

Jämställdhetsarbetet inom RF bedrivs såväl centralt av RF

självt som av de olika specialförbunden. Särskilda medel avsätts

årligen till specialförbunden för utvecklingsarbete inom

området. RF genomför också centrala projekt där specialförbunden

utgör målgruppen.

RF är skyldigt att årligen redovisa till regeringen vilka

insatser som görs särskilt för kvinnlig idrott.

Utskottet noterade vid behandlingen av förra årets

budgetproposition (bet. 1989/90:KrU15) att RF under budgetåret

1989/90 avsatt 3 milj.kr. till specialförbunden för

jämställdhetsinsatser. Utskottet förutsatte att RF under

budgetåret 1990/91 skulle avsätta medel för ändamålet av minst

samma storlek. Utskottet har inhämtat att medelstilldelningen

för 1990/91 uppgår till ca 3,8 milj.kr. Av en sammanställning

över aktuella projekt som varit tillgänglig för utskottet

framgår att RF erbjuder en verksamhet med betydande bredd vad

avser såväl olika idrottsformer som verksamhetens innehåll.

Frågor om jämställd idrott behandlas i flera motioner.

Utskottet tar först upp till behandling tre motioner i vilka

hemställs om en förbättrad redovisning av hur de statliga

anslagen kommer jämställdhetsarbetet till godo.

I motion Kr350 (c) anförs bl.a. att flickors idrottsengagemang

måste uppvärderas, att idrottsrörelsen måste få stöd för att

utveckla sitt jämställdhetsarbete och att det är viktigt att

flickors verksamhet inom idrottsrörelsen får sin rättmätiga del

av samhällsstödet. Motionärerna föreslår att en redovisning sker

till riksdagen för hur stor del av det statliga stödet som går

till flickors/kvinnors idrottsutövande.

Motionärerna bakom motion Kr515 (s) anser att, då idrotten

berör så många människor i landet, unga och gamla, kvinnor och

män, det vore av stort värde att RFs jämställdhetsplan

kompletterades med en analys av hur stor del av de statliga

anslagen till idrotten som går till kvinnor resp. män. En sådan

analys skulle redovisas i statsbudgeten och skulle på så sätt --

anför motionärerna -- ge riksdagen ett bättre beslutsunderlag

inför kommande beslut om anslag till idrotten.

I motion Kr524 (v) framhålls att det är angeläget att

rekrytera fler kvinnor som aktiva och som ledare. Med en sådan

rekrytering finns det enligt motionärerna möjlighet att

värderingar som motverkar vissa mindre positiva inslag inom

idrotten kan göra sig gällande. För att främja en sådan positiv

utveckling bör RF, anför motionärerna, åläggas att redovisa i

vilken utsträckning anslaget från staten används för att nå

jämställdhetsmålen.

I motion Kr522 (c) behandlas en fråga som ligger nära dem som

behandlas i de motioner som refererats i det närmast föregående.

Motionärerna hänvisar till den avstämning av

jämställdhetsarbetet som enligt vad utskottet redovisat ovan

skall ske vid riksidrottsmötet 1995. De anser att en årlig

avstämning bör göras och redovisas på det sätt som RF finner

lämpligt. På så sätt skulle utvecklingen på området bättre kunna

följas, anför de.

Utskottet delar motionärernas uppfattning om det angelägna i

att de statliga anslagen till idrottsrörelsen används så att

jämställdhetsarbetet främjas. För detta ändamål är naturligtvis

en fortlöpande redovisning -- med särskilt avseende på

fördelningen mellan kvinnor och män -- av anslagsdispositionen

inom RF ett värdefullt instrument vid bedömningen av hur arbetet

utvecklas.

Som utskottet tidigare har anfört (bet. 1989/90:KrU15) kan

vissa problem vara förknippade med en sådan redovisning som

motionärerna avser. Utskottet har dock utgått från att problemen

inte skulle hindra en utförlig redovisning av fördelningen av de

insatser som görs beträffande manlig resp. kvinnlig idrott. Det

har inte framkommit något som ger anledning att ändra denna

utskottets bedömning.

Den rapportering som RF, enligt vad utskottet refererat ovan,

redan lämnar om sina jämställdhetsinsatser motsvarar till en del

den redovisning som motionärerna bakom motionerna Kr350, Kr515,

Kr522 och Kr524 har begärt. Rapporteringen kan dock inte anses

ge en sådan samlad bild av hur statsanslaget kommer manlig resp.

kvinnlig idrott till godo som motionärerna åsyftat och som

utskottet i det föregående bedömt som angelägen. Utskottet anser

därför att regeringen bör vidta åtgärder i syfte att komplettera

RFs redovisning av hur statsanslaget används med uppgifter som i

samlad form och med större utförlighet än för närvarande visar

hur anslaget fördelas mellan idrott som utövas av män resp.

kvinnor.

Vad utskottet sålunda anfört bör riksdagen med anledning av

motionerna Kr350 yrkande 2, Kr515, Kr522 yrkande 5 och Kr524 som

sin mening ge regeringen till känna.

Jämställdhetsfrågor tas i sex motioner upp tillsammans med

några anslutande frågor om inriktningen av idrottsrörelsens

verksamhet.

I motion Kr504 (mp) förklarar motionärerna (yrkande 1) att de

önskar jämställdhet mellan könen och lika stora satsningar på

flickidrott som på pojkidrott. De vill också att satsningar

skall göras på breddidrotten på elitidrottens bekostnad om det

är brist på resurser.

Motionären bakom motion Kr514 (s) anser att en större del av

idrottens anslag bör användas för barn- och ungdomsverksamhet

och för att stimulera kvinnor att delta i idrottsverksamhet.

I motion Kr525 (mp) anförs att en ökning av motionsidrotten på

tävlingsidrottens bekostnad skulle berika idrottsumgänget genom

att öppna idrottsevenemang för kvinnor och män gemensamt. Enligt

motionärerna bör kommuner särskilt stimulera evenemang där

kvinnor och män gemensamt kan delta. Motionärerna anför vidare

att kvinnliga sportformer ofta ges sämre villkor vad avser

träningstider och ekonomiska förhållanden.

Motion Kr526 (fp) tar upp frågan om skillnad mellan flickor

och pojkar när det gäller tillgång till träningslokaler m.m.

Motionärerna anför att jämställdhetsarbetet måste fortsätta med

en hög ambitionsnivå och ta till vara det ökande intresset bland

kvinnor för idrottsutövande. Särskilda medel måste avsättas för

att ge kvinnliga och manliga idrottsutövare likvärdiga villkor.

Även i motion Kr528 (c) anförs att fritidsutbudet har en

inriktning som främst tillgodoser pojkars aktiviteter och att

sådana aktiviteter som flickor föredrar ofta eftersätts såväl av

de ideella föreningarna som av kommunerna.

Utskottet har ovan redogjort för huvuddragen av det

jämställdhetsarbete som RF bedriver. Omfattningen och

inriktningen av detta arbete tillgodoser med utskottets synsätt

i väsentlig utsträckning motionärernas önskemål. RFs

handlingsprogram utvisar även att förbundet ägnar avsevärd

uppmärksamhet åt barn- och ungdomsfrågor och åt motionsidrottens

utveckling. Av propositionen framgår att regeringen

uppmärksammar de hithörande problemen. Utskottet vill dock

understryka vikten av att idrottsrörelsen behåller en hög

ambitionsnivå i jämställdhetsarbetet. Enligt utskottets

uppfattning måste bl.a. arbetet för att öka antalet kvinnliga

ledare intensifieras. Utskottet anser med hänsyn till det

anförda att något riksdagens uttalande i de frågor som

motionärerna väckt inte erfordras och avstyrker motionerna Kr504

yrkande 1, Kr514, Kr525 yrkande 5 och 6, Kr526 yrkande 2 och

Kr528.

Motionärerna bakom motion Kr522 (c) tar upp ridsportens

speciella förhållanden. De anför att de tre

ridsportorganisationer som erhåller bidrag genom RF som

utanförstående organisationer samtliga har en stor och

omfattande ungdoms- och utbildningsverksamhet som enligt deras

mening bör komma i åtnjutande av större ekonomiskt bidrag.

Huvuddelen av de aktiva utövarna är -- anför motionärerna --

unga flickor som oftast inte har tillgång till annan

fritidssysselsättning.

Utskottet har tidigare behandlat ridsportens förhållanden. I

betänkande 1988/89:KrU13 lämnas en utförlig redogörelse för

verksamheten inom de organisationer som motionärerna avser.

Utskottet hänvisar till denna redogörelse.

Som utskottet framhållit i det ovannämnda betänkandet har de

förhållanden som motionärerna pekar på också blivit

uppmärksammade genom att ett utredningsarbete med deltagande av

flera berörda organisationer har initierats. Utskottet anser med

hänsyn till vad som anförts att någon särskild framställning

till regeringen med anledning av motionen i här behandlad del

(yrkande 3) inte är erforderlig.

Handikappidrott

Tre motioner innehåller yrkanden som berör de handikappades

möjligheter till idrottsutövande.

Motionärerna bakom motion Kr513 (m) anför att

handikappidrotten har utvecklats mycket starkt under senare år.

Sverige är, framhåller de, världsledande inom simning och

tillhör det absoluta toppskiktet inom friidrott.

Handikappidrotten är synnerligen värdefull och har sin givna

plats inom idrottsrörelsen. Stat och kommun har ett särskilt

ansvar för att fler människor med handikapp bereds möjlighet

till fysisk rekreation genom idrott, fortsätter motionärerna.

I motion Kr522 (c) framhålls att handikappidrotten har

bidragit till att förbättra omgivningens attityder till de

handikappade och att målet för handikappidrottens utveckling är

en integrering av de handikappade i den ordinarie idrotten.

Enligt motionärerna bör hjälpmedel subventioneras så att

kostnaderna för de handikappades idrottande motsvarar övriga

deltagares. Rätten till färdtjänst bör enligt dem utvidgas till

att i större omfattning avse resor för att delta i

idrottsaktiviteter.

Motionärerna i motion Kr525 (mp) anför att en av de finaste

insatser som samhället kan göra till hjälp för de handikappade

är att stödja deras fritidsaktiviteter, där såväl kontakter med

andra människor som en högre självkänsla stärks för en grupp som

i dessa avseenden riskerar att bli missgynnad.

Utöver vad som anförs i de nämnda motionerna behandlas de

handikappades idrottsutövande även i motion Kr526 (fp).

Motionärerna framhåller värdet av idrottens psykiska effekter

för sina utövare. De pekar på idrottsframgångarnas betydelse för

omgivningens attityder i allmänhet gentemot de handikappade. För

att handikappidrotten skall ges samma förutsättningar som

idrotten i övrigt måste tillgängligheten till olika anläggningar

förbättras och större hänsyn tas till handikappidrottens

särskilda problem vid fördelning av tränings- och tävlingstider,

anför de. Motionärerna behandlar även problem för de

handikappade med hjälpmedelskostnader och transporter samt

behovet av en utökad ledarutbildning.

Utskottet delar motionärernas synsätt på det värdefulla i en

utvecklad handikappidrott. Som motionärerna har framhållit har

idrottsdeltagandet för de handikappade rehabiliterande

verkningar som går utanför den rena fysiska träningseffekten.

Det angelägna i att denna verksamhet utvecklas positivt är

uppenbart.

Av RFs handlingsprogram framgår att förbundets mål för

handikappidrottens utveckling i allt väsentligt överensstämmer

med dem som motionärerna ställt upp. Propositionen visar att

regeringen uppmärksammar RFs arbete med handikappidrott.

Utskottet instämmer i vad idrottsministern anför i

budgetpropositionen om att RF bör intensifiera sitt arbete då

det gäller insatser för att aktivera handikappade. Utskottet

vill tillägga att även kommunerna har ett ansvar för att

underlätta för handikappade att delta i idrott och andra

fritidsaktiviteter. Inte minst färdtjänstmöjligheterna är

härvidlag av betydelse.

Med hänsyn till det anförda anser utskottet att motionerna

Kr513, Kr522 yrkande 4 och Kr525 yrkande 4 inte bör föranleda

någon riksdagens åtgärd.

Budgetfrågor

Stöd till idrotten (E 1)

I propositionen föreslås ett anslag till RF om 401028000

kr. Detta innebär en ökning från innevarande budgetår med 28

milj.kr.

I budgetpropositionen (bil. 15, s. 115--117) föreslås att

under anslaget H 7 på trettonde huvudtiteln 100 milj.kr. anvisas

för att kompensera skattereformens effekter för folkrörelsernas

barn- och ungdomsverksamhet. I propositionen anförs att 65

milj.kr. av detta belopp är avsett för idrottens lokala

aktivitetsstöd. Förslaget till nämnda medelsanvisning behandlas

i utskottets betänkande 1990/91:KrU18.

Det angivna beloppet om 65 milj.kr. ger, anförs det i

propositionen, tillsammans med de 113,9 milj.kr. som under

innevarande budgetår beräknats för det lokala aktivitetsstödet

och som fortfarande avses utgå, RF möjlighet att fördela minst

182 milj.kr. till lokal ungdomsverksamhet på idrottens område.

Utskottet har inhämtat att vid denna beräkning antalet

aktiviteter har förutsatts vara oförändrat omkring 6,5 miljoner,

varför beloppet ger utrymme för ett bidrag om ca 28 kr. per

bidragsberättigad aktivitet.

I propositionen anmärks slutligen att chefen för

finansdepartementet har föreslagit att AB Tipstjänst skall vara

oförhindrat att lämna visst stöd till idrotten upp till en ram

på 50 milj.kr. årligen. Under 1990 använde bolaget 20 milj.kr.

till sådant stöd. Förslaget behandlas av finansutskottet i

betänkandet 1990/91:FiU19.

Anslagsfrågorna behandlas i tre motioner. I två av dem tas

särskilt det lokala aktivitetsstödet upp.

I motion Kr521 (v) yrkande 2 föreslås att riksdagen beslutar

att för ökat lokalt aktivitetsstöd anslaget tillförs 41 milj.kr.

utöver vad som föreslagits i propositionen. Motionärerna i

motion Kr522 (c) yrkar att riksdagen beräknar anslaget med ett

stödbelopp om 35 kr. per aktivitet som grund och till följd

härav -- med i övrigt i princip samma beräkningssätt som i

regeringsförslaget -- anvisar 41,4 milj.kr. utöver vad

regeringen har föreslagit (yrkande 1).

Motionärerna bakom motion Kr521 hemställer vidare att

riksdagen beslutar att det lokala aktivitetsstödets ursprungliga

realvärde skall vara återställt senast den 1 juli 1993 (yrkande

1). Stödet infördes ursprungligen 1971 med ett belopp per

aktivitet om 10 kr. Motionärerna anför att detta numera

motsvarar ca 50 kr. per aktivitet.

Vidare yrkas i motion Kr522 att -- vid sidan om den ökning av

anslaget som avser aktivitetsstödet -- riksdagen anvisar 15

milj.kr. utöver vad regeringen har föreslagit (yrkande 2).

Motionärerna anför att denna ökning har till syfte att ge bättre

möjligheter till satsningar på funktionärsutbildning och

-utveckling, ökad satsning på distrikts- och specialförbund samt

ökat jämställdhetsarbete.

Genom ett bifall till regeringens förslag till medelsanvisning

under förevarande anslag ges idrottsrörelsen ett betydande

resurstillskott. Tillskottet ger möjlighet att avsevärt höja det

lokala aktivitetsstödet och innebär i övrigt att RF erhåller en

skälig kompensation för pris- och kostnadsutvecklingen. Till

detta kommer de bidrag från AB Tipstjänst som enligt vad

utskottet ovan redogjort för kan förutsättas utgå inom den av

finansministern föreslagna ramen på 50 milj.kr. Mot bakgrund

härav leder utskottets överväganden till slutsatsen att det inte

finns skäl att vid medelsanvisningen för budgetåret 1991/92

avvika från regeringens förslag. Utskottet avstyrker alltså

motionerna Kr521 yrkande 2 och Kr522 yrkandena 1 och 2.

Utskottet är inte berett att i fråga om det lokala

aktivitetsbidraget göra uttalanden med den räckvidd som avses i

motion Kr521 yrkande 1 (återställande i framtiden av stödets

realvärde jämfört med år 1971). Motionen avstyrks även i denna

del.

Motionärerna bakom motion Kr350 (c) hemställer att riksdagen

beslutar att 10 milj.kr. av idrottsanslaget specialdestineras

till flickors och kvinnors idrottsutövande.

Motionen avstyrks i berörd del (yrkande 3). Utskottet har i

det föregående redogjort för det arbete som pågår inom RF för

att främja en jämställd idrott. Med hänsyn härtill och i

konsekvens med de bedömningar som utskottet gjort vid

behandlingen av motionerna under avsnittet om jämställd idrott

anser utskottet att någon sådan specialdestinering av medel som

motionärerna yrkar inte bör ske.

I motion Kr520 (v) föreslås att 25 milj.kr. anvisas till ett

stimulansbidrag för att uppmuntra kommunerna att stödja

ridverksamheten för barn och ungdom. Motionärerna anför att

det inte är rimligt att en typisk flickidrott som ridning är

jämförelsevis dåligt subventionerad. Det föreslagna

stimulansbidraget är avsett att täcka hälften av de kostnader

som kommunerna tar på sig för att stödja ridverksamheten.

Utskottet är inte berett att tillstyrka att medel anvisas för

ett sådant nytt anslag som motionärerna avser. Vad avser

utskottets bedömningar av ridsportens problem och behov hänvisas

till vad utskottet anfört ovan vid behandlingen av de motioner

som tagit upp frågor om jämställd idrott.

Stöd till idrottens forskning och utveckling m.m. (E 2)

I propositionen föreslås att riksdagen under denna punkt

anvisar ett anslag på 10,1 milj.kr.

Medlen under denna anslagspunkt avser bl.a. insatser mot

dopning. Av propositionen och RFs anslagsframställning kan

utläsas att medel begärts bl.a. för att utveckla RFs analys- och

kontrollverksamhet gentemot dopning och för informations- och

utbildningsinsatser på området.

I motion Kr522 (c) yrkande 7 hemställs att anslaget bestäms

till 15,6 milj.kr. Beloppet överensstämmer med RFs

anslagsyrkande i denna del. Motionärerna anför att en fortsatt

intensifierad kamp mot dopningen är en av de viktigaste

verksamheterna inom idrotten, såväl den svenska som den

internationella.

Utskottet vill liksom motionärerna framhålla vikten av en

effektiv dopningsbekämpning. Dopningsproblemets allvar måste

dock, som utskottet anfört i det föregående, anses ha

uppmärksammats av berörda myndigheter och organisationer. Av

övervägandena i propositionen framgår att även regeringen

fortlöpande uppmärksammar problemet. Med hänsyn till det anförda

anser utskottet att det inte finns skäl att avvika från

regeringsförslaget.

Skattereformens inverkan på idrottens ekonomi m.m.

I tre motioner framställs yrkanden som avser idrottsrörelsens

ekonomiska förhållanden.

Förslagen i motionerna Kr507 (m) och Kr522 (c) syftar till att

motverka de problem för vissa idrottsföreningar som orsakas av

höga resekostnader. Motionären bakom motion Kr507 anför att RF

beslutat om olika åtgärder för att skapa förutsättningar för

idrottsutövande på lika villkor över hela landet men att frågan

ännu inte fått en acceptabel lösning. I motion Kr522 uttalas att

motionärerna förutsätter att regeringen vid kommande

anslagstilldelning är beredd att tillskjuta erforderliga medel

så att reella möjligheter föreligger för en kostnadsutjämning

framför allt när det gäller föreningarnas resekostnader (yrkande

6).

Utskottet avstyrkte under våren 1990 motionsförslag med samma

syfte som de aktuella. Avstyrkandena motiverades med att arbete

pågick inom idrottsrörelsen för att åstadkomma en

resekostnadsutjämning. Utskottet anser att sedan dess inte något

nytt framkommit som ger anledning till en ändrad bedömning.

Motionerna Kr507 och Kr522 yrkande 6 avstyrks därför.

I motion Kr521 (v) anför motionärerna följande.

Skatteomläggningen skapar särskilt stora problem för

idrottsgrenar som är beroende av specialhallar, framför allt för

bowlingen. Bowling och till stor del även squash och badminton

bedrivs i hallar där moms utgår på banhyrorna. Några

bowlingklubbar kan spela på kommunalt ägda banor, som drivs i

ideell föreningsregi, medan de flesta är hänvisade till av

privata företag utarrenderade hallar. De förra blir undantagna

banhyremoms, de andra måste betala pålagan. Bowlingsportens

klubbar får sammantaget en kostnadsökning på ca 25 milj.kr.

härigenom. Härtill kommer resemoms etc. också i dessa sporter.

Sådana orimliga konsekvenser -- om än det berör ett mindre

idrottsförbund -- måste undanröjas, anför motionärerna. En

snabbutredning bör enligt dem tillsättas för att redan under

våren 1991 komma med förslag om hur detta skall ske.

Som ovan redovisats kompenseras idrottsrörelsen för

skattereformens effekter med ett betydande resurstillskott.

Bl.a. höjs det lokala aktivitetsstödet kraftigt. Även AB

Tipstjänsts stöd till idrotten kan i enlighet med vad som

anförts i det föregående antas komma att öka väsentligt. Stora

delar av höjningen av samhällets idrottsstöd går därmed till

föreningar med omfattande barn- och ungdomsverksamhet.

Utskottet har uppmärksammat den speciella situation som

uppstått för vissa idrottsgrenar. Det gäller bl.a. bowlingen,

där föreningarna påverkas olika beroende på vem som äger den

anläggning där verksamheten bedrivs. För ett antal föreningars

medlemmar blir därvid kostnadsökningarna till följd av

skattereformen relativt stora.

Mot bakgrund av den utförliga redogörelse för hithörande

problem som tagits in i propositionen förutsätter utskottet att

regeringen även framdeles kommer att ägna frågan uppmärksamhet.

Utskottet anser därför att någon riksdagens åtgärd med anledning

av motion Kr521 yrkande 5 inte erfordras.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande idrottsrörelsens framtida inriktning

att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Kr505, 1990/91:Kr521

yrkande 4 och 1990/91:Kr525 yrkandena 1, 2 och 3,

res. 1 (v)

2. beträffande statens representation i

Riksidrottsstyrelsen

att riksdagen avslår motion 1990/91:Kr526 yrkande 1,

res. 2 (m, fp)

3. beträffande redovisning av hur anslaget till

idrottsrörelsen fördelas på manlig och kvinnlig idrott

att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:Kr350

yrkande 2, 1990/91:Kr515, 1990/91:Kr522 yrkande 5 och

1990/91:Kr524 som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört om åtgärder för att förbättra redovisningen av

hur anslaget till idrottsrörelsen fördelas på manlig och

kvinnlig idrott,

4. beträffande jämställd idrott

att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Kr504 yrkande 1,

1990/91:Kr514, 1990/91:Kr525 yrkandena 5 och 6,

1990/91:Kr526 yrkande 2 och 1990/91:Kr528,

5. beträffande ridsporten

att riksdagen avslår motion 1990/91:Kr522 yrkande 3,

6. beträffande handikappidrott

att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Kr513 yrkande 1,

1990/91:Kr522 yrkande 4 och 1990/91:Kr525 yrkande 4,

res. 3 (m, fp)

7. beträffande medelsanvisningen till Stöd till idrotten

att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:100 samt med

avslag på motionerna 1990/91:Kr521 yrkande 2 samt

1990/91:Kr522 yrkandena 1 och 2 till Stöd till idrotten

för budgetåret 1991/92 under elfte huvudtiteln anvisar ett

reservationsanslag på 401028000 kr,

res. 4 (c)

res. 5 (v)

8. beträffande fråga om återställande av det lokala

aktivitetsstödets realvärde

att riksdagen avslår motion 1990/91:Kr521 yrkande 1,

res. 6 (v)

9. beträffande specialdestination av medel till flickors och

kvinnors idrottsutövande

att riksdagen avslår motion 1990/91:Kr350 yrkande 3,

10. beträffande stimulansbidrag för att stödja

ridverksamheten för barn och ungdom

att riksdagen avslår motion 1990/91:Kr520,

res. 7 (v)

11. beträffande medelsanvisningen till Stöd till idrottens

forskning och utveckling m.m.

att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:100 och med

avslag på motion 1990/91:Kr522 yrkande 7 till Stöd till

idrottens forskning och utveckling m.m. för budgetåret 1991/92

under elfte huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på

10100000 kr.,

res. 8 (c)

12. beträffande idrottsföreningarnas resekostnader

att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Kr507 och

1990/91:Kr522 yrkande 6,

res. 9 (c)

13. beträffande fråga om utredning av skattereformens

effekter för bowlingen m.m.

att riksdagen avslår motion 1990/91:Kr521 yrkande 5.

res. 10 (v)

Stockholm den 21 mars 1991

På kulturutskottets vägnar

Ingrid Sundberg

Närvarande: Ingrid Sundberg (m), Åke Gustavsson (s), Berit

Oscarsson (s), Lars Ernestam (fp), Anders Nilsson (s), Lars

Ahlmark (m), Sylvia Pettersson (s), Erkki Tammenoksa (s), Leo

Persson (s), Lars Ahlström (m), Margareta Fogelberg (fp), Stina

Gustavsson (c), Alexander Chrisopoulos (v), Kaj Nilsson (mp),

Ingegerd Sahlström (s), Ulla Berg (s), och Stina Eliasson (c).

Reservationer

1. Idrottsrörelsens framtida inriktning (mom. 1)

Alexander Chrisopoulos (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 5 börjar

med "Med hänsyn" och på s. 6 slutar med "yrkandena 1,2 och 3"

bort ha följande lydelse:

Som motionärerna bakom motion Kr521 framhåller är

idrottsrörelsens centrala värderingar hotade i flera avseenden.

Bl.a. kräver rörelsens framtid som en stor, självständig,

demokratisk folkrörelse att den inte blir alltför beroende av

kommersiella intressen. Rörelsen själv har i handlingsprogrammet

"Idrottspolitisk offensiv" pekat på olika framsynta förslag till

åtgärder för att idrottsrörelsen skall kunna bidra till att

förändra och utveckla samhället och därmed ge medborgarna bättre

fritidsinnehåll och -möjligheter.

Utskottet delar motionärernas uppfattning om det angelägna i

att de krav som idrottsrörelsen ställer på det vidare

samhällsbygget blir föremål för en särskild politisk beredning.

Beredningen bör arbeta med "Idrottspolitisk offensiv" som

utgångspunkt. Företrädare för riksdagspartierna och

idrottsrörelsen bör ingå i beredningen.

Med det anförda tillgodoses även syftet med motionerna Kr505

(fp) och Kr525 (mp) i här aktuell del (yrkandena 1, 2 och 3).

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande

lydelse:

1. beträffande idrottsrörelsens framtida inriktning

att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:Kr505,

1990/91:Kr521 yrkande 4 och 1990/91:Kr525 yrkandena 1, 2 och

3 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört

om en politisk beredning för att behandla idrottsrörelsens

framtida inriktning,

2. Statens representation i Riksidrottsstyrelsen

(mom. 2)

Ingrid Sundberg (m), Lars Ernestam (fp), Lars Ahlmark (m),

Lars Ahlström (m) och Margareta Fogelberg (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar

med "Utskottet har" och slutar med "avstyrks därför" bort ha

följande lydelse:

Utskottet delar motionärernas uppfattning om vikten av att

bevara idrottsrörelsens oberoende. Med utskottets synsätt är det

RF som självständigt har att ta till vara sina möjligheter och

lösa sina problem. Statens uppgift är att skapa gynnsamma

förutsättningar härför, inte att styra verksamheten. Det är

därför viktigt att idrottsrörelsen inte ges en halvoffentlig

roll. Än mindre kan en politisering av rörelsen accepteras.

För att minska möjligheten till en sådan utveckling som

utskottet enligt ovan anser måste motverkas bör regeringens

representation i Riksidrottsstyrelsen avskaffas.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande

lydelse:

2. beträffande statens representation i

Riksidrottsstyrelsen

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Kr526 yrkande 1

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om

statens representation i Riksidrottsstyrelsen,

3. Handikappidrott (mom. 6)

Ingrid Sundberg (m), Lars Ernestam (fp), Lars Ahlmark (m),

Lars Ahlström (m) och Margareta Fogelberg (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10

börjar med "Av RFs" och slutar med "riksdagens åtgärd" bort ha

följande lydelse:

Handikappidrotten är, som motionärerna bakom Kr513 anfört,

värdefull och har sin givna plats inom den samlade

idrottsrörelsen. Som motionärerna påpekar är den svenska

handikappidrotten internationellt mycket framgångsrik. Värdet

härav för den allmänna attityden till de handikappade är

uppenbart. Inom handikappidrotten finns i dag 400 föreningar med

cirka 60000 medlemmar. Utskottet vill framhålla det angelägna

i att denna rörelse även i framtiden kan ta till vara de

möjligheter för handikapprehabilitering som idrotten ger. Stat

och kommun har ett särskilt ansvar att se till att fler

människor med handikapp ges möjlighet till fysisk rekreation

genom idrott.

Med det anförda tillgodoses i väsentlig mån även de här

aktuella yrkandena i motionerna Kr522 (c) och Kr525 (mp).

Utskottet har i detta sammanhang noterat de synpunkter på

handikappidrottens utveckling som framställts i motion Kr526

(fp).

dels att utskottets hemställan under 6 bort ha följande

lydelse:

6. beträffande handikappidrott

att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:Kr513,

1990/91:Kr522 yrkande 4 och 1990/91:Kr525 yrkande 4 som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om

handikappidrott,

4. Medelsanvisningen till Stöd till idrotten (mom.7)

Stina Gustavsson och Stina Eliasson (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11

börjar med "Genom ett" och på s. 12 slutar med "yrkandena 1 och

2" bort ha följande lydelse:

Regeringsförslaget innebär att det lokala aktivitetsstödet kan

öka från 17 kr. till ca 28 kr. per aktivitet. Trots denna

höjning har värdet av stödet realt minskat sedan det infördes.

Med hänsyn härtill och till den stora roll som idrottsrörelsen

spelar för att förverkliga syftet med samhällets ungdomsstöd

anser utskottet att bidraget bör höjas till en nivå som

motsvarar 35 kr. per bidragsberättigad aktivitet. Detta innebär

att medelsbehovet bör räknas upp med -- utöver vad regeringen

har föreslagit -- 41,4 milj.kr.

Därutöver bör anslaget till RF höjas med -- utöver

regeringsförslaget -- 15 milj.kr. Genom en sådan höjning kommer

RF att få större möjligheter till sådana satsningar som

motionärerna bakom Kr522 framhållit som angelägna.

dels att utskottets hemställan under 7 bort ha följande

lydelse:

7. beträffande medelsanvisningen till Stöd till idrotten

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Kr522 yrkandena 1

och 2 samt med anledning av proposition 1990/91:100 och motion

1990/91:Kr521 yrkande 2 till Stöd till idrotten för

budgetåret 1991/92 under elfte huvudtiteln anvisar ett

reservationsanslag på 457428000 kr.,

5. Medelsanvisningen till Stöd till idrotten (mom. 7)

Alexander Chrisopoulos (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11

börjar med "Genom ett" och på s. 12 slutar med "yrkandena 1 och

2" bort ha följande lydelse:

Som ett led i återställandet av det lokala aktivitetsstödets

realvärde bör enligt utskottets mening bidraget höjas till en

nivå som motsvarar 35 kr. per aktivitet. Medelsbehovet bör

därför räknas upp med 41 milj.kr. utöver vad regeringen har

föreslagit.

dels att utskottets hemställan under 7 bort ha följande

lydelse:

7. beträffande medelsanvisningen till Stöd till idrotten

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Kr521 yrkande 2

samt med anledning av proposition 1990/91:100 och motion

1990/91:Kr522 yrkandena 1 och 2 till Stöd till idrotten för

budgetåret 1991/92 under elfte huvudtiteln anvisar ett

reservationsanslag på 442028000 kr.,

6. Fråga om återställande av det lokala aktivitetsstödets

realvärde (mom. 8)

Alexander Chrisopoulos (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 12

börjar med "Utskottet är" och slutar med "denna del" bort ha

följande lydelse:

När det lokala aktivitetsstödet infördes 1971 bestämdes det

till 10 kr. per aktivitet. Skulle stödet realt vara lika stort i

dag skulle det uppgå till strax över 50 kr. per aktivitet.

Utskottet anser att stödets realvärde bör återställas. Riksdagen

bör därför besluta att stödet senast den 1 juli 1993 skall uppgå

till ett belopp som realt motsvarar dess värde då det infördes.

Regeringen bör lägga fram förslag härom.

dels att utskottets hemställan under 8 bort ha följande

lydelse:

8. beträffande fråga om återställande av det lokala

aktivitetsstödets realvärde

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört om återställande av det lokala

aktivitetsstödets realvärde,

7. Stimulansbidrag för att stödja ridverksamheten för barn och

ungdom (mom. 10)

Alexander Chrisopoulos (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 12

börjar med "Utskottet är" och slutar med "jämställd idrott" bort

ha följande lydelse:

Utskottet instämmer i motionärernas kritik av den nuvarande

fördelningen av samhällets stöd till olika idrottsgrenar. Det är

inte rimligt att en idrottsgren som ridning, där flickor

dominerar, får ett sämre stöd än pojkidrotter som fotboll och

ishockey.

Enligt utskottets mening är motionärernas förslag om ett

särskilt stimulansbidrag välmotiverat. Utskottet anser att

regeringen bör återkomma med förslag på tilläggsbudget om ett

anslag på 25 milj.kr. för ändamålet.

dels att utskottets hemställan under 10 bort ha följande

lydelse:

10. beträffande stimulansbidrag för att stödja

ridverksamheten för barn och ungdom

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Kr520 som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

8. Medelsanvisningen till Stöd till idrottens forskning och

utveckling m.m. (mom. 11)

Stina Gustavsson och Stina Eliasson (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 12

börjar med "Utskottet vill" och på s. 13 slutar med "från

regeringsförslaget" bort ha följande lydelse:

Utskottet vill liksom motionärerna framhålla vikten av en

effektiv dopningsbekämpning. En förutsättning för att RFs

strävanden att motverka dopningen skall kunna bli framgångsrik

är att den analysverksamhet som RF driver i samverkan med

Stockholms läns landsting och även RFs kontrollverksamhet

förblir effektiva. Dessa verksamheter måste alltså ges sådana

resurser att de även i framtiden kan få en tillräcklig

omfattning och kvalitet. Utskottet anser med hänsyn härtill att

anslaget bör höjas till det av RF yrkade beloppet, 15,6 milj.kr.

dels att utskottets hemställan under 11 bort ha följande

lydelse:

11. beträffande medelsanvisningen till Stöd till idrottens

forskning och utveckling m.m.

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Kr522 yrkande 7

och med anledning av proposition 1990/91:100 till Stöd till

idrottens forskning och utveckling m.m. för budgetåret 1991/92

under elfte huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på

15600000 kr.,

9. Idrottsföreningarnas resekostnader (mom. 12)

Stina Gustavsson och Stina Eliasson (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 13

börjar med "Utskottet avstyrkte" och slutar med "avstyrks

därför" bort ha följande lydelse:

Elitidrott bidrar ofta till att stimulera intresset för

breddidrotten speciellt när det gäller barn och ungdomar. Ett

svårt problem för elitidrotten är de resekostnader som

deltagande i seriespel eller andra tävlingar medför för

flertalet idrottsföreningar. Med hänsyn till de uttalanden som

gjorts i frågan i årets budgetproposition förutsätter utskottet

att regeringen i kommande förslag till medelsanvisning är beredd

att föreslå tillskott av erforderliga medel så att reella

möjligheter föreligger för en kostnadsutjämning framför allt vad

avser föreningarnas resekostnader.

Med detta uttalande tillgodoses väsentligen också syftet med

motion Kr507 (m).

dels att utskottets hemställan under 12 bort ha följande

lydelse:

12. beträffande idrottsföreningarnas resekostnader

att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:Kr522

yrkande 6 och 1990/91:Kr507 som sin mening ger regeringen till

känna vad utskottet anfört om idrottsföreningarnas

resekostnader,

10. Fråga om utredning av skattereformens effekter för

bowlingen m.m. (mom. 13)

Alexander Chrisopoulos (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 13

börjar med "Som ovan" och på s. 14 slutar med "inte erfordras"

bort ha följande lydelse:

I likhet med motionärerna anser utskottet att sådana effekter

av skattereformen som beskrivs i motionen måste föranleda

åtgärder från statsmakternas sida för att komma till rätta med

idrottsföreningarnas problem till följd av reformen. Regeringen

bör därför snarast låta utreda hur de beskrivna effekterna av

skattereformen skall kunna undanröjas och redan under våren 1991

återkomma med förslag till åtgärder.

dels att utskottets hemställan under 13 bort ha följande

lydelse:

13. beträffande fråga om utredning av skattereformens

effekter för bowlingen m.m.

att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Kr521 yrkande 5

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om

behovet av åtgärder för att undanröja skattereformens effekter

för bl.a. bowlingen.

Särskilda yttranden

1. Idrottsrörelsens framtida inriktning (mom. 1)

Kaj Nilsson (mp) anför:

Jag vill framhålla betydelsen av att idrottsrörelsen bevarar

sin ställning som en organisation för fysisk rekreation med en

bred bas av motionsidrott. Jag förutsätter vidare att de hot mot

verksamhetens utveckling som ligger i en dominerande

kommersialisering och i den svårupptäckta medicineringen ges

tillräcklig uppmärksamhet av alla berörda intressenter.

2. Idrottsrörelsens framtida inriktning (mom. 1)

Lars Ernestam och Margareta Fogelberg (båda fp) anför:

I anslutning till frågan om idrottsrörelsens framtida

inriktning vill vi framhålla den stora betydelse som inkomsterna

från spel och lotterier har för verksamhetens finansiering. Vi

erinrar om att riksdagen uttalat sig för en översyn av

lotterilagen varvid ett syfte har varit att ge folkrörelserna

möjlighet att utveckla och förnya sin spel- och

lotteriverksamhet.

3. Ridsporten (mom. 5)

Stina Gustavsson och Stina Eliasson (båda c) anför:

Vi vill understryka vikten av att det utredningsarbete som

utskottet omnämnt drivs skyndsamt och snarast leder till förslag

till förbättringar av sportens förhållanden.