Bet. 1990/91:KrU18

Kulturutskottets betänkande

1990/91:KRU18

Folkrörelse- och ungdomsverksamhet m.m.

Innehåll

Sammanfattning

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

1990/91

KrU18

Sammanfattning

Utskottet behandlar i detta betänkande dels de förslag som

regeringen lagt fram i budgetpropositionen om det statliga

stödet till ungdoms- och folkrörelseverksamhet, dels förslag i

proposition 78 om internationellt ungdomsutbyte. I sammanhanget

behandlas ett antal motioner som väckts med anledning av

propositionerna.

I budgetpropositionen lämnas förslag till den huvudsakliga

inriktningen av statens ungdomsråds verksamhet, vilket bl.a.

innebär att rådet skall bidra till att en samordning av de

statliga insatserna inom ungdomsområdet kommer till stånd.

Utskottet anser att riksdagen bör godkänna regeringens förslag i

detta avseende. Ett motionsförslag om avvecklande av

ungdomsrådet avstyrks. Utskottet tillstyrker förslaget till

medelsanvisning till statens ungdomsråd, vilket innebär att ett

förslagsanslag på 5596000 kr. bör anvisas för nästa

budgetår. Utskottet tillstyrker även regeringens förslag att

anvisa 98373000 kr. till anslaget Bidrag till central och

lokal ungdomsverksamhet m.m.

Regeringen föreslår att -- som kompensation för

skattereformens effekter -- 100 milj.kr. anvisas som bidrag till

folkrörelser som bedriver barn- och ungdomsverksamhet. Av detta

belopp är 65 milj.kr. avsett för idrottsrörelsen (se även bet.

KrUl7) och 14 milj.kr. för ungdomsorganisationernas lokala

verksamhet. Utskottet tillstyrker regeringens förslag. Utskottet

lämnar i betänkandet en redovisning även för andra åtgärder

regeringen föreslagit i angivna syfte och i vilka sammanhang

förslagen behandlas i riksdagen.

Utskottet behandlar i betänkandet även ett antal frågor om

folkrörelsernas lotterier. Med anledning av vad som anförs i

budgetpropositionen föreslår utskottet att det i lotterilagen

införs en bestämmelse som innehåller att värdet av en bingovinst

får uppgå till högst ett basbelopp. Hitintills har sådan vinst

fått uppgå till högst ett halvt basbelopp. Utskottet avstyrker

ett antal motionsyrkanden med hänvisning främst till uppdraget

för den av utskottet förordade utredningen om

lotterilagstiftningen, som kommer att tillsättas inom kort.

I proposition 78 om internationellt ungdomsutbyte föreslås

bl.a. att 2700000 kr. skall anvisas till Stiftelsen för

internationellt ungdomsutbyte, som skall kunna ta ett visst

centralt samordnings- och informationsansvar för det

internationella ungdomsutbytet. Vidare föreslås att 1350000

kr. skall anvisas för Landsrådet för Sveriges

ungdomsorganisationer. Utskottet tillstyrker förslagen till

medelsanvisning.

I propositionen anges vidare tre mål för det internationella

ungdomsutbytet. Utbytet bör breddas till fler ungdomsgrupper och

till sådana geografiska områden som Sverige har litet utbyte

med. Vidare bör information och samordning av internationellt

ungdomsutbyte förbättras. Slutligen bör det s.k. Ungdomskortet

behållas. Enligt propositionen bör också konsumentskyddet i

samband med resor i utlandet övervägas i syfte att det skall

förstärkas, särskilt för ungdomar. Utskottet anser att vad som

anförs i propositionen om åtgärder för att främja

internationellt ungdomsutbyte inte bör föranleda någon erinran

från riksdagens sida.

Till betänkandet har fogats sexton reservationer och två

särskilda yttranden.

Propositionerna

Regeringen har i proposition 1990/91:100 bil. 15

(civildepartementet)

dels under punkt H 1 (s. 103--107) föreslagit riksdagen

att

1. godkänna att den huvudsakliga inriktningen för statens

ungdomsråds verksamhet skall vara i enlighet med vad i

propositionen föreslagits i avsnittet Förslag,

2. till Statens ungdomsråd för budgetåret 1991/92 anvisa ett

förslagsanslag på 5 596 000 kr.

dels under punkt H 2 (s. 107--110) föreslagit riksdagen

att till Bidrag till central och lokal ungdomsverksamhet m.m.

för budgetåret 1991/92 anvisa ett reservationsanslag på

98373000 kr.

dels under punkt H 5 (s. 111--113) föreslagit riksdagen

att

1. godkänna att den huvudsakliga inriktningen för

lotterinämndens verksamhet skall vara i enlighet med vad i

propositionen förordats i avsnittet Förslag,

2. till Lotterinämnden för budgetåret 1991/92 anvisa ett

ramanslag på 2 074 000 kr.

dels under punkt H 7 (s. 115--117) föreslagit riksdagen

att till Bidrag till folkrörelserna för budgetåret 1991/92

anvisa ett reservationsanslag på 100000000 kr.

Regeringen har i proposition 1990/91:78 om internationellt

ungdomsutbyte (civildepartementet)

1. föreslagit riksdagen att till Stöd till internationellt

ungdomssamarbete för budgetåret 1991/92 anvisa ett

reservationsanslag på 4050000 kr.,

2. berett riksdagen tillfälle att ta del av vad i

propositionen anförts om behovet av åtgärder för att främja

internationellt ungdomsutbyte och om den inriktning som dessa

åtgärder bör få (avsnitt 2.2--2.4).

Motionerna

Motioner som väckts under den allmänna motionstiden 1991

1990/91:Kr327 av Karin Israelsson (c) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om förbud mot kontantvinster i bingospel,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om kartläggning av roulettspelets omfattning.

1990/91:Kr353 av Inger Schörling och Gösta Lyngå (mp) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om anordnandet av fyra extra Trissomgångar

från vilka vinsten skall tillfalla ungdomsverksamhet, speciellt

breddidrotten.

1990/91:Kr401 av Sten Andersson i Malmö (m) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om ett kasino i Malmö.

1990/91:Kr404 av Göthe Knutson och Gullan Lindblad (m) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om behovet av lagändring som tillåter

spelkasinon i Sverige.

1990/91:Kr405 av Lars Sundin (fp) vari yrkas att riksdagen hos

regeringen begär förslag till hur det statliga spelmonopolet kan

avvecklas samtidigt som nya bookmakers och andra arrangörer

tillåts verka i socialt acceptabla former.

1990/91:Kr406 av Jan Hyttring m.fl. (c) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar medge fyra extra

Trisslotteriomgångar för 1991 vars nettobehållning tillförs

folkrörelserna i enlighet med vad som anförts i motionen,

2. att riksdagen beslutar anslå 164400000 kr. under

anslaget H 7. Bidrag till folkrörelserna för användning i

enlighet med vad som anförts i motionen.

1990/91:Kr407 av Annika Åhnberg (v) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om projektanslag för verksamheter av typ Fryshuset i Stockholm.

1990/91:Kr408 av Lars Ernestam m.fl. (fp) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar avveckla statens ungdomsråd,

2. att riksdagen avslår regeringens förslag vad gäller

anslaget till statens ungdomsråd för budgetåret 1991/92,

3. att riksdagen, under förutsättning av bifall till yrkande 1

och 2, till Civildepartementet för budgetåret 1991/92 anvisar

1000000 kr. utöver vad regeringen föreslagit eller således

62193000 kr.

1990/91:Kr504 av Inger Schörling m.fl. (mp) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att

pengar tas från de statliga lotterierna till stöd åt

föreningarna inom ungdomsidrotten för att stödja dessa i deras

arbete med att få med de "glömda" ungdomarna i sin verksamhet.

Motiveringen återfinns i motion 1990/91:So226.

1990/91:Kr513 av Bo Lundgren m.fl. (m) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om en utökning av ideella organisationers

andel av den totala spelmarknaden,

3. att riksdagen beslutar att penningvinster i lokala,

regionala och riksomfattande föreningslotterier skall tillåtas i

enlighet med vad som anförts i motionen,

4. att riksdagen beslutar slopa den beloppsmässiga

begränsningen för penningvinster i föreningslotterier,

5. att riksdagen beslutar slopa tillståndsplikten för lokala

föreningslotterier bedrivna från fast försäljningsställe,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om automatspel,

7. att riksdagen hos regeringen begär förslag om rätt för

ideella organisationer att anordna lotterier av samma typ som

det s.k. trisslotteriet,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts beträffande ideella organisationers rätt att

utveckla nya spelformer.

1990/91:Kr521 av Lars Werner m.fl. (v) vari yrkas

3. att riksdagen begär att regeringen ger AB Penninglotteriet

i uppdrag att fyra (4) extra Trisslotteriomgångar genomförs till

förmån för svensk idrott, i enlighet med vad som anförts i

motionen,

1990/91:Kr525 av Gösta Lyngå m.fl. (mp) vari yrkas

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om anordnandet av fyra extra Trissomgångar

från vilka vinsten skall tillfalla ungdomsverksamhet, speciellt

breddidrotten.

1990/91:Kr526 av andre vice talman Christer Eirefelt m.fl.

(fp) vari yrkas

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om villkoren för folkrörelsernas spel och

lotterier.

1990/91:L712 av Helge Hagberg och Lars Svensson (s) vari yrkas

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om villkoren för arrangörer av studerandeutbyte

mellan Sverige och andra länder.

Motioner som väckts med anledning av proposition 1990/91:78

1990/91:Kr10 av Ylva Johansson m.fl. (v) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om stimulansbidrag för att öka deltagandet i

ungdomsutbyte bland de ungdomar som i dag inte alls eller i

liten utsträckning deltar,

2. att riksdagen för budgetåret 1991/92 anslår 10000000

kr. utöver regeringens förslag till stimulansbidrag för att öka

deltagandet bland de ungdomar som i dag inte alls eller i liten

utsträckning deltar i ungdomsutbytet,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om avtal gällande ungdomssamarbete med

programländerna,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att avskaffa visumtvånget för de ungdomar

som deltar i ungdomsutbyte,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att avskaffa krav på ekonomiska garantier

vid deltagande i ungdomsutbyte,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att elev som studerar ett år utomlands på

gymnasienivå skall få behålla sina studiebidrag,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om ungdomsutbytescertifikat,

8. att riksdagen till Landsrådet för Sveriges

ungdomsorganisationer för budgetåret 1991/92 anslår 40000 kr.

utöver regeringens förslag, eller således 1 390 000 kr.

1990/91:Kr11 av Ingrid Sundberg m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om inriktningen av stödet till

internationellt ungdomsutbyte,

2. att riksdagen till stöd till Landsrådet för Sveriges

ungdomsorganisationer och Stiftelsen för internationellt

ungdomsutbyte för budgetåret 1991/92 anvisar ett

reservationsanslag på 3050000 kr.,

3. att riksdagen till stöd till gymnasiala studier utomlands

till centrala studiestödsnämnden för budgetåret 1991/92 anvisar

1000000 kr. i enlighet med vad som anförts i motionen.

1990/91:Kr12 av Larz Johansson m.fl. (c) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om det internationella ungdomsutbytet.

Utskottet

Statens ungdomsråd (H 1)

I budgetpropositionen föreslår ungdomsministern att

ungdomsrådets huvudsakliga verksamhet skall inriktas på att

-främja fritids- och kulturverksamhet,

-redovisa ungdomars levnadsvillkor och utifrån detta föreslå

förändringar av ungdomspolitiken,

-inom sitt område samarbeta med kommunerna,

-hålla goda kontakter med ungdomsorganisationer och nya

ungdomsrörelser,

-bidra till att en samordning av de statliga insatserna inom

ungdomsområdet kommer till stånd,

-följa upp och utvärdera statliga insatser inom sitt område

för ungdomar samt

-de förändringar som närmare redovisas under anslaget H 2

genomförs.

I propositionen föreslås vidare att anslaget för budgetåret

1991/92 förs upp med 5596000 kr., vilket innebär en

minskning med 159000 kr. Minskningen beror dels på att en

engångsanvisning till rådet upphör, dels på att medel som nu

disponeras av regeringen inte föreslås fortsätta att utgå.

I motion Kr408 (fp) erinrar motionärerna om att ungdomsrådet i

sin anslagsframställning för det kommande budgetåret konstaterat

att rådet haft svårt att profilera sig som myndighet samt att

rådet har upplevt sitt samordningsansvar som otydligt och menar

att man har svårigheter att fullgöra sin uppgift som myndighet.

Enligt motionärernas uppfattning är den utrednings- och

samordningsverksamhet som ungdomsrådet bedriver inte av sådan

angelägenhetsgrad att den behöver drivas i statlig regi.

Motionärerna föreslår att riksdagen beslutar avveckla statens

ungdomsråd (yrkande 1). Uppgiften att fördela anslagen till

ungdomsorganisationerna bör enligt motionärerna i stället

ankomma på civildepartementet. Därför föreslås att regeringens

förslag vad gäller anslaget till statens ungdomsråd avslås

(yrkande 2) och att under anslaget A 1. Civildepartementet m.m.

i stället anvisas 1 milj.kr. utöver vad regeringen föreslagit

(yrkande 3).

Utskottet vill erinra om vad som sägs i budgetpropositionen om

behovet av en samordnande funktion för att regering och riksdag

skall kunna få den samlade bild som behövs som underlag för

olika beslut. Mot denna bakgrund är det enligt ungdomsministerns

mening viktigt att det görs en översyn av statens ungdomsråd och

andra organ som finns på central nivå för att sköta

ungdomsfrågorna. Resultatet av en sådan översyn skall vara att

få en så effektiv hantering som möjligt av ungdomsfrågorna på

central nivå och väl underbyggda beslutsunderlag för centrala

ungdomspolitiska insatser. Förutom detta skall översynen också

leda till förslag om hur en bättre samordning, utvärdering och

uppföljning av insatserna på ungdomsområdet kan ske.

Utskottet är inte berett att förorda en utredning som är mera

långtgående än den i propositionen angivna. Än mindre kan

utskottet med anledning av vad som anförts i motion Kr408

förorda att statens ungdomsråd avvecklas. Utskottet avstyrker

därför motionen i aktuell del (yrkande 1).

Utskottet har inte något att erinra i fråga om regeringens

förslag till huvudsaklig inriktning av statens ungdomsråds

verksamhet.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag till medelsanvisning

och avstyrker motion Kr408 yrkandena 2 och 3.

Bidrag till central och lokal ungdomsverksamhet m.m. (H 2)

Syftet med det statliga stödet till central och lokal

ungdomsverksamhet är att främja en demokratisk fostran genom

barns och ungdomars engagemang i föreningslivet och att medverka

till en meningsfull fritid för barn och ungdomar. Enligt

budgetpropositionen bör statsbidragssystemet i fortsättningen

utformas så att det ger organisationerna större frihet att styra

verksamheten mot de prioriterade målen. Statsbidraget bör därför

utgöra ett stöd till varje organisation som helhet utan någon

uppdelning mellan resp. organisations centrala och lokala

verksamhet.

I budgetpropositionen föreslås att anslaget höjs med drygt 3

milj.kr. till 98373000 kr. Utskottet -- som inte har något

att erinra mot det i propositionen redovisade reformerade

bidragssystemet -- tillstyrker förslaget.

Utskottet behandlar i detta sammanhang motion Kr407 (v), vari

tas upp frågan om stöd till den typ av verksamhet som bedrivs i

Fryshuset i Stockholm, där man tar vara på och uppmuntrar

ungdomars kraft och initiativförmåga. Det mesta av arbetet i

Fryshuset drivs som samarbetsprojekt där många organisationer

och rörelser engageras. Motionären anser att ett anslag på 5

milj.kr. för projekt av det slag som bedrivs i Fryshuset bör

utgå.

Utskottet delar motionärens uppfattning att den verksamhet som

bedrivs i Stiftelsen KFUM Söders Fritidsgård, det s.k. Fryshuset

i Stockholm, är synnerligen värdefull. Enligt vad utskottet har

inhämtat kan bidrag till organisationer för den typ av projekt

som här avses lämnas av regeringens barn- och ungdomsdelegation,

som disponerar medel från Allmänna arvsfonden. Utskottet anser

att förslaget i motion Kr407 inte påkallar någon riksdagens

åtgärd.

Stöd till internationellt ungdomsutbyte

I proposition 78 om internationellt ungdomsutbyte redovisas

regeringens förslag och bedömningar för att främja och

underlätta det internationella ungdomsutbytet. Bl.a. föreslås

att Stiftelsen för internationellt ungdomsutbyte anvisas medel

för att kunna ta ett visst samordnings- och informationsansvar

för det internationella ungdomsutbytet.

Ungdomsministern pekar på tre mål som bör nås med hennes

förslag.

Det första målet -- ett breddat ungdomsutbyte -- innebär att

Stiftelsen för internationellt ungdomsutbyte skall ges ökade

möjligheter

- att stödja särskilda insatser för att bredda ungdomsutbytet

till andra grupper än de som traditionellt deltar och

- att stimulera utbyte med geografiska områden som Sverige har

litet utbyte med.

Det andra målet innebär förbättrad information och samordning.

Stiftelsen för internationellt ungdomsutbyte skall ges ett

samordnande ansvar för information kring ungdomsutbyte samt

utveckla och stimulera det svenska ungdomsutbytet. Stiftelsen

skall dessutom ges möjlighet att utveckla ett informationssystem

om ungdomsutbyte.

Det tredje målet innebär att det s.k. Ungdomskortet skall ges

fortsatt stöd under nästa budgetår. Kortet ger ungdomar rabatt

på resande, kost, logi, kulturevenemang m.m.

Vidare görs i propositionen bedömningen att det förenklade

säsongsarbetstillståndet, som införs till sommarsäsongen 1991,

kommer att underlätta för utländska ungdomar att feriearbeta i

Sverige. De nuvarande bestämmelserna om visum i utlänningslagen

(1989:529) bör inte ändras. Konsumentskyddet i samband med

ungdomars resor i utlandet bör övervägas ytterligare i syfte att

förstärka skyddet, särskilt för ungdomar.

Slutligen bör enligt propositionen åtgärder vidtas för att

bättre kunna ta hand om de svenska ungdomar som har utsatts för

brott i utlandet.

Utskottet instämmer i ungdomsministerns uppfattning att

ungdomars kontakter med andra länder får en allt större

betydelse. Ett internationellt utbyte är viktigt för unga

människor både i personligt och socialt hänseende. Dessutom har

ungdomars kontakter med andra länder betydelse för samhället i

stort. Det är viktigt att människor tidigt i livet får kunskaper

om olika kulturer och traditioner. De svenska ungdomar som

kommer i kontakt med andra länders kulturer har större

möjligheter att också lära sig förstå invandrar- och

flyktingungdomar här i landet. Utskottet instämmer även i vad

som sägs i propositionen om att ett erfarenhetsutbyte mellan

människor från olika länder kan bidra till fred och avspänning.

I propositionen föreslås att anslaget Stöd till

internationellt ungdomssamarbete (H 3) skall höjas med

1752000 kr. till totalt 4050000 kr. Av beloppet beräknas

1350000 kr. för Landsrådet för Sveriges

ungdomsorganisationer och 2700000 kr. för Stiftelsen för

internationellt ungdomsutbyte.

Utskottet behandlar i det följande inledningsvis motioner som

berör anslagsfrågor. Därefter behandlar utskottet övriga

motioner som är föranledda av propositionen.

I motion Kr10 (v) yrkande 8 föreslås att för Landsrådet för

Sveriges ungdomsorganisationer skall beräknas 40000 kr.

utöver vad regeringen föreslagit eller sammanlagt 1390000

kr.

Med hänsyn till att regeringen föreslagit en uppräkning om

52000 kr. anser utskottet det inte motiverat att ytterligare

höja bidraget till Landsrådet för Sveriges

ungdomsorganisationer. Utskottet avstyrker alltså motion Kr10

yrkande 8.

Utskottet tar härefter upp till behandling frågor som avser

eller har samband med anslagsberäkningen för Stiftelsen för

internationellt ungdomsutbyte.

I motion Kr10 (v) yrkande 6 begärs att elever som studerar

ett år utomlands på gymnasienivå skall få behålla sina

studiebidrag. Även i motion Kr11 (m) behandlas frågan om bidrag

till elever som bedriver gymnasiestudier utomlands. Dessa bör

enligt motionärerna ha rätt till studiebidrag och

inackorderingstillägg på samma villkor som i Sverige (yrkande

1). Vidare föreslår motionärerna att av ökningen av bidraget

till internationellt ungdomsutbyte en viss del i stället bör

riktas till ungdomar som bl.a. genom organisationer ges

möjlighet till gymnasiestudier utomlands. Fördelningen av medlen

bör göras av centrala studiestödsnämnden. Motionärerna föreslår

att anslaget Stöd till internationellt ungdomssamarbete skall

bestämmas till 3050000 kr., vilket understiger regeringens

förslag med 1 milj.kr. (yrkande 2). I stället bör anslaget

Studiehjälp m.m. under utbildningsdepartementets huvudtitel

tillföras 1 milj.kr. för angivna ändamål (yrkande 3).

Utskottet vill med anledning av motionerna erinra om att

ungdomsministern i propositionen (s. 14) bl.a. anför följande.

Frågan om att underlätta studerandeutbytet har diskuterats

i riksdagen vid olika tillfällen. Framför allt har det gällt om

en elev som studerar ett år utomlands på gymnasienivå skall få

behålla sina studiebidrag. Centrala studiestödsnämnden föreslog

detta i sin anslagsframställan för budgetåret 1988/89. Även om

riksdagen såg positivt på förslaget från nämnden ansåg man i

likhet med regeringen att förslaget av statsfinansiella skäl

inte kunde genomföras (prop. 1987/88:100 bil. 10, SfU20, rskr.

216). Vid behandling av 1989 års budgetproposition vidhöll

riksdagen denna uppfattning (prop. 1988/89:100 bil. 10, SfU15,

rskr. 173) men erinrade samtidigt om att nämnden enligt

regeringens särskilda direktiv för budgetperioden

1990/91--1992/93 skulle prioritera förändringar av

studiehjälpssystemet. Inom ramen för detta uppdrag borde, enligt

riksdagens mening, utrymme finnas för att ytterligare överväga

frågan. Centrala studiestödsnämnden kommer att presentera sina

resultat i sin kommande anslagsframställan. Jag lägger därför

inte nu fram något förslag om hur studerandeutbytet kan

underlättas.

Utskottet anser att centrala studiestödsnämndens överväganden

inte bör föregripas.

I motion Kr10 (v) tas också upp en annan fråga som avser

storleken av medelsberäkningen till Stiftelsen för

internationellt ungdomsutbyte. Motionärerna föreslår att ett

särskilt stimulansbidrag skall inrättas för att bredda

ungdomsutbytet och öka deltagandet bland de ungdomar som i dag

inte alls eller i liten utsträckning deltar i sådant utbyte

(yrkande 1). Bidraget bör enligt motionärerna utgå till

kommunerna. Riksdagen bör för detta ändamål beräkna 10 milj.kr.

utöver regeringens förslag (yrkande 2).

Utskottet vill med anledning av motionen erinra om att -- som

tidigare angetts -- frågan om breddning av ungdomsutbytet

uppmärksammats i propositionen. Av denna (s. 5) framgår det att

Stiftelsen för internationellt ungdomsutbyte -- utöver de medel

som beräknats för nästa budgetår, nämligen 2,7 milj.kr. --

kommer att tillföras 2,3 milj.kr. från anslaget Bidrag till

central och lokal ungdomsverksamhet m.m., nämligen medel som nu

disponeras av regeringen för aktiviteter inom ungdomsområdet.

Enligt vad utskottet erfarit kommer medel som sålunda tillförts

stiftelsen att användas bl.a. för att ungdomsorganisationerna

skall kunna nå de ungdomsgrupper som motionärerna avser,

nämligen ungdomar i socialt utsatta miljöer, handikappade m.fl.

Mot bl.a. här angiven bakgrund avstyrker utskottet att särskilda

medel beräknas för det ändamål som avses i motion Kr10 i här

aktuell del.

Med hänvisning till vad som anförts i det föregående

tillstyrks regeringens förslag till medelsberäkning för

stiftelsen. Motion Kr10 yrkandena 1, 2 och 6 samt motion Kr11

yrkandena 1, 2 och 3 avstyrks.

I motion Kr12 (c) begärs förtydliganden av uppgifterna för

Stiftelsen för internationellt ungdomsutbyte och Landsrådet för

Sveriges ungdomsorganisationer. Enligt motionärerna skall

uppgifterna för stiftelsen vara att sprida information om

aktiviteter som finns samt stödja aktiviteter från ungdomars och

ungdomsorganisationernas sida -- inte att koordinera eller

bedriva egen verksamhet. Det skall inte heller råda något tvivel

om att det är Landsrådet för Sveriges ungdomsorganisationer som

ansvarar för samordningen av utbytesverksamheten för de

organisationer som ingår däri.

Utskottet vill erinra om att frågan om stiftelsens uppgifter

är föremål för uppmärksamhet i propositionen (s. 8), där det

bl.a. uttalas att stiftelsen skall ges ett samordnande ansvar

för information kring ungdomsutbyte. Vidare betonas att en

samordnande funktion inte innebär att frivilligorganisationernas

ungdomsutbyte samordnas utan att detta fortsätter på samma sätt

som i dag. Utskottet anser att de redovisade uttalandena helt

står i överensstämmelse med det synsätt som präglar motionen.

Någon riksdagens åtgärd är därför inte erforderlig med anledning

av motion Kr12.

I motion Kr10 (v) föreslås att ungdomsutbyte skall

stimuleras med de länder som tecknat avtal med Sverige om en mer

långsiktig biståndsverksamhet, s.k. programländer.

Motionärernas förslag innebär bl.a. att en paragraf i alla avtal

mellan Sverige och programländerna skall gälla ungdomssamarbete

(yrkande 3).

Utskottet vill påminna om att det i propositionen framhålls

att utbytet med tredje världen bör stimuleras och att

möjligheterna till ungdomsutbyte bör tas till vara i Sveriges

kontakter med samarbetsländerna inom biståndet. Med hänsyn till

vad som sålunda anförts, anser utskottet att motion Kr10 yrkande

3 inte påkallar någon riksdagens åtgärd.

I samma motion, Kr10 (v), föreslås att Sverige skall

avskaffa visumtvånget för de ungdomar som deltar i

organiserat ungdomsutbyte och uppfyller vissa minimikrav

(yrkande 4). Enligt motionärerna bör Sverige även verka för att

andra länder gör detsamma.

Även denna fråga behandlas i propositionen (s. 13). Enligt

ungdomsministerns bedömning bör de nuvarande bestämmelserna om

visum i utlänningslagen (1989:529) inte ändras. Utskottet vill

också erinra om att utrikesutskottet i sitt betänkande

1989/90:UU16 om samarbete med Baltikum, Central- och Östeuropa

anfört följande.

Riksdagen har fastslagit att Sverige skall ha en reglerad

invandring. Viseringar är ett viktigt instrument för att

förhindra en okontrollerad invandring till Sverige. Om

viseringsplikt föreligger kan behövliga skärpningar eller

lättnader införas med kort varsel.

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motion

Kr10 yrkande 4.

I ett annat yrkande i motion Kr10 (v) föreslås bl.a. att

kravet på att inresande skall lämna ekonomiska garantier

avskaffas vid ungdomsutbyte (yrkande 5).

Utskottet vill framhålla att de krav på ekonomiska garantier

som föreskrivs enligt bestämmelserna i 3 kap. 4 §

utlänningsförordningen (1989:547) gäller högskolestuderande. För

utländska gymnasiestuderande som kommer till Sverige är det --

enligt vad utskottet inhämtat -- till fyllest att en

utbytesorganisation antagit en studerande till sitt

utbytesprogram. För dessa behövs således ingen ekonomisk

garanti. Utskottet anser därför att motion Kr10 yrkande 5 inte

erfordrar någon riksdagens åtgärd.

I motion Kr10 (v) behandlas också frågan om ett s.k.

ungdomsutbytescertifikat (yrkande 7). Ett sådant certifikat

skulle enligt motionärerna innebära att ungdomar som deltar i

ett utbytesprogram garanteras vissa rättigheter både i hemlandet

och i det land de reser till.

Ungdomsministern anger i propositionen (s. 15) att Europarådet

föreslagit ett stort projekt som bl.a. skall leda fram till ett

legalt bindande dokument om ungdomsutbyte, ett s.k.

ungdomsutbytescertifikat. Sverige är ett av de länder, som i

samband med den europeiska ungdomsministerkonferensen i Lissabon

hösten 1990 antog ett slutdokument. I detta rekommenderas de

länder som undertecknat den europeiska kulturkonventionen att

bl.a. vidta lämpliga administrativa steg för att eliminera de

juridiska, administrativa och ekonomiska hinder som ungdomar

möter såväl i hemlandet som utomlands -- dock utan att

kompromettera lagstiftningens allmänna syfte -- och som i dag

skapar sådana barriärer, samt att granska förutsättningarna att

förse ungdomar som deltar i utbytesprojekt med ett lämpligt

persondokument som skulle undanröja dessa hinder.

Det anförda ger utskottet anledning att utgå från att

regeringen för närvarande överväger möjligheterna att införa ett

ungdomsutbytescertifikat. Utskottet avstyrker därför motion Kr10

yrkande 7.

I motion L712 (s) behandlas frågan om villkoren för

arrangörer av studerandeutbyte mellan Sverige och andra

länder. Motionärerna framhåller bl.a. att utlandsvistelsen för

en del ungdomar kan bli en katastrof. Ofta är boendet i

värdlandet en orsak härtill, något som arrangörsorganisationerna

i Sverige har mindre inflytande över. I motionen föreslås att

konsumentverket bl.a. skall få i uppdrag att ingå en

överenskommelse med de organisationer som arrangerar

internationellt ungdomsutbyte. Överenskommelsen skall resultera

i ökad insyn i organisationernas verksamhet samt ge ökade

möjligheter till ekonomisk gottgörelse till de ungdomar som

drabbas av oacceptabla boende- och studievillkor.

Konsumentverket bör även få i uppdrag att överväga någon lämplig

form av legitimering av arrangörsorganisationer som bedriver

studerandeutbytesverksamhet.

Utskottet vill erinra om att ungdomsministern i propositionen

(s. 19) framhåller att nästan alla arrangörer i en

överenskommelse med konsumentverket förbundit sig att följa

vissa regler vid anordnandet av ettårsvistelser utomlands.

Bestämmelserna innebär bl.a. att arrangören noggrant skall

pröva sökandens och värdfamiljernas lämplighet och motivation

för vistelsen. Ett förberedelse- och uppföljningsprogram skall

finnas för eleven. En kontaktperson skall finnas på lämpligt

avstånd från värdfamiljen m.m. Konsumentverkets överenskommelser

ger en god vägledning om vilka krav som kan ställas på

arrangemangen. Det är emellertid -- enligt ungdomsministern --

svårt att kontrollera att överenskommelserna följs samtidigt som

sanktionsmöjligheterna mot den arrangör som bryter mot

överenskommelsen är få.

Enligt utskottets mening är det angeläget att regeringen noga

följer de frågor som motionärerna tar upp om arrangörernas

ansvar för studerandeutbyte med utlandet. Ytterligare erfarenhet

av sådant utbyte bör avvaktas. Utskottet är därför inte berett

att förorda att riksdagen framställer krav på att sådana

åtgärder som anges i motionen skall vidtas. Utskottet anser att

motion L712 inte bör föranleda någon riksdagens åtgärd.

Utskottet anser att vad som i övrigt anförs i propositionen om

åtgärder för att främja internationellt ungdomsutbyte inte bör

föranleda någon erinran från riksdagens sida.

Lotterinämnden (H 5)

Utskottet tillstyrker förslag av regeringen att riksdagen

skall godkänna att lotterinämndens verksamhet för den kommande

treårsperioden i huvudsak inriktas på att utbilda och

vidareutbilda myndigheternas handläggare och kontrollanter,

kartlägga roulett- och kortspelsverksamheten samt utvärdera de

ändringar av lotterilagen som trädde i kraft den 1 januari 1989

(avsnittet Förslag i propositionen).

Vidare tillstyrker utskottet regeringens förslag att riksdagen

till Lotterinämnden för nästa budgetår skall anvisa ett

ramanslag på 2074000 kr.

Utskottet behandlar i ett följande avsnitt vissa frågor om

lotterier och spel som inte har ett omedelbart samband med

förslagen under förevarande anslag.

Bidrag till folkrörelserna (H 7)

Ungdomsministern anför i propositionen inledningsvis följande

(bil. l5, s. ll6).

Skattereformens effekter för folkrörelserna har följts upp

särskilt inom regeringskansliet. Resultatet av detta arbete

visar att särskilda icke avsedda effekter kan drabba de ideella

folkrörelserna. Framför allt får folkrörelserna ökade kostnader

på grund av breddningen av mervärdeskatten samtidigt som man

inte har möjlighet att dra av dessa kostnader i sin verksamhet.

En av de bärande tankarna i skattereformen har varit att den

enskilde genom en högre disponibel inkomst själv skall kunna

avgöra hur han eller hon skall prioritera sina utgifter. Detta

bör enligt min mening även kunna medföra ökade intäkter för

föreningslivet. Emellertid anser jag att särskilt barn- och

ungdomsverksamheten kan drabbas av negativa effekter.

Folkrörelserna har pekat på att skattereformen medför

administrativt merarbete och ökade kostnader. Min mening är att

regeringens samlade åtgärder för att kompensera folkrörelserna

begränsar dessa problem.

I anslutning till det sagda hänvisas i propositionen till

följande åtgärder som regeringen föreslår i

budgetpropositionen. Utskottet redovisar i anslutning därtill

bl.a. i vilka sammanhang frågorna behandlas i riksdagen.

Vissa åtgärder specifika för idrottsrörelsen föreslås

eller redovisas i budgetpropositionen (se främst redovisningen i

bil. l3, s. 99--100). Förslag som avser en höjning av det lokala

aktivitetsstödet inom idrottsområdet behandlas i

kulturutskottets betänkande KrU17 om idrott. Det bör dock

påpekas att förslag till medelsanvisning som medger höjningen

behandlas i detta betänkande. Riksdagen har efter förslag i

proposition 76 genom ändring av bl.a. lagen (1962:381) om allmän

försäkring medgett att idrottslig verksamhet även framdeles

skall vara befriad från uttag av socialavgifter på ersättningar

upp till ett halvt basbelopp. En mindre ändring i

propositionsförslaget gjordes av riksdagen efter förslag av

socialförsäkringsutskottet som behandlat ärendet i sitt

betänkande SfUl0. Då det gäller kompensationen till idrotten för

effekterna av skattereformen bör här också -- utöver vad som

redovisas i det följande och som avser även andra folkrörelser

-- nämnas att regeringen under finanshuvudtiteln föreslagit att

AB Tipstjänst tills vidare skall vara oförhindrat att upp till

en ram på 50 milj.kr. årligen använda medel för stöd till

idrotten för ändamål som kritiserats av riksdagens revisorer

(bil. 9, s. 105--106). Förslaget behandlas av finansutskottet i

betänkandet FiU19. Beträffande frågor som prövas av

riksskatteverket och är av betydelse för idrottsrörelsen

hänvisar utskottet till redovisningen i budgetpropositionen

(bil. 13, s. 100) och till behandlingen i skatteutskottet av

motioner som väckts under allmänna motionstiden (se bet. SkU17).

Frågor om kompensation till handikapprörelsen behandlas av

socialutskottet i betänkandet SoU12 efter förslag i

budgetpropositionen (bil. 7, främst s. 159--161).

Likaledes efter förslag i budgetpropositionen (bil. 15, s.

95--96) och efter beredning i kulturutskottet (bet. KrUl4) har

riksdagen beslutat att trossamfunden skall få vissa ökade

resurser. Denna uppräkning av resurserna har dock varit

motiverad av att riksdagen förra året efter förslag av utskottet

begärde en sådan uppräkning. Med hänsyn till vad som anförs i

budgetpropositionen vill utskottet därför påpeka att de i

propositionen åsyftade ökade resurserna till trossamfunden inte

kan tas till intäkt för påståendet att dessa därigenom fått en

kompensation för skattereformens effekter. Detta framgår av

utskottets betänkande KrU14. Utskottet återkommer i det följande

-- med anledning av regeringens förslag till ett särskilt bidrag

till folkrörelserna - till en i det angivna betänkandet förd

diskussion om i vad mån det är motiverat att riksdagen ger

trossamfunden och andra folkrörelser särskild kompensation för

skattereformens effekter.

Utskottet vill här också erinra om att utskottet i följande

avsnitt behandlar frågor om åtgärder för att ge folkrörelserna

ett ökat utrymme för att finansiera sin verksamhet genom

lotterier och spel.

Regeringen föreslår i propositionen ett särskilt bidrag till

folkrörelser som bedriver barn- och ungdomsverksamhet av olika

slag för att kompensera deras ökade kostnader för denna del av

verksamheten. Ett reservationsanslag på l00 milj.kr. föreslås

för ändamålet (H 7).

Under anslaget H 2 anges i propositionen (s. 109--110) att av

angivna belopp under H 7 skall 14 milj.kr. avsättas för

ungdomsorganisationernas lokala verksamhet.

Under anslaget E 1. Stöd till idrotten (bil. 13, s. 100) anges

att som kompensation för idrottsrörelsens barn- och

ungdomsverksamhet avsätts inom ramen för medelsanvisningen om

100 milj.kr. ett belopp om 65 milj.kr. för idrottens lokala

aktivitetsstöd. Beloppet avses senare överföras till anslaget E

1.

Av det sagda följer att -- om riksdagen godtar regeringens

förslag till medelsanvisning till Bidrag till folkrörelserna --

ett belopp om 21 milj.kr. (l00 - 14 - 65 ) kan disponeras för

riktade insatser till folkrörelser som bedriver barn- och

ungdomsverksamhet.

I motion Kr406 (c) yrkas att anslaget skall höjas med 64,4

milj.kr. till 164,4 milj.kr. Motionärerna hänvisar till att i

centerpartiets idrottsmotion (Kr522) föreslagits en uppräkning

av det lokala aktivitetsstödet från nuvarande l7 kr. till 35 kr.

per sammankomst. De anser att motsvarande uppräkning bör göras

för de övriga organisationer som bedriver barn- och

ungdomsverksamhet. Det framgår inte av motionen hur

medelsberäkningen gjorts.

I sitt ovan angivna betänkande KrU14 om stöd till trossamfund

m.m. underströk utskottet enhälligt att det inte hade något mot

att den av regeringen föreslagna kompensationen till

folkrörelserna för skatteomläggningens effekter fått en stark

inriktning mot ett ökat stöd till barn- och ungdomsverksamhet. I

betänkandet hänvisades också till att bl.a. trossamfund och

nykterhetsorganisationer för den barn- och ungdomsverksamhet de

bedriver i betydande del får bidrag av medel som statens

ungdomsråd fördelar (anslaget H 2). En hänvisning gjordes även

till att riksdagen efter förslag av kulturutskottet uttalat sig

för att en översyn av lotterilagen skall göras. Huvudsyftet med

översynen skall vara att lotterilagstiftningen skall ges ett

sådant innehåll att den i förhållande till nuvarande

lagstiftning ger ett ökat utrymme -- för de folkrörelser som så

önskar -- att finansiera sin verksamhet genom lotterier och

spel. Utskottet avstyrkte i betänkandet enhälligt motioner om

riksdagsuttalanden syftande till kompensation för

skatteomläggningen för de fria trossamfunden och i några av

motionerna även för andra folkrörelser. Vid betänkandet fogades

särskilda yttranden om effekterna av skatteomläggningen för de

fria trossamfunden m.fl. Riksdagen har bifallit vad utskottet

hemställt i betänkandet.

Vad utskottet sålunda för kort tid sedan anfört om

kompensation till folkrörelserna för effekterna av

skattereformen är fortfarande giltigt. I konsekvens med

utskottets tidigare ställningstagande är det motiverat att medel

anvisas under ett nytt anslag för bidrag till folkrörelser som

bedriver barn- och ungdomsverksamhet. Med beaktande av de övriga

insatser som redovisats ovan och som utskottet i ett avseende

återkommer till i följande avsnitt är utskottet inte berett att

under anslaget förorda en medelsanvisning som är högre än den av

regeringen föreslagna. Utskottet avstyrker således motion Kr406

i här aktuell del (yrkande 2). Utskottet har inte något att

erinra mot en sådan överföring av viss del av medlen, bl.a. 65

milj.kr. till idrottsanslaget, som angetts i det föregående.

Lotterier och spel

Genom ändringar i lotterilagen år 1988 tilläts

penningvinster i bingospel. Utnyttjandet av denna möjlighet

har gett folkrörelserna ökade intäkter av spelet. Liksom då

utskottet under hösten 1990 behandlade samma fråga avstyrker

utskottet att möjligheten till penningvinster tas bort. Motion

Kr327 (c) yrkande 1 bör därför avslås.

I budgetpropositionen (bil. 15, s. 102) erinrar

ungdomsministern om att det i dag -- dvs. vid tidpunkten för

beslutet om innehållet i budgetpropositionen -- ges möjlighet

till vinster upp till ett värde motsvarande ett halvt basbelopp

för bingovinster. Ungdomsministern anför vidare att hon, för

att ge folkrörelserna möjligheter att ytterligare öka sina

intäkter av bingospel, föreslår att vinsternas storlek höjs från

ett halvt basbelopp till ett helt basbelopp.

Idrottsministern hänvisar i avsnittet i budgetpropositionen om

stöd till idrotten (bil. l3, s. 101) till att ungdomsministern

kommer att lägga fram förslag i angivna hänseende.

Trots de angivna uttalandena innehåller budgetpropositionen

inte något förslag till riksdagen om en höjning av

maximibeloppet för vinst i bingospel.

Lotterinämnden har den 14 februari 1991 utfärdat föreskrifter

och allmänna råd för tillståndsgivning enligt 11 § lotterilagen

i fråga om bingospel och annat spel i samband därmed från och

med den l mars l991 (KFS 1991:2, LN:1). Det föreskrivs däri att

värde av vinst ej får överstiga ett basbelopp enligt lagen

(1962:381) om allmän försäkring.

Oavsett hur det må förhålla sig med lotterinämndens rätt att

utan lagändring höja maximibeloppet för bingovinst (se bl.a.

bet. KrU 1987/88:22, s.l2--13), är det uppenbart att regeringen

inte haft för avsikt att få sitt förslag genomfört genom ett

anförande i budgetpropositionen av ungdomsministern -- eller

idrottsministern.

Utskottet anser att i den uppkomna situationen frågan om hur

hög en bingovinst får vara uttryckligen bör regleras i

lotterilagen i likhet med vad som redan nu gäller i fråga om

vinster i egentliga lotterier.

Utskottet delar uppfattningen att maximivinsten i bingospel

bör vara ett basbelopp enligt lagen om allmän försäkring.

Utskottet föreslår att det i 12 § tredje stycket lotterilagen

görs ett tillägg så att stycket får följande innehåll.

I bingospel som får anordnas med stöd av 11 § får vinsterna

inte utgöras av värdepapper. I sådant spel får värdet av vinst

inte överstiga ett basbelopp enligt lagen (1962:381) om allmän

försäkring.

Lagändringen bör träda i kraft den l juli i år.

Efter ett i denna del enhälligt förslag av kulturutskottet i

betänkandet KrU8 om lotterifrågor gav riksdagen i slutet av

förra året som sin mening regeringen till känna att en

parlamentarisk utredning borde tillsättas för att göra en

översyn av lotterilagen. Huvudsyftet med översynen bör vara

att lotterilagstiftningen skall ges ett sådant innehåll att den

i förhållande till nuvarande lagstiftning ger ett ökat utrymme

för de folkrörelser som så önskar att finansiera sin verksamhet

genom lotterier och spel. Utskottet preciserade i fem punkter

vad utredningsuppdraget bör omfatta.

Utskottet har inhämtat att regeringen inom kort kommer att ta

ställning till direktiv för en sådan översyn som riksdagen

begärt.

I två motioner, Kr513 (m) och Kr526 (fp), framställs yrkanden

som innebär att den av utskottet begärda lotteriutredningen

skall få i uppdrag att lägga fram förslag som har till syfte

att ge folkrörelserna möjlighet att öka sin andel av den

totala spelmarknaden.

Utskottet anser det inte motiverat att -- redan innan

utredningen tillsatts -- förorda att utredningsuppdraget skall

ges ett annat innehåll än vad utskottet för kort tid sedan

enhälligt förordat. Motion Kr5l3 yrkande 2 och motion Kr526

yrkande 3 avstyrks därför.

Utskottet förordade tillsättandet av en lotteriutredning bl.a.

med anledning av ett motionsyrkande (motion 1989/90:509 yrkande

8) om ideella organisationers rätt att utveckla nya

spelformer. Som följer av vad som anförts i det föregående --

och då det i yrkandet framställda kravet av utskottet togs upp

som en särskild utredningspunkt -- erfordrar ett nu framställt

yrkande med samma innehåll av samme huvudmotionär inte något

riksdagens initiativ. Motion Kr513 (m) yrkande 8 avstyrks

därför.

Vissa andra -- i samma motion, Kr513 (m), framställda --

yrkanden om ändringar i lotterilagstiftningen påkallar inte

någon riksdagens åtgärd. Liksom då utskottet enhälligt avstyrkte

yrkanden med samma innehåll i sitt ovan angivna betänkande KrU8

hänvisar utskottet i fråga om de nu aktuella yrkandena till den

av utskottet förordade utredningen (yrkandena 3,4 och 5).

Även yrkande 7 i motion Kr513 (m) avstyrks. Motionärerna vill

att ideella organisationer skall få anordna lotterier av samma

typ som Trisslotteriet. Utskottet hänvisar även i fråga om

detta yrkande till den av utskottet förordade

lotteriutredningen, som kan beräknas bli tillsatt inom en nära

framtid.

I 19 § lotterilagen stadgas bl.a. att det inte är tillåtet att

främja deltagande i ett utom landet anordnat lotteri.

Motionären bakom motion Kr405 (fp) anser att Tipstjänsts och

Trav och Galopps monopol på att hantera allt spel om pengar på

idrottstävlingar samt trav- och galopptävlingar skall upphävas.

Han hänvisar till att många svenskar börjat spela hos bookmakers

i London och anser att bookmakers borde få verka i vårt land

under socialt acceptabla former. Härigenom skulle bl.a. illegalt

spel kunna motverkas.

Utskottet anser att den av motionären väckta frågan ligger

inom ramen för den av utskottet begärda utredningen. Motionen

avstyrks därför.

En kartläggning av roulettspelets omfattning bör göras

enligt motion Kr327 (c) yrkande 2.

Motionsyrkandet avstyrks med hänvisning i första hand till

att, som angetts i det föregående, lotterinämnden under den

kommande perioden i huvudsak skall inrikta sin verksamhet på att

bl.a. kartlägga roulett- och kortspelsverksamheten.

I fyra motioner framställs krav som sammanfattningsvis kan

sägas syfta till att i avvaktan på resultatet av

lotteriutredningens arbete Svenska penninglotteriet skall ordna

fyra extra omgångar av Trisslotteriet och att

nettoöverskottet av dessa lotterier -- uppskattningsvis 160--170

milj.kr. -- skall tillfalla olika folkrörelseändamål.

Beträffande det närmare innehållet i motionerna, nämligen Kr353

(mp), Kr406 (c) yrkande 1, Kr521 (v) yrkande 3 och Kr525 (mp)

yrkande 7, hänvisar utskottet till dessa.

I den mån motionsyrkandena syftar till att kompensation för

skatteomläggningen skall lämnas vill utskottet framhålla att

utskottet i det föregående gjort en övergripande bedömning av

kompensationsbehovet och kompensationsmöjligheterna och därvid

tillstyrkt förslag av regeringen i fråga om särskild

medelsanvisning till ideella organisationer med barn- och

ungdomsverksamhet. Utskottet har också föreslagit en lagändring

som reglerar rätten att ordna bingo med relativt höga

vinstbelopp, något som torde ha stor betydelse särskilt för

idrottsrörelsen. Vidare har lämnats en redovisning för andra

åtgärder som föreslagits eller beslutats och som förbättrar

eller är ägnade att förbättra folkrörelsernas ekonomi.

Utskottet vill också framhålla att om ett statligt spelbolag

skulle ordna extra omgångar av Trisslotteriet eller annat eget

lotteri till förmån för visst icke-statligt ändamål, detta

självfallet i motsvarande mån begränsar bolagets egna

möjligheter att bedriva sin verksamhet och att inom ramen för av

staten fastställda regler nå ett så gott resultat som möjligt.

Bolagens vinst skall i princip inlevereras till staten för att

användas till ändamål som beslutas under politiskt ansvar. Detta

synsätt är bakgrunden till utskottets restriktiva syn i fråga om

Tipstjänsts stöd till idrotten (se utskottets yttrande

1988/89:KrU5y). Utskottet har den uppfattningen att inte bara

storleken av direkt statligt stöd till folkrörelserna utan även

stöd som reellt sätt är att jämställa med sådant statligt stöd i

princip skall beslutas av riksdagen. Stödet bör således prövas

utifrån en bedömning av vilket faktiskt stöd som föreligger och

inte göras beroende av hur framgångsrikt visst statligt lotteri

är. Tilläggas bör att det sagda självfallet inte står i

motsättning till att folkrörelserna i samarbete med de statliga

spelbolagen utnyttjar de senares administrativa kompetens och

resurser för att anordna egna lotterier.

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet

motionsyrkandena.

Utskottet behandlar härefter motion Kr504 (mp) yrkande 2.

Motionärerna vill att medel skall överföras från de statliga

lotterierna till stöd åt föreningar inom ungdomsidrotten i

deras arbete att få med de "glömda" ungdomarna i sin verksamhet.

Utskottet erinrar om att utskottet i betänkandet KrUl7

behandlar det statliga idrottsstödet och där förordar en

väsentlig uppräkning av stödet. I enlighet med vad som anförts

i det föregående och med hänvisning till vad utskottet i olika

sammanhang tidigare anfört bör det inte göras en sådan

direktöverföring -- i realiteten en specialdestinering -- som

motionärerna förordar. Utskottet hänvisar också till

finansutskottets betänkande FiU19, i vilket likartade yrkanden i

dagarna avstyrkts.

Utskottet tar härefter upp frågor om tillåtande av

automatspel och kasinon av internationell typ.

Med hänvisning till vad utskottet anförde i sitt betänkande

KrU8 -- bl.a. den påtalade risken för sociala skadeverkningar --

avstyrker utskottet motion Kr513 (m) yrkande 6 om tillåtande av

spel på utbetalningsautomater.

I likhet med vad som anfördes i angivna betänkande, KrU8, bör

den prövning som sker hos regeringen av en framställning om

tillåtande av kasinon av internationell typ i Sverige inte

föregripas. Motion Kr401 (m) och motion Kr404 (m) -- som med

vissa inbördes variationer syftar till att sådana kasinon skall

bli tillåtna, i vart fall i viss utsträckning -- avstyrks

därför.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande den huvudsakliga inriktningen av statens

ungdomsråds verksamhet m.m.

att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:100 samt med

avslag på motion 1990/91:Kr408 yrkande 1 godkänner vad i

propositionen anförts om den huvudsakliga inriktningen av

statens ungdomsråds verksamhet,

res. 1 (m, fp)

2. beträffande medelsanvisningen till Statens ungdomsråd,

m.m.

att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:100 samt med

avslag på motion 1990/91:Kr408 yrkandena 2 och 3 till Statens

ungdomsråd för budgetåret 1991/92 under trettonde huvudtiteln

anvisar ett förslagsanslag på 5596000 kr.,

res. 1 (m, fp)

3. beträffande medelsanvisningen till Bidrag till central

och lokal ungdomsverksamhet m.m.

att riksdagen till Bidrag till central och lokal

ungdomsverksamhet m.m. för budgetåret 1991/92 under trettonde

huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 98373000 kr.,

4. beträffande frågan om ett anslag till projekt av typ

Fryshuset

att riksdagen avslår motion 1990/91:Kr407,

res. 2 (v)

5. beträffande beräknande av medel till Landsrådet för

Sveriges ungdomsorganisationer

att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:78 och med

avslag på motion 1990/91:Kr10 yrkande 8 i motsvarande del

beslutar att för angivna ändamål under anslaget vid mom. 7 skall

beräknas 1350000 kr.,

res. 3 (v)

6. beträffande beräknande av medel till Stiftelsen för

internationellt ungdomsutbyte, m.m.

att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:78 samt med

avslag på motion 1990/91:Kr10 yrkande 1, yrkande 2 i motsvarande

del och yrkande 6 samt motion 1990/91:Kr11 yrkande 1 och yrkande

2 i motsvarande del och yrkande 3 beslutar att för medel till

angivna stiftelse under anslaget vid mom. 7 skall beräknas

2700000 kr.,

res. 4 (m)

res. 5 (v)

7. beträffande medelsanvisningen till Stöd till

internationellt ungdomssamarbete, m.m.

att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:78 samt med

avslag på motion 1990/91:Kr10 yrkandena 2 och 8, båda yrkandena

i motsvarande del, samt motion 1990/91:Kr11 yrkande 2 i

motsvarande del till Stöd till internationellt ungdomssamarbete

för budgetåret 1991/92 under trettonde huvudtiteln anvisar ett

reservationsanslag på 4050000 kr.,

res. 6 (m)--villk. 4

res. 7 (v)--villk. 3 och 5

8. beträffande uppgifterna för Stiftelsen för

internationellt ungdomsutbyte m.m.

att riksdagen avslår motion 1990/91:Kr12,

9. beträffande ungdomsutbyte med programländerna

att riksdagen avslår motion 1990/91:Kr10 yrkande 3,

res. 8 (v)

10. beträffande avskaffande av visumtvånget

att riksdagen avslår motion 1990/91:Kr10 yrkande 4,

res. 9 (v)

11. beträffande vissa ekonomiska garantier

att riksdagen avslår motion 1990/91:Kr10 yrkande 5,

res. 10 (v)

12. beträffande ungdomsutbytescertifikat

att riksdagen avslår motion 1990/91:Kr10 yrkande 7,

res. 11 (v)

13. beträffande villkoren för arrangörer av

studerandeutbyte

att riksdagen avslår motion 1990/91:L712,

14. beträffande behovet av åtgärder för att främja

internationellt ungdomsutbyte och om den inriktning dessa

åtgärder bör få

att riksdagen i den mån frågorna inte behandlats i tidigare

moment lämnar utan erinran vad som anförts i proposition

1990/91:78,

15. beträffande den huvudsakliga inriktningen av

lotterinämndens verksamhet

att riksdagen godkänner vad i propositionen anförts om den

huvudsakliga inriktningen av lotterinämndens verksamhet,

16. beträffande medelsanvisningen till Lotterinämnden

att riksdagen till Lotterinämnden för budgetåret 1991/92

under trettonde huvudtiteln anvisar ett ramanslag på 2074000

kr.,

l7. beträffande medelsanvisningen till Bidrag till

folkrörelserna

att riksdagen med bifall till proposition l990/91:l00 och med

avslag på motion 1990/91:Kr406 yrkande 2 till Bidrag till

folkrörelserna för budgetåret 1991/92 under trettonde

huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 100000000 kr.,

res. 12 (c)

18. beträffande avskaffande av penningvinster i bingospel

att riksdagen avslår motion 1990/91:Kr327 yrkande 1,

l9. beträffande storleken av bingovinster

att riksdagen med anledning av proposition l990/91:100 antar

det vid betänkandet som bilaga fogade förslaget till lag om

ändring i lotterilagen (1982:1011),

20. beträffande uppdraget till den av riksdagen förordade

lotteriutredningen

att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Kr513 yrkande 2 och

1990/91:Kr526 yrkande 3,

21. beträffande ideella organisationers rätt att utveckla

nya spelformer

att riksdagen avslår motion 1990/91:Kr513 yrkande 8,

22. beträffande vissa ändringar i lotterilagstiftningen

att riksdagen avslår motion 1990/91:Kr513 yrkandena 3, 4 och

5,

23. beträffande rätt för ideella organisationer att anordna

lotterier av samma typ som Trisslotteriet

att riksdagen avslår motion 1990/91:Kr513 yrkande 7,

24. beträffande rätt för bookmakers att verka i vårt land

att riksdagen avslår motion 1990/91:Kr405,

25. beträffande en kartläggning av roulettspelets

omfattning

att riksdagen avslår motion 1990/91:Kr327 yrkande 2,

26. beträffande extra omgångar av Trisslotteriet för

folkrörelseändamål

att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Kr353, 1990/91:Kr406

yrkande 1, 1990/91:Kr521 yrkande 3 och 1990/91:Kr525 yrkande 7,

res. 13 (c, v, mp)

27. beträffande överföring av medel från de statliga

lotterierna till stöd åt viss föreningsverksamhet

att riksdagen avslår motion 1990/91:Kr504 yrkande 2,

res. 14 (mp)

28. beträffande tillåtande av spel på

utbetalningsautomater

att riksdagen avslår motion 1990/91:Kr513 yrkande 6,

res. 15 (m)

29. beträffande kasinon

att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Kr401 och

1990/91:Kr404.

res. 16 (m)

Stockholm den 21 mars 1991

På kulturutskottets vägnar

Ingrid Sundberg

Närvarande: Ingrid Sundberg (m), Åke Gustavsson (s), Berit

Oscarsson (s), Lars Ernestam (fp), Anders Nilsson (s), Lars

Ahlmark (m), Sylvia Pettersson (s), Erkki Tammenoksa (s), Leo

Persson (s), Lars Ahlström (m), Stina Gustavsson (c), Alexander

Chrisopoulos (v), Kaj Nilsson (mp), Ingegerd Sahlström (s), Ulla

Berg (s), Lola Björkquist (fp) och Stina Eliasson (c).

Reservationer

1. Den huvudsakliga inriktningen av statens ungdomsråds

verksamhet m.m. samt medelsanvisningen till Statens ungdomsråd,

m.m. (mom. 1 och 2)

Ingrid Sundberg (m), Lars Ernestam (fp), Lars Ahlmark (m),

Lars Ahlström (m) och Lola Björkquist (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar

med "Utskottet vill" och på s. 7 slutar med "2 och 3" bort ha

följande lydelse:

Utskottet delar motionärernas kritiska syn på ungdomsrådets

verksamhet. Inte heller utskottet anser att den utrednings- och

samordningsverksamhet som ungdomsrådet bedriver är av den

angelägenhetsgraden att den motiverar fortsatt statligt stöd.

Statens ungdomsråd bör därför avvecklas och uppgiften att

fördela bidragen till ungdomsorganisationerna bör i

fortsättningen åläggas regeringen (civildepartementet).

Utskottet tillstyrker alltså förslaget i motion Kr408

yrkandena 1, 2 och 3. Som en följd av utskottets

ställningstagande är det inte aktuellt att fastställa riktlinjer

för rådets verksamhet. Inte heller bör medel till rådets

verksamhet anvisas. Under anslaget Civildepartementet bör -- för

fördelning av bidrag till ungdomsorganisationerna -- beräknas 1

milj.kr. utöver vad regeringen föreslagit.

dels att utskottets hemställan under 1 och 2 bort ha

följande lydelse:

1. beträffande den huvudsakliga inriktningen av statens

ungdomsråds verksamhet m.m.

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Kr408 yrkande 1

samt med avslag på proposition 1990/91:100 beslutar att som sin

mening ge regeringen till känna vad utskottet anfört om

avveckling av statens ungdomsråd,

2. beträffande medelsanvisningen till Statens ungdomsråd,

m.m.

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Kr408 yrkandena 2

och 3 samt med avslag på proposition 1990/91:100

dels beslutar att medel inte skall anvisas under anslaget

Statens ungdomsråd,

dels utöver tidigare förslag (prop. 1990/91:100 bil. 15,

FiU14) till Civildepartementet m.m. för budgetåret 1991/92

under trettonde huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på

1000000 kr.,

2. Frågan om ett anslag till projekt av typ Fryshuset (mom. 4)

Alexander Chrisopoulos (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 7 börjar

med "Utskottet delar" och slutar med "riksdagens åtgärd" bort ha

följande lydelse:

Utskottet delar motionärens uppfattning att den verksamhet som

bedrivs i Stiftelsen KFUM Söders Fritidsgård, det s.k. Fryshuset

i Stockholm, är synnerligen värdefull. Utskottet anser det

därför motiverat att ett särskilt anslag utgår för projekt av

det slag som bl.a. Fryshuset ägnar sig åt. Utskottet tillstyrker

därför motion Kr407. Riksdagen bör således anvisa 5 milj.kr. för

ändamålet.

dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande

lydelse:

4. beträffande frågan om ett anslag till projekt av typ

Fryshuset

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Kr407 under ett

nytt anslag benämnt Bidrag till viss ungdomsverksamhet för

budgetåret 1991/92 under trettonde huvudtiteln anvisar ett

anslag på 5000000 kr.,

3. Beräknande av medel till Landsrådet för Sveriges

ungdomsorganisationer (mom. 5)

Alexander Chrisopoulos (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar

med "Med hänsyn" och slutar med "yrkande 8" bort ha följande

lydelse:

Utskottet delar motionärernas uppfattning att Landsrådet för

Sveriges ungdomsorganisationer spelar en viktig roll när det

gäller att hjälpa svenska ungdomsorganisationer med kontakter

till organisationer i andra länder, inte minst gäller det de nya

organisationer som efter hand bildas i Östeuropa. Landsrådet har

också omfattande arbete med inriktning mot tredje världen.

Utskottet anser det därför motiverat att det bidrag som utgår

till Landsrådet för Sveriges ungdomsorganisationer höjs med

40000 kr. utöver regeringens förslag. Sammanlagt bör därför

1390000 kr. beräknas för Landsrådet för Sveriges

ungdomsorganisationer. Utskottet tillstyrker således motion Kr10

yrkande 8.

dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande

lydelse:

5. beträffande beräknande av medel till Landsrådet för

Sveriges ungdomsorganisationer

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Kr10 yrkande 8 i

motsvarande del och med anledning av proposition 1990/91:78

beslutar att för angivna ändamål under anslaget vid mom. 7 skall

beräknas 1390000 kr.,

4. Beräknande av medel till Stiftelsen för internationellt

ungdomsutbyte, m.m. (mom. 6)

Ingrid Sundberg, Lars Ahlmark och Lars Ahlström (alla m)

anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar

med "Utskottet vill" och slutar med "bör föregripas" bort ha

följande lydelse:

Utskottet instämmer i motionärernas förslag att de elever som

bedriver gymnasiestudier utomlands skall få behålla sina

studiebidrag och inackorderingstillägg. Vad utskottet sålunda

anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. I

enlighet med vad som anförts i motionen bör 1 milj.kr. överföras

från anslaget Stöd till internationellt ungdomssamarbete under

trettonde huvudtiteln till anslaget Studiehjälp m.m. under

åttonde huvudtiteln.

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10

börjar med "Utskottet vill med" och slutar med "3 avstyrks" bort

ha följande lydelse:

Utskottet vill med anledning av motionen erinra om att -- som

tidigare angetts -- frågan om breddning av ungdomsutbytet

uppmärksammats i propositionen. Av denna (s. 5) framgår det att

Stiftelsen för internationellt ungdomsutbyte kommer att

tillföras 2,3 milj.kr. från anslaget Bidrag till central och

lokal ungdomsverksamhet m.m., medel som nu disponeras av

regeringen för aktiviteter inom ungdomsområdet. Enligt vad

utskottet erfarit kommer medel som sålunda tillförts stiftelsen

att användas bl.a. för att ungdomsorganisationerna skall kunna

nå de ungdomsgrupper som motionärerna avser, nämligen ungdomar i

socialt utsatta miljöer, handikappade m.fl. Mot bl.a. här

angiven bakgrund avstyrker utskottet att särskilda medel

beräknas för det ändamål som avses i motion Kr10 i här aktuell

del.

Med hänvisning till vad som anförts i det föregående

tillstyrks motionerna Kr10 yrkande 6 och Kr11 yrkandena 1, 2 och

3 samt avstyrks motion Kr10 yrkandena 1 och 2.

dels att utskottets hemställan under 6 bort ha följande

lydelse:

6. beträffande beräknande av medel till Stiftelsen för

internationellt ungdomsutbyte, m.m.

att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Kr10 yrkande

6 och 1990/91:Kr11 yrkande 1, yrkande 2 i motsvarande del och

yrkande 3 samt med anledning av proposition 1990/91:78 samt med

avslag på motion 1990/91:Kr10 yrkande 1 och yrkande 2 i

motsvarande del

dels ger regeringen till känna vad utskottet anfört om

studiebidrag och inackorderingstillägg för vissa

gymnasiestuderande,

dels beslutar att för medel till angivna stiftelse under

anslaget vid mom. 7 skall beräknas 1700000 kr.,

dels utöver tidigare föreslaget belopp (prop. 1990/91:100

bil. 10) till Studiehjälp m.m. för budgetåret 1991/92 under

åttonde huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 1000000

kr. för nämnda ändamål,

5. Beräknande av medel till Stiftelsen för internationellt

ungdomsutbyte, m.m. (mom. 6)

Alexander Chrisopoulos (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar

med "Utskottet vill" och på s. 10 slutar med "3 avstyrks" bort

ha följande lydelse:

För att underlätta studerandeutbytet anser utskottet det vara

angeläget att de elever som bedriver gymnasiestudier utomlands

får behålla sina studiebidrag. Regeringen bör därför snarast

återkomma till riksdagen med förslag i denna fråga. Utskottet

tillstyrker således motionerna Kr10 yrkande 6 (v) och Kr11

yrkande 1 (m). Utskottet avstyrker däremot förslagen i motion

Kr11 yrkandena 2 och 3 om att minska anslaget Stöd till

internationellt ungdomssamarbete med 1 milj.kr., medel som

motionärerna anser i stället bör riktas till ungdomar som

bedriver gymnasiestudier utomlands.

I motion Kr10 (v) tas också upp en annan fråga som avser

storleken av medelsberäkningen till Stiftelsen för

internationellt ungdomsutbyte. Motionärerna föreslår att ett

särskilt stimulansbidrag skall inrättas för att bredda

ungdomsutbytet och öka deltagandet bland de ungdomar som i dag

inte alls eller i liten utsträckning deltar i sådant utbyte

(yrkande 1). Bidraget bör enligt motionärerna utgå till

kommunerna. Riksdagen bör för detta ändamål beräkna 10 milj.kr.

utöver regeringens förslag (yrkande 2).

Utskottet delar motionärernas uppfattning när det gäller en

breddning av deltagandet i internationellt ungdomsutbyte.

Utskottet anser det därför motiverat att en försöksverksamhet

initieras för att möjliggöra för ungdomar på fritidsgårdar,

ungdomar i utsatta stadsdelar, ungdomar i glesbygd, handikappade

ungdomar samt skolor eller skolklasser att delta i

ungdomsutbytet. Ett belopp om 10 milj.kr. bör avsättas för detta

ändamål. Med hänvisning till det anförda tillstyrker utskottet

således motion Kr10 yrkandena 1 och 2.

dels att utskottets hemställan under 6 bort ha följande

lydelse:

6. beträffande beräknande av medel till Stiftelsen för

internationellt ungdomsutbyte, m.m.

att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Kr10 yrkande

1, yrkande 2 i motsvarande del och yrkande 6 och 1990/91:Kr11

yrkande 1 samt med anledning av proposition 1990/91:78 samt med

avslag på motion 1990/91:Kr11 yrkande 2 i motsvarande del och

yrkande 3

dels som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört om studiebidrag och inackorderingstillägg,

dels beslutar att för medel till angivna stiftelse under

anslaget vid mom. 7 skall beräknas 12700000 kr.,

6. Medelsanvisningen till Stöd till internationellt

ungdomssamarbete, m.m. (mom. 7)

Under förutsättning av bifall till reservation 4

Ingrid Sundberg, Lars Ahlmark och Lars Ahlström (alla m) anser

att utskottets hemställan under 7 bort ha följande lydelse:

7. beträffande medelsanvisningen till Stöd till

internationellt ungdomssamarbete, m.m.

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Kr11 yrkande 2 i

motsvarande del, samt med anledning av proposition 1990/91:78

samt med avslag på motion 1990/91:Kr10 yrkandena 2 och 8, båda

yrkandena i motsvarande del, till Stöd till internationellt

ungdomssamarbete för budgetåret 1991/92 under trettonde

huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 3050000 kr.,

7. Medelsanvisningen till Stöd till internationellt

ungdomssamarbete, m.m. (mom. 7)

Under förutsättning av bifall till reservationerna 3 och 5

Alexander Chrisopoulos (v) anser att utskottets hemställan

under 7 bort ha följande lydelse:

7. beträffande medelsanvisningen till Stöd till

internationellt ungdomssamarbete, m.m.

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Kr10 yrkandena 2

och 8, båda yrkandena i motsvarande del, samt med anledning av

proposition 1990/91:78 samt med avslag på motion 1990/91:Kr11

yrkande 2 i motsvarande del, till Stöd till internationellt

ungdomssamarbete under trettonde huvudtiteln anvisar ett

reservationsanslag på 14090000 kr.,

8. Ungdomsutbyte med programländerna (mom. 9)

Alexander Chrisopoulos (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10

börjar med "Utskottet vill påminna" och slutar med "riksdagens

åtgärd" bort ha följande lydelse:

I likhet med motionärerna anser utskottet att utbytet med

tredje världen bör stimuleras och att möjligheterna bör tas

till vara i Sveriges kontakter med samarbetsländerna inom

biståndet. Utskottet anser det också önskvärt att avtalen mellan

Sverige och de s.k. programländerna i möjligaste mån innehåller

en paragraf som gäller ungdomssamarbete länderna emellan. Vad

utskottet sålunda anfört bör riksdagen med bifall till motion

Kr10 yrkande 3 som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 9 bort ha följande

lydelse:

9. beträffande ungdomsutbyte med programländerna

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Kr10 yrkande 3

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

9. Avskaffande av visumtvånget (mom. 10)

Alexander Chrisopoulos (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11

börjar med "Även denna" och slutar med "yrkande 4" bort ha

följande lydelse:

Utskottet, som instämmer i motionärernas uppfattning, anser

att det är angeläget att de svenska viseringsreglerna snarast

ses över i syfte att underlätta ungdomsutbytet. Vad utskottet

sålunda anfört bör riksdagen med bifall till motion Kr10 yrkande

4 som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 10 bort ha följande

lydelse:

10. beträffande avskaffande av visumtvånget

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Kr10 yrkande 4

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

10. Vissa ekonomiska garantier (mom. 11)

Alexander Chrisopoulos (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11

börjar med "Utskottet vill" och slutar med "riksdagens åtgärd"

bort ha följande lydelse:

Utskottet vill framhålla att de krav på ekonomiska garantier

som föreskrivs enligt bestämmelserna i 3 kap. 4 §

utlänningsförordningen (1989:547) gäller högskolestuderande. För

utländska gymnasiestuderande som kommer till Sverige är det --

enligt vad utskottet inhämtat -- till fyllest att en

utbytesorganisation antagit en studerande till sitt

utbytesprogram. För dessa behövs således ingen ekonomisk

garanti. Utskottet instämmer i motionärernas syn på att kravet

på att inresande skall lämna ekonomiska garantier bör avskaffas

när det gäller högskolestuderande. Utskottet anser därför att

reglerna i utlänningsförordningen i detta avseende bör ses över.

Vad utskottet sålunda anfört bör riksdagen med anledning av

motion Kr10 yrkande 5 som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 11 bort ha följande

lydelse:

11. beträffande vissa ekonomiska garantier

att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Kr10 yrkande 5

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

11. Ungdomsutbytescertifikat (mom. 12)

Alexander Chrisopoulos (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11

börjar med "Det anförda" och slutar med "yrkande 7" bort ha

följande lydelse:

Det anförda ger utskottet anledning utgå från att regeringen

för närvarande överväger möjligheterna att införa ett

ungdomscertifikat. Utskottet vill emellertid understryka vikten

av att ett ungdomsutbytescertifikat införs snarast. Vad

utskottet sålunda anfört bör riksdagen med anledning av motion

Kr10 yrkande 7 som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 12 bort ha följande

lydelse:

12. beträffande ungdomsutbytescertifikat

att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Kr10 yrkande 7

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

l2. Medelsanvisningen till Bidrag till folkrörelserna (mom.

l7)

Stina Gustavsson och Stina Eliasson (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 15

börjar med "Vad utskottet" och slutar med "det föregående" bort

ha följande lydelse:

Som framgår av den tidigare framställningen framhöll ett

enhälligt utskott för kort tid sedan (bet. 1990/91:KrUl4) att

det inte hade något emot att den av regeringen föreslagna

kompensationen till folkrörelserna för skatteomläggningens

effekter fått en stark inriktning mot ett ökat stöd till barn-

och ungdomsverksamhet. Det är i enlighet härmed motiverat och

påkallat att särskilda medel anvisas för bidrag till

folkrörelser som bedriver barn- och ungdomsverksamhet. Den av

regeringen föreslagna medelsanvisningen för ändamålet --

100milj.kr., varav 65 milj.kr. för idrottens lokala

aktivitetsstöd -- är emellertid inte tillräcklig för att ge

organisationerna ett rimligt stöd för denna viktiga verksamhet.

I reservation 4 till utskottets betänkande 1990/91:KrUl7 om

idrott har föreslagits en medelsberäkning som medger att det

lokala aktivitetsstödet på idrottsområdet höjs till en nivå som

motsvarar 35 kr. per bidragsberättigad aktivitet.

Regeringsförslaget motsvarar en höjning med ll kr. från l7 kr.

till ca 28 kr. Utskottet anser att beloppet 35 milj.kr. -- dvs.

vad som återstår av det av regeringen föreslagna beloppet l00

milj.kr. sedan 65 milj.kr. överförts till idrottsanslaget -- bör

höjas i samma utsträckning som föreslås i den angivna

reservationen i idrottsbetänkandet. I enlighet härmed bör med

anledning av motion Kr406 yrkande 2 ett belopp om l23 milj.kr.

anvisas under anslaget H 7 till Bidrag till folkrörelserna. Det

finns skäl tillägga att orsaken till att det i motionen angetts

ett betydligt högre belopp är att det under förevarande anslag i

propositionen inte finns den minsta antydan om att den

föreslagna medelsanvisningen om 100 milj. kr. var avsett att

användas även för höjning av idrottens lokala aktivitetsstöd,

ett stöd till vilket i övrigt medel beräknas under en annan

huvudtitel i budgetpropositionen.

dels att utskottets hemställan under 17 bort ha följande

lydelse:

l7. beträffande medelsanvisningen till Bidrag till

folkrörelserna

att riksdagen med anledning av proposition l990/91:l00 och

motion l990/91:Kr406 yrkande 2 till Bidrag till folkrörelserna

för budgetåret 1991/92 under trettonde huvudtiteln anvisar ett

reservationsanslag på 123000000 kr.,

l3. Extra omgångar av Trisslotteriet för folkrörelseändamål

(mom. 26)

Stina Gustavsson (c), Alexander Chrisopoulos (v), Kaj Nilsson

(mp) och Stina Eliasson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 17

börjar med "I den" och på s. 18 slutar med "utskottet

motionsyrkandena" bort ha följande lydelse:

Utskottet har vid åtskilliga tillfällen framhållit den viktiga

roll folkrörelserna spelar i vårt samhälle. Folkrörelserna har

fått en allt svårare ekonomisk situation, något som i icke

obetydlig utsträckning sammanhänger med 1989 och 1990 års

skattebeslut. Riksdagen har på hemställan av kulturutskottet

(bet. 1990/91:KrU8) uttalat sig för att en lotteriutredning med

parlamentarisk sammansättning tillsätts. Även om det är

självklart att en sådan utredning bör arbeta med snabbhet, är

det uppenbart att det kommer att förflyta en icke obetydlig tid

innan resultatet av utredningens arbete leder till lagstiftning

och andra insatser som kan förbättra folkrörelsernas ekonomi. I

avvaktan härpå bör i enlighet med vad som föreslås i motionerna

-- till förmån för folkrörelserna -- Svenska penninglotteriet

ordna fyra extra omgångar av Trisslotteriet. Dessa omgångar kan

beräknas ge ett nettoöverskott på l60--l70 milj.kr., som således

bör fördelas mellan folkrörelserna.

Vid fördelningen bör beaktas de synpunkter som anförs i

motionerna. Detta innebär bl.a. att de lokala

idrottsföreningarnas behov av stöd, särskilt till

ungdomsidrotten, bör uppmärksammas.

Vad utskottet sålunda anfört bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 26 bort ha följande

lydelse:

26. beträffande extra omgångar av Trisslotteriet för

folkrörelseändamål

att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:Kr353,

l990/91:Kr406 yrkande 1, 1990/91:Kr521 yrkande 3 och

1990/91:Kr525 yrkande 7 som sin mening ger regeringen till känna

vad utskottet anfört,

14. Överföring av medel från de statliga lotterierna till stöd

åt viss föreningsverksamhet (mom. 27)

Kaj Nilsson (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 18

börjar med "Utskottet erinrar" och slutar med "dagarna

avstyrkts" bort ha följande lydelse:

I motionsmotiveringen (mot. So226) framhålls att det även inom

idrotten kan bli så att tidtagaruret, måttbandet eller antalet

målprestationer avgör om man får vara med i laget och

gemenskapen. De som inte platsar i laget måste också komma med i

en breddad verksamhet och få vara med i gemenskapen. Många

ledare ställer upp gratis med tid och entusiasm. De satsar

t.o.m. av egna pengar. Samhället borde, anför motionärerna, visa

sin uppskattning och ge föreningarna ytterligare ekonomiskt stöd

för att dessa skall kunna ta ansvaret för de "glömda ungdomarna"

och få med dem i gemenskapen.

Utskottet delar motionärernas uppfattning i angivna hänseende

liksom att medel bör tas från de statliga lotterierna till

sådant stöd. Riksdagen bör med anledning av motionsyrkandet

(Kr504 yrkande 2) som sin mening ge regeringen till känna att

regeringen bör förelägga riksdagen förslag härom.

dels att utskottets hemställan under 27 bort ha följande

lydelse:

27. beträffande överföring av medel från de statliga

lotterierna till stöd åt viss föreningsverksamhet

att riksdagen med anledning av motion l990/91:Kr504 yrkande 2

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

15. Tillåtande av spel på utbetalningsautomater (mom. 28)

Ingrid Sundberg, Lars Ahlmark och Lars Ahlström (alla m) anser

dels att den mening som på s. 18 börjar med "Med

hänvisning" och slutar med "på utbetalningsautomater" bort ha

följande lydelse:

1987 års lotteriutredning föreslog att regeringen skulle kunna

ge tillstånd till sådant automatspel som ger vinst i form av

pengar, värdebevis, spelpolletter eller liknande. Förslaget

tillstyrktes av flertalet remissinstanser. Utskottet delar

motionärernas uppfattning att automatspel bör tillåtas i

enlighet med vad som föreslogs av nämnda utredning. Den av

utskottet förordade nya lotteriutredningen bör få i uppdrag att

lägga fram förslag om erforderliga ändringar i lotterilagen. Vad

utskottet sålunda anfört bör riksdagen med anledning av motion

Kr513 yrkande 6 som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 28 bort ha följande

lydelse:

28. beträffande tillåtande av spel på

utbetalningsautomater att riksdagen med anledning av motion

1990/91:Kr513 yrkande 6 som sin mening ger regeringen till känna

vad utskottet anfört,

16. Kasinon (mom. 29)

Ingrid Sundberg, Lars Ahlmark och Lars Ahlström (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 18

börjar med "I likhet" och slutar med "avstyrks därför" bort ha

följande lydelse:

Frågan om tillåtande av kasinon av internationell typ i

Sverige har vid en rad tillfällen behandlats av regering och

riksdag. Hitintills har önskemål om tillåtande av sådan

kasinoverksamhet avvisats. Inom regeringskansliet övervägs för

närvarande en skrivelse vari frågan ånyo aktualiserats, nämligen

en skrivelse från de personer som tilldelats

utrednings-/förhandlingsuppdrag om möjligheter att utveckla

turismen på Gotland resp. i Norrbotten.

Utskottet delar den uppfattning som kommit till uttryck i den

i det föregående redovisade framställningen till regeringen om

en utredning med uppgift att belysa förutsättningarna för

kasinoverksamhet i Sverige. Vad utskottet sålunda anfört bör

riksdagen med anledning av motionerna Kr401 och Kr404 som sin

mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 29 bort ha följande

lydelse:

29. beträffande kasinon att riksdagen med anledning av

motionerna 1990/91:Kr40l och 1990/91:Kr404 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört.

Särskilda yttranden

1. Storleken av bingovinster (mom. 19)

Ingrid Sundberg, Lars Ahlmark och Lars Ahlström (alla m)

anför:

Utskottets förslag om storleken av bingovinster innebär en

viss förbättring då det gäller att göra bingospel attraktiva,

något som är av betydelse både för idrottsföreningar och andra

folkrörelser. Den föreslagna höjningen är dock klart

otillräcklig. Eftersom den av utskottet förordade

lotteriutredningen kommer att tillsättas inom kort, har vi

ansett oss böra acceptera att den högsta vinst som tills vidare

får utgå får ha ett värde av högst ett basbelopp.

2. Arbetsuppgifterna för den av riksdagen förordade

lotteriutredningen (mom. 20--23)

Ingrid Sundberg, Lars Ahlmark och Lars Ahlström (alla m)

anför:

Vi har av följande skäl ansett oss böra avstå från att

reservera oss mot ett antal yrkanden som väckts av företrädare

för moderata samlingspartiet i motion Kr513.

Enligt vad som upplysts kommer den på förslag av

kulturutskottet förordade utredningen att tillsättas inom kort.

Det synsätt på folkrörelsernas lotterier som företrädare för

samtliga riksdagspartier i olika sammanhang gett uttryck åt ger

befogad anledning utgå från att utredningen kommer att arbeta

snabbt. Eftersom det är viktigt att de frågor som skall prövas

av utredningen i vart fall inledningsvis blir föremål för en

övergripande, samlad bedömning bör riksdagen inte nu ta

ställning till enskildheter i uppdraget eller föregripa

utredningsarbetet på viss punkt.

Enligt vår mening finns det skäl att genomföra sådana

lagändringar att folkrörelserna ges möjlighet att öka sin andel

av den totala spelmarknaden. Denna inställning innebär bl.a. att

med en ökad marknad för folkrörelselotterierna minskar behovet

av att framställa krav på överföring av medel från de statliga

lotterierna till folkrörelserna.

Vi förutsätter att, om det skulle bli nödvändigt med ett mera

långvarigt utredningsarbete i vissa frågor, de mest angelägna

och för folkrörelserna betydelsefulla frågorna prövas med

förtur. Därvid, förutsätter vi, kommer folkrörelsernas rätt att

prövas att själva -- eventuellt i samarbete med Svenska

penninglotteriet -- få ordna lotterier av den karaktär som

Trisslotteriet utgör.

Också de övriga förslag som framställts i den ovan angivna

motionen bör självfallet ingående prövas av utredningen.

Av utskottet framlagt lagförslag

Förslag till

Lag om ändring i lotterilagen (1982:1011)

1990/91:KrU18

Bilaga

Härigenom föreskrivs att 12 § lotterilagen (1982:1011) skall

ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Utskottets förslag

12 §1

I egentliga lotterier som får anordnas med stöd av 11 § får

1. vinsterna inte utgöras av värdepapper,

2. vinsterna inte utgöras av pengar om lotteriet skall

bedrivas i flera län,

3. vinst som utgörs av pengar uppgå till högst 500 kronor.

Om lotteriet får bedrivas inom flera län, får

tillståndsmyndigheten dock medge att vinster utgörs av

värdepapper.

I bingospel som får I bingospel som får

anordnas med stöd av 11 anordnas med stöd av 11

§ får vinsterna inte § får vinsterna inte

utgöras av värdepapper. utgöras av värdepapper.

I sådant spel får

värdet av vinst inte

överstiga ett basbelopp

enligt lagen (1962:381) om

allmän försäkring.

Vid tillståndsprövning enligt 11 § skall särskild hänsyn tas

till vilket behov av lotteriinkomster som sammanslutningen kan

anses ha för sin verksamhet samt till det utrymme för lotterier

som kan antas finnas på marknaden. Vid bedömningen av behovet av

inkomster från bingospel skall hänsyn främst tas till

omfattningen av ungdomsverksamheten i sammanslutningar vars

ändamål naturligen kan förenas med ungdomsverksamhet. Om det

inte finns särskilda skäl till annat, får tillstånd meddelas

endast när det kan antas att lotteriet kommer att lämna

sammanslutningen skälig avkastning.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1991.

1 Senaste lydelse 1988:839.

Innehållsförteckning

Sammanfattning1

Propositionerna2

Motionerna3

Motioner som väckts under den allmänna motionstiden 19913

Motioner som väckts med anledning av proposition 1990/91:785

Utskottet6

Statens ungdomsråd (H 1)6

Bidrag till central och lokal ungdomsverksamhet m.m. (H 2)7

Stöd till internationellt ungdomsutbyte7

Lotterinämnden (H 5)12

Bidrag till folkrörelserna (H 7)13

Lotterier och spel15

Hemställan19

Reservationer22

1. Den huvudsakliga inriktningen av statens ungdomsråds

verksamhet m.m. samt medelsanvisningen till Statens ungdomsråd,

m.m. (m, fp)22

2. Frågan om ett anslag till projekt av typ Fryshuset (v)22

3. Beräknande av medel till Landsrådet för Sveriges

ungdomsorganisationer (v)23

4. Beräknande av medel till Stiftelsen för internationellt

ungdomsutbyte, m.m. (m)23

5. Beräknande av medel till Stiftelsen för internationellt

ungdomsutbyte, m.m. (v)24

6. Medelsanvisningen till Stöd till internationellt

ungdomssamarbete, m.m. (m)25

7. Medelsanvisningen till Stöd till internationellt

ungdomssamarbete, m.m. (v)26

8. Ungdomsutbyte med programländerna (v)26

9. Avskaffande av visumtvånget (v)26

10. Vissa ekonomiska garantier (v)27

11. Ungdomsutbytescertifikat (v)27

12. Medelsanvisningen till Bidrag till folkrörelserna (c)28

13. Extra omgångar av Trisslotteriet för folkrörelseändamål

(c, v, mp)28

14. Överföring av medel från de statliga lotterierna till stöd

åt viss föreningsverksamhet (mp)29

15. Tillåtande av spel på utbetalningsautomater (m)30

16. Kasinon (m)30

Särskilda yttranden31

1. Storleken av bingovinster (m)31

2. Arbetsuppgifterna för den av riksdagen förordade

lotteriutredningen (m)31

Bilaga: Av utskottet framlagt lagförslag

Förslag till Lag om ändring i lotterilagen (1982:1011)32