Bet. 1990/91:KrU2

Kulturutskottets betänkande

1990/91:KRU02

Vissa turistfrågor

Innehåll

Sammanfattning

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

1990/91

KrU2

Sammanfattning

Utskottet behandlar i detta betänkande förslag i sju motioner

väckta under allmänna motionstiden 1990. Förslagen tar sikte på

dels allmänt turistfrämjande åtgärder, dels särskilda insatser i

Bohuslän, Mälardalen, Värmland och Öland.

Utskottet avstyrker samtliga motionsförslag.

Till betänkandet är fogat tre reservationer.

Motionerna

1989/90:Kr501 av Bengt Silfverstrand och Birthe Sörestedt (s)

vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om skyldigheten för svenska

researrangörer att informera om miljösituationen i

turistländerna.

1989/90:Kr503 av Annika Åhnberg (v) vari yrkas att riksdagen

hos regeringen begär att Sveriges turistråd får i uppdrag att

göra en särskild satsning på utveckling av Mälarturism i

enlighet med vad som i motionen anförts.

1989/90:Kr512 av Marianne Jönsson (c) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om statsbidrag till VA-området inom det primära

rekreationsområdet Öland.

1989/90:Kr514 av Göthe Knutson (m) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om riktade insatser för att utveckla kulturturismen i Värmland.

1989/90:Kr523 av Kenth Skårvik och Leif Olsson (fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om turismen i Bohuslän,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att förlägga ett dokumentations- och

informationscenter för turism till Uddevalla eller annan del av

länet.

1989/90:Kr524 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om turismens betydelse för landsbygdens utveckling och åtgärder

för att främja turismen.

Motiveringen återfinns i motion 1989/90:Jo268.

1989/90:Kr525 av Jan Hyttring m.fl. (c) vari yrkas

2. att riksdagen beslutar avskaffa begreppet primära

rekreationsområden,

4. att riksdagen hos regeringen begär förslag till

stimulansåtgärder för prisbilligt semesterboende i enlighet med

vad som anförts i motionen,

5. att riksdagen hos regeringen begär att en brett upplagd

informationskampanj utomlands genomförs om gällande bestämmelser

för svensk allemansrätt,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om turistfrämjande åtgärder.

Vissa frågor om turistfrämjande åtgärder (motionerna Kr524 och

Kr525 yrkandena 4 och 6)

Motionsmotiveringar

I den motivering till förslaget i motion Kr524 (m) som lämnas

i motion Jo268 erinrar motionärerna om att turismen har kommit

att spela en allt större roll även på landsbygden. Som exempel

härpå nämner de bilturismen samt utbyggnad av stugbyar och

skidlifter. De anser att en utveckling av turism i småskaliga

former kan utgöra en viktig komponent i landsbygdens utveckling.

För att turismen skall kunna vidareutvecklas är, säger

motionärerna, en fri konkurrens på likartade villkor nödvändig.

De menar därför att kommunernas engagemang på turistområdet bör

begränsas. I detta sammanhang anförs följande.

Många kommuner driver eller subventionerar turismverksamhet.

Skattebetalarna tvingas därigenom bekosta verksamhet som inte

primärt är avsedd för kommuninvånarna. Kommunen driver sällan

verksamheten efter marknadsmässiga principer. Den kommunala

inblandningen försämrar förutsättningen för privata

näringsidkare. Konkurrens på lika villkor borde vara en

självklarhet.

I motion Kr525 (c) framhålls att det är viktigt för turismen

att det finns en levande landsbygd. Med en levande landsbygd

avser motionärerna en bygd som inte är utarmad på människor och

där det finns olika möjligheter till försörjning. De anser att

en ökad satsning på olika turistiska aktiviteter på den svenska

landsbygden skulle kunna ge den svenska turistnäringen en ny och

egen profil.

Enligt motionen är turistnäringen till största delen en

småföretagarverksamhet som mycket väl kan kombineras med annat

arbete. Som exempel härpå nämner motionärerna att service som

normalt utförs av heltidsanställd personal hos kommun och

landsting med fördel kan uppdras att utföras av annan person som

kan behöva sådan inkomstmöjlighet som tillskott för sin egen

verksamhet. Vidare menar de att spridning av semester och goda

allmänna kommunikationer kan göra det lättare för turisten att

få god service och få tillgång till attraktiva områden som i dag

är överbefolkade under en kort period.

Vidare anser motionärerna att det är nödvändigt att öka

utbudet av billiga semesterbostäder. De menar att fler privata

fritidshus skulle kunna användas för turistboende. Enligt

motionärerna bör samhället genom olika åtgärder stimulera

fritidshusägarna till ökad uthyrning.

Vissa uppgifter med anledning av motionerna

Kommunal turistverksamhet

Svenska kommunförbundet redovisar i skriften Fritid -- fakta

om fritid och turism 1988 bl.a. följande uppgifter rörande

kommunernas turistverksamhet.

Sedan 1984 har kommunernas åtgärder och åtaganden för turismen

nästan fördubblats. Kostnadsutvecklingen från 281 milj.kr. år

1984 till 553,6 milj.kr. år 1987 innebär en ökning med 97%.

Intäktssidans ökning under samma period från 122 milj.kr. till

210,3 milj.kr. motsvarar en ökning på 74%. Kommunernas stöd

till hotellrörelser uppgår till 46,6 milj.kr. Intäkterna för

verksamheten har beräknats till 1,7 milj.kr. 52 kommuner ser det

som angeläget att stödja något eller några hotell på orten.

Många kommuner lämnar stöd till vandrarhem på olika sätt bl.a.

genom hyressubventioner. Av totalt 497 stugbyar är 173

kommunägda. Av 764 campingplatser ägde kommuner 452.

År 1987 lämnade 46 kommuner bidrag till lokala turistföretag,

aktiebolag eller stiftelser med 44 milj.kr.

Förutom bidrag till turistorganisationer på länsnivå

förekommer det att kommuner bidrar med satsningar på

delregionala turistorgan typ Glasriket, Blå kusten, Tygriket

etc. med 41 milj.kr.

Turistpolitikens sociala målsättning

Turistrådet bedriver i samarbete med Landsorganisationen i

Sverige (LO) ett utvecklingsprojekt avseende ökade möjligheter

till rekreation och fritidsresande. Inom Turistrådets anslag har

under innevarande budgetår 1 milj.kr. avsatts för projektet som

skall pågå under tre och ett halvt år.

Utredningsarbete

Under våren 1990 tillkallades en parlamentarisk kommitté med

uppdrag att dels utforma ett nytt system för statens bidrag till

kommuner och landsting, dels se över den kommunala sektorns

övriga finansieringskällor. Enligt direktiven (dir. 1990:20)

skall kommittén redovisa en eller flera lösningar. Dessa innebär

bl.a. följande.

att kommunernas och landstingens verksamhet kan finansieras

inom ramen för en total kommunal utdebitering (exkl.

församlingsskatt) på högst 30 kr./skattekrona

att ytterligare utjämning av kommunalskatterna uppnås, så att

skillnader i utdebitering mellan kommuner resp. landsting i

första hand speglar skillnader i service- och avgiftsnivå samt

hur effektivt verksamheten bedrivs,

att en förnyelse och utveckling av den offentliga sektorn

stimuleras,

att statens bidrag så långt möjligt fördelas efter generella

principer,

att effekter av aktuella förändringar inom bl.a.

skattelagstiftningen, äldre- och handikappomsorgen och

skolområdet beaktas.

Utredningsarbetet skall bedrivas med den utgångspunkten att

kommunernas och landstingens verksamhet skall anpassas till de

samhällsekonomiska förutsättningarna. En mer effektiv kommunal

verksamhet skall stimuleras. Kommittén bör översiktligt överväga

instrumenten för statlig målstyrning och hur uppföljning av den

kommunala verksamheten bör utvecklas.

Utredningsarbetet skall enligt direktiven vara avslutat senast

den 31 oktober 1991.

I juni 1990 tillkallades en kommitté med uppdrag att följa och

rapportera kring olika effekter av 1990--1991 års skattereform.

I direktiven (dir. 1990:44) anges att kommittén i sin

utvärdering skall belysa effekter i följande avseenden, nämligen

fördelningen av inkomster och förmögenheter, utbudet och

allokeringen av arbetskraft, effekter på lönebildningen samt

sparande och kapitalallokering. Även effekterna på

bostadsmarknaden samt regionalpolitiska effekter av

skattereformen bör belysas.

I direktiven redovisas att statens industriverk fått ett

uppdrag på området. I regeringsbeslutet (1990-06-21 nr 7

industridepartementet) anges att industriverket i samråd med

Sveriges turistråd och berörda länsstyrelser, regionala

utvecklingsfonder och kommuner skall följa utvecklingen på

turistorter i Norrbottens, Västerbottens, Jämtlands, Kopparbergs

och Värmlands län samt Gotland och Öland. Uppdraget skall leda

fram till en bedömning av de skattepolitiska beslutens effekter

på den regionala utvecklingen samt till överväganden om

eventuella åtgärder av regionalpolitisk art.

Delrapporter skall lämnas i mars 1991 och 1992. En slutrapport

skall redovisas senast den 15 mars 1993.

Tidigare riksdagsbehandling

Vid behandlingen våren 1989 av förslag rörande turism och

rekreation (bet. 1988/89:KrU14) påpekade utskottet att

Turistrådet inlett ett samarbete med LO och planerade samarbete

med pensionärsorganisationer, hyresgäströrelsen och

invandrarorganisationer för att utveckla produktidéer och

information. I detta sammanhang nämnde utskottet projektet

"Upptäck Sverige" som bl.a. syftar till att på olika sätt

informera om hur man kan upptäcka Sverige på nära håll eller

längre bort, under längre ledigheter eller bara för ett

veckoslut. Utskottet anförde att Turistrådet arbetar med

turistfrågor utifrån såväl ekonomiska som sociala

utgångspunkter. Utskottet förutsatte därför att det arbete som

Turistrådet bedriver eller planerar på olika områden för att

göra olika former av turism och rekreation tillgängliga för så

många som möjligt i samhället fullföljs och vidareutvecklas.

I samma betänkande behandlade utskottet även motionsförslag om

bl.a. betydelsen av goda allmänna kommunikationer och spridning

av semester. Med anledning av dessa förslag anförde utskottet

följande.

Utskottet har vid flera tillfällen (senast KrU 1987/88:20)

avstyrkt förslag med samma syfte som det här aktuella. Utskottet

har därvid bl.a. hänvisat till att semesterspridningen i första

hand är en fråga för arbetsmarknadens parter och att förslag om

spridning av skolornas sportlov liksom frågan om allmänna

kommunikationer enligt de förslag som förelagts riksdagen

föregående budgetår diskuteras i Turistrådets strukturplan.

Tillgången till allmänna kommunikationer är självfallet av stor

betydelse för möjligheterna att utveckla turismen, speciellt i

ett land som Sverige med stora avstånd.

Utskottet utgår från att regeringen uppmärksammar de problem

som motionärerna aktualiserat. Utskottet förutsätter att

turismens intressen kan tillgodoses i den fortsatta utvecklingen

av semesterfrågornas behandling samt genom det fortsatta arbetet

med transportlösningar med anledning av riksdagens beslut om

trafikpolitiken (TU1987/88:13). En särskild framställning från

riksdagens sida med anledning av motionsyrkandet är inte

påkallad.

Utskottet avstyrkte motionsförslaget som avslogs av riksdagen.

Frågor om stöd till turism i olika regioner m.m. (motionerna

Kr503, Kr514 och Kr523)

Motionsmotiveringar

Enligt motion Kr503 (v) är Mälardalen ett område som är väl

lämpat för rekreation och turism. Motionären hävdar dock att

möjligheterna att uppleva Mälarlandskapet som en helhet är

begränsade. Båttrafiken på Mälaren är dåligt utbyggd och det

finns inte ett tillräcklig väl utbyggt nät av vandrarhem och

campingplatser runt Mälaren.

Hon förordar därför att Sveriges turistråd i samarbete med

kommunerna runt Mälaren skall utarbeta en utbyggnadsplan för

Mälarturismen. Motionären anser att Södertälje skulle kunna vara

en lämplig utgångspunkt för en utvecklad Mälarturism och att en

sådan satsning skulle kunna bidra till en positiv utveckling av

Södertäljes arbetsmarknad.

I motion Kr523 (fp) framhålls att turismen är av mycket stor

betydelse för Bohuslän. Motionärerna som hänvisar till en år

1988 genomförd undersökning Turism i Bohuslän påpekar att

turistnäringen ger över 3000 heltidsarbeten. De anför att det

är önskvärt att den svenska turistnäringen kan utvecklas och

erbjuda alternativ till semester i utlandet. Motionärerna pekar

på vissa problem för turistnäringen bl.a. ofördelaktiga

lånebestämmelser för investeringar samt de stora kostnader som

vissa kommuner har för utbyggnader av vatten och avlopp samt för

vägar och hamnar.

Vidare förordar motionärerna att ett dokumentations-och

informationscenter för turism skall byggas upp i Bohuslän.

Centret som skall samarbeta med Bohusläns museum skall ha till

uppgift att samla aktuell kunskap med anknytning till turismen.

Behovet av åtgärder för att utveckla den värmländska

kulturturismen poängteras i motion Kr514 (m). Motionären anför

bl.a. följande.

För det första bör en besöksanläggning av hög klass skapas i

Karlstad som kan kanalisera turistströmmen vidare ut i länet. De

planer som Karlstads Turistservice AB och Värmlands Museum

gemensamt skisserat för Mariebergsskogen utgör därvid en god

grund.

Denna anläggning skall i sig innehålla en värmländsk

basutställning för natur och kultur och därigenom kunna fungera

som ett regionalt "natur-och kulturrum". Den kommer vidare att

bestå av ett vänerakvarium, fornbyverksamhet och naturstigar och

-aktiviteter etc.

En sådan anläggning kräver självklart en del resurser. Här bör

de medel som både naturvårdsverket och riksantikvarieämbetet

erhållit för informationsinsatser kunna disponeras.

Vissa uppgifter i anslutning till motionerna

För att främja turistverksamheten i Mälarområdet bildades i

november 1989 Föreningen Mälaren -- ideell förening. Bland

föreningens stiftare ingår 14 kommuner från Mälarbygden.

Föreningens uppgift anges i stadgarna vara att utvidga och

fördjupa samarbetet mellan kommuner och regioner i Mälarområdet,

att främja och utveckla närturism och rekreation inom

Mälarområdet samt att främja gemensam utåtriktad marknadsföring.

Turistrådets delegation har våren 1990 lämnat ett bidrag om

150000 kr. till ett norsk-svenskt samarbetsprojekt som syftar

till att utveckla turismen kring sju fästningar vid den svenska

västkusten och den sydvästra norska kusten. Ansvarig för

projektet i Sverige är Bohus Turist. I ansökan till Turistrådet

beskrivs projektet enligt följande.

Längs den svenska västkusten och i sydöstra Norge finns 7

stora gamla fästningar bevarade. Bakom dessa finns en spännande

historia, som i många delar är gemensam för flera av

fästningarna. Fästningarna är i Norge Akershus festning i Oslo,

Fredrikstad festning i Fredrikstad och Fredrikstens festning i

Halden samt i Sverige Carlstens fästning på Marstrand, Bohus

fästning i Kungälv, Nya Älvsborgs fästning i Göteborg och

Varbergs fästning i Varberg.

För att på ett lättillgängligt och samordnat sätt kunna

levandegöra dessa fästningar har en idé om ett samverkansprojekt

mellan kulturen och turismen i de två länderna tagit form.

På grundval av detta tog Bohus Turist 1987 initiativet till

att samla företrädare för både kultur-och turistintressen i en

arbetsgrupp. En av de första arbetsuppgifterna som genomfördes

var att upprätta ett fästningsprogram i vilket projektet

presenteras. Syftet med programmet har varit att lägga grunden

till ett fortsatt samordnat utvecklingsarbete för fästningarna.

Motivet för att satsa på ett samordnat utvecklingsarbete är att

gemensamma insatser kommer att göra fästningarna mer attraktiva

och lönsamma som besöksmål än om varje fästning utvecklas för

sig.

Kostnaderna för utvecklingsinsatserna under 1990 och 1991

beräknas till drygt 500000kr.

Tidigare riksdagsbehandling

Vid behandlingen år 1989 av motionsförslag om stöd till olika

turistprojekt på regional nivå uttalade utskottet (bet.

1988/89:KrU14) bl.a. att det primära ansvaret för att främja och

utveckla turismen ligger hos de olika producenterna på det

lokala och regionala planet. Turistrådets uppgift är att på

olika sätt stödja lokala och regionala initiativ med

utgångspunkt i ett riksperspektiv och i rådets sektoriella

ansvar för turism och rekreation i Sverige. Försöks-och

utvecklingsarbeten inom turismen stöds genom särskilda medel som

fördelas av turistrådet.

Utskottet avstyrkte motionsyrkandena som avslogs av riksdagen.

Bidrag till investering i vatten- och avloppsnät (motion

Kr512)

I motion Kr512 (c) pekas på de problem som turismen på Öland

innebär för kommunerna. Motionären tar särskilt upp de stora

investeringar som nu behöver göras för vatten och avlopp. I

motionen anförs bl.a. följande.

För de små kommunerna på Öland med svagt befolkningsunderlag

och låg skattekraft är det en omöjlig uppgift att på egen hand

finansiera anläggningar som ska serva ett befolkningsunderlag på

ca en halv miljon personer under turistsäsongen. Kommunerna

måste ha hjälp i form av statsbidrag och subventionerade lån.

Uppgifter med anledning av motionen

Extra skatteutjämningsbidrag kan efter ansökan hos regeringen

beviljas i syfte att stödja kommuner i en besvärlig ekonomisk

situation. För budgetåret 1990/91 föreslog regeringen i

budgetpropositionen (prop. 1989/90:100 bil. 9) att extra

skatteutjämningsbidrag för år 1991 skulle utgå med 230 milj.kr.

I samband med behandlingen av regeringsförslaget avstyrkte

finansutskottet (bet. 1989/90:FiU29, s. 31) motionsförslag om

att vissa förhållanden -- bl.a. kostnaden för strandstädning --

särskilt borde beaktas vid fördelningen av de extra

skatteutjämningsbidragen. Finansutskottet framhöll i sitt av

riksdagen godkända betänkande -- vari regeringens förslag om

medelsanvisning tillstyrktes -- bl.a. följande.

Vad gäller de extra skatteutjämningsbidragen är

bedömningsgrunderna för bidragens fördelning inte särskilt

reglerade i lagen eller förordningen om skatteutjämningsbidrag.

Till grund för fördelningen ligger i stället vissa uttalanden av

riksdagen samt regeringsbeslut om bidragens användning.

Bedömningen av bidragsbehovet görs mot bakgrund av den samlade

kommunalekonomiska situationen i kommunen. I bedömningen ingår

också utvecklingen av näringslivet i kommunen,

befolkningsutvecklingen samt vissa andra faktorer av större

betydelse.

Som utskottet anfört vid tidigare tillfälle (1988/89:FiU29) är

det, enligt utskottets mening, således redan möjligt att väga in

faktorer av det slag som diskuteras i de aktuella motionerna i

de fall de har en påtaglig inverkan på respektive kommuns

ekonomiska situation. Kommunerna kan i sina ansökningar om

bidrag särskilt framhålla olika typer av belastning på den

kommunala ekonomin.

Begreppet primärt rekreationsområde (motion Kr525 yrkande 2)

I motionen erinras om de riktlinjer för samhällets insatser

för rekreation och turism som riksdagen antog år 1975 (prop.

1975:46, CU 1975/76:2, rskr 1975/76:46). Enligt dessa riktlinjer

borde den framtida utbyggnaden för turism och rekreation ske

genom samordnade åtgärder i 25 s.k. primära rekreationsområden,

och en särskild beredning -- rekreationsberedningen --

tillskapades för planering och samordning av de statliga

insatserna för rekreation. Motionärerna påpekar att i samtliga

primära rekreationsområden finns nu planer som skall tillgodose

riksintressen, men planerna kan inte förverkligas eftersom ett

genomförande av dem förutsätter statliga bidrag i en omfattning

som ej är möjlig. I motionen anförs vidare följande.

Planeringen startades med förespeglingar om statliga medel vid

förverkligandet. Dessa planer saknar nu i flera avseenden

aktualitet och kan komma att utgöra hinder för annan

näringslivsutveckling, varför begreppet primära

rekreationsområden nu bör avskaffas och ge utrymme för mer

realistisk kommunal planering för turism och friluftsliv. Alla

kommuner inser betydelsen av att planera för detta behov.

Vissa uppgifter i anslutning till motionen

År 1975 lade statsmakterna fast vissa riktlinjer för planering

och samordning av samhällets insatser för rekreation och turism

(prop. 1975:46, CU 1975/76:2, rskr 1975/76:46).

Förslagen i propositionen grundades på det utredningsarbete

som utförts av kommittén för planering av turistanläggningar och

friluftsområden. Riktlinjerna innebar bl.a. att samhällets

insatser skulle inriktas på att göra det möjligt för alla att

utnyttja områden och anläggningar för rekreation och turism. I

propositionen underströks att en bättre samordning borde ske av

olika samhälleliga insatser för rekreation och turism. En

samordning av den planering som sker för rekreation och turism

och den regionalpolitiska planeringen var enligt propositionen

nödvändig. Föredragande statsrådet påpekade att de områden som

är av riksintresse för rekreation och turism ofta är belägna i

regioner med dålig sysselsättning. Anläggningar för rekreation

och turism kan ge sysselsättning såväl på kort sikt under

uppbyggnadsskedet som på lång sikt genom det personalbehov

driften av anläggningarna framkallar. I propositionen framhölls

vidare att även om en bygd inte kan ha turism som enda

utkomstmöjlighet så kan bygden genom turismen få ett viktigt

komplement till övriga näringar.

I propositionen föreslogs också att 25 större områden i landet

skulle utpekas som s.k. primära rekreationsområden. Vid

behandlingen av regeringsförslaget gjorde civilutskottet

följande uttalande.

Utskottet vill i denna fråga betona de

markhushållningsaspekter som leder den fysiska riksplaneringen

och därmed behovet av att i första hand för dessa

planeringssyften ange vissa för turism och rekreation särskilt

lämpade större och sammanhängande områden. Innebörden därav blir

då närmast att för dessa områden gäller som särskild riktlinje i

den fysiska riksplaneringen att planeringen skall utgå även från

syftet att områdena skall kunna på ett ändamålsenligt sätt

användas för rekreation och turism. Markanvändningsplaneringen

inom området skall sålunda utgå från detta och innebära en

vägning därav mot riksplaneringens övriga riktlinjer.

Rekreationssyftet innebär bl.a. att betydande områden kan behöva

avsättas för det rörliga friluftslivet men även för vetenskaplig

naturvård och kulturminnesvård.

Vidare föreslogs att en särskild beredning skulle tillskapas

för planering och samordning av de statliga insatserna för

rekreation -- rekreationsberedningen. Riksdagen beslöt i

enlighet med regeringens förslag.

Rekreationsberedningen lade i rapporten (DsJo 1978:2) Statliga

insatsen för turism och rekreation fram vissa förslag om den

fortsatta verksamheten på rekreations-och turistområdet. Dessa

innebar bl.a. att förutsättningar för en utveckling av primära

rekreationsområden och andra viktiga områden för turism och

rekreation borde ökas genom vissa förändringar i befintliga

statliga stödformer. Förslagen innebär också att en ny

markförvärvslånefond och ett rekreationspolitiskt

investeringsstöd (lån och/eller bidrag) skulle inrättas.

Beredningen ansåg att för viktigare rekreationsområden borde

översiktliga utvecklingsprogram för turism och rekreation

utarbetas samt att särskilda insatser skulle göras i vissa

primära rekreationsområden, nämligen där utvecklingsåtgärder

bedömdes vara mycket angelägna.

Beredningens förslag behandlades i 1979 års budgetproposition,

vari föredragande statsrådet förklarade att han inte då var

beredd att ta ställning till rekreationsberedningens förslag om

särskilda statliga insatser. För att förstärka planeringen inom

de primära rekreationsområdena beslöt riksdagen år 1979 på

förslag av regeringen (prop. 1978/79:100 bil. 13, bet. KrU

1978/79:22, rskr. 229) att ställa vissa medel till

rekreationsberedningens förfogande.

År 1983 föreslog rekreationsberedningen i sitt slutbetänkande

(SOU 1983:43) Områden för turism och rekreation att 8 av de 25

områdena skulle prioriteras när det gäller turism och rekreation

och att särskilda insatser skall göras i dessa områden. I

regeringens förslag om turist-och rekreationspolitiken m.m.

(prop. 1983/84:145 bil. 1) avvisades beredningens förslag. I

propositionen framhölls att det grundläggande syftet med att

peka ut de primära rekreationsområdena var att skapa dels

handlingsfrihet i fråga om markanvändning, dels skydd mot olika

former av oönskad exploatering.

I lagen (1987:12) om hushållning med naturresurser m.m.

(naturresurslagen) lämnas i 3 kap. 2 § särskilda

hushållningsbestämmelser för vissa områden av riksintresse.

Samtliga områden har stora värden när det gäller naturvård,

kulturminnesvård, turism och friluftsliv. I stor utsträckning

sammanfaller områdena med de 25 primära rekreationsområdena.

I förordningen (1982:677) om regionalpolitiskt stöd angavs

ursprungligen som allmänvillkor för att regionalpolitiskt stöd

skulle kunna lämnas till turistverksamhet att denna bedrevs inom

stödområdena A och B samt om särskilda skäl förelåg även inom

primära rekreationsområden inom stödområde C.

År 1989 föreslog regeringen i budgetpropositionen (prop.

1988/89:100 bil. 12 s. 41) att det regionalpolitiska stöd till

turistverksamhet i primära rekreationsområden inom stödområde C

som dittills hade utgått skulle upphöra. Arbetsmarknadsministern

gav följande motivering till sitt förslag.

Regionalpolitiskt stöd till turistverksamhet kan enligt

riksdagens beslut lämnas endast i stödområde A och B samt, om

det finns särskilda skäl, i primära rekreationsområden inom

stödområde C. Marknaden för turism bedöms i dag som växande men

är inte obegränsad. Om stöd lämnas till turistverksamhet i

områden där det även finns goda möjligheter för annan verksamhet

t.ex. industri, kan det innebära att turistunderlaget för

anläggningarna inom fjällområdena minskar så kraftigt att de

inte blir lönsamma eller att det inte blir möjligt att där bygga

ut turistnäringen. För att bibehålla möjligheterna att skapa ny

sysselsättning i de mest utsatta områdena bör regionalpolitiskt

stöd till turistverksamhet därför fortsättningsvis begränsas

till stödområdena A och B.

Riksdagen godtog regeringens förslag (bet. AU 1988/89:13,

rskr. 235). Förordningen ändrades i enlighet härmed (SFS

1989:483).

De riktlinjer för regionalpolitiken för 90-talet som riksdagen

lade fast våren 1990 (prop. 1989/90:76, bet. AU13, rskr. 346)

innebär bl.a. att hittillsvarande stödområdesindelning ersätts

av inplacering av kommun eller kommundel i två stödområden, 1

och 2. I stödområde 2 ingår kommuner som enligt tidigare

stödområdesindelning räknats till stödområde B samt 24 kommuner

som ingått i stödområde C. De nya bestämmelserna gäller fr.o.m.

den 1 juli i år, då förordningen (1990:642) om regionalpolitiskt

företagsstöd trädde i kraft.

Tidigare riksdagsbehandling

Förslag om att begreppet primära rekreationsområden skall

avskaffas har utskottet behandlat åren 1987, 1988 och 1989 (bet.

KrU 1986/87:20, KrU 1987/88:20 och 1988/89:KrU 14). Vid

behandlingen år 1989 hänvisade utskottet till regeringens ovan

refererade förslag i budgetpropositionen och anförde att om

regeringens förslag bifölls skulle det innebära att primärt

rekreationsområde som kvalifikationsgrund för regionalpolitiskt

stöd kommer att utgå. Begreppet primärt rekreationsområde har

därmed ingen administrativ innebörd förutom de allmänna

rekommendationer det innebär för naturresursplanering,

konstaterade utskottet.

Vissa informationsfrågor (motionerna Kr501 och Kr525 yrkande

5)

I motion Kr525 (c) framhålls att den för Sverige unika

allemansrätten respekteras dåligt i flera turistområden.

Motionärerna anför bl.a. följande.

Många utländska reseföretag anordnar själva resor till Sverige

där deltagarna på egen hand upplever vår natur. Allt för ofta

saknar våra gäster upplysningar om vad som är tillåtet inom

ramen för allemansrätten. Det är därför angeläget att utländska

besökare informeras redan i sitt hemland om de regler som gäller

och som vi svenskar själva har att ta hänsyn till. Sveriges

turistråd och våra ambassader bör förstärka

informationsinsatserna.

Effekterna av den internationella turismens snabba utveckling

diskuteras i motion Kr501 (s). Motionärerna tar särskilt upp

turismens inverkan på miljön och hävdar att den redan i vissa

fall har åstadkommit obotliga miljöskador. De anser att svenska

researrangörer måste beakta att miljön är en begränsad resurs.

Motionärerna motiverar sitt förslag enligt följande.

Sverige som i många avseenden varit ett föregångsland på

miljöområdet, måste ta ett betydligt större ansvar för de

påfrestningar vi själva utsätter miljön för vid turistresor i

andra länder. Vår miljömedvetenhet måste ta sig praktiska

uttryck även då vi befinner oss på rekreations-och

semesterresor i länder, där miljöbelastningarna redan nått

smärtgränsen. Ett sådant större ansvar bör med fördel kunna

läggas på de svenska företag som arrangerar turistresor

utomlands. Dessa bör uttryckligen åläggas att lämna sina kunder

en fyllig och tydlig information om miljösituationen i

respektive turistland samt även mana turisterna till varsamhet

med natur och miljö i dessa länder.

Utskottet

Inledning

Vid behandlingen våren 1990 av regeringens förslag i

budgetpropositionen (prop. 1989/90:100 bil. 14) om anslag till

turism och rekreation framhöll utskottet turistnäringens

betydelse för ekonomi, sysselsättning och regional utveckling.

Utskottet påpekade också att samhället på olika sätt bidrar till

turismens utveckling.

Det övergripande ansvaret för att främja och utveckla turismen

i Sverige har Sveriges turistråd. Rådet skall samordna och ge

service till företag inom turistbranschen, ideella

organisationer liksom till de offentliga organ som har uppgifter

inom eller i anslutning till turistsektorn. I Turistrådets

uppgifter ingår också att stödja regional utveckling samt att

medverka till att förbättra möjligheterna för breda folkgrupper

till turism och rekreation.

På det regionala och lokala planet är det landsting och

kommuner som svarar för utveckling av turism och rekreation.

Kommunernas totala bruttokostnad för turistfrämjande åtgärder

uppgick enligt uppgift till 553,6 milj.kr. för år 1987. I

beloppet ingår kostnader för bl.a. campingplatser, stugbyar,

vandrarhem, hotellrörelser, turistbyråer och satsningar på olika

lokala och regionala projekt. Landstingen avsatte år 1986 ca 67

milj.kr. till turistfrämjande verksamhet på regional nivå.

Turistrådet framhåller i anslagsframställningen för budgetåret

1991/92 att svensk turism är en växande basindustri. Branschen

består av ca 21000 företag som sysselsätter 200000 hel- och

deltidsanställda. Turistrådet uppger att turismen i Sverige har

ökat med 40% de senaste tio åren. För vissa regioner i landet

har turistnäringen speciellt stor betydelse. Det gäller t.ex.

vissa glesbygsområden där turism är huvudnäringen.

Problem som Turistrådet pekar på är att kapacitetsutnyttjandet

i turistnäringen jämfört med andra branscher ofta är lågt. Detta

beror bl.a. på de kraftiga säsongsvariationerna i efterfrågan.

Turistbranschen har därför lönsamhetsproblem. Delar av

produktionen är av tradition finansierad med offentliga medel.

I det följande behandlar utskottet förslag i sju motioner som

rör olika aspekter av turist- och rekreationsområdet. Förslag

som tar sikte på att utveckla turismen på landsbygden förs fram

i två motioner. I fyra motioner förordas åtgärder för att stödja

turismen i vissa regioner. Övriga frågor som utskottet behandlar

rör information om allemansrätten och om miljösituationen i

turistländerna samt om begreppet primära rekreationsområden.

Vissa frågor om turistfrämjande åtgärder

Turismens betydelse för i synnerhet landsbygdens utveckling

framhålls i motion Kr524 (m). Motionärerna anser att en fri

konkurrens på lika villkor är nödvändig för att en utbyggnad av

turismen på landsbygden skall kunna komma till stånd. De

förordar därför att kommunernas engagemang på turistområdet

skall begränsas.

Av den redovisning som utskottet lämnat i det föregående

framgår att kommunerna gör avsevärda satsningar på turist- och

rekreationssektorn. Turismen har också stor betydelse för vissa

glesbygdsområden. Det kan i sammanhanget nämnas att

Kommunförbundet i sitt remissvar över riksrevisionsverkets

revisionsrapport Sveriges turistråd anför att kommunernas roll

är att ge kommuninnevånarna tillgång till ett brett

rekreationsutbud och att göra detta tillgängligt för alla. I

denna del kan alltså kommunerna medverka till att tillgodose

önskemålet om en "bred social turism".

Turistverksamheten i övrigt handlar enligt Kommunförbundet om

att skapa sysselsättning, behålla service, öka skatteintäkter

och få ett bättre utnyttjande av kommunala anläggningar som kan

användas inte bara av turister utan också av kommunens egna

invånare.

Utskottet vill även erinra om att våren 1990 har en

parlamentarisk kommitté tillkallats med uppgift att dels utforma

ett nytt system för statens bidrag till kommuner och landsting,

dels se över den kommunala sektorns övriga finansieringskällor.

Mot här angiven bakgrund konstaterar utskottet att kommunernas

satsningar på turistverksamhet primärt är inriktade på att ge

service till kommunernas invånare men att satsningarna även har

andra syften. Utskottet finner inte skäl föreslå riksdagen att

göra ett uttalande om inriktningen av de kommunala

turistsatsningarna. Motionen avstyrks.

Även i motion Kr525 (c) poängteras turismens betydelse när det

gäller att skapa arbetstillfällen på landsbygden. För att

stimulera till en ökad landsbygdsturism bör privata fritidshus

hyras ut, menar motionärerna. Härigenom skulle det vara möjligt

att öka utbudet av billiga semesterbostäder. Motionärerna anser

därför att samhället genom olika åtgärder bör stimulera

fritidshusägarna till att i ökad utsträckning hyra ut sina hus.

Förslaget i motionen synes syfta till att fördelaktiga lån

skall beviljas för upprustning av äldre bostadshus som inte

används som permanentbostad.

Förslag om lån för upprustning av fritidshus har avstyrkts av

bostadsutskottet och avslagits av riksdagen åren 1987, 1988 och

1989 (bet. BoU 1986/87:10, BoU 1987/88:10 och 1988/89:BoU7).

Bostadsutskottet har därvid uttalat att utskottet inte är berett

att medverka till att det statliga stödet inom bostadssektorn

utvidgas till att innefatta även fritidsboendet.

Kulturutskottet finner inte skäl att göra någon annan

bedömning i denna fråga än bostadsutskottet. Motion Kr525 i här

aktuell del (yrkande 4) avstyrks alltså.

I detta sammanhang vill utskottet även hänvisa till att

utskottet vid flera tillfällen tidigare redovisat de olika

insatser som görs bl.a. från Turistrådets sida för att uppmuntra

projekt som tar sikte på att göra turism och rekreation

tillgängliga för så många som möjligt i samhället. I den

Produktbank som Turistrådet bygger upp i samverkan med lokala

och regionala turistorganisationer ingår bl.a. uppgifter om

möjligheterna att hyra fritidshus.

I motionen föreslås vidare en rad turistfrämjande åtgärder.

Motionärerna tar bl.a. upp betydelsen av goda allmänna

kommunikationer och spridning av semester. De vill att riksdagen

i en framställning till regeringen skall ställa sig bakom dessa

synpunkter.

Som framgår av redovisningen i det föregående har utskottet

vid flera tillfällen tidigare och senast våren 1989 (bet.

1988/89:KrU14) behandlat förslag med samma syfte som det här

aktuella. Utskottet, som avstyrkte motionsförslagen, utgick från

att regeringen uppmärksammar de problem som motionärerna

aktualiserat.

Utskottet finner inte anledning att ändra uppfattning och

avstyrker alltså motion Kr525 i här aktuell del (yrkande 6).

Frågor om stöd till turism i olika regioner, m.m.

I motion Kr503 (v) föreslås att Turistrådet skall få i uppdrag

att göra en särskild satsning på turism i Mälardalen. Utskottet

har i det föregående redovisat att en förening, Föreningen

Mälaren -- ideell förening, bildats i november 1989 i syfte att

främja turistverksamheten i Mälarområdet. I föreningen ingår ett

flertal kommuner kring Mälaren.

Med anledning av motionärens förslag finns det skäl att erinra

om att utskottet vid flera tillfällen tidigare och senast våren

1989 (bet. 1989/90:KrU14) avstyrkt motionsförslag om stöd till

turistprojekt i olika regioner. Utskottet framhöll därvid att

det primära ansvaret för att utveckla turismen ligger hos de

olika producenterna på det lokala och regionala planet.

Turistrådets uppgift är, sade utskottet, att på olika sätt

stödja lokala och regionala initiativ med utgångspunkt i ett

riksperspektiv och i rådets sektoriella ansvar för turism och

rekreation i Sverige. Försöks- och utvecklingsarbeten inom

turismen stöds genom särskilda medel som fördelas av

Turistrådet.

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motion

Kr503.

I motion Kr523 (fp) poängteras turismens betydelse för

Bohuslän. Med hänvisning bl.a. till turismens betydelse för

arbetsmarknaden understryker motionärerna vikten av att den

svenska turistnäringen kan utvecklas. De pekar på vissa problem

som turistnäringen -- enligt deras mening -- har, bl.a. är

villkoren för att ta upp lån för investeringar ofördelaktiga.

Som framgår av utskottets redovisning i det föregående har

Turistrådet våren 1990 lämnat bidrag till utveckling av ett

turistprojekt i Bohuslän. Projektet som syftar till att utveckla

turismen kring sju fästningar vid den svenska västkusten och den

sydvästra svenska kusten har utarbetats av berörda svenska och

norska organ gemensamt.

I detta sammanhang vill utskottet erinra om sitt uttalande i

yttrande till arbetsmarknadsutskottet med anledning av

regeringens förslag om regionalpolitik för 90-talet (prop.

1989/90:76). Kulturutskottet (yttr. 1989/90:KrU7y) påpekade

vikten av att satsningar inom turismen grundas på

marknadsmässiga bedömningar av behov och

lönsamhetsförutsättningar. Med anledning av motionärernas

synpunkter om turistnäringens villkor kan påpekas att

statsmakternas regionalpolitiska beslut (prop. 1989/90:76, bet.

AU13, rskr. 346) innebär bl.a. att för turistnäringen skall

gälla samma regler som för det regionalpolitiska företagsstödet

i övrigt. Stöd skall kunna lämnas i form av lokaliserings- och

utvecklingsbidrag samt sysselsättningsbidrag. Regionalpolitiskt

företagsstöd skall kunna lämnas i stödområdena 1 och 2.

Med hänvisning härtill och till utskottets ställningstagande

beträffande ansvarsfördelningen mellan centrala och lokala organ

när det gäller att utveckla turismen anser utskottet att motion

Kr523 i här aktuell del (yrkande 1) inte bör föranleda någon

riksdagens åtgärd.

I samma motion förordas (yrkande 2) att ett dokumentations-

och informationscenter för turism skall byggas upp i Uddevalla

eller någon annan del av länet. Verksamheten vid detta center

skulle vara rikstäckande.

Utskottet vill erinra om att en viktig uppgift för Turistrådet

är att analysera, sammanställa och sprida kunskap om

turistsektorn och dess utveckling. Turistrådet har därför byggt

upp system för produktfakta, dvs. information om det turistiska

utbudet i Sverige, samt marknadsfakta, dvs. uppgifter om hur

efterfrågan på turism varit och en bedömning av dess utveckling.

I verksamhetsberättelsen 1988/89 redovisar Turistrådet att de

system som tagits i drift är Produktbanken för produktfakta och

Turist- och resebasen för marknadsfakta. Vidare samarbetar

Turistrådet med universitet och högskolor för att förstärka

kunskapsbasen inom hela turistsektorn.

Mot den redovisade bakgrunden konstaterar utskottet att en

verksamhet av det slag som enligt motionärerna borde byggas upp

och förläggas till Uddevalla redan bedrivs av Turistrådet. Det

finns också skäl framhålla att -- enligt vad utskottet inhämtat

-- det på det regionala planet inte finns några konkreta planer

på ett dokumentations- och informationscenter utarbetade. Med

hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motion Kr523

yrkande 2.

Förslaget i motion Kr514 (m) syftar till att utveckla den

värmländska kulturturismen. Motionären redovisar de planer som

finns i Karlstad på att bygga upp en besöksanläggning i

Mariebergsskogen. I denna anläggning skall ingå en

basutställning som visar värmländsk natur och kultur. Han anser

att såväl naturvårdsverket som riksantikvarieämbetet bör lämna

bidrag till finansieringen av denna anläggning.

Med hänvisning till vad utskottet anfört i det föregående om

ansvarsfördelningen mellan staten å ena sidan och landsting och

kommuner å den andra sidan när det gäller utveckling av

turistprojekt avstyrker utskottet motion Kr514.

Förslaget i motion Kr512 (c) syftar till att statsbidrag skall

utgå för de investeringar i vatten- och avloppsanläggningar som

projekteras på Öland. Motionären pekar på de stora svårigheter

som de berörda kommunerna har att finansiera VA-anläggningar som

med hänsyn till turismen måste dimensioneras för ett betydligt

större befolkningsunderlag än den bofasta befolkningen.

Utskottet är medvetet om att kommuner med en liten fast

befolkning men med ett stort antal fritidsboende och turister

kan ha svårigheter att finansiera nödvändiga investeringar av

bl.a. det slag som anges i motionen.

Som utskottet redovisat i det föregående finns det vissa

möjligheter för kommuner att få extra skatteutjämningsbidrag.

Bedömningen av bidragsbehovet görs mot bakgrund av den samlade

kommunalekonomiska situationen i kommunen. Utskottet vill vidare

peka på att -- som redovisats i det föregående -- en nyligen

tillsatt parlamentarisk kommitté har i uppdrag att utforma ett

nytt system för statens bidrag till kommuner och landsting samt

att se över den kommunala sektorns övriga finansieringskällor.

Mot bakgrund av det anförda anser utskottet att motion Kr512

inte bör föranleda någon riksdagens åtgärd.

Ett förslag i motion Kr525 (yrkande 2) går ut på att riksdagen

skall besluta avskaffa begreppet primära rekreationsområden. I

ett föregående avsnitt i detta betänkande har utskottet lämnat

en utförlig redovisning av innebörden av begreppet primära

rekreationsområden och åtgärder som vidtagits beträffande dessa

områden. Sammanfattningsvis kan följande sägas.

De riktlinjer för planering och samordning av samhällets

insatser för rekreation och turism som statsmakterna lade fast

år 1975 innebär bl.a. att 25 större områden i landet utpekades

som s.k. primära rekreationsområden. För dessa områden skulle

som särskild riktlinje i den fysiska riksplaneringen gälla att

planeringen skulle utgå från syftet att områdena på ett

ändamålsenligt sätt skulle kunna användas för rekreation och

turism.

I lagen (1987:12) om hushållning med naturresurser m.m. --

naturresurslagen -- som riksdagen antog år 1985 lämnas särskilda

hushållningsbestämmelser för vissa i lagen angivna områden av

riksintresse. I stor utsträckning sammanfaller dessa områden med

de 25 primära rekreationsområdena.

Med giltighet fr.o.m. den 1 juli 1989 beslöt riksdagen förra

året, på förslag av regeringen om upphävande av tidigare

gällande bestämmelser om att regionalpolitiskt stöd till

turistverksamhet skulle kunna lämnas inom primära

rekreationsområden inom stödområde C, om särskilda skäl funnes.

Utskottet konstaterar alltså att begreppet primärt

rekreationsområde numera inte har någon administrativ innebörd.

Syftet med förslaget i motion Kr525 (yrkande 2) är tillgodosett.

Vissa informationsfrågor

I motion Kr525 (c) begärs att en brett upplagd

informationskampanj om gällande bestämmelser för svensk

allemansrätt skall genomföras utomlands. Motionärerna hävdar att

utländska turister ofta saknar upplysningar om vad som är

tillåtet inom ramen för allemansrätten.

Enligt vad utskottet har inhämtat bedriver Turistrådet i

samarbete med naturvårdsverket en informationsverksamhet om

allemansrätten. Informationen är riktad både till svenska och

till utländska turister. I den information som lämnas framhålls

att allemansrätten medför vissa skyldigheter, bl.a. att ta

hänsyn till miljö och natur. Informationen riktad till utländska

turister lämnas bl.a. i turistbroschyrer med allmänna uppgifter

om Sverige samt i annat material om Sverige som distribueras

till turistbyråer utomlands, till Turistrådets olika kontor och

till ambassaderna. Utskottet är medvetet om att det har

förekommit att utländska såväl som svenska turister inte tagit

hänsyn till att allemansrätten bygger på ett hänsynstagande till

miljö och markägares rättigheter. Det är därför angeläget att

information om allemansrätten får en vid spridning.

Med hänsyn till att Turistrådet bedriver en

informationsverksamhet av det slag som motionärerna efterlyser

anser utskottet att någon riksdagens åtgärd med anledning av

motion Kr525 i här aktuell del (yrkande 5) inte är påkallad.

Syftet med förslaget i motion Kr501 (s) är att svenska

researrangörer skall åläggas att lämna information om

miljösituationen i turistländerna. Motionärerna anser att

Sverige måste ta ett större ansvar för de påfrestningar på

miljön som följer av svenskars turistresor i utlandet.

Även internationellt finns numera en ökande medvetenhet om att

turismen kan medföra svåra påfrestningar på miljön. Enligt vad

utskottet inhämtat har bl.a. OECDs turistkommitté tagit upp

frågor om miljöproblem i samband med turismen. Det kan i

sammanhanget nämnas att inom Turistrådet diskuteras

genomförandet av ett försöksprojekt om turismen och miljön.

Enligt utskottets mening skulle formella förpliktelser av det

slag som motionärerna åsyftar gå utöver vad som rimligen kan

åläggas en researrangör. Utskottet vill också framhålla att en

informationsverksamhet av det slag som motionärerna åsyftar är

en grannlaga uppgift som kräver stor sakkunskap. Med hänvisning

till det anförda avstyrker utskottet motion Kr501.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande turismens betydelse för landsbygden

att riksdagen avslår motion 1989/90:Kr524,

res. 1 (m)

2. beträffande prisbilligt semesterboende

att riksdagen avslår motion 1989/90:Kr525 yrkande 4,

3. beträffande turistfrämjande åtgärder

att riksdagen avslår motion 1989/90:Kr525 yrkande 6,

4. beträffande Mälarturism

att riksdagen avslår motion 1989/90:Kr503,

res. 2 (v)

5. beträffande turism i Bohuslän

att riksdagen avslår motion 1989/90:Kr523 yrkande 1,

6. beträffande dokumentationscenter för turism

att riksdagen avslår motion 1989/90:Kr523 yrkande 2,

7. beträffande kulturturism i Värmland

att riksdagen avslår motion 1989/90:Kr514,

8. beträffande statsbidrag till VA-investeringar på Öland

att riksdagen avslår motion 1989/90:Kr512,

9. beträffande primära rekreationsområden

att riksdagen avslår motion 1989/90:Kr525 yrkande 2,

10. beträffande information om allemansrätten

att riksdagen avslår motion 1989/90:Kr525 yrkande 5,

res. 3 (c)

11. beträffande information om turismens inverkan på

miljön

att riksdagen avslår motion 1989/90:Kr501.

Stockholm den 4 oktober 1990

På kulturutskottets vägnar

Ingrid Sundberg

Närvarande: Ingrid Sundberg (m), Åke Gustavsson (s), Maja

Bäckström (s), Berit Oscarsson (s), Lars Ernestam (fp), Jan

Hyttring (c), Anders Nilsson (s), Lars Ahlmark (m), Sylvia

Pettersson (s), Leo Persson (s), Stina Gustavsson (c), Alexander

Chrisopoulos (v), Kaj Nilsson (mp), Ingegerd Sahlström (s), Ulla

Berg (s), Göran Åstrand (m) och Lola Björkquist (fp).

Reservationer

1. Turismens betydelse för landsbygden (mom. 1)

Ingrid Sundberg, Lars Ahlmark och Göran Åstrand (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 13

börjar med "Utskottet vill" och slutar med "motionen avstyrks"

bort ha följande lydelse:

Som utskottet redovisat i det föregående har en parlamentarisk

kommitté tillkallats med uppgift att dels utforma ett nytt

system för statens bidrag till kommuner och landsting, dels se

över den kommunala sektorns övriga finansieringskällor.

Enligt utskottets mening är det viktigt att alla möjligheter

att utveckla turismen i småskaliga former tas till vara.

Turismen som är en snabbt expanderande näringsgren kan verksamt

bidra till landsbygdens utveckling. Många kommuner driver eller

subventionerar turismverksamhet på ett sätt som snedvrider

konkurrenssituationen för privata näringsidkare. Sådana

kommunala engagemang på turismområdet bör upphöra.

Många kommuner driver eller subventionerar turismverksamhet

vilket medför att privata näringsidkare kan få en besvärlig

konkurrenssituation. Kommunernas engagemang på turismområdet bör

därför begränsas.

dels att moment 1 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

1. beträffande turismens betydelse för landsbygden

att riksdagen med anledning av motion 1989/90:Kr524 som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

2. Mälarturism (mom. 4)

Alexander Chrisopoulos (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 14

börjar med "Med anledning" och slutar med "motion Kr503" bort ha

följande lydelse:

Utskottet anser i likhet med motionären att det är angeläget

att samhället medverkar till att skapa möjligheter för turism

och rekreation i enkla prisbilliga former och som bl.a. kan

tillgodose barnfamiljers behov. De förslag som läggs fram

i motionen om en utbyggnad av turismen kring Mälaren bör snarast

genomföras i samarbete mellan Turistrådet och kommunerna runt

Mälaren.

dels att moment 4 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

4. beträffande Mälarturism

att riksdagen med anledning av motion 1989/90:Kr503 som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

3. Information om allemansrätten (mom. 10)

Jan Hyttring och Stina Gustavsson (båda c)

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 17

börjar med "Med hänsyn" och slutar med "är påkallad" bort ha

följande lydelse:

Utskottet delar motionärernas uppfattning att det är angeläget

att utländska besökare redan i sitt hemland får information om

vad som är tillåtet inom ramen för allemansrätten och om

gällande regler. Turistrådet och de svenska ambassaderna bör

därför förstärka sina informationsinsatser på detta område.

dels att moment 10 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

10. beträffande information om allemansrätten

att riksdagen med anledning av motion 1989/90:Kr525 yrkande 5

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.