Bet. 1990/91:KrU20

Kulturutskottets betänkande

1990/91:KRU20

Allmän kulturverksamhet m.m.

Innehåll

Sammanfattning

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

1990/91

KrU20

Sammanfattning

I betänkandet behandlas förslag i budgetpropositionen till

medelsanvisning under de tre anslag som tas upp under rubriken

Allmän kulturverksamhet m.m. Även ett förslag i proposition 82

om folkbildning behandlas. I anslutning till dessa budgetfrågor

behandlas motionsyrkanden rörande anslagen. Vidare behandlas

motioner som avser övergripande kulturfrågor.

I ett inledande avsnitt om de övergripande kulturfrågorna

behandlas en rad yrkanden som avser i allt väsentligt samma

frågor som utskottet behandlat under en följd av år i

motsvarande betänkanden (se senast bet. 1989/90:KrU17).

Frågorna avser bl.a. 1974 års kulturpolitiska mål, en

utvärdering av i vad mån dessa mål uppnåtts, frågor som har

samband med det kulturpolitiska decentraliseringsmålet, olika

faktorer av betydelse för att främja kulturen, sponsring,

kulturfonder och andra insatser för att ekonomiskt stödja

kulturverksamheten och konsekvenserna av beslut om flexibla

lönebidrag. Samtliga motioner avstyrks, i många fall med i allt

väsentligt samma motivering som under tidigare år.

Regeringens förslag till medelsanvisning till Statens

kulturråd (21611000 kr.) och till Bidrag till samisk kultur

(5646000 kr.) tillstyrks.

Anslaget Bidrag till utvecklingsverksamhet inom kulturområdet

m.m. omfattar ett trettiotal anslags- eller delposter. I fråga

om dessa tillstyrker utskottet regeringens förslag med -- i

förhållande till regeringens förslag -- följande ändringar på

grundval av motionsförslag. Anslagsposten Till kulturrådets

disposition för utvecklingsverksamhet föreslås bli sänkt med 2

milj.kr. till 17 736 000. Skälet till den föreslagna sänkningen

är att budgetbelastningen till följd av utskottets

ställningstagande i fråga om bidraget till Svenska riksteatern

(se bet. KrU22) bör begränsas. Utskottet framhåller

angelägenheten av att vissa av de bidragsändamål, till vilka

medlen under anslagsposten används, inte drabbas av sänkningen,

bl.a. teatergrupper i ekonomiskt trångmål. Bidraget till

Centrumbildningar föreslås höjas med 1 milj. kr. till

6940000 kr. bl.a. för att skapa utrymme för reguljärt stöd

till den nya centrumbildningen Centrum för konst & hantverk. En

uppräkning av bidraget till Vadstena-akademien med 52 000 kr.

till 1300000 kr. föreslås. Totalt föreslås en

medelsanvisning under anslaget om 109010000 kr., vilket är

948000 kr. lägre än vad regeringen föreslagit i de båda

propositionerna.

Under de tre anslag som behandlas i betänkandet föreslås

således en medelsanvisning om totalt 136267000 kr., vilket

är 948000 kr. lägre än vad regeringen föreslagit.

Vid betänkandet har fogats 35 reservationer och ett särskilt

yttrande (se innehållsförteckningen s. 52).

Propositionerna

Regeringen har i proposition 1990/91:100 bil. 10

(utbildningsdepartementet) under G. Kulturverksamhet m.m.

avsnittet Allmän kulturverksamhet m.m.

dels under punkt G 1 (s. 240--241) föreslagit riksdagen

att

1. till Statens kulturråd för budgetåret 1991/92 anvisa ett

förslagsanslag på 21611000 kr.,

dels under punkt G 2 (s. 241--249) föreslagit riksdagen

att

2. till Bidrag till utvecklingsverksamhet inom kulturområdet

m.m. för budgetåret 1991/92 anvisa ett reservationsanslag på

104254000 kr.,

dels under punkt G 3 (s. 249--250) föreslagit riksdagen

att

3. till Bidrag till samisk kultur för budgetåret 1991/92

anvisa ett reservationsanslag på 5646000 kr.

Regeringen har i proposition 1990/91:82 om folkbildning

(utbildningsdepartementet) hemställt

16. att riksdagen med ändring av vad som föreslagits i 1991

års budgetproposition (prop. 1990/91:100 bil. 10), till Bidrag

till utvecklingsverksamhet inom kulturområdet m.m. för

budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag på

109958000 kr. (avsnitt 10).

Motionerna

Motioner väckta under allmänna motionstiden 1991

1990/91:Kr224 av Bo Nilsson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om att folkbibliotekens bokutlåning skall vara avgiftsfri.

1990/91:Kr235 av Eva Johansson och Christina Pettersson (s)

vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om behovet av fortsatt stöd till

Centrum för Konst & Hantverk.

1990/91:Kr242 av Ingrid Sundberg m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen under anslaget G 1 Statens kulturråd för

budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag av 16611000

kr. vilket utgör ett i förhållande till regeringens förslag 5

milj.kr. lägre belopp,

2. att riksdagen beslutar att anslaget till Kulturrådets

disposition för utvecklingsverksamhet minskas med 6 milj.kr. i

förhållande till regeringens förslag,

3. att riksdagen beslutar att Sveriges konstföreningars

riksförbund tillförs hela den föreslagna ökningen om 3445000

kr. i enlighet med vad i motionen anförts,

4. att riksdagen avslår regeringens förslag att anvisa

7571000 kr. för Kultur i arbetslivet,

5. att riksdagen avslår regeringens förslag att för budgetåret

1991/92 anslå 7055000 kr. för lokal biblioteksverksamhet,

6. att riksdagen för förstärkning av de internationella

kulturkontakterna till Svenska institutet anvisar 2000000

kr. utöver regeringens förslag,

7. att riksdagen till G 2 Bidrag till utvecklingsverksamhet

inom kulturområdet m.m. för budgetåret 1991/92 anvisar ett

reservationsanslag av 85628000 kr., vilket utgör ett i

förhållande till regeringens förslag 18626000 kr. lägre

belopp.

1990/91:Kr246 av Alexander Chrisopoulos m.fl. (v) vari yrkas

att riksdagen till Bidrag till utvecklingsverksamhet inom

kulturområdet för centrumbildningar för budgetåret 1991/92

anslår 2,5 milj.kr. utöver regeringens förslag.

1990/91:Kr247 av Ulla Tillander m.fl. (c, fp, mp) vari yrkas

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts angående behovet av ekonomiska resurser till

Form/Design Center i Malmö.

1990/91:Kr248 av Roland Larsson och Lola Björkquist (c, fp)

vari yrkas

1. att riksdagen för budgetåret 1991/92 beviljar Stiftelsen

Internationella Vadstena-akademien 52000 kr. utöver vad

regeringen har föreslagit eller således 1300000 kr.

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om formerna för bidragsgivningen till

Vadstena-akademien.

1990/91:Kr249 av Alexander Chrisopoulos m.fl (v) vari yrkas

4. att riksdagen till Bidrag till utvecklingsverksamhet inom

kulturområdet anslagsposten Organisationer inom bild- och

formkonstområdet för budgetåret 1991/92 anslår 2800000 kr.

utöver regeringens förslag för stöd till vissa

främjandeorganisationer,

1990/91:Kr253 av Anita Johansson m.fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om behovet av barn- och

ungdomskultursatsningar i Storstockholmsområdet,

1990/91:Kr285 av Alexander Chrisopoulos m.fl. (v) vari yrkas

1. att riksdagen till Bidrag till utvecklingsverksamhet inom

kulturområdet m.m. för budgetåret 1991/92 anslår 6 milj.kr.

utöver regeringens förslag till utvecklingsverksamhet inom

folkmusik- och dansområdet,

2. att riksdagen beslutar att ovannämnda medel får fördelas av

det samarbetsorgan som håller på att bildas av

riksorganisationerna inom folkmusik- och folkdansområdet,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att en satsning på folkmusik- och

folkdansområdet bör fortsätta under fem år,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om vikten av att existerande instanser får

ökad kompetens vad gäller folkmusik och folkdans.

1990/91:Kr286 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om kulturpolitikens inriktning på frihet,

mångfald och kvalitet,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om Sveriges deltagande i EGs kultursamarbete,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om familjens, förskolans och skolans roller

för bevarande av en levande kulturtradition,

5. att riksdagen beslutar att avskaffa statens kulturråd,

6. att riksdagen hos regeringen begär förslag till ny

organisation för en decentraliserad fördelning av det offentliga

stödet till kulturen,

7. att riksdagen hos regeringen begär förslag om inrättande av

kulturfonder i enlighet med vad som i motionen anförts,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om sponsorstöd till kulturen,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om behovet av fasta tjänster inom den

offentligt finansierade kultursektorn,

16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om ett nytt bidragssystem för det regionala

musiklivet,

1990/91:Kr287 av Marianne Jönsson m.fl. (c) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om en ökad satsning på fritid och

kulturverksamhet för handikappade.

Motiveringen återfinns i motion 1990/91:So283.

1990/91:Kr288 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att de kulturpolitiska målen bör

kompletteras med dels ett krav på konstnärlig kvalitet, dels ett

krav på rimliga arbetsvillkor för landets fritt arbetande

konstnärer,

2. att riksdagen till centrumbildningarna (G 2) beräknar 1

milj.kr. utöver regeringens förslag,

1990/91:Kr289 av Lars Werner m.fl. (v) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om riktlinjer för kulturpolitiken,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att

1 % av statsbudgeten bör avsättas för kulturella ändamål,

3. att riksdagen begär att regeringen skall återkomma med en

plan för kultursatsningar i enlighet med vad som anförts i

motionen.

1990/91:Kr290 av Görel Bohlin (m) vari yrkas att riksdagen hos

regeringen begär förslag om regler för sponsring och

fonduppbyggnad för stöd till kultursatsning.

1990/91:Kr291 av Ingela Mårtensson m.fl. (fp) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om behovet av regional kultur.

1990/91:Kr292 av Alexander Chrisopoulos m.fl. (v) vari yrkas

1. att riksdagen begär att regeringen tillsätter en kommitté

för utveckling av amatörkulturen i enlighet med vad som anförts

i motionen.

2. att riksdagen till Utredningar m.m. för budgetåret 1991/92

utöver regeringens förslag anvisar 3000000 kr. för att

disponeras av ovannämnda kommitté för utvecklingsarbete inom

amatörkulturområdet,

3. att riksdagen till Bidrag till utvecklingsverksamhet inom

kulturområdet för budgetåret 1991/92 anvisar 3000000 kr.

utöver regeringens förslag som en förstärkning av

amatörkulturell utvecklingsverksamhet.

1990/91:Kr305 av Sigrid Bolkéus och Sinikka Bohlin (s) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om länsmuseerna och kulturens roll som

regional utvecklingsfaktor.

1990/91:Kr311 av Ylva Annerstedt (fp) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna att besökare från

Baltikum får besöka svenska museer och offentliga byggnader

gratis där inträde krävs.

1990/91:Kr326 av Ingela Mårtensson m.fl. (fp,c) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om behovet av ökat stöd för utveckling av

folkmusik och folkdans.

1990/91:Kr329 av Charlotte Branting (fp) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om vidgad kulturell verksamhet i Kronoberg.

Motiveringen återfinns i motion 1990/91:A475.

1990/91:Kr331 av Inger Schörling m.fl. (mp) vari yrkas

1. att riksdagen till Bidrag till utvecklingsverksamhet inom

kulturområdet m.m. (G 2) anslagsposten Centrumbildningar för

budgetåret 1991/92 anvisar 2500000 kr. utöver vad regeringen

föreslagit,

2. att riksdagen till Bidrag till utvecklingsverksamhet inom

kulturområdet m.m. (G 2) anslagsposten Baltiska institutet för

budgetåret 1991/92 anvisar 500000 kr. utöver vad regeringen

föreslagit

3. att riksdagen till Bidrag till utvecklingsverksamhet inom

kulturområdet m.m. (G 2) anslagsposten Folkmusik och dansåret

1990 för budgetåret 1991/92 anvisar 6200000 kr. utöver vad

regeringen föreslagit,

14. att riksdagen till G 2. Bidrag till utvecklingsverksamhet

inom kulturområdet m.m. till statens kulturråd under

anslagsposten 2.11 Organisationer inom bild- och

formkonstområdet, för budgetåret 1991/92 tillför 2800000 kr.

för stöd till vissa främjandeorganisationer enligt vad som

anförts i motionen,

1990/91:Kr332 av Jan Hyttring m.fl. (c) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om stödet till kultur.

Motiveringen återfinns i motion 1990/91:A476.

1990/91:Kr333 av Jan Hyttring m.fl. (c) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär en samlad utvärdering av

1974 års kulturpolitiska beslut i enlighet med vad som anförts i

motionen,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om kulturens roll som regional

utvecklingsfaktor,

3. att riksdagen hos regeringen begär förslag om utveckling av

ett riksomfattande aktivitetsansvar för de nationella

kulturinstitutionerna och en översyn av Riksteaterns,

Rikskonserters och Riksutställningars roll i enlighet med vad

som anförts i motionen,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om kostnadsfria boklån,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om försäkringsfrågan vid utställningar av

konstverk på offentliga institutioner,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna de

riktlinjer för sponsring som anförts i motionen,

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om vidgad användning av beställningar för att

främja kulturellt skapande,

11. att riksdagen hos regeringen begär att förslag framläggs

senast i vårens kompletteringsproposition om användning av

nyemission av aktier för att förstärka ekonomin för de

kulturinstitutioner som drivs i bolagsform enligt vad som

anförts i motionen,

12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om behovet av fasta anslag i stället för

lönebidrag,

13. att riksdagen hos regeringen begär att proposition med

treårsramar för kulturen framläggs i enlighet med de riktlinjer

som anges i motionen,

14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om statens kulturråds uppgift vid införande

av treårsramar för kulturen,

15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om anslagsstrukturen i framtiden,

16. att riksdagen till Centrumbildningar (G 2 delanslag 2.2)

anvisar 2272000 kr. utöver vad regeringen föreslagit,

17. att riksdagen till Baltiska institutet (G 2 delanslag 2.8)

anvisar 177000 kr. utöver vad regeringen föreslagit,

18. att riksdagen till Vadstena-akademien (G 2 delanslag 4)

anslår 52000 kr. utöver vad regeringen föreslagit,

19. att riksdagen till folkbiblioteken (G 2 delanslag 8.1) för

inköp på invandrar- och minoritetsspråk anvisar 2364000 kr.

utöver vad regeringen föreslagit,

20. att riksdagen till kulturrådets disposition för

internationellt kulturutbyte (G 2 delanslag 9.1) anvisar

2000000 kr. utöver vad regeringen föreslagit,

1990/91:Kr351 av Börje Hörnlund m.fl. (c) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om en utredning av kulturspridning,

Motiveringen återfinns i motion 1990/91:A491.

1990/91:Kr355 av Tom Heyman och Sonja Rembo (m) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ge regeringen till känna vad i

motionen anförts om fördelning av statligt kulturstöd.

Motiveringen återfinns i motion 1990/91:T266.

1990/91:Kr357 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om satsning på förortskultur,

Motiveringen återfinns i motion 1990/91:Bo543.

Motion väckt med anledning av proposition 1990/91:82

1990/91:Kr19 av Ann-Cathrine Haglund m.fl. (m) vari yrkas att

riksdagen beslutar att länsbildningsförbunden skall vara en del

av folkbildningen och erhålla medel på samma sätt som övriga

folkbildningsorganisationer.

Motiveringen återfinns i motion 1990/91:Ub109.

Utskottet

Övergripande frågor

Kulturpolitiska mål, m.m.

Under en följd av år har kulturutskottet funnit skäl att i

inledningen till det betänkande vari övergripande kulturfrågor

behandlas lämna en redovisning för de kulturpolitiska målen.

Målen fastställdes av riksdagen år l974 (prop. l974:28, bet.

KrU15 s. 3 och l9--20, rskr. 248). Med hänsyn till framställda

motionsyrkanden att det är motiverat att även i år redovisa

målen. Enligt dessa skall kulturpolitiken

medverka till att skydda yttrandefriheten och skapa reella

förutsättningar för att denna frihet skall kunna utnyttjas,

ge människor möjligheter till egen skapande aktivitet och

främja kontakt mellan människor,

motverka kommersialismens negativa verkningar inom

kulturområdet,

främja en decentralisering av verksamhet och beslutsfunktioner

inom kulturområdet

utformas med hänsyn till eftersatta gruppers erfarenheter och

behov,

möjliggöra konstnärlig och kulturell förnyelse,

garantera att äldre tiders kultur tas till vara och

levandegörs,

främja ett utbyte av erfarenheter och idéer inom

kulturområdet över språk- och nationsgränserna.

Sedan de sålunda preciserade målen för den svenska

kulturpolitiken fastställdes, har målen fått ett konkret

innehåll genom bl.a. beslut i budgetsammanhang och genom

särskilda reformer inom de flesta kultursektorer.

Företrädare för moderata samlingspartiet vill i motion Kr286

att riksdagen som sin mening skall ge regeringen till känna vad

i motionen anförts om kulturpolitikens inriktning på frihet,

mångfald och kvalitet. Principerna måste beaktas vid

lagstiftning och bidragsgivning inom kultursektorn, men de bör

också vara vägledande vid beslut i bl.a. medie-, utbildnings-,

skatte- och arbetsmarknadsfrågor, vilka direkt eller indirekt

påverkar kulturområdet. I det följande behandlar utskottet en

rad yrkanden i motionen som har samband med det här redovisade.

Utskottet anser att yrkandet har till syfte att begreppen

frihet, mångfald och kvalitet skall fastställas som ytterligare

riktlinjer för kulturpolitiken.

Den liberala kulturpolitiken redovisas i motion Kr288 av

förträdare för folkpartiet liberalerna. Även i denna motion

understryks att frihet, mångfald och kvalitet bör vara

nyckelbegrepp i kulturpolitiken. I formellt hänseende yrkas att

de kulturpolitiska målen skall kompletteras med krav på

konstnärlig kvalitet och på rimliga arbetsvillkor för landets

fritt arbetande konstnärer.

Även i motion Kr333 av företrädare för centerpartiet

diskuteras samhällets kulturpolitiska uppgifter. Motionärerna

understryker att en av kulturens viktigaste uppgifter är att

utveckla meningsutbytet mellan människor. Kulturen blir därmed

en av grundstenarna i det demokratiska samhällsbygget. För att

främja kvaliteten i kulturlivet är det viktigt att det finns

goda möjligheter för yrkesverksamma kulturutövare att verka på

rimliga villkor. En mycket betydelsefull uppgift för

kulturpolitiken är att den skall medverka till att det i alla

delar av landet byggs upp ett allsidigt kulturliv. Motionärerna

framställer inte i detta sammanhang något formellt yrkande om

ändring eller komplettering av de kulturpolitiska målen utan

inriktar sig bl.a. på frågor om en utvärdering av effekterna av

1974 års beslut. Utskottet tar upp denna fråga i det följande.

Vänsterpartiet vill i en partimotion, Kr289, att riksdagen som

sin mening skall ge regeringen till känna innehållet i sex

att-satser som enligt motionärernas mening skall utgöra

riktlinjer för kulturpolitiken. Motionärerna vill bl.a. ha

åtgärder för att utveckla och stödja kulturyttringar, som vänder

sig mot förtryck och degradering av människan och i stället

genom sitt motstånd bidrar till en fri och allsidig utveckling,

och för att särskilt stödja den kulturella kampen för de utsatta

grupper som har särskilda erfarenheter och behov, vilket

förutsätter klassamhällets nedbrytande. I flera av de övriga

att-satserna anknyter motionärerna till innehållet i vissa av de

av riksdagen antagna kulturpolitiska målen.

Beträffande motionens innehåll i övrigt hänvisar utskottet

till den fullständiga motionsmotiveringen. Även då det gäller de

övriga motionerna hänvisar utskottet till motiveringarna i

motionerna.

Liksom vid flera tillfällen tidigare vill utskottet i detta

sammanhang hänvisa till vad utskottet anförde år l987, då

motioner med i huvudsak samma innehåll som motionerna Kr286 och

Kr288 behandlades. Utskottet anförde (bet. KrU1986/87:12 s. 5):

Enighet råder om de åtta kulturpolitiska mål som inledningsvis

redovisats. Härutöver har i olika sammanhang, bl.a.

motionsvägen, uttryckts önskemål om att ytterligare sådana mål

skall fastställas eller att de fastställda målen skall brytas

ned i delmål i högre grad än vad som hittills skett. I vissa

fall har framställda krav om de kulturpolitiska målen reellt

sett avsett frågan om hur dessa mål skall nås. Kraven har med

andra ord avsett mera medel än mål.

De fastställda kulturpolitiska målen är väl ägnade att även i

fortsättningen läggas till grund för kulturpolitiken och det

finns enligt utskottets mening inte skäl att ompröva målen.

Utskottet är inte heller berett att förorda att ytterligare

kulturpolitiska mål fastställs. Det är naturligt att krav härom

efter hand kommer fram och den omständigheten att ytterligare

mål inte formellt fastställs hindrar inte att vissa sådana kan

vara allmänt accepterade som riktlinjer för kulturpolitiken.

Detta gäller bl.a. i fråga om kravet att kulturpolitiken skall

bygga på en kvalitetssträvan.

Det är uppenbart att det också kan komma att finnas andra mål

för kulturpolitiken kring vilka en långtgående enighet kan

föreligga. En fortlöpande komplettering av de nu gällande åtta

målen skulle emellertid enligt utskottets mening kunna uppfattas

som att de mål som vid varje givet tillfälle formellt

fastställts skulle ge en fullständig redovisning för de

principer som gäller för kulturpolitiken. Detta skulle enligt

utskottets mening vara olämpligt av det skälet att ett sådant

system skulle vara ägnat att låsa fast utvecklingen.

I linje med vad som ovan sagts och med vad utskottet

framhållit framstår det som naturligt att olika partier utifrån

sina värderingar kan ha olika uppfattningar om hur alla de

eftersträvade målen bäst skall uppnås. Detta tar sig också

uttryck i olika konkreta förslag om hur kulturlivet skall få de

bästa förutsättningarna för fortsatt utveckling. Utskottet har

årligen anledning att ta ställning till åtskilliga sådana

förslag vid behandlingen av kulturbudgeten eller av

särpropositioner på kulturområdet.

Även då det gäller förslag om hur de kulturpolitiska målen

skall uppnås kan många gånger stor enighet råda. Detta gäller

inte minst i sådana fall där det med fog kan hävdas att ett

genomförande av förslaget inte bara är ett medel för att

åstadkomma ett eller flera kulturpolitiska mål utan också ett

angeläget mål eller delmål. Exempel härpå är förslag om att

kulturarbetarna skall tillförsäkras goda villkor. Till belysning

av det sagda kan hänvisas till att det, i det kulturpolitiska

mål som avser yttrandefriheten, anges att kulturpolitiken skall

medverka till att skapa reella förutsättningar för att

yttrandefriheten skall kunna utnyttjas.

Vad som anförs i motion Kr286 ger utskottet anledning erinra

om att regeringen, sedan riksdagen fattat sitt beslut om de

kulturpolitiska målen år l974, utfärdade cirkuläret (1974:450)

till vissa statsmyndigheter om målen för den statliga

kulturpolitiken. I cirkuläret anbefalls berörda statsmyndigheter

att i sin verksamhet i tillämpliga delar beakta de mål för den

statliga kulturpolitiken som sålunda fastställts. Cirkuläret är

fortfarande giltigt.

Kulturutskottet har också med hänvisning till 1974 års

kulturpolitiska beslut uttalat att även andra myndigheter och

offentliga institutioner än de som tillhör kultursektorn bör

kunna åläggas en skyldighet att i sin verksamhet ta vissa av

statsmakterna närmare bestämda kulturpolitiska hänsyn (se yttr.

l987/88:6y).

Utskottet vill här tillägga att utskottet delar motionärernas

uppfattning också så till vida att de kulturpolitiska mål som

fastställts av riksdagen måste beaktas även vid lagstiftning och

bidragsgivning utanför kultursektorn. Bevakningen av att så sker

ankommer inte bara på kulturutskottet utan även på de övriga

riksdagsutskotten.

Utskottet vidhåller sin uppfattning i fråga om de

kulturpolitiska målen. Motion Kr286 yrkande 1, Kr288 yrkande 1

och motion Kr289 yrkande l får anses besvarade med det ovan

anförda. Yrkandena avstyrks således.

Motionärerna bakom motion Kr333 (c) vill, som berörts i det

föregående, ha en samlad utvärdering av i vad mån 1974 års

kulturpolitiska mål uppnåtts. I utvärderingen måste de som var

engagerade i formulerandet av målen delta.

Utskottet gör följande bedömning. Det är viktigt att det sker

en kartläggning och utvärdering av gjorda insatser på

kulturområdet och att slutsatser för framtiden dras av vad som

därvid kommer fram. Utskottet är dock inte berett att i detta

sammanhang ta något initiativ i syfte att en sådan utvärdering

skall komma till stånd. Vid detta ställningstagande beaktar

utskottet vad som anförs i budgetpropositionen (bil. 10 s. l6)

under rubriken Framtidsperspektiv i ett inledande avsnitt om

Kulturverksamhet m.m. Där anges en rad frågor som enligt

kulturministerns mening uppenbart bör analyseras i samband med

att kultursektorn inträder i systemet med treåriga budgetramar.

Enligt utskottets bedömning är det naturligt att olika frågor

som har ett nära samband med det av motionärerna väckta yrkandet

tas upp till övervägande i sammanhanget. Det får ankomma på

regeringen att pröva i vilken ordning dessa frågor skall prövas.

Med hänvisning till det anförda avstyrks motion Kr333 yrkande

1.

Motion Kr287 (c) syftar till en ökad satsning på fritids-

och kulturverksamhet för handikappade.

Utskottet erinrar om att ett av de kulturpolitiska målen är

att kulturpolitiken skall utformas med hänsyn till eftersatta

gruppers erfarenheter och behov. Utskottet strävar efter att

beakta detta mål -- likaväl som de övriga -- vid behandlingen av

frågor på kulturområdet. Då det gäller motionen i övrigt i här

aktuell del -- i vars motivering (se mot. 1990/91:So283) tas upp

möjligheterna för handikappade till turism och idrottsutövning

-- hänvisar utskottet till sina betänkanden KrUl6 om turism och

rekreation och KrUl7 om idrott. I dessa betänkanden behandlas

direkt och indirekt en rad frågor av betydelse för handikappades

fritidsmöjligheter.

Utskottet avstyrker motionen.

Liksom förra året framställs i en partimotion från

vänsterpartiet mycket långtgående krav på ökade ekonomiska

insatser på kulturområdet. Motionärerna bakom motion Kr289

vill således att riksdagen skall anvisa medel för kulturella

ändamål som motsvarar 1 % av statsbudgeten (yrkande 2).

Regeringen bör återkomma med en plan för kultursatsningar i

enlighet härmed (yrkande 3).

Utskottet tar i det följande och i andra betänkanden ställning

till regeringens förslag till medelsanvisning under olika anslag

på kulturområdet för nästa budgetår. Denna prövning kan ej

bindas till en nu fastställd totalram. Den bedömningen kan dock

göras i detta sammanhang att det inte finns ekonomiskt utrymme

för en så stor omedelbar ökning av kultursatsningarna som

förordas i motionen. En grov bedömning ger vid handen att det

skulle behövas en ökning av kulturanslagen av storleksordningen

40 % för att tillgodose motionskravet. De här aktuella yrkandena

avstyrks.

Faktorer av betydelse för att främja kulturen

I motion Kr286 (m) framförs en rad allmänna synpunkter om

familjens, förskolans och skolans stora betydelse för

bevarande av en levande kulturtradition.

Utskottet vill med anledning av motionsyrkandet anföra

följande. Under en följd av år har insatser för barn- och

ungdomskultur ägnats stor uppmärksamhet av regering och riksdag.

I detta sammanhang finns skäl att särskilt erinra om att det

under flera år anvisats medel till kulturprojekt i skolan,

att kulturrådet lagt fram ett program för kulturrådets

insatser för barn- och ungdomskultur 1990/91--1992/93, att

en arbetsgrupp bestående av företrädare för civil-, social- och

utbildningsdepartementen i augusti förra året presenterat ett

gemensamt Kulturprogram för barn och ungdom som inleder ett

treårigt utvecklingsarbete där erfarenheterna från

kulturprojekten i skolan skall prövas systematiskt. Det finns

också skäl att här erinra om vad som anfördes i förra årets

budgetproposition om barn- och ungdomskulturen (prop.

l989/90:100 bil. l0 s. 83--88). Likaledes vill utskottet erinra

om att frågor rörande förskolans pedagogiska program och rörande

kulturens roll i den obligatoriska skolan och i gymnasieskolan

-- direkt eller indirekt -- ofta är föremål för uppmärksamhet i

de utskott, socialutskottet och utbildningsutskottet, inom

vilkas beredningsområde frågorna ligger.

Utskottet avstyrker med hänvisning till det anförda

motionsyrkandet (yrkande 4).

Enligt motion Kr333 (c) bör kulturellt skapande främjas genom

en vidgad användning av beställningar motsvarande de

beställningar som görs till följd av den i praktiken tillämpade

enprocentsregeln för offentlig utsmyckning.

Som exempel pekar motionärerna på att skapandet av musikaliska

verk skulle kunna stimuleras genom att landstinget av en

kompositör beställer en komposition för uppförande vid invigning

av en sjukvårdsinrättning. En författare skulle på beställning

kunna skriva ett drama för att uppföras vid invigning av en

skola, anför vidare motionärerna.

Utskottet delar motionärernas uppfattning så till vida att det

allmänt sett är en fördel om samhället kan skapa sysselsättning

för kulturellt verksamma i stället för att dessa ges stöd i form

av bidrag. Utskottet anser det däremot inte motiverat att

riksdagen vidtar någon åtgärd med anledning av motionsyrkandet

(yrkande 10). Utskottet erinrar om att utskottet i sitt

betänkande KrU21 om ersättningar och bidrag till konstnärer

behandlar frågor om förbättringar av konstnärernas

arbetsvillkor.

Utvecklingen av det regionala kulturlivet

Även i år har väckts ett antal motioner som har till syfte att

utveckla det regionala kulturlivet.

Såväl i motion Kr305 (s) som i motion Kr333 (c) yrkande 2

understryks att kulturen utgör en viktig regional

utvecklingsfaktor. I den förstnämnda motionen uppehåller sig

motionärerna utförligt vid länsmuseernas betydelse, och vad de

anför innebär ett önskemål om en utbyggnad av det statliga

stödet till dem i vart fall på sikt.

Utskottet konstaterar att vad motionärerna anför om kulturen

som regional utvecklingsfaktor står i god överensstämmelse med

vad utbildningsministern anförde förra året i

budgetpropositionen (bil. 10 s. 58--60). I regeringens

proposition 1989/90:76 om regionalpolitik för 90-talet lades

fram konkreta förslag för att stärka kulturens ställning i

angivna hänseende. Efter förslag av arbetsmarknadsutskottet

(bet. 1989/90:AU13) antog riksdagen med vissa ändringar

regeringsförslagen. I sitt yttrande 1989/90:KrU7y till

arbetsmarknadsutskottet i ärendet ställde sig kulturutskottet

mycket positivt till de förslag som regeringen lagt fram av

betydelse för utvecklingen av den regionala kulturen. Utskottet

har då det gäller länsmuseerna såväl genom uttalande som genom

konkreta förslag starkt markerat länsmuseernas betydelse för den

regionala kulturen. Utskottet återkommer till länsmuseernas

resursbehov i sitt betänkande KrU25.

Med hänvisning till det anförda anser sig utskottet med fog

kunna konstatera att det inte är erforderligt med något

riksdagens initiativ i de avseenden som angetts i motionerna.

Yrkandena avstyrks.

Förslagen i motionerna Kr291 (fp) och Kr332 (c) kan, vid en

jämförelse med de ovan behandlade motionerna, sägas ha mera till

syfte att vid medelsanvisningen hänsyn skall tas till att de

statliga kulturanslagen ännu i alltför hög grad går till

Stockholm och att det finns ett betydande utbyggnadsbehov på

kulturområdet i andra regioner. I motion Kr291 hänvisas till

vissa slutsatser som en europeisk expertgrupp, utsedd av

Europarådets kulturstyrelse, kommit till under rubriken Kultur i

regionerna. I anslutning till ett återgivande av det

kulturpolitiska decentraliseringsmålet anför expertgruppen att

en bättre geografisk fördelning av kulturverksamheten med stöd

av offentliga medel är den ena sidan av denna politik och att

uppmuntra regionerna att ta ett större ansvar för finansiering

och utveckling av egna teatrar, orkestrar och museer är den

andra (Statlig kulturpolitik i Sverige -- Rapport från en

europeisk expertgrupp, s. 64).

Utskottet kan inte förneka riktigheten av att, som

synpunkterna i en av motionerna antyder, det i vart fall inte

torde ha skett någon väsentlig förskjutning i de statliga

kultursatsningarna från Stockholm till andra regioner, trots att

statsmakterna under en följd av år i hög grad satsat resurser på

att bygga ut den regionala kulturen. Under de senast två

budgetåren har satsningen i detta hänseende varit markant.

Orsaken till att förskjutningen inte blivit större får bl.a.

sökas i den omständigheten att stor enighet råder om att vi för

kulturlivet som helhet behöver starka centrala

kulturinstitutioner -- dessa är konstnadskrävande och som regel

belägna i Stockholm -- och att det är nödvändigt att tillföra

dessa institutioner ökade resurser även i ett läge när det är

önskvärt att bygga ut den regionala kulturen. Det sagda

accentuerar samtidigt det ansvar som de centrala institutionerna

har för utvecklingen av det regionala kulturlivet. Utskottet

återkommer till denna fråga i det följande. En annan

omständighet kan vara att fria kulturutövare som erhåller bidrag

i olika former av olika skäl -- bl.a. därför att arbetsmarknaden

är bättre i Stockholm -- föredrar att utöva sin verksamhet där.

Detta kan gälla fria grupper likaväl som enskilda konstnärer som

inte är anknutna till någon institution.

Utskottets slutsatser av denna kortfattade och ingalunda

fullständiga analys blir bl.a. att det är viktigt att studera

diskussionen och slutsatserna i den angivna rapporten liksom att

fortlöpande följa kulturstatistiken. Framför allt torde det

emellertid vara viktigt att vid medelsfördelningen inom

kultursektorn hålla i minnet angelägenheten av att resurser

satsas på utbyggnad av den regionala kulturen. I anslutning

härtill kan erinras om att det i expertrapporten anförs bl.a.

att det kan betraktas som en framgång för den svenska

kulturpolitiken att staten förmått lokala instanser att ta på

sig ett större ansvar för kulturlivet genom en mycket blygsam

omfördelning av sina egna anslag från huvudstaden till

regionerna (s. 66). Med det anförda får motionsyrkandena anses

besvarade. Dessa avstyrks.

I motion Kr333 (c) yrkande 3 föreslås att riksdagen skall

begära förslag om en utveckling av ett riksomfattande

aktivitetsansvar för de nationella kulturinstitutionerna och

en översyn av Svenska riksteaterns, Svenska rikskonserters och

Riksutställningars roll för förverkligandet av

decentraliseringsmålet i 1974 års kulturpolitik.

Med anledning av motionsyrkandet finns skäl anföra följande.

Inom museiområdet har nationella uppgifter preciserats för de

fem ansvarsmuseerna. För Operan och Dramaten pågår diskussioner

som har till syfte att fastställa institutionernas ansvar.

Riksdagen har tagit ställning till Svenska rikskonserters

uppgifter i samband med omorganisationen av institutionen.

Utskottet har inhämtat att Svenska riksteaterns och

Riksutställningars ansvar för landets kulturliv kommer att

behandlas i samband med införandet av treårsbudget på

kultursektorn.

Med hänvisning till det anförda och till de ytterligare

synpunkter utskottet anförde förra året då motsvarande

motionsyrkande behandlades (bet. 1989/90:KrUl7 s. 15--16)

avstyrker utskottet motionsyrkandet.

Ett yrkande i motion Kr351 (c) om en utredning om

kulturspridning -- den skulle avse de ovan angivna tre R:en --

avstyrks (yrkande 1). Utskottet hänvisar till redovisningen i

det föregående.

Utskottet behandlar härefter två yrkanden i motion Kr286 (m),

vilka synes ha ett nära samband med varandra. Båda yrkandena

avser frågor om decentralisering av beslut. I yrkande 6

begärs att riksdagen skall begära förslag till en ny

organisation för en decentraliserad fördelning av det offentliga

stödet till kulturen. Det statliga stödet skall ge frihet att

forma regionala och lokala lösningar. Det kan då bli ett inslag

i en framsynt regionalpolitik. Kulturstödet bör, anförs det

också, ge särskilt stor effekt om det kanaliseras till

frivilliga krafter med lokal förankring. I yrkande l6 i samma

motion förordas ett nytt bidragssystem för det regionala

musiklivet. Motionärerna synes syfta på det förhållandet att det

dels utgår ett generellt bidrag över länsmusikanslaget, dels

bidrag till bl.a. symfoniorkestrar som har grundbidrag.

Motionärerna vill ha större enhetlighet och större regional

rättvisa.

I 1990 års budgetproposition (prop. 1989/90:100 bil. 10 s.

57--58) fördes en diskussion som har nära anknytning till de

ovan redovisade yrkandena. Utbildningsministern kommer av i

propositionen redovisade skäl fram till att en omläggning av

statsstödet, t.ex. till ett samlat, icke institutionsanknutet

länsstöd, för närvarande inte är påkallad. En sådan diskussion

kan bli meningsfull först i ett skede när strukturen nått en

sådan mognad och stabilitet att fortsatta statliga initiativ

inte längre är av central vikt. I sammanhanget anförs bl.a. att

statens uppgift liksom hittills bör vara att stimulera

kulturverksamheten i landet men inte att reglera den. Varje

kommun och landsting måste ges möjlighet att välja egna

lösningar med hänsyn till skiftande förutsättningar och behov.

Liksom då utskottet behandlade ett motionsyrkande förra året

av samma innehåll som ett av yrkandena i den nu aktuella

motionen vill utskottet hänvisa till och helt ansluta sig till

vad utbildningsministern sålunda anfört. Med hänvisning härtill

-- och till vad utskottet tidigare anfört (bet. 1988/89:KrUl5 s.

13) -- avstyrker utskottet motion Kr286 yrkandena 6 och 16.

Utskottet tar i detta huvudavsnitt om utveckling av det

regionala kulturlivet slutligen upp motionsyrkanden som avser

viss region eller viss områdestyp.

Motionerna Kr355 (m) yrkande 1 och Kr329 (fp) syftar i första

hand till att Göteborg och Väst-Sverige resp. Kronobergs

län skall få ett ökat stöd till sina kulturinstitutioner.

Utskottet anser inte att det är meningsfullt eller ens

lämpligt att göra allmänna uttalanden om att viss region skall

gynnas vid en framtida fördelning av de statliga

kulturresurserna. Den övergripande bedömningen vid

medelsfördelningen får ske utifrån främst de kulturpolitiska

målen, som innehåller bl.a. ett decentraliseringsmål. Härefter

får fördelningen ske med beaktande av de olika behov och andra

relevanta omständigheter som föreligger i de enskilda fallen. I

vissa fall anger riksdagen principer för fördelningen,

exempelvis att ett villkor för medelstilldelning bör vara att

motsvarande satsning görs av lokala eller regionala huvudmän.

Efter detta allmänna uttalande vill utskottet framhålla att i

fråga om flertalet av de allmänna önskemål som uttalas i

motionerna har väckts konkreta yrkanden vilka behandlas av

utskottet i betänkanden som avser de olika kulturområdena.

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet

motionsyrkandena.

I motion Kr253 (s) framhålls vikten av barn- och

ungdomskultursatsningar i Storstockholmsområdet. Motionärerna

framhåller att det är i storstadsområdena som aktiva insatser

för att få ett vidgat deltagande i kulturverksamhet bland barn

bäst behövs. Det är där som behovet av kulturella motbilder till

en allt mer kommersialiserad vardag är som störst. Riktade barn-

och ungdomskultursatsningar i de mest utsatta bostadsområdena i

Storstockholmsområdet skulle därför vara av stort värde. Sådana

satsningar skulle ligga helt i linje med ambitionerna i det

kulturprogram för barn och ungdom som utarbetats gemensamt av

civil-, social-, och utbildningsdepartementen.

Utskottet delar motionärernas uppfattning att det är viktigt

att göra kultursatsningar som riktar sig till barn och ungdom i

resurssvaga områden. Visserligen har kommunerna huvudansvaret

för barns och ungdomars lokala kulturmiljö, men det kan

självfallet vara av avgörande betydelse bl.a. för pilotprojekt

med ett statligt stöd. Satsningen på Kultur i skolan har visat

att så är fallet. Med den höga prioritet statsmakterna gett åt

barn- och ungdomskulturen och med beaktande av innehållet i det

kulturprogram som utarbetats inom regeringskansliet anser

utskottet att något riksdagens initiativ med anledning av

motionsyrkandet inte är erforderligt (yrkande 1).

Det är en kommunal uppgift att se till att invånarna i alla

delar av kommunen får goda möjligheter att ta del av

kulturutbudet. Bl.a. i Stockholm har behovet av satsningar på

förortskulturen uppmärksammats. Även studieförbunden gör stora

insatser som har betydelse för att främja kulturen i

förortsområden.

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet yrkande 2

i motion Kr357 (c). I motionsmotiveringen framhålls att det är

viktigt att den statliga kulturpolitiken i högre grad än

hittills inriktar sig på förortskulturen.

Sponsring, kulturfonder

Under en följd av år har utskottet behandlat motionskrav som

rör sponsring. Under den allmänna motionstiden i år har

framställts följande två motionsyrkanden, nämligen yrkande 9 i

motion Kr333 (c) och yrkande 8 i motion Kr286 (m), samt ett

motionsyrkande -- i motion Kr290 (m) -- som har en delvis annan

inriktning än de båda övriga motionerna. Denna motion behandlas

senare i detta avsnitt.

Motionärerna bakom motionerna Kr333 och Kr286 ger uttryck för

en positiv syn på sponsring, dock anger motionärerna vissa

riktlinjer som bör gälla för sponsring av offentliga

kulturinstitutioner. I detta hänseende bör särskilt redovisas

att motionärerna bakom motion Kr333 vill att sponsoravtalen

skall vara öppna, att generöst betalda mellanhänder måste

undvikas samt att om sponsorer får platser till föreställningar

i utbyte för sitt stöd detta inte får ske i sådan omfattning att

den övriga publiken åsidosätts. Motionärerna anger även vissa

andra villkor som bör gälla för sponsring. Utskottet hänvisar

till motionen.

Utskottet vidhåller den inställning till sponsring som

utförligt redovisats i betänkandet KrU 1986/87:12 (s. 14--15).

Utskottets ståndpunkt kan sammanfattas på följande sätt.

Inom vissa områden såsom industriminnesvården och kultur i

arbetslivet kan det vara motiverat att företagen stöder eller

helt svarar för kulturverksamheten. Inom andra områden får man

inte underskatta riskerna för en snedvridning av

kulturinstitutionernas verksamhet om t.ex. tillfälliga evenemang

gynnas på bekostnad av basarbetet. Sponsring, som i praktiken

innebär att olika kulturaktiviteter utnyttjas främst för de

stora företagens marknadsföring, måste skiljas från den äldre

form av stöd till kultur och kulturutövare som brukar betecknas

som mecenatskap.

Utskottet betonade i det angivna sammanhanget år 1987 vikten

av att olika former av sponsring inte leder till att

verksamheten påverkas. Utskottet hänvisade till att

erfarenheterna från andra länder visade att det främst är

kulturinstitutionerna och den etablerade konsten som får

sponsorstöd. Om så skulle bli fallet även i Sverige skulle

ytterligare ekonomisk obalans kunna uppstå till nackdel för

konst som söker nya vägar. Vidare anförde utskottet följande.

Som kulturrådet framhållit kan bidragsgivningen i form av

sponsring sannolikt inte på ett väsentligt sätt bidra till

ändrade ekonomiska förutsättningar för kulturverksamheten.

Enligt vad utskottet tidigare uttalat anser utskottet att

regeringen noga bör följa utvecklingen beträffande

sponsorverksamhet. Det är härvidlag viktigt att de

kulturpolitiska målen beaktas och att man uppmärksammar

effekterna på kulturlivet. Erfarenheterna i fråga om sponsring

och likartade företeelser i vårt land från senare år och

särskilt från den senaste tiden ger enligt utskottets mening

särskild anledning till vaksamhet på området.

Med anledning av de önskemål om vissa preciserade riktlinjer

för sponsring som anges i motion Kr333 vill utskottet tillägga

att förutsättningarna för sponsring och omständigheterna kring

ingåendet av sponsoravtal kan variera starkt mellan olika

institutioner. Det får därför ankomma i första hand på den

enskilda institutionen att med utgångspunkt i det synsätt på

sponsring som ovan redovisats ta ställning till vilka principer

institutionen skall hävda i sponsorsammanhang. Såvitt känt har

det hitintills inte förekommit något i samband med

sponsoravtalet på kultursidan som enligt utskottets mening

motiverar att statsmakterna slår fast några formella principer

för sponsring.

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet

motionsyrkandena.

I två motioner av företrädare för moderata samlingspartiet --

Kr286 yrkande 7 och Kr290 i viss del -- framställs yrkanden som

syftar till att det genom bidrag från enskilda skall bildas

kulturfonder som skall användas för att ge stöd till

insatser inom kulturområdet. Fonderna skulle enligt förstnämnda

motion kunna vara exempelvis regionala eller avse en särskild

sektor, exempelvis kulturminnesvården. I motion Kr290

understryks särskilt behovet av fondbildning för stöd till

arkeologiska utgrävningar -- Sigtunautgrävningarna nämns

särskilt. I båda motionerna framhålls att staten skulle kunna

bidra till fondbildningen exempelvis genom att bidra med viss

del av skänkta belopp.

På hemställan av utskottet gav riksdagen våren 1986 regeringen

till känna vissa synpunkter om närmare överväganden om

möjligheterna att skapa en eller flera kulturfonder (bet. KrU

1985/86:18 s. 17--19, rskr. 192). Utskottet hänvisar till den

utförliga diskussionen i utskottsbetänkandet.

Efter viss utredning har regeringen i december månad 1988

beslutat att riksdagens skrivelse i här aktuell del skall läggas

till handlingarna. I beslutet hänvisas till att det tillkallats

en särskild utredare med uppdrag att utreda möjligheterna att

skapa förbättrade förutsättningar för förvaltning av vissa

kulturhistoriskt värdefulla byggnader och miljöer, särskilt

herrgårdar och industriminnen. Enligt direktiven bör utredaren

bl.a. studera möjligheterna att bygga upp resurser, t.ex. i form

av en stiftelseanknuten fond, genom donationer eller

intressentbidrag. Vidare hänvisas till att kulturministern

redovisar sin syn i svaret på en interpellation i ämnet (nr

1988/89:17, prot. 18). I svaret hänvisade kulturministern till

bl.a. de svårigheter som visat sig föreligga att få sponsorstöd

till en ny museibyggnad för Vasa.

Med hänvisning till det anförda anser utskottet att motionerna

inte bör föranleda någon riksdagens åtgärd i här aktuella delar.

I motion Kr290 tas upp även frågan om ökade möjligheter till

reducering av skatten för dem som ger gåvor till

kulturändamål. Utskottet avstyrker motionen i denna del med

hänvisning till vad utskottet anförde i sitt yttrande

l989/90:KrU8y om 1991 års skattereform till skatteutskottet och

till skatteutskottets ställningstagande till frågan om gåvor

till allmännyttiga ändamål (bet. 1989/90:SkU30 s. 71). I

yttrandet hänvisade utskottet bl.a. till att i den mån sponsring

kan bedömas som marknadsföring är den avdragsgill för ett

företag (se även artiklar i Svensk skattetidning 1990:3).

Andra resursfrågor

En särskild utredningsman -- som bedriver sitt arbete under

benämningen teaterkostnadsutredningen (U 1989:07) -- har

tillkallats för att göra en översyn av kostnaderna för att driva

teaterverksamhet. I översynen skall bl.a. behandlas frågan om

den nuvarande verksamhetsformen för Operan och Dramaten är den

mest ändamålsenliga med hänsyn till verksamhetens karaktär eller

av ekonomiska skäl.

Den lämnade redovisningen leder bl.a. till slutsatsen att ett

motionsyrkande -- yrkande 11 i motion Kr333 (c) -- om användning

av nyemission av aktier riktad till allmänheten för att

förstärka ekonomin för kulturinstitutioner som bedrivs i

bolagsform inte bör föranleda någon riksdagens åtgärd.

Frågan om avgifter för den service som de allmänna

folkbiblioteken ger avgörs på kommunal nivå. Det är en allmänt

godtagen princip att boklån vid de allmänna folkbiblioteken

skall vara kostnadsfria. Med hänsyn härtill påkallar enligt

utskottets mening följande motionsyrkanden, vari denna fråga tas

upp, inte någon riksdagens åtgärd, nämligen motion Kr224 (s) och

motion Kr333 (c) yrkande 4.

I motion Kr333 (c) anförs att många konstverk som ägs av

museer och andra institutioner aldrig visas för allmänheten som

en följd av att försäkringsfrågan inte är löst. Frågan bör

utredas (yrkande 7).

Utskottet vill framhålla att det inom utbildningsdepartementet

pågår ett arbete, där syftet är att klarlägga

försäkringsfrågorna för museerna (se bet. KrU 1986/87:1 s. 6).

Det bör också nämnas att det nyligen tillkallats en särskild

utredare som skall se över frågan om försäkring av statlig

egendom och i statlig verksamhet (dir. 1990:57). Med hänvisning

till det anförda avstyrks motionsyrkandet.

Fasta tjänster i stället för lönebidrag

I årets budgetproposition föreslås att flexibla lönebidrag

skall införas. Ett bifall till förslaget medför med sannolikhet

att kulturinstitutioner, som nu erhåller 100 % eller 90 % i

bidrag till de lönebidragsanställdas löner, i allmänhet får

ökade lönekostnader på sikt. Utskottet har i ett utförligt

yttrande till arbetsmarknadsutskottet (yttr. l990/91:KrU5y)

närmare redovisat vilka problem som kan komma att uppstå för

kultursektorn vid ett genomförande av regeringens förslag.

Arbetsmarknadsutskottet har därefter i sitt betänkande AU12

tillstyrkt att flexibla lönebidrag införs men har i sammanhanget

gjort vissa uttalanden av betydelse för i första hand

övergångsskedet. Då det gäller effekterna på sikt för

kulturinstitutioner -- och allmännyttiga organisationer --

uttalar utskottet att om oönskade effekter uppstår inom

kulturinstitutioner på grund av införandet av flexibla

lönebidrag har regeringen att vidta erforderliga åtgärder med

hänsyn till den fortsatta verksamheten.

Kulturutskottet har i sitt yttrande till

arbetsmarknadsutskottet bl.a. redovisat en relativt omfattande

statistik rörande lönebidragsanställda vid kulturinstitutioner.

På vissa institutioner är antalet sådana anställda mycket

högt. Mot bakgrund av den stora oro för negativa effekter för

kultursektorn av reformen som utskottet uttalade i yttrandet

utgår utskottet från att regeringen utan dröjsmål överväger hur

problem som uppkommer när det nya systemet träder i kraft skall

kunna lösas så att inte institutionernas verksamhet drabbas. Det

framstår som nödvändigt att frågan övervägs om i vad mån

statliga institutioner måste tillföras medel för ytterligare

tjänster eller för att täcka de kostnader som i framtiden kan

uppstå för lönebidragsanställda. Då det gäller institutioner som

inte är statliga uppstår frågan om det är motiverat med ett ökat

statsbidrag.

Med det anförda får två motionsyrkanden, motion Kr286 (m)

yrkande 9 och motion Kr333 (c) yrkande l2, anses besvarade.

Internationella kontakter

Angelägenheten av att Sverige verkar för att vårt land så

snart som möjligt fullvärdigt skall få delta i EGs

kultursamarbete understryks i motion Kr286 (m) yrkande 2.

Med anledning av bl.a. en motion av företrädare för moderata

samlingspartiet med ett innehåll som var likartat med den nu

aktuella motionen avgav utskottet i oktober förra året yttrandet

1990/91:KrU1y om vissa EG-frågor till utrikesutskottet. I

ytttrandet redovisas bl.a. kulturfrågornas behandling inom EG

och det arbete rörande kulturfrågor som bedrivs i Sverige i

anslutning till EES-förhandlingarna. Utskottet, som hänvisar

till yttrandet, konstaterade i detta att det från svensk sida

pågår ett omfattande arbete när det gäller att följa

utvecklingen av kulturfrågor inom EG och att skapa

förutsättningar för att det svenska kulturlivet skall kunna

delta i de projekt som planläggs av EG. Av material som är

tillgängligt för utskottet kan också utläsas att det från svensk

sida vid kontakt med EG-företrädare betonats Sveriges strävan

att aktivt delta i ett alleuropeiskt kultursamarbete.

Självfallet är ett EES-avtal ägnat att ytterligare förbättra

förutsättningarna för ett svenskt deltagande i det

kultursamarbete som äger rum inom EG. Utskottet vill för sin del

understryka vikten av fördjupade internationella kontakter på

kulturområdet. Utskottet kan inte finna att ett

riksdagsinitiativ i den här aktuella frågan skulle påverka

förutsättningarna i angivet hänseende. Någon riksdagens åtgärd

med anledning av motionsyrkandet är därför inte påkallad.

Motionärerna bakom motion Kr311 (fp) vill att besökare från

Baltikum skall få besöka svenska museer och offentliga

byggnader utan att erlägga föreskriven inträdesavgift. De

hänvisar till det starkt ökande antalet besökare från Baltikum

och framhåller de svårigheter besökarna har att kunna besöka

bl.a. museer som en följd av att deras valuta inte är

konvertibel.

Med anledning av motionsyrkandet konstaterar utskottet att det

är de statliga museerna obetaget att avstå från att ta ut

inträdesavgift för vissa grupper, om museerna finner detta

lämpligt. Även i fråga om museer och offentliga byggnader med

andra huvudmän är det huvudmännen som har att ta ställning till

avgiftsfrågan. Till det sagda kommer att motionsfrågan inte är

av den karaktären att riksdagen bör ha synpunkter hur det

behjärtansvärda syftet med motionen skall uppnås. I första hand

turistorganisationerna har att ta ställning till frågor av här

aktuellt slag. Utskottet vill i sammanhanget peka på att

besökare i Stockholm har möjlighet att köpa ett kort --

Stockholmskortet -- för ett obegränsat resande på

tunnelbanan, buss och lokaltåg och därtill får fritt inträde

till ett stort antal museer och andra sevärdheter. Motionen

avstyrks.

Vissa kulturrådsfrågor. Anslagsstrukturen i framtiden

Motionärerna bakom motion Kr286 (m) vill att kulturrådet

skall avskaffas. De menar att rådet har ett orimligt stort

inflytande över fördelningen av det statliga kulturstödet och

därmed över utvecklingen inom kulturområdet.

Utskottet har vid flera tillfällen och senast våren 1990 tagit

ställning till förslag om avskaffande av kulturrådet eller

begränsning av rådets verksamhet som ett led i en avveckling av

myndigheten på sikt (bet. 1989/90:KrU17 s. 25). Liksom tidigare

vill utskottet framhålla att det behövs en central myndighet på

kulturområdet lika väl som på andra områden. Då det gäller

fördelningen av kulturstöd vill utskottet hänvisa till att en

rad självständiga organ svarar för fördelningen av sådant stöd

(se bl.a. bet. 1988/89:KrU15 s. 13). Utskottet -- som i ett

föregående avsnitt behandlat ett yrkande i samma motion om en

decentralisering av beslut om fördelning av offentligt

kulturstöd -- avstyrker motionen i här aktuell del (yrkande 5).

I flera yrkanden i motion Kr333 (c) tas upp frågor om

anslagssystemet samt kulturrådets roll i framtiden

(yrkandena 13, 14 och 15).

Utskottet behandlade senast förra året i sitt betänkande

1989/90:Kr17 (s. 25) mycket ingående motionsyrkanden med samma

innehåll som de nu aktuella. Med hänvisning till vad utskottet

då anförde samt med beaktande av vad som anförs i årets

budgetproposition (bil. 2 s. 24--26) om innebörd och precisering

av treårsbeslut och utveckling av budgetpropositionen avstyrker

utskottet motionsyrkandena.

Statens kulturråd (G 1)

Utskottet har i det föregående avstyrkt motionsförslag av

företrädare för moderata samlingspartiet om att statens

kulturråd skall avskaffas. Utskottet avstyrker även yrkande 1 i

motion Kr242 (m) om att det som ett första steg i avvecklingen

av myndigheten skall göras en nedskärning av regeringens förslag

till medelsanvisning under anslaget med 5 milj.kr. Enligt

motionsmotiveringen skall därjämte 5 milj.kr. sedermera

överföras till organisationer och institutioner som tar över

arbetet med att fördela kulturstödet. Motionärernas förslag

innebär således reellt sett en nedskärning av kulturrådets

anslag med 10 milj.kr. Utskottet tillstyrker förslaget i

budgetpropositionen att det anvisas ett förslagsanslag av

21611000 kr. till kulturrådet.

Bidrag till utvecklingsverksamhet inom kulturområdet m.m.

(G 2)

Anslagsstrukturen

Från detta reservationsanslag anvisas bidrag för skilda

ändamål till organisationer och institutioner på kulturområdet

samt till visst internationellt kulturutbyte. Anslaget omfattar

enligt regeringens förslag 27 anslagsposter eller delposter (se

bil. l0 s. 241--242). Det föreslås i budgetpropositionen en

medelsanvisning under anslaget på totalt l04254000 kr.,

vilket innebär en uppräkning med 4849000 kr. Därjämte

föreslås i proposition 82 om folkbildning att ytterligare

5704000 kr. anvisas under anslaget eller således tillhopa

109958000 kr.

Till statens kulturråds disposition för utvecklingsverksamhet

(anslagspost 1), m.m.

För innevarande budgetår uppgår anslagsposten till

19656000 kr. Regeringen föreslår att den räknas upp med

80000 kr. till 19736000 kr. Enligt motion Kr242 (m) bör

anslagsposten i förhållande till regeringens förslag minskas med

6 milj.kr. (yrkande 2). Motionärerna menar att stödet till

kulturen redan i budgetsammanhang så långt möjligt bör anvisas

för klart specificerade ändamål.

I flera motioner framställs krav, som innebär önskemål om

uppräkning av anslagsposten. Yrkandena framgår av följande

redovisning för motioner som avser dels övergripande krav om

ökade insatser för amatörkulturen, dels krav på fortsatta

statliga insatser för folkmusik och folkdans.

I motion Kr292 (v) yrkas en medelsuppräkning med 3 milj.kr.

för förstärkning av amatörkulturell utvecklingsverksamhet

(yrkande 3). Motionärerna vill också att det skall tillsättas en

kommitté för utveckling av amatörkulturen (yrkande 1) och att

det under anslaget Utredningar m.m. på utbildningshuvudtiteln

skall anvisas 3 milj.kr. som skall stå till kommitténs

disposition för sådan utveckling (yrkande 2).

I motion Kr331 (mp) föreslås att -- utöver vad regeringen

föreslagit -- 6200000 kr. skall beräknas för "anslagsposten

Folkmusik och dansåret 1990" (yrkande 3). Ett likartat yrkande

framställs i motion Kr285 (v), där det föreslås en ökad

medelsberäkning om 6 milj.kr. för utvecklingsverksamhet inom

folkmusik- och dansområdet (yrkande 1). Motionen innehåller

också tre andra yrkanden, samtliga med syfte att främja

folkmusik- och dansområdet, bl.a. genom ett riksdagsuttalande om

att en satsning på området bör fortsätta under fem år (yrkandena

2, 3 och 4). Beträffande det närmare innehållet i yrkandena

hänvisar utskottet till motionsredovisningen i inledningen av

betänkandet och till motionen. Även motion Kr326 (fp, c) har

till syfte att främja utvecklingen av folkmusik och folkdans.

Utskottet gör följande bedömning.

Den resurs för utvecklingsverksamhet inom kulturområdet som

kulturrådet disponerar under denna anslagspost är, som

utbildningsministern anför i årets budgetproposition (bil. 10 s.

246), en synnerligen angelägen strategisk resurs inom den

statliga kulturpolitiken. Som närmare redovisas i sammanhanget

fördelas medlen i huvudsak mellan följande fyra ändamål,

nämligen Enstaka projekt och evenemang, Systematiskt

utvecklingsarbete, Kontinuerliga utvecklingsinsatser och Stöd i

akuta nödsituationer. Utskottet har i olika sammanhang kunnat

konstatera vilken betydelse utvecklingsresursen kan ha i

konkreta fall, inte minst då ett akut stödbehov uppstår.

Trots det sagda anser sig utskottet -- i den situation som

uppstått genom att Svenska riksteatern måste tillföras ökade

resurser -- nödsakat att för budgetåret 1991/92 föreslå en

minskad medelsberäkning för anslagsposten med omkring 10 %.

Anslagsposten bör fastställas till ett belopp som är 2 milj.kr.

lägre än vad regeringen föreslagit eller således 17736000

kr.

Genom detta ställningstagande tillgodoses i viss utsträckning

yrkande 2 i motion Kr242. Vidare innebär ställningstagandet att

de övriga motionsyrkanden som rör anslagspostens storlek

avstyrks, nämligen yrkande 1 i motion Kr285, yrkande 3 i motion

Kr292 och yrkande 3 i motion Kr331.

Att utskottet således, såvitt avser nästa budgetår, tvingas

avstyrka krav på ökade resurser till folkmusik- och

folkdansområdet och till annan amatörkulturverksamhet innebär

inte att utskottet ändrat sin positiva inställning till

verksamheterna.

Vad särskilt angår folkmusik- och folkdansområdet hänvisar

utskottet till vad utskottet förra året anförde i sitt

betänkande 1989/90:KrU17 (s. 24). Utskottet erinrade om tidigare

gjorda uttalanden om att det är angeläget att svensk folkkultur

på sång-, musik- och dansområdet bevaras och levandegörs. Vidare

ansåg sig utskottet -- mot bakgrund av bl.a. det synsätt på

folkmusik och folkdans riksdagen tidigare gett uttryck åt --

kunna utgå från att, efter ansökan, stöd även i framtiden kommer

att utgå till aktiviteter som syftar till att främja dessa

kulturaktiviteter. Den begränsning av kulturrådets resurser

utskottet i det föregående förordat innebär naturligtvis också

att utrymmet för bidrag under nästa budgetår till dessa

aktiviteter blir begränsat. Det finns dock skäl påpeka att

särskilda medel beräknas under anslagsposten Centrala

amatörorganisationer. Utskottet är inte berett att föreslå någon

riksdagens åtgärd med anledning av yrkandena 2, 3 och 4 i motion

Kr285 eller motion Kr326. Yrkandena avstyrks.

Då det gäller amatörkulturområdet i övrigt hänvisar utskottet

i första hand till vad utskottet anförde i ovan angivna

betänkande 1989/90:KrUl7 (s. 23). Vidare finns skäl hänvisa till

att kulturrådet tidigare i år fattat beslut om en treårig

försöksverksamhet med länskonstnärer, där huvudsyftet är att

stimulera amatörverksamheten i landet och höja kvaliteten med

hjälp av professionella konstnärer. Utskottet vill också hänvisa

till de förslag som lagts fram av regeringen i proposition 82 om

folkbildning, som i huvudsak bereds inom utbildningsutskottet.

I likhet med vad som anförts ovan innebär naturligtvis den

omständigheten att kulturrådets resurser begränsas under nästa

budgetår att även bidragsmöjligheterna till annan amatörkultur

begränsas i viss mån. Utskottet vill dock även här peka på att

medel till centrala amatörorganisationer beräknas under en

särskild anslagspost. Utskottet anser sig inte kunna biträda

förslagen i yrkandena 1 och 2 i motion Kr292.

Nedskärningen av anslagsposten Bidrag till

utvecklingsverksamhet inom kulturområdet medför att kulturrådet

tvingas till en hård prioritering vid prövningen av

bidragsansökningar. I anslutning till vad utskottet

inledningsvis anfört blir en nödvändig konsekvens av en sådan

prioritering att vissa utvecklingsinsatser, som i och för sig

framstår som angelägna, måste anstå. Vissa bidragsändamål är

dock av den karaktären att beslut om bidrag inte kan anstå. Som

erfarenheten visar kan det vara nödvändigt att snabbt fatta

beslut om stöd i akuta nödsituationer, bl.a. till teatergrupper

i ekonomiskt trångmål. Utskottet vill också peka på att vissa

punktinsatser i övrigt kan vara så värdefulla att de bör göras

även i ett läge då resurserna är knappa. Detta kan gälla

exempelvis regelbundet återkommande kulturaktiviteter av

begränsad omfattning, såsom festivaler m.m.

Centrumbildningar (delpost 2.2)

En särskild översyn av centrumbildningarnas verksamhet och

ekonomi har gjorts (Rapport från statens kulturråd 1990:5). I

rapporten redovisas ett antal kriterier som kulturrådet beslutat

att tillämpa vid beslut om stöd till centrumbildningarna.

Regeringen föreslår en medelsberäkning av 5940000 kr.

för delposten.

I fyra motioner yrkas en högre medelsberäkning, nämligen i

motion Kr246 (v) med 2,5 milj.kr., i motion Kr331 (mp) yrkande 1

med samma belopp, i motion Kr333 (c) yrkande 16 med 2272000

kr. och motion Kr288 (fp) yrkande 2 med l milj.kr. Vidare

förordas i motion Kr235 (s) ett fortsatt stöd för den senaste

centrumbildningen, nämligen Centrum för konst & hantverk.

Enligt utskottets mening är det med hänsyn till

centrumbildningarnas stora betydelse för olika konstnärsgruppers

sysselsättning befogat att göra en medelsberäkning för

centrumbildningar som överstiger den av regeringen föreslagna.

Ett ytterligare skäl härtill är att utrymme bör skapas för

reguljärt stöd till Centrum för konst & hantverk. Utskottet har

närmare informerat sig om dess verksamhet, och kulturrådet har i

sin utredning -- innan organisationen bildats -- uttalat att

tankarna bakom förslagen om organisationen svarar väl mot

föreslagna kriterier i fråga om mål och inriktning med

centrumbildningsverksamhet inom det kulturpolitiska området och

mot behoven inom konst- och hantverksområdena.

Utskottet föreslår med anledning av motionerna Kr235, Kr246,

Kr331 yrkande 1 och Kr333 yrkande 16 samt med bifall till motion

Kr288 yrkande 2 att 1000000 kr. utöver vad regeringen

föreslagit beräknas till centrumbildningar.

Baltiska institutet (delpost 2.8)

Det råder en långtgående enighet om att det är viktigt att öka

kulturkontakterna med de baltiska staterna. Resurser härför kan

utgå från olika anslag och anslagsposter. Med beaktande härav

anser sig utskottet inte kunna förorda en uppräkning av

delposten Baltiska institutet utöver vad regeringen föreslagit.

Regeringen har föreslagit en medelsberäkning av 601000 kr. Det

sagda innebär att utskottet avstyrker två motionsyrkanden,

nämligen motion Kr331 (mp) yrkande 2, vari föreslås en

ytterligare medelsuppräkning med 500000 kr. och motion Kr333

(c) yrkande 17, vari föreslås en ytterligare medelsuppräkning

med 177000 kr.

Organisationer inom bild- och formkonstområdet m.m. (delpost

2.11)

Fr.o.m. innevarande budgetår har medel till organisationer

inom bild- och formkonstområdet förts samman till en gemensam

delpost. Anslagsposten uppgår till 11378000 kr. De största

bidragen från delposten utgår till Konstfrämjandet och Sveriges

konstföreningars riksförbund.

I budgetpropositionen föreslås en ökning av delposten med 3

milj.kr. Inkl. sedvanlig prisomräkning blir höjningen

3455000 kr. Således föreslås en medelsberäkning om

14833000 kr.

Förstärkningen av delposten med 3 milj.kr. är avsedd att

fördelas mellan de ovan nämnda organisationerna av kulturrådet.

Orsaken till den föreslagna förstärkningen är att regeringen

vill öka organisationernas förutsättningar att betala

utställningsersättning (se närmare härom bil. 10 s. 22, 25 och

26.).

I två motioner, Kr249 (v) yrkande 4 och Kr331 (mp) yrkande 14,

föreslås en ytterligare uppräkning, nämligen med 2,8 milj.kr,

för att förbättra möjligheterna för de båda organisationerna att

betala utställningsersättning.

Utskottet avstyrker motionsyrkandena och föreslår en

medelsberäkning av den storlek som föreslagits i propositionen.

Motionärerna bakom motion Kr242 (m) vill att Sveriges

konstföreningars riksförbund skall tillföras hela den föreslagna

ökningen -- 3445000 kr. (yrkande 3).

Utskottet, som anser att såväl Konstfrämjandet som Sveriges

konstföreningars riksförbund har en viktig uppgift att fylla på

konstbildningsområdet och att båda organisationerna bör få ökade

möjligheter att betala utställningsersättning, avstyrker

motionsyrkandet.

Motion Kr247 (c, fp, mp) syftar till att Form/Design Center i

Malmö skall få bättre ekonomiska resurser.

Vid budgetbehandlingen förra året behandlade utskottet

utförligt Form/Design Centers möjligheter att få ekonomiska

bidrag. Utskottet, som erinrar om vad utskottet anförde i frågan

(bet. 1989/90:KrU17 s. 32), hänvisade bl.a. till den möjlighet

till samarbete med den regionala museiorganisationen som kan

finnas, något som kan skapa förutsättningar för stöd via

grundbidragssystemet. Utskottet anser att motionen inte

erfordrar någon åtgärd av riksdagen.

Stiftelsen Internationella Vadstena-akademien för kurs- och

föreställningsverksamheten (anslagspost 4)

För innevarande budgetår uppgår statsbidraget till 1200000

kr. Vid förra årets budgetbehandling skedde en väsentlig

uppräkning av bidraget, nämligen med 275000 kr. utöver vad

regeringen föreslagit. Som skäl för denna betydande uppräkning

anförde utskottet bl.a. att Vadstena-akademien har stor

betydelse ur kulturell och turistmässig synpunkt.

I årets budgetproposition föreslås en uppräkning med 48000

kr., motsvarande 4 % av bidraget, dvs. en uppräkning motsvarande

den som görs för merparten av bidragsanslagen.

Kulturutskottet anser sig även vid årets budgetbehandling böra

förorda en bidragsuppräkning som överstiger den av regeringen

föreslagna. Med tillstyrkande av motion Kr333 (c) yrkande 18 och

motion Kr248 (c, fp) yrkande 1 föreslår utskottet att det för

ändamålet beräknas 1300000 kr. eller således 100000 kr.

utöver bidraget för innevarande budgetår.

Utskottet uttalade sig år l989 (bet. 1988/89:KrU15 s. 21) för

att riksdagen även i fortsättningen bör ta ställning till

storleken av statsbidraget till Vadstena-akademien. Det är med

hänsyn härtill inte erforderligt med någon riksdagens åtgärd med

anledning av motion Kr248 (c, fp) yrkande 2.

Kultur i arbetslivet (anslagspost 7)

Kulturrådet lade förra året fram sin rapport (1990:4) Att

vidga deltagandet i kulturlivet. Rapporten remissbehandlas för

närvarande. På grundval av reaktionerna i remissomgången bör det

bli möjligt att ta ställning till bl.a. stödet till kultur i

arbetslivet. För nästa budgetår bör medel till kultur i

arbetslivet beräknas med belopp som regeringen föreslagit,

nämligen 7571000 kr. Motion Kr242 (m) yrkande 4 som

innehåller krav på att medel för ändamålet inte skall beräknas

under anslaget avstyrks.

Inköp av litteratur på invandrar- och minoritetsspråk

(innevarande budgetår delpost 8.1)

Regeringen föreslår under anslaget G 18. Bidrag till regional

biblioteksverksamhet att medlen för inköp av litteratur på

invandrar- och minoritetsspråk bör tillföras den nya

invandrarlånecentralen. Utskottet delar denna uppfattning och

avstyrker därför motion Kr333 (c) yrkande 19, vari föreslås att

samma belopp som för innevarande budgetår, 2364000 kr.

beräknas under förevarande anslag för sådana inköp.

Lokal biblioteksverksamhet (delpost 8.3)

Stödet till lokal biblioteksverksamhet, som infördes för fem

år sedan, är ett tidsbegränsat utvecklingsbidrag till ett

trettiotal kommuner med låg biblioteksstandard. Ett villkor för

bidrag är att kommunen antar en långsiktig utvecklingsplan för

biblioteket. Avsikten är att delposten skall avvecklas vid

utgången av nästa budgetår.

I motion Kr242 (m) yrkande 5 föreslås att medel inte skall

beräknas för ändamålet för nästa budgetår. Motionärerna menar

att det inte är statens uppgift att på detta sätt ge riktade

bidrag till utvalda kommuner, vilka särskilt försummat sina

bibliotek.

Utskottet, som tillstyrkt införande av bidragsformen efter

förslag i proposition 1984/85:141 om litteratur och bibliotek

(bet. KrU21, rskr. 392) och därefter årligen tillstyrkt att

medel beräknas för ändamålet, avstyrker motionsyrkandet och

tillstyrker regeringens förslag till medelsberäkning. Således

bör 7055000 kr. beräknas för delposten.

Bidrag till internationellt kulturutbyte: Till statens

kulturråds disposition (delpost 9.1)

Delposten fick förra året en förstärkning med 500000 kr.

Utskottet avstyrker förslag i motion Kr333 (c) om att posten

skall bestämmas till ett belopp som är 2 milj.kr. högre än vad

regeringen föreslagit (yrkande 20). Detta innebär att ett belopp

om 3485000 kr. bör beräknas för delposten.

Bidrag till internationellt kulturutbyte: Till Stiftelsen

Svenska institutets disposition (delpost 9.2)

Med beaktande av att även denna delpost förra året förstärktes

med 500000 kr. avstyrker utskottet förslag i motion Kr242 (m)

om en uppräkning av posten med 2 milj.kr. utöver vad regeringen

föreslagit (yrkande 6). Delposten bör i enlighet härmed

bestämmas till 1512000 kr.

Bidrag till länsbildningsförbunden m.fl. (ny anslagspost)

I proposition 82 om folkbildning föreslås riksdagen anvisa

medel till studieförbund och folkhögskolor under ett nytt anslag

benämnt Bidrag till folkbildning. Medlen under detta anslag

avses fördelas av ett nyinrättat folkbildningsråd.

Bidrag till studieförbund har t.o.m. innevarande budgetår

anvisats under ett anslag benämnt Bidrag till studieförbunden

m.m. (C 4). Under detta anslag har medel anvisats även till

bidrag till föreläsningsföreningar och andra ideella föreningar

för kulturverksamhet (3700000 kr.) samt till bidrag till

länsbildningsförbunden (1631000 kr.).

Regeringen föreslår i proposition 82 att medel till bidrag

till förläsningsföreningar m.fl. samt till länsbildningsförbund

fortsättningsvis skall anvisas under anslaget Bidrag till

utvecklingsverksamhet inom kulturområdet m.m. (G 2). Detta

anslag föreslås därför som angetts i avsnittet ovan om

anslagsstrukturen ökas med 5704000 kr. nästa budgetår.

Enligt motion Kr19 (m) bör länsbildningsförbunden m.fl.

behandlas som övriga folkbildningsorganisationer och inte

erhålla medel under anslaget Bidrag till utvecklingsverksamhet

inom kulturområdet m.m.

Utskottet anser -- på i proposition 82 anförda grunder (s. 51)

-- att medel till bidrag till föreläsningsföreningar m.fl.,

vilka inte är medlemmar av de elva studieförbunden, samt till

länsbildningsförbunden bör beräknas under förevarande anslag.

Motion Kr19 avstyrks därför. Riksdagen bör under en ny

anslagspost under anslaget för ändamålet beräkna 5704000 kr.

Medelsanvisningen

Genom utskottets ställningstagande i det föregåénde bör det i

propositionen föreslagna anslagsbeloppet ändras, bl.a. med

anledning av motion Kr242 (m) yrkande 7. Detta yrkande är ett

följdyrkande till konkreta ändringsförslag som utskottet

behandlat i det föregående.

Bidrag till samisk kultur (G 3)

Utskottet tillstyker regeringens förslag. Ett

reservationsanslag på 5646000 kr. bör i enlighet härmed

anvisas under anslaget.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande de kulturpolitiska målen

att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Kr286 yrkande 1,

1990/91:Kr288 yrkande 1 och 1990/91:Kr289 yrkande 1,

res. 1 (m, fp, c)

res. 2 (v)

2. beträffande en utvärdering av i vad mån 1974 års

kulturpolitiska mål uppnåtts

att riksdagen avslår motion 1990/91:Kr333 yrkande 1,

res. 3 (c)

3. beträffande fritids- och kulturverksamhet för

handikappade

att riksdagen avslår motion 1990/91:Kr287,

4. beträffande ökade ekonomiska insatser på kulturområdet

att riksdagen avslår motion 1990/91:Kr289 yrkandena 2 och 3,

res. 4 (v)

5. beträffande familjens, förskolans och skolans stora

betydelse för bevarande av en levande kulturtradition

att riksdagen avslår motion 1990/91:Kr286 yrkande 4,

res. 5 (m)

6. beträffande vidgad användning av beställningar

att riksdagen avslår motion 1990/91:Kr333 yrkande 10,

res. 6 (c)

7. beträffande kulturen som regional utvecklingsfaktor

att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Kr305 och

1990/91:Kr333 yrkande 2,

res. 7 (c)

8. beträffande utbyggnad av kultursektorn i andra regioner

än i Stockholmsregionen

att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Kr291 och

1990/91:Kr332,

9. beträffande ett riksomfattande aktivitetsansvar för de

nationella kulturinstitutionerna m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Kr333 yrkande 3 och

1990/91:Kr351 yrkande 1,

res. 8 (c)

10. beträffande decentralisering av beslut

att riksdagen avslår motion 1990/91:Kr286 yrkandena 6 och 16,

res. 9 (m)

11. beträffande ökat stöd till kulturinstitutioner i vissa

regioner

att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Kr329 och

1990/91:Kr355 yrkande 1,

12. beträffande barn- och ungdomskultursatsningar i

Storstockholmsområdet

att riksdagen avslår motion 1990/91:Kr253 yrkande 1,

13. beträffande satsningar på förortskulturen

att riksdagen avslår motion 1990/91:Kr357 yrkande 2,

14. beträffande sponsring

att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Kr286 yrkande 8 och

1990/91:Kr333 yrkande 9,

res. 10 (m, fp)

res. 11 (c)

15. beträffande kulturfonder

att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Kr286 yrkande 7 och

1990/91:Kr290 i motsvarande del,

res. 12 (m)

16. beträffande gåvor till kulturändamål

att riksdagen avslår motion 1990/91:Kr290 i motsvarande del,

17. beträffande nyemission av aktier

att riksdagen avslår motion 1990/91:Kr333 yrkande 11,

res. 13 (c)

18. beträffande kostnadsfria boklån

att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Kr224 och

1990/91:Kr333 yrkande 4,

res. 14 (c)

19. beträffande viss försäkringsfråga

att riksdagen avslår motion 1990/91:Kr333 yrkande 7,

20. beträffande viss lönebidragsfråga

att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Kr286 yrkande 9 och

1990/91:Kr333 yrkande 12,

res. 15 (m, c)

21. beträffande svenskt deltagande i EGs kultursamarbete

att riksdagen avslår motion 1990/91:Kr286 yrkande 2,

22. beträffande besökare från Baltikum

att riksdagen avslår motion 1990/91:Kr311,

23. beträffande avskaffande av kulturrådet

att riksdagen avslår motion 1990/91:Kr286 yrkande 5,

res. 16 (m)

24. beträffande anslagssystemet samt kulturrådets roll i

framtiden

att riksdagen avslår motion 1990/91:Kr333 yrkandena 13, 14 och

15,

res. 17 (c)

25. beträffande medelsanvisningen till Statens kulturråd

att riksdagen ned bifall till proposition 1990/91:100 och med

avslag på motion 1990/91:Kr242 yrkande 1 till Statens

kulturråd för budgetåret 1991/92 under åttonde huvudtiteln

anvisar ett förslagsanslag på 21611000 kr.,

res. 18 (m)

26. beträffande beräknande av medel för anslagsposten Till

statens kulturråds disposition för utvecklingsverksamhet, m.m.

att riksdagen med anledning av proposition 1990/91:100 och

motion 1990/91:Kr242 yrkande 2 i motsvarande del samt med avslag

på motionerna 1990/91:Kr285, 1990/91:Kr292, 1990/91:Kr326 och

1990/91:Kr331 yrkande 3, samtliga motioner i motsvarande del,

beslutar att för angivna anslagspost under anslaget vid mom. 40

skall beräknas 17736000 kr.,

res. 19 (fp, c)

res. 20 (m)

res. 21 (mp)

27. beträffande beräknande av medel för delposten

Centrumbildningar

att riksdagen med anledning av proposition 1990/91:100 och

motionerna 1990/91:Kr235, 1990/91:Kr246, 1990/91:Kr288 yrkande

2, 1990/91:Kr331 yrkande 1 och 1990/91:Kr333 yrkande 16,

samtliga motioner i motsvarande del, beslutar att för angivna

anslagspost under anslaget vid mom. 40 skall beräknas

6940000 kr.,

28. beträffande beräknande av medel för delposten Baltiska

institutet

att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:100 och med

avslag på motionerna 1990/91:Kr331 yrkande 2 och 1990/91:Kr333

yrkande 17, båda motionerna i motsvarande del, beslutar att för

angivna delpost under anslaget vid mom. 40 skall beräknas

601000 kr.,

res. 22 (c, mp)

29. beträffande beräknande av medel för delposten

Organisationer inom bild- och formkonstområdet m.m.

att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:Kr100 och

med avslag på motionerna 1990/91:Kr249 yrkande 4 och

1990/91:Kr331 yrkande 14, båda motionerna i motsvarande del,

beslutar att för angivna delpost under anslaget vid mom. 40

skall beräknas 14833000 kr.,

res. 23 (v, mp)

30. beträffande fördelningen av vissa av medlen under

delposten under mom. 29

att riksdagen avslår motion 1990/91:Kr242 yrkande 3,

res. 24 (m)

31. beträffande Form/Design Center i Malmö

att riksdagen avslår motion 1990/91:Kr247,

32. beträffande beräknande av medel för anslagsposten

Stiftelsen Internationella Vadstena-akademien för kurs- och

föreställningsverksamheten

att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Kr248 yrkande

1 och 1990/91:Kr333 yrkande 18, båda motionerna i motsvarande

del, beslutar att för angivna anslagspost under anslaget vid

mom. 40 skall beräknas 1300000 kr.,

33. beträffande uttalande om särskild anslags- eller delpost

för det ändamål som anges vid mom. 32

att riksdagen avslår motion 1990/91:Kr248 yrkande 2,

34. beträffande beräknande av medel för anslagsposten Kultur

i arbetslivet

att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:100 och med

avslag på motion 1990/91:Kr242 yrkande 4 i motsvarande del

beslutar att för angivna anslagspost under anslaget vid mom. 40

skall beräknas 7571000 kr.,

res. 25 (m)

35. beträffande beräknande av medel under en särskild

delpost för inköp av litteratur på invandrar- och

minoritetsspråk

att riksdagen avslår motion 1990/91:Kr333 yrkande 19 i

motsvarande del,

res. 26 (c, v)

36. beträffande beräknande av medel för delposten Lokal

biblioteksverksamhet

att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:100 och med

avslag på motion 1990/91:Kr242 yrkande 5 i motsvarande del

beslutar att för angivna delpost under anslaget vid mom. 40

skall beräknas 7055000 kr.,

res. 27 (m)

37. beträffande beräknande av medel för delposten Till

Statens kulturråds disposition under anslagsposten Bidrag till

internationellt kulturutbyte

att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:100 och med

avslag på motion 1990/91:Kr333 yrkande 20 i motsvarande del

beslutar att för angivna delpost under anslaget vid mom. 40

skall beräknas 3485000 kr.,

res. 28 (c, v)

38. beträffande beräknande av medel för delposten Till

Stiftelsen Svenska institutets disposition under anslagsposten

Bidrag till internationellt kulturutbyte

att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:100 och med

avslag på motion 1990/91:Kr242 yrkande 6 i motsvarande del

beslutar att för angivna delpost under anslaget vid mom. 40

skall beräknas 1512000 kr.,

res. 29 (m)

39. beträffande beräknande av medel för en ny anslagspost

benämnd Bidrag till länsbildningsförbunden m.fl.

att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:82 och med

avslag på motion 1990/91:Kr19 i motsvarande del beslutar att för

angivna anslagspost under anslaget vid mom. 40 skall beräknas

5704000 kr.,

res. 30 (m)

40. beträffande medelsanvisningen till Bidrag till

utvecklingsverksamhet inom kulturområdet m.m.

att riksdagen dels med bifall till motionerna

1990/91:Kr248 yrkande 1 och 1990/91:Kr333 yrkande 18, båda

motionerna i motsvarande del, dels med anledning av

propositionerna 1990/91:82 och 1990/91:100 samt motionerna

1990/91:Kr235, 1990/91:Kr242 yrkande 2, 1990/91:Kr246,

1990/91:Kr288 yrkande 2, 1990/91:Kr331 yrkande 1 och

1990/91:Kr333 yrkande 16, samtliga motioner i motsvarande del,

ävensom motion 1990/91:Kr242 yrkande 7, dels med avslag på

motionerna 1990/91:Kr19, 1990/91:Kr242 yrkandena 4, 5 och 6,

1990/91:Kr249 yrkande 4, 1990/91:Kr285, 1990/91:Kr292,

1990/91:Kr326, 1990/91:Kr331 yrkandena 2, 3 och 14,

1990/91:Kr333 yrkandena 17, 19 och 20, samtliga motioner i

motsvarande del, till Bidrag till utvecklingsverksamhet inom

kulturområdet m.m. för budgetåret 1991/92 under åttonde

huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 109010000 kr.,

res. 31 (m) - villk. 20, 25, 27, 29, 30

res. 32 (fp) - villk. 19

res. 33 (c) - villk. 19, 22, 26, 28

res. 34 (v) - villk. 23, 26, 28

res. 35 (mp) - villk. 21, 22, 23

41. beträffande medelsanvisningen till Bidrag till samisk

kultur

att riksdagen till Bidrag till samisk kultur för

budgetåret 1991/92 under åttonde huvudtiteln anvisar ett

reservationsanslag på 5646000 kr.

Stockholm den 21 mars 1991

På kulturutskottets vägnar

Ingrid Sundberg

Närvarande: Ingrid Sundberg (m), Åke Gustavsson (s), Berit

Oscarsson (s), Lars Ernestam (fp), Anders Nilsson (s), Lars

Ahlmark (m), Sylvia Pettersson (s), Erkki Tammenoksa (s), Leo

Persson (s), Lars Ahlström (m), Margareta Fogelberg (fp), Stina

Gustavsson (c), Alexander Chrisopoulos (v), Kaj Nilsson (mp),

Ingegerd Sahlström (s), Ulla Berg (s) och Stina Eliasson (c).

Reservationer

1. De kulturpolitiska målen (mom. 1)

Ingrid Sundberg (m), Lars Ernestam (fp), Lars Ahlmark (m),

Lars Ahlström (m), Margareta Fogelberg (fp), Stina Gustavsson

(c) och Stina Eliasson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar

med "Liksom vid" och på s. 10 slutar med "avstyrks således" bort

ha följande lydelse:

Det råder fortfarande enighet om de åtta kulturpolitiska mål

som fastställdes år 1974. Under årens lopp och särskilt på

1980-talet har emellertid i olika sammanhang, bl.a. i

riksdagsmotioner, framställts krav på en komplettering av målen

med andra sådana. Utskottet anser nu tiden vara inne att närmare

pröva om så skall ske. I första hand bör prövningen ske med

utgångspunkt i de förslag och synpunkter som redovisas i

motionerna av företrädare för moderata samlingspartiet,

folkpartiet och centerpartiet. Det bör sålunda prövas om de i

motionerna förordade målen om konstnärlig kvalitet och främjande

av mångfald i kulturyttringarna samt rimliga arbetsvillkor för

landets fritt arbetande konstnärer bör fastställas som nya mål

för kulturpolitiken. Även andra kompletteringar kan behöva

övervägas. I en av motionerna har anförts synpunkter av innehåll

att det bör övervägas om det nu gällande s.k.

decentraliseringsmålet bör omformuleras så att det klarare

framgår att samhället skall verka för att det i alla delar av

landet kan utvecklas ett allsidigt kulturliv.

Vad utskottet anfört bör riksdagen med anledning av motion

Kr286 yrkande 1 och motion Kr288 yrkande 1 som sin mening ge

regeringen till känna. Motion Kr289 yrkande 1 avstyrks.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande

lydelse:

l. beträffande de kulturpolitiska målen

att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:Kr286

yrkande 1 och 1990/91:Kr288 yrkande 1 samt med avslag på motion

1990/91:Kr289 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna

vad utskottet anfört,

2. De kulturpolitiska målen (mom. 1)

Alexander Chrisopoulos (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar

med "Liksom vid" och på s. 10 slutar med "avstyrks således" bort

ha följande lydelse:

I partimotion Kr289 (yrkande 1) vill vänsterpartiet

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om riktlinjer för kulturpolitiken.

Motionärerna utvecklar utförligt sina synpunkter. Utskottet

delar motionärernas uppfattning. Detta innebär också att

utskottet godtar de slutsatser motionärerna kommer fram till.

Utskottet anser därför att riksdagen bör ställa sig bakom

riktlinjer för kulturpolitiken innebärande åtgärder för

att utveckla och stödja kulturyttringar som vänder sig mot

förtryck och degradering av människan och i stället genom sitt

motstånd bidrar till en fri och allsidig utveckling,

att därvid särskilt stödja den kulturella kampen från de

utsatta grupper med särskilda erfarenheter och behov, vilket

förutsätter klasssamhällets nedbrytande,

att främja såväl bevarandet och utvecklingen av vårt mänskliga

och nationella kulturarv som de nya kulturella strömningar som

vid varje tid bryter fram som uttryck för nya generationers

erfarenheter och kamp,

att skapa bättre villkor såväl för utövande konstnärer på alla

kulturområden, som för amatörer och grupper samt för den

mångsidiga kulturverksamhet som bedrivs av

folkbildningsorganisationer och andra folkrörelser, på

arbetsplatser och i bostadskvarter,

att verka för alla människors delaktighet och medskapande i

kulturen från barn- och ungdomsåren och framåt under skoltiden,

i arbetslivet och under pensionsåren,

att genom en allmän ideologisk och politisk kamp bekämpa de

beroendeförhållanden och förtrycksformer som i klassamhället

drabbar konst och kultur och skapa utrymme och möjligheter för

ett fritt konstnärligt och kulturellt skapande.

Utskottet tillstyrker således motion Kr289 yrkande 1.

Motionerna Kr286 yrkande 1 och Kr288 yrkande 1 avstyrks.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande

lydelse:

1. beträffande de kulturpolitiska målen

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Kr289 yrkande 1

samt med avslag på motionerna 1990/91:Kr286 yrkande 1 och

1990/91:Kr288 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna

vad utskottet anfört,

3. En utvärdering av i vad mån 1974 års kulturpolitiska mål

uppnåtts (mom. 2)

Stina Gustavsson och Stina Eliasson (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10

börjar med "Utskottet gör" och på s. 11 slutar med "yrkande 1"

bort ha följande lydelse:

Utskottet delar motionärernas uppfattning att 1974 års

kulturpolitiska mål alltjämt är giltiga. Som framhålls i motion

Kr333 föreligger det dock ett behov av att få till stånd en

samlad utvärdering av hur de olika målen har uppnåtts. Det finns

anledning tro att medlen för att nå målen i centrala delar måste

förnyas, bl.a. i syfte att nå decentraliseringsmålet. Vid en

utvärdering måste också de ändrade förutsättningarna på det

mediepolitiska området vägas in.

Utskottet tillstyrker således motion Kr333 yrkande 1.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande

lydelse:

2. beträffande en utvärdering av i vad mån 1974 års

kulturpolitiska mål uppnåtts

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Kr333 yrkande 1

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

4. Ökade ekonomiska insatser på kulturområdet (mom. 4)

Alexander Chrisopoulos (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11

börjar med "Utskottet tar" och slutar med "yrkandena avstyrks"

bort ha följande lydelse:

Utskottet delar motionärernas uppfattning att en procent av

statsbudgeten bör avsättas för insatser på kulturområdet.

Regeringen bör i enlighet med detta ställningstagande förelägga

riksdagen konkreta förslag om ytterligare medelsanvisning till

kulturändamål. Med hänsyn till det tidsutrymme som behövs för

regeringen att bereda ärendet bör medel för de ytterligare

insatserna anvisas på tilläggsbudget efter förslag av regeringen

under hösten 1991. Vad utskottet anfört bör riksdagen med

anledning av motion Kr289 yrkandena 2 och 3 som sin mening ge

regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande

lydelse:

4. beträffande ökade ekonomiska insatser på kulturområdet

att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Kr289 yrkandena

2 och 3 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet

anfört,

5. Familjens, förskolans och skolans stora betydelse för

bevarande av en levande kulturtradition (mom. 5)

Ingrid Sundberg, Lars Ahlmark och Lars Ahlström (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11

börjar med "Utskottet vill" och på s. 12 slutar med "(yrkande

4)" bort ha följande lydelse:

Utskottet delar motionärernas uppfattning om betydelsen av

barns och ungdoms möte med kulturen. Goda kontakter mellan

generationerna och en skola som låter varje individ utvecklas

efter sina bästa förutsättningar ger de unga del av en levande

kulturtradition. Vad i motionen anförts om familjens, förskolans

och skolans roll i dessa avseenden bör riksdagen, med bifall

till motion Kr286 yrkande 4, som sin mening ge regeringen till

känna.

dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande

lydelse:

5. beträffande familjens, förskolans och skolans stora

betydelse för bevarande av en levande kulturtradition

att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Kr286 yrkande 4

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

6. Vidgad användning av beställningar (mom. 6)

Stina Gustavsson och Stina Eliasson (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 12

börjar med "Utskottet delar" och slutar med "konstnärernas

arbetsvillkor" bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att regeringen bör ta initiativ i syfte att få

till stånd en vidgad tillämpning av det system som gäller för

beställningar enligt enprocentsregeln för offentlig utsmyckning.

Likartade beställningar bör således göras även på andra områden

än bildkonstområdet.

Vad utskottet sålunda anfört bör riksdagen med anledning av

motion Kr333 yrkande 10 som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 6 bort ha följande

lydelse:

6. beträffande vidgad användning av beställningar

att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Kr333 yrkande 10

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

7. Kulturen som regional utvecklingsfaktor (mom. 7)

Stina Gustavsson och Stina Eliasson (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 12

börjar med "Utskottet konstaterar" och på s. 13 slutar med

"Yrkandena avstyrks" bort ha följande lydelse:

Som framgår av vad som anförs i motion Kr333 och motion Kr305

har kulturen stor betydelse som regional utvecklingskraft.

Kulturen stärker bygdens och ortens självtillit, kulturen ger

orten ett gott renommé, kulturen bryter isoleringen och kulturen

främjar kulturlivet och skapar kontaktpunkter.

Företrädare för centerpartiet har i det förra året behandlade

ärendet om regionalpolitiken (prop. 1989/90:76, bet. AU13)

utförligt utvecklat sina synpunkter i nu angivna hänseende.

Utskottet ansluter sig till synpunkterna.

Vad utskottet anfört med anledning av motionsyrkandena bör

riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 7 bort ha följande

lydelse:

7. beträffande kulturen som regional utvecklingsfaktor

att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:Kr305 och

1990/91:Kr333 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna

vad utskottet anfört,

8. Ett riksomfattande aktivitetsansvar för de nationella

kulturinstitutionerna m.m. (mom. 9)

Stina Gustavsson och Stina Eliasson (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 14

börjar med "Med hänvisning" och slutar med "det föregående" bort

ha följande lydelse:

De tre R:en -- Riksteatern, Riksutställningar och dåvarande

Rikskonserter -- var tänkta att spela en framträdande roll för

förverkligandet av decentraliseringsmålet i 1974 års

kulturpolitik. De skulle dels ha en egen produktion avsedd för

turnéverksamhet, dels främja de nationella

kulturinstitutionernas aktiviteter utanför lokaliseringsorten

Stockholm. Som ett led i den utvärdering av kulturpolitiken, som

har krävts av företrädare för centerpartiet, bör man särskilt

överväga huruvida ett återinförande av ett riksomfattande

aktivitetsansvar till de nationella institutionerna är

motiverat. Den nuvarande ordningen kan innebära att dessa känner

sig befriade från det riksomfattande ansvar som egentligen

tillkommer dem. De tre R:en bör även i framtiden ha en roll i

decentraliseringsarbetet, också när det gäller de nationella

kulturinstitutionerna Operan och Dramaten. På kulturområdet

behöver det nämligen inte vara någon nackdel om flera aktörer

verkar samtidigt. Det främjar mångfalden. De angivna

synpunkterna bör beaktas bl.a. i samband med de pågående

diskussionerna med Dramaten och Operan.

Vad utskottet sålunda anfört bör riksdagen med anledning av

motion Kr333 yrkande 3 som sin mening ge regeringen till känna.

Utskottets ställningstagande innebär att syftet med motion Kr351

yrkande l i viss mån tillgodoses.

dels att utskottets hemställan under 9 bort ha följande

lydelse:

9. beträffande ett riksomfattande aktivitetsansvar för de

nationella kulturinstitutionerna m.m.

att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:Kr333

yrkande 3 och 1990/91:Kr351 yrkande 1 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört,

9. Decentralisering av beslut (mom. 10)

Ingrid Sundberg, Lars Ahlmark och Lars Ahlström (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 14

börjar med "I 1990" och på s. 15 slutar med "6 och 16" bort ha

följande lydelse:

Enligt utskottets mening behöver, som anförts i motion Kr286,

fördelningen av det offentliga stödet till kulturen

decentraliseras. Större frihet att forma regionala och lokala

lösningar måste ges.

För att uppnå en decentralisering av beslut på musikområdet är

det nödvändigt att ett helt nytt bidragssystem införs. Ett

sådant system bör utformas med utgångspunkt i det synsätt som

kommer till uttryck i motion Kr286. Ett nytt bidragssystem skall

bl.a. syfta till större enhetlighet och ökad regional rättvisa.

Vad utskottet sålunda anfört med anledning av motion Kr286

yrkandena 6 och 16 bör riksdagen som sin mening ge regeringen

till känna.

dels att utskottets hemställan under 10 bort ha följande

lydelse:

10. beträffande decentralisering av beslut

att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Kr286 yrkandena

6 och 16 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet

anfört,

10. Sponsring (mom. 14)

Ingrid Sundberg (m), Lars Ernestam (fp), Lars Ahlmark (m),

Lars Ahlström (m) och Margareta Fogelberg (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 16

börjar med "Utskottet vidhåller" och på s. 17 slutar med

"utskottet motionsyrkandena" bort ha följande lydelse:

Utskottet anser nu, liksom åren 1984--1990 (se senast bet.

1989/90:KrU17 res. 14) att gåvor, donationer och depositioner,

vilka ej är förenade med belastande villkor samt en riktigt

utformad sponsorverksamhet som ej står i strid med de

kulturpolitiska målen, bör välkomnas inom kulturområdet. Sådant

stöd kan ge ökat utrymme för exempelvis gästspel,

internationellt utbyte och inköp av eljest svåröverkomliga

nyförvärv.

Viss försiktighet måste naturligtvis iakttas då det gäller

stöd till basresurserna för kulturinstitutioner. Stat eller

kommun får nämligen inte bli bundna av att fortsätta en

verksamhet eller att hålla den på viss nivå som en följd av att

en sponsor drar tillbaka sitt stöd.

Det sagda hindrar naturligtvis inte att det finns fall där

stöd till en basresurs bör kunna accepteras. Om en huvudman

bedömer att den aktuella verksamheten är kulturpolitiskt

motiverad och att det budgetmässigt kommer att bli möjligt att

efter en tid fortsätta verksamheten utan sådant stöd utifrån,

kan det enligt utskottets mening inte finnas några vägande

invändningar mot ett sponsorskap. I ett sådant fall leder

sponsringen till att utbyggnaden av basresursen tidigareläggs,

vilket måste hälsas med tillfredsställelse.

Med anledning (=utskottet 10 rader) för sponsring.

Vad utskottet anfört om sponsring bör riksdagen som sin mening

ge regeringen till känna med anledning av moionerna Kr286

yrkande 8 och Kr333 yrkande 9.

dels att utskottets hemställan under 14 bort ha följande

lydelse:

14. beträffande sponsring

att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:Kr286

yrkande 8 och 1990/91:Kr333 yrkande 9 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört,

11. Sponsring (mom. 14)

Stina Gustavsson och Stina Eliasson (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 16

börjar med "Utskottet vidhåller" och på s. 17 slutar med

"utskottet motionsyrkandena" bort ha följande lydelse:

Utskottet anser (=res. 10, 19 rader) med tillfredsställelse.

Utskottet delar uppfattningen i motion Kr333 att vissa

riktlinjer bör gälla för sponsring av offentliga

kulturinstitutioner. Dessa riktlinjer bör ha det innehåll som

anges i motionen och som i allt väsentligt redovisats i

betänkandet.

Vad utskottet anfört om sponsring bör riksdagen som sin mening

ge regeringen till känna med anledning av motionerna Kr286

yrkande 8 och Kr333 yrkande 9.

dels att utskottets hemställan under 14 bort ha följande

lydelse:

14. beträffande sponsring

att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:Kr286

yrkande 8 och 1990/91:Kr333 yrkande 9 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört,

12. Kulturfonder (mom. 15)

Ingrid Sundberg, Lars Ahlmark och Lars Ahlström (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 18

börjar med "Med hänvisning" och slutar med "aktuella delar" bort

ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening är regeringens handläggning av

riksdagens begäran om överväganden rörande möjligheterna att

skapa en eller flera kulturfonder inte godtagbar. Det gjorda

utredningsarbetet har knappast haft det djup och den bredd som

uppenbarligen varit riksdagens syfte. Utskottet anser därför att

riksdagen bör begära att regeringen beslutar att låta återuppta

det påbörjade utredningsarbetet. Självfallet bör resultatet av

detta redovisas för riksdagen. Vad utskottet sålunda anfört med

anledning av motionerna Kr286 yrkande 7 och Kr290 i här aktuell

del bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 15 bort ha följande

lydelse:

15. beträffande kulturfonder

att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:Kr286

yrkande 7 och 1990/91:Kr290 i motsvarande del som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört,

13. Nyemission av aktier (mom. 17)

Stina Gustavsson och Stina Eliasson (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 18

börjar med "Den lämnade" och slutar med "riksdagens åtgärd" bort

ha följande lydelse:

Som närmare utvecklas i motion Kr333 är nyemission riktad till

allmänheten ett sätt att skaffa nya medel till

kulturinstitutioner som bedrivs i aktiebolagsform -- bland dem

Operan och Dramaten (yrkande 11). Aktietecknande från

allmänhetens sida kan tänkas ske av ideella skäl och genom

ägandet kan ett kulturellt engagemang kanaliseras. Av tidsskäl

bör förslag i enlighet med motionens syfte läggas fram på

tilläggsbudget hösten 1991.

dels att utskottets hemställan under 17 bort ha följande

lydelse:

17. beträffande nyemission av aktier

att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Kr333 yrkande 11

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

14. Kostnadsfria boklån (mom. 18)

Stina Gustavsson och Stina Eliasson (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 18

börjar med "Frågan om" och slutar med "yrkande 4" bort ha

följande lydelse:

Frågan om avgifter för den service som de allmänna

folkbiblioteken ger avgörs på kommunal nivå. Det är en allmänt

godtagen princip att boklån vid de allmänna folkbiblioteken

skall vara kostnadsfria. Med hänsyn till de angrepp på denna

princip som kommer till uttryck i olika sammanhang anser

utskottet att riksdagen med anledning av motion Kr224 och Kr333

yrkande 4 som sin mening bör ge regeringen till känna att

principen bör stå fast. Om ett sådant tillkännagivande görs har

regeringen goda möjligheter att utan dröjsmål agera om principen

ånyo skulle sättas i fråga.

dels att utskottets hemställan under 18 bort ha följande

lydelse:

18. beträffande kostnadsfria boklån

att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:Kr224 och

1990/91:Kr333 yrkande 4 som sin mening ger regeringen till känna

vad utskottet anfört,

15. Viss lönebidragsfråga (mom. 20)

Ingrid Sundberg (m), Lars Ahlmark (m), Lars Ahlström (m),

Stina Gustavsson (c) och Stina Eliasson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 19

börjar med "På vissa" och slutar med "anses besvarade" bort ha

följande lydelse:

Utskottet anser -- mot bakgrund av den stora oro för negativa

effekter för kultursektorn av lönebidragsreformen som utskottet

uttalade i sitt yttrande 1990/91:KrU5y till

arbetsmarknadsutskottet -- att regeringen utan dröjsmål måste

överväga hur problem som uppkommer när det nya systemet träder i

kraft skall kunna lösas så att inte institutionernas verksamhet

drabbas. Det är nödvändigt att frågan övervägs om i vad mån

statliga institutioner måste tillföras medel för ytterligare

tjänster eller för att täcka de kostnader som i framtiden kan

uppstå för lönebidragsanställda. Då det gäller institutioner som

inte är statliga uppstår frågan om det är motiverat med ett ökat

statsbidrag.

Vad utskottet sålunda anfört med anledning av motion

1990/91:Kr286 yrkande 9 och motion 1990/91:Kr333 yrkande 12 bör

riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 20 bort ha följande

lydelse:

20. beträffande viss lönebidragsfråga

att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:Kr286

yrkande 9 och 1990/91:Kr333 yrkande 12 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört,

16. Avskaffande av kulturrådet (mom. 23)

Ingrid Sundberg, Lars Ahlmark och Lars Ahlström (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 20

börjar med "Utskottet har" och slutar med "(yrkande 5)." bort ha

följande lydelse:

Kulturrådet har, som motionärerna framhåller, fått en alltför

dominerande roll. Det bör därför avskaffas. Bidragsfördelande

uppgifter kan i stället med fördel handläggas av en rad

sinsemellan oberoende organ. Utskottet tillstyrker motion Kr286

yrkande 5.

dels att utskottets hemställan under 23 bort ha följande

lydelse:

23. beträffande avskaffande av kulturrådet

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Kr286 yrkande 5

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

17. Anslagssystemet samt kulturrådets roll i framtiden (mom.

24)

Stina Gustavsson och Stina Eliasson (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 21

börjar med "Utskottet behandlade" och slutar med "utskottet

motionsyrkandena" bort ha följande lydelse:

Senast förra året -- i reservationerna 25, 26 och 27 till

kulturutskottets betänkande 1989/90:KrU17 -- redovisade

utskottet mycket ingående sin syn på anslagssystemet i framtiden

och på kulturrådets framtida roll. Utskottet, som hänvisar till

vad som anfördes i reservationerna, anser således att det skall

läggas fram en kulturproposition med sådana anslagstyper som

anges i motionen. Vidare anser utskottet, likaledes i enlighet

med vad sam anfördes reservationsvis förra året, att

kulturrådets framtida roll bör bli att förbereda en

kulturproposition vart tredje år.

Riksdagen bör med anledning av motion Kr333 yrkandena 13, 14

och 15 som sin mening ge regeringen till känna vad utskottet

anfört.

dels att utskottets hemställan under 24 bort ha följande

lydelse:

24. beträffande anslagssystemet samt kulturrådets roll i

framtiden

att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Kr333 yrkandena

13, 14 och 15 som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

18. Medelsanvisningen till Statens kulturråd (mom.25)

Ingrid Sundberg, Lars Ahlmark och Lars Ahlström (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 21

börjar med "Utskottet har" och slutar med "till kulturrådet"

bort ha följande lydelse:

Utskottet har i det föregående tillstyrkt motionsförslag om

att statens kulturråd skall avvecklas (res. 16). Utskottet delar

den uppfattning som kommer till uttryck i motion Kr242 om att

det som ett första steg i avvecklingen av myndigheten skall

göras en nedskärning av regeringens förslag till medelsanvisning

under anslaget med 5 milj.kr. (yrkande 1). Utskottet delar också

den uppfattning som kommer till uttryck i motionsmotiveringen om

att 5 milj.kr. sedermera skall överföras till organisationer och

institutioner som tar över arbetet med att fördela kulturstödet.

I enlighet med det anförda bör riksdagen med bifall till motion

Kr242 yrkande 1 anvisa ett förslagsanslag på 16611000 kr.

dels att utskottets hemställan under 25 bort ha följande

lydelse:

25. beträffande medelsanvisningen till Statens kulturråd

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Kr242 yrkande 1

och med anledning av proposition 1990/91:100 till Statens

kulturråd för budgetåret 1991/92 under åttonde huvudtiteln

anvisar ett förslagsanslag på 16 611 000 kr.,

19. Beräknande av medel för anslagsposten Till statens

kulturråds disposition för utvecklingsverksamhet, m.m. (mom.

26)

Lars Ernestam (fp), Margareta Fogelberg(fp), Stina Gustavsson

(c) och Stina Eliasson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 22

börjar med "Den resurs" och på s. 23 slutar med "såsom

festivaler m.m." bort ha följande lydelse:

I det föregående har lämnats en redovisning för vilka

huvudändamål resursen används till. Utskottet har också tagit

del av en sammanställning som närmare visar användningen under

förra budgetåret av medel som anvisats för anslagsposten. Med

beaktande av de behov som finns för stöd såväl då det gäller

systematiskt utvecklingsarbete och kontinuerliga

utvecklingsinsatser som enstaka projekt och stöd i akuta

nödsituationer anser utskottet att medel för anslagsposten bör

beräknas i enlighet med regeringens förslag. Förslaget innebär

att anslagsposten räknas upp i samma mån som likartade anslag

och anslagsposter. Vid denna bedömning beaktar utskottet det

behov som finns att ge stöd åt bl.a. folkmusik- och

folkdansområdet och amatörkulturområdet i övrigt.

Vad särskilt angår folkmusik- och folkdansområdet hänvisar

utskottet till vad utskottet förra året anförde i sitt

betänkande 1989/90:KrU17 (s. 24). Utskottet erinrade om tidigare

gjorda uttalanden om att det är angeläget att svensk folkkultur

på sång-, musik- och dansområdet bevaras och levandegörs. Vidare

ansåg sig utskottet -- mot bakgrund av bl.a. det synsätt på

folkmusik och folkdans som riksdagen tidigare gett uttryck åt --

kunna utgå från att, efter ansökan, stöd även i framtiden kommer

attt utgå till aktiviteter som syftar till att främja dessa

kulturaktiviteter. Det finns i sammanhanget också skäl hänvisa

till att särskilda medel beräknas under anslagsposten Centrala

amatörorganisationer.

Då det gäller amatörkulturområdet i övrigt hänvisar utskottet

i första hand till vad utskottet anförde i ovan angivna

betänkande 1989/90:KrU 17 (s. 23). Vidare finns skäl hänvisa

till att kulturrådet tidigare i år fattat beslut om en treårig

försöksverksamhet med länskonstnärer, där huvudsyftet är att

stimulera amatörverksamheten i landet och höja kvaliteten med

hjälp av professionella konstnärer. Utskottet vill också hänvisa

till de förslag som lagts fram av regeringen i proposition 82 om

folkbildning, som i huvudsak bereds inom utbildningsutskottet.

I den mån detta inte framgår av framställningen i det

föregående avstyrker utskottet samtliga här aktuella

motionsyrkanden.

dels att utskottets hemställan under 26 bort ha följande

lydelse:

26. beträffande beräknande av medel för anslagsposten Till

statens kulturråds disposition för utvecklingsverksamhet, m.m.

att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:100 och med

avslag på motionerna 1990/91:Kr242 yrkande 2, 1990/91:Kr285,

1990/91:Kr292, 1990/91:Kr326 och 1990/91:Kr331 yrkande 3,

samtliga motioner i motsvarande del, beslutar att för angivna

anslagspost under anslaget vid mom. 40 skall beräknas

19736000 kr.,

20. Beräknande av medel för anslagsposten Till statens

kulturråds disposition för utvecklingsverksamhet, m.m. (mom.

26)

Ingrid Sundberg, Lars Ahlmark och Lars Ahlström (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 22

börjar med "Den resurs" och på s. 23 slutar med "såsom

festivaler m.m." bort ha följande lydelse:

I enlighet med vad som anförs i motion Kr242 bör stödet till

kulturen redan i budgetsammanhang så långt möjligt anvisas för

klart specificerade ändamål och ej vara en fri resurs för

kulturrådet. Utskottet föreslår därför att anslagsposten bestäms

till ett belopp som är 6 milj.kr. lägre än vad regeringen

föreslagit eller således till 13736000 kr.

Inom ramen för angivna belopp får stöd på folkmusik- och

folkdansområdet lämnas liksom till amatörkulturområdet i

övrigt. Utskottet hänvisar också till att stöd till dessa

områden kan lämnas över andra anslag eller anslagsposter på

statsbudgeten, bl.a. på folkbildningsområdet.

I enlighet med det anförda tillstyrker utskottet motion Kr242

yrkande 2 och föreslår den ändring i regeringens förslag som

föranleds härav. Övriga motionsförslag avstyrks.

dels att utskottets hemställan under 26 bort ha följande

lydelse:

26. beträffande beräknande av medel för anslagsposten Till

statens kulturråds disposition för utvecklingsverksamhet, m.m.

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Kr242 yrkande 2 i

motsvarande del, med anledning av proposition 1990/91:100 och

med avslag på motionerna 1990/91:Kr285, 1990/91:Kr292,

1990/91:Kr326 och 1990/91:331 yrkande 3 beslutar att för

angivna anslagspost under anslaget vid mom. 40 skall beräknas

13736000 kr.,

21. Beräknande av medel för anslagsposten Till statens

kulturråds disposition för utvecklings-

verksamhet, m.m. (mom. 26)

Kaj Nilsson (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 22

börjar med "Trots det" och på s. 23 slutar med "såsom festivaler

m.m." bort ha följande lydelse:

Av den lämnade redovisningen framgår att denna anslagspost är

en mycket viktig resurs inom den statliga kulturpolitiken.

Anspråken på de medel som beräknas för posten är mycket stora

och det kan därför inte komma i fråga att skära ner den. Tvärtom

finns det skäl att med anledning av vad som anförs i motion

Kr331, som väckts av företrädare för miljöpartiet, väsentligt

räkna upp posten i syfte att en särskild delresurs för folkmusik

och folkdans skall finnas. Utskottet har i olika sammanhang

framhållit angelägenheten av att svensk folkkultur på sång-,

musik och dansområdet bevaras och levandegörs. Det är viktigt

att vårt kulturarv på detta område inte går till spillo, och i

vart fall får brist på ekonomiska resurser inte leda därtill.

Då det gäller amatörkulturområdet i övrigt hänvisar utskottet

i första hand till vad utskottet anförde i sitt betänkande

1989/90:KrU17 (s. 23). Vidare finns skäl hänvisa till att

kulturrådet genom beslut tidigare i år fattat beslut om en

treårig försöksverksamhet med länskonstnärer, där huvudsyftet

är att stimulera amtörverksamheten i landet och höja kvaliteten

med hjälp av professionella konstnärer. Utskottet vill också

hänvisa till de förslag som lagts fram av regeringen i

proposition 78 om folkbildning, som i huvudsak bereds inom

utbildningsutskottet.

Utskottet föreslår sammanfattningsvis att riksdagen med bifall

till motion Kr331 yrkande 3 för anslagsposten anvisar 25 936 000

kr., vilket är 6,2 milj.kr. mer än vad som föreslås i

propositionen. Genom detta ställningstagande tillgodoses yrkande

1 i motion Kr285 och i viss utsträckning yrkandet i motion

Kr326. Övriga motionsyrkanden avstyrks (Kr285 yrkandena 2, 3 och

4, Kr292).

dels att utskottets hemställan under 26 bort ha följande

lydelse:

26. beträffande beräknande av medel för anslagsposten Till

statens kulturråds disposition för utvecklingsverksamhet, m.m.

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Kr331 yrkande 3 i

motsvarande del, med anledning av proposition 1990/91:100,

motion 1990/91:Kr285 yrkande 1 och 1990/91:Kr326, båda

motionerna i motsvarande del, samt med avslag på motionerna

1990/91:Kr242 yrkande 2, 1990/91:Kr285 yrkandena 2, 3 och 4 och

1990/91:Kr292, samtliga motioner i motsvarande del, beslutar att

för angivna anslagspost under anslaget vid mom. 40 skall

beräknas 25936000 kr.,

22. Beräknande av medel för delposten Baltiska institutet

(mom. 28)

Stina Gustavsson (c), Kaj Nilsson (mp) och Stina Eliasson (c)

anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 24

börjar med "Det råder" och slutar med "177000 kr." bort ha

följande lydelse:

Det är utomordentligt viktigt att kulturkontakterna med de

baltiska staterna ökas. Delposten Baltiska institutet bör därför

räknas upp avsevärt mer än vad regeringen föreslagit. Utskottet

föreslår att -- med anledning av motionerna Kr33l yrkande 2 och

Kr333 yrkande 17 -- delposten ökas med 400 000 kr. utöver vad

regeringen föreslagit. Delposten bör således bestämmas till

1001000 kr.

dels att utskottets hemställan under 28 bort ha följande

lydelse:

28. beträffande beräknande av medel för delposten Baltiska

institutet

att riksdagen med anledning av proposition 1990/91:100 samt

motionerna 1990/91:Kr331 yrkande 2 och 1990/91:Kr333 yrkande 17,

båda motionerna i motsvarande del, beslutar att angivna delpost

under anslaget vid mom. 40 skall beräknas till 1001000 kr.,

23. Beräknande av medel för delposten Organisationer inom

bild- och formkonstområdet m.m. (mom. 29)

Alexander Chrisopoulos (v) och Kaj Nilsson (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 25

börjar med "Utskottet avstyrker" och slutar med "i

propositionen" bort ha följande lydelse:

Utskottet delar motionärernas uppfattning. För att -- utöver

vad regeringens förslag ger utrymme för -- förbättra

möjligheterna för Konstfrämjandet och Sveriges konstföreningars

riksförbund att betala utställningsersättning bör delposten

bestämmas till ett belopp som är 2,8 milj.kr. högre än

regeringens förslag. Motion Kr249 yrkande 4 och motion Kr331

yrkande l4 tillstyrks därför.

dels att utskottets hemställan under 29 bort ha följande

lydelse:

29. beträffande beräknande av medel för delposten

Organisationer inom bild- och formkonstområdet m.m.

att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Kr249 yrkande

4 och 1990/91:Kr331 yrkande 14, båda motionerna i motsvarande

del, samt med anledning av proposition 1990/91:100 beslutar att

för angivna delpost under anslaget vid mom. 40 skall beräknas 17

633 000 kr.,

24. Fördelningen av vissa av medlen under delposten under mom.

29 (mom. 30)

Ingrid Sundberg, Lars Ahlmark och Lars Ahlström (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 25

börjar med "Utskottet, som" och slutar med "avstyrker

motionsyrkandet" bort ha följande lydelse:

Utskottet anser i likhet med motionärerna bakom motion Kr242

att anslagsrelationen mellan Konstfrämjandet och Sveriges

konstföreningars riksförbund är påtagligt sned. Utskottet

tillstyrker därför förslaget i motionen att hela den i

propositionen föreslagna ökningen till de båda organisationerna

skall tillföras Sveriges konstföreningars riksförbund (yrkande

3).

dels att utskottets hemställan under 30 bort ha följande

lydelse:

30. beträffande fördelningen av vissa av medlen under

delposten under mom. 29

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Kr242 yrkande 3

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

25. Beräknande av medel för anslagsposten Kultur i arbetslivet

(mom. 34)

Ingrid Sundberg, Lars Ahlmark och Lars Ahlström (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 26

börjar med "Kulturrådet lade" och slutar med "anslaget avstyrks"

bort ha följande lydelse:

Projekt av den typ som Kultur i arbetslivet representerar

kanaliserar stora resurser till en förhållandevis stark grupp.

Detta går rakt emot den inriktning kulturpolitiken bör ges,

nämligen att främja mångfald och valfrihet. Utskottet

tillstyrker därför förslaget i motion Kr242 att medel inte skall

beräknas för Kultur i arbetslivet (yrkande 4).

dels att utskottets hemställan under 34 bort ha följande

lydelse:

34. beträffande beräknande av medel för anslagsposten Kultur

i arbetslivet

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:242 yrkande 4 i

motsvarande del och med avslag på proposition 1990/91:100

beslutar att medel inte skall beräknas för angivna anslagspost

under anslaget vid mom. 40,

26. Beräknande av medel under en särskild delpost för inköp av

litteratur på invandrar- och minoritetsspråk (mom. 35)

Stina Gustavsson (c), Alexander Chrisopoulos (v) och Stina

Eliasson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 26

börjar med "Regeringen föreslår" och slutar med "sådana inköp"

bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att folkbiblioteken även fortsättningsvis bör

ges ett bidrag för inköp av litteratur på invandrar- och

minoritetsspråk. Utskottet tillstyrker därför motion Kr333

yrkande 19, vari föreslås att för nästa budgetår ett oförändrat

belopp om 2 364 000 kr. skall beräknas för ändamålet.

dels att utskottets hemställan under 35 bort ha följande

lydelse:

35. beträffande beräknande av medel under en särskild

delpost för inköp av litteratur på invandrar- och

minoritetsspråk

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Kr333 yrkande 19

i motsvarande del beslutar att under en särskild delpost för

Inköp av litteratur på invandrar- och minoritetsspråk skall

beräknas 2364000 kr. under anslaget vid mom. 40,

27. Beräknande av medel för delposten Lokal

biblioteksverksamhet (mom. 36)

Ingrid Sundberg, Lars Ahlmark och Lars Ahlström (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 26

börjar med "Utskottet, som" och slutar med "för delposten" bort

ha följande lydelse:

Utskottet delar motionärernas uppfattning att det inte är

statens uppgift att ge riktade bidrag till utvalda kommuner

vilka särskilt försummat sina bibliotek. Medel bör därför inte

beräknas för delposten Lokal biblioteksverksamhet. Motion Kr242

yrkande 5 tillstyrks således.

dels att utskottets hemställan under 36 bort ha följande

lydelse:

36. beträffande Beräknande av medel för delposten Lokal

biblioteksverksamhet

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Kr242 yrkande 5 i

motsvarande del och med avslag på proposition 1990/91:100

beslutar att medel inte skall beräknas för angivna delpost under

anslaget vid mom. 40,

28. Beräknande av medel för delposten Till statens kulturråds

disposition under anslagsposten Bidrag till internationellt

kulturutbyte (mom. 37)

Stina Gustavsson (c), Alexander Chrisopoulos (v) och Stina

Eliasson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 26

börjar med "Delposten fick" och slutar med "för delposten" bort

ha följande lydelse:

Utskottet anser det angeläget med ett väsentligt ökat stöd för

internationellt kulturutbyte. Utskottet tillstyrker därför

förslag i motion Kr333 om att statens kulturråd för ändamålet

skall tillföras 2 milj.kr. utöver vad regeringen föreslagit

(yrkande 20). Ett belopp om 5485000 kr. bör därför beräknas

för delposten.

dels att utskottets hemställan under 37 bort ha följande

lydelse:

37. beträffande beräknande av medel för delposten Till

statens kulturråds disposition under anslagsposten Bidrag till

internationellt kulturutbyte

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:333 yrkande 20 i

motsvarande del och med anledning av proposition 1990/91:100

beslutar att för angivna delpost under anslaget vid mom. 40

skall beräknas 5485000 kr.,

29. Beräknande av medel för delposten Till Stiftelsen Svenska

institutets disposition under anslagsposten Bidrag till

internationellt kulturutbyte (mom. 38)

Ingrid Sundberg, Lars Ahlmark och Lars Ahlström (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 27

börjar med "Med beaktande" och slutar med "till 1 512 000 kr."

bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att de resurser som anvisas över förevarande

anslag till Svenska institutet för internationellt kulturutbyte

bör räknas upp väsentligt. Utskottet tillstyrker därför motion

Kr242, såvitt däri föreslås en uppräkning av delposten för

ändamålet med 2 milj.kr. utöver vad regeringen föreslagit

(yrkande 6). Delposten bör därför bestämmas till 3 512 000 kr.

dels att utskottets hemställan under 38 bort ha följande

lydelse:

38. beträffande beräknande av medel för delposten Till

Stiftelsen Svenska institutets disposition under anslagsposten

Bidrag till internationellt kulturutbyte

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Kr242 yrkande 6 i

motsvarande del och med anledning av proposition 1990/91:100

beslutar att för angivna delpost under anslaget vid mom. 40

skall beräknas 3 512 000 kr.,

30. Beräknande av medel för en ny anslagspost benämnd Bidrag

till länsbildningsförbunden m.fl. (mom. 39)

Ingrid Sundberg, Lars Ahlmark och Lars Ahlström (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 27

börjar med "Utskottet anser" och slutar med "beräkna 5704000

kr." bort ha följande lydelse:

Utskottet delar motionärernas uppfattning att medel till

länsbildningsförbunden m.fl. bör beräknas under anslaget Bidrag

till folkbildning och inte under förevarande anslag. Motion Kr19

tillstyrks således.

dels att utskottets hemställan under 39 bort ha följande

lydelse:

39. beträffande beräknande av medel för en ny anslagspost

benämnd Bidrag till länsbildningsförbunden m.fl.

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Kr19 i

motsvarande del och med anledning av proposition 1990/91:82

beslutar att medel inte skall beräknas för angivna anslagspost

under anslaget vid mom. 40,

31. Medelsanvisningen till Bidrag till utvecklingsverksamhet

inom kulturområdet m.m. (mom. 40)

Under förutsättning av bifall till reservationerna 20, 25, 27,

29 och 30

Ingrid Sundberg, Lars Ahlmark och Lars Ahlström (alla m) anser

att utskottets hemställan under 40 bort ha följande lydelse:

40. beträffande Medelsanvisningen till Bidrag till

utvecklingsverksamhet inom kulturområdet m.m.

att riksdagen dels med bifall till motionerna

1990/91:Kr19, 1990/91:Kr242 yrkandena 2, 3, 4, 5 och 6,

1990/91:Kr248 yrkande 1 och 1990/91:Kr333 yrkande 18, samtliga

motioner i motsvarande del, dels med anledning av

propositionerna 1990/91:82 och 1990/91:100 samt motionerna

1990/91:Kr235, 1990/91:Kr246, 1990/91:Kr288 yrkande 2,

1990/91:Kr331 yrkande 1 och 1990/91:Kr333 yrkande 16, samtliga

motioner i motsvarande del, ävensom motion 1990/91:Kr242 yrkande

7, dels med avslag på motionerna 1990/91:Kr249 yrkande 4,

1990/91:Kr285, 1990/91:Kr292, 1990/91:Kr326, 1990/91:Kr331

yrkandena 2, 3 och 14 och 1990/91:Kr333 yrkandena 17, 19 och 20,

samtliga motioner i motsvarande del, till Bidrag till

utvecklingsverksamhet inom kulturområdet m.m. för budgetåret

1991/92 under åttonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag

på 86680000 kr.,

32. Medelsanvisningen till Bidrag till utvecklingsverksamhet

inom kulturområdet m.m. (mom. 40)

Under förutsättning av bifall till reservation 19

Lars Ernestam och Margareta Fogelberg (båda fp) anser att

utskottets hemställan under 40 bort ha följande lydelse:

40. beträffande Medelsanvisningen till Bidrag till

utvecklingsverksamhet inom kulturområdet m.m.

att riksdagen dels med bifall till motionerna

1990/91:Kr248 yrkande 1 och 1990/91:Kr333 yrkande 18, båda

motionerna i motsvarande del, dels med anledning av

propositionerna 1990/91:82 och 1990/91:100 samt motionerna

1990/91:Kr235, 1990/91:Kr246, 1990/91:Kr288 yrkande 2,

1990/91:Kr331 yrkande 1, 1990/91:Kr333 yrkande 16, samtliga

motioner i motsvarande del, dels med avslag på motionerna

1990/91:Kr19, 1990/91:Kr242 yrkandena 2, 4, 5 och 6,

1990/91:Kr249 yrkande 4, 1990/91:Kr285, 1990/91:Kr292,

1990/91:Kr326, 1990/91:Kr331 yrkandena 2, 3 och 14 och

1990/91:Kr333 yrkandena 17, 19 och 20, samtliga motioner i

motsvarande del, ävensom motion 1990/91:Kr242 yrkande 7, till

Bidrag till utvecklingsverksamhet inom kulturområdet m.m.

för budgetåret 1991/92 under åttonde huvudtiteln anvisar ett

reservationsanslag på 111010000 kr.,

33. Medelsanvisningen till Bidrag till utvecklingsverksamhet

inom kulturområdet m.m. (mom. 40)

Under förutsättning av bifall till reservationerna 19, 22, 26

och 28

Stina Gustavsson och Stina Eliasson (båda c) anser att

utskottets hemställan under 40 bort ha följande lydelse:

40. beträffande Medelsanvisningen till Bidrag till

utvecklingsverksamhet inom kulturområdet m.m.

att riksdagen dels med bifall till motionerna

1990/91:Kr248 yrkande 1 och 1990/91:Kr333 yrkande 18, 19 och 20,

båda motionerna i motsvarande del, dels med anledning av

propositionerna 1990/91:82 och 1990/91:100 samt motionerna

1990/91:Kr235, 1990/91:Kr246, 1990/91:Kr288 yrkande 2,

1990/91:Kr331 yrkandena 1 och 2 och 1990/91:Kr333 yrkande 16,

samtliga motioner i motsvarande del, dels med avslag på

motionerna 1990/91:Kr242 yrkandena 2, 4, 5 och 6, 1990/91:Kr249

yrkande 4, 1990/91:Kr285, 1990/91:Kr292, 1990/91:Kr326,

1990/91:Kr331 yrkandena 3 och 14 och 1990/91:Kr333 yrkandena 17,

19 och 20, samtliga motioner i motsvarande del, ävensom motion

1990/91:Kr242 yrkande 7, till Bidrag till

utvecklingsverksamhet inom kulturområdet m.m. för budgetåret

1991/92 under åttonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag

på 115774000 kr.,

34. Medelsanvisningen till Bidrag till utvecklingsverksamhet

inom kulturområdet m.m. (mom. 40)

Under förutsättning av bifall till reservationerna 23, 26 och

28

Alexander Chrisopoulos (v) anser att utskottets hemställan

under 40 bort ha följande lydelse:

40. beträffande Medelsanvisningen till Bidrag till

utvecklingsverksamhet inom kulturområdet m.m.

att riksdagen dels med bifall till motionerna

1990/91:Kr248 yrkande 1, 1990/91:Kr249 yrkande 4 och

1990/91:Kr333 yrkande 18, 19 och 20, samtliga motioner i

motsvarande del, dels med anledning av propositionerna

1990/91:82 och 1990/91:100 samt motionerna 1990/91:Kr235,

1990/91:Kr242 yrkande 2, 1990/91:Kr246, 1990/91:Kr288 yrkande

2, 1990/91:Kr331 yrkande 1 och 1990/91:Kr333 yrkande 16,

samtliga motioner i motsvarande del, ävensom motion

1990/91:Kr242 yrkande 7, dels med avslag på motionerna

1990/91:Kr19, 1990/91:Kr242 yrkandena 4, 5 och 6, 1990/91:Kr285,

1990/91:Kr292, 1990/91:Kr326, 1990/91:Kr331 yrkandena 2, 3 och

14 och 1990/91:Kr333 yrkande 17, till Bidrag till

utvecklingsverksamhet inom kulturområdet m.m. för budgetåret

1991/92 under åttonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag

på 116174000 kr.,

35. Medelsanvisningen till Bidrag till utvecklingsverksamhet

inom kulturområdet m.m. (mom. 40)

Under förutsättning av bifall till reservationerna 21, 22 och

23

Kaj Nilsson (mp) anser att utskottets hemställan under 40 bort

ha följande lydelse:

40. beträffande Medelsanvisningen till Bidrag till

utvecklingsverksamhet inom kulturområdet m.m.

att riksdagen dels med bifall till motionerna

1990/91:Kr248 yrkande 1, 1990/91:Kr249 yrkande 4, 1990/91:Kr 331

yrkandena 3 och 14 och 1990/91:Kr333 yrkande 18, samtliga

motioner i motsvarande del, dels med anledning av

propositionerna 1990/91:82 och 1990/91:100 samt motionerna

1990/91:Kr235, 1990/91:Kr246, 1990/91:Kr285 yrkande 1,

1990/91:Kr288 yrkande 2, 1990/91:Kr326, 1990/91:Kr331 yrkandena

1 och 2 och 1990/91:Kr333 yrkandena 16 och 17, samtliga motioner

i motsvarande del, dels med avslag på motionerna

1990/91:Kr19, 1990/91:Kr242 yrkandena 2, 4, 5 och 6,

1990/91:Kr285 yrkandena 2, 3 och 4, 1990/91:Kr292 och

1990/91:Kr333 yrkandena 19 och 20, samtliga motioner i

motsvarande del, ävensom motion 1990/91:Kr242 yrkande 7,

till Bidrag till utvecklingsverksamhet inom kulturområdet

m.m. för budgetåret 1991/92 under åttonde huvudtiteln anvisar

ett reservationsanslag på 120410000 kr.,

Särskilt yttrande

Viss försäkringsfråga (mom. 19)

Stina Gustavsson och Stina Eliasson (båda c) anför:

Vi anser det anmärkningsvärt att det utvecklingsarbete som

redovisades av utskottet för fyra år sedan om vissa

försäkringsfrågor för museerna ännu inte slutförts. Vi

förutsätter att arbetet slutförs med det snaraste.

Innehållsföteckning

Sammanfattning1

Propositionerna2

Motionerna2

Motioner väckta under allmänna motionstiden 19912

Motion väckt med anledning av proposition 1990/91:827

Utskottet8

Övergripande frågor8

Kulturpolitiska mål, m.m.8

Faktorer av betydelse för att främja kulturen11

Utvecklingen av det regionala kulturlivet12

Sponsring, kulturfonder16

Andra resursfrågor18

Fasta tjänster i stället för lönebidrag19

Internationella kontakter19

Vissa kulturrådsfrågor. Anslagsstrukturen i

framtiden20

Statens kulturråd (G 1)21

Bidrag till utvecklingsverksamhet inom kulturområdet m.m.

(G 2)21

Anslagsstrukturen21

Till statens kulturråds disposition för

utvecklingsverksamhet (anslagspost 1), m.m.21

Centrumbildningar (delpost 2.2)23

Baltiska institutet (delpost 2.8)24

Organisationer inom bild- och formkonstområdet m.m.

(delpost 2.11)24

Stiftelsen Internationella Vadstena-akademien för kurs-

och föreställningsverksamheten (anslagspost 4)25

Kultur i arbetslivet (anslagspost 7)26

Inköp av litteratur på invandrar- och minoritetsspråk

(innevarande budgetår delpost 8.1)26

Lokal biblioteksverksamhet (delpost 8.3)26

Bidrag till internationellt kulturutbyte: Till statens

kulturråds disposition (delpost 9.1)26

Bidrag till internationellt kulturutbyte: Till Svenska

institutets disposition (delpost 9.2)27

Bidrag till länsbildningsförbunden m.fl. (ny

anslagspost)27

Medelsanvisningen27

Bidrag till samisk kultur (G 3)27

Hemställan28

Reservationer32

1. De kulturpolitiska målen (m, fp, c)32

2. De kulturpolitiska målen (v)33

3. En utvärdering av i vad mån 1974 års kulturpolitiska mål

uppnåtts (c)34

4. Ökade ekonomiska insatser på kulturområdet (v)34

5. Familjens, förskolans och skolans stora betydelse för

bevarande av en levande kulturtradition (m)35

6. Vidgad användning av beställningar (c)35

7. Kulturen som regional utvecklingsfaktor (c)36

8. Ett riksomfattande aktivitetsansvar för de nationella

kulturinstitutionerna m.m (c)36

9. Decentralisering av beslut (m)37

10. Sponsring (m, fp)37

11. Sponsring (c)38

12. Kulturfonder (m)39

13. Nyemission av aktier (c)39

14. Kostnadsfria boklån (c)39

15. Viss lönebidragsfråga (m, c)40

16. Avskaffande av kulturrådet (m)40

17. Anslagssystemet samt kulturrådets roll i framtiden

(c)41

18. Medelsanvisningen till Statens kulturråd (m)41

19. Beräknande av medel för anslagsposten Till statens

kulturråds disposition för utvecklingsverksamhet, m.m. (fp,

c)42

20. Beräknande av medel för anslagsposten Till statens

kulturråds disposition för utvecklingsverksamhet, m.m.

(m)43

21. Beräknande av medel för anslagsposten Till statens

kulturråds disposition för utvecklingsverksamhet, m.m.

(mp)44

22. Beräknande av medel för delposten Baltiska institutet

(c, mp)45

23. Beräknande av medel för delposten Organisationer inom

bild- och formkonstområdet m.m. (v, mp)45

24. Fördelningen av vissa av medlen under delposten under

mom. 29 (m)46

25. Beräknande av medel för anslagsposten Kultur i

arbetslivet (m)46

26. Beräknande av medel under en särskild delpost för inköp

av litteratur på invandrar- och minoritetsspråk (c, v)46

27. Beräknande av medel för delposten Lokal

biblioteksverksamhet (m)47

28. Beräknande av medel för delposten Till statens

kulturråds disposition under anslagsposten Bidrag till

internationellt kulturutbyte (c, v)47

29. Beräknande av medel för delposten Till Stiftelsen

Svenska institutets disposition under anslagsposten Bidrag

till internationellt kulturutbyte (m)48

30. Beräknande av medel för en ny anslagspost benämnd

Bidrag till länsbildningsförbunden m.fl. (m)48

31. Medelsanvisningen till Bidrag till

utvecklingsverksamhet inom kulturområdet m.m. (m)49

32. Medelsanvisningen till Bidrag till

utvecklingsverksamhet inom kulturområdet m.m. (fp)49

33. Medelsanvisningen till Bidrag till

utvecklingsverksamhet inom kulturområdet m.m. (c)50

34. Medelsanvisningen till Bidrag till

utvecklingsverksamhet inom kulturområdet m.m. (v)50

35. Medelsanvisningen till Bidrag till

utvecklingsverksamhet inom kulturområdet m.m. (mp)51

Särskilt yttrande51

Viss försäkringsfråga (c)51