Beredningskedjan

Dir.SOUDsProp.Bet.Rskr.

Arkiv

1991-04-09 · 17 sidor


Så kom texten hit

  • Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,2 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: dokumentet är webbpublicerat utan tryckt paginering och indelas i avsnitt — ett sidnummer visas aldrig om det inte står i källan

Varje sida nedan har en egen länk «Kontrollera mot PDF» till originalet på just den sidan.

Citera

Bet. 1990/91:KrU24, Arkiv

Dokumentets text

avsnitt 1 Kontrollera mot PDF

Kulturutskottets betänkande

1990/91:KRU24

Arkiv

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

1990/91

KrU24

Sammanfattning

I betänkandet behandlas förslag i budgetpropositionen om

anslag till det statliga arkivväsendet och motioner som har

anknytning till denna del av propositionen.

Mot bakgrund av arkivdepåkommitténs arbete avstyrks yrkanden i

sammanlagt elva motioner om översyn av arkivens

personalsituation, om inrättande av nya tjänster och om

utbyggnad av landsarkivorganisationen. Även en motion syftande

till uttalanden om arkivsituationen i Umeå avstyrks.

Med anslutning till regeringens bedömning att organisationen

vid dialekt- och ortnamnsarkiven samt svenskt visarkiv bör ses

över avstyrker utskottet en motion med yrkande om omedelbar

ändring av dialekt- och ortnamnsarkivets i Lund ansvarsområde.

.Med anledning av yrkanden i tre motioner tas upp, dels

mikrofotografering av kyrkobokföringsarkiven, dels verksamheten

vid Svensk Arkivinformation i Ramsele. Yrkandena avstyrks med

hänvisning till att frågorna faller under riksarkivets

ansvarsområde eller övervägs av arkivdepåkommittén.

Motionsyrkanden om förbättring av riksarkivets stöd till

enskilda arkiv och om ändring av principerna för bidrag till

folkrörelsearkivens föreståndarlöner avstyrks av utskottet.

Med avstyrkande av en motion om annan resurstilldelning till

Riksarkivet och landsarkiven tillstyrker utskottet regeringens

förslag om anslag till Riksarkivet och landsarkiven med

117906000 kr., till Dialekt- och ortnamnsarkiven samt

svenskt visarkiv med 22485000 kr., till Svenskt biografiskt

lexikon med 2928000 kr. och till Statliga arkiv:Vissa

kostnader för samlingar och materiel m.m. med 5966000 kr. I

samband härmed avstyrks en motion om ändrad anslagskonstruktion

för Stiftelsen Arbetarrörelsens arkiv. Utskottet tillstyrker

således regeringens förslag om en medelsanvisning på totalt

149>e285000 kr.

Till betänkandet fogas tio reservationer och ett särskilt

yttrande.

Propositionen

Regeringen har i proposition 1990/91:100 bil. 10

(utbildningsdepartementet) under G. Kulturverksamhet m.m.

avsnittet Arkiv

dels under punkt G 23 (s. 282--283) föreslagit riksdagen

att

25. till Riksarkivet och landsarkiven för budgetåret 1991/92

beräkna ett förslagsanslag på 117906000 kr.,

dels under punkt G 24 (s. 283--287) föreslagit riksdagen

att

26. till Dialekt- och ortnamnsarkiven samt svenskt visarkiv

för budgetåret 1991/92 anvisa ett förslagsanslag på 22485000

kr.,

dels under punkt G 25 (s. 287) föreslagit riksdagen att

27. till Svenskt biografiskt lexikon för budgetåret 1991/92

avsnitt 2 Kontrollera mot PDF

anvisa ett förslagsanslag på 2928000 kr.,

dels under punkt G 26 (s. 288--290) föreslagit riksdagen

att

28. till Statliga arkiv: Vissa kostnader för samlingar och

materiel m.m. för budgetåret 1991/92 anvisa ett

reservationsanslag på 5966000 kr.

Motionerna

1990/91:Kr206 av Britta Bjelle (fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om möjlighet för universitetet i Umeå att

förvärva de mikrokort som årligen produceras av Svensk

arkivinformation i Ramsele,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om hur arkivfrågan i Umeå skall lösas.

1990/91:Kr212 av Lars Hedfors m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om att ett nytt landsarkiv i södra Sverige bör

lokaliseras till Växjö.

1990/91:Kr225 av Bengt Kronblad (s) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om lokalisering av ett landsarkiv till Kalmar.

1990/91:Kr236 av Ingegerd Elm m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om etablering av ett nytt landsarkiv i

Jönköping.

1990/91:Kr242 av Ingrid Sundberg m.fl. (m) vari yrkas

12. att riksdagen beslutar att sammanföra anslagsposten för

arbetarrörelsens arkiv med anslaget avseende riksarkivets nämnd

för enskilda arkiv i enlighet med vad som anförts i motionen,

1990/91:Kr261 av Ulla Tillander och Stina Gustavsson (c) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att återbörda ansvaret för Sydsveriges

ortnamn till Lund.

1990/91:Kr262 av Martin Olsson m.fl. (c) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att inrätta två nya tjänster vid

svensk arkivinformation i Ramsele (SVAR),

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om vikten av åtgärder för en positiv

utveckling av verksamheten vid svensk arkivinformation i Ramsele

(SVAR).

1990/91:Kr263 av Sigge Godin (fp) vari yrkas att riksdagen som

sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

SVARs framtid.

1990/91:Kr264 av Ingrid Ronne-Björkqvist och Carl-Johan Wilson

(fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att ett nytt landsarkiv bör

placeras i Jönköping.

1990/91:Kr265 av Martin Olsson och Görel Thurdin (c) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om utbyggnad av landsarkivet i Härnösand.

1990/91:Kr266 av Charlotte Branting (fp) och Stina Gustavsson

(c) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

avsnitt 3 Kontrollera mot PDF

i motionen anförts om lokalisering av landsarkiv till Växjö,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om eventuell samordning av landsarkiv och

högskolebibliotek i Växjö.

1990/91:Kr267 av Stina Eliasson och Gunhild Bolander (c) vari

yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om behovet av att inrätta tjänster som

arkivlektorer vid landsarkiven,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om behovet av en översyn av arkivens,

särskilt landsarkivens, personalsituation.

1990/91:Kr315 av Martin Olsson och Görel Thurdin (c) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om lokalisering av mikrofilmning av

kyrkobokföringsarkiven till Ljungaverk i Ånge kommun.

1990/91:Kr316 av Ulf Melin och Anders Björck (m) vari yrkas

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om att ett landsarkiv inrättas i Jönköping.

1990/91:Kr356 av Jan Hyttring och Stina Gustavsson (c) vari

yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär förslag om inrättande av

landsarkiv i Karlstad och Umeå,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts rörande behovet av en utredning om

landsarkivorganisationens framtida utformning,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

som i motionen anförts rörande vikten av förbättrad service och

ökad tillgänglighet vid statliga arkiv,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om nya principer för statens bidrag till lön

för föreståndare vid folkrörelsearkiven,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts rörande utformningen av den framtida

inventeringsverksamheten av enskilda arkiv,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts rörande behovet av en utökad service vid

riksarkivet för folkrörelseorganisationer,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts rörande behovet av utökad service till

näringslivet vid uppbyggnad av företagsarkiv,

8. att riksdagen till Riksarkivet och landsarkiven anvisar

3840000 kr. utöver regeringens förslag eller således

121746000 kr. att fördelas i enlighet med vad som i motionen

anförts.

Utskottet

Inledning

Det allmännas arkivverksamhet regleras i arkivlagen

(1990:782), som antogs av riksdagen 1990 (prop. 1989/90:72, bet.

KrU29, rskr. 307). I lagen fastslås att myndigheternas arkiv är

en del av det nationella kulturarvet. Arkiven skall bevaras,

avsnitt 4 Kontrollera mot PDF

hållas ordnade och vårdas så att de tillgodoser rätten att ta

del av allmänna handlingar, behovet av information för

rättskipningen och förvaltningen samt forskningens behov.

Riksarkivet och landsarkiven är statliga myndigheter med

särskilt ansvar för den statliga arkivverksamheten och för

arkivvården i landet. I deras uppgifter ingår att vara

arkivdepåer, att främja forskning och att ge råd i arkivfrågor

till enskilda.

Inom riksarkivet finns en särskild byrå för svensk

arkivinformation som främst skall framställa kopior av

arkivmaterial samt registrera och distribuera arkivinformation.

Byrån har största delen av sin verksamhet förlagd till Ramsele.

Den benämns Svensk Arkivinformation i Ramsele (SVAR).

Riksarkivet fördelar statsbidrag till enskilda arkiv. För

detta ändamål finns vid riksarkivet en nämnd för enskilda arkiv.

För en av de enskilda arkivinstitutionerna, Stiftelsen

Arbetarrörelsens arkiv, beräknas dock i budgetpropositionen

bidrag under en särskild anslagspost.

Till grund för det lagstiftningsarbete som ledde till att

arkivlagen antogs av riksdagen låg arkivutredningens (U 1985:07)

betänkande (SOU 1988:10) Öppenhet och minne. Arkivens roll i

samhället. I enlighet med förslag därom av utredningen lämnades

uppdrag till en särskild kommitté, arkivdepåkommittén (U

1989:10), att utreda frågan om hur de statliga arkivdepåerna bör

utvecklas. Utskottet har inhämtat att kommittén kommer att

avlämna sina förslag under april 1991. Förslagen kommer att

remissbehandlas.

Dialekt- och ortnamnsarkiven samt svenskt visarkiv (DOVA) har

till uppgift bl.a. att samla in, bevara, bearbeta och ge ut

material om dialekter och person- och ortnamn. I myndigheten

ingår bl.a. dialekt- och folkminnesarkivet i Uppsala,

ortnamnsarkivet där samt dialekt- och ortnamnsarkivet i Lund.

Statskontoret föreslog i en rapport (1988:23) Översyn av små

myndigheter -- en förstudie, att det borde utredas om de i DOVA

ingående arkiven kunde organisatoriskt knytas till universiteten

på de orter, där de är förlagda. Efter fortsatt utredningsarbete

föreslog statskontoret i en ny rapport (1990:10) Dialekt- och

ortnamnsarkiven samt svenskt visarkiv. Förslag till en

administrativ anknytning till högskolan, att DOVA administrativt

skulle knytas till universitetet i Uppsala. Den sistnämnda

rapporten har remissbehandlats.

Arkivens användning och tillgänglighet

Frågor om arkivens organisation och resurstilldelning med

särskild hänsyn till de enskilda användarnas behov tas upp i två

motioner.

Enligt motion Kr267 (c) har landsarkiven för knappa

personalresurser för de uppgifter som de är ålagda. Motionärerna

avsnitt 5 Kontrollera mot PDF

anser därför att arkivens, särskilt landsarkivens,

personalsituation snarast bör bli föremål för en översyn

(yrkande 2).

Utskottet har tidigare -- i sitt betänkande 1989/90:KrU29 --

framhållit det angelägna i att frågan om arkivens

användarservice uppmärksammas. Detta är viktigt, anförde

utskottet, inte minst med hänsyn till att arkiven vid sidan av

den professionellt bedrivna forskningen i ökande utsträckning

utnyttjades för forskning i släkt- och hembygdshistoria. Vad

utskottet anförde är alltjämt giltigt.

Med hänsyn till arkivdepåkommitténs uppdrag att utarbeta en

utbyggnadsplan för arkivdepåer är någon riksdagens åtgärd med

anledning av motionen i denna del inte påkallad. Motion Kr267

yrkande 2 avstyrks därför.

Motionärerna bakom motion Kr356 (c) framhåller det angelägna i

att öka arkivens tillgänglighet, särskilt för fritidsforskare.

De framhåller fritidsforskarens behov av tillgång till

arkivservice utanför normal kontorstid. Vidare anser

motionärerna att arkiven, framför allt landsarkiven, bör ges

ökade möjligheter till forskarservice, såsom framtagande av

beståndsöversikter och register. Enligt deras uppfattning bör

medel motsvarande sju arkivarietjänster anvisas för de nämnda

ändamålen (yrkande 3). Motionärerna behandlar också riksarkivets

service gentemot folkrörelsearkiven. De anför att riksarkivets

begränsade personella resurser medför att såväl den

konsultverksamhet som riksarkivet driver till förmån för arkiv i

folkrörelsernas egen vård som tillgängligheten av

folkrörelsearkiv som deponerats i statliga arkiv blir

otillräckliga (yrkande 6).

Utskottet behandlade år 1990 motioner med yrkanden om

inrättande av arkivarietjänster vid landsarkiven (bet.

1989/90:KrU29). Utskottet avstyrkte motionerna och fäste då vikt

vid att riksarkivet inte i sin anslagsframställning fört fram

något förslag till sådana personalförstärkningar som

motionärerna avsåg. Någon omständighet som bör föranleda en

ändrad bedömning av frågan har inte framkommit. Utskottet

avstyrker därför motion Kr356 yrkandena 3 och 6.

I motion Kr267 (c) yrkas att arkivlektorer inrättas vid

landsarkiven (yrkande 1). Motionärerna anser att sådana tjänster

skulle utgöra en förstärkning av arkivens resurser att

levandegöra sina samlingar.

I det ovannämnda betänkandet behandlade utskottet även

motioner med yrkanden om att arkivlektorstjänster skulle

inrättas. Motionerna avstyrktes med samma motivering som

utskottet lämnade i frågan om inrättande av arkivarietjänster.

Den bedömning som utskottet då gjorde är alltjämt hållbar.

Motionen avstyrks därför i aktuell del.

Utbyggnad av arkivorganisationen m.m.

avsnitt 6 Kontrollera mot PDF

Arkivutredningen förordade för landsarkivens del en struktur

som baseras på länen. Dock talade enligt utredningen

förhållandena i vissa fall för en regional lösning som omfattade

flera län; det är viktigt att institutionerna blir tillräckligt

stora, ansåg utredningen.

Motionärerna bakom motion Kr356 (c) anser att målsättningen

för arkivdepåutbyggnaden bör vara att en landsarkivorganisation

baserad på länsnivå införs (yrkande 2). Enligt motionärerna kan

det i vissa fall finnas skäl till ytterligare utredning innan

etablering sker i varje län. Regeringen bör enligt dem snarast

återkomma till riksdagen med förslag till en förändrad

landsarkivorganisation.

I flera motioner förs förslag till lokalisering av nya

landsarkiv fram.

Utskottet behandlar först sju motioner med yrkanden om ett

nytt landsarkiv i någon av de småländska residensstäderna

Jönköping, Växjö och Kalmar.

Arkivutredningen övervägde att föreslå ett nytt landsarkiv i

någon av dessa städer men valde att inte lämna något förslag

därom i frånvaro av regionala initiativ i frågan.

Motionärerna bakom motionerna Kr236 (s), Kr 264 (fp) och Kr316

(m) hemställer att det nya landsarkivet skall förläggas till

Jönköping. De framhåller värdet för ett nytillkommet

landsarkiv av de redan existerande arkiven i Jönköping. Göta

hovrätts och övriga statsmyndigheters arkiv på orten liksom

folkrörelsearkivet nämns. Motionärerna anger att en arbetsgrupp

för arkivfrågor bildats i samarbete mellan statliga, kommunala

och enskilda arkivbildare i syfte att bilda ett arkivförbund för

att bl.a. möjliggöra en god forskarservice.

I motionerna Kr236 och Kr264 framhålls särskilt de kommunala

arkivens värde. Motionärerna påpekar att flera av de statliga

arkiven utgör typarkiv och att arkivutredningen har föreslagit

att Jönköpings kommun skall utgöra ett intensivdataområde.

Motionärerna bakom motion Kr316 erinrar vidare om att i

Jönköping finns högskola och hälsohögskola och att lämpliga

lokaler finns tillgängliga. De framhåller vidare värdet av bl.

a. länsmuseet och det utbyggda bibliotekssystemet.

I motionerna Kr212 (s) och Kr266 (fp,c) yrkas att ett nytt

landsarkiv placeras i Växjö. Motionärerna visar på den

forskningsanknytning som möjliggörs av högskolan och andra

institutioner såsom Smålands museum. Också möjligheten till

samverkan med andra arkivbildare än de statliga påpekas. Växjös

centrala läge och goda kommunikationer framhålls, liksom

tillgången på lämpliga lokaler.

Motionärerna bakom motion Kr266 anser vidare att en

integration av det blivande landsarkivet med högskola och

bibliotek skulle ge möjligheter till en kraftfull humanistisk

avsnitt 7 Kontrollera mot PDF

och samhällsvetenskaplig forskning samt innebära betydande

besparingar.

I motion Kr225 (s) föreslås att det småländska landsarkivet

förläggs till Kalmar. Som skäl för denna lokalisering anför

motionären utvecklingen av högskolan i Kalmar och den

fortbildning av journalister (FOJO) som bedrivs där. Han

framhåller vidare samarbetsmöjligheterna gentemot kommunala och

enskilda arkiv på orten liksom gentemot länsmuseet.

Ändamålsenliga lokaler finns tillgängliga i närheten av andra

institutioner inom kulturområdet, påpekar han.

Arkivutredningen föreslog att två nya landsarkiv skulle

inrättas, ett i Karlstad och ett i Umeå, med Värmlands

län resp. Västerbottens län som verksamhetsområde.

Motionärerna bakom Kr356 (c) anför att utbyggnaden av

landsarkiv i Karlstad och Umeå bör fullföljas genast (yrkande

1). De anser att det föreslagna arkivet i Umeå bör ha även

Norrbottens län som ansvarsområde. Någon ytterligare utredning

vad avser dessa föreslagna landsarkiv är inte nödvändig enligt

motionärerna.

Utskottet avstyrkte 1990 (bet. 1989/90:KrU29) motioner

avseende omedelbart beslut om utbyggnad av

landsarkivorganisationen. Utskottet hänvisade till att

resultatet av arkivdepåkommitténs pågående arbete borde

avvaktas. Utskottets bedömning är alltjämt giltig; kommitténs

överväganden bör inte föregripas genom uttalanden om principerna

för depåutbygganden eller om lämpligheten av att arkiv

lokaliseras till vissa orter. Utskottet avstyrker därför

motionerna Kr212, Kr225, Kr236, Kr264, Kr266 yrkandena 1 och 2,

Kr316 samt Kr356 yrkandena 1 och 2.

I motion Kr315 (c) yrkas att en eventuell mikrofilmning av

kyrkobokföringsarkiven skall lokaliseras till Ljungaverk i

Ånge kommun. Motionärerna motiverar sitt yrkande med såväl att

orten är väl lämpad för en sådan verksamhet som att det finns

regionalpolitiska skäl för den föreslagna lokaliseringen.

Utskottet hänvisar till den utförliga motiveringen i motionen.

Som utskottet tidigare redovisat (bet. 1989/90:KrU29) har

arkivdepåkommittén i uppdrag att överväga frågan om hur statens

övertagande av kyrkobokföringsarkiven skall genomföras. Med

hänsyn till kommitténs pågående arbete bör motionen inte

föranleda någon riksdagens åtgärd.

I tre motioner tar motionärerna upp frågor som ligger nära de

lokaliseringsfrågor som utskottet behandlat i det närmast

föregående.

I motion Kr206 (fp) framhålls att den otillfredsställande

arkivsituationen i Umeå utgör ett hinder för utbildningen

och forskningen vid universitetet där. Motionären påpekar värdet

av forskningsarkivet i Umeå och av de olika insatser som gjorts

vid universitetet för att utveckla informationsförsörjningen

avsnitt 8 Kontrollera mot PDF

från arkiven på moderna medier. Det skulle enligt henne vara

möjligt att genom samverkan mellan forskningsarkivet och andra

arkiv i regionen skapa en för Sverige unik arkivmiljö. Hon anser

att universitetet i Umeå redan nu, utan att tillkomsten av ett

nytt landsarkiv avvaktas, bör tillförsäkras ekonomiska

möjligheter att förvärva de mikrokort som årligen produceras vid

SVAR. I detta sammanhang påpekar motionären universitetets

aktiva roll vid bildandet av SVAR.

Utskottet avstyrker motionen. Till den del motionen avser

uttalanden om hur arkivsituationen i Umeå bör lösas (yrkande 2)

anser utskottet att arkivdepåkommitténs överväganden inte bör

föregripas. Vad avser frågan om ekonomiska möjligheter för

universitetet i Umeå att förvärva de mikrokort som produceras av

SVAR (yrkande 1) är utskottet inte berett att förorda att

universitetet tilldelas särskilda medel för ändamålet.

Universitetet har som andra forskningsinstitutioner möjlighet

att genom inlåning och köp eller genom besök hos SVAR få

tillgång till dess bestånd av mikrokort. Det bör ankomma på

universitetet att inom sina anslagsramar prioritera behovet av

inköp från SVAR.

I motion Kr265 (c) föreslås en utbyggnad av landsarkivet i

Härnösand. Motionärerna anför att ett förslag har utarbetats

som synes uppfylla de krav som kan ställas på en arkivdepå för

att fram till år 2010 klara förvaringen av leveransmoget

arkivmaterial inom arkivets ansvarsområde. De framhåller den

ökning av bevarandet av offentliga handlingar som blir följden

av att Västernorrlands län avses ingå bland

intensivdataområdena. Vidare anför de arbetsmarknadsmässiga skäl

för sitt förslag.

Ett uttalande av riksdagen i enlighet med motionärernas

önskemål skulle föregripa arkivdepåkommitténs överväganden. Med

hänsyn härtill avstyrker utskottet motionen.

Motionärerna bakom motion Kr261 (c) anför att dialekt- och

ortnamnsarkivet i Lund bör få ett utökat ansvarsområde genom

att överta ansvaret för att samla in, bearbeta och bevara

material om ortnamn från hela Sydsverige. Detta ansvar vilar för

närvarande, utom såvitt avser Skåne, på arkivet i Uppsala.

Som utskottet har anfört inledningsvis är DOVAs framtida

organisation under övervägande inom regeringskansliet. I

propositionen anförs, mot bakgrund av statskontorets förslag och

remissyttrandena däröver, att ytterligare överväganden behöver

göras rörande den framtida organisationen av den verksamhet som

DOVA bedriver. Målet bör därvid enligt föredragande statsrådet

vara att ett ställningstagande i frågan presenteras i den

forskningspolitiska propositionen 1993. I avvaktan på detta

ställningstagande bör, fortsätter föredraganden, myndighetens

avsnitt 9 Kontrollera mot PDF

organisation vara oförändrad.

Utskottet ansluter sig till de i propositionen redovisade

bedömningarna. Motionen avstyrks därför.

Svensk Arkivinformation i Ramsele

I två motioner behandlas utvecklingen av verksamheten vid

SVAR.

Enligt motion Kr262 (c) bör riksdagen besluta att inrätta två

nya tjänster vid SVAR (yrkande 1). Motionsyrkandet motsvarar i

detta avseende riksarkivets anslagsframställning. Motionärerna

framhåller att SVAR genom flera fasta tjänster skulle bli mindre

beroende än för närvarande av arbetsmarknadsmedel. Motionärerna

anser vidare att SVAR bör ges resurser för viss lokaltillbyggnad

för att samla och därmed effektivisera verksamheten (yrkande 2).

De betonar vikten av att SVARs utvecklingsmöjligheter tas till

vara och anför att utöver kulturhistoriska och liknande skäl

även starka regionalpolitiska skäl talar för satsningar på SVAR.

Även motionären bakom motion Kr263 (fp) framhåller det

angelägna i att SVARs utvecklingsmöjligheter tas till vara. Han

påvisar SVARs betydelse för att tillgängliggöra och skydda

sådant arkivmaterial som röner stor efterfrågan från användarna.

Motionären framhåller även SVARs regionalpolitiska betydelse.

Utskottet har tidigare vid flera tillfällen uttalat att en

positiv utveckling av verksamheten vid SVAR är angelägen.

Samtidigt har utskottet framhållit att det bör ankomma på

riksarkivet -- varav SVAR är en del -- att inom ramen för

arkivväsendets samlade behov ta till vara verksamhetens

utvecklingsmöjligheter.

Vad utskottet tidigare har anfört är alltjämt giltigt.

Utskottet är med hänsyn härtill inte berett att tillstyrka något

sådant uttalande om personalförstärkning vid SVAR som

motionärerna bakom motion Kr262 syftar till i här aktuell del

(yrkande 1). Utskottet vill i detta sammanhang även hänvisa till

att organisationen av den verksamhet som SVAR bedriver omfattas

av arkivdepåkommitténs uppdrag.

Utskottet avstyrker även de två övriga motionsyrkanden som

avser verksamheten vid SVAR (motion Kr262 yrkande 2 och motion

Kr263). Som utskottet anfört ovan ankommer det närmast på

riksarkivet att göra prioriteringarna vid fördelningen av

resurser mellan arkivväsendets olika verksamheter. Det får

förutsättas att riksarkivet uppmärksammar intresset av en god

utveckling för den verksamhet som bedrivs vid SVAR. Av

propositionen framgår vidare att SVAR för nästa budgetår

föreslås få en anslagshöjning som väl motsvarar den beräknade

pris- och löneutvecklingen.

Enskilda arkiv

I motion Kr356 (c) tas upp olika frågor som berör det

statliga stödet till enskilda arkiv.

Motionärerna anser att resurserna för att bevara och ordna

avsnitt 10 Kontrollera mot PDF

företagsarkiv bör förstärkas (yrkande 7). De anför att

för detta ändamål kan inrättas en funktion vid riksarkivet

liknande den som redan finns för folkrörelsernas arkiv. Enligt

dem bör en tjänst inrättas vid riksarkivet för att bedriva denna

konsult- och rådgivningsverksamhet.

Enligt motionen bör också åtgärder vidtas för att stödja

inventeringen av enskilda arkiv (yrkande 5). Motionärerna

förordar att ett landsomfattande projekt startas i samverkan med

befintliga organisationer och institutioner. Projektet skulle

enligt motionärerna kunna organisatoriskt knytas till

riksarkivet.

Utskottet avstyrkte vid behandlingen av förra årets

arkivproposition motionsyrkanden avseende förstärkning av

resurserna för stödet till företagsarkiven och avseende

inventering av enskilda arkiv (bet. 1989/90:KrU29). Utskottet

hänvisade då till det arbete som redan utförs inom riksarkivet

och landsarkiven med att tillvarata och tillgängliggöra enskilda

arkiv. Med hänsyn till de resurser som redan tillförts

verksamheten för att stödja arkivväsendets enskilda sektor ansåg

utskottet sig inte kunna förorda någon ytterligare höjning av

servicenivån inom området. Enligt utskottets mening har någon

omständighet inte tillkommit som ger anledning till en annan

bedömning. Utskottet avstyrker därför motion Kr356 yrkandena 5

och 7.

I motion Kr356 (c) behandlas även principerna för statens

bidrag till lönen för föreståndare vid folkrörelsearkiven

(yrkande 4). Motionärerna anser att ett system med grundbidrag

och grundbelopp enligt samma grunder som gäller för museisidan

bör prövas.

Utskottet får även i denna fråga hänvisa till sin bedömning i

betänkande 1989/90:KrU29. Utskottet är inte berett att föreslå

någon riksdagens åtgärd med anledning av motionärernas förslag.

Motionsyrkandet avstyrks.

Budgetfrågor

Riksarkivet och landsarkiven (G 23)

Regeringen föreslår ett anslag på 117906000 kr. vilket i

förhållande till medelsanvisningen för innevarande budgetår

innebär en ökning av anslaget med 9553000 kr.

I motion Kr356 (c) yrkas att anslaget bestäms till 121746

000 kr., eller 3840000 kr. utöver vad regeringen har

föreslagit (yrkande 8). Motionärerna anför att 840 000 kr. av

det ökade anslaget avses ge möjlighet för riksarkivets nämnd för

enskilda arkiv att lämna bidrag till -- utöver vad som utgår för

närvarande -- sju föreståndarlöner för folkrörelsearkiv. Den

övriga delen av anslaget, 3 milj.kr., bör enligt dem användas

för att öka arkivens tillgänglighet och skapa en förstärkt

forskarservice. Motionärerna framhåller särskilt

fritidsforskarnas speciella problem vad avser arkivens

öppettider. Vidare skulle förstärkningen öka möjligheten för

avsnitt 11 Kontrollera mot PDF

arkiven att bedriva utbildning och ge kvalificerad rådgivning.

Det yrkade beloppet har av motionärerna beräknats motsvara sju

arkivarietjänster.

Utskottet anser sig inte kunna förorda att medel beräknas för

bidrag till föreståndarlöner för folkrörelsearkiv utöver vad

regeringen har föreslagit.

Utskottet är -- i konsekvens med sin bedömning av frågan om

landsarkivens personalresurser (se s. 5--6) -- inte berett att

tillstyrka den ökning av resurstilldelningen som motionärerna

föreslagit.

Med hänsyn till det anförda avstyrker utskottet motion Kr356

yrkande 8 och tillstyrker regeringens förslag till

medelsanvisning under anslaget Riksarkivet och landsarkiven.

Motionärerna bakom motion Kr242 (m) anser att den särskilda

anslagsposten för Arbetarrörelsens arkiv bör sammanföras med den

anslagspost som avser riksarkivets nämnd för enskilda arkiv.

Utskottet avstyrkte i samband med behandlingen av

arkivpropositionen förra året motionsyrkande med samma syfte som

det aktuella (bet. 1989/90:KrU29). Utskottet hänvisade då till

att Arbetarrörelsens arkiv genom långvarig verksamhet fått en

särställning inom det enskilda arkivväsendet. Även

arkivutredningen hade ansett det motiverat med en budgetering av

arkivets bidrag direkt genom beslut av riksdag och regering.

Utskottet anser inte att något nytt framkommit som bör föranleda

en ändrad bedömning av frågan och avstyrker därför motion Kr242

yrkande 12.

Dialekt- och ortnamnsarkiven samt svenskt visarkiv (G 24)

Utskottet tillstyrker regeringens förslag.

Svenskt biografiskt lexikon (G 25)

Utskottet tillstyrker regeringens förslag.

Statliga arkiv: Vissa kostnader för samlingar och materiel

m.m. (G 26)

Utskottet tillstyrker regeringens förslag.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande fråga om översyn av arkivens

personalsituation

att riksdagen avslår motion 1990/91:Kr267 yrkande 2,

res. 1 (c, mp)

2. beträffande fråga om inrättande av nya arkivarietjänster

vid landsarkiven

att riksdagen avslår motion 1990/91:Kr356 yrkandena 3 och 6,

res. 2 (c)

3. beträffande fråga om inrättande av arkivlektorstjänster

att riksdagen avslår motion 1990/91:Kr267 yrkande 1,

res. 3 (c)

4. beträffande utbyggnad av landsarkivorganisationen

att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Kr212, 1990/91:Kr225,

1990/91:Kr236, 1990/91:Kr264, 1990/91:Kr266 yrkandena 1 och 2,

1990/91:Kr316 samt 1990/91:Kr356 yrkandena 1 och 2,

res. 4 (c)

5. beträffande lokaliseringen av mikrofilmning av

kyrkobokföringsarkiven

att riksdagen avslår motion 1990/91:Kr315,

res. 5 (c)

6. beträffande arkivsituationen i Umeå

att riksdagen avslår motion 1990/91:Kr206 yrkandena 1 och 2,

avsnitt 12 Kontrollera mot PDF

7. beträffande fråga om utbyggnad av landsarkivet i

Härnösand

att riksdagen avslår motion 1990/91:Kr265,

8. beträffande dialekt- och ortnamnsarkivets i Lund

ansvarsområde

att riksdagen avslår motion 1990/91:Kr261,

res. 6 (c, mp)

9. beträffande fråga om personalförstärkning vid Svensk

Arkivinformation i Ramsele

att riksdagen avslår motion 1990/91:Kr262 yrkande 1,

10. beträffande utveckling av verksamheten vid Svensk

Arkivinformation i Ramsele

att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Kr262 yrkande 2 och

1990/91:Kr263,

11. beträffande fråga om förstärkning av riksarkivets

resurser för stödet till enskilda arkiv

att riksdagen avslår motion 1990/91:Kr356 yrkandena 5 och 7,

res. 7 (c)

12. beträffande principerna för statens stöd till lönen för

föreståndare vid folkrörelsearkiven

att riksdagen avslår motion 1990/91:Kr356 yrkande 4,

res. 8 (c)

13. beträffande medelsanvisningen till Riksarkivet och

landsarkiven

att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:100 och med

anledning av motion 1990/91:Kr356 yrkande 8 till Riksarkivet

och landsarkiven för budgetåret 1991/92 under åttonde

huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 117 906 000 kr.,

res. 9 (c)

14. beträffande anslagskonstruktionen för bidraget till

Stiftelsen Arbetarrörelsens arkiv

att riksdagen avslår motion 1990/91:Kr242 yrkande 12,

res. 10 (m, c)

15. beträffande medelsanvisningen till Dialekt- och

ortnamnsarkiven samt svenskt visarkiv

att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:100 till

Dialekt- och ortnamnsarkiven samt svenskt visarkiv för

budgetåret 1991/92 under åttonde huvudtiteln anvisar ett

förslagsanslag på 22485000 kr.,

16. beträffande medelsanvisningen till Svenskt biografiskt

lexikon

att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:100 till

Svenskt biografiskt lexikon för budgetåret 1991/92 under

åttonde huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 2928000

kr.,

17. beträffande medelsanvisningen till Statliga arkiv: Vissa

kostnader för samlingar och materiel m.m.

att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:100 till

Statliga arkiv: Vissa kostnader för samlingar och materiel

m.m. för budgetåret 1991/92 under åttonde huvudtiteln anvisar

ett reservationsanslag på 5966000 kr.

Stockholm den 9 april 1991

På kulturutskottets vägnar

Ingrid Sundberg

Närvarande: Ingrid Sundberg (m), Åke Gustavsson (s), Maja

Bäckström (s), Berit Oscarsson (s), Anders Nilsson (s), Lars

Ahlmark (m), Sylvia Pettersson (s), Erkki Tammenoksa (s), Leo

Persson (s), Lars Ahlström (m), Margareta Fogelberg (fp), Stina

Gustavsson (c), Alexander Chrisopoulos (v), Kaj Nilsson (mp),

Ingegerd Sahlström (s), Lola Björkquist (fp) och Stina Eliasson

(c).

avsnitt 13 Kontrollera mot PDF

Reservationer

1. Fråga om översyn av arkivens personalsituation (mom. 1)

Stina Gustavsson (c), Kaj Nilsson (mp) och Stina Eliasson (c)

anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 5 börjar

med "Med hänsyn" och slutar med "avstyrks därför" bort ha

följande lydelse:

Utskottet anser i likhet med motionärerna att det är

nödvändigt att arkivinstitutionernas användarservice

kompletteras med insatser för att aktivt tillhandahålla

arkivinformationen till användarna. Avgörande härvidlag är

landsarkivens personalsituation. För närvarande är en stor del

av landsarkivens personal lönebidragsanställd. Detta är på sikt

en ohållbar situation. Enligt utskottets mening bör därför

frågan om arkivens personalsituation bli föremål för en översyn.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande

lydelse:

1. beträffande fråga om översyn av arkivens

personalsituation

att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Kr267 yrkande 2

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om

en översyn av arkivens personalsituation,

2. Fråga om inrättande av nya arkivarietjänster vid

landsarkiven (mom. 2)

Stina Gustavsson och Stina Eliasson (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 5 börjar

med "Utskottet behandlade" och på s. 6 slutar med "yrkandena 3

och 6" bort ha följande lydelse:

Utskottet delar motionärernas uppfattning att landsarkivens

möjligheter att ge service till forskare och övriga användare

måste förstärkas. Förslaget i motion Kr356 om att landsarkiven

skall tillföras sju arkivarietjänster är enligt utskottets

mening väl grundat. Regeringen bör på tilläggsbudget lägga fram

förslag om erforderlig medelsanvisning härför.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande

lydelse:

2. beträffande fråga om inrättande av nya arkivarietjänster

vid landsarkiven

att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Kr356 yrkandena

3 och 6 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet

anfört om inrättande av nya arkivarietjänster vid landsarkiven,

3. Fråga om inrättande av arkivlektorstjänster (mom. 3)

Stina Gustavsson och Stina Eliasson (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar

med "I det" och slutar med "aktuell del" bort ha följande

lydelse:

Som utskottet anfört i det föregående är det angeläget att

frågan om arkivens användarservice uppmärksammas. Enligt

utskottets mening skulle arkivlektorstjänster vid landsarkiven

vara ett verksamt medel för att utveckla denna service, särskilt

till förmån för fritidsforskningen. Utskottet ansluter sig

alltså till motionärernas uppfattning att arkivlektorstjänster

bör inrättas vid landsarkiven.

avsnitt 14 Kontrollera mot PDF

dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande

lydelse:

3. beträffande fråga om inrättande av arkivlektorstjänster

att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Kr267 yrkande 1

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om

inrättande av arkivlektorstjänster,

4. Utbyggnad av landsarkivorganisationen (mom. 4)

Stina Gustavsson och Stina Eliasson (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 7 börjar

med "Utskottet avstyrkte" och slutar med "yrkandena 1 och 2"

bort ha följande lydelse:

Utskottet delar motionärernas uppfattning att

arkivutredningens förslag om en utbyggnad av

landsarkivorganisationen med två nya landsarkiv i Karlstad och

Umeå omgående bör genomföras. I fråga om dessa arkiv finns redan

ett genomarbetat utredningsförslag, och det finns därför ingen

anledning att avvakta resultatet av arkivdepåkommitténs arbete.

I fråga om den framtida utformningen av landsarkivorganisationen

bör enligt utskottets mening denna byggas upp enligt principen

att det skall finnas ett landsarkiv i varje län.

dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande

lydelse:

4. beträffande utbyggnad av landsarkivorganisationen

att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:Kr212,

1990/91:Kr225, 1990/91:Kr236, 1990/91:Kr264, 1990/91:Kr266

yrkandena 1 och 2, 1990/91:Kr316 samt 1990/91:Kr356 yrkandena 1

och 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet

anfört om utbyggnad av landsarkivorganisationen,

5. Lokaliseringen av mikrofilmning av kyrkobokföringsarkiven

(mom. 5)

Stina Gustavsson och Stina Eliasson (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 7 börjar

med "Som utskottet" och slutar med "riksdagens åtgärd" bort ha

följande lydelse:

Utskottet delar motionärernas uppfattning att goda skäl talar

för att en mikrofilmning av kyrkobokföringshandlingarna bör

förläggas till Ljungaverk. Inom kommunen finns redan nu en viss

arkiv- och mikrofilmningskompetens.

dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande

lydelse:

5. beträffande lokaliseringen av mikrofilmning av

kyrkobokföringsarkiven

att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Kr315 som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om

lokaliseringen av mikrofilmning av kyrkobokföringsarkiven,

6. Dialekt- och ortnamnsarkivets i Lund ansvarsområde (mom. 8)

Stina Gustavsson (c), Kaj Nilsson (mp) och Stina Eliasson (c)

anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 8 börjar

med "Utskottet ansluter" och slutar med "avstyrks därför" bort

ha följande lydelse:

Utskottet delar motionärernas uppfattning att den nuvarande

avsnitt 15 Kontrollera mot PDF

ordningen, där dialekt- och ortnamnsarkivet i Lund har olika

ansvarsområden beträffande dialektforskningen och

ortnamnsforskningen, är otillfredsställande. Arkivet bör ges ett

ansvarsområde som omfattar hela Sydsverige och som är enhetligt

för alla dess verksamhetsgrenar. Denna förändring bör genomföras

utan att resultatet av arkivdepåkommitténs arbete avvaktas.

dels att utskottets hemställan under 8 bort ha följande

lydelse:

8. beträffande dialekt- och ortnamnsarkivets i Lund

ansvarsområde

att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Kr261 som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om

dialekt- och ortnamnsarkivets i Lund ansvarsområde,

7. Fråga om förstärkning av riksarkivets resurser för stödet

till enskilda arkiv (mom. 11)

Stina Gustavsson och Stina Eliasson (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10

börjar med "Utskottet avstyrkte" och slutar med "yrkandena 5 och

7" bort ha följande lydelse:

Det är enligt utskottets mening angeläget att riksarkivet får

möjligheter att bygga ut sin konsult- och rådgivningsverksamhet

till de enskilda arkiven vad avser såväl inventering av bl.a.

föreningsarkiv som insatser för att bevara och ordna

företagsarkiv. I annat fall finns det risk för att viktiga delar

av vårt kulturarv går förlorade. Utskottet tillstyrker därför

förslagen i motion Kr356 i berörd del (yrkandena 5 och 7) om ett

projekt för en nationell inventering av enskilda arkiv och om

inrättande av en tjänst vid riksarkivet för rådgivning till

företagsarkiv.

dels att utskottets hemställan under 11 bort ha följande

lydelse:

11. beträffande fråga om förstärkning av riksarkivets

resurser för stödet till enskilda arkiv

att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Kr356 yrkandena

5 och 7 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet

anfört om förstärkning av riksarkivets resurser för stödet till

enskilda arkiv,

8. Principerna för statens stöd till lönen för föreståndare

vid folkrörelsearkiven (mom. 12)

Stina Gustavsson och Stina Eliasson (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10

börjar med "Utskottet får" och slutar med "Motionsyrkandet

avstyrks" bort ha följande lydelse:

Utskottet delar motionärernas uppfattning att bidragssystemet

bör ses över. Lämpligen kan då ett sådant system med grundbidrag

och grundbelopp som gäller för de regionala museerna prövas.

dels att utskottets hemställan under 12 bort ha följande

lydelse:

12. beträffande principerna för statens stöd till lönen för

föreståndare vid folkrörelsearkiven

att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Kr356 yrkande 4

avsnitt 16 Kontrollera mot PDF

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om

principerna för statens stöd till lönen för föreståndare vid

folkrörelsearkiven,

9. Medelsanvisningen till Riksarkivet och landsarkiven (mom.

13)

Stina Gustavsson och Stina Eliasson (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10

börjar med "Utskottet anser" och på s. 11 slutar med "och

landsarkiven" bort ha följande lydelse:

Utskottet delar motionärernas uppfattning om det angelägna i

att förstärka folkrörelsearkivens resurser och att förbättra de

statliga arkivens service i de avseenden som behandlas i

motionen. På grund härav och i konsekvens med utskottets

bedömning av frågan om landsarkivens personalresurser tillstyrks

motionärernas förslag till anslag för Riksarkivet och

landsarkiven.

dels att utskottets hemställan under 13 bort ha följande

lydelse:

13. beträffande medelsanvisningen till Riksarkivet och

landsarkiven

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Kr356 yrkande 8

och med anledning av proposition 1990/91:100 till Riksarkivet

och landsarkiven för budgetåret 1991/92 under åttonde

huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 121746000 kr.,

10. Anslagskonstruktionen för bidraget till Stiftelsen

Arbetarrörelsens arkiv (mom. 14)

Ingrid Sundberg (m), Lars Ahlmark (m), Lars Ahlström (m),

Stina Gustavsson (c) och Stina Eliasson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11

börjar med "Utskottet avstyrkte" och slutar med "yrkande 12"

bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening bör riksarkivets nämnd för enskilda

arkiv fördela samtliga bidrag som staten lämnar till olika enskilda

arkiv. Utskottet delar alltså motionärernas uppfattning att de

medel som nu anvisas till Arbetarrörelsens arkiv över en

särskild anslagspost bör föras över till anslagsposten

Riksarkivets nämnd för enskilda arkiv. Detta innebär att

Arbetarrörelsens arkiv i likhet med övriga

folkrörelseorganisationer får söka bidrag för sin verksamhet hos

nämnden som då kan göra en helhetsbedömning av de olika enskilda

arkivens bidragsbehov.

dels att utskottets hemställan under 14 bort ha följande

lydelse:

14. beträffande anslagskonstruktionen för bidraget till

Stiftelsen Arbetarrörelsens arkiv

att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Kr242 yrkande 12

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om

anslagskonstruktionen för bidraget till Stiftelsen

Arbetarrörelsens arkiv.

Särskilt yttrande

Anslagskonstruktionen för bidraget till Stiftelsen

Arbetarrörelsens arkiv (mom. 14)

Margareta Fogelberg och Lola Björkquist (båda fp) anför:

Vi anser att principerna för fördelningen av det statliga

avsnitt 17 Kontrollera mot PDF

bidraget till de enskilda arkiven bör ses över. Det bör därvid

övervägas om Arbetarrörelsens arkiv inom de enskilda arkiven har

en sådan särställning att det är motiverat att detta arkiv även

framgent får statsbidrag över en särskild anslagspost.