Bet. 1990/91:KrU29

Kulturutskottets betänkande

1990/91:KRU29

Filmstöd

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

1990/91

KrU29

Sammanfattning

I proposition 81 om filmstöd behandlas vissa frågor om

inriktningen av filmpolitiken samt anslagsfrågor. Beträffande

förutsättningarna för ett nytt avtal hänvisar regeringen till

värdet av att film- och videobranscherna även fortsättningsvis

tar ett ansvar för filmpolitiken och anser det därför angeläget

att bibehålla ett avtalsförhållande på filmområdet. I

propositionen redovisas att ett avtal om förlängning av 1982 års

film- och videoavtal träffats mellan staten, filmbranschen och

videobranschen. Avtalet som träffats under förbehåll av

regeringens godkännande gäller för endast 18 månader, fr.o.m.

den 1 juli 1991 t.o.m. den 31 december 1992. Enligt det

förlängda avtalet kommer filmstödet i högre grad än tidigare att

inriktas mot nyproduktion av svensk film. Avtalet innebär bl.a.

en sänkning av de avgifter som videobranschen betalar till

stiftelsen Svenska Filminstitutet för att via filmfonden

användas för olika ändamål på filmområdet. Vidare innebär

avtalet vissa förändringar i fråga om fördelningen av

filmfondens medel.

Budgetåret 1989/90 erhöll Filminstitutet genom filmavtalet ca

175 milj.kr. men för budgetåret 1991/92 beräknas intäkterna

komma att uppgå till endast ca 155 milj.kr. Vid denna beräkning

är utgångspunkten bl.a. att riksdagen anvisar det belopp som

föreslagits i propositionen, nämligen 29 milj.kr. till

filmfonden, vilket innebär en uppräkning med 6%. Utskottet

tillstyrker medelsanvisningen.

Bidrag över statsbudgeten utgår också till olika ändamål på

filmområdet under sex andra anslagsposter. I propositionen

föreslås för dessa ändamål ca 30 milj.kr.

Utskottet tillstyrker förslagen i propositionen, dock med den

ändringen att utskottet med anledning av förslag i flera

motioner föreslår att anslaget skall höjas med 5 milj.kr. Denna

höjning är avsedd att förstärka det bidrag som lämnas till

filmkulturella ändamål.

Förslagen i övrigt i de åtta motioner som behandlas i

betänkandet avstyrks av utskottet.

I propositionen föreslås att det statliga fraktstödet för film

skall avvecklas. Utskottet tillstyrker regeringens förslag.

Vid betänkandet har fogats 16 reservationer.

Propositionen

Regeringen har i proposition 1990/91:81 om filmstöd

(utbildningsdepartementet) föreslagit riksdagen att

1. godkänna vad i propositionen anförts om förutsättningarna

för ett nytt avtal (avsnitt 5) och filmstödets inriktning mot

nyproduktion av svensk film (avsnitt 7),

2. anta förslaget om att fraktstöd för film upphör med

utgången av budgetåret 1990/91,

3. till Filmstöd för budgetåret 1991/92 anvisa ett

reservationsanslag på 59229000 kr.

Motionerna

Motioner väckta under allmänna motionstiden 1991

1990/91:Kr317 av Gudrun Schyman (v) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna att Filminstitutets

fondmedel skall fördelas i enlighet med vad i motionen anförts.

1990/91:Kr331 av Inger Schörling m.fl. (mp) vari yrkas

15. att riksdagen till Filmstöd (H 3) till projekt på

filmområdet för budgetåret 1991/92 till konstnärsnämnden anvisar

4060000 kr. för särskilda insatser på filmområdet.

Motioner väckta med anledning av proposition 1990/91:81

1990/91:Kr13 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om vikten av ekonomiskt stöd till svensk

filmproduktion,

2. att riksdagen till Bidrag till filmfonden för budgetåret

1991/92 anslår 30000000 kr. utöver vad regeringen har

föreslagit,

3. att riksdagen till Produktionsstöd till svenska kortfilmer

för budgetåret 1991/92 anslår 5000000 kr. utöver vad

regeringen har föreslagit,

4. att riksdagen till Bidrag till projekt på filmområdet för

budgetåret 1991/92 anslår 2000000 kr. utöver vad regeringen

har föreslagit,

5. att riksdagen till Bidrag för filmkulturella ändamål för

budgetåret 1991/92 anslår 5000000 kr. utöver vad regeringen

har föreslagit,

6. att riksdagen till Bidrag till filmkulturella insatser för

barn och ungdom för budgetåret 1991/92 anslår 2000000 kr.

utöver vad regeringen har föreslagit.

1990/91:Kr14 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari yrkas

1. att riksdagen till H 3 Filmstöd anslagspost 1, Bidrag till

filmfonden, anvisar ett engångsanslag för budgetåret 1991/92 om

30 milj.kr. utöver vad regeringen föreslagit,

2. att riksdagen till H 3 Filmstöd anslagspost 4, Bidrag för

filmkulturella ändamål, för budgetåret 1991/92 anvisar 5

milj.kr. utöver vad regeringen föreslagit,

3. att riksdagen till H 3 Filmstöd anslagspost 7, Bidrag till

filmprojekt, för budgetåret 1991/92 anvisar 2 milj.kr. utöver

vad regeringen föreslagit.

1990/91:Kr15 av Jan Hyttring m.fl. (c) vari yrkas

1. att riksdagen till Filminstitutet för budgetåret 1991/92

anvisar 8700000 kr. utöver vad regeringen har föreslagit,

att fördelas i enlighet med vad i motionen anförts,

2. att riksdagen till Filmstöd, anslagspost 4 Bidrag för

filmkulturella ändamål, för budgetåret 1991/92 anvisar

5000000 kr. utöver vad regeringen har föreslagit, i enlighet

med vad i motionen anförts,

3. att riksdagen till Filmstöd, anslagspost 3 Främjande och

spridning av värdefull film, för budgetåret 1991/92 anvisar

2300000 kr. utöver vad regeringen har föreslagit, i enlighet

med vad i motionen anförts,

4. att riksdagen till Filmstöd, anslagspost 7 Bidrag till

projekt på filmområdet, för budgetåret 1991/92 anvisar

2000000 kr. utöver vad regeringen har föreslagit, i enlighet

med vad i motionen anförts,

5. att riksdagen till Filmstöd, anslagspost 6 Stöd till

biografer, för budgetåret 1991/92 anvisar 2000000 kr. utöver

vad regeringen har föreslagit.

1990/91:Kr16 av Claes Roxbergh m.fl. (mp) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att anvisa till Bidrag till

filmprojekt, anslagsposten 7, inom anslaget H 3, Filmstöd,

2000000 kr. utöver vad regeringen föreslagit,

2. att riksdagen beslutar att till Visningsnämnden genom

specialdestinerade medel anvisa 1000000 kr. utöver vad

regeringen föreslagit,

3. att riksdagen beslutar att under anslagsposten 4, Filmstöd,

H 3, anvisa 10000000 kr. utöver vad regeringen föreslagit

till produktion av kvalitetsfilm,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om en utredning om bidrag från en eventuellt

ny marksänd reklam-tv-kanal till filmproduktion i

Filminstitutets regi.

1990/91:Kr17 av Ingrid Sundberg m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om tillsättande av en utredning om svensk

filmproduktions förutsättningar,

2. att riksdagen beslutar att bidraget för främjande av

spridning och visning av värdefull film minskas med 2000000

kr. i förhållande till regeringens förslag i enlighet med vad

som anförts i motionen,

3. att riksdagen beslutar att bidraget för filmkulturella

ändamål ökas med 3000000 kr. i förhållande till regeringens

förslag i enlighet med vad som anförts i motionen,

1990/91:Kr18 av Gunilla Andersson (s) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om Svenska Filminstitutets filmkulturella verksamhet.

Bakgrund

Grunden för den svenska filmpolitiken har varit 1963 års

filmavtal och 1982 års film- och videoavtal med de ändringar som

därefter införts i avtalet. Enligt sistnämnda avtal mellan

staten och film- och videobranscherna skall en 10-procentig

avgift på biljettintäkterna erläggas av de större biograferna

samt en avgift på 40 kr. för varje hyrvideogram. Avgiften för

hyrvideogram har under avtalsperioden höjts till 60 kr. och det

har införts en avgift om 20 kr. på köpvideogram.

Villkoren för avtalen var att biografbiljetter

fortsättningsvis skulle vara befriade från mervärdeskatt och att

videobranschen var befriad från kassettskatt för de videogram

för vilka avgift betalades. Avgifterna betalas in till

stiftelsen Svenska Filminstitutet och tillförs en filmfond för

att användas för produktion av svensk film, för branschfrämjande

ändamål samt för övriga filmkulturella ändamål.

Under 1960-talet finansierades de filmpolitiska åtgärderna

uteslutande med biografavgifter. Sedan 1970-talet har staten

gradvis ökat sina insatser genom dels generella bidrag till

Filminstitutet, dels specialdestinerade statliga insatser.

Avgifterna från de avtalsslutande branscherna står dock för

huvuddelen av finansieringen av de filmpolitiska åtgärderna.

Enligt 32 § i 1982 års film- och videoavtal gäller i fråga om

fördelningen på de olika ändamålen av de medel som tillförs

fonden och ränteintäkterna på dessa att medlen skall användas

bl.a. på följande sätt, nämligen (A) lägst 20 % för stiftelsens

engagemang i produktion av svensk film, (B) lägst 35 % för

produktionsgarantier till svenska långfilmer, (C) lägst 5 % för

produktionsgarantier till svenska kortfilmer, (D) lägst 5 % för

att främja spridning och visning av värdefull film, (E) högst 25

% för stiftelsens gemensamma förvaltning, för administrativa

basresurser för viss verksamhet samt för övriga filmkulturella

ändamål som stiftelsen skall främja i sin verksamhet, (F) 3 %

för film- och videobranschernas branschfrämjande åtgärder. De

ovan angivna procenttalen skall tillämpas om det sammanlagda

belopp som under ett verksamhetsår tillförs fonden uppgår till

högst 100 milj.kr. i prisläget den 1 juli 1982. Om det

sammanlagda beloppet överstiger 100 milj.kr. i angivna prisläge

skall i stället tillämpas procenttal som anges i bilaga till

avtalet (bil. 6).

Genom tillägg till avtalet har två ändamål tillkommit,

nämligen stöd till produktion eller distribution av värdefulla

videogram (G) samt stöd till biografer (H). Det förstnämnda

ändamålet tillförs 2 % under förutsättning att de

fördelningsbara medlen är i intervallet 101--110 milj.kr. i

prisläget den 1 juli 1982. Är de fördelningsbara medlen i

intervallet 111--120 milj.kr. i nämnda prisläge skall 4 %

avsättas. Till Stöd till biografer skall 4 % avsättas under

förutsättning att de fördelningsbara medlen är 111 milj.kr.

eller mer i angivna prisläge.

Beträffande (A) produktion av svensk film gäller bl.a. att

behovet av film för barn och ungdom särskilt skall beaktas och

att lägst 10 % av tillgängliga medel skall användas till

kortfilm, företrädesvis för barn (avtalet, bil. 3, p. 19).

Produktionsgarantier för svenska kortfilmer (C) fördelas av

garantinämnden för kortfilm. I fråga om fördelningen gäller att

minst hälften av det årliga garantibeloppet skall avse

kortfilmer för barn.

Film- och videoavtalet gäller till och med den 30 juni 1991.

Avtalet har sagts upp av staten den 11 maj 1989. De

förhandlingar som pågått under hösten 1990 mellan företrädare

för staten och för filmbranschen och videobranschen har i

december 1990 lett fram till ett avtal, som från statens sida

slutits under förbehåll av regeringens godkännande.

Sammanfattning av förslagen i propositionen

I propositionen redovisas att det avtal som slutits mellan

företrädare för staten och film- resp. videobranschen är en

förlängning av 1982 års film- och videoavtal. Avtalet är

kortsiktigt och avser endast perioden fr.o.m. den 1 juli 1991

t.o.m. den 31 december 1992. Avtalet förlängs inte automatiskt,

varför nya förhandlingar måste föras före avtalstidens utgång.

Det anges att en orsak till att det inte har varit möjligt att

sluta ett långsiktigt avtal är osäkerheten om hur televisionen

kommer att utvecklas.

I propositionen redovisas sammanfattningsvis följande

ändringar i det förlängda film- och videoavtalet.

Avgifterna för hyrvideogram sänks från nuvarande 60 kr. till

40 kr. och för köpvideogram från 20 kr. till 15 kr. Vidare har

antalet avtalsparter från videobranschen utökats genom att

videobranschens detaljhandelsorganisationer ingår som

avtalsslutande part.

Avtalet innebär också att fördelningen av filmfondens medel

förändras så att en större del av de totala resurserna avsätts

för produktionsstöd till svensk långfilm. Filminstitutets

resurser för gemensam förvaltning, för administrativa

basresurser för viss verksamhet samt för övriga filmkulturella

ändamål minskar.

Med hänsyn till att såväl antalet biografbesökare som

videouthyrningen har minskat kraftigt under år 1990 kommer

Filminstitutet att få lägre intäkter framöver. Budgetåret

1989/90 erhöll Filminstitutet ca 175 milj.kr. genom filmavtalet

och intäkterna beräknas för innevarande budgetår bli 177

milj.kr. För budgetåret 1991/92 beräknas intäkterna uppgå till

ca 155 milj.kr. Statsbidraget till Filminstitutet kommer under

budgetåret 1991/92 att öka med mer än 6 %. Statens andel av den

totala finansieringen av Filminstitutets verksamhet kommer att

öka.

Enligt det förlängda avtalet minskas antalet ledamöter i

Filminstitutets styrelse från nuvarande åtta ledamöter och tre

suppleanter till totalt sju ledamöter. De nuvarande tre

suppleanterna ersätts inte. Vidare ersätts de två

garantinämnderna för långfilm av en produktionsstödsnämnd för

långfilm. Produktionsstödsnämnden skall bestå av fem ledamöter,

varav en är ordförande. Denne har rösträtt och utses av

Filminstitutets styrelse.

I propositionen föreslås vidare att det statliga fraktstödet

för film skall avvecklas. De resurser som i avvaktan på en

särskild proposition i ämnet beräknats i budgetpropositionen för

detta ändamål -- 1213000 kr. -- föreslås överförda till

visningsnämnden vid Filminstitutet. För filmstöd beräknas i

propositionen ett anslag på drygt 59 milj.kr.

Utskottet

Svensk filmpolitik som utformats i nära samarbete mellan

staten och företrädare för branschen har haft som huvudmål att

slå vakt om den svenska filmproduktionen. Med filmavtalet som

grund har det varit möjligt att skapa förutsättningar för

kontinuerligt skapande av svensk långfilm trots de stora

förändringar som skett i fråga om produktionskostnader och

marknadsförhållanden.

Genom tillkomsten av stiftelsen Svenska Filminstitutet som

spelat en central roll har också andra för filmkonsten

betydelsefulla åtgärder kommit till stånd. Viktiga insatser har

gjorts för att förbättra möjligheterna i hela landet att ta del

av konstnärlig film, både svensk och utländsk, bevara och

dokumentera film som kulturyttring, tillhandahålla

filmlitteratur och underlätta utbildning inom filmsektorn.

I propositionen erinras om att film- och videobranschernas

lönsamhet har försämrats under senare år. Detta medför att de

intäkter som tillförs filmfonden har minskat.

Utbildningsministern framhåller att det är viktigt att inse att

avtalet inte garanterar en fast årlig inkomst till

Filminstitutet.

I fråga om förutsättningarna för ett nytt avtal redovisas

i propositionen (avsnitt 5) att videobranschen till följd av

ekonomiska problem inte är beredd att stå kvar i avtalet på

nuvarande villkor. Denna förändring tillsammans med färre

biografbesökare kommer att minska den ekonomiska ramen.

Utbildningsministern anför att det i detta läge kan ligga nära

till hands att överväga att staten skulle ta över hela ansvaret

för filmpolitiken. Denna lösning avvisas med hänvisning till att

det statsfinansiella läget inte ger några förutsättningar för

detta. Budgetåret 1989/90 tillfördes filmfonden vid

Filminstitutet ca 175 milj.kr., varav staten svarade för ca 27

milj.kr. Därutöver lämnades statsbidrag för särskilda ändamål

med ca 22 milj.kr. Utbildningsministern understryker också att

filmavtalet har ett egenvärde genom att de kommersiella

branscherna tar ett ansvar för filmpolitiken.

Mot den nu anförda bakgrunden konstaterar utbildningsministern

att det är angeläget att bibehålla ett avtalsförhållande.

Parterna var -- anförs i propositionen -- i det ekonomiska

läget överens om att fördelningen mellan olika ändamål måste

justeras. Resultatet blev att stödet till filmproduktion fick en

högre andel av resurserna och att stödet till förvaltning och

vissa filmkulturella ändamål, kortfilm, samt

visningsverksamheten i motsvarande grad fick en lägre andel av

resurserna.

Enligt det förlängda filmavtalet kommer filmstödet -- i

högre grad än vad tidigare var fallet -- att inriktas mot

nyproduktion av svensk film. I propositionen anförs följande

motiv för ett ökat stöd till filmproduktion (avsnitt 7).

En central filmpolitisk uppgift är att slå vakt om den svenska

filmproduktionen. Vi behöver svensk film för att bevara vår

nationella identitet på ett område som domineras av

multinationell produktion för en världsmarknad. I det nu

förlängda film- och videoavtalet har det skett en ännu

kraftigare markering av stödet till svensk filmproduktion.

Den svenska filmens utveckling beror dock till sist på alla

dem som är verksamma inom filmproduktionen. Bra filmer kan bara

skapas av dessa personer och inte genom administrativa eller

politiska beslut.

Vidare framhålls att det är väsentligt att en tillräcklig

produktionsvolym kan upprätthållas. Utbildningsministern

understryker dock att det inte går att garantera en viss

produktionsvolym endast genom offentliga insatser. Han anser

därför att det är angeläget att de offentliga insatserna

samverkar med andra tillgängliga resurser både inom och utom

landet.

Utbildningsministern erinrar också om att de sammanlagda

resurserna bestäms genom filmernas framgång hos publiken.

Publikmässigt framgångsrika filmer stödjer nyproduktion av

svensk film på flera sätt. Dels får Filminstitutet ökade

inkomster, dels bär publikmässigt framgångsrika filmer sina egna

kostnader bättre.

Utskottet har i det föregående redovisat de i propositionen

angivna förutsättningarna för det förlängda avtalet. Utskottet

delar utbildningsministerns bedömning att det är angeläget att

bibehålla ett avtalsförhållande. Filmavtalets unika konstruktion

innebär att de kommersiella film- och videobranscherna tar ett

ansvar för filmpolitiken. Filmavtalet har också varit mycket

fördelaktigt för den filmkulturella verksamheten. I

propositionen påpekas att inget annat kulturområde har haft en

lika snabb inkomstutveckling. Från budgetåret 1980/81 till

budgetåret 1989/90 har intäkterna ökat med ca 300 % i löpande

priser och med ca 60 % i fasta priser.

Utskottet tillstyrker alltså att riksdagen godkänner vad som

anförs i propositionen om förutsättningarna för ett nytt avtal.

Utskottet har i det föregående redovisat vad som anförs i

propositionen om inriktningen av filmstödet. I motion Kr317 (v)

kritiseras den i det förlängda avtalet fastställda fördelningen

av filmfondens medel på olika ändamål. Motionären vill att den i

1982 års avtal gällande fördelningen i fråga om ändamålen,

produktionsstöd till svensk kortfilm, främjande av spridning och

visning av värdefull film samt till stiftelsens gemensamma

förvaltning m.m. skall gälla i avvaktan på ett nytt filmavtal.

Motionären vill att riksdagen skall göra ett uttalande av denna

innebörd.

Utskottet delar utbildningsministerns uppfattning att det

krävs en livaktig svensk filmproduktion om vi skall kunna

behålla och uttrycka vår nationella särart inom ett område som i

så hög grad domineras av multinationell produktion, avsedd för

en världsmarknad. En sådan produktion har enligt utskottets

mening blivit ännu viktigare genom den massiva exponering av

utländsk film som sker genom det ökade televisionsutbudet i

kombination med videotekniken.

Utskottet har alltså inte något att invända mot den bedömning

i fråga om inriktningen av filmstödet som gjorts i

propositionen.

Det avtal om ett förlängt filmavtal som slutits mellan

parterna står i överensstämmelse med ifrågavarande synsätt.

Utskottet avstyrker därför motion Kr317 och föreslår att

riksdagen godkänner vad som anförts om filmstödets inriktning

mot nyproduktion av svensk film.

I motion Kr13 (v) framhålls att en kvalitativt högtstående

inhemsk filmproduktion är en betydelsefull del av det svenska

kulturlivet. Det är därför viktigt att svensk filmproduktion

får ekonomiskt stöd. Motionärerna föreslår att riksdagen skall

göra ett uttalande av denna innebörd.

Utskottet har i det föregående klart markerat sin inställning

i fråga om den svenska filmens kulturpolitiska betydelse och

till behovet att ekonomiskt stödja filmproduktionen. Med

hänvisning härtill anser utskottet att motion Kr13 i här aktuell

del (yrkande 1) i allt väsentligt är tillgodosedd och avstyrker

alltså ifrågavarande motionsyrkande.

Som utskottet inledningsvis redovisat föreslås i propositionen

att det statliga bidraget till fraktstöd för film skall

avvecklas. Fraktstödet som syftar till att allmänt förbättra

biorepertoaren vid de mindre biograferna har enligt en av

biografbyrån utarbetad rapport inte fått de avsedda effekterna.

De resurser som i budgetpropositionen beräknats under anslaget

Fraktstöd för film (H 2) föreslås överföras till visningsnämnden

vid Filminstitutet. Visningsnämnden skall använda resurserna för

samma syfte som det statliga fraktstödet, dvs. för spridning och

visning av kvalitetsfilm. Enligt propositionen bör det ankomma

på Filminstitutet att närmare ta ställning till hur dessa

resurser skall användas, samt att följa resultaten av

verksamheten.

Utskottet tillstyrker förslaget i propositionen om att

fraktstöd för film skall upphöra med utgången av budgetåret

1990/91.

I detta sammanhang behandlar utskottet förslag i två motioner

som tar upp vissa frågor rörande förberedelserna inför ett

nytt film- och videoavtal.

Enligt motion Kr16 (mp) bör en utredning tillsättas för att

undersöka om en ny markbunden reklamfinansierad TV-kanal skulle

kunna lämna bidrag till finansiering av filmproduktion i

Filminstitutets regi (yrkande 4).

I motion Kr17 (m) påpekas att det finns ett nära samband

mellan filmproduktion -- såväl långfilm som kortfilm -- och

utvecklingen inom televisionen. Motionärerna anser att den

tekniska utvecklingen gör det särskilt viktigt att få till stånd

en samverkan mellan olika medier. De förordar därför att en

utredning skall tillkallas med uppgift att belysa svensk

filmproduktions förutsättningar i ett bredare

massmedieperspektiv (yrkande 1).

En särskild utredare har i mars 1991 tillkallats för att göra

en översyn av filmstödet.

I direktiven (1991:19) konstateras bl.a. följande.

Den svenska produktionen av rörliga bilder har tidigare varit

koncentrerad till ett begränsat antal miljöer, ett fåtal

filmbolag och till Sveriges Television. Under senare tid har en

rad produktionsbolag startats och bl.a. tillkomsten av nya

TV-företag har stimulerat denna utveckling ytterligare. Detta

kan vara en stimulans för produktion av biograffilm och annan

film, men det kan också utgöra ett hot. Det är väsentligt att

svensk långfilm, dokumentärfilm och kortfilm, som genom film-

och videoavtalet har fått stöd, även i en framtid kan göra sig

gällande.

Film visas inte som tidigare bara på biograferna.

Videobandspelaren och televisionen har ökat

visningsmöjligheterna. Detta ger helt nya möjligheter för

allmänheten att ta del av filmutbudet. Samtidigt är det viktigt

att bevara biografen som visningsform. Den filmupplevelse som en

biograf ger kan inte ersättas med visning i hemmiljö.

De filmkulturella insatserna (bevarande av film m.m.) har

skett inom ramen för film- och videoavtalet. På andra

kulturområden har statens ansvar för motsvarande insatser

hanterats på annat sätt. Arkivet för ljud och bild har dock ett

ansvar som berör filmområdet.

Mot den här angivna bakgrunden anser utbildningsministern att

det är angeläget att belysa det samlade statliga ansvarstagandet

inom filmområdet, samt att lämna förslag till den framtida

inriktningen. I uppdraget ingår att redovisa och analysera hela

filmstödet, samt att lämna förslag för det framtida filmstödet.

Förslagen skall ligga inom ramen för oförändrade statliga

ekonomiska insatser.

Utredaren bör även redovisa förutsättningarna för ett nytt

film- och videoavtal och därvid särskilt belysa

förutsättningarna för ett långsiktigt avtal.

I direktiven anförs vidare följande.

Televisionen har en viktig roll, både som distributionskanal

för film och som producent av filmer av olika slag. Satelliter

och kabelnät har på ett avgörande sätt ändrat förutsättningarna

på detta område. En huvudfråga i svensk filmpolitik är hur de

televisionsföretag som med sina sändningar vänder sig till

Sverige, inom ramen för ett avtal, skall kunna bidra till

filmkulturella insatser. Utredaren bör därför redovisa

förutsättningarna för att samtliga filmvisare deltager i detta

sammanhang.

För det fall filmvisarna inte är beredda att inom ramen för

ett avtal bidra till filmkulturella insatser av angivet slag,

bör utredaren belysa alternativen. Utredaren skall också

redovisa hur eventuella förslag skall finansieras.

Filminstitutet har sedan sin tillkomst haft en central roll i

svensk filmpolitik. Den rollen har stärkts genom att

specialdestinerade statsbidrag har tillförts Filminstitutet inom

olika områden. Utredaren bör därför analysera Filminstitutets

nuvarande verksamhet och lämna förslag om institutets framtida

inriktning och verksamhet.

Utredningsarbetet bör bedrivas i nära samverkan med film- och

videoavtalets parter, Filminstitutet och berörda organisationer.

I utredningsuppdraget ingår att redovisa förutsättningarna för

att samtliga filmvisare -- alltså även de televisionsföretag som

med sina sändningar vänder sig till Sverige -- skall kunna bidra

till filmkulturella insatser. I proposition 1990/91:149 om

radio- och TV-frågor hänvisar utbildningsministern till

utredningsuppdraget och uttalar bl.a. följande (s. 170).

Jag ser det som angeläget att de TV-företag för vilka film är

en viktig del av programutbudet, också är med och skapar

förutsättningar för en fortsatt svensk filmproduktion.

Vilken form som TV-företagens medverkan kommer att få kan inte

anges förrän den nämnda översynen är avslutad. Det är därför

inte möjligt att redan nu ange omfattningen av de åtaganden som

det är önskvärt att ett reklam-TV-företag skall göra. Däremot är

det rimligt att ett företag som önskar komma i fråga för en

koncession förklarar sig villigt att medverka till en lösning

som innebär att företaget är med och bidrar till svensk

filmproduktion enligt i princip motsvarande villkor som Sveriges

Television.

Riksdagen kommer med anledning av förslag i proposition

1990/91:149 att få ta ställning till frågan om bidrag till

svensk filmproduktion från en reklamfinansierad TV-kanal.

Mot här angiven bakgrund konstaterar utskottet att någon

riksdagens åtgärd inte är påkallad med anledning av motion Kr16

yrkande 4.

Med anledning av förslaget i motion Kr17 vill utskottet peka

på att det i utredningsuppdraget ingår att redovisa och

analysera frågor som är av betydelse för svensk film och lämna

förslag till åtgärder. Utredningsuppdraget som skall redovisas

före utgången av oktober 1991 torde i viss mån tangera de frågor

som motionärerna tar upp. Med beaktande av tidsfaktorn anser

utskottet att utredningsdirektiven inte bör ändras. Det är inte

heller lämpligt att nu tillsätta ytterligare en utredning på

filmområdet. Utskottet avstyrker alltså motion Kr17 yrkande 1.

Vissa anslagsfrågor

Som utskottet inledningsvis redovisat har de regler rörande

användningen av filmfondens medel för olika ändamål som finns i

32 § i 1982 års film- och videoavtal ändrats i vissa delar i det

förlängda film- och videoavtalet. De viktigaste förändringarna

framgår av följande redovisning, som också innehåller uppgifter

om beräknade resurser för nästa budgetår.

Regeln att lägst 20 % av fondmedlen skall användas för

stiftelsens engagemang i produktion av svensk film (A) har

ändrats men endast så till vida att det inte längre skall vara

möjligt att föra över resurser från detta ändamål till

stiftelsens gemensamma förvaltning. För budgetåret 1991/92

beräknas för detta ändamål ett belopp på 31 milj.kr., vilket

innebär en minskning med ca 4 milj.kr. i förhållande till

utfallet för budgetåret 1989/90.

Lägst 38 % av de i filmfonden tillgängliga medlen skall

användas för produktionsstöd till svenska långfilmer (B). I det

tidigare avtalet skulle lägst 35 % av medlen användas för

produktionsgarantin till motsvarande ändamål. I propositionen

påpekas att i det förlängda avtalet har termen

produktionsgaranti ersatts med produktionsstöd eftersom den

senare termen bättre beskriver stödformens innehåll. Budgetåret

1989/90 tillfördes detta ändamål 60,2 milj.kr. och för

budgetåret 1991/92 beräknas ett belopp på 58,9 milj.kr.

För produktionsstöd -- tidigare benämnt produktionsgarantier

-- till svenska kortfilmer (C) skall lägst 4 % mot tidigare

lägst 5 % av de fördelningsbara medlen avsättas. Det belopp som

beräknas för nästa budgetår -- 6,2 milj.kr. -- innebär en

minskning av de tillgängliga resurserna för detta ändamål med ca

3 milj.kr. i förhållande till budgetåret 1989/90. I fråga om

fördelningen gäller liksom tidigare att minst hälften av det

årliga produktionsstödet skall avse kortfilm för barn (32 §

avtalet).

Enligt 1982 års film- och videoavtal skulle under vissa

förutsättningar högst 25 % av de fördelningsbara medlen avsättas

för stiftelsens gemensamma förvaltning, för administrativa

basresurser för viss verksamhet samt för övriga filmkulturella

ändamål (E). I det förlängda avtalet har procentsatsen minskat

till högst 23 %. Om det sammanlagda belopp som tillförs fonden

under ett budgetår överstiger 160 milj.kr. i prisläge den 1 juli

1991 får av det överskjutande beloppet högst 14 % användas för

detta ändamål. För budgetåret 1991/92 beräknas detta ändamål

tillföras 35,7 milj.kr. Härtill kommer en möjlighet för

Filminstitutets styrelse att använda den i avtalet avsatta

reserven på 2 % vilket innebär att de för ändamålet disponibla

medlen ökar med ca 3 milj.kr.

För film- och videobranschernas branschfrämjande åtgärder (F)

skall liksom tidigare var fallet 3 % av de fördelningsbara

medlen användas.

För stöd till produktion eller distribution av värdefulla

videogram skall lägst 3 % mot tidigare -- under viss

förutsättning -- 2 % av de fördelningsbara medlen avsättas (G).

Enligt det förlängda avtalet skall lägst 3 % mot tidigare --

under viss förutsättning -- 4 % av de fördelningsbara medlen

användas för stöd till biografer (H).

Det statliga bidrag som lämnas till Filminstitutet från

anslaget H 3 avser dels bidrag till filmfonden, dels stöd till

Filminstitutets filmkulturella verksamhet. I propositionen

anförs att en förutsättning för förlängningen av 1982 års film-

och videoavtal har varit att statsbidrag även i fortsättningen

skall utgå till Filminstitutet.

Under anslaget Filmstöd i propositionen föreslås att

59229000 kr. skall utgå för budgetåret 1991/92. Härav skall

sammanlagt 29 milj.kr. tillföras filmfonden. Dessa medel kommer

att fördelas i enlighet med procentsatserna i avtalet.

I propositionen anges att de sammanlagda intäkterna till

filmfonden för budgetåret 1991/92 beräknas uppgå till 155

milj.kr. Häri ingår biograf- och videogramavgifterna med

sammanlagt 110 milj.kr., intäkter från Sveriges Television och

Filminstitutets ränteintäkter med 17 milj.kr. samt det generella

statsbidraget på 29 milj.kr. Intäkterna beräknas bli ca 20

milj.kr. lägre för budgetåret 1991/92 än utfallet för budgetåret

1989/90, då filmfonden tillfördes drygt 174,6 milj.kr.

Från anslaget Filmstöd utgår vissa bidrag till särskilda

ändamål. I propositionen redovisas bidragens fördelning enligt

följande sammanställning (s. 17):

_______________________________________________________________

1990/91 Beräknad ändring

1991/92

_____________________________

Föredraganden

_______________________________________________________________

1. Bidrag till filmfonden 28 265 000 + 735 000

2. Produktionsgarantier till

svenska kortfilmer 3 092 000 + 424 000

3. Främjande av spridning och

visning av värdefull film 8 697 000 + 1 954 000

4. Bidrag för filmkulturella

ändamål 1 895 000 of.

5. Bidrag till filmkulturella

insatser för barn och ungdom 6 755 000 + 270 000

6. Stöd till biografer 4 975 000 + 25 000

7. Bidrag till projekt på film-

området 2 060 000 + 82 000

Totalt 55 739 000 + 3 490 000

_______________________________________________________________

I flera motioner påtalas att negativa effekter för filmområdet

i dess helhet kommer att bli följden av de minskade intäkterna

från biograf- och videobranscherna. Motionärerna framhåller att

mindre resurser kommer att kunna avsättas för produktion av

långfilm och att det finns risk för att kortfilmsproduktionen

kommer att skäras ned. Många filmarbetare kommer härigenom att

bli arbetslösa. Motionärerna hävdar att det kan komma att bli

svårt att behålla den kompetens som i dag finns på filmområdet,

då många filmare och tekniker kan tvingas att söka sig till

andra verksamheter.

För att motverka denna negativa utveckling föreslås i

motionerna Kr13 (v) och Kr14 (fp) att anslaget till filmstöd

skall öka med 30 milj.kr. utöver regeringens förslag. Enligt

motion Kr15 (c) bör anslaget höjas med 8,7 milj.kr. I samtliga

motioner föreslås att anslagshöjningarna skall tillföras

anslagsposten 1 Bidrag till filmfonden.

Utskottet har i det föregående redovisat att det förlängda

film- och videoavtalet gäller för endast 18 månader och att en

utredning nyligen tillsatts med uppgift bl.a. att redovisa

förutsättningarna för ett nytt avtal med dem som visar film.

Mot denna bakgrund samt med hänsyn till det statsfinansiella

läget anser sig utskottet inte böra tillstyrka en höjning av

anslagsposten utöver regeringens förslag. Motionerna Kr13

yrkande 2, Kr14 yrkande 1 och Kr15 yrkande 1 avstyrks alltså.

Produktion av svensk kortfilm har fått stöd på två olika

sätt. Produktionsgaranti har kunnat utgå från anslagsposten

Produktionsgarantier till svenska kortfilmer och produktionsstöd

från anslagsposten Bidrag till projekt på filmområdet. Den

förstnämnda anslagsposten (anslagspost 2) har fördelats av

garantinämnden för kortfilm vid Filminstitutet. Konstnärsnämnden

har ansvarat för fördelning av medlen för produktionsstöd

(anslagspost 7). Anslagsposten Produktionsgarantier till svenska

kortfilmer föreslås i propositionen höjd med 424000 kr. till

totalt 3516000 kr. För Bidrag till projekt på filmområdet

beräknas i propositionen 2142000 kr.

I flera motioner föreslås en uppräkning av de båda

anslagsposterna. I samtliga motioner framhålls att de ändrade

fördelningsreglerna i det förlängda avtalet innebär att

kortfilmsproduktionen får avsevärt mindre resurser.

I motion Kr13 (v) föreslås att anslagsposten

Produktionsgarantier till svenska kortfilmer skall höjas med 5

milj.kr. i förhållande till regeringens förslag.

Med hänsyn bl.a. till den uppräkning av bidraget som föreslås

i propositionen är utskottet inte berett att tillstyrka en

ytterligare resursförstärkning. Motion Kr13 yrkande 3 avstyrks

alltså.

Anslagsposten Bidrag till projekt på filmområdet föreslås i

motionerna Kr13 (v), Kr14 (fp), Kr15 (c) och Kr16 (mp) räknas

upp med 2 milj.kr. I motion Kr331 (mp) föreslås en uppräkning

med 4060000 kr. Motionärerna menar att minskningen av

resurserna för kortfilmsproduktion kommer att leda till att

det blir svårt att behålla den kompetens som finns bland filmare

och tekniker då många filmare kan komma att bli tvungna att söka

sig till andra verksamhetsfält.

Utskottet hyser förståelse för motionärernas oro för de

negativa effekter som det förlängda avtalet kan komma att

medföra för svensk kortfilm. Som utskottet redovisat i det

föregående beräknas att avsättningen till produktionsstödet för

svenska kortfilmer kommer att bli 3 milj.kr. lägre än budgetåret

1989/90.

Som utskottet påpekat i det föregående förlängs avtalet med

endast 18 månader. Med hänsyn härtill samt till att den pågående

översynen av filmpolitiken även skall redovisa alternativa

modeller för framtida kulturpolitiska insatser inom filmområdet

avstyrker utskottet motionerna Kr13 yrkande 4, Kr14 yrkande 3,

Kr15 yrkande 4, Kr16 yrkande 1 och Kr331 yrkande 15.

För främjande av spridning och visning av värdefull film

beräknas i propositionen (anslagspost 3) ca 10,6 milj.kr. Det är

visningsnämnden som har att fördela medlen, vilka är avsedda för

dels värdefull film för barn och ungdom, dels för annan

värdefull film. Vid fördelningen av medlen skall visningsnämnden

främja verksamhet som syftar till att öka möjligheterna att se

värdefull film och att öka intresset för sådan film såväl hos

vuxna som hos barn och ungdom. Medlen får användas även för

import, spridning, informationsverksamhet och granskning samt

marknadsföring eller andra åtgärder som syftar till att väcka

intresse för kvalitetsfilm. Vidare skall nämnden i nära

samarbete med Filminstitutets styrelse verka för att förstärka

filmens roll i det lokala kulturlivet i kommunerna i samverkan

med biografägare, visningsorganisationer, folkbildning,

kulturnämnder m.fl.

I två motioner föreslås en höjning av de till Filminstitutet

specialdestinerade medlen för det här aktuella ändamålet.

Enligt motion Kr15 (c) bör för nämnda ändamål beräknas 2,3

milj.kr. utöver vad regeringen föreslagit. Motionärerna hävdar

att det stöd som visningsnämnden fördelat till olika

organisationer många gånger har varit en förutsättning för att

en kvalitetsfilm över huvud taget fått möta en publik. Dessa

organisationer har genom lokalt publikarbete och genom

upprättande av film och videoverkstäder medverkat till att öka

intresset för filmen som uttrycksmedel.

I motion Kr16 (mp) föreslås en höjning med 1 milj.kr. utöver

regeringens förslag. Genom ett bifall till förslaget skulle,

enligt motionärerna, den minskning av visningsnämndens resurser

som följer av bl.a. det förlängda avtalet i viss mån

kompenseras.

Utskottet har i det föregående tillstyrkt förslaget i

propositionen att det nuvarande fraktstödet skall upphöra och

att resurser motsvarande detta stöd skall föras över till

förevarande anslagspost. Visningsnämndens resurser för spridning

och visning av kvalitetsfilm kommer alltså att förstärkas. Med

hänsyn härtill samt till att det i utredarens uppdrag ingår att

även analysera det nuvarande filmstödets rationalitet och

effektivitet avstyrker utskottet motionerna Kr15 yrkande 3 och

Kr16 yrkande 2.

I motion Kr17 (m) föreslås att bidraget för främjande av

spridning och visning av värdefull film skall minskas med 2

milj.kr. Motionärerna hävdar att bidraget i alltför stor

utsträckning har kommit att fungera som ett bidrag till Folkets

Husföreningar.

Bidraget till spridning och visning av värdefull film

inrättades efter förslag i 1982 års filmproposition (prop. 1981/

1982:111, bet. KrU30, rskr. 360). I samband därmed beslöts att

Filminstitutet skulle överta statens verksamhet med

visningsfrämjande åtgärder, bl.a. det bidrag som tidigare utgått

till Folkets Husföreningarnas Riksorganisation. I den nämnda

propositionen framhölls att verksamheten inom Sveriges Förenade

Filmstudios och Bio Kontrast-verksamheten inom Folkets

Husföreningarna hade nått en sådan stadga att dessa föreningar

borde vara tillförsäkrade fortsatt stöd av viss omfattning.

Detta speciella bidrag till de nämnda organisationerna har

alltså utgått sedan 1982. I propositionen anges att bidraget

till Folkets Husföreningarnas Riksorganisation för Bio

Kontrast-verksamheten samt bidraget till Sveriges Förenade

Filmstudios för budgetåret inte bör understiga 1508000 kr.

resp. 1014000 kr.

Utskottet finner inte skäl att med anledning av förslaget i

motion Kr17 göra en ändring i den nuvarande bidragsordningen.

Motion Kr17 yrkande 2 avstyrks alltså.

För stiftelsen Svenska Filminstitutets gemensamma förvaltning,

för administrativa basresurser för viss verksamhet samt för

övriga filmkulturella verksamheter avsätts en viss andel av de

fördelningsbara medlen i filmfonden. De ändrade

fördelningsreglerna i det förlängda avtalet medför -- som

utskottet redovisat i det föregående -- en väsentlig minskning

av Filminstitutets resurser för nästkommande budgetår.

Minskningen beräknas uppgå till ca 11 milj.kr.

I propositionen föreslås under anslagsposten Bidrag för

filmkulturella ändamål ett i förhållande till innevarande

budgetår oförändrat bidrag om 1895000 kr. Av dessa medel

avser 300000 kr. stöd till filmvisare för visning av kortfilm.

Medlen får användas under förutsättning att filmbranschen

avsätter ett lika stort belopp för samma ändamål.

Filminstitutet svarar för en omfattande filmkulturell

verksamhet. Filminstitutet gör viktiga insatser för

filmforskning genom filmarkivet som bl.a. bevarar och

restaurerar film samt genom biblioteket och bild- och

affischarkivet. Vidare har Filminstitutet en omfattande

filmpedagogisk verksamhet och driver en filmklubb --

Cinemateket. Visningsavdelningen köper in, säljer, distribuerar

och visar kvalitetsfilm för vuxna, barn och ungdom runt om i

landet.

Den ovan nämnda minskningen av Filminstitutets resurser har

medfört att Filminstitutet i sin interna budget för 1991/92

gjort en väsentlig nedskärning av anslagen till de nämnda

filmkulturella ändamålen.

I motion Kr18 (s) lämnas en utförlig redovisning av

Filminstitutets olika insatser på det filmkulturella området.

Motionären nämner också vissa negativa effekter som hon anser

att en nedskärning av bidraget till den filmkulturella

verksamheten kommer föra med sig. Hon menar att den ekonomiska

situationen i Sverige är sådan att en tillfällig sänkning av

ambitionsnivån inom Filminstitutets verksamhet måste accepteras

men att det är viktigt att man snarast skapar förutsättningar

för att på sikt ge Filminstitutet goda möjligheter att bedriva

en verksamhet på hög ambitionsnivå.

Även i flera andra motioner framhålls den stora betydelse som

Filminstitutets filmkulturella verksamhet har för svensk film

och för att sprida kunskap om film. I motionerna Kr13 (v), Kr14

(fp), Kr15 (c), Kr16 (mp) och Kr17 (m) uttalas farhågor för att

resursminskningen kommer att få allvarliga konsekvenser för den

filmkulturella verksamheten. Motionärerna pekar på att

Filminstitutets styrelse beslutat att under budgetåret 1991/92

inställa all restaurering och renovering av svenska filmer samt

att ambitionsnivån då det gäller biblioteket, Cinemateket och

filmarkivet har sänkts. I motion Kr17 föreslås att bidraget

skall räknas upp med 3 milj.kr. i förhållande till regeringens

förslag, och i motionerna Kr13, Kr14 och Kr15 föreslås en

uppräkning med 5 milj.kr. Enligt motion Kr16 bör bidraget höjas

med 10 milj.kr. Denna anslagshöjning synes dock vara avsedd inte

endast för filmkulturella ändamål utan även för att stödja den

filmproduktion som bedrivs av Filminstitutet.

Utskottet vill erinra om att det förlängda avtalet gäller

endast t.o.m. den 31 december 1992 och att en särskild utredare

tillkallats för att bl.a. belysa det samlade statliga

ansvarstagandet inom filmområdet samt lämna förslag för det

framtida filmstödet. Utskottet instämmer i motionärernas

bedömning att det vore olyckligt om Filminstitutet under denna

förhållandevis korta period på grund av minskade resurser skulle

vara nödsakat att radikalt förändra sin filmkulturella

verksamhet. Enligt utskottets mening är det angeläget att slå

vakt om vårt kulturarv på filmområdet liksom på övriga

kulturområden. Utskottet har också vid flera tillfällen tidigare

understrukit att det är angeläget med kraftigt förstärkta

insatser för medieundervisning och kvalitetsfilmvisning för barn

och ungdom (se bet. KrU 1987/88:16, s. 6). Utskottet anser

alltså i likhet med motionärerna att en ökning av bidraget till

filmkulturella ändamål är väl motiverad. Utskottet föreslår

därför att -- utöver de medel som Filminstitutet budgeterat för

ändamålen -- bidraget höjs med 5 milj.kr. utöver regeringens

förslag. Utskottet tillstyrker alltså förslagen i motionerna

Kr13 yrkande 5, Kr14 yrkande 2 och Kr15 yrkande 2. Med denna

ökning blir förslaget i motion Kr17 yrkande 3 tillgodosett.

Utskottets ställningstagande innebär också att förslaget i

motion Kr16 yrkande 3 i betydande utsträckning blir

tillgodosett.

Förslaget i motion Kr18 syftar till att fästa uppmärksamheten

på behovet av förstärkta resurser för Filminstitutets

filmkulturella verksamhet. Med hänsyn till utskottets

ställningstagande i det föregående finner utskottet att syftet

med motionen i allt väsentligt blir tillgodosett. Något särskilt

uttalande från riksdagens sida är därför inte nödvändigt.

För Bidrag till filmkulturella insatser för barn och

ungdom (anslagspost 5) föreslås i propositionen 7025000

kr. I motion Kr13 (v) anförs att Filminstitutet under de senaste

15 åren bedrivit en viktig verksamhet för barn- och

ungdomsfilmen genom Sveriges förenade barn- och

ungdomsfilmstudios. Motionärerna befarar att denna verksamhet

kan komma att läggas ned och föreslår att bidraget för nämnda

ändamål räknas upp med 2 milj.kr. utöver regeringens förslag.

Utskottet anser sig inte böra gå utöver regeringens förslag.

Motion Kr13 i här aktuell del (yrkande 6) avstyrks sålunda.

I motion Kr15 (c) föreslås att anslagsposten Stöd till

biografer räknas upp med 2 milj.kr. i förhållande till det

bidrag på 5 milj.kr. som föreslås i propositionen. Motionärerna

erinrar om att de medel som beräknas under anslagsposten är

avsedda för att bevara och stärka biografstrukturen och till att

stimulera film- och biografbranscherna till insatser på området.

De påpekar att fördelningsreglerna i det förlängda film- och

videoavtalet innebär att stödet till biografer kommer att få en

mindre andel av de fördelningsbara medlen.

Även i fråga om detta förslag vill utskottet hänvisa till att

det i utredningsuppdraget också ingår att analysera det

nuvarande filmstödets rationalitet och effektivitet. I avvaktan

på att utredaren redovisat sina slutsatser och lagt fram sina

förslag är utskottet inte berett att föreslå en höjning av

anslagsposten i förhållande till regeringens förslag. Motion

Kr15 yrkande 5 avstyrks alltså.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande förutsättningarna för ett nytt avtal

att riksdagen godkänner vad som i proposition 1990/91:81

anförts om förutsättningarna för ett nytt avtal,

2. beträffande filmstödets inriktning mot nyproduktion av

svensk film samt om fördelningen av filmfondens medel

att riksdagen med avslag på motion 1990/91:Kr317 godkänner vad

som i proposition 1990/91:81 anförts om filmstödets inriktning

mot nyproduktion av svensk film,

res. 1 (v)

3. beträffande fraktstöd för film

att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:81 beslutar

att fraktstöd för film skall upphöra med utgången av budgetåret

1990/91,

4. beträffande uttalande om ekonomiskt stöd till svensk

filmproduktion

att riksdagen avslår motion 1990/91:Kr13 yrkande 1,

5. beträffande bidrag till filmproduktion från en

reklamfinansierad TV-kanal

att riksdagen avslår motion 1990/91:Kr16 yrkande 4,

6. beträffande utredning av förutsättningarna för svensk

filmproduktion

att riksdagen avslår motion 1990/91:Kr17 yrkande 1,

res. 2 (m)

7. beträffande beräknande av medel för anslagsposten Bidrag

till filmfonden

att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:81 och med

avslag på motionerna 1990/91:Kr13 yrkande 2, 1990/91:Kr14

yrkande 1 och 1990/91:Kr15 yrkande 1, samtliga motioner i

motsvarande del, beslutar att för angivna ändamål under anslaget

vid mom. 14 skall beräknas 29000000 kr.,

res. 3 (fp, v)

res. 4 (c)

8. beträffande beräknande av medel för anslagsposten

Produktionsgarantier till svenska kortfilmer

att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:81 och med

avslag på motion 1990/91:Kr13 yrkande 3 i motsvarande del

beslutar att för angivna ändamål under anslaget vid mom. 14

skall beräknas 3516000 kr.,

res. 5 (v)

9. beträffande beräknande av medel för anslagsposten Bidrag

till projekt på filmområdet

att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:81 och med

avslag på motionerna 1990/91:Kr331 yrkande 15, 1990/91:Kr13

yrkande 4, 1990/91:Kr14 yrkande 3, 1990/91:Kr15 yrkande 4 och

1990/91:Kr16 yrkande 1, samtliga motioner i motsvarande del,

beslutar att för angivna ändamål under anslaget vid mom. 14

skall beräknas 2142000 kr.,

res. 6 (c, fp, v, mp)

10. beträffande beräknande av medel för anslagsposten

Främjande av spridning och visning av värdefull film

att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:81 och med

avslag på motionerna 1990/91:Kr15 yrkande 3, 1990/91:Kr16

yrkande 2 och 1990/91:Kr17 yrkande 2, samtliga motioner i

motsvarande del, beslutar att för angivna ändamål under anslaget

vid mom. 14 skall beräknas 10651000 kr.,

res. 7 (c)

res. 8 (mp)

res. 9 (m)

11. beträffande beräknande av medel för anslagsposten Bidrag

för filmkulturella ändamål

att riksdagen med anledning av proposition 1990/91:81 samt

motionerna 1990/91:Kr16 yrkande 3 och 1990/91:Kr17 yrkande 3,

båda motionerna i motsvarande del, ävensom motion 1990/91:Kr18

samt med bifall till motionerna 1990/91:Kr13 yrkande 5,

1990/91:Kr14 yrkande 2 och 1990/91:Kr15 yrkande 2, samtliga

motioner i motsvarande del, beslutar att för angivna ändamål

under anslaget vid mom. 14 skall beräknas 6895000 kr.,

12. beträffande beräknande av medel för anslagsposten Bidrag

till filmkulturella insatser för barn och ungdom

att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:81 och med

avslag på motion 1990/91:Kr13 yrkande 6 i motsvarande del

beslutar att för angivna ändamål under anslaget vid mom. 14

skall beräknas 7025000 kr.,

res. 10 (v)

13. beträffande beräknande av medel för anslagsposten Stöd

till biografer

att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:81 och med

avslag på motion 1990/91:Kr15 yrkande 5 i motsvarande del

beslutar att för angivna ändamål under anslaget vid mom. 14

skall beräknas 5000000 kr.,

res. 11 (c)

14. beträffande medelsanvisningen till Filmstöd

att riksdagen dels med anledning av proposition 1990/91:81

och motionerna 1990/91:Kr16 yrkande 3 och 1990/91:Kr17 yrkande

3, dels med bifall till motionerna 1990/91:Kr13 yrkande 5,

1990/91:Kr14 yrkande 2 och 1990/91:Kr15 yrkande 2, dels med

avslag på motionerna 1990/91:Kr331 yrkande 15, 1990/91:Kr13

yrkandena 2, 3, 4 och 6, 1990/91:Kr14 yrkandena 1 och 3,

1990/91:Kr15 yrkandena 1, 3, 4 och 5, 1990/91:Kr16 yrkandena 1

och 2 samt 1990/91:Kr17 yrkande 2, samtliga motioner i

motsvarande del, till Filmstöd för budgetåret 1991/92 under

åttonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på

64229000 kr.

res. 12 (m) - villk. 9

res. 13 (fp) - villk. 3, 6

res. 14 (c) - villk. 4, 6, 7, 11

res. 15 (v) - villk. 3, 5, 6, 10

res. 16 (mp) - villk. 6, 8

Stockholm den 16 april 1991

På kulturutskottets vägnar

Ingrid Sundberg

Närvarande: Ingrid Sundberg (m), Åke Gustavsson (s), Berit

Oscarsson (s), Jan Hyttring (c), Anders Nilsson (s), Lars

Ahlmark (m), Sylvia Pettersson (s), Erkki Tammenoksa (s), Leo

Persson (s), Lars Ahlström (m), Margareta Fogelberg (fp), Stina

Gustavsson (c), Alexander Chrisopoulos (v), Kaj Nilsson (mp),

Ingegerd Sahlström (s), Ulla Berg (s) och Lola Björkquist (fp).

Reservationer

1. Filmstödets inriktning mot nyproduktion av svensk film samt

om fördelningen av filmfondens medel (mom. 2)

Alexander Chrisopoulos (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 8 börjar

med "Utskottet delar" och slutar med "svensk film" bort ha

följande lydelse:

En livaktig svensk filmproduktion är en förutsättning om vi

skall kunna behålla och uttrycka vår nationella särart inom ett

område som i så hög grad domineras av multinationell produktion,

avsedd för en världsmarknad. I det förlängda filmavtalet

prioriteras dock, enligt utskottets mening i alltför hög grad,

långfilmsproduktionen på bekostnad av produktionsstödet till

kortfilmer, stödet till främjande av spridning och visning av

värdefull film samt de filmkulturella ändamål som Filminstitutet

skall främja i sin verksamhet. De i 1982 års film- och

videoavtal fastlagda principerna för fördelning av filmfondens

medel bör därför bibehållas i avvaktan på ett nytt filmavtal.

Regeringen bör alltså ta upp förnyade överläggningar med

filmbranschen och videobranschen.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande

lydelse:

2. beträffande filmstödets inriktning mot nyproduktion av

svensk film samt om fördelningen av filmfondens medel

att riksdagen med anledning av proposition 1990/91:81 och

motion 1990/91:Kr317 som sin mening ger regeringen till känna

vad utskottet anfört,

2. Utredning av förutsättningarna för svensk filmproduktion

(mom. 6)

Ingrid Sundberg, Lars Ahlmark och Lars Ahlström (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10

börjar med "Med anledning av" och slutar med "yrkande 1" bort ha

följande lydelse:

Utskottet delar motionärernas uppfattning om att det finns ett

nära samband mellan filmproduktionen och utvecklingen inom

televisionen. Det gäller i första hand beträffande produktionen

av kortfilm men även i fråga om långfilmsproduktionen. Den

tekniska utvecklingen gör samverkan mellan skilda medier

särskilt viktig.

Utskottet anser därför att svensk filmproduktions

förutsättningar i detta bredare massmedieperspektiv bör

penetreras. Detta kan lämpligen ske i samband med den översyn av

filmstödet som inletts. Den nyligen tillkallade utredaren bör

genom tilläggsdirektiv få i uppdrag att analysera

förutsättningarna för samverkan mellan filmproduktion och

produktion för television.

dels att utskottets hemställan under 6 bort ha följande

lydelse:

6. beträffande utredning av förutsättningarna för svensk

filmproduktion

att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Kr17 yrkande 1

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

3. Beräknande av medel för anslagsposten Bidrag till

filmfonden (mom. 7)

Margareta Fogelberg (fp), Alexander Chrisopoulos (v) och Lola

Björkquist (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 12

börjar med "Utskottet har" och på s. 13 slutar med "avstyrks

alltså" bort ha följande lydelse:

Utskottet anser liksom motionärerna att det vore olyckligt om

den filmproduktion som Filminstitutet svarar för skulle komma

att drastiskt skäras ned till följd av att Filminstitutets

intäkter kommer att minska. Utskottet förordar därför att staten

tar på sig ett ökat ekonomiskt ansvar för att filmproduktionen i

Sverige skall upprätthållas på i stort sett samma nivå som

hittills. I enlighet med vad som föreslås i motionerna Kr13

yrkande 2 och Kr14 yrkande 1 bör anslagsposten Bidrag till

filmfonden höjas med 30 milj.kr. utöver regeringens förslag.

Utskottets ställningstagande innebär att motion Kr15 i här

aktuell del blir tillgodosedd.

dels att utskottets hemställan under 7 bort ha följande

lydelse:

7. beträffande beräknande av medel för anslagsposten Bidrag

till filmfonden

att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Kr13 yrkande

2 och 1990/91:Kr14 yrkande 1, båda motionerna i motsvarande del,

samt med anledning av proposition 1990/91:81 och motion

1990/91:Kr15 yrkande 1 i motsvarande del beslutar att för

angivna ändamål under anslaget vid mom. 14 skall beräknas

59000000 kr.,

4. Beräknande av medel för anslagsposten Bidrag till

filmfonden (mom. 7)

Jan Hyttring och Stina Gustavsson (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 12

börjar med "Utskottet har" och på s. 13 slutar med "avstyrks

alltså" bort ha följande lydelse:

Det förlängda avtalet innebär bl.a. att biograf- och

videobranschens ekonomiska bidrag till svensk film kommer att

minska. För att i någon mån motverka de negativa följderna för

filmområdet av denna resursminskning bör staten öka sitt bidrag

till stiftelsen. I annat fall finns det risk för att

Filminstitutet tvingas göra oacceptabla nedskärningar av

verksamheten på en rad områden.

I likhet med vad som föreslås i motion Kr15 förordar utskottet

att anslagsposten Bidrag till filmfonden skall höjas med 8,7

milj.kr. utöver regeringens förslag. Utskottets

ställningstagande innebär att motionerna Kr13 yrkande 2 och Kr14

yrkande 1 i någon mån blir tillgodosedda.

dels att utskottets hemställan under 7 bort ha följande

lydelse:

7. beträffande beräknande av medel för anslagsposten Bidrag

till filmfonden

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Kr15 yrkande 1 i

motsvarande del samt med anledning av proposition 1990/91:81 och

motionerna 1990/91:Kr13 yrkande 2 och 1990/91:Kr14 yrkande 1,

båda motionerna i motsvarande del, beslutar att för angivna

ändamål under anslaget vid mom. 14 skall beräknas 37700000

kr.,

5. Beräknande av medel för anslagsposten Produktionsgarantier

till svenska kortfilmer (mom. 8)

Alexander Chrisopoulos (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 13

börjar med "Med hänsyn" och slutar med "avstyrks alltså" bort ha

följande lydelse:

Utskottet anser liksom motionärerna att det är viktigt att

produktionen av kortfilm kan upprätthållas på i stort sett samma

nivå som hittills. Utskottet tillstyrker därför förslaget i

motion Kr13 att ifrågavarande anslagspost skall höjas med 5

milj.kr.

dels att utskottets hemställan under 8 bort ha följande

lydelse:

8. beträffande beräknande av medel för anslagsposten

Produktionsgarantier till svenska kortfilmer

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Kr13 yrkande 3 i

motsvarande del och med anledning av proposition 1990/91:81

beslutar att för angivna ändamål under anslaget vid mom. 14

skall beräknas 8516000 kr.,

6. Beräknande av medel för anslagsposten Bidrag till projekt

på filmområdet (mom. 9)

Jan Hyttring (c), Margareta Fogelberg (fp), Stina Gustavsson

(c), Alexander Chrisopoulos (v), Kaj Nilsson (mp) och Lola

Björkquist (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 13

börjar med "Som utskottet" och slutar med "yrkande 15" bort ha

följande lydelse:

Utskottet delar motionärernas uppfattning att det är viktigt

att stödja produktionen av kortfilm. De bidrag för

produktionsstöd som lämnas via konstnärsnämnden är ett viktigt

komplement till det stöd för kortfilm som lämnas från

Filminstitutet. Behovet av ekonomiskt stöd till

kortfilmsproduktion överstiger de medel som nämnden har till

sitt förfogande för detta ändamål. Utskottet tillstyrker de här

aktuella förslagen i motionerna Kr13, Kr14, Kr15 och Kr16.

Utskottets ställningstagande innebär att yrkande 15 i motion

Kr331 i viss mån blir tillgodosett.

dels att utskottets hemställan under 9 bort ha följande

lydelse:

9. beträffande beräknande av medel för anslagsposten Bidrag

till projekt på filmområdet

att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Kr13 yrkande

4, 1990/91:Kr14 yrkande 3, 1990/91:Kr15 yrkande 4 och

1990/91:Kr16 yrkande 1, samtliga motioner i motsvarande del,

samt med anledning av proposition 1990/91:81 och motion

1990/91:Kr331 yrkande 15 i motsvarande del beslutar att för

angivna ändamål under anslaget vid mom. 14 skall beräknas

4142000 kr.,

7. Beräknande av medel för anslagsposten Främjande av

spridning och visning av värdefull film (mom. 10)

Jan Hyttring och Stina Gustavsson (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 14

börjar med "Utskottet har" och slutar med "yrkande 2" bort ha

följande lydelse:

Visningsnämndens verksamhet har varit av stor betydelse för

att skapa intresse för och kunskap om film bl.a. genom

upprättande av film- och videoverkstäder. De ändringar av

reglerna för fördelning av filmfondens medel som vidtagits i det

förlängda avtalet innebär bl.a. att visningsnämndens resurser

beräknas minska med ca 2,5 milj.kr. Om inte visningsnämnden

kompenseras för denna nedskärning kommer möjligheterna att

bedriva lokal filmverksamhet i hela landet att radikalt

försämras. Utskottet tillstyrker därför förslaget i motion Kr15

att anslagsposten Främjande av spridning och visning av

värdefull film skall höjas med 2,3 milj.kr. utöver regeringens

förslag.

Utskottets ställningstagande innebär att motion Kr16 yrkande 2

blir tillgodosedd.

dels att utskottets hemställan under 10 bort ha följande

lydelse:

10. beträffande beräknande av medel för anslagsposten

Främjande av spridning och visning av värdefull film

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Kr15 yrkande 3 i

motsvarande del och med anledning av proposition 1990/91:81 och

motion 1990/91:Kr16 yrkande 2 samt med avslag på motion

1990/91:Kr17 yrkande 2, samtliga motioner i motsvarande del,

beslutar att för angivna ändamål under anslaget vid mom. 14

skall beräknas 12951000 kr.,

8. Beräknande av medel för anslagsposten Främjande av

spridning och visning av värdefull film (mom. 10)

Kaj Nilsson (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 14

börjar med "Utskottet har" och slutar med "yrkande 2" bort ha

följande lydelse:

De resurser som står till visningsnämndens förfogande beräknas

komma att minska kraftigt framöver. Det finns risk för att denna

resursminskning kommer att medföra att visningsnämndens

filmvisningar på små orter samt barn- och ungdomsverksamheten

kommer att skäras ned.

Utskottet tillstyrker därför förslaget i motion Kr16 att

anslagsposten Främjande av spridning och visning av värdefull

film skall höjas med 1 milj.kr.

Utskottets ställningstagande innebär att motion Kr15 yrkande 2

i viss mån blir tillgodosedd.

dels att utskottets hemställan under 10 bort ha följande

lydelse:

10. beträffande beräknande av medel för anslagsposten

Främjande av spridning och visning av värdefull film

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Kr16 yrkande 2 i

motsvarande del och med anledning av proposition 1990/91:81 och

motion 1990/91:Kr15 yrkande 3 samt med avslag på motion

1990/91:Kr17 yrkande 2, båda motionerna i motsvarande del,

beslutar att för angivna ändamål under anslaget vid mom. 14

skall beräknas 11651000 kr.,

9. Beräknande av medel för anslagsposten Främjande av

spridning och visning av värdefull film (mom. 10)

Ingrid Sundberg, Lars Ahlmark och Lars Ahlström (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 14

börjar med "Bidraget till" och slutar med "avstyrks alltså" bort

ha följande lydelse:

I likhet med motionärerna ifrågasätter utskottet användningen

av vissa av de medel som anvisas till stöd för främjande av

spridning och visning av värdefull film. Bidrag har i stor

utsträckning lämnats till Folkets Husföreningarnas verksamhet.

Utskottet tillstyrker därför förslaget i motion Kr17 att

anslagsposten skall minskas med 2 milj.kr.

dels att utskottets hemställan under 10 bort ha följande

lydelse:

10. beträffande beräknande av medel för anslagsposten

Främjande av spridning och visning av värdefull film

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Kr17 yrkande 2 i

motsvarande del samt med anledning av proposition 1990/91:81 och

med avslag på motionerna 1990/91:Kr15 yrkande 3 och 1990/91:Kr16

yrkande 2, båda motionerna i motsvarande del, beslutar att för

angivna ändamål under anslaget vid mom. 14 skall beräknas

8651000 kr.,

10. Beräknande av medel för anslagsposten Bidrag till

filmkulturella insatser för barn och ungdom (mom. 12)

Alexander Chrisopoulos (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 16

börjar med "Utskottet anser" och slutar med "avstyrks sålunda"

bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening har motionärerna framfört vägande

skäl för en höjning av bidraget till filmkulturella insatser för

barn och ungdom. Därför bör riksdagen vid medelsberäkningen

anvisa 2 milj.kr. utöver vad regeringen föreslagit.

dels att utskottets hemställan under 12 bort ha följande

lydelse:

12. beträffande beräknande av medel för anslagsposten Bidrag

till filmkulturella insatser för barn och ungdom

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Kr13 yrkande 6 i

motsvarande del och med anledning av proposition 1990/91:81

beslutar att för angivna ändamål under anslaget vid mom. 14

skall beräknas 9025000 kr.,

11. Beräknande av medel för anslagsposten Stöd till biografer

(mom. 13)

Jan Hyttring och Stina Gustavsson (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 16

börjar med "Även i" och slutar med "avstyrks alltså " bort ha

följande lydelse:

Utskottet anser liksom motionärerna att det är angeläget att

stödet till biografer kan bibehållas på i stort sett samma nivå

som hittills. Riksdagen bör därför vid medelsberäkningen anvisa

2 milj.kr. utöver vad regeringen föreslagit.

dels att utskottets hemställan under 13 bort ha följande

lydelse:

13. beträffande beräknande av medel för anslagsposten Stöd

till biografer

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Kr15 yrkande 5 i

motsvarande del och med anledning av proposition 1990/91:81

beslutar att för angivna ändamål under anslaget vid mom. 14

skall beräknas 7000000 kr.,

12. Medelsanvisningen till Filmstöd (mom. 14)

Under förutsättning av bifall till reservation 9

Ingrid Sundberg, Lars Ahlmark och Lars Ahlström (alla m) anser

att utskottets hemställan under 14 bort ha följande lydelse:

14. beträffande medelsanvisningen till Filmstöd

att riksdagen dels med anledning av proposition 1990/91:81

och motionerna 1990/91:Kr16 yrkande 3 och 1990/91:Kr17 yrkande

3, dels med bifall till motionerna 1990/91:Kr13 yrkande 5,

1990/91:Kr14 yrkande 2, 1990/91:Kr15 yrkande 2 och 1990/91:Kr17

yrkande 2, dels med avslag på motionerna 1990/91:Kr331

yrkande 15, 1990/91:Kr13 yrkandena 2, 3, 4 och 6, 1990/91:Kr14

yrkandena 1 och 3, 1990/91:Kr15 yrkandena 1, 3, 4 och 5 samt

1990/91:Kr16 yrkandena 1 och 2, samtliga motioner i motsvarande

del, till Filmstöd för budgetåret 1991/92 under åttonde

huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 62229000 kr.

13. Medelsanvisningen till Filmstöd (mom. 14)

Under förutsättning av bifall till reservationerna 3 och 6

Margareta Fogelberg och Lola Björkquist (båda fp) anser att

utskottets hemställan under 14 bort ha följande lydelse:

14. beträffande medelsanvisningen till Filmstöd

att riksdagen dels med anledning av proposition 1990/91:81

och motionerna 1990/91:Kr331 yrkande 15, 1990/91:Kr15 yrkande 1,

1990/91:Kr16 yrkande 3 och 1990/91:Kr17 yrkande 3, dels med

bifall till motionerna 1990/91:Kr13 yrkandena 2, 4 och 5,

1990/91:Kr14 yrkandena 1, 2 och 3, 1990/91:Kr15 yrkandena 2 och

4 samt 1990/91:Kr16 yrkande 1, dels med avslag på motionerna

1990/91:Kr13 yrkandena 3 och 6, 1990/91:Kr15 yrkandena 3 och 5,

1990/91:Kr16 yrkande 2 samt 1990/91:Kr17 yrkande 2, samtliga

motioner i motsvarande del, till Filmstöd för budgetåret

1991/92 under åttonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag

på 96229000 kr.

14. Medelsanvisningen till Filmstöd (mom. 14)

Under förutsättning av bifall till reservationerna 4, 6, 7

och 11

Jan Hyttring och Stina Gustavsson (båda c) anser att

utskottets hemställan under 14 bort ha följande lydelse:

14. beträffande medelsanvisningen till Filmstöd

att riksdagen dels med anledning av proposition 1990/91:81

och motionerna 1990/91:Kr331 yrkande 15, 1990/91:Kr13 yrkande 2,

1990/91:Kr14 yrkande 1, 1990/91:Kr16 yrkandena 2 och 3 samt

1990/91:Kr17 yrkande 3, dels med bifall till motionerna

1990/91:Kr13 yrkandena 4 och 5, 1990/91:Kr14 yrkande 2 och 3,

1990/91:Kr15 yrkandena 1, 2, 3, 4 och 5 samt 1990/91:Kr16

yrkande 1, dels med avslag på motionerna 1990/91:Kr13

yrkande 3 och 6 samt 1990/91:Kr17 yrkande 2, samtliga motioner i

motsvarande del, till Filmstöd för budgetåret 1991/92 under

åttonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på

79229000 kr.

15. Medelsanvisningen till Filmstöd (mom. 14)

Under förutsättning av bifall till reservationerna 3, 5, 6

och 10

Alexander Chrisopoulos (v) anser att utskottets hemställan

under 14 bort ha följande lydelse:

14. beträffande medelsanvisningen till Filmstöd

att riksdagen dels med anledning av proposition 1990/91:81

och motionerna 1990/91:Kr331 yrkande 15, 1990/91:Kr15 yrkande 1,

1990/91:Kr16 yrkande 3 och 1990/91:Kr17 yrkande 3, dels med

bifall till motionerna 1990/91:Kr13 yrkande 2, 3, 4, 5 och 6,

1990/91:Kr14 yrkandena 1, 2 och 3, 1990/91:Kr15 yrkandena 2 och

4 samt 1990/91:Kr16 yrkande 1, dels med avslag på motionerna

1990/91:Kr15 yrkandena 3 och 5, 1990/91:Kr16 yrkande 2 samt

1990/91:Kr17 yrkande 2, samtliga motioner i motsvarande del,

till Filmstöd för budgetåret 1991/92 under åttonde

huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 103229000 kr.

16. Medelsanvisningen till Filmstöd (mom. 14)

Under förutsättning av bifall till reservationerna 6 och 8

Kaj Nilsson (mp) anser att utskottets hemställan under 14 bort

ha följande lydelse:

14. beträffande medelsanvisningen till Filmstöd

att riksdagen dels med anledning av proposition 1990/91:81

och motionerna 1990/91:Kr331 yrkande 15, 1990/91:Kr15 yrkande 3,

1990/91:Kr16 yrkande 3 och 1990/91:Kr17 yrkande 3, dels med

bifall till motionerna 1990/91:Kr13 yrkandena 4 och 5,

1990/91:Kr14 yrkande 2 och 3, 1990/91:Kr15 yrkandena 2 och 4

samt 1990/91:Kr16 yrkandena 1 och 2, dels med avslag på

motionerna 1990/91:Kr13 yrkandena 2, 3 och 6, 1990/91:Kr14

yrkande 1, 1990/91:Kr15 yrkandena 1 och 5 samt 1990/91:Kr17

yrkande 2, samtliga motioner i motsvarande del, till

Filmstöd för budgetåret 1991/92 under åttonde huvudtiteln

anvisar ett reservationsanslag på 67229000 kr.

Innehållsförteckning

Sammanfattning1

Propositionen2

Motionerna2

Motioner väckta under allmänna motionstiden 19912

Motioner väckta med anledning av proposition 1990/91:812

Bakgrund4

Sammanfattning av förslagen i propositionen5

Utskottet6

Vissa anslagsfrågor10

Hemställan17

Reservationer19

1. Filmstödets inriktning mot nyproduktion av svensk film samt

om fördelningen av filmfondens medel (v) 19

2. Utredning av förutsättningarna för svensk filmproduktion

(m)20

3. Beräknande av medel för anslagsposten Bidrag till

filmfonden (fp, v)20

4. Beräknande av medel för anslagsposten Bidrag till

filmfonden (c)21

5. Beräknande av medel för anslagsposten Produktionsgarantier

till svenska kortfilmer (v)21

6. Beräknande av medel för anslagsposten Bidrag till projekt

på filmområdet (fp, c, v, mp)22

7. Beräknande av medel för anslagsposten Främjande av

spridning och visning av värdefull film (c)22

8. Beräknande av medel för anslagsposten Främjande av

spridning och visning av värdefull film (mp)23

9. Beräknande av medel för anslagsposten Främjande av

spridning och visning av värdefull film (m)23

10. Beräknande av medel för anslagsposten Bidrag till

filmkulturella insatser för barn och ungdom (v)24

11. Beräknande av medel för anslagsposten Stöd till biografer

(c)24

12. Medelsanvisningen till Filmstöd (m)25

13. Medelsanvisningen till Filmstöd (fp)25

14. Medelsanvisningen till Filmstöd (c)25

15. Medelsanvisningen till Filmstöd (v)26

16. Medelsanvisningen till Filmstöd (mp)26