Bet. 1990/91:KrU4

Kulturutskottets

1990/91:KRU04

Vissa konstfrågor

Innehåll

Sammanfattning

Motionen

Utskottet

Hemställan

Reservation

1990/91

KrU4

Sammanfattning

I betänkandet behandlar utskottet en motion i vilken föreslås

en översyn och förändring av statens konstråds sammansättning

och arbetsformer samt av principerna för de statliga

konstförvärven. Utskottet avstyrker förslagen i motionen.

Motionen

1989/90:Kr244 av Kaj Nilsson (mp) vari yrkas

1. att riksdagen begär att regeringen skall göra en översyn i

syfte att lämna förslag till ett antal anställningsformer för

bild- och formkonstnärer av de medel som i dag inom konstrådet

utgår i form av kontraktsbundna uppdrag,

2. att riksdagen hos regeringen begär att konstrådets

styrelse ges en neutral och opartisk sammansättning,

3. att riksdagen hos regeringen begär en undersökning om

olika former för expertbistånd så att inte någon

intresseorganisation favoriseras,

4. att riksdagen begär att regeringen skall utreda

möjligheterna att kunna decentralisera besluts- och

upphandlingsärendena till resp. myndighet och region,

5. att riksdagen begär att regeringen i övrigt skall föreslå

lämpliga åtgärder till systemförändringar i enlighet med

motionen.

Statens konstråds sammansättning

Enligt instruktionen (1988:743) för statens konstråd skall

rådet bestå av nio ledamöter. En av ledamöterna är ordförande

och en är vice ordförande. För ledamöterna utom för ordföranden

skall det finnas ersättare.

Regeringen inhämtar förslag om ledamöter och ersättare från

byggnadsstyrelsen beträffande en ledamot och en ersättare,

Akademien för de fria konsterna beträffande två ledamöter och

två ersättare, Konstnärernas riksorganisation (KRO) beträffande

två ledamöter och två ersättare samt från Föreningen Sveriges

Konsthantverkare och Industriformgivare (KIF) beträffande en

ledamot och en ersättare.

Utöver de ordinarie ledamöterna och ersättarna har även en

företrädare för var och en av statens konstmuseer,

byggnadsstyrelsen och fortifikationsförvaltningen rätt att

närvara vid sammanträde med rådet och delta i rådets

överläggningar. Dessa tre får dock inte delta i rådets beslut.

För närvarande adjungeras en representant vardera för statens

konstmuseer och fortifikationsförvaltningen.

Statens konstråds uppgifter

Statens konstråd har enligt instruktionen till uppgift att

genom förvärv av konstnärliga arbeten till statens byggnader och

andra lokaler för statliga myndigheter verka för att

konstnärliga värden införlivas med samhällsmiljön.

Rådet skall vidare lämna statliga, kommunala och

landstingskommunala myndigheter samt enskilda personer och

företag information om förvärv av konstnärliga arbeten som är av

betydelse för samhällsmiljön samt i övrigt om konsten i denna

miljö. Hos rådet finns för sådana ändamål en diabildsamling och

ett kartotek med anknytning till den offentliga konsten.

Statens konstråds arbetsformer m.m.

I statens konstråds styrelses arbete deltar de ordinarie

ledamöterna och ersättarna samt de två adjungerade ledamöterna.

Rådet får inom sig utse särskilda delegationer för beredning

av ärenden. Av de fyra grupper som finns är en vilande. Övriga

bereder ärenden rörande anslagsframställning, remisser, budget,

information samt utställnings- och tävlingsverksamhet.

Vidare får rådet i en arbetsordning lämna över ärenden som är

av det slaget att de inte behöver prövas av rådet i sammanträde

till en eller flera ledamöter eller till någon som tjänstgör vid

rådet. I gällande arbetsordning från år 1988 anges att de fem

ordinarie ledamöter i rådet, som är konstnärer, och deras fem

ersättare, som också är konstnärer, har rådets uppdrag att som

projektledare bereda frågor som rör kostnadsram för projekt med

byggnadsanknuten karaktär, program för konstrådets insatser för

större projekt, förslag till konstnär för uppdrag, bedömning av

skisser samt förslag till konsult för fast konst. Projektledarna

skall i beredningsarbetet samråda med byggande myndighet samt

med brukarparten. Projektledarna beslutar i fråga om bedömning

från konstnärlig synpunkt av slutförda arbeten. Vidare svarar de

för inköp och utplacering av stafflikonst, grafik och smärre

skulpturer såväl i ny- och ombyggnadsprojekt som i befintliga

och förhyrda lokaler inom de ramar som konstrådet fastställt.

Innan statens konstråd beslutar om förvärv av sådana

konstnärliga arbeten som skall anbringas fast eller om utförande

av tävlingsförslag, skall berörda myndigheter beredas tillfälle

att yttra sig. Dessa har således möjlighet att både delta i det

förberedande arbetet och att framföra sina synpunkter inför

beslut i rådet.

De konstnärer som så önskar gör intresseanmälningar, vilka

förtecknas hos konstrådet i en särskild liggare, som ställs till

projektledarnas förfogande.

Parallella skissuppdrag förekommer enligt uppgift i ca 20 % av

samtliga skissuppdrag i anslutning till kontraktsbundna uppdrag.

Tävlingar anordnas mera sällan, bl.a. mot bakgrund av de

kostnader sådana medför.

Översyn av statens konstråds organisation och rutiner

Statens konstråds ordförande har den 1 oktober 1990 till

regeringen överlämnat en översyn av organisation och rutiner vid

statens konstråd.

I översynen jämförs konstrådets och museernas inköp.

Ordföranden anför att den konst som konstrådet köper väljs med

samma stränga kvalitetsregler som de som museerna tillämpar vid

sina inköp. En jämförelse mellan moderna museets och konstrådets

inköp visar att några stora kvalitetsskillnader inte torde

föreligga. I översynen föreslås vissa förändringar av

verksamheten i syfte att höja effektiviteten och möjliggöra en

enklare och tydligare beslutsprocess. Genom rationaliseringar av

konstanskaffningen skall en större del av förvärvsanslaget komma

konstnärerna till godo.

Stödet till konstnärerna

Regeringen har angivit kulturen som ett prioriterat område

under perioden 1989/90 -- 1991/92. Resultaten av

konstnärsutredningens översyn av de statliga insatserna för att

förbättra konstnärsskapets villkor -- redovisade i betänkandet

(SOU 1990:39) Konstnärens villkor -- samt remissyttrandena över

denna avses läggas till grund för förslag till riksdagen i 1991

års budgetproposition.

Utskottet

Statens konstråd skall verka för att konstnärliga värden

införlivas med samhällsmiljön. Rådet skall i detta syfte förse

statens arbetslokaler med ny svensk konst. Därigenom skall också

konstnärer beredas arbete och inkomster. Konstrådet skall också

informera om den konst som förvärvats. En kort redovisning av

konstrådets verksamhet m.m. har lämnats i det föregående i detta

betänkande.

I motion Kr244 (mp) begärs en snabb översyn av statens

konstråds verksamhet i syfte att förändra dess sammansättning,

arbetsformer m.m.

Enligt motionen måste krav på objektivitet i konstrådets

verksamhet särskilt beaktas. Därför bör enligt motionärens

mening konstnärer och representanter för deras organisationer

inte vara ledamöter i konstrådets styrelse och inte heller ges

ett avgörande inflytande på fördelningen av uppdrag till

konstnärer m.m. Konstrådets styrelse bör ges en neutral och

opartisk sammansättning (yrkande 2). En undersökning begärs av

formerna för expertbistånd vid inköp av konst så att inte någon

intresseorganisations medlemmar favoriseras (yrkande 3). Vidare

anförs att det är angeläget att beslut om förvärv av konst

decentraliseras till icke närmare angivna regioner och till

berörda myndigheter (yrkande 4). I överläggningar inför sådana

decentraliserade beslut skall delta arbetsgivare, fackliga

organisationer, av staten utsedda representanter för

tjänstemännen m.fl. Vidare skall "lämplig konstsakkunnig"

anlitas för konstnärlig rådgivning. Statens konstråd bör enligt

motionen ges mera övergripande uppgifter, såsom planering av

projekt, budgetfrågor, dokumentation, m.m.

Utskottet erinrar om att styrelsen för statens konstråd utses

av regeringen. Därvid inhämtar regeringen beträffande sammanlagt

tre av de ordinarie nio ledamöterna och tre av de åtta

ersättarna förslag från två konstnärsorganisationer, nämligen

från Konstnärernas riksorganisation (KRO) och Föreningen

Sveriges Konsthantverkare och Industriformgivare (KIF). De fem

ordinarie ledamöter och fem ersättare i rådet som är konstnärer

ansvarar inför konstrådet som projektledare för beredning av

frågor om projekt med byggnadsanknuten konst samt för beslut om

bedömning av färdigställda projekt och beslut om inköp av sådan

konst som inte är fast byggnadsanknuten.

Utskottet vill i sammanhanget också redovisa att JO år 1988

bedömt huruvida jäv borde anses föreligga mot de ledamöter av

Sveriges bildkonstnärsfonds styrelse, som utsetts av KRO resp.

KIF, när styrelsen för fonden fattade beslut om

organisationsbidrag till dessa organisationer. JO uttalade bl.a.

att det förhållandet att dessa ledamöter av fondens styrelse

utsetts genom organisationernas försorg ingalunda medförde att

dessa personer därigenom får ställning som legala företrädare

för resp. organisation.

Utskottet erinrar också om att konstrådets styrelseordförande

nyligen gjort en översyn av konstrådets verksamhet och till

regeringen överlämnat förslag om vissa förändringar av rutinerna

vid konstrådet i syfte att bl.a. göra beslutsprocessen enklare

och tydligare.

Då det gäller motionärens önskemål om en decentralisering av

statens konstråds beslut till berörda myndigheter vill utskottet

erinra om att konstrådets arbete sker i nära kontakt med

myndigheterna.

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att

riksdagen avslår motion Kr244 yrkandena 2, 3 och 4.

I motionen hemställs (yrkande 5) även om förslag från

regeringen om förändringar som innebär att statens konstråd

skall iaktta affärsmässighet vid upphandling av konst.

Enligt instruktionen får statens konstråd anordna tävlingar om

förvärv av konstnärligt arbete. Bl.a. mot bakgrund av de

kostnader tävlingar medför, anordnas sådana dock mera sällan,

och då beträffande större projekt. Utskottet har inhämtat att 20

% av skissuppdragen i anslutning till kontraktsbundna uppdrag är

parallella skissuppdrag. Genom den sakkunskap som bl.a.

konstnärsledamöterna tillför rådet får detta en god överblick

över bild- och formkonstområdet i landet. I den nyligen gjorda

översynen av konstrådets organisation och rutiner har rådets

ordförande framhållit att vid rådets inköp iakttas samma stränga

kvalitetskrav som de som museerna tillämpar vid sina inköp och

att några stora kvalitetsskillnader mellan rådets och exempelvis

moderna museets inköp inte torde föreligga. I sammanhanget bör

också nämnas att statens konstråds uppdrag under tiden 1937 --

1987 -- vilka redovisas i skriften "Konsten är på väg att bliva

allas ..." -- haft en stor spridning. Över 600 konstnärer har

engagerats under perioden och av dem har omkring två tredjedelar

erhållit ett uppdrag. Färre än 30 konstnärer har erhållit fyra

eller flera uppdrag. Utskottet anser att det av kvalitetsskäl

inte är lämpligt att, såsom föreslås i motionen, tillämpa

reglerna för statlig upphandling vid konstrådets förvärv av

konst. Prisfrågan får inte vara huvudmotiv vid konstförvärv. Mot

denna bakgrund och med hänvisning till vad som i övrigt har

anförts avstyrker utskottet motion Kr244 i här aktuell del

(yrkande 5).

Slutligen hemställs i motionen att översynen av konstrådets

verksamhet skall syfta till ett förslag från regeringen om olika

slags anställningsformer för bild- och formkonstnärer (yrkande

1). De medel som i dag utgår till kontraktsbundna uppdrag skall

användas till anställning av konstnärer inom olika berörda

myndigheter. Statens konstråd skall ansvara för ledigkungörande

m.m. av sådana tjänster.

Utskottet anser att man med den modell som motionären förordar

riskerar att begränsa den mångfald som nu finns i fråga om

uppdrag.

Under våren 1990 avslutade konstnärsutredningen sitt arbete

genom att avge betänkandet (SOU 1990:39) Konstnärens villkor.

Betänkandet har remissbehandlats. Avsikten är att förslag om

förbättringar av de konstnärliga yrkesutövarnas villkor skall

föreläggas riksdagen i nästa års budgetproposition.

Mot bakgrund av det anförda föreslår utskottet att riksdagen

avslår motion Kr244 i vad avser yrkande 1.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande sammansättningen av statens konstråds

styrelse m.m. samt frågan om anställning av konstnärer

att riksdagen avslår motion 1989/90:Kr244 yrkandena 1--4,

res. 1 (mp)

2. beträffande tillämpning av affärsmässiga principer vid

förvärv av konst till statens byggnader m.m.

att riksdagen avslår motion 1989/90:Kr244 yrkande 5.

res. 2 (mp) - motiv.

Stockholm den 6 november 1990

På kulturutskottets vägnar

Ingrid Sundberg

Närvarande: Ingrid Sundberg (m), Åke Gustavsson (s), Maja

Bäckström (s), Berit Oscarsson (s), Jan Hyttring (c), Anders

Nilsson (s), Lars Ahlmark (m), Sylvia Pettersson (s), Erkki

Tammenoksa (s), Leo Persson (s), Lars Ahlström (m), Margareta

Fogelberg (fp), Stina Gustavsson (c), Alexander Chrisopoulos

(v), Kaj Nilsson (mp), Ulla Berg (s) och Lola Björkquist (fp).

Reservation

1. Sammansättningen av statens konstråds styrelse m.m. samt

frågan om anställning av konstnärer (mom. 1)

Kaj Nilsson (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 4 börjar

med "Enligt motionen" och på s. 5 slutar med "och 4" bort ha

följande lydelse:

Utskottet anser i likhet med motionären att en översyn bör

göras av verksamheten vid statens konstråd och av principerna

för de statliga konstförvärven.

Kraven på objektivitet i konstrådets verksamhet bör särskilt

beaktas. Därför bör konstnärer och representanter för deras

organisationer inte ingå i konstrådets styrelse och inte heller

ges ett avgörande inflytande på fördelningen av uppdrag till

konstnärer. Konstrådets styrelse bör ges en neutral och opartisk

sammansättning. Den bör även fortsättningsvis utses av

regeringen, men regeringen bör inte inhämta förslag beträffande

ledamöter och ersättare i rådet från konstnärsorganisationer.

En undersökning bör göras av formerna för expertbistånd vid

inköp av konst i syfte att omöjliggöra att någon

intresseorganisations medlemmar favoriseras. Det är angeläget

att beslut om förvärv av konst decentraliseras och att

arbetsgivare, fackliga organisationer, av staten utsedda

representanter för tjänstemännen m.fl. deltar i beslut om

konstförvärv vid berörda myndigheter. Därvid bör lämplig

konstsakkunnig anlitas för konstnärlig rådgivning. Statens

konstråd bör ges mera övergripande uppgifter, såsom planering av

projekt, budgetfrågor, dokumentation, m.m.

Utskottet anser således att riksdagen bör bifalla motion Kr244

yrkandena 2--4.

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 5 börjar

med "Slutligen hemställs" och slutar med "yrkande 1" bort ha

följande lydelse:

Översynen av konstrådets verksamhet skall också syfta till ett

förslag från regeringen om olika slags anställningsformer för

bild- och formkonstnärer. De medel som i dag utgår till

kontraktsbundna uppdrag skall i stället användas till

anställning av konstnärer inom olika berörda myndigheter.

Statens konstråd skall ansvara för ledigkungörande m.m. av

sådana tjänster. Utskottet tillstyrker således motion Kr244

yrkande 1.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande

lydelse:

1. beträffande sammansättningen av statens konstråds

styrelse m.m. samt frågan om anställning av konstnärer

att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Kr244 yrkandena

1--4 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet

anfört,

2. Tillämpning av affärsmässiga principer vid förvärv av konst

till statens byggnader m.m. (mom. 2, motiveringen)

Kaj Nilsson (mp) anser att den del av utskottets yttrande som

på s. 5 börjar med "Enligt instruktionen" och slutar med

"(yrkande 5)" bort ha följande lydelse:

Utskottet anser inte att affärsmässiga principer bör tillämpas

vid statlig upphandling av konst. Mot denna bakgrund avstyrks

motion Kr244 yrkande 5.