Bet. 1990/91:KrU8

Kulturutskottets betänkande

1990/91:KRU08

Lotterifrågor

Innehåll

Sammanfattning

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

1990/91

KrU8

Sammanfattning

I betänkandet behandlas tolv motioner om lotterifrågor.

Merparten av yrkandena i dessa syftar till att -- genom ändring

av lotterilagstiftningen -- folkrörelsernas möjlighet att själva

finansiera sin verksamhet skall förbättras.

Utskottet föreslår att riksdagen skall uttala sig för att en

översyn av lotterilagen skall komma till stånd. Översynen bör

göras av en utredning vari ingår representanter för de i

riksdagen företrädda partierna. Utskottet anger i fem punkter

vilket uppdrag utredningen bör ha.

Utskottet avstyrker i övrigt motionskraven. Dessa innebär

bl.a. önskemål om att riksdagen skall ta ställning för att

behållningen från fyra omgångar av Trisslotteriet skall

tillfalla folkrörelserna, att lotterilagen omedelbart skall

ändras i vissa närmare angivna avseenden, att spel på

utbetalningsautomater skall tillåtas och att riksdagen skall

uttala sig för att en utredning om kasinoverksamhet i Sverige

kommer till stånd.

Vid betänkandet har fogats fyra reservationer.

Motionerna

1989/90:Kr255 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas

9. att riksdagen hos regeringen begär förslag om en kultur-

och folkrörelsefond i enlighet med de riktlinjer som anges i

motionen,

1989/90:Kr401 av Sten Andersson i Malmö (m) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om ett kasino i Malmö.

1989/90:Kr402 av Isa Halvarsson och Elver Jonsson (fp) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om behovet av att ändra reglerna för de

ideella organisationernas små lotterier.

1989/90:Kr404 av Karin Israelsson (c) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

angående förbud mot kontantvinster i bingospel.

Motiveringen återfinns i motion 1989/90:So228.

1989/90:Kr408 av Eva Johansson och Margareta Israelsson (s)

vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att anordna ett statligt lotteri

där behållningen skall tillfalla barn- och

ungdomsorganisationernas verksamhet.

1989/90:Kr410 av Göthe Knutson och Gullan Lindblad (m) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om tillsättande av utredare som skyndsamt

bl.a utformar lag och regler för kasinoverksamhet i Sverige.

1989/90:Kr411 av Inger Schörling och Gösta Lyngå (mp) vari

yrkas att riksdagen beslutar att 1 % av intäkterna från de av

staten ordnade lotterierna skall gå till ungdomsverksamhet som

stärker den sociala gemenskapen enligt vad som anförts i

motionen.

1989/90:Kr412 av Iris Mårtensson och Sinikka Bohlin (s) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att 1 % av ett statligt lotteri öronmärks

för föreningar som vänder sig till de ungdomar som i dag står

utanför föreningsverksamheten -- de "bortglömda" ungdomarna.

1989/90:Kr413 av andre vice talman Christer Eirefelt m.fl.

(fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att fyra nya Trisslotterier

skall anordnas till förmån för folkrörelserna.

1989/90:Kr416 av Jan Hyttring m.fl. (c) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär att en parlamentarisk

utredning tillsätts som skyndsamt utreder de frågor beträffande

folkrörelsernas självfinansiering som aktualiseras i motionen,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om insatser för att lösa folkrörelsernas

akuta finansieringssvårigheter.

1989/90:Kr504 av andre vice talman Christer Eirefelt m.fl.

(fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om vikten av att öka de ideella

organisationernas andel av spelmarknaden,

1989/90:Kr509 av Bo Lundgren m.fl. (m) vari yrkas

2. att riksdagen hos regeringen begär utredning om en

utökning av ideella organisationers andel av den totala

spelmarknaden,

3. att riksdagen beslutar att penningvinster i lokala,

regionala och riksomfattande föreningslotterier skall tillåtas

enligt vad som anförts i motionen,

4. att riksdagen beslutar slopa den beloppsmässiga

begränsningen för penningvinster i föreningslotterier,

5. att riksdagen beslutar slopa tillståndsplikten för lokala

föreningslotterier bedrivna från fast försäljningsställe,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om automatspel,

7. att riksdagen hos regeringen begär förslag om rätt för

ideella organisationer att anordna lotterier av samma typ som

det s.k. Trisslotteriet,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om ideella organisationers rätt att utveckla

nya spelformer.

Inledning

Beträffande innehållet i lotterilagstiftningen,

punktskattelagstiftningen på lotteriområdet samt

utskottsbehandlingen av lotterimotioner förra året hänvisar

utskottet i första hand till utskottets betänkande 1989/90:KrU2.

Nämnda betänkande innehåller även en redovisning för verksamhet

som bedrivs av Aktiebolaget Tipstjänst, Svenska Penninglotteriet

AB och AB Trav och Galopp (ATG).

Beträffande riksdagens senaste ställningstagande i frågan om

AB Tipstjänsts stöd till idrotten hänvisar utskottet till

finansutskottets betänkande 1989/90:FiU36. Riksdagen biföll

reservation 1 och i övrigt utskottets hemställan (rskr.

1989/90:288).

I fråga om skattereformens effekter för de ideella

folkrörelserna hänvisas främst till proposition 1989/90:110 s.

641 och skatteutskottets betänkande 1989/90:SkU30 s. 59 och

78 samt bilaga 1:4, som innehåller yttrande av kulturutskottet

(yttr. 1989/90:KrU8y).

En utredningsman har gjort en översyn av beskattningen av de

spel som bedrivs av ATG, Svenska Penninglotteriet AB och AB

Tipstjänst. Utredningen -- spelskatteutredningen -- har lagt

fram betänkandet (SOU 1990:56) Skatt på lotterier och spel.

Betänkandet bereds för närvarande i regeringskansliet. I

proposition 1990/91:33 har förslag om ändring i lagen (1984:351)

om totalisatorskatt lagts fram. Propositionen behandlas av

skatteutskottet i betänkandet 1990/91:SkU4.

Folkrörelsernas samarbetsorgan för lotterifrågor (FSL) har i

skrivelser till regeringen tidigare i år hemställt att

folkrörelserna skall få ett extra stöd i form av behållningen

från fyra omgångar av Trisslotteriet samt att lotterilagen

och föreskrifter som anknyter till denna skall ändras i en rad

avseenden i syfte att öka folkrörelsernas resurser genom ökade

lotteriintäkter.

I en skrivelse till regeringen den 28 april 1989 hemställde

Gert Karlsson och Bill Fransson -- som hade

utrednings-/förhandlingsuppdrag avseende möjligheterna att

utveckla turismen på Gotland resp. i Norrbotten -- att

regeringen skulle tillsätta en utredning med uppgift att belysa

förutsättningarna för kasinoverksamhet i Sverige.

Utskottet

Under en följd av år har motioner väckts om ändringar i

lotterilagen (1982:1011) genom vilken den spel- och

lotteriverksamhet närmare regleras som inte är statlig och inte

består i totalisatorverksamhet. I flertalet fall har syftet med

motionskraven varit att de förordade ändringarna skulle

förbättra folkrörelsernas möjligheter att, som ett komplement

till samhällets stöd, själva finansiera sin verksamhet. Även

förslag av annan natur men med samma syfte har väckts. Som

närmare redovisas i det följande har riksdagen efter förslag av

regeringen genomfört vissa lagstiftningsåtgärder i det angivna

syftet.

Också i år har ett antal motioner väckts på lotteriområdet.

Yrkandena innehåller krav som avser dels frågan om

tillsättandet av en parlamentarisk utredning på lotteriområdet

och andra övergripande frågor om folkrörelsernas framtida

lotteriverksamhet, dels konkreta -- och i flertalet fall

omedelbara -- åtgärder rörande folkrörelsernas lotteriverksamhet

eller sådan verksamhet till förmån för dem, dels frågan om

tillåtande av automatspel samt kasinon av internationell typ,

dels ock frågan om stöd till viss ungdomsverksamhet genom

lotterier.

Utskottet tar först upp till behandling motionsyrkandena om

en parlamentarisk utredning på lotteriområdet och andra

övergripande frågor om folkrörelsernas framtida

lotteriverksamhet. Motionsyrkandena kan sammanfattas på

följande sätt. I motion Kr416 (c) begärs att en parlamentarisk

utredning tillsätts som skyndsamt utreder vissa i motionerna

angivna frågor. Lotterilagstiftningen bör anpassas till modern

teknik, och lotterinämndens uppgifter bör ses över med hänsyn

till de kontrollmöjligheter i övrigt som numera finns (yrkande

1). I motion Kr504 (fp) framställs ett yrkande om att villkoren

för folkrörelsernas spel och lotterier skall förbättras i syfte

att öka de ideella organisationernas andel av spelmarknaden

(yrkande 1). Ett likartat yrkande (yrkande 2) framställs i

motion Kr509 (m). I denna motion begärs också att de ideella

organisationerna skall få rätt att utveckla nya spelformer

(yrkande 8). Enligt motion Kr255 (c) bör en kultur- och

folkrörelsefond skapas (yrkande 9).

Våren l988 beslöt riksdagen om ändringar i lotterilagen, som

syftade till att dels göra folkrörelsernas lotterier mer

attraktiva, dels öka föreningarnas utbyte av den spelverksamhet

som förekommer. Folkrörelserna gavs vissa möjligheter till

penningvinster i lotterier och bingospel. Vidare blev alla

varulotterier, dvs. även bingo med enbart varuvinster,

skattefria. En sänkning av skatten på bingospel med

penningvinster från 5,5 % till 3 % av omsättningen genomfördes.

Slutligen genomfördes ett flertal administrativa förenklingar.

Bl.a. ersattes tillståndstvånget för vissa lokala lotterier med

en registrering.

Som utskottet framhöll i ifrågavarande riksdagsärende är

frågan om hur spelmarknaden utvecklas beroende av i vilken

utsträckning föreningarna förmår att utnyttja de ökade

möjligheter till intäkter av lotterier och spel som ändringarna

innebar. Uppgifter om effekterna i angivna hänseende ger belägg

för att, som en följd av att penningvinster i bingospelet

tilläts och att bingoskatten sänktes, omsättningen i sådana spel

ökat icke obetydligt och att nettobehållningen blivit betydligt

större än tidigare. Det torde vara framför allt idrottsrörelsen

som dragit fördel av de ökade inkomstmöjligheterna på bingospel.

Utskottet har vid en rad tillfällen understrukit den viktiga

roll som folkrörelserna spelat och alltjämt spelar för det

svenska samhällets utveckling (se bl.a. bet. l989/90:KrU3). Ett

aktivt föreningsliv är av stor betydelse för att människorna

skall bli delaktiga i det fortsatta samhällsbyggandet. Det är

därför viktigt att insatser i form av ideellt arbete får stöd

och uppmuntran. Utskottet vill också erinra om att utskottet i

olika sammanhang behandlat frågor om stöd till och villkoren för

verksamhet som bedrivs av vissa av folkrörelserna, nämligen

idrottsrörelsen, ungdomsorganisationerna och de fria

trossamfunden. Att utskottet haft anledning att närmare bedöma

verksamheten inom dessa folkrörelser -- men däremot inte

exempelvis handikapprörelsen och nykterhetsrörelsen -- är en

konsekvens av den ärendefördelning som gäller inom riksdagen.

Utskottet gör mot bakgrund av det anförda följande bedömning

av de här aktuella motionsyrkandena. Det är angeläget att

folkrörelserna även i fortsättningen får ett statligt ekonomiskt

stöd. Möjligheterna att inom överskådlig tid väsentligt öka

detta stöd måste emellertid bedömas som begränsade. Med hänsyn

härtill framstår det som nödvändigt att ytterligare åtgärder

vidtas för att förbättra möjligheterna för folkrörelserna att

själva finansiera sin verksamhet. Traditionellt har för många

folkrörelser spel- och lotteriverksamhet varit av stor betydelse

för finansiering av denna verksamhet. I de nu aktuella

motionerna och i tidigare behandlade motioner -- liksom av

folkrörelserna i olika sammanhang -- har en rad omständigheter

åberopats som leder till slutsatsen att den nuvarande

lagstiftningen inte ger folkrörelserna tillräckliga möjligheter

att utveckla och förnya den spel- och lotteriverksamhet som

bedrivs av dem och att ta till vara de tekniska landvinningar

som redan utnyttjas av de statliga spelbolagen. Det anförda

talar för att en översyn av lotterilagen bör komma till stånd.

Även andra omständigheter talar för en sådan översyn.

Lotterilagen är inte tillfredsställande utformad i systematiskt

hänseende. Vidare är reglerna för vissa lotteriformer

komplicerade, och det finns skäl att närmare undersöka om vissa

lotteriformer kan avregleras.

Utskottet har inhämtat att överväganden syftande till en

översyn av lotterilagen pågår inom regeringskansliet. Utskottet

anser att riksdagen bör uttala sig för att en sådan skall komma

till stånd. Huvudsyftet med översynen bör vara att

lotterilagstiftningen skall ges ett sådant innehåll att den i

förhållande till nuvarande lagstiftning ger ett ökat utrymme för

de folkrörelser som så önskar att finansiera sin verksamhet

genom lotterier och spel. Översynen bör göras av en utredning

vari ingår representanter för de i riksdagen företrädda

partierna.

I enlighet med det ovan anförda bör den förordade

lotteriutredningen ha följande uppdrag.

l. En lagteknisk översyn av lotterilagen skall göras.

2. Möjligheterna att avreglera vissa lotteriformer och att i

övrigt förenkla regelsystemet skall undersökas.

3. Möjligheterna att utforma reglerna så att datorteknik och

annan ny teknik kan utnyttjas för utvecklande av nya lotteri-

och spelformer och för modifiering av de nuvarande skall

undersökas.

4. Vid sina överväganden skall utredningen särskilt beakta hur

behovet av kontroll bör tillgodoses.

5. Utredningen skall vara oförhindrad att även i övrigt ta upp

frågor som regleras i lotterilagen.

Vad utskottet sålunda anfört om tillsättandet av en

lotteriutredning bör riksdagen med anledning av motion Kr4l6

yrkande l, motion Kr504 yrkande l samt motion Kr509 yrkandena 2

och 8 som sin mening ge regeringen till känna.

Det i motion Kr255 framställda yrkandet om en kultur- och

folkrörelsefond innebär att en sådan fond skall byggas upp med

en andel -- ca 10 % -- av skatter, avgifter och rörelseöverskott

som tillfaller staten genom spel och lotterier (yrkande 9).

Som utskottet framhöll förra året (bet. 1989/90:KrU2), då ett

i princip identiskt yrkande behandlades, finns det enligt

utskottets mening inte skäl att upprätta en fristående fond för

att ge statligt stöd till kultur- och folkrörelsesektorerna.

Behovet av stöd till dessa får i enlighet med det synsätt som

tidigare kommit till uttryck prövas i budgetsammanhang.

Motionsyrkandet avstyrks således.

Av de föreliggande motionsyrkandena om konkreta -- och i

flertalet fall omedelbara -- åtgärder rörande folkrörelsernas

lotteriverksamhet eller sådan verksamhet till förmån för dem

tar utskottet först upp tre yrkanden som avser det av Svenska

penninglotteriet bedrivna Trisslotteriet eller motsvarande

lotteri bedrivet av ideella organisationer. I motionerna Kr413

(fp) och Kr416 (c) yrkande 2 framställs krav som innebär att

under ett år behållningen från fyra omgångar -- enligt motion

Kr413 fyra extra omgångar -- av Trisslotteriet skall tillfalla

folkrörelserna. I motion Kr509 (m) formuleras ett likartat

yrkande på det sättet att ideella organisationer skall få rätt

att anordna lotterier av samma typ som Trisslotteriet (yrkande

7). Det uttryckliga syftet med yrkandena i de två förstnämnda

motionerna är att stöd till folkrörelserna skall utgå på angivna

sätt i avvaktan på mera genomgripande förändringar av

lotterilagstiftningen.

Utskottet har inhämtat att nettobehållningen av en normal

omgång av Trisslotteriet kan beräknas till ca 42 milj.kr.

Utskottet vill här erinra om de uttalanden som gjordes under

våren om effekterna för de ideella folkrörelserna av 1991 års

skattereform. I proposition 1989/90:110 anfördes att effekterna

bör följas upp med särskild uppmärksamhet och att -- om det vid

en sådan genomgång skulle visa sig att icke avsedda effekter

uppkommer -- motverkande åtgärder självfallet bör vidtas

(s.641). Dessa bör redovisas senast i budgetpropositionen

1991. I sammanhanget framhålls att man måste se till

helhetsbilden när utfallet bedöms. Uttalandena vann starkt stöd

under riksdagsbehandlingen. På området väckta motioner avslogs.

Utskottet gör följande bedömning. Den av regeringen

förutskickade uppföljningen av effekterna av skattereformen för

folkrörelserna, som riksdagen ställde sig positiv till och som

skall redovisas inom två månader, bör inte föregripas. Det bör

också i detta sammanhang erinras om att regeringen har att ta

ställning till beslut av riksdagen under våren 1990 rörande AB

Tipstjänsts stöd till idrotten.

Utskottet avstyrker på grund av det anförda motionsyrkandena.

I den mån motion Kr509 i här aktuell del syftar till ändring av

lotterilagen -- något som yrkandets formella utformning tyder på

-- hänvisar utskottet till att utskottet i det föregående

förordat en översyn av lotterilagen.

Vissa andra -- i samma motion, Kr509 (m), framställda --

yrkanden påkallar inte någon riksdagens åtgärd. Utskottet

hänvisar även i fråga om dessa yrkanden till den i det

föregående förordade utredningen (yrkandena 3, 4 och 5). Av

samma skäl avstyrks motion Kr402 (fp), vari tas upp frågan om

bl.a. kontrollavgifter för lotterier.

Som ovan angetts har folkrörelserna tillförts ökade intäkter

som en följd av ändringarna i lotterilagen 1988, bl.a.

innebärande att penningvinster i bingospel tillåts. Utskottet

kan inte tillstyrka att denna möjlighet att ordna lotterier med

penningvinster nu tas bort. Motion Kr404 (c) avstyrks därför.

I fråga om tillåtande av vissa spelformer -- automatspel

samt kasinon av internationell typ -- finns skäl anföra

följande.

S.k. enarmade banditer och andra automatspel som ger vinst i

form av pengar, värdebevis, spelpolletter eller liknande

(utbetalningsautomater) får efter tillstånd anordnas på fartyg i

internationell trafik (7 § lotterilagen). I övrigt får sådant

spel inte förekomma enligt lotterilagen. Förbudet infördes år

1979, sedan riksdagen under hänvisning till risken för sociala

skadeverkningar begärt förslag till sådant förbud.

I sammanhanget bör erinras om att beträffande s.k.

förströelsespel -- dvs. spel på automater som inte ger vinst

eller som ger vinst endast i form av frispel på automater --

gäller lagen (1982:636) om anordnande av visst automatspel.

Enligt motion Kr509 (m) bör lotterilagen ändras så att den --

som föreslogs av 1987 års lotteriutredning -- ger möjlighet för

regeringen att ge tillstånd till anordnande av spel på

utbetalningsautomater (yrkande 6).

Utskottet anser att de skäl som tidigare åberopats för

förbudet mot sådant spel talar för att förbudet skall gälla även

i fortsättningen. Motionsyrkandet avstyrks därför.

Frågan om tillåtande av kasinon av internationell typ i

Sverige har vid en rad tillfällen behandlats av regering och

riksdag. Hitintills har önskemål om tillåtande av sådan

kasinoverksamhet avvisats. Hos regeringen aktualiserades frågan

ånyo förra året, nämligen genom en skrivelse från de personer

som tilldelats utrednings-/förhandlingsuppdrag om möjligheter

att utveckla turismen på Gotland resp. i Norrbotten. Ärendet är

beroende på regeringens prövning.

Enligt utskottets mening bör denna prövning inte föregripas

och avstyrker därför motionerna Kr401 (m) och Kr410 (m).

Yrkandena har till syfte att kasinoverksamhet skall komma till

stånd, enligt motion Kr401 i Malmö och enligt motion Kr410 under

en försöksperiod i tre län, nämligen Värmland, Gotland och

Norrbotten.

Utskottet tar slutligen upp till behandling tre motioner om

stöd till viss ungdomsverksamhet genom lotterier.

I två av motionerna, Kr411 (mp) och Kr412 (s), framställs

yrkanden som har till syfte att en procent av intäkterna från de

statliga lotterierna skall gå till olika former av

ungdomsverksamhet. Enligt den tredje motionen, Kr408 (s), bör

det ordnas ett statligt lotteri vars behållning skall användas

till barn- och ungdomsorganisationernas verksamhet.

Utskottet anser att frågan om storleken av det statliga stödet

till ungdomsverksamhet bör prövas utifrån en bedömning av vilket

faktiskt behov av stöd som föreligger. Stödets storlek bör

således inte göras beroende av hur framgångsrika de statliga

lotterierna är. Motionerna Kr411 och Kr412 avstyrks således.

Även motion Kr408 avstyrks. Utskottet anser nämligen att stor

restriktivitet bör iakttas då det gäller önskemål om anordnandet

av särskilda statliga lotterier.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande tillsättandet av en lotteriutredning

att riksdagen med anledning av motionerna 1989/90:Kr416

yrkande 1, 1989/90:Kr504 yrkande 1 samt 1989/90:Kr509 yrkandena

2 och 8 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet

anfört,

2. beträffande en kultur- och folkrörelsefond

att riksdagen avslår motion 1989/90:Kr255 yrkande 9,

res. 1 (c)

3. beträffande Trisslotterier

att riksdagen avslår motionerna 1989/90:Kr413, 1989/90:Kr416

yrkande 2 och 1989/90:Kr509 yrkande 7,

res. 2 (m, fp, c)

4. beträffande vissa ändringar i lotterilagen

att riksdagen avslår motionerna 1989/90:Kr402 samt

1989/90:Kr509 yrkandena 3, 4 och 5,

5. beträffande avskaffande av penningvinster i bingospel

att riksdagen avslår motion 1989/90:Kr404,

6. beträffande tillåtande av spel på utbetalningsautomater

att riksdagen avslår motion 1989/90:Kr509 yrkande 6,

res. 3 (m)

7. beträffande kasinon

att riksdagen avslår motionerna 1989/90:Kr401 och

1989/90:Kr410,

res. 4 (m)

8. beträffande stöd till ungdomsverksamhet från intäkterna

av de statliga lotterierna

att riksdagen avslår motionerna 1989/90:Kr411 och

1989/90:Kr412,

9. beträffande statligt lotteri för barn- och

ungdomsorganisationernas verksamhet

att riksdagen avslår motion 1989/90:Kr408.

Stockholm den 20 november 1990

På kulturutskottets vägnar

Åke Gustavsson

Närvarande: Åke Gustavsson (s), Maja Bäckström (s), Berit

Oscarsson (s), Anders Nilsson (s), Lars Ahlmark (m), Sylvia

Pettersson (s), Erkki Tammenoksa (s), Leo Persson (s), Lars

Ahlström (m), Margareta Fogelberg (fp), Stina Gustavsson (c),

Alexander Chrisopoulos (v), Kaj Nilsson (mp), Eivor Husing (s),

Göran Åstrand (m), Lola Björkquist (fp) och Stina Eliasson (c).

Reservationer

1. En kultur- och folkrörelsefond (mom. 2)

Stina Gustavsson och Stina Eliasson (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar

med "Som utskottet" och slutar med "avstyrks således" bort ha

följande lydelse:

Tidigare väckta förslag av företrädare för centerpartiet om

inrättande av en kultur- och folkrörelsefond, som skulle

tillföras en del av de medel som inflyter till staten genom spel

och lotterier, har mött ett positivt gensvar. Det beräknas att

staten genom skatter, avgifter och rörelseöverskott från spel

och annan lotteriverksamhet under förra budgetåret tillfördes

inkomster i storleksordningen 5 miljarder kronor. Mot denna

bakgrund -- och med beaktande av att inkomsterna nått denna

storleksordning som en följd av att staten dränerat

intäktsmöjligheterna för folkrörelse- och kultursektorn --

framstår det som naturligt att en fond tillskapas. Detta bör ske

med utgångspunkt i de riktlinjer som anges i motion Kr255.

Följande bör gälla.

En organisationskommitté bör tillkallas snarast möjligt.

Kommittén skall utforma förslag till regler för fondens styrning

och förvaltning samt formulera utkast till utdelningsprinciper.

Regeringen skall förelägga vårriksdagen 1991 erforderliga

förslag. Under nästa budgetår avsätts 250 milj. kr. till fonden.

Påföljande år ökas avsättningen till 450 milj. kr. Den första

utdelningen ur fonden skall göras i november nästa år. Fonden

skall inrikta sin anslagsgivning på nydanande och utvecklande

insatser samt investeringar. Kulturinstitutionernas grundbehov

skall också i fortsättningen täckas genom direkta statsanslag.

Styrelsen bör utses av riksdagen eller regeringen. Såväl

kulturell som finansiell kompetens skall finnas företrädd i

styrelsen. För de skilda kulturområdena bör finnas särskilda

kommittéer, som har ansvaret för bedömningen av

bidragsansökningar.

Vad utskottet sålunda anfört med anledning av motion Kr255

yrkande 9 bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels att moment 2 i utskottets hemställan bort ha följande

lydelse:

2. beträffande en kultur- och folkrörelsefond

att riksdagen med anledning av motion 1989/90:Kr255 yrkande 9

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

2. Trisslotterier (mom. 3)

Lars Ahlmark (m), Lars Ahlström (m), Margareta Fogelberg (fp),

Stina Gustavsson (c), Göran Åstrand (m), Lola Björkquist (fp)

och Stina Eliasson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar

med "Utskottet vill" och på s. 7 slutar med "av lotterilagen"

bort ha följande lydelse:

I det föregående har utskottet framhållit den viktiga roll

folkrörelserna spelar i vårt samhälle. Folkrörelserna har fått

en allt svårare ekonomisk situation, något som i icke obetydlig

utsträckning sammanhänger med 1989 och 1990 års skattebeslut.

Riksdagen var dock klart medveten om att skattereformen kunde få

negativa ekonomiska konsekvenser för folkrörelserna. Riksdagen

förutsatte därför vid skattebeslutet under våren att motverkande

åtgärder skulle kunna behöva sättas in för att kompensera

folkrörelserna. Det är uppenbart att sådana åtgärder behövs och

det finns därför inte skäl att avvakta budgetpropositionen innan

vissa åtgärder sätts in. Bl.a. vid uppvaktning inför utskottet

har Folkrörelsernas samarbetsorgan för lotterifrågor (FSL)

framhållit att det finns goda möjligheter att snabbt ge ett

omedelbart ökat stöd till en betydande del av folkrörelserna om

fyra extra omgångar av Trisslotteriet ordnas och överskottet av

det tillförs FSL för fördelning mellan de

folkrörelseorganisationer som är anslutna till FSL. Kostnaden

för staten blir ingen eller mycket begränsad.

Utskottet tillstyrker att riksdagen med anledning av

motionerna Kr413 (fp), Kr416 (c) yrkande 2 och Kr509 (m) yrkande

7 som sin mening ger regeringen till känna att fyra extra

omgångar av Trisslotteriet bör ordnas och att behållningen bör

tillfalla folkrörelserna att fördelas enligt regeringens

bestämmande.

dels att moment 3 i utskottets hemställan bort ha följande

lydelse:

3. beträffande Trisslotterier

att riksdagen med anledning av motionerna 1989/90:Kr413,

1989/90:Kr416 yrkande 2 och 1989/90:Kr509 yrkande 7 som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

3. Tillåtande av spel på utbetalningsautomater (mom.6)

Lars Ahlmark, Lars Ahlström och Göran Åstrand (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 7 börjar

med "Utskottet anser" och slutar med "avstyrks därför" bort ha

följande lydelse:

Som framhålls i motion Kr509 (m) föreslog 1987 års

lotteriutredning att regeringen skulle kunna ge tillstånd till

sådant automatspel som ger vinst i form av pengar, värdebevis,

spelpolletter eller liknande. Förslaget tillstyrktes av

flertalet remissinstanser. Utskottet delar motionärernas

uppfattning att automatspel bör tillåtas i enlighet med vad som

föreslogs av 1987 års lotteriutredning. Den av utskottet i det

föregående förordade nya lotteriutredningen bör få i uppdrag att

lägga fram förslag om erforderliga ändringar i lotterilagen. Vad

utskottet sålunda anfört bör riksdagen med anledning av motion

Kr509 yrkande 6 som sin mening ge regeringen till känna.

dels att moment 6 i utskottets hemställan bort ha följande

lydelse:

6. beträffande tillåtande av spel på utbetalningsautomater

att riksdagen med anledning av motion 1989/90:Kr509 yrkande 6

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

4. Kasinon (mom. 7)

Lars Ahlmark, Lars Ahlström och Göran Åstrand (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 7 börjar

med "Enligt utskottets" och på s. 8 slutar med "och Norrbotten"

bort ha följande lydelse:

Utskottet delar den uppfattning som kommit till uttryck i den

i det föregående redovisade framställningen till regeringen om

en utredning med uppgift att belysa förutsättningarna för

kasinoverksamhet i Sverige. Vad utskottet sålunda anfört bör

riksdagen med anledning av motionerna Kr401 och Kr410 som sin

mening ge regeringen till känna.

dels att moment 7 i utskottets hemställan bort ha följande

lydelse:

7. beträffande kasinon

att riksdagen med anledning av motionerna 1989/90:Kr401 och

1989/90:K410 som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,