Bet. 1990/91:KrU9

Kulturutskottets betänkande

1990/91:KRU09

Tilläggsbudget I inom utbildningsdepartementets område

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

1990/91

KrU9

Sammanfattning

I betänkandet behandlas förslag som lagts fram av regeringen

om anslag m.m. på tilläggsbudget I inom

utbildningsdepartementets område samt motioner som väckts med

anledning av förslagen.

Utskottet tillstyrker att medel anvisas till statsbidrag --

347 milj.kr. -- för uppförande av en ny musikteaterbyggnad i

Göteborg. Vidare tillstyrker utskottet att

biblioteksersättningen i enlighet med överenskommelse mellan

upphovsmannaorganisationerna skall räknas upp; grundbeloppet för

hemlån av originalverk höjs med 6 öre till 69 öre och övriga

grundbelopp i motsvarande mån. Medel för ändamålet föreslås bli

anvisade med 5862000 kr. mot av regeringen -- som en följd

av ett förbiseende -- föreslagna 5682000 kr. Utskottet

tillstyrker att riksdagen för svensk del godkänner riktlinjer

för en utbyggnad av TV-utbytet med Finland och anvisar

erforderliga medel för kostnaderna under innevarande budgetår.

I fråga om centralmuseernas bevaknings- och

utvecklingsresurser föreslår regeringen att -- med ändring av

tidigare beslut -- anvisade särskilda medel, totalt 20 milj.kr.,

skall få användas som en allmän förstärkning av basverksamheten

vid centralmuseerna och, om särskilda skäl föreligger, vid en

utökad krets av museer. Däremot föreslås inte några ytterligare

medel för att tillgodose museernas behov av bevakning. Utskottet

avstyrker samtliga motionskrav i denna del.

Förslag till en ändring i pliktexemplarslagen tillstyrks.

Vidare föreslår utskottet att en i propositionen gjord anmälan

om överskridande av anslaget för bidrag till regional

musikverksamhet inte skall föranleda något uttalande av

riksdagen. Överskridandet har skett som en följd av att under

sommaren överenskommelse om det statliga bidraget till

musikverksamheten för kalenderåret 1990 träffats.

Vid betänkandet har fogats fyra reservationer.

Propositionen

Regeringen har i proposition 1990/91:25 med förslag om

tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1990/91

bilaga 4 (utbildningsdepartementet) under littera E. Forskning

och forskarutbildning, avsnittet med rubriken Fråga om rätten

att besluta om vite enligt pliktexemplarslagen, under littera G.

Kulturverksamhet m.m. samt under littera H. Massmedier m.m.

dels under avsnittet med rubriken Fråga om rätten att

besluta om vite enligt pliktexemplarslagen (s. 13) föreslagit

riksdagen att anta det i propositionen framlagda förslaget till

lag om ändring i lagen (1990:895) om ändring i lagen

(1978:487) om pliktexemplar av skrifter och ljud- och

bildupptagningar,

dels under anslaget G 2 (s. 17--18) föreslagit riksdagen

att till Bidrag till utvecklingsverksamhet inom kulturområdet

m.m. på tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret

1990/91 anvisa ett reservationsanslag på 347000000 kr.,

dels under anslaget G 7 (s. 18--19) föreslagit riksdagen

1. att godkänna vad i propositionen anförts om

biblioteksersättningens grundbelopp för budgetåret 1990/91,

2. att till Ersättning åt författare m.fl. för utlåning av

deras verk genom bibliotek m.m. på tilläggsbudget I till

statsbudgeten för budgetåret 1990/91 anvisa ett förslagsanslag

på 5682000 kr.,

dels under anslaget G 14 (s. 19--20) berett riksdagen

tillfälle att ta del av vad i propositionen anförts om

överskridande av anslaget Bidrag till regional musikverksamhet

budgetåret 1990/91,

dels under anslagen G 30 och G 31 (s. 20--22) föreslagit

riksdagen

1. att godkänna vad i propositionen anförts om ändrad

användning av anvisade medel till bevakning och

utvecklingsverksamhet vid de centrala museerna,

2. att bemyndiga regeringen att använda ifrågavarande

medelsram för kostnader avseende en utökad krets av museer i

enlighet med vad i propositionen förordats,

dels under anslaget H 23 (s. 22--26) föreslagit riksdagen

1. att godkänna de riktlinjer som har förordats i

propositionen avseende överföring av en finländsk TV-kanal,

avsedd för vidaresändning i kabelnät, till orter i Sverige,

2. att till Utbyte av TV-sändningar mellan Sverige och

Finland på tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret

1990/91 anvisar ett förslagsanslag på 90 000 kr.

Lagförslaget har intagits i bilaga till betänkandet.

Motionerna

1990/91:Kr1 av Ingrid Sundberg m.fl. (m, fp, c) vari yrkas

1. att riksdagen avslår regeringens förslag,

2. att riksdagen beslutar att till Centrala museer:

Förvaltningskostnader på tilläggsbudget I till statsbudgeten för

budgetåret 1990/91 anvisa ett reservationsanslag på 14000000

kr.

1990/91:Kr2 av Jan Hyttring och Stina Gustavsson (c) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts rörande metoder och omfattning för utbyggande

av de finländska TV-sändningarna till nya områden i Sverige.

1990/91:Kr3 av Inger Schörling m.fl. (mp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om uppräkningen av grundbeloppen,

2. att riksdagen till G 7. Ersättning åt författare m.fl. för

utlåning av deras verk genom bibliotek m.m. på tilläggsbudget I

till statsbudgeten för budgetåret 1990/91 anvisar ett

förslagsanslag på 8 500 000 kr.

1990/91:Kr4 av Kaj Nilsson m.fl. (mp) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om att medlen bör användas för utvecklingsverksamhet.

1990/91:Kr5 av Berndt Ekholm m.fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om användningen av basresursen,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att regeringen, efter samråd med

centralmuseerna, fördelar basresursen,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att under innevarande budgetår, inom den

av regeringen föreslagna anslagsramen, avsätta 1,5 milj.kr. för

"Historieprojektet",

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att regeringen ger statens kulturråd i

uppdrag att ytterligare utreda och föreslå åtgärder för att

varaktigt sänka bevakningskostnaderna,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att inriktningen skall vara att

centralmuseernas bevakningskostnader i sin helhet bör täckas,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att de tio centralmuseerna framöver

anvisas medel för förnyelse och utveckling i enlighet med

proposition 1989/90:100.

Ärendets beredning

Utskottet har ordnat en utfrågning beträffande förslagen i

propositionen om centralmuseernas bevaknings- och

utvecklingskostnader (anslagen G 30 och G 31). Därvid har

information lämnats och synpunkter framförts av företrädare för

utbildningsdepartementet, Livrustkammaren, Skoklosters slott och

Hallwylska museet, Nordiska museet, statens historiska museer

och statens konstmuseer.

Utskottet

Fråga om rätten att besluta om vite enligt pliktexemplarslagen

Utskottet tillstyrker att riksdagen antar det vid

propositionen fogade förslaget till lag om ändring i lagen

(1990:895) om ändring i lagen (1978:487) om pliktexemplar av

skrifter och ljud- och bildupptagningar (bilaga till

betänkandet).

G 2. Bidrag till utvecklingsverksamhet inom kulturområdet m.m.

Frågan om att bygga en ny musikteater i Göteborg och västra

Sverige har diskuterats i ett par decennier och med särskild

intensitet under slutet av 1980-talet.

Hösten 1989 beslöt kommunfullmäktige i Göteborg -- med ändring

av tidigare beslut om förläggning av den nya musikteatern till

Gamla Ullevi -- att teatern skall uppföras på Packhuskajen vid

Lilla Bommens hamn under förutsättning dels att i ärendet

aktuella planfrågor kan lösas, dels att erforderliga ekonomiska

bidrag kan erhållas från staten, kommuner i västra Sverige samt

företag och enskilda.

I propositionen redovisas hur finansieringen av teatern skall

ske. I kostnadsläget i september 1990 kostnadsberäknas

musikteaterbyggnaden till 530 milj.kr.

Utskottet -- som vid olika tillfällen framhållit

angelägenheten av att musikteaterfrågan får en lösning --

tillstyrker regeringens förslag att under anslaget Bidrag till

utvecklingsverksamhet inom kulturområdet m.m. 347 milj.kr.

ställs till regeringens disposition för att projektet skall

kunna realiseras.

G 7. Ersättning åt författare m.fl. för utlåning av deras verk

genom bibliotek m.m.

Från anslaget utgår s.k. biblioteksersättning till litterära

upphovsmän och översättare för att deras verk lånas ut genom

folk- och skolbibliotek. Ersättningen, som årligen tillförs

Sveriges författarfond, beräknas på grundval av vissa belopp per

hemlån och referensexemplar. För närvarande uppgår grundbeloppet

till 63 öre per hemlån och 2 kr. 52 öre per referensexemplar av

originalverk och till hälften av nämnda belopp per hemlån resp.

referensexemplar av verk i svensk översättning.

Vid medelsanvisningen för budgetåret 1990/91 har riksdagen för

biblioteksersättningen efter förslag av regeringen beräknat ett

preliminärt belopp på 61532000 kr. (prop. 1989/90:100, bil.

10, s. 348, bet. KrU18, rskr. 220).

Regeringens förhandlare har den 29 mars 1990 träffat en

överenskommelse med Sveriges författarförbund, Föreningen

svenska tecknare och Svenska fotografernas förbund om

biblioteksersättningens grundbelopp för budgetåren 1990/91 och

1991/92. Enligt överenskommelsen skall grundbeloppet för hemlån

av originalverk vara 69 öre budgetåret 1990/91 och 77 öre

budgetåret 1991/92. Regeringen har den 3 maj 1990 godkänt

överenskommelsen.

Den sålunda träffade överenskommelsen innebär, att regeringen

åtagit sig att föreslå riksdagen att för innevarande budgetår

räkna upp grundbeloppet för hemlån av originalverk med sex öre

och övriga grundbelopp i motsvarande mån. Med utgångspunkt i de

föreslagna grundbeloppen har regeringen beräknat medelsbehovet

för biblioteksersättningen till 67394000 kr. Uppenbarligen

av förbiseende har det ytterligare medelsbehovet (67394000

kr. -- 61532000 kr.) angetts till 5682000 kr. i stället

för rätteligen 5862000 kr.

Motionärerna bakom motion Kr3 (mp) vill att grundbeloppet för

hemlån av originalverk skall bestämmas till 72 öre och att

övriga belopp skall höjas i motsvarande mån (yrkande 1). De

föreslår därför en medelsanvisning av 8,5 milj.kr. (yrkande 2).

Som utskottet tidigare framhållit (bet. 1988/89:KrU16 s. 12)

måste det finnas starka skäl för att riksdagen inte skall godta

innehållet i en överenskommelse som träffats mellan regeringen

och upphovsmannaorganisationerna med stöd av den

förhandlingsordning som nu gäller och som lades fast år 1985.

Sådana skäl föreligger inte i fråga om den överenskommelse som

träffats rörande biblioteksersättningen för bl.a. budgetåret

1990/91. Utskottet tillstyrker på grund av det anförda

regeringens förslag i fråga om biblioteksersättningens

grundbelopp. Yrkande 1 i motion Kr3 avstyrks därför.

Som en följd av detta ställningstagande och med hänvisning

till den ovan redovisade medelsberäkningen anser utskottet att

riksdagen med anledning av regeringens förslag och -- av

formella skäl -- även av motion Kr3 yrkande 2 under anslaget bör

anvisa 5862000 kr. på tilläggsbudget I.

G 14. Bidrag till regional musikverksamhet

Under denna rubrik har i statsbudgeten för innevarande

budgetår förts upp ett förslagsanslag på 170500000 kr.

Det statliga bidraget till den regionala musikverksamheten

fastställs genom årliga förhandlingar mellan staten och

Landstingsförbundet.

Överenskommelse om statligt bidrag till den regionala

musikverksamheten för kalenderåret 1990 har fastställts den 21

juni 1990. Landstingsförbundets styrelse har samma dag godkänt

överenskommelsen. Regeringen godkände överenskommelsen den 28

juni 1990.

Överenskommelsen mellan staten och Landstingsförbundet innebär

att statsbidraget till den regionala musikverksamheten 1990

skall uppgå till 197,5 milj.kr. under utbildningsdepartementets

huvudtitel. Därtill kommer ersättning för tjänstemusik och

högvaktsmusik under försvarsdepartementets huvudtitel som 1990

uppgår till 12,5 milj.kr.

Det ankommer på regeringen att följa upp konsekvenserna av den

träffade överenskommelsen.

Regeringen har därför i beslut den 4 oktober 1990 medgivit att

detta anslag får överskridas med 27 milj.kr. för budgetåret

1990/91. I propositionen anförs att överskridandet är av den

storleksordningen att regeringen bör informera riksdagen i

frågan. Förhandlingar om statsbidrag till den regionala

musikverksamheten för kalenderåret 1991 pågår för närvarande.

Utskottet anser att vad som anförs i propositionen om

överskridande av anslaget inte påkallar något uttalande av

riksdagen.

G 30. Centrala museer: Förvaltningskostnader

G 31. Centrala museer: Vissa kostnader för utställningar och

samlingar m.m.

I årets budgetproposition (prop. 1989/90:100, bil. 10, s. 393)

föreslogs under anslaget Centrala museer: Förvaltningskostnader

en ökad medelsanvisning på 10 milj.kr. för de centrala museernas

bevakningskostnader. Medlen skulle fördelas av regeringen.

Riksdagen beslöt i enlighet med förslaget men uttalade samtidigt

-- med hänvisning till att statens kulturråd tidigare fått

regeringens uppdrag att följa museernas planering,

dimensionering och kostnadstäckning av bevakningsfunktionen --

att regeringen, när kulturrådet redovisat sina överväganden,

borde återkomma till riksdagen med förslag om medel på

tilläggsbudget om detta skulle befinnas nödvändigt för att

upprätthålla en oförändrad bevakningsnivå (bet. KrU 21, s. 12).

Statens kulturråd har redovisat ett underlag för fördelningen

mellan centralmuseerna av nämnda medelsram. I anslutning härtill

har museerna anmält ett ytterligare förstärkningsbehov för

bevakning under budgetåret 1990/91 av ca 14 milj.kr., varav ca

12 milj.kr. avser statens konstmuseer.

För innevarande budgetår har de centrala museerna under

reservationsanslaget Centrala museer: Vissa kostnader för

utställningar och samlingar m.m. tilldelats en ytterligare

medelsram på likaledes 10 milj.kr. för utvecklingsverksamhet

(bet. KrU21, s. 15). Denna ram står till kulturrådets

disposition för fördelning mellan museerna.

Efter en argumentering (prop. s. 21) som närmare redovisas i

det följande, föreslås i propositionen att med ändring av

tidigare beslut anvisade medel, tillhopa 20 milj.kr., för

bevakning och utvecklingsverksamhet vid de centrala museerna

skall utgöra en allmän förstärkning av museernas basverksamhet.

Det föreslås vidare -- under hänvisning till behovet att

tillgodose även angelägna behov hos statsunderstödda museer

utanför centralmuseikretsen, bland dem Thielska galleriet -- att

riksdagen bemyndigar regeringen att, i den mån särskilda skäl

föreligger, använda medlen även för kostnader avseende andra

museer än de tio centralmuseerna. Det föreslås att regeringen

skall få fördela medlen.

Motionärerna bakom motion Kr1 (m, fp, c) motsätter sig

regeringens förslag. Efter en hänvisning till att regeringens

förslag innebär att denna sätter sig över riksdagens beslut och

föreslår att bevakningsbehoven får vägas mot andra angelägna

uppgifter, anför motionärerna följande.

Vi finner detta orimligt. Att på detta sätt sätta sig över ett

beslut av en enhällig riksdag och därmed starkt försvåra

museernas planläggning och verksamhet visar på en oförmåga att

föra en samlad och konsekvent museipolitik. För centralmuseerna

innebär förslaget att de inte har något val. Utvecklingsarbetet

får anstå -- säkerheten och ansvaret för befintliga samlingar

innebär att medlen i första hand måste användas för bevakning.

Riksdagen bör enligt motionen på tilläggsbudget anvisa 14

milj.kr. att användas för centralmuseernas bevakningskostnader.

I det ovan sagda ligger också att motionärerna motsätter sig

att redan anvisade medel skall få användas för kostnader

avseende en utökad krets museer. I denna del intar motionärerna

bakom motion Kr5 (s) samma ståndpunkt (yrkande 1).

I propositionen anförs -- med hänvisning till

förstärkningsresursen på 20 milj.kr. -- att den gjorda

satsningen, jämte de kraftiga förstärkningar som härutöver

kommit vissa museer till del, får anses anmärkningsvärd i

rådande statsfinansiella läge och jämfört med de insatser som i

övrigt gjorts på kulturområdet. Det är därför inte rimligt,

anförs det, att statsbudgeten belastas med en ytterligare utgift

för att täcka centralmuseernas bevakningskostnader. I det

uppkomna läget bör i stället museerna ges möjlighet att utnyttja

den redan anvisade förstärkningen som en fri basresurs, inom

vilken bevakningsbehoven får vägas mot andra angelägna

uppgifter. I sammanhanget erinras om vad som anfördes i årets

budgetproposition angående möjligheten att väga in nödvändiga

bevakningskostnader vid bestämningen av entréavgifternas

storlek. Föredragande statsrådet vill se förslaget som en

fortsatt utveckling mot ett system där museerna själva får väga

angelägenheten av alla olika medelsbehov och tillgängliga

inkomster mot varandra.

Utskottet konstaterar således att regeringen inte ansett sig

kunna föreslå att riksdagen anvisar ytterligare medel avsedda

för museernas bevakning. Utskottet anser att det inte är möjligt

att inta en annan ståndpunkt i det rådande statsfinansiella

läget. Samtidigt vill utskottet framhålla vikten av att museerna

har en hög bevakningsnivå. På centralmuseerna -- likaväl som på

många andra museer -- finns föremål som har stor betydelse för

vårt kulturarv eller som eljest har stort värde. I anslutning

härtill bör framhållas att kulturrådet uttalat att några

väsentliga nedskärningar av nuvarande bevakningskostnader på

kort sikt inte kan ske med bibehållen säkerhetsstandard.

I enlighet med det anförda -- och då den av utskottet ordnade

utfrågningen visar att det inte är möjligt för museerna att

genom omprioriteringar omedelbart skapa ökat utrymme för att

täcka bevakningskostnader -- återstår, såvitt utskottet kan

finna, inte någon annan utväg än den i propositionen angivna för

att lösa de problem som finns för innevarande budgetår.

Utskottet tillstyrker därför regeringens förslag att här

aktuella medel skall vara en fri resurs som utgör en allmän

förstärkning av museernas basverksamhet. Vad som upplysts i

ärendet visar att det är motiverat att, om särskilda skäl

föreligger, basresursen skall få användas även för kostnader

avseende andra museer än centralmuseerna.

Utskottets ställningstagande innebär att utskottet tillstyrker

propositionen och avstyrker motionerna Kr1 och Kr5 yrkande 1.

Enligt motion Kr5 (s) bör basresurserna fördelas efter samråd

med centralmuseerna (yrkande 2). Inriktningen skall vara att

centralmuseernas bevakningskostnader i sin helhet skall täckas

(yrkande 5). Vid fördelningen är det befogat att det

utvecklingsprojekt som betecknas Den svenska historien ges ett

stöd på 1,5 milj.kr., så att fortsatt planering på central och

regional nivå görs möjlig (yrkande 3). Även motion Kr4 (mp) har

till syfte att nämnda projekt skall prioriteras vid

medelsfördelningen.

Utskottet anser det vara självklart att regeringen kommer att

fördela basresurserna först efter samråd med centralmuseerna.

Med hänsyn till att dessa, som bl.a. utfrågningen i utskottet

visar, ger hög prioritet åt projektet Den svenska historien --

ett projekt avseende en stor central utställning och

kompletterande utställningar på länsmuseerna -- och till

föreliggande behov av resurser till bevakning finns det enligt

utskottets mening befogad anledning utgå från att tillgängliga

basresurser fördelas i enlighet med det synsätt som kommer till

uttryck i motionerna.

Utskottet anser således att motionerna Kr5 yrkandena 2, 3 och

5 samt Kr4 inte erfordrar någon riksdagens åtgärd.

I ett längre perspektiv kan det inte ankomma på regeringen --

och än mindre på riksdagen -- att göra en bedömning av vilka

resurser centralmuseerna skall avsätta för bevakningskostnader.

Som ovan anges vill föredragande statsrådet se förslagen i

propositionen som en fortsatt utveckling mot ett system där

museerna själva får väga angelägenheterna av olika medelsbehov

och tillgängliga insatser mot varandra. En sådan utveckling är

enligt utskottets mening naturlig med hänsyn till bl.a. att den

största sakkunskapen om olika delar av museiverksamheten finns

på museerna; regeringen och riksdagen bör främst göra

övergripande bedömningar i fråga om verksamhet och

resursfördelning. I det sagda ligger bl.a. att det i framtiden

får ankomma på museerna att inom ramen för tillgängliga medel

skapa utrymme för utvecklingsinsatser. Med hänvisning till det

anförda -- och då budgetpropositionen 1991 läggs fram inom kort

-- avstyrker utskottet motion Kr5 (s) yrkande 6.

Vad som anförts i det föregående leder också till slutsatsen

att det i första hand ankommer på centralmuseerna själva att ta

initiativ syftande till sådana rationaliseringar, att -- som det

uttrycks i propositionen -- de administrativa kostnaderna på

sikt kan minska och resurser frigöras för verksamhetsutveckling.

Utskottet förutsätter dock att, med hänsyn till angelägenheten

av snara insatser i angivna syfte, regeringen noga följer frågan

och om så visar sig nödvändigt tar initiativ till överläggningar

med museerna i frågan. Motion Kr5 (s) yrkande 4 avstyrks.

H 23. Utbyte av TV-sändningar mellan Sverige och Finland

De nuvarande sändningarna av finländska TV-program över

Storstockholmsområdet tillkom på initiativ från de svenska och

finländska statsministrarna och har pågått sedan den 1 juli

1986. Tillståndet för sändningarna har innehafts av

Riksförbundet Finska föreningar i Sverige (numera Sverigefinska

Riksförbundet). För verksamheten finns en särskild lag som

gäller till utgången av år 1991.

Den 1 december 1988 inleddes sändningar av en svensk

programkanal över Helsingforsområdet. TV-utbytet bedrivs enligt

en ömsesidighetsmodell och bekostas på likställda villkor

länderna emellan.

Som närmare redovisas i propositionen har en studie gjorts om

metoder för att vidga TV-utbytet mellan Sverige och Finland.

Enligt denna är för svensk del tre huvudalternativ möjliga inom

de närmaste åren. Det första är distribution via marksändare.

Det andra är programöverföring via det fiberoptiska nätet (det

digitala riksnätet) till kabelnät. Det tredje är utsändning via

olika typer av satelliter för dels individuell mottagning med

parabolantenn, dels kabelnätsdistribution.

I juni månad i år kom den svenske utbildningsministern och den

finländske trafikministern överens om principerna för det

fortsatta TV-utbytet mellan Sverige och Finland. Möjligheter bör

ges till mottagning av en finländsk TV-kanal i kabel-TV-nät på

ett tjugotal orter i Sverige. Överföringen till dessa kabelnät

bör ske via televerkets fiberoptiska nät och

överföringskostnaderna betalas av svenska staten.

Innan utskottet redovisar regeringens förslag i propositionen

bör här nämnas följande.

Under år 1990 kommer de svenska sändningarna i Finland att

utvidgas så att den svenska kanalen blir tillgänglig i större

delen av södra Finland. Kanalen sänds från fyra marksändare och

når härigenom en stor del av de svenskspråkiga finländarna.

Förslaget i propositionen innebär enligt regeringens bedömning

att Sverige uppnår motsvarande ambitionsnivå.

Regeringen föreslår att riksdagen skall godkänna i

propositionen förordade riktlinjer avseende överföring av en

finländsk TV-kanal, avsedd för vidaresändning i kabelnät, till

orter i Sverige.

Sammanfattningsvis bör -- enligt propositionen -- riktlinjerna

för verksamheterna vara följande.

En finländsk TV-kanal överförs med statligt stöd via det

fiberoptiska distributionsnätet till en plats på varje aktuell

ort. Alla kabelnätsoperatörer på dessa orter ges möjlighet att

ansluta sig och infoga den finländska kanalen i resp. utbud.

Kabeloperatörerna står själva för kostnaderna för denna

anslutning och för överföring till det egna kabelnätet samt för

upphovsrättsersättningar. Erfarenheter av intresset för den

finländska kanalen på resp. ort avgör om överföringen till orten

skall fortsätta.

Det bör ankomma på regeringen att fastställa de orter som bör

omfattas av överföringarna. De i sammanhanget aktuella orterna

är för närvarande följande: Borlänge, Borås, Eskilstuna,

Fagersta, Gävle, Göteborg, Helsingborg, Hudiksvall, Jönköping,

Karlskoga, Karlstad, Köping, Linköping, Malmö, Norrköping,

Nyköping, Skövde, Sundsvall, Trollhättan, Uddevalla, Umeå,

Uppsala, Västerås och Örebro.

I Göteborgsområdet kan viss spridning även ske till kabelnät i

Partille och Mölndal. Tillfälliga kapacitetsbrister i fibernätet

medför att utbyggnaden till Uddevalla kommer att ske något

senare än för övriga orter.

De kabelnät i Storstockholmsområdet och Norrbotten som

hittills vidaresänt den finländska kanalen resp. marksändningar

av de ordinarie TV-kanalerna i Finland som finns tillgängliga

inom dessa områden, påverkas inte av den föreslagna utbyggnaden.

De tillkommande kostnaderna för staten beräknas för

helårsverksamhet uppgå till 11,9 milj.kr. För innevarande

budgetår beräknas kostnaden till 90000 kr. Nödvändiga

förberedelser gör att huvuddelen av verksamheten kan inledas

först ca sex till tolv månader efter att ett principbeslut har

tagits i enlighet med de riktlinjer som förordats i

propositionen. Några upphovsrättskostnader utöver dem som staten

nu bekostar för sändningar över Storstockholmsområdet är inte

aktuella. På samma vis som gäller för vidaresändning i kabelnät

av satellitkanaler bärs upphovsrättskostnader enligt gällande

avtal av kabeloperatörer och anslutna hushåll.

I enlighet med det anförda föreslår regeringen att ett

förslagsanslag på 90000 kr. anvisas på tilläggsbudget I.

Utskottet, som anser att det är glädjande att en fortsatt

utbyggnad av utbytet av TV-sändningar mellan Sverige och Finland

nu kan komma till stånd, tillstyrker att riksdagen godkänner de

i propositionen föreslagna riktlinjerna för verksamheten och

anvisar föreslagna medel.

Med anledning av propositionen har i denna del väckts motion

Kr2 (c).

Motionärerna -- som inte motsätter sig regeringens förslag --

anser att den bästa spridningen av finländska TV-program i

Sverige uppnås genom utbyggnad av marksändare på ett antal

orter. Mot denna bakgrund föreslår de att finländska sändningar

så snart som möjligt skall inledas från sändarna i Västerås,

Uppsala, Örebro, Norrköping, Skövde och Göteborg. Sådana

sändningar kommer att täcka flertalet av de orter som föreslås i

propositionen, anser motionärerna. Det bör också vara möjligt

att komplettera med ytterligare sändare i ett senare skede.

Motionärerna motsätter sig inte heller att en kompletterande

distribution till vissa orter -- särskilt där frekvensbrist kan

komma att råda -- sker med den teknik som regeringen valt.

Utnyttjande av satellitdistribution som komplement till det

markbundna nätet är också ett intressant alternativ som ingående

bör prövas, anför motionärerna.

Med anledning av motionen har utskottet inhämtat följande

uppgifter.

Investeringskostnaden för en utbyggnad av sex marksändare kan

uppskattas till omkring 32 milj.kr. Den årliga driftskostnaden

kan beräknas till omkring 13 milj.kr. Nya marksändare kan tas i

bruk 12--18 månader efter det beslut fattats i ärendet.

Med utgångspunkt i att utbyggnaden inte bör inkräkta på det

tredje eller fjärde rikstäckande TV-nätet är frekvenstillgången

på de orter som nämns i motionen särskilt problematisk i

Göteborg, Skövde och Örebro.

De årliga driftskostnaderna för komplettering av

ortstäckningen -- utöver marksändningar -- kan uppskattas till

ca 6 milj.kr. för distribution via fibernät till 10--12 orter,

resp. 20--30 milj.kr. för satellitdistribution.

En stor kostnadspost utgörs även av ersättning till

rättighetshavarna. Vid marksändningar kommer

upphovsrättsersättningen att grundas på det totala antalet

hushåll inom täckningsområdet. Ersättningsnivån fastställs i

förhandlingar och kan förväntas bli hög i jämförelse med övriga

kostnadsposter inom det svensk-finländska TV-utbytet. En

möjlighet för att slippa betala en ersättning som grundar sig på

majoriteten av icke-finsktalande hushåll i dessa delar av landet

är att använda betal-TV-teknik.

Utskottet vill med anledning av motionen framhålla följande.

Det regeringsförslag om den svenska delen av det fortsatta

TV-utbytet mellan Sverige och Finland som utskottet tillstyrkt i

det föregående har som tidigare angetts tagits fram i enlighet

med en överenskommelse mellan den svenske utbildningsministern

och den finländske trafikministern. Redan denna omständighet

talar för att motionen inte bör föranleda någon riksdagens

åtgärd. Till det sagda kommer att den lämnade redovisningen

visar att ett bifall till motionsförslaget skulle innebära en

betydande budgetbelastning. Anmärkas bör härvidlag att vissa av

de fasta installationer som nu kommer att göras i enlighet med

den träffade svensk-finländska överenskommelsen inte kommer att

kunna utnyttjas om de förslag som läggs fram i motionen

genomförs. Utskottet anser att det inte är motiverat att

riksdagen vidtar någon åtgärd med anledning av motionen.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande pliktexemplarslagen

att riksdagen antar det i proposition 1990/91:25 framlagda

förslaget till lag om ändring i lagen (1990:895) om ändring i

lagen (1978:487) om pliktexemplar av skrifter och ljud- och

bildupptagningar,

2. beträffande medelsanvisningen till Bidrag till

utvecklingsverksamhet inom kulturområdet m.m.

att riksdagen till Bidrag till utvecklingsverksamhet inom

kulturområdet m.m. på tilläggsbudget I till statsbudgeten för

budgetåret 1990/91 anvisar ett reservationsanslag på

347000000 kr.,

3. beträffande biblioteksersättningens grundbelopp

att riksdagen med avslag på motion 1990/91:Kr3 yrkande 1

godkänner vad som anförts i proposition 1990/91:25 om

biblioteksersättningens grundbelopp för budgetåret 1990/91,

4. beträffande medelsanvisningen till Ersättning åt

författare m.fl. för utlåning av deras verk genom bibliotek

m.m.

att riksdagen med anledning av proposition 1990/91:25 och

motion 1990/91:Kr3 yrkande 2 till Ersättning åt författare

m.fl. för utlåning av deras verk genom bibliotek m.m. på

tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1990/91

anvisar ett förslagsanslag på 5862000 kr.,

5. beträffande anslaget Bidrag till regional

musikverksamhet

att vad som anförts i proposition 1990/91:25 om överskridande

av anslaget Bidrag till regional musikverksamhet budgetåret

1990/91 inte skall föranleda något uttalande av riksdagen,

6. beträffande användningen av anvisade medel till bevakning

och utvecklingsverksamhet vid de centrala museerna samt

anvisande av ytterligare medel till bevakning

att riksdagen med bifall till förslagen i proposition

1990/91:25 och med avslag på motionerna 1990/91:Kr1 och

1990/91:Kr5 yrkande 1

dels godkänner vad som anförts i propositionen om ändrad

användning av anvisade medel till bevakning och

utvecklingsverksamhet vid de centrala museerna,

dels bemyndigar regeringen att använda ifrågavarande

medelsram för kostnader avseende en utökad krets av museer i

enlighet med vad som förordats i propositionen,

res. 1 (m, c, fp)

7. beträffande fördelningen av basresursen

att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Kr4 och 1990/91:Kr5

yrkandena 2, 3 och 5,

res. 2 (m, c, fp) -- motiv.

res. 3 (mp)

8. beträffande fortsatta utvecklingsinsatser inom

centralmuseerna

att riksdagen avslår motion 1990/91:Kr5 yrkande 6,

9. beträffande administrativa rationaliseringar

att riksdagen avslår motion 1990/91:Kr5 yrkande 4,

10. beträffande riktlinjer för utbyte av TV-sändningar

mellan Sverige och Finland

att riksdagen godkänner de riktlinjer som förordats i

proposition 1990/91:25 avseende överföring av en finländsk

TV-kanal, avsedd för vidaresändning i kabelnät, till orter i

Sverige,

11. beträffande medelsanvisningen till Utbyte av

TV-sändningar mellan Sverige och Finland

att riksdagen till Utbyte av TV-sändningar mellan Sverige

och Finland på tilläggsbudget I till statsbudgeten för

budgetåret 1990/91 anvisar ett förslagsanslag på 90000 kr.,

12. beträffande framtida mark- och/eller satellitsändningar

av finländsk TV-kanal

att riksdagen avslår motion 1990/91:Kr2.

res. 4 (c)

Stockholm den 29 november 1990

På kulturutskottets vägnar

Ingrid Sundberg

Närvarande: Ingrid Sundberg (m), Åke Gustavsson (s), Berit

Oscarsson (s), Jan Hyttring (c), Anders Nilsson (s), Lars

Ahlmark (m), Erkki Tammenoksa (s), Leo Persson (s), Lars

Ahlström (m), Margareta Fogelberg (fp), Stina Gustavsson (c),

Alexander Chrisopoulos (v), Kaj Nilsson (mp), Ingegerd Sahlström

(s), Ulla Berg (s), Eivor Husing (s) och Lola Björkquist (fp).

Reservationer

1. Användande av anvisade medel till bevakning och

utvecklingsverksamhet vid de centrala museerna samt anvisande av

ytterligare medel till bevakning (mom.6)

Ingrid Sundberg (m), Jan Hyttring (c), Lars Ahlmark (m), Lars

Ahlström (m), Margareta Fogelberg (fp), Stina Gustavsson (c) och

Lola Björkquist (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 7 börjar

med "Utskottet konstaterar" och på s. 8 slutar med "yrkande 1"

bort ha följande lydelse:

Trots det statsfinansiella läget kan utskottet inte godta

regeringens förslag. I enlighet med vad som anförs i motionen

visar förslaget på en oförmåga hos regeringen att föra en

konsekvent museipolitik. Centralmuseerna har haft befogad

anledning utgå från att de skulle få disponera de

utvecklingsmedel som riksdagen anvisade under våren och att,

sedan det visat sig att behov därav föreligger, ytterligare

medel för bevakning under innevarande budgetår skulle anvisas.

Utskottet anser således att någon ändring inte bör göras i

vårens beslut i fråga om medel som beräknats för bevakning vid

centralmuseerna och för utvecklingsverksamhet vid dessa. Vidare

anser utskottet att, som föreslås i motion Kr1, ytterligare 14

milj.kr. bör anvisas för centralmuseernas bevakningskostnader.

Utskottet avvisar i enlighet med det sagda regeringens begäran

om ett bemyndigande att, om särskilda skäl föreligger, använda

tidigare anvisade medel även för kostnader avseende andra museer

än centralmuseerna. Detta ställningstagande innebär att

utskottet även tillstyrker motion Kr5 yrkande 1.

dels att moment 6 i utskottets hemställan bort ha följande

lydelse:

6. beträffande användande av anvisade medel till bevakning

och utvecklingsverksamhet vid de centrala museerna samt

anvisande av ytterligare medel till bevakning

att riksdagen med avslag på förslagen i proposition 1990/91:25

och med bifall till motionerna 1990/91:Kr1 och 1990/91:Kr5

yrkande 1 till Centrala museer: Förvaltningskostnader på

tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1990/91

anvisar ett reservationsanslag på 14000000 kr.,

2. Fördelningen av basresursen (mom. 7, motiveringen)

Under förutsättning av bifall till reservation 1

Ingrid Sundberg (m), Jan Hyttring (c), Lars Ahlmark (m), Lars

Ahlström (m), Margareta Fogelberg (fp), Stina Gustavsson (c) och

Lola Björkquist (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 8 börjar

med "Utskottet anser" och slutar med "i motionerna" bort ha

följande lydelse:

Utskottets ställningstagande i reservation 1 innebär att

fördelningen av de medel som enligt regeringens förslag skulle

ha ingått i en basresurs -- 10 milj.kr. i utvecklingsmedel och

lika mycket i bevakningsmedel -- skall fördelas enligt

riksdagens beslut under våren. I fråga om utvecklingsmedlen har

överenskommelse om lämplig fördelning träffats mellan museerna,

och det finns anledning utgå från att kulturrådet kommer att

följa förslaget. Projektet Den svenska historien har

prioriterats av museerna. Det föreslås få en resurs under

innevarande budgetår på 2,5 milj.kr., vilket överstiger det

belopp som anges i motion Kr5 med 1 milj.kr. Det av

utskottet förordade beloppet 14 milj.kr. som förstärkning av

bevakningsresurserna är av den storleksordningen att -- om man

utgår från redovisningen i propositionen --

bevakningskostnaderna i sin helhet kommer att täckas.

3. Fördelningen av basresursen (mom. 7)

Kaj Nilsson (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 8 börjar

med "Utskottet anser" och slutar med "riksdagens åtgärd" bort ha

följande lydelse:

Utskottet anser det vara självklart att regeringen kommer att

fördela basresursen först efter samråd med centralmuseerna.

Centralmuseerna har gett högsta prioritet åt projektet Den

svenska historien och förordat att 2,5 milj.kr. avsätts för

projektet. I motion Kr4 (mp) framhålls vikten av att

centralmuseernas prioritering beaktas vid fördelningen av

"medelsramen om 10 milj.kr. för utvecklingsverksamhet".

Utskottet ansluter sig till bedömningen i motionen. Detta

innebär att även yrkande 3 i motion Kr5 kommer att tillgodoses.

I fråga om bevakningskostnaderna vill utskottet framhålla att

inriktningen bör vara att -- som framhålls i motion Kr5 yrkande

5 -- bevakningskostnaderna i sin helhet bör täckas. Utskottet

konstaterar att vad som anförs i propositionen ger stöd för att

detta önskemål kommer att tillgodoses i den utsträckning

resurserna medger.

dels att moment 7 i utskottets hemställan bort ha följande

lydelse:

7. beträffande fördelningen av basresursen

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Kr4, med

anledning av motion 1990/91:Kr5 yrkande 3 och med avslag på

motion 1990/91:Kr5 yrkandena 2 och 5 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört,

4. Framtida mark- och/eller satellitsändningar av finländsk

TV-kanal (mom. 12)

Jan Hyttring och Stina Gustavsson (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11

börjar med "Det regeringsförslag" och slutar med "av motionen"

bort ha följande lydelse:

Ett genomförande av regeringens förslag, vilket tillstyrkts i

det föregående, är ägnat att ge avsevärt fler finländare i

Sverige än för närvarande möjlighet att se TV-sändningar som

överförs från Finland. Utskottet anser dock i enlighet med det

synsätt som redovisas i motion Kr2 att i framtiden ytterligare

insatser måste göras på området. I motion Kr2 har angetts på vad

sätt sådana insatser kan göras. Dessa bör enligt utskottets

mening närmare övervägas.

Utskottet vill framhålla att effekterna av förslaget i

propositionen blir helt beroende av kabeloperatörernas intresse

av att erbjuda de anslutna hushållen den finländska TV-kanalen.

Detta är naturligtvis otillfredsställande. En bättre lösning är

att utnyttja möjligheten till marksändningar. Möjligheterna för

hushållen att ta emot sändningar blir då inte beroende av

kabeloperatörerna och framför allt nås den effekten att samtliga

hushåll som ligger inom marksändarnas räckvidd får tillgång till

kanalen och därtill utan extra kostnad. Utskottet vill i

sammanhanget framhålla att utskottet inte motsätter sig att

marksändningar av den finländska TV-kanalen sker även på orter

där sändningarna innebär att den tredje eller fjärde markkanalen

tas i anspråk.

Kostnaderna för satellitsändningar är höga. Denna omständighet

bör dock inte hindra att sådana övervägs i enlighet med vad som

anges i motionen.

Vad utskottet sålunda anfört med anledning av motion Kr2 bör

riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels att moment 12 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

12. beträffande framtida mark- och/eller satellitsändningar

av finländsk TV-kanal

att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Kr2 som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

I propositionen framlagt lagförslag

Bilaga