Bet. 1990/91:KU23

Konstitutionsutskottets betänkande

1990/91:KU23

Ersättare för justitieråd och regeringsråd

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Motionen

Utskottet

Hemställan

Reservation

1990/91

KU23

Sammanfattning

I betänkandet behandlar utskottet proposition 1990/91:66 om

ersättare för justitieråd och regeringsråd i vad avser framlagt

förslag om ändring i 11 kap. 1§ regeringsformen samt ett med

anledning av propositionen framlagt motionsyrkande.

Justitieutskottet har yttrat sig i ärendet.

Konstitutionsutskottet har tillstyrkt förslaget och avstyrkt

motionsyrkandet. I ärendet föreligger en reservation (mp) och

ett särskilt yttrande (v).

Propositionen

Proposition 1990/91:66 vari föreslås, såvitt nu är i fråga,

att riksdagen antar förslag till lag om ändring i

regeringsformen.

Lagförslaget har intagits i bilaga 1 till betänkandet.

Motionen

Motion 1990/91:K31 av Hans Leghammar m.fl. (mp) vari yrkas

1. att riksdagen avslår propositionen.

Utskottet

Inledning

I proposition 1990/91:66 föreslår regeringen

(justitiedepartementet) att justitieråd och regeringsråd som har

avgått med ålderspension skall kunna tillfälligt tjänstgöra i

högsta domstolen (HD) resp. regeringsrätten. Sådan tillfällig

tjänstgöring skall kunna komma i fråga då ett justitieråd eller

ett regeringsråd har förhinder att tjänstgöra på grund av

sjukdom eller därmed jämförlig omständighet och det behövs en

ersättare. Den föreslagna ordningen föranleder lagändringar i

regeringsformen, rättegångsbalken (RB) och lagen (1971:289) om

allmänna förvaltningsdomstolar. Genom ändringen i

regeringsformen kommer det av bestämmelsen i 11 kap. 1§

uttryckligen att framgå att som ledamot i HD och regeringsrätten

kan tjänstgöra inte bara den som är utan också den som har varit

ordinarie domare i domstolen. Propositionens båda övriga

lagförslag innehåller bestämmelser om de förutsättningar som

skall gälla för förordnande av tillfälliga ersättare. Den

föreslagna ordningen föreslås träda i kraft den1 januari 1992.

Beträffande motiven för det framlagda förslaget gäller bl.a.

följande.

Förslaget bygger i väsentliga delar på en inom HD utarbetad

promemoria. I promemorian har som skäl för förslaget åberopats

att det vid frånvaro av ett justitieråd på grund av sjukdom

eller liknande omständighet kan finnas behov av att förordna en

tillfällig ersättare. Enligt nuvarande ordning finns inte någon

sådan möjlighet. Vidare har från HDs sida åberopats att ett

ersättarsystem skulle vara fördelaktigt också med hänsyn till

möjligheterna att på sikt minska antalet justitieråd till vad RB

föreskriver som huvudregel. -- I 3 kap. 4§ RB föreskrivs att

HD utgörs av 22 justitieråd eller det högre antal som av

särskilda skäl anses erforderligt. Motsvarande bestämmelse för

regeringsrätten finns i 3§ lagen om allmänna

förvaltningsdomstolar. Där föreskrivs att regeringsrätten består

av 18 regeringsråd eller det högre antal som av särskilda skäl

anses erforderligt. För närvarande tjänstgör 24 justitieråd i HD

och 21 regeringsråd i regeringsrätten.

I propositionen anger föredraganden inledningsvis att behovet

av en ordning med ersättare i HD naturligtvis beror på vilket

utrymme det finns i den normala organisationen att klara

oförutsedd frånvaro av ledamöter. Efter att ha redovisat olika

under senare år genomförda reformer, vilka bl.a. syftat till att

lätta HDs arbetsbörda, konstaterar föredraganden att den samlade

effekten av de redovisade reformerna torde utgöra en god grund

för HD att i framtiden i allt större utsträckning kunna ägna sig

åt sin primära uppgift, nämligen rättsbildningen. Vidare

framhålls att reformerna också torde ha medfört en minskad

arbetsbörda för justitieråden. Enligt föredraganden kan antalet

ledamöter i HD på längre sikt minskas. Föredraganden framhåller

det angelägna i att arbetet i HD kan organiseras på ett sätt som

är ägnat att främja en sådan utveckling. Ett sätt att skapa en

ökad flexibilitet i systemet anges vara att på sätt som föreslås

i promemorian ge HD möjlighet att i begränsad utsträckning

förordna vikarier för ledamöter som blir sjuka eller liknande.

Föredraganden anser att motsvarande ordning bör gälla i

regeringsrätten.

I motion 1990/91:K31 yrkande 1 av Hans Leghammar m.fl. (mp)

anges att tillräckliga skäl för en grundlagsändring inte

föreligger, varför propositionen bör avslås. Enligt motionärerna

råder en motsättning mellan vad som i propositionen anförts om,

å ena sidan, att det råder brist på domare i de berörda båda

domstolarna och, å andra sidan, att antalet ledamöter i dessa

bör nedbringas. Som skäl mot förslaget åberopas vidare att ett

genomförande av förslaget skulle komma att medföra att en liten

kvalificerad yrkesgrupp kommer att särbehandlas framför andra

yrkesgrupper.

Justitieutskottets yttrande

Justitieutskottet, som yttrat sig över propositionen i de

delar som berör justitieutskottets beredningsområde, har inte

funnit anledning till erinran mot de framlagda förslagen om

ändring i RB och lagen om allmänna förvaltningsdomstolar.

Avvikande mening har anmälts av företrädaren för miljöpartiet.

Yttrandet har fogats till detta betänkande som bilaga 2.

Utskottets bedömning

Utskottet får anföra följande. Genom den föreslagna ändringen

i regeringsformen kommer det av bestämmelsen i 11 kap. 1§

uttryckligen att framgå att som ledamot i HD och regeringsrätten

kan tjänstgöra inte bara den som är utan också den som har varit

ordinarie domare i domstolen. De närmare förutsättningar som

skall gälla för förordnande av tillfälliga ersättare framläggs i

de båda andra lagförslag i propositionen som inte nu är föremål

för riksdagens bedömning.

Utskottet har inte något att erinra mot förslaget såvitt nu är

i fråga. Med det anförda tillstyrker utskottet propositionen i

nu aktuell del. Motion 1990/91:K31 yrkande 1 avstyrks.

Hemställan

Utskottet hemställer

beträffande ersättare för justitieråd och regeringsråd

att riksdagen med avslag på motion 1990/91:K31 yrkande 1 som

vilande antar det i proposition 1990/91:66 framlagda förslaget

till lag om ändring i regeringsformen.

res. (mp)

Stockholm den 12 mars 1991

På konstitutionsutskottets vägnar

Olle Svensson

Närvarande: Olle Svensson (s), Anders Björck (m), Catarina

Rönnung (s), Kurt Ove Johansson (s), Birgit Friggebo (fp),

Bertil Fiskesjö (c), Sture Thun (s), Hans Nyhage (m), Sören

Lekberg (s), Anita Modin (s), Torgny Larsson (s), Ylva

Annerstedt (fp), Bengt Kindbom (c), Hans Leghammar (mp), Ulla

Pettersson (s), Stig Bertilsson (m) och Rolf L Nilson (v).

Reservation

Hans Leghammar (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 3 börjar

med "Utskottet får" och slutar med "yrkande 1 avstyrks" bort ha

följande lydelse:

Utskottet får anföra följande. Av vad som anförts i den

avvikande meningen i det inhämtade yttrandet från

justitieutskottet framgår att det föreslagna ersättarsystemet

för justitieråd och regeringsråd ur rättssäkerhets- och

effektivitetssynpunkt är behäftat med vissa brister. Utskottet

delar bedömningen i motion 1990/91:K31 (yrkande 1) att

tillräckliga skäl inte anförts som motiverar den föreslagna

ändringen i regeringsformen. Propositionen bör därför avslås. I

sammanhanget får utskottet erinra om att motionen innehåller

ytterligare ett yrkande, vilket skall handläggas av

justitieutskottet, enligt vilket riksdagen hos regeringen skall

begära förslag till lag som begränsar höga statligt anställda

juristers, främst justitieråd och regeringsråd, möjligheter att

extraarbeta. Om en sådan skärpning kommer till stånd innebär det

att skälen för ett ersättarsystem ytterligare försvagas.

Med hänvisning till det anförda förordar utskottet att

riksdagen -- med bifall till motion 1990/91:K31 yrkande 1 --

avslår propositionen.

dels att utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

beträffande ersättare för justitieråd och regeringsråd

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:K31 yrkande 1

avslår proposition 1990/91:66.

Särskilt yttrande

Rolf L Nilson (v) anför:

Jag vill i förevarande sammanhang erinra om att vänsterpartiet

i en motion från den senaste allmänna motionstiden

(1990/91:Ju402) tagit upp frågan om domares bisysslor. Motionen

väcktes mot bakgrund av uppgifter om att flertalet ledamöter i

HD bl.a. åtar sig olika skiljeuppdrag. I motionen begärdes en

översyn av gällande bestämmelser om domares bisysslor. Om en

skärpning av dessa bestämmelser kommer till stånd försvagas

enligt min mening behovet av ett ersättarsystem för justitieråd

och regeringsråd.

Bilaga 1

Justitieutskottets yttrande

1990/91:JuU2y

Bilaga 2

Ersättare för justitieråd och regeringsråd

Till konstitutionsutskottet

Inledning

I proposition 1990/91:66 föreslår regeringen

(justitiedepartementet) att justitieråd och regeringsråd som har

avgått med ålderspension skall kunna tillfälligt tjänstgöra i

högsta domstolen resp. regeringsrätten. Sådan tillfällig

tjänstgöring skall kunna komma i fråga då ett justitieråd eller

ett regeringsråd har förhinder att tjänstgöra på grund av

sjukdom eller därmed jämförlig omständighet och det behövs en

ersättare. Regler i ämnet föreslås upptagna i rättegångsbalken

och lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar.

Samtidigt föreslås en ändring i regeringsformen. Den nya

ordningen föreslås träda i kraft den 1 januari 1992.

I motion 1990/91:K31 av Hans Leghammar m.fl. (mp) yrkas såvitt

nu är i fråga att riksdagen avslår propositionen (yrk. 1).

Konstitutionsutskottet har berett justitieutskottet tillfälle

att yttra sig i ärendet.

Utskottet

Utskottet -- som vill hänvisa till sina överväganden i

betänkandet JuU 1973:27 -- kan inte finna att det i motionen

anförts någon omständighet som utgör skäl för avslag på

regeringens förslag om ändring i rättegångsbalken och lagen om

allmänna förvaltningsdomstolar. Inte heller eljest finner

utskottet anledning till erinran mot dessa förslag.

Stockholm den 5 mars 1991

På justitieutskottets vägnar

Britta Bjelle

Närvarande: Britta Bjelle (fp), Birthe Sörestedt (s),

Ingbritt Irhammar (c), Bengt-Ola Ryttar (s), Göthe Knutson (m),

Göran Magnusson (s), Eva Johansson (s), Björn Ericson (s), Göran

Ericsson (m), Lars Sundin (fp), Anders Svärd (c), Berith

Eriksson (v), Krister Skånberg (mp), Sigrid Bolkéus (s), Barbro

Andersson (s), Ingegerd Wärnersson (s) och Birgit Henriksson

(m).

Avvikande mening

Krister Skånberg (mp) anser att den del av utskottets yttrande

som börjar med "Utskottet -- som" och slutar med "dessa förslag"

bort ha följande lydelse:

Justitieutskottet har framför allt att bedöma

regeringsförslaget från rättssäkerhets- och

effektivitetsynpunkt.

Den första frågan är om högt ställda krav från

rättssäkerhetssynpunkt är förenliga med att domare som avgått

med ålderspension får tjänstgöra i rikets båda högsta domstolar

efter pensioneringen. Regeringsförslaget innehåller ingen högsta

åldersgräns, vilket i princip innebär att domare som är 70 år

eller äldre kan få tjänstgöra. Den nuvarande lagstiftningen

förutsätter att domare som blivit pensionerade inte längre skall

tjänstgöra vid domstol som domare. Detta hänger samman med våra

höga krav på rättssäkerhet.

Ett exempel på detta rättssäkerhetstänkande återfanns tidigare

i reglerna för nämndemän i vilka bl.a. stadgades att den som

fyllt 70 år inte fick väljas till nämndeman. I samband med att

man ville föryngra nämndemannakåren togs emellertid regeln bort

och ersattes av en regel som sade att vid val till nämndemän

skall eftersträvas att nämndemannakåren får en allsidig

sammansättning med hänsyn till ålder, kön och yrke. Syftet var

att förstärka rättssäkerheten. Gamla nämndemän ansågs utgöra en

fara för rättssäkerheten. Motsvarande resonemang går att anlägga

på de ålderspensionerade domarna i de högsta domstolarna. Åldern

i sig liksom föråldrade attityder kan faktiskt utgöra en inte

försumbar fara för rättssäkerheten.

Utskottet finner heller inte att det finns särskilt goda skäl

från effektivitetssynpunkt att nu öppna för ålderspensionerade

justieråd och regeringsråd att tjänsgöra efter pensioneringen,

även om man skulle ha velat låta rättssäkerheten få stå tillbaka

för effektiviteten. Regeringens motiv för förslaget är att det

skulle råda brist på domare i de båda domstolarna. Motivet kan

ifrågasättas. I motionen har påpekats att det inte är ovanligt

att justitieråd och regeringsråd har s.k. extraknäck. Regeringen

har själv framhållit att antalet ledamöter i de båda högsta

domstolarna är för stort och att det måste nedbringas. De båda

motiven att det råder brist på domare och att antalet ledamöter

måste bli färre är till synes oförenliga. Någon godtagbar

förklaring därtill har inte lämnats i propositionen. Inte heller

har man visat på vilket sätt ekonomiska besparingar skulle kunna

göras med den föreslagna ändringen, snarare tycks förslaget

öppna för ytterligare effektivitetsförluster.

Någon effektivitetsvinst eller tillräckligt stor vinst synes

således inte följa av förslaget om det genomförs.

Rättssäkerhetsaspekten väger allt för tungt och propositionen

bör därför avslås. Det kan tilläggas att det vore önskvärt att

de båda högsta domstolarna också fick en allsidigare

sammansättning än i dag med avseende på kön, ålder, attityder

och tidigare yrkeserfarenheter. Att medge tjänstgöring för

ålderspensionerade domare strider uppenbarligen mot nödvändiga

föryngringssträvanden i de båda domstolarna.

Under hänvisning till vad nu anförts föreslår

justitieutskottet att konstitutionsutskottet hemställer att

riksdagen med bifall till motion 1990/91:K31 yrkande 1 avslår

proposition 1990/91:66.