Bet. 1990/91:KU31

Konstitutionsutskottets betänkande

1990/91:KU31

Riksdagen och dess myndigheter

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Motionerna

Utskottet

Hemställan

1990/91

KU31

Sammanfattning

Betänkandet avser anslag under femtonde huvudtiteln, riksdagen

och dess myndigheter, utom anslag till riksdagens revisorer som

behandlas av finansutskottet. I sammanhanget behandlar utskottet

sex motioner rörande skilda riksdagsfrågor. Utskottet

tillstyrker budgetpropositionens förslag och avstyrker

motionerna. Två särskilda yttranden föreligger.

FEMTONDE HUVUDTITELN

Propositionen

Regeringen har i proposition 1990/91:100 bilaga 17 föreslagit

att riksdagen prövar följande förslag till anslag, som avgetts

av riksdagens förvaltningskontor, vari hemställs

dels under punkt A 1

att riksdagen till Ersättningar till riksdagens ledamöter m.m.

för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på

255590000 kr.,

dels under punkt A 2

att riksdagen till Riksdagsutskottens resor utom Sverige för

budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag på

16200000 kr.,

dels under punkt A 3

att riksdagen till Bidrag till studieresor för budgetåret

1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 700000 kr.,

dels under punkt A 4

att riksdagen till bidrag till IPU, RIFO m.m. för budgetåret

1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 1746 000 kr.,

dels under punkt A 5

att riksdagen till Bidrag till partigrupper för budgetåret

1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 52011000 kr.,

dels under punkt A 6

att riksdagen till Förvaltningskostnader för budgetåret

1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 242869000 kr.,

dels under punkt A 7

att riksdagen till Utgivande av otryckta ståndsprotokoll för

budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag på 262000

kr.,

dels under punkt A 8

att riksdagen till Riksdagens byggnader för budgetåret 1991/92

anvisar ett reservationsanslag på 14400000 kr.,

dels under punkt A 10

att riksdagen till Riksdagstryck för budgetåret 1991/92

anvisar ett förslagsanslag på 38470000 kr.,

dels under punkt A 11

att riksdagen till Bidrag till riksdagsledamöters deltagande i

internationella konferenser m.m. för budgetåret 1991/92 anvisar

ett reservationsanslag på 3400000 kr.,

dels under punkt B 1

att riksdagen till Riksdagens ombudsmän, justitieombudsmännen,

för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på

25544000 kr.,

dels under punkt B 3

att riksdagen till Nordiska rådets svenska delegation och dess

kansli för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på

7963000 kr.,

dels att riksdagen till Nordiska rådets svenska delegation

och dess kansli: Andel i gemensamma kostnader för Nordiska rådet

för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på

12851000 kr.

Motionerna

1990/91:K304 av Bo Hammar och Margó Ingvardsson (v) vari yrkas

att riksdagen beslutar utreda förutsättningarna för temadagar

eller öppet hus enligt motionens förslag.

1990/91:K305 av Margó Ingvardsson (v) vari yrkas att riksdagen

uppdrar åt förvaltningsstyrelsen att i anslutning till

åhörarläktaren anordna servering.

1990/91:K306 av Erik Holmkvist (m) vari yrkas att riksdagen

beslutar att införa 020-nummer för sin televäxel.

1990/91:K313 av Göthe Knutson (m) vari yrkas att riksdagen ger

talmanskonferensen i uppdrag att låta arrangera svenska fanan på

ett mindre sorgesamt sätt i plenisalen.

1990/91:K315 av Sten Andersson i Malmö (m) vari yrkas att

riksdagen beslutar upphäva sitt beslut att ej höja ledamöternas

arvoden 1990.

1990/91:K317 av Ingela Mårtensson (fp) vari yrkas att

riksdagen beslutar att vidga riksdagsledamöters möjligheter att

resa inom Norden enligt vad i motionen anförts.

Utskottet

Propositionens förslag

B 1. Riksdagens ombudsmän, justitieombudsmännen

I propositionen i denna del föreslås att till Riksdagens

ombudsmän, justitieombudsmännen, för budgetåret 1991/92 anvisas

ett förslagsanslag på 25544000 kr.

Enligt förslaget skall JO-ämbetet under verksamhetsåret

1991/92 ha en oförändrad personalstyrka, bl.a. innebärande att

de fyra ombudsmännen skall biträdas av en kanslichef samt åtta

byråchefer.

I ärendet har frågan om det framtida behovet av

kanslichefstjänsten aktualiserats sedan den nuvarande

kanslichefen på grund av pensionering begärt entledigande från

tjänsten fr.o.m. den 1 april 1991. Utskottet vill i sammanhanget

erinra om följande uttalande som gjordes vid den senaste

JO-reformen (KU 1986/87:2 s.49f.):

JO-utredningens organisationsförslag innebar bl.a. ett

avskaffande av kanslichefsbefattningen. Utskottet har dock inte

ansett anledning föreligga att i nu förevarande sammanhang

aktualisera frågan eller att föreslå några

instruktionsförändringar rörande kanslichefen; enligt utskottets

mening bör saken anstå till dess att den nuvarande innehavaren

av befattningen lämnat denna. -- -- -- Antalet byråchefer bör

minska. Frågan om sådana tjänster har samband med det framtida

ställningstagandet till kanslichefstjänsten.

I en skrivelse till utskottet som biläggs betänkandet har

chefsjustitieombudsmannen hemställt att kanslichefstjänsten

bibehålls i JO-expeditionens organisation (bilaga).

Utskottet får anföra följande. Mot bakgrund av vad som

anförts i chefsjustitieombudsmannens skrivelse anser utskottet

att kanslichefsbefattningen bör finnas kvar även i

fortsättningen. När det gäller byråchefsfrågan finner utskottet

inte skäl att för närvarande föreslå några förändringar.

Utskottet förutsätter att JO-ämbetet i anslagsframställningen

för budgetåret 1992/93 redovisar personalbehovet och överväger

möjliga rationaliseringar.

Med det anförda tillstyrker utskottet propositionen i här

behandlad del.

Övriga anslagspunkter

Utskottet tillstyrker propositionens förslag till

medelsanvisning under anslagen A 1--A 11 och B 3--B 4.

Särskild fråga angående mervärdeskatt

Konstitutionsutskottet vill erinra om att finansutskottet

(1990/91:FiU20) nyligen har behandlat och tillstyrkt förslag i

årets finansplan som innebär att regeringen senare i vår i

samband med att regeringen utfärdar regleringsbrev för

myndigheternas anslag för budgetåret 1991/92 skall få besluta

att medel motsvarande mervärdeskatten under resp. anslag inte

får disponeras av myndigheterna. Regeringen föreslår att

myndigheterna bereds kompensation från statsbudgetens

inkomsttitel Mervärdeskatt. Eftersom anslagen under femtonde

huvudtiteln för budgetåret 1991/92 är budgeterade inkl.

mervärdeskatt bör riksdagens förvaltningskontor vid utformningen

av anslagsdirektiven, som motsvarar regleringsbreven, ange att

medel motsvarande mervärdeskatten kommer att innehållas.

Riksdagen och dess myndigheter bör kompenseras på samma sätt som

de statliga myndigheterna. Det bör enligt finansutskottet

ankomma på riksdagens förvaltningskontor att beräkna andelen

mervärdeskatt som belastar resp. anslag. Finansutskottet

föreslår i sitt betänkande ett tillkännagivande i frågan till

riksdagens förvaltningskontor och myndigheter.

Riksdagsarvodet

Motionen

I motion 1990/91:K315 av Sten Andersson i Malmö (m) hemställs

att riksdagen beslutar upphäva sitt beslut att ej höja

ledamöternas arvoden 1990. Enligt motionären var motiveringen

till beslutet att man ville vara ett föredöme inför 1991 års

avtalsförhandlingar på arbetsmarknaden. Att riksdagsledamöternas

arvodeshöjningar rörde sig om 1990 fick ingen prioriterad plats

i debatten. Jämförelsegruppernas höjningar avsåg 1990.

Bakgrund

Enligt lagen (1988:589) om ersättning m.m. till riksdagens

ledamöter skall ledamotsarvode betalas med ett belopp för månad

som motsvarar den genomsnittliga lönen för tjänster som

byråchefer vid statliga myndigheter och som rådmän, hovrättsråd

och kammarrättsråd. Det ankommer på riksdagens

förvaltningskontor att årligen beräkna arvodet för tiden den 1

oktober--den 30 september.

Riksdagen beslöt hösten 1990 att anta riksdagens

förvaltningsstyrelses förslag till lag om avvikelser från vissa

bestämmelser i lagen (1988:589) om ersättning m.m. till

riksdagens ledamöter (förs. 1990/91:11, KU18, rskr. 100, SFS

1990:1417). Detta innebär att ledamotsarvodet för tiden den 1

oktober 1990--den 31 december 1991 skall uppgå till ett belopp

för månad som motsvarar ledamotsarvodet för september 1990,

21625 kr. Fr.o.m. den 1 januari 1992 är ledamöterna

berättigade till ett ledamotsarvode per månad som motsvarar den

genomsnittliga lönen för de angivna tjänstemännen.

Utskottets bedömning

Med hänvisning till det nyligen fattade riksdagsbeslutet

avstyrks motion K315.

Telefonsamtal till riksdagen

Motionen

I motion 1990/91:K306 av Erik Holmkvist (m) föreslås att

riksdagen beslutar att införa 020-nummer för sin telefonväxel.

Motionären anser att det är en angelägenhet av stor betydelse

att kontakterna mellan riksdagsmän och väljare underlättas. En

ändring av riksdagens telefonnummer till ett 020-nummer skulle

innebära lika och rimliga kostnader för dem som vill ringa

riksdagen oberoende av var den ringande bor.

Tidigare behandling

Utskottet har tidigare vid ett flertal tillfällen avstyrkt

förslag om inrättande av s.k. 020-nummer för samtal till

riksdagen. För en redogörelse för frågans tidigare behandling

hänvisas till utskottets betänkande 1988/89:KU16. Då liksom när

frågan senast behandlades hösten 1990 (1990/91:KU8) instämde

utskottet i förvaltningskontorets bedömning att frågan om hur en

ökad telefonservice i riksdagshuset skulle fungera och vad den

fick kosta bör bedömas i ett sammanhang. Frågan om anslutning

till det s.k. 020-systemet borde enligt utskottet prövas i

samband med ställningstagande till försöket med textregistrerade

personsökare.

Utskottet anförde att kostnaderna för längre telefonsamtal

redan i dag till övervägande del torde bäras av riksdagen genom

att ledamöterna ringer upp de personer som sökt dem. En

anslutning till 020-systemet skulle därför inte innebära någon

avgörande förbättring i allmänhetens möjligheter att komma i

kontakt med riksdagsledamöterna. Enligt utskottets mening fanns

det dock anledning för riksdagen att följa utredningsarbetet

kring ett statligt kommunikationsnät och att överväga anslutning

till det om det skulle komma till stånd. Frågan om

020-anslutning kunde liksom för andra myndigheter komma att

aktualiseras i detta sammanhang. Motionerna avstyrktes.

Utskottets bedömning

Utskottet hänvisar till nyss angivna uttalanden och avstyrker

motion K306.

Resor inom Norden

Motionen

I motion 1990/91:K317 har Ingela Mårtensson (fp) föreslagit

att riksdagen beslutar förbättra riksdagsledamöternas

möjligheter att resa inom Norden. Man anser att det är viktigt

att parlamentariker som inte är ledamöter i Nordiska rådet kan

mötas och samarbeta i olika politiska frågor utan byråkratiskt

och ekonomiskt krångel. Ett hinder för ett sådant samarbete

utgör ofta resekostnaderna. Därför borde de regler som gäller

för riksdagsledamöters resor inom Sverige vidgas till att gälla

Norden.

Gällande regler m.m.

Medel för riksdagsledamöternas resor inom Sverige finns under

anslaget A 1. Under innevarande budgetår disponeras omkring

65000 kr. per ledamot eller tillhopa drygt 22 milj.kr. Under

ett särskilt anslag A 3 i budgetpropositionen finns medel för

stipendier till riksdagsledamöternas enskilda studieresor. I år

föreslås en höjning med 50000 till 700000 kr. Vidare finns

under anslaget A 11 medel för bidrag till riksdagsledamöternas

deltagande i internationella konferenser m.m. För nästa budgetår

föreslås ett reservationsanslag på 3400000 kr. för

valperioden 1991/92--1993/94. Bidraget betalas ut till

partigrupperna och avser bidrag till riksdagsledamöter som på

partiernas uppdrag deltar i internationella konferenser m.m.

Utskottets bedömning

Utskottet anser i likhet med motionären självfallet att det är

värdefullt med goda möjligheter till kontakter mellan svenska

och andra nordiska parlamentariker. Sammankomster kan ofta

aktualiseras genom inbjudningar med kort varsel, varför det kan

bli praktiskt ogenomförbart att hinna ansöka om stipendiemedel

från talmanskonferensen. I de flesta situationer torde resor

till de nordiska huvudstäderna vara det vanligaste, vilket för

den enskilde ledamoten ger mycket varierande kostnader, t.ex.

beroende på var ledamoten är bosatt. Det finns enligt utskottets

uppfattning skäl att från riksdagens sida utöka möjligheterna

för ledamöterna att kunna delta i ett aktivt nordiskt

parlamentarikersamarbete. Att vidga reserätten på sätt

motionären föreslagit torde emellertid bli för kostnadskrävande.

Det bör i sammanhanget erinras om att sedan några år särskilda

medel anvisas för bidrag till riksdagsledamöters deltagande i

internationella konferenser m.m. För nästkommande mandatperiod

föreslås ett reservationsanslag på 3,4 milj.kr. Ändamålet med

anslaget är bl.a. att möjliggöra deltagande i möten, konferenser

o.d. med parlamentarisk anknytning vid sidan av

resestipendiemöjligheterna. Medlen skall också kunna tas i

anspråk för resor till Europaparlamentets sessioner. Enligt

utskottets mening bör också resor till parlamentarikermöten och

andra konferenser inom Norden kunna finna sin finansiering inom

ramen för detta anslag. Genom att reseönskemålen kommer att

prövas inom respektive riksdagsgrupp bör också handläggningen

lättare kunna anpassas till aktuella förhållanden än vad som är

möjligt för t.ex. stipendieresor. I den mån belastningen på

anslaget kommer att bli större än vad som hittills kunnat

bedömas förutsätter utskottet att riksdagens förvaltningskontor

följer utvecklingen och aktualiserar eventuella behov av ändrad

medelstilldelning.

Under hänvisning till det anförda avstyrker utskottet

yttrandet i motion K317.

Temadagar -- öppet hus

Motionen

I motion 1990/91:K304 av Bo Hammar och Margó Ingvardsson (båda

v) hemställs att riksdagen beslutar utreda förutsättningarna för

temadagar eller öppet hus. Motionärerna erinrar om att talmannen

i samråd med partiernas företrädare i talmanskonferensen tagit

flera initiativ för att förnya riksdagens arbetsformer.

Ambitionen har varit att stärka riksdagens ställning och att öka

intresset för riksdagens arbete.

Ett sätt att möjliggöra en direkt kommunikation mellan

allmänheten och riksdagen är enligt motionen att varje riksmöte

anordnar en eller flera temadagar eller öppet hus. Allmänheten

skulle då från t.ex. åhörarläktaren och utanför det vanliga

riksdagsprotokollet ges möjlighet att ställa frågor och förslag

till riksdagens ledamöter. Motionärerna kan också tänka sig att

använda första- och andrakammarsalarna för direkta möten med

riksdagens ledamöter. Företrädare för riksdagens utskott skulle

i utskottslokalerna kunna informera om det viktiga

utskottsarbetet, som många människor har en mycket suddig

föreställning om.

Utskottets bedömning

Från riksdagens förvaltningsdirektör har inhämtats att

förvaltningskontorets informationsenhet under innevarande

budgetår anvisats medel för att ordna ett öppet hus. Planeringen

för denna aktivitet, som är tänkt att genomföras under våren,

sker i samråd med referensgruppen för informationsfrågor.

Utskottet anser, i likhet med vad som anförs i motionen, att

utvidgade kontaktmöjligheter mellan riksdagsledamöter och

allmänheten är eftersträvansvärda. Ett försök med en kontaktdag,

s.k. öppet hus, kan vara ett positivt led i informationsarbetet.

Med anledning av att förberedelser för ett sådant arrangemang

redan vidtagits genom förvaltningskontorets försorg i samverkan

med referensgruppen för informationsfrågor föreligger inte något

behov av att utreda förutsättningarna för sådan verksamhet.

Motionen får anses tillgodosedd med det anförda.

Servering i anslutning till åhörarläktaren

Motionen

I motion 1990/91:K305 av Margó Ingvardsson (v) hemställs att

riksdagen uppdrar åt förvaltningsstyrelsen att i anslutning till

åhörarläktaren anordna servering. Motionären anser att

riksdagens åhörare skulle kunna trivas bättre under längre

debatter om de fick tillfälle att ta en kaffepaus utan att

behöva lämna riksdagshuset.

Utskottets bedömning

Utskottet har från riksdagens förvaltningsdirektör erfarit att

det torde finnas praktiska förutsättningar att i utrymmet

utanför åhörarläktaren installera en automat för varma och kalla

drycker, bakverk m.m. Utskottet anser att det kan finnas skäl

att positivt pröva förutsättningarna för att bereda åhörarna på

läktarna möjligheter att få tillgång till någon form av

automatservering på sätt som föreslås i motionen. Det bör

ankomma på förvaltningskontoret att överväga i vad mån och på

vilket sätt utökad service till åhörarna är möjlig. Motionen får

anses tillgodosedd med det anförda.

Svenska flaggan i plenisalen

Motionen

I motion 1990/91:K313 av Göthe Knutson (m) hemställs att

riksdagen ger talmanskonferensen i uppdrag att låta arrangera

svenska fanan på ett mindre sorgesamt sätt i plenisalen.

Motionären anser att det nuvarande arrangemanget ger intryck av

att flaggan hänger slokande på halv stång.

Utskottets bedömning

Utskottet anser att utsmyckningen i plenisalen bör arrangeras

på ett så stilfullt sätt som möjligt. Det får ankomma på

talmannen att bedöma den i motionen aktualiserade frågan. Något

särskilt uppdrag till talmanskonferensen är således inte

erforderligt. Yrkandet i motion K313 avstyrks följaktligen.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande anslag till ersättningar till riksdagens

ledamöter

att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:100 bilaga

17 punkt A 1 till Ersättningar till riksdagens ledamöter

m.m. för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på

255590000 kr.,

2. beträffande anslag till riksdagsutskottens resor utom

Sverige

att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:100 bilaga

17 punkt A 2 till Riksdagsutskottens resor utom Sverige för

budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag på

16200000 kr.,

3. beträffande anslag till bidrag till studieresor

att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:100 bilaga

17 punkt A 3 till Bidrag till studieresor för budgetåret

1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 700000 kr.,

4. beträffande anslag till bidrag till IPU, RIFO

att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:100 bilaga

17 punkt A 4 till Bidrag till IPU, RIFO m.m. för budgetåret

1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 1746000 kr.,

5. beträffande anslag till bidrag till partigrupper

att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:100 bilaga

17 punkt A 5 till Bidrag till partigrupper för budgetåret

1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 52011000 kr.,

6. beträffande anslag till förvaltningskostnader

att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:100 bilaga

17 punkt A 6 till Förvaltningskostnader för budgetåret

1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 242869000 kr.,

7. beträffande anslag till utgivande av otryckta

ståndsprotokoll

att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:100 bilaga

17 punkt A 7 till Utgivande av otryckta ståndsprotokoll för

budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag på 262000

kr.,

8. beträffande anslag till riksdagens byggnader

att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:100 bilaga

17 punkt A 8 till Riksdagens byggnader för budgetåret

1991/92 anvisar ett reservationsanslag på 14400000 kr.,

9. beträffande anslag till riksdagstryck

att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:100 bilaga

17 punkt A 10 till Riksdagstryck för budgetåret 1991/92

anvisar ett förslagsanslag på 38470000 kr.,

10. beträffande anslag till bidrag till riksdagsledamöters

deltagande i internationella konferenser

att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:100 bilaga

17 punkt A 11 till Bidrag till riksdagsledamöters deltagande i

internationella konferenser m.m. för budgetåret 1991/92

anvisar ett reservationsanslag på 3400000 kr.,

11. beträffande anslag till Riksdagens ombudsmän,

justitieombudsmännen

att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:100 bilaga

17 punkt B 1. till Riksdagens ombudsmän,

justitieombudsmännen, för budgetåret 1991/92 anvisar ett

förslagsanslag på 25544000 kr.,

12. beträffande anslag till Nordiska rådets svenska

delegation och dess kansli

att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:100 bilaga

17 punkt B 3 till Nordiska rådets svenska delegation och dess

kansli för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på

7963000 kr.,

13. beträffande anslag till Nordiska rådets svenska

delegation och dess kansli: Andel i gemensamma kostnader för

Nordiska rådet

att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:100 bilaga

17 punkt B 4 till Nordiska rådets svenska delegation och dess

kansli: Andel i gemensamma kostnader för Nordiska rådet för

budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 12851000

kr.,

14. beträffande riksdagsarvodet

att riksdagen avslår motion 1990/91:K315,

15. beträffande telefonsamtal till riksdagen

att riksdagen avslår motion 1990/91:K306,

16. beträffande resor inom Norden

att riksdagen avslår motion 1990/91:K317,

17. beträffande temadagar -- öppet hus

att riksdagen avslår motion 1990/91:K304,

18. beträffande servering vid åhörarläktaren

att riksdagen avslår motion 1990/91:K305,

19. beträffande svenska flaggan i plenisalen

att riksdagen avslår motion 1990/91:K313.

Stockholm den 5 mars 1991

På konstitutionsutskottets vägnar

Olle Svensson

Närvarande: Olle Svensson (s), Anders Björck (m), Catarina

Rönnung (s), Kurt Ove Johansson (s), Bertil Fiskesjö* (c), Sture

Thun (s), Hans Nyhage* (m), Sören Lekberg (s), Elisabeth

Fleetwood* (m), Ylva Annerstedt (fp), Bengt Kindbom (c), Bo

Hammar (v), Hans Leghammar (mp), Ulla Pettersson (s), Rosa-Lill

Wåhlstedt* (s), Ingela Mårtensson (fp) och Stig Gustafsson* (s).

*Ej närvarande vid justeringen.

Särskilda yttranden

1. Riksdagsarvodet (mom. 14)

Anders Björck (m), Bertil Fiskesjö (c), Hans Nyhage (m),

Elisabeth Fleetwood (m), Ylva Annerstedt (fp), Bengt Kindbom (c)

och Ingela Mårtensson (fp) anför:

Utskottet har avstyrkt motion K315 om ändring av riksdagens

beslut att ej höja ledamöternas arvoden 1990. Utskottet hänvisar

till riksdagens ställningstagande i frågan hösten 1990. Vi avgav

då ett särskilt yttrande till utskottsbetänkandet KU18, i vilket

vi erinrade om att i förvaltningsstyrelsen ledamöterna från

moderata samlingspartiet, folkpartiet liberalerna och

centerpartiet röstade mot lagförslaget. Vi delar nu, liksom då,

den kritik som de därvid lade fram.

2. Resor inom Norden (mom.16)

Ylva Annerstedt och Ingela Mårtensson (båda fp) anför:

Vi anser att sådana resor inom Norden som åsyftas i motionen

är värda aktivt stöd från riksdagens sida, vilket också

utskottet understryker. Enligt vår mening bör givetvis även

parlamentarikerresor till våra baltiska grannländer kunna bli

aktuella med hänsyn till den tilltagande friheten i Baltikum. De

ofrånkomliga kostnadsökningar som kommer att uppstå med

anledning av utskottets uttalanden med anledning av motionen bör

följas av förvaltningsstyrelsen som får beakta medelsebehovet.

Bilaga