Bet. 1990/91:KU5

Konstitutionsutskottets betänkande

1990/91:KU05

Nationaldagen som helgdag, m.m.

Innehåll

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

1990/91

KU5

Motionerna

1989/90:K801 av Allan Ekström (m) vari yrkas att riksdagen

beslutar att nationaldagen den 6 juni skall vara helgdag.

1989/90:K802 av Lennart Brunander och Karin Starrin (c) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att nationaldagen den 6 juni blir stadfäst

som helgdag.

1989/90:K803 av Ingrid Sundberg (m) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om åtlydnaden av lagen om Sveriges flagga.

1989/90:K806 av Gunhild Bolander (c) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om att Sveriges nationaldag den 6 juni i lagstiftning skall

regleras som helgdag.

1989/90:K808 av Lars Ahlström (m) vari yrkas att riksdagen hos

regeringen begär förslag till ändring av flagglagstiftningen i

enlighet med vad som anförts i motionen.

1989/90:K812 av Anders Björck m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att nationaldagen den 6 juni skall

göras till helgdag,

2. att riksdagen hos regeringen begär utredning om att

avskaffa eller flytta någon nu existerande helgdag.

1. Nationaldagen som helgdag

Motionerna

Enligt motionerna K801 av Allan Ekström(m), K802 av Lennart

Brunander och Karin Starrin (båda c), K806 av Gunhild

Bolander(c) och K812 av Anders Björck m.fl.(m) bör Sveriges

nationaldag vara helgdag. I motionerna anförs att nationaldagen

under senare år kommit att uppfattas som en nationell högtidsdag

och att det är naturligt om nationaldagen också gjordes till

helgdag. Därmed skulle alla få möjlighet att högtidlighålla

dagen. I motionerna K802 och K806 föreslås att riksdagen ger

detta regeringen till känna. I motionerna K801 och K812 yrkande

1 hemställs att riksdagen beslutar att nationaldagen skall vara

helgdag. I den senare motionen, yrkande2, hemställs att

riksdagen hos regeringen begär utredning om att avskaffa eller

flytta på någon nu existerande helgdag. I motiveringen anförs

att arbetstiden annars skulle minska ytterligare, vilket från

nationalekonomisk synpunkt är olyckligt. Riksdagen bör därför

uppdra åt regeringen att överväga att någon av de existerande

helgdagarna skulle kunna utgå eller flyttas.

Gällande regler och tidigare behandling

Riksdagen antog våren 1982 lagen (1982:269) om Sveriges flagga

(prop.1981/82:109,KU26, rskr. 236) som innehåller regler

om flaggans utseende och den tretungade flaggans användande. I

en särskild förordning (1982:270) ges föreskrifter om vilka

dagar som är allmänna flaggdagar. Genom denna reglering erhöll

den 6juni författningsbunden reglering som nationaldag.

Riksdagen antog 1989 lagen (1989:253) om allmänna helgdagar,

som trädde i kraft den 1januari 1990 (prop.1988/89:114,

KU29, rskr.250). Den nya lagstiftningen innebar att de

dittillsvarande spridda bestämmelser som reglerade de allmänna

helgdagarna ersattes med en samlad lag. I lagen regleras endast

vilka dagar som är helgdagar i borgerligt hänseende, dvs.

helgdagar i betydelsen arbetsfria dagar. Vilka dagar som skall

anses som helgdagar i rent kyrklig mening bestäms av kyrkomötet

genom kyrklig kungörelse. Flertalet helgdagar är helgdagar i

både kyrkligt och borgerligt hänseende. I propositionen erinrade

departementschefen om att de allmänna helgdagarna är av stor

rättslig och samhällsekonomisk betydelse. Enligt propositionen

föreslogs inte några kalendariska förändringar. Några nya

allmänna helgdagar föreslogs heller inte.

Med anledning av propositionen väcktes tre motioner i vilka

hemställdes att riksdagen skulle besluta att göra nationaldagen

till helgdag. I en av dem föreslogs att regeringen skulle utreda

om någon av de existerande helgdagarna kunde utgå eller flyttas.

Utskottet (1988/89:KU29) som avstyrkte motionerna redovisade om

bakgrunden bl.a. följande:

Nationaldagen fick år 1982 författningsmässig reglering som

allmän flaggdag. Fråga om nationaldagen som helgdag har

behandlats av riksdagen vid ett flertal tillfällen med anledning

av motioner under senare år, senast hösten 1988. Utskottet

(1988/89:KU13) ansåg att de nuvarande formerna för firandet av

nationaldagen/svenska flaggans dag gav tillräckligt utrymme för

att markera nationaldagens betydelse i det svenska samhället. I

en reservation (c) yrkades att nationaldagen skulle stadfästas

som helgdag. Riksdagen anslöt sig till utskottets uppfattning.

Utskottet anförde vid 1969 års riksdagsbehandling beträffande

propositionen och motionerna bl.a. följande:

Utskottet anser att det är värdefullt att de nuvarande spridda

bestämmelserna om allmänna helgdagar ersätts med en ny lag.

Propositionen innebär att det inte skall ske några kalendariska

förändringar eller att några nya allmänna helgdagar införs.

Utskottet finner inte anledning att frångå sitt tidigare

ställningstagande i fråga om nationaldagen. Motionsyrkandena

avstyrks följaktligen i denna del.

I två reservationer (m och c) yrkades att nationaldagen som

helgdag borde utredas respektive fastställas i den nya lagen.

Riksdagen följde utskottet.

Utskottet

Nationaldagen fick år 1982 författningsmässig reglering som

allmän flaggdag. Motionsförslag om att göra nationaldagen till

helgdag har behandlats och avslagits vid ett flertal tillfällen

under senare år under hänvisning till att de nuvarande formerna

för firandet av nationaldagen/svenska flaggans dag ger

tillräckligt utrymme för att markera dess betydelse i det

svenska samhället. Vidare har riksdagen nyligen utan att göra

några kalendariska förändringar antagit en särskild lag om

allmänna helgdagar. Genom denna ersattes de dittillsvarande

spridda bestämmelserna om de allmänna helgdagarna med en samlad

lag. Under hänvisning till riksdagens tidigare ställningstagande

avstyrks motionerna K801, K802, K806 och K812.

2. Sveriges flagga

I motion K803 av Ingrid Sundberg (m) föreslås att riksdagen

ger regeringen till känna vad som anförts om åtlydnaden av lagen

om Sveriges flagga. I motiveringen anförs att det tilltagande

bruket av korsförsedd vimpel är felaktigt och bör förbjudas.

Enligt motionären ses också allt oftare att flaggor i olika

sammanhang förses med text av olika slag. Trots att

straffsanktion för skymfande av rikssymbol upphörde 1971 bör det

vara möjligt att återställa respekten för flagglagen. Riksdagen

bör enligt motionären hemställa att kommerskollegium framlägger

förslag om hur flagglagen skall kunna respekteras utan att

särskilda straffsanktioner återinförs.

I motion K808 av Lars Ahlström (m) anförs att det i Danmark

och Norge finns segelsällskap vilka liksom i Sverige fått

epitetet kunglig. Till skillnad från Sverige får medlemmar av de

danska och norska båtägarföreningarna föra två- resp. tretungad

flagga. Motionärerna anser att medlemmar i Kungliga Svenska

Segelsällskapet, Göteborgs Kungliga Segel Sällskap och Kungliga

Motorbåtklubben bör få rätt att föra tretungad flagga.

Gällande regler och tidigare behandling

Enligt lagen (1982:269) om Sveriges flagga är flaggan

tvärskuren eller tretungad. I lagen ges också närmare

föreskrifter om flaggans färger och proportioner. Enligt lagen

får statschefen och med dennes tillstånd andra medlemmar av det

kungliga huset använda tretungad flagga med eller utan stora

eller lilla riksvapnet. Inom försvarsmakten används den

tretungade flaggan som örlogsflagga. När sådan flagga också är

befälstecken markeras detta genom särskild beteckning i övre

inre fält. I övrigt används tvärskuren flagga. Flaggan får i

princip inte förses med andra märken eller tecken än de som

följer av reglerna för riksvapen eller militärt befälstecken.

Lagen innehåller inga bestämmelser om vimplar.

Den nuvarande flagglagen föregicks av ett långvarigt

utredningsarbete, först av en särskilt tillkallad utredningsman

(SOU1966:63) och därefter genom en departementsutredning som

redovisades i DS Ju1981:4. Regeringen lade i proposition

1981/82:109 fram förslag till ny lagstiftning om Sveriges

riksvapen och Sveriges flagga, som också antogs av riksdagen (KU

1981/82:26, rskr. 236). I vad avser den tretungade flaggan

föreslogs i departementspromemorian ett oförändrat

användningsområde, dvs. den skulle förbehållas det kungliga

huset och försvarsmakten. Den tidigare utredningsmannen hade

förordat ett något vidgat användningsområde, nämligen till att

gälla även för vissa civila myndigheter. Departementschefen

stannade emellertid för den av tradition begränsade användningen

och hänvisade i sammanhanget till att riksdagen år 1955 avvisat

tanken på en förändring av den tretungade flaggans användning

(KU1955:13). I en motion (s) som utskottet avstyrkte 1981/82

hade föreslagits att den tretungade flaggan skulle bli en allmän

statsflagga.

Vid behandlingen hösten 1986 av en motion rörande utvidgad

rätt att föra tretungad flagga anförde utskottet bl.a. att

frågor om den svenska flaggan nyligen hade varit föremål för

ingående utredning genom den nya lagens tillkomst. Utskottet

ansåg att rätten att föra tretungad flagga inte borde utvidgas

(KU 1986/87:16).

Hösten 1989 behandlade utskottet ett motionsyrkande om

åtgärder för att komma till rätta med bruket av s.k.

korsvimplar. Utskottet anförde att Stiftelsen Sveriges

nationaldag och Svenska flaggans dag i sina anvisningar rörande

vimplar särskilt understrukit att vimpel ej skall ha gult kors.

Man kunde enligt utskottets mening utgå ifrån att anvisningarna

borde ha viss genomslagskraft hos allmänheten. Mot bakgrund

bl.a. av att frågor om Sveriges flagga tämligen nyligen hade

varit föremål för utredning avstyrkte utskottet motionsyrkandet

(1989/90:KU11).

Utskottet

Som utskottet anfört vid tidigare tillfällen har frågor om den

svenska flaggan varit föremål för ingående utredning i samband

med den nya lagens tillkomst. Utskottet får under hänvisning

till de tidigare ställningstagandena avstyrka motion K808.

Även om korsvimplar inte är förbjudna finner utskottet att

användningen av sådana vimplar i stället för flaggan inte är

förenlig med lagens syfte. I likhet med vad utskottet uttalade

vid föregående riksmöte anser utskottet emellertid att det inte

är påkallat med något initiativ från riksdagens sida. Utskottet

avstyrker därför motion K803.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande nationaldagen som helgdag

att riksdagen avslår motionerna 1989/90:K801, 1989/90:K802,

1989/90:K806 och 1989/90:K812,

res. 1 (m)

res. 2 (c)

2. beträffande Sveriges flagga

att riksdagen avslår motionerna 1989/90:K803 och 1989/90:K808.

Stockholm den 9 oktober 1990

På konstitutionsutskottets vägnar

Olle Svensson

Närvarande: Olle Svensson (s), Anders Björck (m), Catarina

Rönnung (s), Kurt Ove Johansson (s), Birgit Friggebo (fp),

Bertil Fiskesjö (c), Sture Thun (s), Sören Lekberg (s), Torgny

Larsson (s), Ylva Annerstedt (fp), Bengt Kindbom (c), Bo Hammar

(vpk), Rosa-Lill Wåhlstedt (s), Göran Ericsson (m), Helge

Hagberg (s), Göran Åstrand (m) och Claes Roxbergh (mp).

Reservationer

1. Nationaldagen som helgdag (mom.1)

Anders Björck, Göran Ericsson och Göran Åstrand (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 3 som börjar

med "Nationaldagen fick" och slutar med "och K812" bort ha

följande lydelse:

Den 6 juni har alltmer kommit att uppfattas som en

betydelsefull nationell högtidsdag. Det kan knappast råda någon

tvekan om att en majoritet av medborgarna hyser uppfattningen

att nationaldagen bör vara allmän helgdag. Nationaldagen är

normalt helgdag i andra länder. Utskottet delar uppfattningen i

de aktuella motionerna och anser att riksdagen nu bör besluta

att nationaldagen den 6 juni skall vara helgdag. Med hänsyn till

att frågan har stor samhällsekonomisk betydelse anser utskottet

emellertid att konsekvenserna bör studeras och förutsättningen

att avskaffa eller flytta någon nu existerande helgdag övervägas

innan lagstiftning sker. Riksdagen bör uppdra åt regeringen att

skyndsamt utreda frågan.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande

lydelse:

1. beträffande nationaldagen som helgdag

att riksdagen dels med anledning av motionerna

1989/90:K802 och 1989/90:K806 och med bifall till motionerna

1989/90:K801 och 1989/90:K812 yrkande 1 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört om nationaldagen som

helgdag, dels med bifall till motion 1989/90:K812 yrkande 2

hos regeringen begär utredning om att avskaffa eller flytta

någon existerande helgdag.

2. Nationaldagen som helgdag (mom. 1)

Bertil Fiskesjö och Bengt Kindbom (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 3 som börjar

med "Nationaldagen fick" och slutar med "och K812" bort ha

följande lydelse:

Sveriges nationaldag har under senare år kommit att uppfattas

som en betydelsefull nationell högtidsdag. Det torde knappast

råda någon tvekan om att allmänheten hyser uppfattningen att

nationaldagen bör vara helgdag. Nationaldagen är ju normalt

helgdag i andra länder. En gemensam dag för att uttrycka

nationell och kulturell gemenskap är en tillgång för vårt

samhälle. Utskottet delar uppfattningen i de aktuella motionerna

om att nationaldagen bör göras till helgdag. Flyttning eller

avskaffande av någon nu existerande helgdag är inte

erforderligt. Utskottet bör som sin mening ge regeringen till

känna att nationaldagen den 6 juni skall vara helgdag.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande

lydelse:

1. beträffande nationaldagen som helgdag

att riksdagen med bifall till motionerna 1989/90:K802 och

1989/90:K806 och med anledning av motionerna 1989/90:K801 och

1989/90:K812 som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört om nationaldagen som helgdag.