Bet. 1990/91:KU8

Konstitutionsutskottets betänkande

1990/91:KU08

Riksdagsfrågor

Innehåll

Sammanfattning

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

1990/91

KU8

Sammanfattning

I betänkandet behandlas 15 motionsyrkanden från allmänna

motionstiderna 1989 och 1990. Utskottet föreslår med anledning

av en motion om JO-delegationens sammansättning att denna

avskaffas och dess uppgifter övertas av utskottet i dess helhet.

Utskottet instämmer vidare i ett motionsförslag om att arbetet

med riksdagsbiografierna bör fortsätta och omfatta även

enkammarriksdagen. Övriga motionsyrkanden avstyrks. Till

betänkandet har fogats tre reservationer. Framställningen har

delats upp i följande avsnitt:

1. JO-delegationens sammansättning

2. Ledamotsservice

3. Telefonsamtal till riksdagen

4. Tillhandahållande av riksdagstryck m.m.

5. Polisingripande i riksdagens lokaler

6. Utsmyckning i riksdagens lokaler m.m.

7. Språkvård och språkutbildning i riksdagen

8. Försäkringsskyddet för riksdagens ledamöter och anställda

9. Riksdagsbiografierna

Motionerna

1988/89:K329 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari yrkas att

riksdagen beslutar om sådan ändring i riksdagsordningens

tilläggsbestämmelse 8.10.1 att JO-delegationen skall bestå av

företrädare för samtliga i konstitutionsutskottet representerade

partier.

1989/90:K305 av Sigge Godin (fp) vari yrkas att riksdagen

uppdrar åt riksdagens förvaltningsstyrelse att beakta Sandö

U-centrum som en resurs i riksdagens och regeringens arbete.

1989/90:K310 av Arne Mellqvist och Leo Persson (s) vari yrkas

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om användandet av 020-nummer till riksdagen

m.fl.

1989/90:K312 av Lars Gustafsson m.fl. (s, m, fp, c, vpk, mp)

vari yrkas att riksdagens förvaltningsstyrelse får i uppdrag att

fortsätta arbetet med riksdagsbiografierna att nu omfatta

enkammarriksdagen.

1989/90:K313 av Margitta Edgren och Jan-Erik Wikström (fp)

vari yrkas att riksdagen som sin mening ger

förvaltningsstyrelsen till känna vad i motionen anförts om

språkvård för riksdagen.

1989/90:K314 av Birgit Henriksson och Karin Falkmer (m) vari

yrkas att riksdagen beslutar ge förvaltningskontoret i uppdrag

att utreda någon form av grupplivförsäkring för riksdagens

ledamöter och anställda i enlighet med vad i motionen anförts.

1989/90:K315 av Evert Svensson (s) vari yrkas att riksdagen

beslutar uppdra åt riksdagens förvaltningskontor att ytterligare

utreda frågan om ledamotsservice i enlighet med vad som anförts

i motionen.

1989/90:K316 av Bo Hammar och Margó Ingvardsson (vpk) vari

yrkas att riksdagen beslutar att i enlighet med vad i motionen

anförts klarare reglera förutsättningarna för polisiära

ingripanden i riksdagens lokaler.

1989/90:K317 av Ingela Mårtensson (fp) vari yrkas

1. att riksdagen ger förvaltningsstyrelsen i uppdrag att ta

fram ett program för sparande av papper,

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag till program för

sparande av papper.

1989/90:K318 av Karl-Göran Biörsmark (fp) vari yrkas att

riksdagen beslutar öppna 020-linje till riksdagen.

1989/90:K319 av Lennart Brunander (c) vari yrkas att riksdagen

beslutar om tillhandahållande av riksdagstryck i enlighet med

motionen.

1989/90:K322 av Görel Bohlin (m) vari yrkas att riksdagen

beslutar att Sveriges flagga skall ha permanent plats i

riksdagens plenisal.

1989/90:K324 av Elisabeth Fleetwood m.fl. (m) vari yrkas att

riksdagen uppdrar åt förvaltningsstyrelsen att låta utreda och

föreslå hur riksdagen i en värdig och konstnärlig form visar sin

respekt och uppskattning av Raoul Wallenbergs insatser för

mänskliga värden och rättigheter under andra världskriget.

1989/90:K329 av Erik Holmkvist (m) vari yrkas att riksdagen

beslutar att införa 020-nummer för sin televäxel.

Utskottet

1. JO-delegationens sammansättning

Motionen

I motion 1988/89:K329 av Lars Werner m.fl. (vpk) yrkas att

riksdagen beslutar om sådan ändring i riksdagsordningens

tilläggsbestämmelse 8.10.1 att JO-delegationen skall bestå av

företrädare för samtliga i konstitutionsutskottet representerade

partier.

Det borde enligt motionen vara självklart att riksdagens

samtliga partier är representerade i JO-delegationen. Skälen

härför är inte bara principiella utan också praktiska. En

inträffad händelse visar enligt motionärerna att delegationens

beredning av JO-valen uppenbarligen inte varit så noggrann och

omsorgsfull som man har rätt att kräva. Det bör i

riksdagsordningen fastslås att JO-delegationen skall bestå av

företrädare för samtliga i konstitutionsutskottet representerade

partier. Det får enligt motionen prövas om detta är möjligt inom

ramen för nuvarande angivet antal av sex ledamöter eller om det

erfordras ett utökat antal ledamöter i delegationen.

Gällande regler

Enligt RO 8.10.1 utser konstitutionsutskottet inom 20 dagar

från det att utskottet har blivit tillsatt en delegation,

JO-delegationen, bestående av sex ledamöter i utskottet, för

att, på delegationens eget initiativ eller på begäran av någon

av riksdagens ombudsmän, samråda med ombudsman om

arbetsordningen eller i andra frågor av organisatorisk art.

Val av ombudsman bereds enligt RO 8.10.2 av JO-delegationen,

som därvid samråder med de av partierna utsedda ledamöterna i

talmanskonferensen.

Utskottets bedömning

Utskottet delar motionärernas uppfattning att alla i

konstitutionsutskottet representerade partier bör få delta i

beredningen av valen av riksdagens ombudsmän. Samtidigt bör

enligt utskottet det organ som föreslår nya ombudsmän ha en

sammansättning som svarar mot partiernas styrkeförhållanden i

riksdagen.

Mot bakgrund av dessa överväganden har utskottet kommit till

slutsatsen att JO-delegationen bör avskaffas och dess uppgifter

övertas av konstitutionsutskottet i dess helhet. Med en sådan

ordning bortfaller enligt utskottets mening behovet av det

samråd med partiernas representanter i talmanskonferensen som

föreskrivs i RO 8.10.2. Förändringen bör genomföras fr.o.m.

nästa valperiod.

Förslaget föranleder ändringar i tilläggsbestämmelserna 8.10.1

och 8.10.2 till riksdagsordningen (bilaga).

Förslaget föranleder också ändringar i instruktionen för

riksdagens ombudsmän. Förslag härom kommer att föreläggas

riksdagen senare.

2. Ledamotsservice

Motionen

I motion 1989/90:K315 av Evert Svensson (s) erinras om de allt

större krav som ställs på riksdagens ledamöter både vad gäller

det direkta riksdagsarbetet och medverkan vid möten och

offentlig debatt utanför riksdagen.

Det är enligt motionären angeläget att den påbörjade

utbyggnaden av servicen till riksdagsledamöterna kan fortsätta i

snabb takt. Ledamöterna bör få tillgång till såväl personliga

handläggare som sekreterare. I de flesta fall bör det kunna

räcka med deltid och/eller tidsmässig anpassning till

riksdagsarbetet. Man bör enligt motionen pröva sig fram. Att

från början göra en heltäckande organisation med personlig

handläggare till varje riksdagsledamot synes motionären vara ett

alltför långt steg.

I samband med den fortsatta utbyggnaden av ledamotsservicen

bör enligt motionen också prövas exempel och erfarenheter från

andra länder, t.ex. den modell som tillämpas i den västtyska

förbundsdagen där varje ledamot disponerar medel för att

anställa personal.

Bakgrund

Riksdagen beslöt 1988 om en förstärkning av

kontorshjälpsstödet till ledamöterna. Till grund för

förvaltningsstyrelsens förslag i frågan låg en rapport från en

parlamentarisk arbetsgrupp. Arbetsgruppen hade påpekat att det

dittillsvarande stödet innebar att partigrupperna fått bidrag

till lön för att anställa en sekreterare per var sjätte

ledamot, men i praktiken hade stödet inte byggts ut i den

formen. En icke obetydlig del av kontorshjälpsstödet hade, helt

inom ramen för de regler som gällt, använts för att anställa

politiska sekreterare/utredare och för att täcka

kostnadsökningar för övriga delar av kansliverksamheten.

Förvaltningsstyrelsens förslag (1988/89:13) innebar en

förstärkning av kontorshjälpsstödet till ledamöterna till en

nivå motsvarande en assistent per fyra ledamöter. Därutöver

föreslogs en kraftig förstärkning av kanslistödet till

riksdagens partigrupper. Utskottet fann (1988/89:KU16) detta

väl motiverat och påpekade att genom höjningen av kanslistödet

stärktes partiernas resurser centralt. Detta frigjorde i sin tur

medel för assistenter som hade till uppgift att biträda

ledamöterna. Utskottet delade också förvaltningsstyrelsens

uppfattning att det vid den tidpunkten innebar fördelar att

kanalisera stödet genom partigrupperna och att den föreslagna

konstruktionen var väl förenlig med ett inflytande för

ledamöterna i personfrågor och i fråga om stödets närmare

utformning.

Den parlamentariska arbetsgruppen föreslog i sin slutrapport

en höjning av kostnadsersättningen till ledamöterna för att

bl.a. möjliggöra bättre tekniskt stöd. Utskottet biträdde

(1988/89:KU39) förvaltningsstyrelsens förslag även i denna del.

Utskottets bedömning

Utskottet delar motionärens uppfattning att en god personlig

assistenthjälp, innefattande såväl utredar/handläggar- som

sekreteraruppgifter, är en förutsättning för att

riksdagsledamöterna skall ha en möjlighet att på bästa sätt

fullgöra sina uppdrag. Frågan om stödet till riksdagsledamöterna

bör därför som framhålls i motionen ägnas fortsatt

uppmärksamhet. Härvid bör såväl stödets omfattning som

utformning övervägas.

Ett av motiven för den höjning av partiernas kanslistöd som

genomfördes 1989 var som nämnts att därigenom frigjordes medel

för assistenter som hade till uppgift att biträda ledamöterna.

Den parlamentariska arbetsgrupp som beredde förslaget utgick för

sin del ifrån att de sålunda frigjorda resurserna, liksom den

ökning av anslaget till kontorshjälp till ledamöterna som

gruppen föreslog, i sin helhet skulle komma ledamöterna till

godo i form av utökad assistenthjälp.

Förvaltningsstyrelsen anmälde sin avsikt att årligen följa hur

assistentstödet fungerade. Utskottet noterade detta med

tillfredsställelse och förutsatte att resultatet av den årliga

uppföljningen skulle komma att redovisas på lämpligt sätt. Den

första av de årliga uppföljningarna pågår för närvarande.

Förvaltningskontoret gör i samarbete med partikanslierna en

inventering av assistentstödets nuvarande omfattning och

utformning.

Frågan om en utbyggd assistenthjälp till ledamöterna hänger

nära samman med frågan om lokaltillgång och lokalutnyttjande.

Den kommitté som haft till uppgift att utreda riksdagens

framtida lokalbehov och lokalutnyttjande skall enligt direktiven

avsluta sitt arbete under hösten 1990. Goda förutsättningar bör

sålunda föreligga för att på grundval av uppföljningen av

assistentstödet och i anslutning till lokalkommitténs arbete

ånyo överväga vilka möjligheter som finns att ge ledamöterna ett

bättre assistentstöd.

Som angetts har förvaltningsstyrelsen åtagit sig att årligen

följa hur assistentstödet fungerar. Syftet med motion K315 är

därmed tillgodosett.

3. Telefonsamtal till riksdagen

Motionerna

I motionerna K310 av Arne Mellqvist och Leo Persson (båda s),

K318 av Karl-Göran Biörsmark (fp) och K329 av Erik Holmqvist (m)

föreslås inrättande av ett s.k. 020-nummer för telefonsamtal

till riksdagen. I motion K310 sägs också att detsamma borde ske

för övriga samhälleliga inrättningar såsom länsstyrelser och

andra myndigheter.

Motivet för inrättande av 020-nummer hos riksdagen är att med

ett sådant gör man det möjligt för alla medborgare, oavsett var

de bor i landet, att för kostnaden av en markering (för

närvarande 23 öre), kunna ta telefonkontakt med en

riksdagsledamot. I motion K329 påpekas att kostnaden för ett

sådant samtal -- som ofta har karaktären av utbyte av

information -- med nuvarande ordning kan uppgå till betydande

belopp. Den föreslagna reformen skulle ge alla lika och rimliga

kostnader för en sådan kontakt. Enligt motionären är det

angeläget att verka för detta då riksdagen i övrigt söker

underlätta kontakterna mellan riksdagsledamöter och väljare.

Utskottets bedömning

Utskottet har tidigare vid ett flertal tillfällen avstyrkt

förslag om inrättande av s.k. 020-nummer för samtal till

riksdagen. För en redogörelse för frågans tidigare behandling

hänvisas till utskottets betänkande 1988/89:KU16. Då liksom när

frågan senast behandlades hösten 1989 (1989/90:KU10) instämde

utskottet i förvaltningskontorets bedömning att frågan om hur en

ökad telefonservice i riksdagshuset skulle fungera och vad den

fick kosta borde bedömas i ett sammanhang. Frågan om anslutning

till det s.k. 020-systemet borde enligt utskottet prövas i

samband med ställningstagande till försöket med

textregistrerande personsökare.

Finansutskottet uttalade 1989 (1988/89:FiU30) att 020-systemet

i ökad utsträckning borde tillämpas inom den statliga

förvaltningen. Frågan utreds för närvarande inom

civildepartementet. Den har där kopplats samman med frågan om

inrättande av ett statligt kommunikationsnät "STATNET". Även om

detta nät är avsett för skriftlig kommunikation ger det som

sidoeffekt möjlighet till telefoni mellan statliga myndigheter.

Ett förslag beräknas läggas fram under hösten 1990.

Utskottet finner det väsentligt att medborgarna har goda

möjligheter att telefonledes eller på annat sätt komma i kontakt

med riksdagsledamöterna. Det är därför angeläget att fortsatt

uppmärksamhet ägnas åt frågan om hur meddelanden kan tas emot

och vidarebefordras till ledamöterna.

Kostnaderna för längre telefonsamtal torde redan i dag till

övervägande delen bäras av riksdagen genom att ledamöterna

ringer upp de personer som sökt dem. En anslutning till

020-systemet skulle därför inte innebära någon avgörande

förbättring i medborgarnas möjligheter att komma i kontakt med

riksdagsledamöterna. Enligt utskottets mening finns det dock

anledning för riksdagen att följa utredningsarbetet kring ett

statligt kommunikationsnät och att överväga anslutning till det

om det kommer till stånd. Frågan om 020-anslutning kan liksom

för andra myndigheter komma att aktualiseras i detta sammanhang.

Motionerna avstyrks.

4. Tillhandahållande av riksdagstryck m.m.

Motionerna

Riksdagen bör enligt motion K319 av Lennart Brunander (c)

besluta om åtgärder för att ge ökad spridning av riksdagens

beslut. Denna informationsverksamhet måste bedrivas på olika

plan och med olika medel. I motionen behandlas en önskvärd

förbättring, nämligen vad gäller riksdagstryckets

tillgänglighet.

Motionären erinrar om att man för närvarande kan prenumerera

på riksdagstrycket enligt fyra olika alternativ, dels allt

tryck, dels alla motioner, dels betänkanden från något av

utskotten och dels enligt en särskild ordning beträffande

trycket som anknyter till skatteutskottet.

Eftersom myndigheter, institutioner, organisationer och

företag har sina speciella intresseområden finns det enligt

motionen behov av andra abonnemangsalternativ. I första hand bör

man därför ge möjlighet att i större utsträckning tillgodose

önskemål om ämnesvisa prenumerationer.

Motionären föreslår samtidigt att det görs kraftfulla

informationsinsatser hos myndigheter, företag osv. om de

möjligheter som finns att genom prenumeration få tillgång till

riksdagstrycket.

I motion K317 av Ingela Mårtensson (fp) påpekas att varje

vecka lämnar fem ton papper riksdagen för återvinning. Det finns

enligt motionären inga möjligheter för riksdagsledamöterna att

ta del av all information i den allt stridare strömmen av

papper. Alltmer slängs därför direkt i papperskorgen. Riksdagen

och regeringen bör enligt motionärens mening få i uppdrag att ta

fram ett program för hur man successivt kan minska

pappersanvändningen.

Pågående utvecklingsarbete

Reglerna för prenumeration på riksdagstrycket ändrades genom

beslut av förvaltningsstyrelsens direktion i juni i år. De nya

reglerna innebär att man fr.o.m. riksmötet 1990/91 kan

prenumerera på motioner och betänkanden på det sätt motionären

föreslår.

Fr.o.m. hösten 1990 kommer man i riksdagens ärenderegister att

ändra registreringen för propositioner på ett sådant sätt att

det blir lättare än nu att plocka ut alla dokument som hör till

ett visst ärende, men fortfarande kommer budgetpropositionen där

varje del kan beröra flera ämnesområden att vålla problem om

ytterligare ämnesområden för prenumeration skall avgränsas. Även

skillnader i ansvarsområde mellan departement och utskott kan

vålla problem i detta sammanhang.

Riksdagens förvaltningskontor undersöker just nu på vilket

sätt riksdagens databaser skall kunna hållas allmänt

tillgängliga. En fördel med databaserna är att man där kan söka

efter ett dokument som avhandlar ett visst ämnesområde och sedan

beställa det tryckta dokumentet.

Förvaltningskontoret har under senare år gjort stora

ansträngningar för att utveckla dokumenthanteringen i syfte att

få en så rationell och snabb produktion som möjligt av motioner,

betänkanden och protokoll. Betydande investeringar och andra

insatser har gjorts för att uppnå detta, men hittills har

distributionen inte berörts, och det är i första hand i det

ledet som insatser måste göras om papper skall kunna sparas. Ett

översynsarbete har dock startat på detta område.

Motionstexter kopieras/offsettrycks i stor omfattning både

före och efter det att motionerna väckts. Den omfattande

kopieringen efter motionstidens utgång beror på att tiden fram

till beredning i utskotten är så kort att flertalet motioner

inte hinner komma från trycket dessförinnan. Riksdagens

förvaltningskontor uppger att det inte är möjligt att utan höga

kostnader komma till rätta med detta problem. Trånga sektorer är

-- framför allt under allmänna motionstiden -- antalet personer

som kan avsättas för databashantering, kodning för typografering

och korrekturläsning men även tryckeriets kapacitet under stora

och koncentrerade toppar.

Numera har flertalet riksdagsledamöter dataterminaler.

Riksdagens förvaltningskontor kan ge utskottskanslierna

möjlighet att lägga delningsupplagorna i särskilda databaser där

berörda ledamöter kan läsa texterna. En sådan ordning är dock

pappersbesparande endast i den utsträckning ledamöterna avstår

från att göra egna utskrifter från databasen.

Möjligheten att sända meddelanden via elektronisk post

utnyttjas i allt större utsträckning i riksdagen. Detta torde i

sin tur innebära att skrivna meddelanden på papper successivt

kommer att minska.

Utskottets bedömning

Syftet med motion K319 är enligt utskottets mening

tillgodosett genom de förändringar i rutinerna för prenumeration

på riksdagstrycket som genomförts eller planeras av

förvaltningskontoret.

Enligt utskottets mening tillgodoses även syftet med motion

K317 genom det pågående utvecklingsarbetet.

5. Polisingripande i riksdagens lokaler

Motionen

En klarare reglering av förutsättningarna för polisingripanden

i riksdagens lokaler begärs i motion K316 av Bo Hammar och Margó

Ingvardsson (båda v). Motionen har väckts med anledning av

fallet med den palestinske flyktingen Abdel Quader Yassine, som

uppehöll sig i riksdagens lokaler efter inbjudan av ledamöter.

Motionärerna tar bl.a. upp frågan om poliser skall kunna

patrullera i riksdagens ledamotshus och gruppkanslier utan

formellt godkännande.

Utskottets bedömning

Bestämmelser om bl.a. tillträdesskydd för riksdagens lokaler

finns i lagen 1983:953 om säkerhetsskydd för riksdagen. I lagens

1§ anges att den skall tillämpas med beaktande av riksdagens

öppenhet mot allmänheten och företrädare för massmedia. Varje

chef för en arbetsenhet inom riksdagen skall enligt 4§

uppmärksamma säkerhetsskyddet inom enheten och hålla kontakt med

säkerhetschefen i säkerhetsfrågor. Detsamma skall gälla för

partikanslier inom riksdagens lokaler.

Riksdagens säkerhetschef skall enligt sin instruktion (RFS

1884:4) informera och bistå riksdagens ledamöter samt alla med

fast arbetsplats i riksdagens lokaler i frågor som rör

säkerhetsskyddet. Säkerhetschefen skall enligt instruktionen

också hålla kontakt med rikspolisstyrelsen och med den lokala

polismyndigheten.

Vid överläggningar mellan riksdagens förvaltningskontor och

polismyndigheten har överenskommits om en ordning enligt vilken

polisiära ingripanden i riksdagens lokaler så långt som möjligt

skall ske efter samråd med riksdagens säkerhetsenhet. När

polisiära åtgärder vidtas skall vidare hänsyn tas till de

speciella förhållanden som råder i riksdagens lokaler.

Utskottet vill för sin del starkt understryka vikten av att

sådana hänsyn tas. Det bör därutöver ankomma på säkerhetschefen

att så långt möjligt underrätta cheferna för berörda

arbetsenheter eller partikanslier om vad som avhandlats vid

samråd med polismyndigheten. Enligt utskottets mening är dock

syftet med motion K316 tillgodosett genom den överenskommelse

som gjorts mellan förvaltningskontoret och polismyndigheten.

6. Utsmyckning i riksdagens lokaler m.m.

Motionerna

I motion K322 av Görel Bohlin (m) hävdas att det i de flesta

parlament i världen torde vara en självklarhet att nationens

flagga finns i plenisalen. Enligt motionären borde det också

vara en självklarhet i Sverige med sitt gamla statsskick och sin

stolta demokrati. Sveriges flagga bör därför liksom riksvapnet

ha en permanent plats i plenisalen.

Förvaltningsstyrelsen bör enligt motion K324 av Elisabeth

Fleetwood (m) låta utreda och föreslå hur riksdagen i en värdig

och konstnärlig form kan visa sin respekt och uppskattning av

Raoul Wallenbergs insatser för mänskliga värden och rättigheter

under andra världskriget.

Utskottets bedömning

En svensk flagga finns fr.o.m. öppnandet av 1990/91 års

riksmöte permanent placerad i plenisalen. Syftet med motion K322

är därmed tillgodosett.

Utskottet har tidigare vid flera tillfällen behandlat motioner

om Raoul Wallenberg. Senast skedde det hösten 1987 (KU

1987/88:10) då utskottet liksom tidigare framhöll den stora

betydelsen av att man i framtiden håller minnet av hans insatser

levande. Utskottet hade således stor förståelse för motionernas

syfte men fann det inte påkallat att föreslå några särskilda

åtgärder med anledning av dem.

Det är i sammanhanget värt framhålla att det utöver Raoul

Wallenberg finns ett flertal tänkbara personer och företeelser

som har eller har haft så stor betydelse för landet eller för

någon internationell uppgift, att de är värda att hedras t.ex.

med ett minnesmärke. Det kan därför komma att göras fler

framställningar om att få placera monument och minnesmärken inom

eller i direkt anslutning till riksdagens byggnader. Ett exempel

på detta är det minnesmärke över svenskar som avlidit i

FN-tjänst som arméstaben vill uppföra på riksplan. Den frågan

behandlas för närvarande av förvaltningsstyrelsens direktion.

Enligt utskottet bör det ankomma på förvaltningsstyrelsen att

ta ställning till den typen av framställningar och avgöra vilka

monument och minnesmärken som kan fogas in i den konstnärliga

helhet som har eftersträvats vid utsmyckningen av husen på

Helgeandsholmen. Motion K324 avstyrks.

7. Språkvård och språkutbildning i riksdagen

Motionerna

I motion K313 av Margitta Edgren och Jan-Erik Wikström (fp)

föreslås inrättandet av en tjänst som språkvårdare hos

riksdagen. Språkvårdarens uppgift bör enligt motionärerna vara

att leda kurser för riksdagens ledamöter och tjänstemän och stå

till förfogande för enskilda ledamöter som vill ha sina utkast

till motioner eller anföranden granskade från språklig synpunkt.

Sandö U-centrum bör enligt motion K305 av Sigge Godin (fp)

beaktas som resurs i riksdagens och regeringens arbete. I

motionen påpekas att Sandö U-centrum, som har till huvudsaklig

uppgift att utbilda biståndsarbetare, kan skräddarsy utbildning

och information för såväl större som mindre gruppers och

enskildas behov. Som exempel anges språkkurser på engelska,

franska, spanska, portugisiska, tyska, polska samt ett antal

afrikanska språk. Vidare kan land- och regioninformation ges

inför t.ex. utskottsresor. Sandö U-centrum har enligt motionen

mycket att ge för att berika och göra såväl riksdags- som

regeringsföreträdare bättre rustade inför de internationella

kontakterna.

Utskottets bedömning

Det bör enligt utskottet ankomma på förvaltningsstyrelsen att

avgöra om behov föreligger att genom inrättande av en särskild

tjänst eller på annat sätt förstärka resurserna för språkvård i

riksdagen. Motion K313 avstyrks.

Riksdagens förvaltningskontor har sedan några år ett

kontinuerligt samarbete med Sandö U-centrum. Riksdagen anlitar

exempelvis Sandö U-centrum för internt förlagd

intensivutbildning i vissa främmande språk. Erfarenheterna har

enligt förvaltningskontoret varit positiva, och mycket talar för

att samarbetet kommer att fortsätta.

Förvaltningskontoret har vidare informerat såväl utskottets

som partigruppernas kanslichefer om Sandö U-centrum och dess

möjligheter att erbjuda utbildning och internatförläggning,

t.ex. som förberedelse inför utskottsresor utomlands.

I vilken utsträckning samarbetet med Sandö U-centrum kan

utvidgas ytterligare är beroende av vilka utbildningsbehov som

framgent kan uppkomma.

Syftet med motion K305 är enligt utskottets mening

tillgodosett.

8. Försäkringsskyddet för riksdagens ledamöter och anställda

Motionen

Försäkringsskyddet för riksdagens ledamöter och anställda

behandlas i motion K314 av Birgit Henriksson och Karin Falkmer

(båda m). Motionen har tillkommit mot bakgrund av den utdragna

ersättningsutredningen efter flygolyckan i Oskarshamn i början

av maj 1989. Motionärerna anser att hela försäkringsfrågan måste

lösas på ett för alla enkelt, billigt och säkert sätt. Enligt

deras mening vore det bäst om förvaltningskontoret fick i

uppdrag att genom anbudsförfarande hos försäkringsbolagen

förhandla fram ett erbjudande om att teckna individuella

grupplivförsäkringar.

Utskottets bedömning

Enligt 27 § lagen om ersättning m.m. till riksdagens ledamöter

är ledamöterna grupplivförsäkrade på riksdagens bekostnad.

Avtalet om statens tjänstegrupplivförsäkring som träffades i

januari 1988 mellan statens arbetsgivarverk och de

statsanställdas huvudorganisationer skall gälla för riksdagens

ledamöter i tillämpliga delar och i dess vid varje tidpunkt

gällande lydelse. Avtalet gäller även för riksdagens tjänstemän.

För såväl ledamöter som tjänstemän finns numera ett särskilt

trygghetsskydd vid arbetsskada.

För att förstärka försäkringsskyddet vid tjänsteresa utomlands

har riksdagen tecknat en särskild reseförsäkring. Den gäller för

såväl ledamöter som tjänstemän.

Den i motionen omnämnda flygolyckan i Oskarshamn i början av

maj 1989 har på olika sätt aktualiserat frågan om

försäkringsskyddet för riksdagsledamöter, statligt anställda,

kommittéledamöter m.fl. vid olycksfall på resor som företas i

tjänsten. Sålunda har regeringen tillkallat en särskild utredare

med uppdrag att komma med förslag om hur ett särskilt

försäkringsskydd vid statliga tjänsteresor kan utformas. Ett

översynsarbete har även påbörjats inom riksdagens

förvaltningskontor i syfte att få till stånd ett heltäckande

försäkringsskydd. I översynen kommer att ingå en jämförelse

mellan riksdagsledamöternas nuvarande försäkringsskydd och

motsvarande skydd inom andra samhällssektorer.

Utskottet finner det väsentligt att försäkringsskyddet för

ledamöter och tjänstemän utformas så att det ger fullgod

täckning vid resor, oavsett om resan företas i tjänsten eller

som del i arbetet i statlig kommitté, styrelse eller liknande.

Syftet med motion K314 är enligt utskottets mening tillgodosett

genom den påbörjade översynen. Motionen avstyrks.

9. Riksdagsbiografierna

Motionen

Riksdagens biografikommitté räknar med att i slutet av år 1992

ha genomfört sitt uppdrag att utge en biografi över

tvåkammarriksdagens ledamöter. I motion K312 av Lars Gustafsson

m.fl. (s, m, fp, c, vpk, mp) hemställs att riksdagen uppdrar åt

förvaltningsstyrelsen att låta arbetet med riksdagsbiografierna

fortsätta med ledamöter från enkammarriksdagen. Motionen har

tillkommit som ett initiativ i biografikommittén.

Utskottets bedömning

Utskottet finner det angeläget att arbetet med

riksdagsbiografierna fortsätter och kommer att omfatta även

enkammarriksdagen. Som påpekas i motionen utges sedan 1982

publikationen Fakta om folkvalda med fylliga uppgifter om

riksdagsledamöterna. I första hand bör arbetet därför enligt

utskottets mening inriktas mot perioden 1971--1982, för vilken

inga biografiska sammanställningar föreligger. Även för den

period som täcks av Fakta om folkvalda kan det dock som

motionärerna framhåller finnas behov av sammanställningar och

kompletterande uppgifter för att uppgifterna på längre sikt

skall kunna införas i sammanhållna biografier. Motionen

tillstyrks.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande JO-delegationen

att riksdagen med anledning av motion 1988/89:K329 antar det i

bilaga till detta betänkande intagna förslaget till lag om

ändring av riksdagsordningen,

2. beträffande ledamotsservice

att riksdagen avslår motion 1989/90:K315,

3. beträffande telefonsamtal till riksdagen

att riksdagen avslår motionerna 1989/90:K310, 1989/90:K318 och

1989/90:K329,

4. beträffande tillhandahållande av riksdagstryck

att riksdagen avslår motion 1989/90:K319,

5. beträffande pappersflödet i riksdagen

att riksdagen avslår motion 1989/90:K317,

res. 1 (1 fp, mp)

6. beträffande polisingripande i riksdagens lokaler

att riksdagen avslår motion 1989/90:K316,

7. beträffande utsmyckning i riksdagens lokaler m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1989/90:K322 och 1989/90:K324,

res. 2 (m)

8. beträffande språkvård i riksdagen

att riksdagen avslår motion 1989/90:K313,

res. 3 (fp)

9. beträffande Sandö U-centrum

att riksdagen avslår motion 1989/90:K305,

10. beträffande försäkringsskyddet för riksdagens ledamöter

och anställda

att riksdagen avslår motion 1989/90:K314,

11. beträffande riksdagsbiografierna

att riksdagen med anledning av motion 1989/90:K312 som sin

mening ger förvaltningsstyrelsen till känna att arbetet med

riksdagsbiografierna bör fortsätta och omfatta även

enkammarriksdagen.

Stockholm den 6 november 1990

På konstitutionsutskottets vägnar

Olle Svensson

Närvarande: Olle Svensson (s), Kurt Ove Johansson (s),

Bertil Fiskesjö (c), Sture Thun (s), Hans Nyhage (m), Sören

Lekberg (s), Anita Modin (s), Torgny Larsson (s), Elisabeth

Fleetwood (m), Ylva Annerstedt (fp), Bengt Kindbom (c)*, Bo

Hammar (v), Hans Leghammar (mp), Ulla Pettersson (s), Rosa-Lill

Wåhlstedt (s), Ingela Mårtensson (fp)* och Göran Åstrand (m)*.

*Ej närvarande vid justeringen

Reservationer

1. Pappersflödet i riksdagen (mom. 5)

Hans Leghammar (mp) och Ingela Mårtensson (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 8 som börjar

med "Enligt utskottets" och slutar med "pågående

utvecklingsarbetet" bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening bör såväl riksdagen som regeringen

utarbeta program för hur man successivt skall kunna minska

pappersanvändningen.

dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande

lydelse:

5. beträffande pappersflödet i riksdagen

att riksdagen med bifall till motion 1989/90:K317 dels som

sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om

program för sparande av papper i regeringskansliet, dels som

sin mening ger förvaltningskontoret till känna vad utskottet

anfört om program för sparande av papper i riksdagen.

2. Utsmyckning i riksdagens lokaler m.m. (mom. 7)

Hans Nyhage, Elisabeth Fleetwood och Göran Åstrand (alla m)

anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 9 som börjar

med "Det är" och på s. 10 slutar med "K324 avstyrks" bort ha

följande lydelse:

Utskottet vill erinra om den hedersbevisning som förlänats

Wallenberg i olika länder och finner det nu naturligt att även

Sveriges riksdag inom sina väggar finner en form för att hylla

de insatser för mänskliga värden och rättigheter, för vilka

Raoul Wallenbergs namn blivit en symbol och som daterar sig till

andra världskrigets sista år i Ungern.

Förvaltningsstyrelsen bör pröva i vilken konstnärlig form en

sådan manifestation skulle kunna förverkligas.

dels att utskottets hemställan under 7 bort ha följande

lydelse:

7. beträffande utsmyckning i riksdagens lokaler m.m.

att riksdagen med bifall till motion 1989/90:K324 och med

avslag på motion 1989/90:K322 som sin mening ger regeringen till

känna vad utskottet anfört.

3. Språkvård i riksdagen (mom. 8)

Ylva Annerstedt och Ingela Mårtensson (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 10 som

börjar med "Det bör" och slutar med "K313 avstyrks" bort ha

följande lydelse:

Enligt utskottet finns det anledning för riksdagen att i

likhet med t.ex. regeringskansliet och Sveriges Riksradio

anställa en särskild språkvårdare med uppgift att dels granska

texter, dels medverka i utbildning av dem som i sina

arbetsuppgifter har att tala offentligt eller skriva texter för

offentligt bruk. Motionen tillstyrks.

dels att utskottets hemställan under 8 bort ha följande

lydelse:

8. beträffande språkvård i riksdagen

att riksdagen med bifall till motion 1989/90:K313 som sin

mening ger förvaltningsstyrelsen till känna vad utskottet

anfört.

Förslag till

Lag om ändring i riksdagsordningen

Bilaga

Härigenom föreskrivs att tilläggsbestämmelserna 8.10.1 och

8.10.2 till riksdagsordningen1 skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

8.10.1

Konstitutionsutskottet utser Konstitutionsutskottet skall,

inom 20 dagar från det att på eget initiativ eller

utskottet har blivit tillsatt på begäran av någon

en delegation, av riksdagens ombudsmän,

JO-delegationen, bestående samråda med ombudsman om

av sex ledamöter i arbetsordningen eller i andra

utskottet, för att, på frågor av organisatorisk

delegationens eget initiativ art.

eller på begäran av

någon av riksdagens

ombudsmän, samråda med

ombudsman om arbetsordningen

eller i andra frågor av

organisatorisk art.

8.10.2

Val av ombudsman beredes av Val av ombudsman bereds av

JO-delegationen, som därvid konstitutionsutskottet.

samråder med de av

partigrupperna utsedda

ledamöterna i

talmanskonferensen.

Denna lag träder i kraft den 1 oktober 1991.

1 Riksdagsordningen omtryckt 1988:1446.