Bet. 1990/91:KU9

Konstitutionsutskottets betänkande

1990/91:KU09

Vissa kyrkliga frågor

Innehåll

Sammanfattning

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

1990/91

KU9

Sammanfattning

I detta betänkande behandlas 14 motionsyrkanden från den

allmänna motionstiden 1990 som berör vissa kyrkliga frågor.

Motionsyrkandena rör stat--kyrka-frågan, medlemskap i svenska

kyrkan m.m. samt kyrkofonden. Utskottet har avstyrkt samtliga

yrkanden. I stat--kyrka-frågan föreligger tre reservationer (fp,

c resp. v och mp). En reservation föreligger beträffande

medlemskap i svenska kyrkan (fp, v och mp). En reservation (m)

föreligger om sammansättningen av kyrkofondens styrelse. Ett

särskilt yttrande (m) har avgetts i bl.a. stat--kyrka-frågan.

Motionerna

1989/90:K237 av Ulla Tillander och Stina Eliasson (c) vari

yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om redovisning av gällande lagstiftning för

medlemskap i trossamfund,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om behovet av förtydligande av

regeringsformens stadgande om positiv och negativ

religionsfrihet så att därav klart framgår att även trossamfund

av folkkyrkokaraktär kan finnas och fungera i landet i enlighet

med sin karaktär.

1989/90:K601 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts dels om angelägenheten av att den Petriska

utredningen genomför sitt uppdrag inom utsatt tid, dels om

klargörande av villkoren från statens sida vid en

relationsförändring mellan staten och svenska kyrkan.

1989/90:K603 av Birgit Friggebo m.fl. (fp) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär förslag till ändring av

religionsfrihetslagen,

2. att riksdagen hos regeringen begär ändring av

medborgarskapskungörelsen enligt de riktlinjer som angivits av

justitieombudsmannen.

1989/90:K604 av Bengt Silfverstrand m.fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att

individens egen viljeyttring skall utgöra grunden för medlemskap

i ett trossamfund,

2. att riksdagen hos regeringen begär att initiativ tas i

syfte att undanröja motsättningen mellan 2 kap. 2 §

regeringsformen och religionsfrihetslagen.

1989/90:K606 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att

nuvarande relationer mellan kyrka och stat skall bevaras,

2. att riksdagen -- därest yrkande 1 avslås -- beslutar uttala

att inga grundläggande förändringar i de nuvarande relationerna

mellan kyrka och stat får vidtas utan att frågan underställs

medborgarna i en allmän folkomröstning.

1989/90:K623 av Bengt Kindbom m.fl. (c) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om utredning av vissa frågor inom kyrkofonden.

1989/90:K626 av Ingela Mårtensson m.fl. (fp) vari yrkas att

riksdagen hos regeringen begär att initiativ tas syftande till

att undanröja den påtalade motsättningen mellan 2 kap. 2 §

regeringsformen och religionsfrihetslagen.

1989/90:K635 av Hans Leghammar m.fl. (mp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att kyrkan skall skiljas från staten,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att övergångsbestämmelserna -- punkt 3 i 2

kap. RF -- skall upphävas, så att huvudregeln om den negativa

religionsfriheten får full rättsverkan.

1989/90:K638 av Göran Åstrand m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen antar följande förslag till lydelse av 4 §

kyrkofondslagen: För kyrkofonden skall finnas en styrelse. Denna

skall bestå av en ordförande och sex andra ledamöter. Tre av

ledamöterna utses för tre år av regeringen. Ordföranden och tre

av ledamöterna utses av kyrkomötet. Dessa ledamöter väljs för

kyrkomötets valperiod snarast efter valperiodens början. Valet

gäller till dess kyrkomötet förrättar nytt val under nästa

valperiod. För styrelsens ledamöter skall finnas lika många

ersättare. De utses på samma sätt som ledamöterna.

Utskottet

Stat--kyrka-frågan

Motionerna

Enligt motion K601 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) bör varje

trossamfund stå fritt från staten. I motionen hänvisas till att

en särskild utredare, hovrättspresidenten Carl Axel Petri, har

som uppdrag att närmare klargöra svenska kyrkans ekonomiska och

rättsliga förhållanden. Motionärerna accepterar att man inom

svenska kyrkan behöver detta faktamaterial innan man kan ta

ställning till huruvida kyrkan skall ta det initiativ som

statsmakterna efterlyst för att ta upp nya förhandlingar mellan

staten och svenska kyrkan om andra relationer än dagens mellan

staten och kyrkan. Enligt motionärerna är det mycket angeläget

att utredningen genomförs inom den av regeringen fastslagna

tidsramen. Nästa steg bör bli ett samtal mellan regeringen och

svenska kyrkan, där regeringen klargör vilka villkoren är från

statens sida för en relationsförändring. Ställningstaganden

rörande den ekonomiska sidan måste göras av regeringen, gärna

efter överläggningar med riksdagspartierna, och framläggas i

nära anslutning till expertutredningens presentation av

faktamaterialet, för att svenska kyrkans företrädare skall kunna

ta ställning till en relationsförändring. Först sedan ett sådant

ställningstagande föreligger och sedan kyrkan haft tid att

internt debattera förutsättningarna, kan man vänta att svenska

kyrkan själv skall ta det initiativ till relationsförändringar

som regeringen efterlyst när folkpartiet och andra ställt frågan

om statens fortsatta agerande i denna fråga.

Också motion K635 av Hans Leghammar m.fl. (mp) tar upp frågan

om att skilja kyrkan från staten. Motionärerna begär att

regeringen inom relativt kort tid lägger fram förslag angående

kyrkans skiljande från staten. Kyrkan har enligt motionärerna

fått centrala ledningsorgan, ett demokratiskt förankrat

kyrkomöte och en ny stiftsorganisation som också är folkligt

förankrad vilket gör att de organisatoriska förutsättningarna

för kyrkan att klara sin självständighet gentemot statsmakterna

är goda (yrkande 1).

I motion K606 av Olof Johansson m.fl. (c) framhålls däremot

att det är av stort värde att den svenska folkkyrkan kan bevaras

och vidareutvecklas inom ramen för den samverkan som nu finns

mellan kyrka och stat. Ett brytande av dessa band med dess

ekonomiska och organisatoriska konsekvenser skulle allvarligt

kunna skada förutsättningarna att bedriva religiös verksamhet

riktad till folket i hela vårt land utan att några fördelar

skulle vinnas. Ett brytande av sambandet mellan kyrka och stat

och upphävande av lagstiftningen om församlingarna skulle i ett

slag ta bort garantin för den demokratiska uppbyggnaden och

lekmännens nuvarande möjlighet till inflytande. En majoritet av

svenska folket vill behålla sambandet kyrka--stat. Inte heller

inom svenska kyrkans församlingar och pastorat finns en

majoritet för ett skiljande. Eftersom det emellertid årligen i

riksdagen förekommer förslag om skiljande finns det enligt

motionen anledning att på nytt aktualisera ett uttalande om

bibehållet samband mellan kyrka och stat (yrkande 1). En för

hela folket så stor och avgörande fråga som förändrade villkor

för den svenska folkkyrkan får enligt motionärernas bestämda

mening inte avgöras utan att medborgarna direkt tillfrågas om

sin åsikt. Motionärerna föreslår därför att riksdagen redan nu

fattar beslut om att inga grundläggande förändringar i det

nuvarande folkkyrkosystemet får genomföras utan att medborgarna

i en folkomröstning ges möjlighet att ta ställning (yrkande 2).

Utskottets bedömning

Utskottet har vid flera tidigare tillfällen behandlat motioner

rörande kyrkans skiljande från staten. Vid förra årets riksmöte

avstyrktes (1989/90:KU2) bl.a. två motioner med samma innebörd

som motionerna K601 och K606. Utskottet hänvisade till att en

expertutredning (C 1989:2) tillsatts med uppdrag att närmare

klargöra svenska kyrkans ekonomiska och rättsliga förhållanden

som underlag för en bedömning av hur de ekonomiska betingelserna

kan anpassas till förändrade relationer mellan kyrkan och

staten. Utskottet uttalade att resultatet av såväl en pågående

utvärdering av kyrkomötesorganisationen som den nyssnämnda

utredningen måste avvaktas innan några nya åtgärder i

stat--kyrka-frågan borde övervägas. Mot samma bakgrund fann

utskottet inte skäl bifalla ett motionsyrkande om ett uttalande

om oförändrade relationer mellan kyrkan och staten.

Utvärderingen av kyrkomötesreformen har numera lett till vissa

förslag som behandlats av 1990 års kyrkomöte. Den särskilda

utredaren med uppdrag att närmare klargöra svenska kyrkans

ekonomiska och rättsliga förhållanden bör enligt direktiven

(dir. 1989:6) avge sitt slutbetänkande senast 1991. Utskottet

vidhåller sitt tidigare ställningstagande att denna utredning

bör avvaktas innan nya åtgärder i stat--kyrka-frågan övervägs.

Mot denna bakgrund är det inte heller påkallat med något

uttalande från riksdagens sida vare sig om relationerna mellan

kyrka och stat eller om folkomröstning i frågan. Motionerna

K601, K635 yrkande 1 och K606 yrkandena 1 och 2 avstyrks

således.

Medlemskapsreglerna i svenska kyrkan m.m.

I motion K604 av Bengt Silfverstrand m.fl. (s) framhålls att

religionsfrihetslagens bestämmelser om medlemskap i svenska

kyrkan strider mot regeringsformens portalparagraf om de

medborgliga fri- och rättigheterna. Av den anledningen har

riksdagen tvingats införa en övergångsbestämmelse till

regeringsformen enligt vilka reglerna om medlemskap i svenska

kyrkan skall gälla utan hinder av 2 kap. 2 § regeringsformen. En

övergångsbestämmelse enligt motionärerna får inte permanentas.

Frågan om medlemskapet i en svensk statskyrka är enligt

motionärerna ingen inomkyrklig fråga utan ett konstitutionellt

problem av stor principiell betydelse. Motionärerna kräver

därför att det omgående tas ett riksdagsinitiativ med innebörden

att individens egen viljeyttring skall utgöra grunden för

medlemskap i ett trossamfund.

Också i motion K626 av Ingela Mårtensson m.fl. (fp) framhålls

att det borde krävas en viljeyttring för att bli medlem i ett

trossamfund. Motionärerna hänvisar till att den

övergångsbestämmelse till regeringsformen som medger att

bestämmelserna om medlemskap skall gälla utan hinder av 2 kap. 2

§ regeringsformen nu har gällt i tolv år och tenderar att

permanteras, vilket inte kan vara avsikten med en

övergångsbestämmelse. Riksdagen har enligt motionärerna all

anledning att ge sin mening till känna och staten bör ta

initiativ i frågan utan att avvakta den pågående utredningen

inom svenska kyrkan -- en utredning som pågått i sju år och

ägnat föga uppmärksamhet åt det konstitutionella problemet.

Den aktuella övergångsbestämmelsen till regeringsformen tas

också upp i motion K635 av Hans Leghammar m.fl. (mp). Enligt

motionärerna är det inte längre försvarbart att ytterligare

avvakta det pågående kyrkliga utredningsarbetet. I stället bör

den inkonsekventa utformningen av regeringsformens

religionsfrihetsregler nu reformeras. Övergångsbestämmelsen i

fråga -- p. 3 till 2 kap. 2 § regeringsformen -- bör upphävas så

att huvudregeln om den negativa föreningsrätten får full

rättsverkan. I konsekvens härmed måste enligt motionärerna

religionsfrihetslagens bestämmelser om medlemskap i svenska

kyrkan ändras så att full harmoni uppnås mellan dessa

bestämmelser och 2 kap. 2 § regeringsformen (yrkande 2).

Motion K237 av Ulla Tillander och Stina Eliasson (båda c) tar

upp frågan om medlemskap i trossamfund. I samband med tolkningen

av regeringsformens bestämmelser om den positiva och den

negativa religionsfriheten har frågan uppkommit om grundlagen

ger utrymme även för folkkyrkor i vårt land eller om även

tillhörigheten till dessa måste vara grundad på en individuell

anslutning, grundad på en viljeyttring, trots att detta strider

mot samfundens karaktär. I motionen anges som exempel på

trossamfund med folkkyrkokaraktär i vårt land grekisk-ortodoxa

kyrkans församlingar, den romersk-katolska kyrkan och svenska

kyrkan. Enligt motionärerna måste möjligheterna för trossamfund

av folkyrkokaraktär att verka i vårt land klaras ut. I ett

första steg bör därför regeringen för riksdagen redovisa vilka

möjligheter som finns för dem enligt gällande lagstiftning

(yrkande 1). I ett andra steg bör regeringsformens uppenbarligen

oklara stadgande om den positiva och den negativa

föreningsrätten förtydligas så att det av grundlagen klart

framgår att även trossamfund av folkkyrkokaraktär kan finnas och

fungera i vårt land i enlighet med sin syn, tro och ordning

(yrkande 2).

I motion K603 av Birgit Friggebo m.fl. (fp) tas upp den

bestämmelse i religionsfrihetslagen som innebär att

evangelisk-lutherska trosbekännare i samband med förvärv av

svenskt medborgarskap upptas i svenska kyrkan om de inte anmäler

att de inte vill inträda i svenska kyrkan. Motionärerna hänvisar

till ett JO-uttalande om att ett självständigt ställningstagande

bör gälla för den som i samband med förvärv av svenskt

medborgarskap önskar inträda som medlem i svenska kyrkan.

Motionärerna framhåller att den nu gällande ordningen från

principiella utgångspunkter inte kan anses tillfredsställande.

Religionsfrihetslagen och medborgarskapskungörelsen bör därför

ändras (yrkandena 1 och 2).

Bakgrund

Enligt 2 kap. 2 § regeringsformen är varje medborgare gentemot

det allmänna skyddad mot tvång att tillhöra trossamfund eller

annan sammanslutning för åskådning i religiöst hänseende. Det

automatiska medlemskapet i svenska kyrkan anses inte förenligt

med denna grundlagsregel (prop. 1975/76:209 s.117). Enligt p.

3 i övergångsbestämmelserna till 1976 års ändringar av

regeringsformen gäller emellertid bestämmelserna om medlemskap i

svenska kyrkan utan hinder av grundlagsregeln. I 6--9 §§

religionsfrihetslagen (1951:680) finns bestämmelser om

medlemskap i svenska kyrkan. Enligt 6 § må endast svensk

medborgare eller här i riket bosatt utlänning vara medlem av

svenska kyrkan. Barn i äktenskap inträder enligt 7§ vid

födseln i svenska kyrkan om båda föräldrarna tillhör kyrkan.

Detsamma gäller enligt 8§ barn utom äktenskap om modern

tillhör svenska kyrkan. Enligt 9§ skall den som förvärvar

svenskt medlemskap och ej tillhör svenska kyrkan utan särskild

ansökan anses upptagen i kyrkan, om han är evangelisk-luthersk

trosbekännare; dock skall vad nu sagts inte gälla om han, hos

pastor i den församling där han är kyrkobokförd, anmält att han

inte vill inträda i kyrkan. I 9 § medborgarskapskungörelsen

(1969:235) stadgas att om den som förvärvat svenskt

medborgarskap är evangelisk-luthersk trosbekännare skall

meddelande härom lämnas till pastorsämbetet i den församling här

i landet där den som förvärvat medborgarskapet är kyrkobokförd.

Svenska kyrkans centralstyrelse redovisade för 1989 års

kyrkomöte i sin verksamhetsberättelse för år 1988 (CsSkr 1989:2)

ett utredningsarbete som genomförts inom en arbetsgrupp i fråga

om dop och kyrkotillhörighet. Två alternativa förslag

redovisades. Centralstyrelsen framhöll att den inte haft

möjlighet att ta ställning till arbetsgruppens förslag.

Centralstyrelsen avsåg att med ledning av den fortsatta

debatten bearbeta frågan i dess olika aspekter mot bakgrund av

vad centralstyrelsen kunde finna teologiskt viktigt och riktigt.

I svenska kyrkans centralstyrelses programförklaring inför

perioden 1990--1992, vilken fogats till verksamhetsberättelsen

för år 1989 (CsSkr 1990:2) som bilaga 1, framhålls att styrelsen

avser att fortsätta sitt arbete med dop och dopsyn, frågor som

bl.a. behandlats i utredningen om dop och kyrkotillhörighet. Det

behövs nu fördjupade studier och ett brett samtal kring dopets

roll i svenska kyrkan och ett målmedvetet och konkret

handlingsprogram för pastorala åtgärder som syftar till att

stärka dopets ställning.

Religionsfrihetslagens och medborgarskapskungörelsens

bestämmelser om automatiskt medlemskap i svenska kyrkan i

samband med erhållande av medborgarskap har tagits upp av J0 i

ett beslut 1989 (JO:s ämbetsberättelse 1989/90 s.355 f.) JO

hänvisade till att ett utträde ur svenska kyrkan fordrar en

aktiv åtgärd från den som önskar utträde. Enligt JOs mening bör

samma form av visat självständigt ställningstagande gälla för

den som i samband med förvärv av svenskt medborgarskap önskar

inträda som medlem i svenska kyrkan. Medlemskapet bör enligt JO

alltså grundas på en skriftlig ansökan på ett särskilt utarbetat

klarläggande formulär. En kopia av JOs beslut överlämnades till

justitiedepartementet, statens invandrarverk och svenska kyrkans

centralstyrelse.

Svenska kyrkans centralstyrelse har i skrivelse till 1990 års

kyrkomötessammanträde (CsSkr 1990:3) redovisat sina

tilläggsdirektiv till kyrkoordningskommittén. Enligt direktiven

är regeln för övergång från en nordisk luthersk systerkyrka till

svenska kyrkan ett uttryck för den nära samhörigheten mellan dem

och fyller i normalfallen en av de nordiska invandrarna önskad

funktion. Denna samhörighet bör inte utan särskilda skäl ändras.

Kyrkoordningskommittén bör enligt direktiven med hänsyn tagen

även till denna aspekt pröva hur de av JO påtalade förhållandena

kan tillrättaläggas samt utarbeta förslag till nödvändiga

förändringar i gällande bestämmelser.

Tidigare riksdagsbehandling

Utskottet har vid flera tillfällen under senare år behandlat

motioner rörande medlemskapsreglernas förenlighet med

regeringsformen. Utskottet har därvid bekräftat att det

föreligger en sådan motsättning som nu påtalas i motionerna

K604, K626 och K635 och har hänvisat till uttalanden av såväl

regeringen som riksdagen i samband med behandlingen av 1976 års

grundlagsbeslut (prop. 1975/76:209 s.117, KU 1975/76:56

s.30f.). Utskottet har emellertid, bl.a. mot bakgrund av den

inom svenska kyrkan pågående utredningen om kyrkotillhörighet

och dop, inte ansett skäl föreligga att överväga ett slopande av

den aktuella övergångsbestämmelsen i regeringsformen. Utskottet

uttalade 1989 (1989/90:KU2), med hänvisning till det

beredningsarbete som pågick i frågan hos svenska kyrkans

centralstyrelse, att riksdagen inte bör föregripa kyrkomötets

ställningstagande.

Frågan om automatiskt medlemskap i svenska kyrkan i samband

med erhållande av svenskt medborgarskap behandlades av utskottet

hösten 1989 med anledning av en motion i samband med

granskningen av justitieombudsmännens ämbetsberättelse.

Utskottet hänvisade till att frågan övervägdes inom svenska

kyrkans centralstyrelse och erinrade om att en ändring av

religionsfrihetslagens bestämmelser om tillhörighet till svenska

kyrkan fordrar kyrkomötets samtycke. Utskottet uttalade att

initiativ till ändrad lagstiftning i första hand bör komma från

kyrkan och fann inte anledning för riksdagen att vid det

tillfället ta ställning till frågan. I en reservation (fp, vpk

och mp) framhölls att det är angeläget att ändringarna snarast

kommer till stånd.

Utskottets bedömning

Som utskottet tidigare konstaterat föreligger en motsättning

mellan 2 kap. 2§ regeringsformen och religionsfrihetslagen.

Frågan om medlemskapsreglernas förenlighet med regeringsformen

har nära samband med stat--kyrka-frågan. Enligt utskottets

mening bör den utredning som pågår beträffande svenska kyrkans

ekonomiska och rättsliga förhållanden avvaktas också när det

gäller den nu aktuella frågan. Någon åtgärd med anledning av

motionerna K604 yrkandena 1 och 2, K626, K635 yrkande 2 och K237

yrkandena 1 och 2 bör således inte nu vidtas. Motionerna

avstyrks.

När det härefter gäller frågan om automatiskt medlemskap i

svenska kyrkan i samband med erhållande av svenskt medborgarskap

får utskottet hänvisa till den utredning som pågår i frågan.

Enligt utskottets mening bör svenska kyrkans centralstyrelses

överväganden i frågan och förslagets beredning inom

regeringskansliet inte föregripas. Motion K603 yrkandena 1 och 2

avstyrks således.

Kyrkofonden

Motionerna

Sammansättningen av kyrkofondens styrelse tas upp i motion

K638 av Göran Åstrand m.fl. (m). Motionärerna anser att det är

självklart att kyrkofondens medel, som i huvudsak genereras av

kyrkans församlingar, skall skötas av en styrelse i vilken av

kyrkomötet valda ledamöter är i majoritet och där styrelsen

själv utser sin ordförande.

I motion K623 av Bengt Kindbom m.fl. (c) begärs en översyn av

reglerna för uttag av den allmänna och den särskilda

kyrkoavgiften. En sådan utredning bör också enligt motionärerna

innefatta en revidering av skatteutjämningen på det sätt som

förutsattes när kyrkofonden inrättades 1982. Vidare bör den

förordade utredningen också avse kostnadsansvaret för kyrkor som

inte längre skall användas som församlingskyrkor.

Bakgrund

Enligt 4 § kyrkofondslagen skall kyrkofonden ha en styrelse

som består av ordförande och sex andra ledamöter. Ordföranden

och tre andra ledamöter utses av regeringen. Övriga tre

ledamöter utses av kyrkomötet.

Genom kyrkofonden fördelas kostnaderna för kyrkans verksamhet.

Kyrkofonden tillförs medel i form av allmän och särskild

kyrkoavgift samt genom statsbidrag som beviljas för ändamålet.

Till kyrkofonden förs även avkastning och ersättning från vissa

tillgångar som tillhör fonden. Den allmänna kyrkoavgiften

betalas av pastoraten och beräknas på skatteunderlaget med 16

öre per skattekrona. Pastorat som innehar lönetillgångar skall

därutöver betala särskild kyrkoavgift till kyrkofonden. Med

lönetillgångar avses löneboställen och prästlönefonder samt

andelar i prästlönejordsfonder och prästlönefondsfastigheter.

Statsbidrag till kyrkofonden utgår för budgetåret 1990/91 med

ca 38 milj.kr. som ersättning för prästerskapets till

statsverket indragna tionde m.m. och för inkomstbortfall till

följd av avskaffandet av den kommunala beskattningen av

juridiska personer samt för den indragna tjänstebrevsrätten. Det

nuvarande systemet för ekonomisk utjämning inom svenska kyrkan

beslutades av riksdagen 1982 (prop. 1981/82:158, KU28). Som

ersättning för det statliga skatteutjämningsbidraget utgick

under två år statliga bidrag till kyrkofonden, nämligen 88

milj.kr. för år 1983 och 44 milj.kr. för år 1984. I 1984 års

budgetproposition angavs att avsikten var att bidraget för

indragna skatteutjämningsmedel skulle upphöra efter år 1984.

Detta uttalande föranledde inte någon kommentar från

riksdagens sida. Kulturutskottet har senare vid flera tillfällen

-- senast våren 1989 (1988/89:KrU10) -- avstyrkt förslag om att

återinföra ett anslag som skulle användas av kyrkofonden för

bidrag till inomkyrklig skatteutjämning.

Frågan om den allmänna kyrkoavgiftens storlek togs upp i

propositionen om en ny organisation på lokal- och stiftsplanet i

svenska kyrkan, m.m. (1987/88:31 s. 151). I propositionen

framhölls att en höjning av den allmänna kyrkoavgiften för

närvarande borde undvikas. I stället borde det underskott i

kyrkofonden som fanns så långt möjligt täckas genom

begränsningar i kyrkofondens utgifter. Konstitutionsutskottet

ställde sig bakom propositionen i denna del och avstyrkte ett

motionsyrkande om höjning av avgiften (KU 1987/88:30 s.17).

Utskottets bedömning

Konstitutionsutskottet tog upp frågan om sammansättningen av

kyrkofondens styrelse i samband med behandlingen av

propositionen om ny organisation på lokal- och stiftsplanet i

svenska kyrkan m.m. (prop. 1987/88:31, KU 30). Kyrkomötet hade

1987 föreslagit att kyrkofondslagen ändrades så att kyrkomötet

får utse majoriteten av ledamöterna i kyrkofondens styrelse. I

propositionen hänvisades till att som motivering för inrättandet

av en särskild styrelse för kyrkofonden fr.o.m. den 1 januari

1983 angetts att kyrkan borde ges ett medinflytande över fondens

förvaltning. Det ansågs då emellertid naturligt att staten fick

utse flertalet ledamöter i styrelsen, däribland ordföranden.

Eftersom kyrkofondens inkomster till större delen består av

skattemedel ansåg departementschefen (s.151) att det inte

fanns anledning att ändra på bestämmelserna om styrelsens

sammansättning. Utskottet delade den i propositionen intagna

ståndpunkten och avstyrkte en motion om att kyrkomötet skulle få

utse majoriteten av ledamöterna i styrelsen. Utskottet vidhåller

detta ställningstagande och avstyrker motion K638.

Beträffande den i motion K623 upptagna frågan om reglerna för

uttag av den särskilda kyrkoavgiften vill utskottet erinra om

att kyrkofondens styrelse nyligen har överlämnat ett betänkande

av kyrkans förmögenhetsutredning till kyrkoministern. I

betänkandet föreslås en övergång till en central förvaltning av

prästlönefonderna och att den särskilda kyrkoavgiften avskaffas.

Vad sedan gäller den i motionen upptagna frågan om ansvaret för

kyrkobyggnader m.m. får utskottet hänvisa till att svenska

kyrkans centralstyrelse i september 1990 tillsatt en särskild

utredare med uppdrag att kartlägga och analysera de problem som

föreligger i fråga om kyrkor som inte längre skall användas som

församlingskyrkor.

Med hänsyn till det utrednings- och beredningsarbete som

således pågår inom regeringskansliet och svenska kyrkan samt mot

bakgrund av riksdagens tidigare ställningstagande i fråga om den

allmänna kyrkoavgiften och bidrag till inomkyrklig

skatteutjämning saknas enligt utskottets mening anledning att

förorda en sådan utredning som föreslås i motion K623. Motionen

avstyrks följaktligen.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande stat--kyrka-frågan

att riksdagen avslår motionerna 1989/90:K601, 1989/90:K606

yrkandena 1 och 2 samt 1989/90:K635 yrkande 1,

res. 1 (fp)

res. 2 (c)

res. 3 (v, mp)

2. beträffande medlemskapsreglerna

att riksdagen avslår motionerna 1989/90:K237 yrkandena 1 och 2

samt 1989/90:K603 yrkandena 1 och 2, 1989/90:K604 yrkandena 1

och 2, 1989/90:K626 och 1989/90:K635 yrkande 2,

res. 4 (fp, v, mp)

3. beträffande kyrkofondens styrelse

att riksdagen avslår motion 1989/90:K638 yrkande 1,

res. 5 (m)

4. beträffande utredning om vissa kyrkofondsfrågor

att riksdagen avslår motion 1989/90:K623.

Stockholm den 15 oktober 1990

På konstitutionsutskottets vägnar

Olle Svensson

Närvarande: Olle Svensson (s), Anders Björck (m), Kurt Ove

Johansson (s), Birgit Friggebo (fp), Bertil Fiskesjö (c), Sture

Thun (s), Hans Nyhage (m), Sören Lekberg (s), Torgny Larsson

(s), Elisabeth Fleetwood (m), Ylva Annerstedt (fp), Bo Hammar

(v), Hans Leghammar (mp), Ulla Pettersson (s), Rosa-Lill

Wåhlstedt (s), Lahja Exner (s) och Hugo Andersson (c).

Reservationer

1. Stat--kyrka-frågan (mom. 1)

Birgit Friggebo och Ylva Annerstedt (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 4 som börjar

med "Utskottet har" och slutar med "avstyrks således" bort ha

följande lydelse:

Enligt utskottets mening bör varje trossamfund stå fritt från

staten. Utskottet konstaterar med tillfredsställelse att den

utredning som bedrivs av hovrättspresidenten Petri tillsatts av

ett i stort sett enigt kyrkomöte. Av direktiven till utredningen

framgår att den skall redovisa ett fylligt underlag för en

bedömning av vilka ekonomiska och rättsliga betingelser kyrkan

lever under i dag och hur dessa låter anpassa sig till

förändringar av relationerna inom ramen för nuvarande samband

mellan stat och kyrka eller förändringar med mer långtgående

innebörd.

Utskottet vill dock framhålla att det är mycket angeläget att

utredningen genomförs inom den i direktiven angivna tidsramen.

Ett genomförande av en reform skulle kunna ske under 1995 om

utredningen avlämnas senast 1991. I annat fall kan en reform

genomföras tidigast år 1998.

Utskottet delar den i motion K601 framförda uppfattningen att

utredningen måste följas av samtal mellan regeringen och svenska

kyrkan och att regeringen därvid måste klargöra statens villkor

vid en relationsförändring. Regeringen måste ta ställning till

frågor om t.ex. uppbördshjälp och statsbidrag helst efter

överläggningar med riksdagspartierna och lägga fram sina villkor

för svenska kyrkan i nära anslutning till expertutredningens

redovisning. I annat fall saknar svenska kyrkans företrädare

reell möjlighet att ta ställning till en relationsförändring.

Först sedan kyrkan haft tid att internt debattera

förutsättningarna kan man enligt utskottets bedömning förvänta

sig att svenska kyrkan själv skall ta det efterlysta initiativet

till en relationsförändring. Vad utskottet sålunda anfört bör

ges regeringen till känna. Motion K601 tillstyrks följaktligen.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande

lydelse:

1. beträffande stat--kyrka-frågan

att riksdagen med bifall till motion 1989/90:K601 och med

anledning av motion 1989/90:K635 yrkande 1 samt med avslag på

motion 1989/90:K606 yrkandena 1 och 2 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört.

2. Stat--kyrka-frågan (mom. 1)

Bertil Fiskesjö och Hugo Andersson (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 4 som börjar

med "Utskottet har" och slutar med "avstyrks således" bort ha

följande lydelse:

Enligt utskottets mening är det av stort värde att den svenska

folkkyrkan kan bevaras och vidareutvecklas inom ramen för den

samverkan som nu finns mellan kyrka och stat. Ett brytande av

dessa band skulle med dess ekonomiska och organisatoriska

konsekvenser allvarligt kunna skada förutsättningarna för

religiös verksamhet riktad till folket i hela vårt land utan

att några fördelar skulle vinnas.

Inom svenska kyrkans församlingar och pastorat finns det ingen

majoritet för ett skiljande. Aktuella opinionsundersökningar

visar också att en majoritet av svenska folket vill behålla

sambandet kyrka--stat. Enligt utskottets mening är det mot

bakgrund av årligen återkommande förslag i riksdagen om

skiljande mellan kyrka och stat påkallat med ett uttalande från

riksdagens sida om ett bibehållet samband mellan kyrka och stat.

Utskottet vill också framhålla att en för hela folket så stor

och avgörande fråga som förändrade villkor för den svenska

folkkyrkan inte får avgöras utan folkomröstning. Utskottet

tillstyrker således motion K606 yrkandena 1 och 2.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande

lydelse:

1. beträffande stat--kyrka-frågan

att riksdagen med bifall till motion 1989/90:K606 yrkandena 1

och 2 och med avslag på motionerna 1989/90:K601 och 1989/90:K635

yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet

anfört.

3. Stat--kyrka-frågan (mom. 1)

Bo Hammar (v) och Hans Leghammar (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 4 som börjar

med "Utskottet har" och slutar med "avstyrks således" bort ha

följande lydelse:

Svenska kyrkan har en särställning i det svenska samhället

trots att det i Sverige bl.a. på grund av den ökade invandringen

inte finns någon allomfattande eller entydig

religionsuppfattning. Denna särställning är enligt utskottets

mening inte godtagbar från religionsfrihetssynpunkt. Kyrkans

skiljande från staten är en i hög grad angelägen fråga. Enligt

utskottets mening finns det inte anledning att ytterligare

skjuta på dess avgörande. Förhållandena på de ekonomiska och

rättsliga områdena bör regleras i enlighet med de förslag som

Alva Myrdal lade fram i sin utredning från 1970-talet. Den

ytterligare beredning som behövs och som kan rymmas i den

expertutredning som nyligen tillsatts bör därför kunna ske

snabbt. Regeringen bör enligt utskottets mening relativt snart

kunna lägga fram förslag angående kyrkans skiljande från staten.

Kyrkan har för övrigt nu fått centrala ledningsorgan, ett

demokratiskt förankrat kyrkomöte och en ny stiftsorganisation

som är folkligt förankrad. De organisatoriska förutsättningarna

för att kyrkan skall klara sin självständighet är enligt

utskottets mening goda. Vad utskottet anfört bör ges regeringen

till känna. Motion K635 yrkande 1 tillstyrks således.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande

lydelse:

1. beträffande stat--kyrka-frågan

att riksdagen med bifall till motion 1989/90:K635 yrkande 1

och med anledning av motion 1989/90:K601 samt med avslag på

motion 1989/90:K606 yrkandena 1 och 2 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört.

4. Medlemskapsreglerna (mom. 2)

Birgit Friggebo (fp), Ylva Annerstedt (fp), Bo Hammar (v) och

Hans Leghammar (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 8 som börjar

med "Som utskottet" och slutar med "avstyrks således" bort ha

följande lydelse:

Som framhålls i motionerna K604, K626 och K635 borde det i en

demokrati vara självklart att det krävs en viljeyttring för att

bli medlem i ett trossamfund. Religionsfrihetslagen innebär

tvärtemot detta att ett barn bli automatiskt medlem i svenska

kyrkan om en av föräldrarna är medlem, såvida de är gifta med

varandra. I de fall modern inte är gift och inte medlem i

svenska kyrkan blir inte heller barnet det även om fadern är

medlem. Den dag modern gifter sig med fadern bli barnet

automatiskt medlem i kyrkan. Barn med utländskt medborgarskap

kan också under dessa omständigheter skrivas in kyrkan utan att

föräldrarna vet om det. Personer som får svenskt medborgarskap

kan även de bli medlemmar utan att de bett om det. Allt detta är

enligt utskottets mening tecken på att religionsfriheten inte

fungerar. Utskottet har vid upprepade tillfällen påtalat den

motsättning som gäller mellan regeringsformens skydd för

religionsfriheten och reglerna om medlemskap i svenska kyrkan.

Den övergångsbestämmelse som riksdagen tvingats införa för 13 år

sedan håller på att permanteras vilket strider mot en sådan

bestämmelses natur.

Enligt utskottets mening bör staten inte längre avvakta

pågående utredning inom svenska kyrkan utan ta initiativ i

frågan.

Det nyss påtalade förhållandet att personer som får svenskt

medborgarskap även kan bli medlemmar i svenska kyrkan utan att

de bett om det kräver mot bakgrund av JOs ställningstagande i

frågan att åtgärder särskilt snabbt vidtas. Enligt utskottets

mening bör regeringen snarast förelägga riksdagen förslag till

ändringar av religionsfrihetslagen och medborgarskapskungörelsen

enligt de riktlinjer som angivits av justitieombudsmannen.

Vad utskottet sålunda anfört bör ges regeringen till känna.

Motionerna K604 yrkandena 1 och 2, K626, K635 yrkande 2 och K603

yrkandena 1 och 2 tillstyrks följaktligen.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande

lydelse:

2. beträffande medlemskapsreglerna

att riksdagen med bifall till motionerna 1989/90:K603

yrkandena 1 och 2, 1989/90:K604 yrkandena 1 och 2, 1989/90:K626

och 1989/90:K635 yrkande 2 samt med avslag på motion

1989/90:K237 yrkandena 1 och 2 som sin mening ger regeringen

till känna vad utskottet anfört.

5. Kyrkofondens styrelse (mom. 4)

Anders Björck, Hans Nyhage och Elisabeth Fleetwood (alla m)

anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 9 som

börjar med "Konstitutionsutskottet tog" och slutar med "motion

K638" bort ha följande lydelse:

Den allt friare ställning som kyrkan erhållit de senaste åren

är enligt utskottets mening en riktig och önskvärd utveckling

som borde fördjupas bl.a. genom att kyrkomötet får majoritet i

kyrkofondens styrelse. I dag har staten majoritet i kyrkofondens

styrelse. Det är enligt utskottets mening självklart att

kyrkofondens medel som i huvudsak genereras av kyrkans

församlingar skall skötas av en styrelse där av kyrkomötet valda

ledamöter är i majoritet och där styrelsen själv utser sin

ordförande. Motion K638 tillstyrks.

dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande

lydelse:

3. beträffande kyrkofondens styrelse

att riksdagen med bifall till motion 1989/90:K638 yrkande 1

antar följande

Förslag till

Lag om ändring i kyrkofondslagen (1988:182)

Härigenom föreskrivs att 4 § kyrkofondslagen (1988:182)

skall ha följande lydelse:

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

15 §

För kyrkofonden skall det finnas en styrelse. Denna skall

bestå av en ordförande och sex andra ledamöter.

Ordföranden och tre av de Tre av ledamöterna utses

övriga ledamöterna utses för tre år av

för tre år av regeringen.

regeringen.

Tre ledamöter utses av Ordföranden och tre av

kyrkomötet. Dessa ledamöterna utses av

ledamöter väljs för kyrkomötet. Dessa

kyrkomötets valperiod ledamöter väljs för

snarast efter valperiodens kyrkomötets valperiod

början. Valet gäller snarast efter valperiodens

till dess att kyrkomötet början. Valet gäller

förrättar nytt val under till dess att kyrkomötet

nästa valperiod. förrättar nytt val under

nästa valperiod.

För styrelsens ledamöter skall det finnas lika många

ersättare. De utses på samma sätt som ledamöterna.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1991.

Särskilt yttrande

Stat--kyrka-frågan och medlemskapsreglerna (mom.1 och 2)

Anders Björck, Hans Nyhage och Elisabeth Fleetwood (alla m)

anför:

De senaste trettio åren har stat--kyrka-relationen utretts och

prövats och flera modeller för frigörelse eller skilsmässa har

presenterats och blivit föremål för remissbehandling, debatt och

beslut. En majoritet av församlingarna har avvisat förlagen.

Även riksdagen har avvisat framlagda förslag till

relationsförändring som därför inte genomförts. Däremot har

särskilt under det senaste decenniet genomförts ett omfattande

inomkyrkligt reformarbete vilket gett kyrkan en självständigare

och gentemot statsmakterna friare ställning.

Den friare ställning som kyrkan erhållit de senaste åren är

enligt vår uppfattning en riktig och önskvärd utveckling.

Resultatet av utredningen om dop och kyrkotillhörighet kommer

rimligen att få stor betydelse i stat--kyrka-frågan, liksom

resultatet av den utredning som klargör kyrkans ekonomiska och

rättsliga förhållanden.