Bet. 1990/91:LU15

Lagutskottets betänkande

1990/91:LU15

Anslag till patentväsendet, m.m.

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

1990/91

LU15

Sammanfattning

I betänkandet behandlar utskottet regeringens förslag till

anslag till patent- och registreringsverket samt

patentbesvärsrätten (prop. 1990/91:100 bil. 14). Vidare

behandlas fem motioner (c, v resp. mp) om förbud mot patent på

bioteknologiska uppfinningar och en motion (m) med önskemål om

att Sverige inte skall avvika från utvecklingen inom EG och

Europapatentverket när det gäller patent på sådana uppfinningar.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag samt avstyrker

motionerna om patentförbud med hänvisning till den pågående

genteknikberedningen. Eftersom något tillkännagivande till

regeringen inte är nödvändigt med anledning av m-motionen

avstyrks också den motionen.

TOLFTE HUVUDTITELN

Propositionen

I proposition 1990/91:100 bilaga 14 föreslår regeringen

(industridepartementet)

dels under punkt F 15 (s. 94--97) att riksdagen till

Patent- och registreringsverket: Immaterialrätt m.m. för

budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 4 000 kr.,

dels under punkt F 16 (s. 97 och 98) att riksdagen till

Patent- och registreringsverket: Bolagsärenden för

budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 2 000 kr.,

dels under punkt F 17 (s. 98 och 99) att riksdagen till

Patentbesvärsrätten för budgetåret 1991/92 anvisar ett

förslagsanslag på 9 814 000 kr.

Motionerna

1990/91:L802 av Sven Eric Lorentzon m.fl. (m) vari -- med

hänvisning till vad som anförts i motion 1990/91:Jo606 -- yrkas

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om patent på genteknikområdet.

1990/91:L807 av Roy Ottosson m.fl. (mp) vari -- med hänvisning

till vad som anförts i motion 1990/91:Jo626 -- yrkas att

riksdagen hos regeringen begär ett förtydligande av patentlagen

så att det klarare framgår att patent inte kan tas på levande

organismer.

1990/91:L810 av Elisabet Franzén m.fl. (mp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om behovet att utreda och utarbeta förslag

till ny patentlagstiftning som klart säger att produktpatent

inte är tillåtet på levande organismer och på varje form av

arvsmassa,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om en översyn av hela det immaterialrättsliga

skyddet för att hindra att andra former för ensamrätt till

levande materia uppstår,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att Sverige skall verka internationellt

för att få till stånd förbud mot ensamrätt till levande materia.

1990/91:L811 av Lennart Brunander m.fl. (c) vari -- med

hänvisning till vad som anförts i motion 1990/91:So529 -- yrkas

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om immaterialrätt.

1990/91:L812 av Lars Werner m.fl. (v) vari -- med hänvisning

till vad som anförts i motion 1990/91:U259 -- yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om patent på levande organismer.

1990/91:So28 av Ulla Tillander m.fl. (c) vari -- såvitt nu är

i fråga -- yrkas

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om åtgärder för att förhindra att patent på

mänskliga vävnader blir giltiga i Sverige.

Motion So28 har väckts med anledning av proposition 1990/91:52

om användning av genteknik på människa, m.m., och yrkande 7 i

motionen har av socialutskottet överlämnats till lagutskottet.

Utskottet

Regeringens förslag till medelsanvisning för patent- och

registreringsverket samt patentbesvärsrätten föranleder inte

några erinringar från utskottets sida.

I sex motioner tas upp frågor rörande patent på

bioteknologiska uppfinningar.

Genom patent kan den som gjort en uppfinning få ensamrätt att

utnyttja uppfinningen yrkesmässigt. Patent kan meddelas på såväl

en ny produkt som en ny produktionsmetod. I princip kan alla

uppfinningar patenteras som fyller de i patentlagen (1967:837)

uppställda patenterbarhetskraven, men undantag görs för bl.a.

uppfinningar som avser växtsorter eller djurraser eller

väsentligen biologiska förfaranden för framställning av växter

eller djur. Patent får dock meddelas på mikrobiologiskt

förfarande samt alster av sådant förfarande. Uppfinningar inom

växtriket kan ges skydd enligt växtförädlarrättslagen

(1971:392). Skyddet är ett rent produktskydd. Lagen ger den som

tagit fram en ny växtsort en ensamrätt att yrkesmässigt

framställa och marknadsföra förökningsmaterial av sorten samt

också i vissa fall en rätt att använda sorten för framställning

av förökningsmaterial av en annan sort. Också växtsorter som

frambragts genom gentekniska och andra bioteknologiska

förfaranden kan skyddas enligt lagen. Växtförädlarrättslagen

bygger på 1961 års konvention om skydd av

växtförädlingsprodukter, vilken Sverige tillträtt. Genom

konventionen har de anslutna staterna åtagit sig bl.a. att inte

tillämpa både patent och växtförädlarrätt på samma växtsort.

Konventionen innebär också att staterna bildar en union för

skydd av växtförädlingsprodukter (UPOV).

Ett patent som meddelas av en nationell patentmyndighet blir

gällande endast i den staten. Önskas patentskydd i mer än ett

land måste alltså patent sökas i varje land. Genom den

europeiska patentkonventionen har skapats en ordning som medger

att en patentsökande samtidigt kan få patent i flera länder,

s.k. europeiskt patent. Sådana patent söks hos det europeiska

patentverket i München. I likhet med vad som gäller enligt den

svenska patentlagen kan europeiskt patent inte meddelas på

uppfinningar som avser växtsorter, djurraser eller väsentligen

biologiska förfaranden för framställning av växter eller djur.

Mikrobiologiska förfaranden liksom alster härav får dock

patenteras. Sverige har liksom många andra europeiska stater

tillträtt konventionen, och det europeiska patentverket kan

således meddela patent som blir gällande i Sverige på samma sätt

som om patentet beviljats av det svenska patentverket.

Under senare år har olika frågor rörande biotekniken

aktualiserats både inom Sverige och på det internationella

planet. Skyddet för bioteknologiska uppfinningar har bl.a.

tagits upp inom FN-organet WIPO (World Intellectual Property

Organization) och inom UPOV. Vidare har EG-kommissionen år 1988

framlagt ett förslag till direktiv rörande rättsligt skydd för

sådana uppfinningar. Syftet med förslaget är att det skall

skapas enhetliga och klara regler i EG-länderna i fråga om vilka

uppfinningar som skall kunna patenteras. En närmare redogörelse

för de olika initiativ som tagits har lämnats i utskottets

betänkande 1989/90:LU31.

I mars 1990 beslöt regeringen att tillkalla en parlamentarisk

beredning med uppgift att bereda frågor med anknytning till

användning av genteknik. I direktiven (dir. 1990:16) framhålls

att det finns ett behov av att få ett antal sådana frågor

belysta under parlamentarisk medverkan och att en belysning i

denna form också kan tjäna som vägledning för det svenska

agerandet vid de olika internationella diskussioner som skall

äga rum. Enligt direktiven skall översynen omfatta fyra

huvudområden. Ett sådant område är kunskapsläget beträffande de

ekologiska risker som är förknippade med ett frisläppande av

genetiskt förändrade organismer, principer för ekologisk

riskvärdering samt behovet av forskning kring de ekologiska

riskerna. Ett annat huvudområde är etiska principer för vad som

bör vara tillåtet och otillåtet vid användningen av genteknik.

Som ett tredje huvudområde anges i direktiven principer för

anmälningsplikt och prövning av genteknisk verksamhet och

organisationen av denna kontroll. Det fjärde huvudområdet

slutligen utgörs av övergripande immaterialrättsliga frågor.

I motion L802 av Sven Eric Lorentzon m.fl. (m)

framhålls vikten av att Sverige håller jämna steg med

utvecklingen i det europeiska patentverket och EG när det gäller

patent på uppfinningar inom det bioteknologiska området. Enligt

motionärerna talar mycket för att patent skall kunna erhållas på

sådana uppfinningar. I motionen begärs ett tillkännagivande om

vad som anförts.

I motion L807 av Roy Ottosson m.fl. (mp) yrkas att riksdagen

hos regeringen begär ett förtydligande av patentlagen så att det

klarare framgår att patent inte kan meddelas på levande

organismer. Motionärerna hävdar att nuvarande patentlagstiftning

inte medger att patent beviljas för uppfinningar som avser

levande organismer men att utvecklingen går mot en uppluckring

av detta förbud. Enligt motionärerna finns det starka etiska

skäl mot att någon skall kunna få ensamrätt till levande

organismers arvsmassa. Ett patentskydd kan vidare leda till

problem för jordbrukarna.

Synpunkter liknande dem i motion L807 förs också fram i motion

L810 av Elisabet Franzén m.fl. (mp). I motion L810 framhålls

även att den parlamentariska beredning av genteknikfrågor som

regeringen beslutat om inte är tillfyllest. Motionärerna

understryker vikten av att en parlamentarisk utredning på

området kommer till stånd. Utredningsarbetet bör bedrivas under

hänsynstagande till sociala och ekologiska aspekter samt tredje

världens speciella intressen och behov. En utgångspunkt bör vara

att levande organismer liksom gentekniska metoder och varje form

av manipulation av arvsmassan inte skall omfattas av

immaterialrättsligt skydd. I motionen begärs dels utredning om

och förslag till ny patentlagstiftning som klarlägger att

produktpatent inte tillåts beträffande levande organismer eller

någon form av arvsmassa, dels översyn av hela det

immaterialrättsliga regelsystemet i syfte att förhindra andra

former av ensamrätt till levande materia. Motionärerna yrkar

också tillkännagivande om att Sverige skall verka

internationellt för att förbud mot ensamrätt till levande

materia skall komma till stånd.

Även i motion L811 av Lennart Brunander m.fl. (c) påpekas de

problem som kan uppkomma för jordbruket om patent på levande

materia tillåts. Motionärerna anser att Sverige internationellt

bör driva linjen att patent på liv inte skall godtas samt verka

för att regler om en annan skyddsform än patent utarbetas. Ett

sådant skydd bör garantera fri tillgång till de genetiska

resurserna och samtidigt stimulera vidareutvecklingen inom

biotekniken. Motionärerna yrkar att det anförda ges regeringen

till känna.

I motion L812 av Lars Werner m.fl. (v) anförs att Sverige

varken nationellt eller internationellt bör godta patent på

uppfinningar som avser förändringar av organismer med

utnyttjande av bioteknik. Ett annat regelverk än patentsystemet

måste enligt motionärerna utarbetas med utgångspunkt i att växt-

och djurarter är vårt gemensamma arv. Motionärerna yrkar att det

anförda ges regeringen till känna.

I motion So28 av Ulla Tillander m.fl. (c) begärs (yrkande 7)

ett tillkännagivande om åtgärder för att förhindra att patent på

mänskliga vävnader blir giltiga i Sverige. Motionärerna anser

att Sverige både nationellt och internationellt måste arbeta för

att förhindra en utveckling mot patentering av gentekniskt

förändrade växter, djur, bakterier och mänskliga vävnader. De

gränser i övrigt som skall gälla för patent på andra

bioteknologiska uppfinningar måste enligt motionärerna kunna

definieras, och patentlagen behöver förtydligas i angivna

hänseenden.

Utskottet konstaterar att utvecklingen inom biotekniken har

gått mycket snabbt under senare år. Särskilt i fråga om

utnyttjandet av genteknik är forskningens framsteg påtagliga,

och det har skapats nya förutsättningar för att sådan teknik

skall kunna tillämpas direkt på så vitt skilda områden som

medicinsk diagnostik, läkemedelsproduktion, växtförädling och

djuravel. Användningen av mikroorganismer vid industriell

produktion och för miljövård är andra exempel på den nya

teknikens tillämpningsområden. Såvitt nu kan bedömas kommer

denna utveckling att fortsätta och bioteknikens betydelse på

olika samhällsområden att öka.

Med anledning av ett flertal motioner -- de flesta med samma

inriktning som de nu aktuella motionerna L807, L810, L811, L812

och So28 -- behandlade utskottet våren 1990 ingående frågan om

patent på uppfinningar inom bioteknikens område. I sitt av

riksdagen godkända betänkande i ärendet (bet. 1989/90:LU31)

framhöll utskottet att det finns anledning att se positivt på de

möjligheter som gentekniken ger. En ökad användning av genteknik

för dock med sig, fortsatte utskottet, att ställning måste tas

till åtskilliga frågor av komplicerad art som rör exempelvis de

etiska och ekologiska aspekterna. Många människor känner också

stark oro eller osäkerhet inför genteknikens utveckling och de

framtida följderna av den. Det var därför enligt utskottet

naturligt att gentekniken aktualiserats såväl i åtskilliga

motioner till riksdagen som i den allmänna debatten och att

diskussioner förts om vad som bör vara tillåtet och inte

tillåtet. Samtidigt underströk utskottet att problemen kring

gentekniken i första hand måste lösas genom andra åtgärder än

införandet av förbud mot eller begränsningar av möjligheterna

till rättsligt skydd för bioteknologiska uppfinningar. Liksom

annan lagstiftning på det immaterialrättsliga området, påpekade

utskottet, är nämligen patentlagen ett trubbigt vapen när det

gäller att förhindra eller begränsa viss verksamhet, och andra

lösningar krävs om ett sådant syfte skall uppnås. Utskottet fann

att det var angeläget att en översyn av de spörsmål som

gentekniken ger upphov till kom till stånd och uttalade sin

tillfredsställelse över att regeringen beslutat att tillkalla en

parlamentarisk beredning rörande genteknikfrågorna. Med hänsyn

till att immaterialrättsliga frågor utgör ett av huvudområdena

för översynen utgick utskottet från att patenträttsliga spörsmål

skulle komma att övervägas. Resultatet av beredningsarbetet

borde enligt utskottet inte föregripas genom några uttalanden

från riksdagens sida med anledning av de då förevarande

motionsyrkandena, och utskottet avstyrkte följaktligen bifall

till motionerna.

Den parlamentariska beredningen för frågor rörande användning

av gentekniken tillsattes av regeringen i juni 1990 och har

inlett sitt arbete. I enlighet med sin tidigare inställning i

saken anser utskottet att inte heller de nu aktuella motionerna

L807, L810, L811, L812 och So28 yrkande 7 bör föranleda någon

riksdagens vidare åtgärd. Vad särskilt gäller det sist nämnda

motionsyrkandet vill utskottet tillägga att varken den svenska

patentlagen eller den europeiska patentkonventionen medger att

patent beviljas på mänskliga vävnader som sådana. Utskottet

förordar alltså att motionerna avslås.

Med anledning av vad som anförs i motion L802 vill utskottet

-- i linje med vad utskottet uttalade år 1990 -- hänvisa till

att patent för närvarande tillämpas som skyddsform för

bioteknologiska uppfinningar i de flesta industriländer och

också i det europeiska patentsystemet. Utan tungt vägande skäl

bör Sverige inte isolera sig från den internationella

utvecklingen på patentområdet. Det är också viktigt att den

nordiska rättslikheten på detta område bevaras. Härtill kommer

att ett framtida EES-avtal kan medföra krav på att vi håller

jämna steg med EG-länderna på bl.a. patentområdet. Det sagda

utesluter givetvis inte att det kan finnas anledning att för

svenskt vidkommande överväga frågan om hur skyddet för

uppfinningar av denna art lämpligen bör vara utformat.

Spörsmålet måste emellertid lösas på det internationella planet.

Mot bakgrund av det sagda kan utskottet inte finna att något

särskilt tillkännagivande med anledning av motion L802 är

påkallat, utan utskottet avstyrker bifall jämväl till den

motionen.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande immaterialrättsärenden

att riksdagen till Patent- och registreringsverket:

Immaterialrätt m.m. för budgetåret 1991/92 anvisar ett

förslagsanslag på 4 000 kr.,

2. beträffande bolagsärenden

att riksdagen till Patent- och registreringsverket:

Bolagsärenden för budgetåret 1991/92 anvisar ett

förslagsanslag på 2 000 kr.,

3. beträffande patentbesvärsrätten

att riksdagen till Patentbesvärsrätten för budgetåret

1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 9 814 000 kr.,

4. beträffande patentförbud

att riksdagen avslår motionerna 1990/91:L807,

1990/91:L810,1990/91:L811, 1990/91:L812 och 1990/91:So28

yrkande 7,

res. 1 (c, v)

res. 2 (mp)

5. beträffande internationell anpassning

att riksdagen avslår motion 1990/91:L802.

Stockholm den 5 mars 1991

På lagutskottets vägnar

Rolf Dahlberg

Närvarande: Rolf Dahlberg (m), Lennart Andersson (s), Owe

Andréasson (s), Stig Gustafsson (s), Ulla Orring (fp), Martin

Olsson (c), Inger Hestvik (s), Allan Ekström (m), Bengt Kronblad

(s), Gunnar Thollander (s), Lena Boström (s), Bengt Harding

Olson (fp), Stina Eliasson (c), Elisabeth Persson (v), Elisabet

Franzén (mp), Anita Jönsson (s) och Charlotte Cederschiöld (m).

Reservationer

1. Patentförbud (mom. 4)

Martin Olsson (c), Stina Eliasson (c) och Elisabeth Persson

(v) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 5 som börjar

med "Utskottet konstaterar" och på s. 6 slutar med "den

motionen" bort ha följande lydelse:

Utskottet vill för sin del framhålla att utvecklingen inom

biotekniken för närvarande går mycket snabbt. Särskilt gäller

detta gentekniken, och det skapas fortlöpande nya

förutsättningar för att sådan teknik skall kunna användas på

olika områden. Växtförädlingen och djuraveln liksom utnyttjandet

av mikroorganismer för industriell produktion är blott några

exempel på genteknikens tillämpningsområden. I ökande

utsträckning söks också patent på olika bioteknologiska

uppfinningar både här i Sverige och utomlands.

Patentansökningarna avser inte bara uppfinningar i mera

vedertagen mening utan också olika gentekniska manipulationer

med människor, växter, djur och mikroorganismer. Inte minst

aktiva härvidlag är amerikanska och japanska företag. Eftersom

Sverige är anslutet till den europeiska patentkonventionen blir

patent på det gentekniska området som meddelas av det europeiska

patentverket gällande också här i landet. Hur långt

patentmöjligheterna sträcker sig i fråga om växter och djur kan

för närvarande inte bedömas. Otvivelaktigt är det emellertid så

att vitala intressen står på spel för vissa stora företag och

att dessa i största möjliga utsträckning försöker få till stånd

en vidgning av patenterbarheten. Även utvecklingen av praxis vid

det europeiska patentverket synes gå i denna riktning liksom

arbetet med immaterialrättsliga frågor inom internationella

organisationer. Det ovan redovisade förslaget till eg-direktiv

om rättsligt skydd för bioteknologiska uppfinningar är blott ett

exempel härpå. Direktivförslaget ger klart ökade möjligheter att

patentera uppfinningar som avser växter och djur.

Enligt utskottets mening för den ökade användningen av

genteknik med sig att ställning måste tas till en rad spörsmål

av komplicerad natur som rör exempelvis de etiska och ekologiska

aspekterna på gentekniken. Många människor känner stark oro och

osäkerhet inför genteknikens utveckling och de framtida

följderna av den. Mot denna bakgrund framstår det som angeläget

att en samlad översyn sker av de olika frågor som har anknytning

till biotekniken.

Enligt utskottets mening kan ett beredningsarbete rörande

gentekniken med den inriktning som framgår av de ovan redovisade

direktiven inte anses tillräckligt. I stället bör en

parlamentarisk utredning tillkallas med uppgift att utarbeta en

samlad, heltäckande lagstiftning på bioteknikområdet.

Lagstiftningen skall ange de etiska, sociala och miljömässiga

ramarna för forskning och tillämpning. Angeläget är också att

det initieras en bred debatt och informationsspridning om

bioteknikens roll i samhället, något som inte minst gäller

patentfrågorna. En viktig uppgift i det kommande

utredningsarbetet måste därför vara att överväga de särskilda

problem som är förknippade med den nuvarande utvecklingen när

det gäller patent på bioteknologiska uppfinningar. Inte bara

etiska skäl talar mot att någon genom patent skall kunna få

ensamrätt på levande organismer. Sådana patent kan också

äventyra den genetiska mångfalden och skapa

beroendeförhållanden. Som påpekas av motionärerna kan

jordbrukarnas möjligheter att använda sin egen skörd för utsäde

komma att starkt begränsas eller försvinna om patent på växter

godtas. Likaså kan djurpatent tvinga uppfödare att betala

ersättning till patenthavaren för flera generationers avkommor

till ett patenterat djur. Det finns därför starka skäl som talar

för att möjligheterna till patent på uppfinningar som avser

människor, djur, växter och mikroorganismer bör förbjudas. Det

är också angeläget att förhindra att europeiska patent på sådana

uppfinningar blir gällande i sverige. Den ovan förordade

utredningen bör få i uppdrag att ta upp spörsmålet om förbud mot

patent på växter, djur och mikroorganismer. Utskottet vill i

sammanhanget betona vikten av att Sverige också agerar

internationellt för att få till stånd ett förbud mot patent på

levande organismer. Vad utskottet sålunda anfört bör riksdagen

med bifall till motionerna L811, L812 och So28 yrkande 7 samt

med anledning av motionerna L807 och L810 som sin mening ge

regeringen till känna. Ställningstagandet innebär att motion

L802 inte bör föranleda någon riksdagens vidare åtgärd, och

utskottet avstyrker följaktligen bifall till den motionen.

dels att utskottets hemställan under moment 4 bort ha

följande lydelse:

4. beträffande patentförbud

att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:L811,

1990/91:L812 och 1990/91:So28 yrkande 7 samt med anledning av

motionerna 1990/91:L807 och 1990/91:L810 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört.

2. Patentförbud (mom. 4)

Elisabet Franzén (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 5 som börjar

med "Utskottet konstaterar" och på s. 6 slutar med "den

motionen" bort ha följande lydelse:

Utskottet vill för sin del framhålla att utvecklingen inom

biotekniken för närvarande går mycket snabbt. Särskilt gäller

detta gentekniken, och det skapas fortlöpande nya

förutsättningar för att sådan teknik skall kunna användas på

olika områden. Växtförädlingen och djuraveln liksom utnyttjandet

av mikroorganismer för industriell produktion är blott några

exempel på genteknikens tillämpningsområden. I ökande

utsträckning söks också patent på olika bioteknologiska

uppfinningar både här i Sverige och utomlands.

Patentansökningarna avser inte bara uppfinningar i mera

vedertagen mening utan också olika gentekniska manipulationer

med levande organismer. Hur långt patentsträvandena sträcker sig

på det bioteknologiska området kan för närvarande inte bedömas.

Otvivelaktigt är det emellertid så att vitala intressen står på

spel för vissa stora företag i bl.a. Japan och USA och att dessa

i största möjliga utsträckning försöker få till stånd en

vidgning av patenterbarheten. Utvecklingen av praxis vid det

europeiska patentverket och det svenska patentverket har också

gått i riktning mot en ökad patenterbarhet och har nu nått ett

stadium där praxis inte längre står i överensstämmelse med vad

som ursprungligen tillåtits. När patentlagen infördes var

nämligen avsikten att produktpatent inte skulle få meddelas på

levande organismer och att även väsentligen biologiska

förfaranden för framställning av växter och djur skulle undantas

från det patenterbara området. Undantag gjordes dock för

mikrobiologiskt förfarande och alster därav. Sistnämnda uttryck

avsåg med den tidens bioteknik en process där mikroorganismernas

ämnesomsättning utnyttjas för produktion av kemiska ämnen och

ämnesblandningar, t.ex. antibiotika. Begreppet mikrobiologiskt

förfarande har emellertid i efterhand omtolkats på ett inte

tillåtet sätt till att gälla alla gentekniskt förändrade

mikroorganismer i sig. Att praxis på området utvecklats i strid

med patentlagens syfte belyses även av att allt biologiskt liv

vid tillkomsten av patentlagen ansågs vara antingen växter eller

djur och alltså omfattat av patentförbudet. Den biologiska

indelningen av livsformer har emellertid ändrats relativt

nyligen. Begreppen växter och djur är numera inte desamma som

tidigare. Biologiskt liv delas nämligen in i växter, djur,

svampar samt encelliga organismer med eller utan kärna.

Även arbetet med immaterialrättsliga frågor inom

internationella organisationer syftar till ökade

patentmöjligheter på det biotekniska området. Det ovan

redovisade förslaget till EG-direktiv om rättsligt skydd för

bioteknologiska uppfinningar är blott ett exempel härpå.

Direktivförslaget innehåller i princip inte några begränsningar

av möjligheterna att patentera uppfinningar som avser växter och

djur och annan levande materia.

Enligt utskottets mening är det angeläget att den nu pågående

utvecklingen mot alltmer ökade patentmöjligheter för

bioteknologiska uppfinningar snarast hindras. Regeringen bör

därför snarast förelägga riksdagen förslag till sådana ändringar

i patentlagen att det av lagen klart framgår att det

patenterbara området inte omfattar levande organismer och att

patentmöjligheterna därmed anpassas till vad som ursprungligen

var avsett. Den ökade användningen av genteknik för också med

sig att ställning måste tas till en rad andra spörsmål av

komplicerad natur som rör exempelvis de etiska och ekologiska

aspekterna på gentekniken. Många människor känner också stark

oro och osäkerhet inför genteknikens utveckling och de framtida

följderna av den. Mot denna bakgrund framstår det som angeläget

att en samlad översyn sker av de olika frågor som har anknytning

till gentekniken.

Enligt utskottets mening kan ett beredningsarbete rörande

genteknikfrågorna med den inriktning som framgår av de ovan

redovisade direktiven inte anses tillräckligt. I stället bör en

parlamentarisk utredning tillkallas med uppgift att utarbeta en

samlad, heltäckande lagstiftning på bioteknikområdet.

Lagstiftningen skall ange de etiska, sociala och miljömässiga

ramarna för forskning och tillämpning. Det måste också initieras

en bred debatt och informationsspridning om bioteknikens roll i

samhället, något som inte minst gäller patentfrågorna. En viktig

uppgift i utredningsarbetet måste vara att överväga de särskilda

problem som är förknippade med den nuvarande utvecklingen när

det gäller ensamrätt till bioteknologiska uppfinningar. Starka

etiska skäl talar mot att någon skall kunna få ensamrätt till

levande organismer. En sådan ensamrätt kan också äventyra den

genetiska mångfalden och sätta jordbrukets och den tredje

världens intressen på spel. Som påpekas av motionärerna kan

vidare allvarliga sociala och ekologiska konsekvenser uppkomma.

Det finns därför starka skäl som talar för att frågan om skyddet

för bioteknologiska uppfinningar i sin helhet bör utredas under

särskilt hänsynstagande till sociala och ekologiska aspekter

samt till tredje världens särskilda behov och intressen. En

sådan översyn bör omfatta även växtförädlarrätten och ha som

utgångspunkt att levande organismer liksom gentekniska metoder

och varje form av manipulation av arvsmassan inte skall kunna

omfattas av något immaterialrättsligt skydd. Det är vidare

angeläget att förhindra att europeiska patent på bioteknologiska

uppfinningar blir gällande i Sverige. Utredningen bör således

ges direktiv att ta upp spörsmålet om inskränkning av det

immaterialrättsliga skyddet. Utskottet vill i sammanhanget

betona vikten av att Sverige också agerar internationellt för

att få till stånd ett förbud mot ensamrätt till levande materia.

Vad utskottet sålunda anfört bör riksdagen med bifall till

motionerna L807 och L810 samt med anledning av motionerna L811,

L812 och So28 yrkande 7 som sin mening ge regeringen till känna.

Ställningstagandet innebär att utskottet avstyrker bifall till

motion L802.

dels att utskottets hemställan under moment 4 bort ha

följande lydelse:

4. beträffande patentförbud

att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:L807 och

1990/91:L810 samt med anledning av motionerna 1990/91:L811,

1990/91:L812 och 1990/91:So28 yrkande 7 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört.