Bet. 1990/91:LU16

Lagutskottets betänkande

1990/91:LU16

Ideella föreningar

Innehåll

Sammanfattning

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

1990/91

LU16

Sammanfattning

I betänkandet behandlas fyra motioner i vilka framförs

önskemål om lagstiftningsåtgärder beträffande ideella

föreningar.

Utskottet avstyrker bifall till motionerna. En reservation (m,

c) har avlämnats till förmån för motionerna. Vidare har en

motivreservation (mp) avlämnats.

Motionerna

1990/91:L201 av Martin Olsson m.fl. (c) vari -- med hänvisning

till vad som anförs i motion 1990/91:K206 -- yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om utredning av frågan om grundläggande lagstiftning beträffande

ideella föreningar i syfte att stärka den enskildes ställning.

1990/91:L203 av Gullan Lindblad och Per Stenmarck (m) vari

yrkas att riksdagen hos regeringen begär utredning och förslag

till lagstiftning beträffande ideella föreningar.

1990/91:L204 av Carl Bildt m.fl. (m) vari -- med hänvisning

till vad som anförs i motion 1990/91:K216 -- yrkas (yrkande 1)

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om lagreglering av ideella föreningars

verksamhet,

1990/91:L209 av Karin Falkmer och Sonja Rembo (m) vari -- med

hänvisning till vad som anförs i motion 1990/91:N256 -- yrkas

att riksdagen hos regeringen begär förslag till lagstiftning

beträffande organisationers befogenheter gentemot sina

medlemmar.

Gällande ordning

I juridiskt hänseende skiljer man mellan ekonomiska föreningar

och ideella föreningar. De ekonomiska föreningarna regleras i

den sedan den 1 januari 1988 gällande lagen (1987:667) om

ekonomiska föreningar som ersatt 1951 års lag i samma ämne. För

att en förening skall kunna registreras som ekonomisk förening

fordras enligt 1 kap. 1 § i den nya lagen -- liksom enligt 1951

års lag -- att föreningen har till ändamål att främja

medlemmarnas ekonomiska intressen genom sådan ekonomisk

verksamhet i vilken medlemmarna deltar som konsumenter eller

andra förbrukare, som leverantörer eller med egen arbetsinsats

eller genom att begagna föreningens tjänster eller på annat

liknande sätt. Det krävs alltså dels att föreningen bedriver

ekonomisk verksamhet, dels att verksamheten skall syfta till att

främja medlemmarnas ekonomiska intressen. Saknas endera av dessa

förutsättningar är föreningen att anse som en ideell förening.

Ideella föreningar omfattas inte av lagen om ekonomiska

föreningar. Beträffande ideella föreningar saknas en sådan

detaljerad civilrättslig lagstiftning som finns rörande

aktiebolag och ekonomiska föreningar. Inte heller finns det i

lagstiftningen någon definition av begreppet ideell förening.

I rättspraxis har sedan länge ansetts att en ideell förening

äger rättskapacitet då den har antagit stadgar som inte är

alltför bristfälliga och valt styrelse. Förbindelser som ingås

för en sådan förening binder endast föreningen, inte de enskilda

medlemmarna. Om föreningen inte uppfyller nämnda förutsättningar

-- vanligt bland föreningar av enklare slag, såsom läsecirklar

och svagt organiserade sällskapsföreningar -- blir avtal som

ingås för föreningens räkning bindande endast för dem som har

ingått detta avtal. Enligt praxis anses vidare vissa andra

principer också gälla. En redogörelse därför finns i betänkandet

LU 1982/83:22.

Bestämmelser i stadgarna för en ideell förening vilka är

oskäliga mot medlemmarna kan ogiltigförklaras eller jämkas av

allmän domstol med stöd av 36 § avtalslagen. Sålunda har högsta

domstolen i ett rättsfall (NJA 1982 s. 853) ogiltigförklarat en

bestämmelse i stadgarna för en fackförening om att frågor om

medlems rätt till utträde ur föreningen skulle avgöras av en

skiljenämnd med viss sammansättning. I ett senare rättsfall (NJA

1987 s. 394) har högsta domstolen i motsats till

underinstanserna ansett att ett fackförbunds beslut att teckna

en kollektiv hemförsäkring för sina medlemmar inte avsett ett

ändamål som är uppenbart främmande för förbundets uppgift enligt

stadgarna.

Det privaträttsliga begreppet föreningsrätt förekommer också

inom arbetsrätten. Med föreningsrätt avses i lagen (1976:580) om

medbestämmande i arbetslivet (MBL) rätten för arbetsgivare och

arbetstagare att tillhöra arbetsgivar- eller

arbetstagarorganisation, utnyttja medlemskapet samt verka för

organisationen eller för bildandet av sådan organisation utan

att bli utsatta för påtryckningar eller annan obehörig

inblandning från motpart i arbetsförhållandet. Förening äger för

egen del skydd i lagen endast så till vida, att den inte är

skyldig att tåla sådan kränkning av enskild arbetsgivares eller

arbetstagares föreningsrätt som innebär intrång i dess

verksamhet. Reglerna har enbart till syfte att skydda rätten att

organisera sig (den s.k. positiva föreningsrätten) men ger inte

något skydd för anspråk på att få vara oorganiserad eller för

rätt att inte tillhöra viss förening (den s.k. negativa

föreningsrätten).

Motionsmotiveringar

I motion L201 av Martin Olsson m.fl. (c) framhålls att det

finns starka skäl för en närmare utredning rörande såväl behovet

som den lämpliga utformningen av en lagstiftning om ideella

föreningar. En utgångspunkt för en lagstiftning måste vara att

variationsrikedomen i föreningslivet inte får begränsas och att

föreningslivet och organisationsväsendet inte får hindras.

Lagstiftningen bör reglera det som från samhällets synpunkt är

mest skyddsvärt, nämligen den enskildes ställning i förhållande

till organisationen. Enligt motionärerna kan det bli aktuellt

att införa t.ex. regler om rätten till inträde i och utträde ur

förening, negativ föreningsrätt, uteslutning ur förening samt om

föreningsbeslut som gäller medlemmens förhållande utanför det

område som är föreningens egentliga. Vidare bör övervägas en

lagreglering av minoritetsskyddet, föreningens ekonomi och

revision, ansvaret för uppkomna förbindelser och villkoren för

en upplösning av föreningen.

I motion L203 av Gullan Lindblad och Per Stenmarck (m)

framhålls att vissa grundläggande krav bör kunna ställas på

ideella organisationer. Enligt motionärerna behöver den

enskildes ställning i förhållande till organisationen stärkas

och ges ett lagfäst skydd bl.a. när det gäller rätten att stå

utanför och att utträda ur en ideell organisation samt rätten

att slippa kollektivanslutning till en sådan organisation.

Vidare anser motionärerna att regler bör införas mot s.k.

organisationsklausuler, där arbetsgivaren enligt avtal med

fackförbund förbinder sig att inte anställa personer som inte

tillhör den avtalsslutande arbetstagarorganisationen. Många

fackligt anslutna har också ställt sig frågande inför och

negativa till att bli anslutna till kollektiva hemförsäkringar.

Enligt motionärerna bör tyngdpunkten i en utredning och förslag

till en ramlagstiftning ligga i den enskilde medlemmens

ställning gentemot den ideella organisationen. En sådan

lagstiftning bör enligt motionärerna innehålla regler om en

medlems bundenhet av beslut som fattas utan medlemmens direkta

medverkan och om medlems inträde i samt utträde ur en

organisation.

Som motivering till yrkande 1 i motion L204 av Carl Bildt

m.fl. (m) framhålls att det för ideella föreningar -- trots den

betydelse organisationerna har på olika områden i samhällslivet

-- saknas normer av grundläggande karaktär. Motionärerna betonar

att det finns starka skäl för en utredning rörande såväl behovet

av som den lämpliga utformningen av lagstiftning om ideella

föreningar. Tyngdpunkten i en sådan lagstiftning bör ligga på

det som från samhällets sida är mest skyddsvärt, nämligen den

enskildes ställning i förhållande till organisationen.

I motion L209 av Karin Falkmer och Sonja Rembo (m) framförs

kritik mot systemet med kollektiva sakförsäkringar. I anslutning

härtill framhåller motionärerna att det saknas klara regler för

den enskilde medlemmens ställning i förhållande till

medlemsorganisationen. Det finns enligt motionärerna behov av en

lagstiftning som klargör hur långt organisationers befogenheter

sträcker sig i förhållande till den enskilde medlemmen.

Tidigare riksdagsbehandling

Frågan om lagstiftning rörande ideella föreningar har sedan år

1971 prövats åtskilliga gånger av riksdagen, senast våren 1990,

med anledning av motioner med samma syfte som de nu aktuella

motionerna. På förslag av lagutskottet har motionerna avslagits

av riksdagen. Beräffande frågans tidigare behandling och de

närmare skälen för ställningstagandena till motionerna hänvisas

till LU 1983/84:14, LU 1985/86:5, LU 1985/86:15, LU

1986/87:15, LU 1987/88:22, 1989/90:LU2 och 1989/90:LU16.

Utskottet

I betänkandet behandlar utskottet fyra motionsyrkanden i vilka

framförs önskemål om lagstiftningsåtgärder beträffande ideella

föreningar.

I juridiskt hänseende skiljer man mellan ekonomiska föreningar

och ideella föreningar. De förstnämnda föreningarna regleras i

lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar. För att en förening

skall kunna vinna registrering som ekonomisk förening fordras,

liksom enligt äldre lag, dels att föreningen bedriver ekonomisk

verksamhet, dels att verksamheten skall syfta till att främja

medlemmarnas ekonomiska intressen. Saknas någon av dessa

förutsättningar är föreningen att anse som en ideell förening.

Till skillnad från vad som gäller beträffande de ekonomiska

föreningarna saknas en närmare lagreglering av de ideella

föreningarna i civilrättsligt hänseende.

I motion L201 av Martin Olsson m.fl. (c) begärs att frågan om

grundläggande lagstiftning för ideella föreningar utreds, och i

motion L203 av Gullan Lindblad och Per Stenmarck (båda m) yrkas

att riksdagen hos regeringen begär utredning och förslag till

lagstiftning beträffande ideella organisationer. Även i motion

L204 av Carl Bildt m.fl. (m) begärs (yrkande 1) att en utredning

genomförs angående behovet och den lämpliga utformningen av en

lagstiftning om ideella föreningar. Slutligen begär Karin

Falkmer och Sonja Rembo (båda m) i motion L209 att riksdagen hos

regeringen begär förslag till lagstiftning beträffande

organisationers befogenhet gentemot sina medlemmar. Enligt

motionärerna i samtliga motioner bör utgångspunkten för en

lagstiftning vara den enskilde medlemmens ställning i

förhållande till den ideella föreningen eller organisationen. I

motionerna L201 och L203 framhålls att lagstiftningen bör

innehålla grundläggande regler särskilt om medlems inträde i och

utträde ur en förening, rätten för medlem att stå utanför en

förening samt om medlems bundenhet av föreningsbeslut.

Utskottet erinrar om att motioner med yrkanden om

lagstiftningsåtgärder beträffande ideella föreningar har prövats

av riksdagen i stort sett varje år under de senaste 13 åren.

Senast prövades frågan hösten 1990 (se 1989/90:LU16) då

utskottet fann att det saknades skäl för att införa en

lagstiftning om ideella föreningar i vårt land. Någon anledning

för riksdagen att nu inta en annan ståndpunkt i frågan

föreligger inte. Utskottet avstyrker följaktligen motionerna

L201, L203, L204 yrkande 1 och L209.

Hemställan

Utskottet hemställer

att riksdagen avslår motionerna 1990/91:L201, 1990/91:L203,

1990/91:L204 yrkande 1 och 1990/91:L209.

res. 1 (m, c)

res. 2 (mp) - motiv.

Stockholm den 19 februari 1991

På lagutskottets vägnar

Rolf Dahlberg

Närvarande: Rolf Dahlberg (m), Lennart Andersson (s), Owe

Andréasson (s), Stig Gustafsson (s), Ulla Orring (fp), Martin

Olsson (c), Inger Hestvik (s), Allan Ekström (m), Bengt Kronblad

(s), Gunnar Thollander (s), Margareta Gard (m), Stina Eliasson

(c), Elisabeth Persson (v), Elisabet Franzén (mp), Anita Jönsson

(s), Maj-Inger Klingvall (s), Gunilla Andersson (s) och Lola

Björkquist (fp).

Reservationer

1. Rolf Dahlberg (m), Martin Olsson (c), Allan Ekström (m),

Margareta Gard (m) och Stina Eliasson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 5 börjar

med "Utskottet erinrar" och slutar med "och L209." bort ha

följande lydelse:

Som utskottet framhållit då frågan om en lagstiftning

beträffande ideella föreningar tidigare varit aktuell utgör

dessa föreningar en viktig del av vårt samhälle. De fullgör

betydelsefulla uppgifter på många olika områden, exempelvis inom

facklig, politisk och humanitär verksamhet samt vid

religionsutövning, vetenskaplig forskning och idrott. Utskottet

kan liksom tidigare också konstatera att många ideella

organisationer lagstiftningsvägen kommit att få ett starkt

inflytande över samhällsutvecklingen. Till detta kommer, som

motionärerna påpekat, att samhället på olika sätt stöder

organisationer och föreningar av skiftande slag.

Trots den betydelse som olika organisationer sålunda har

saknas i dag normer av grundläggande karaktär beträffande

organisationernas förhållanden. För associationer av annan typ

är läget det motsatta. För bl.a. aktiebolag och ekonomiska

föreningar föreligger noggrann lagreglering. Avsaknaden av

regler angår sådana centrala ämnen som den enskildes rätt att

inträda i, kvarstanna i eller utträda ur en förening, och hans

rätt att slippa bli ansluten till en förening mot sin vilja

(negativ föreningsrätt, kollektivanslutning). Inte heller finns

det regler mot s.k. organisationsklausuler av innebörd att

arbetsgivaren förbinder sig att icke anställa personer som ej

tillhör den avtalsslutande arbetstagarorganisationen.

Ytterligare exempel på frågor som -- i enlighet med vad som

anges i motionerna -- är oreglerade är minoritetsskyddet,

ekonomi och revision, skadeståndsskyldighet, ansvar för uppkomna

förbindelser och upplösning av förening.

Enligt utskottets mening ger utvecklingen under senare år

tveklöst stöd för ståndpunkten att den enskildes ställning i

förhållande till organisationerna behöver ges ett lagfäst skydd.

Det har sålunda inträffat fall där medlem uteslutits ur en

förening eller vägrats utträde under uppmärksammade former eller

där en skiljedomsklausul i stadgarna för ett LO-förbund

underkändes som oskälig. Ett annat uppseendeväckande exempel är

det i motionerna omnämnda rättsfallet (NJA 1987 s. 394). Där

ansåg högsta domstolen -- i motsats till underinstanserna -- att

ett fackförbunds beslut att teckna en kollektiv hemförsäkring

för sina medlemmar inte avsåg ett ändamål som var uppenbart

främmande för förbundets uppgift enligt stadgarna, något som

enligt högsta domstolen krävdes för att klandertalan skulle

kunna bifallas.

Andra händelser som tilldragit sig betydande intresse har

varit blockader som riktats mot företagare utan anställda eller

med anställda som inte är medlemmar i den blockerande

organisationen.

Vidare bör också framhållas svårigheten att fastställa en

ideell organisations hemvist, vilket har betydelse i exempelvis

konkursärenden.

Mot bakgrund av det anförda anser utskottet att det

ovedersägligen finns starka skäl för en närmare utredning

rörande såväl behovet som den lämpliga utformningen av

lagstiftningen om de ideella föreningarna.

Beträffande den närmare inriktningen av utredningsarbetet vill

utskottet framhålla att en viktig utgångspunkt måste vara att

variationsrikedomen inom föreningslivet inte får begränsas. Det

är vidare angeläget att föreningslivet och organisationsväsendet

inte hindras eller försvåras. Tyngdpunkten i en ifrågasatt

lagstiftning bör ligga i det som från samhällets sida är mest

skyddsvärt, nämligen den enskilde medlemmens ställning i

förhållande till organisationen. Viktigt är också att -- som

motionärerna påpekat -- det tillskapas grundläggande regler om

organisationen som sådan, bl.a. villkoren för att en förening

skall anses vara en juridisk person. Andra angelägna uppgifter

för utredningen bör som framgått vara att utforma bestämmelser

om medlems inträde i, avgång från och uteslutning ur förening,

medlems bundenhet av beslut som fattats utan hans medverkan

eller som rör frågor utanför föreningens verksamhetsområde,

förhållandet till tredje man, skadeståndsskyldighet,

firmateckning, ansvarighet för uppkomna förbindelser och

föreningens upplösning. En del av bestämmelserna bör enligt

utskottets mening kunna utformas efter förebild av den

lagstiftning om ideella föreningar som finns i Finland. Det bör

ankomma på regeringen att närmare bestämma formerna för

utredningsarbetets bedrivande och återkomma med förslag till

riksdagen.

Vad utskottet sålunda anfört med anledning av motionerna L201,

L203, L204 yrkande 1 och L209 bör ges regeringen till känna.

dels att utskottet bort hemställa

att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:L201,

1990/91:L203, 1990/91:L204 yrkande 1 och 1990/91:L209 som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om

utredning av frågan om lagstiftning beträffande ideella

föreningar.

2. (Utskottets motivering) Elisabet Franzén (mp) anser att den

del av utskottets yttrande som på s. 5 börjar med "Utskottet

erinrar" och slutar med "och L209." bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att de förhållanden, som beskrivs i motionerna

är allvarliga och att det därför ligger nära till hands att

föreslå att de regleras genom lagstiftning. Detta låter sig

emellertid svårligen göras utan att på något sätt begränsa den

fria föreningsrätten.

Grunden för föreningsrätten är föreningsfriheten. Att rätts-

systemet erkänner medborgarnas rätt att bilda föreningar samt

att oberoende av den offentliga makten uttrycka sin vilja i och

genom föreningen är en grundläggande rättighet, och förenings-

friheten i vårt land är tryggad genom stadganden i grundlag. Att

även i framtiden ha en fri föreningsrätt är för utskottet av

avgörande betydelse. Därför avvisar utskottet krav på en

generell lagstiftning om ideella föreningar. En sådan

lagstiftning kan enligt utskottets uppfattning inte genomföras

utan att det leder till en icke önskvärd offentlig styrning av

det enskilda föreningslivet. Hur ideella organisationer skall

arbeta anser utskottet vara en fråga för medlemmarna själva att

bestämma om i de former som gäller för föreningen. Således bör

föreningsfriheten bygga på att medlemmarna tar ett eget ansvar

för sin förening och för sitt medlemskap, och ställer krav på

föreningen och dess styrelse, byter den vid behov, eller lämnar

föreningen och eventuellt startar en ny.

Med det anförda avstyrker utskottet bifall till motionerna

L201, L203, L204 yrkande 1 och L209.