Bet. 1990/91:LU18

Lagutskottets betänkande

1990/91:LU18

Anslag till kronofogdemyndigheterna, m.m.

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

1990/91

LU18

Sammanfattning

I betänkandet behandlar utskottet dels regeringens förslag om

anslag till kronofogdemyndigheterna (prop. 1990/91:100 bilaga

9), dels en motion om ökning av anslaget, dels ock en motion om

kronofogdemyndigheternas avgiftsfinansiering.

Som ett led i behandlingen av ärendet har utskottet gjort ett

studiebesök vid kronofogdemyndigheten i Stockholms län.

Utskottet tillstyrker bifall till propositionen i förevarande

del och avstyrker bifall till motionerna. Till betänkandet har

fogats två reservationer.

SJUNDE HUVUDTITELN

Propositionen

I proposition 1990/91:100 bilaga 9 (finansdepartementet)

föreslår regeringen under punkt B 3 (s. 22--24) att riksdagen

till Kronofogdemyndigheterna för budgetåret 1991/92 anvisar ett

förslagsanslag på 844648000kr.

Motionerna

1990/91:L306 av Bengt Harding Olson (fp) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om en översyn av kronofogdemyndigheternas

avgiftsfinansiering.

1990/91:L312 av Lars Bäckström m.fl. (v) vari -- med

hänvisning till vad som anförts i motion 1990/91:Sk825 -- yrkas

att riksdagen till Kronofogdemyndigheterna för budgetåret

1991/92 anslår 20000000kr. utöver vad regeringen har

föreslagit.

Utskottet

Anslagsfrågor

Riksskatteverket har i sin anslagsframställning för budgetåret

1991/92 för kronofogdemyndigheterna redovisat ett tvåårigt

huvudförslag, som jämfört med anslaget för innevarande budgetår

(717760000kr.) innebär en minskning med 1,5 % för 1991/92

och 1,6 % för 1992/93. Verket har yrkat att

kronofogdemyndigheterna skall undantas från tillämpning av

rationaliseringskravet med hänsyn till att en sådan minskning av

resurserna bl.a. skulle medföra ännu längre handläggningstider,

utebliven utdelning i vissa fall för enskilda borgenärer och

minskade skatteinkomster för staten. Därutöver har verket yrkat

bl.a. ett tillfälligt resurstillskott för de mest arbetstyngda

länen och verksamhetsorterna med 6 milj.kr. Med anledning av att

riksdagen under våren 1990 antagit lagen (1990:746) om

betalningsföreläggande och handräckning, som bl.a. innebär att

arbetet med den summariska processen skall flyttas över från

tingsrätterna till kronofogdemyndigheterna begärs i

anslagsframställningen 48,3 milj.kr. för budgetåret 1991/92.

I proposition 1990/91:100, bilaga 9, föreslås att till

kronofogdemyndigheterna för budgetåret 1991/92 anvisas ett

förslagsanslag av 844648000kr. Vid anslagsberäkningen har

rationaliseringskravet tillämpats, men av de medel som därigenom

sparas skall ett belopp motsvarande 1% av anslaget, ca 8

milj.kr., ställas till regeringens disposition för

effektivitetshöjande åtgärder vid kronofogdemyndigheterna i de

mest arbetstyngda länen.

I propositionen konstateras att överflyttningen av den

summariska processen från tingsrätterna till

kronofogdemyndigheterna beräknas ske omkring årsskiftet

1991-1992. Resursbehovet för den nya arbetsuppgiften beräknas i

propositionen till 26,2 milj.kr. för budgetåret 1991/92. Vidare

konstateras i propositionen att den kostnadskalkyl som tidigare

har gjorts för den summariska processen bl.a. byggde på att

resursbehovet delvis kunde täckas genom rationalisering av

handläggningen av enskilda mål hos kronofogdemyndigheterna.

Utgångspunkten för denna kostnadskalkyl var måltillströmningen

till kronofogdemyndigheterna under år 1988. Därefter har

emellertid antalet mål ökat kraftigt. För att

kronofogdemyndigheterna skall kunna avsätta de resurser som

behövs för den summariska processen krävs det enligt

propositionen att de får en resursförstärkning med anledning av

den ökade målmängden och för detta ändamål beräknas 10 milj.kr.

I motion L312 av Lars Bäckström m.fl. (v) framhålls att

riksskatteverkets begäran om ett tillfälligt resurstillskott med

6 milj.kr. till de mest arbetstyngda länen bör tillgodoses.

Enligt motionärerna bör vidare 14 milj.kr. utöver regeringens

förslag anvisas för arbetet med den summariska processen.

Motionärerna begär sålunda att riksdagen anslår ytterligare

20 milj.kr. till kronofogdemyndigheterna för budgetåret 1991/92.

Utskottet vill till en början framhålla att i proposition

1989/90:85 om ny summarisk process beräknades resurstillskottet

till kronofogdemyndigheterna för överflyttningen av den

summariska processen till 29,9 milj.kr. för budgetåret 1991/92.

Vid behandlingen av ärendet i riksdagen fann lagutskottet i sitt

yttrande till justitieutskottet (se 1989/90:LU3y) inte anledning

att ifrågasätta beräkningen av kronofogdemyndigheternas behov av

resurstillskott. Utskottet underströk emellertid det angelägna i

att regeringen noga följer utvecklingen och tar de initiativ som

erfordras om det skulle visa sig att ytterligare resurser måste

tillföras myndigheterna.

Såsom framgår av budgetpropositionen byggde den tidigare

kostnadskalkylen bl.a. på att resursbehovet delvis kunde täckas

genom att handläggningen av enskilda mål rationaliserades, och

dessa beräkningar grundades på måltillströmningen under år 1988.

Med hänsyn till att måltillströmningen därefter har ökat

kraftigt är det enligt utskottets mening nödvändigt med en

förstärkning till kronofogdemyndigheterna så att de kan avsätta

de resurser som behövs för den summariska processen. För detta

ändamål har i propositionen beräknats 10 milj.kr., och utskottet

finner inte anledning att ifrågasätta denna beräkning.

Utskottet kan vidare konstatera att överflyttningen av den

summariska processen beräknas ske omkring årsskiftet 1991-1992,

och enligt vad utskottet inhämtat är de i propositionen

föreslagna resurserna till kronofogdemyndigheterna för arbetet

med den summariska processen beräknade för tre kvarts år, dvs.

fr.o.m. den 1 oktober 1991. Riksskatteverkets framförda yrkande

för arbetet med den summariska processen avser däremot, enligt

vad som upplysts, resurser för ett helt år, dvs. fr.o.m. den 1

juli 1991. Mot bakgrund av det anförda synes det enligt

utskottets mening som om regeringens förslag tillgodoser

kronofogdemyndigheternas resursbehov för arbetet med den

summariska processen för nästkommande budgetår. Utskottet

erinrar i detta sammanhang om att 9,2 milj.kr. anvisas under

anslaget B 1. Riksskatteverket för utveckling m.m. av ADB-stödet

för den summariska processen. Utskottet vill dock åter

understryka vikten av att regeringen noga följer utvecklingen

och tar erforderliga initiativ för att arbetet med den

summariska processen skall fungera på ett tillfredsställande

sätt.

Vad i övrigt gäller anslaget till kronofogdemyndigheterna

tillstyrker utskottet att rationaliseringskravet tillämpas, och

utskottet konstaterar att av de medel som därigenom sparas skall

ca 8 milj.kr. enligt propositionen ställas till regeringens

disposition för åtgärder i de mest arbetstyngda länen. Att

riksdagen därutöver, såsom begärts i motion L312, skall anvisa

ett särskilt resurstillskott om 6 milj.kr. till de mest

arbetstyngda länen kan utskottet inte ställa sig bakom.

Med det anförda tillstyrker utskottet bifall till

propositionen i nu behandlad del och avstyrker bifall till

motion L312.

Utsökningsavgifter m.m.

Enligt 17 kap. UB skall i enskilda mål ersättning tas ut för

statens kostnader för förfarandet hos kronofogdemyndigheten i

den omfattning som regeringen bestämmer. Vid införsel skall dock

ej någon ersättning tas ut. Närmare bestämmelser om ersättningen

finns i förordningen (1981:1185) om utsökningsavgifter.

Utsökningsavgifterna utgörs av grundavgift, försäljningsavgift

och särskild avgift. Grundavgiften är 500 kr. Vid ansökan som

endast avser utmätning i överskjutande skatt eller i andra

fordringar på återbetalning av skatt m.m. eller i lön (begränsad

tillgångsundersökning) utgör grundavgiften dock 250 kr.

Försäljningsavgift tas ut vid exekutiv försäljning och utgör 3 %

av köpeskillingen, dock högst 2 000 kr. Vid försäljning av

registrerat skepp, registrerat luftfartyg eller fastighet är

försäljningsavgiften 1 % av egendomens värde, dock lägst 200 och

högst 4 000 kr. Särskild avgift utgår när särskilda kostnader

uppkommer för staten i målet.

Frågan om taxesättningen inom exekutionsväsendet

aktualiserades med anledning av ett förslag från riksdagens

revisorer (förs. 1986/87:7). Vid behandlingen härav framhöll

utskottet i sitt av riksdagen godkända betänkande LU 1986/87:21

att kronofogdemyndigheternas befattning med enskilda mål får

anses utgöra en del av statens rättsvårdande verksamhet och att

det därför knappast kan ställas krav på att kostnaderna till

fullo skall täckas genom avgifter. Vidare framhöll utskottet att

samtidigt måste det statsfinansiella intresset av en rimlig

taxesättning beaktas liksom intresset av att exekutionsväsendet

är så effektivt som möjligt. Om avgifterna skulle sättas för

lågt kunde kronofogdemyndigheternas kapacitet i viss

utsträckning komma att tas i anspråk i onödan. Risk finns

nämligen då att borgenärerna begär exekutiva åtgärder trots att

utsikterna för ett positivt resultat är små eller helt saknas.

Utskottet framhöll också att när det gällde flertalet av de

avgifter som tas ut av kronofogdemyndigheterna saknades det

klara riktlinjer för vilken kostnadstäckning som skall krävas.

Enligt utskottets mening var det angeläget att frågan om vilka

riktlinjer för taxesättningen som bör gälla blev föremål för en

närmare utredning och i samband därmed även en översyn av

nivåerna för de olika avgifterna. Därvid borde också de av

revisorerna aktualiserade frågorna om ansökningsavgift och

differentierad grundavgift kunna prövas förutsättningslöst

liksom spörsmålet om försäljningsavgiften. Enligt utskottets

mening fick det ankomma på regeringen att bestämma de närmare

formerna för utredningsarbetets bedrivande, men resultatet av

översynsarbetet borde i lämpligt sammanhang redovisas för

riksdagen. Utskottet anslöt sig vidare till revisorernas

uppfattning att en uppräkning av utsökningsavgifterna borde ske

i avvaktan på resultatet av utredningsarbetet. En höjning av

grundavgiften hade också förutskickats av departementschefen

såväl i 1985/86 som i 1986/87 års budgetproposition, och

utskottet underströk vikten av att en sådan höjning kom till

stånd.

I 1989 års kompletteringsproposition aviserades en höjning av

utsökningsavgifterna från den 1 oktober 1989. Utskottet uttalade

i sitt av riksdagen godkända betänkande 1988/89:LU37 en positiv

inställning till en sådan höjning. Vad gällde den mer

övergripande frågan om riktlinjer för taxesättningen på

exekutionsväsendets område vidhöll utskottet sin tidigare

redovisade uppfattning att den borde bli föremål för närmare

överväganden. Utskottet utgick från att en sådan översyn snarast

skulle komma till stånd i enlighet med riksdagens tidigare

begäran.

I den nu föreliggande propositionen (prop. 1990/91:100, bil.

9, s. 16--17) anför föredragande statsrådet att han har för

avsikt att inom kort föreslå regeringen att uppdra åt

riksrevisionsverket, i samarbete med riksskatteverket, att göra

den av riksdagen begärda översynen av taxesättningen. Uppdraget

bör redovisas i etapper, och i en första etapp bör förslag

lämnas till de ändringar som krävs med anledning av den nya

summariska processen.

I propositionen anförs att det i samband med tidigare

höjningar av utsökningsavgifterna slagits fast att principen om

full kostnadstäckning skall gälla. Vidare framhålls att det av

riksskatteverkets senast avgivna resultatredovisning och

uppgifter som därefter har inhämtats från verket framgår att

statens inkomster av utsökningsavgifter för närvarande bara

täcker drygt hälften av kostnaderna för verkställigheten.

Statsrådet anför att han -- utan att avvakta översynen av

taxesättningen -- har för avsikt att föreslå en höjning av

grundavgiften i enskilda utsöknings- och återtagningsmål så att

avgiften i huvudsak täcker kostnaderna för förfarandet. En sådan

höjning torde enligt propositionen kunna genomföras tidigast den

1 juli 1991.

Slutligen redovisas i propositionen att statsrådet har för

avsikt att återkomma med förslag om att ändra redovisningen av

utsökningsavgifterna så att dessa redovisas direkt mot anslaget

till kronofogdemyndigheterna.

I motion L306 av Bengt Harding Olson (fp) välkomnas den nu

aviserade översynen av taxesättningen inom exekutionsväsendet.

Enligt motionären bör dock översynen breddas och omfatta även

följande spörsmål. Införande av indrivningsavgift i A-mål,

vilken erläggs av skattemyndigheten om gäldenären inte betalar.

Höjning av avgiften vid fastighetsförsäljning samt förändring

(inkl. höjning) av konkurstillsynsavgiften. I motionen begärs

ett tillkännagivande i enlighet härmed.

Utskottet vill inledningsvis uttrycka sin tillfredsställelse

över att den av riksdagen tidigare begärda översynen av

taxesättningen inom exekutionsväsendet nu skall komma till

stånd. Med anledning av vad som anförs i propositionen om full

kostnadstäckning vill utskottet emellertid åter erinra om sina

tidigare uttalanden (se LU 1986/87:21 och 1988/89:LU37) om att

kronofogdemyndigheternas befattning med enskilda mål får anses

utgöra en del av statens rättsvårdande verksamhet och att det

därför knappast kan ställas krav på att kostnaderna till fullo

skall täckas genom avgifter.

Översynen skall enligt utskottets tidigare framförda önskemål

omfatta frågan om vilka riktlinjer för taxesättningen som bör

gälla och nivåerna för de olika avgifterna samt frågor om

ansökningsavgift, differentierad grundavgift samt

försäljningsavgift. Det är således fråga om avgifter som tas ut

i enskilda mål (E-mål). Att en sådan -- mer begränsad -- översyn

skall vidgas till att omfatta även frågan om införande av

avgifter i allmänna mål (A-mål) där staten är fordringsägare kan

utskottet inte förorda. Spörsmålet om staten, i egenskap av

sökande i ett utsökningsmål, skall erlägga avgift är enligt

utskottets mening av mer övergripande karaktär och måste ses i

ett större sammanhang. Utskottet förutsätter att regeringen vid

lämpligt tillfälle tar upp frågan till närmare överväganden. Vad

härefter gäller tillsynsavgifterna vid konkurs delar utskottet

motionärens uppfattning att det kan finnas skäl för att också

dessa ses över. Med hänsyn till att tillsynsavgiften inte är

någon utsökningsavgift vill utskottet dock inte heller förorda

att denna fråga övervägs inom ramen för den nu aktuella

översynen. Vad däremot gäller motionskravet om att översynen

skall omfatta avgiften vid fastighetsförsäljning kan utskottet

konstatera att detta är tillgodosett med den inriktning av

översynen som ovan redovisats. Utöver det anförda bör motion

L306 enligt utskottets mening inte föranleda någon riksdagens

åtgärd.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande anslag till kronofogdemyndigheterna

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med

avslag på motion 1990/91:L312 till Kronofogdemyndigheterna

för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag av

844648000kr.,

res. 1 (v)

2. beträffande översyn av taxesättningen

att riksdagen avslår motion 1990/91:L306.

res. 2 (m, fp, c)

Stockholm den 21 mars 1991

På lagutskottets vägnar

Rolf Dahlberg

Närvarande: Rolf Dahlberg(m), Lennart Andersson(s),

Owe Andréasson(s), Ulla Orring(fp), Martin Olsson(c),

Inger Hestvik(s), Allan Ekström(m), Bengt Kronblad(s),

Gunnar Thollander(s), Lena Boström(s), Bengt Harding

Olson(fp), Elisabeth Persson(v), Anita Jönsson(s), Gunilla

Andersson(s), Charlotte Cederschiöld(m), Karin Starrin(c)

och Gösta Lyngå(mp).

Reservationer

1. Anslag till kronofogdemyndigheterna (mom. 1)

Elisabeth Persson (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 3 börjar

med "Utskottet kan" och slutar med "motion L312." bort ha

följande lydelse:

Enligt vad utskottet inhämtat är de i propositionen föreslagna

resurserna till kronofogdemyndigheterna för arbetet med den

summariska processen beräknade för trekvarts år, dvs. fr.o.m.

den 1 oktober 1991. Överflyttningen av den summariska processen

beräknas visserligen ske först vid årsskiftet 1991-92, men

enligt utskottets mening talar många skäl för att

kronofogdemyndigheterna -- såsom också begärts av

riksskatteverket -- bör tillföras resurser för detta arbete

redan fr.o.m. den 1 juli 1991. Med hänsyn till vikten av att

kronofogdemyndigheternas arbete med den summariska processen

redan i inledningsskedet skall fungera på ett tillfredsställande

sätt bör därför ytterligare medel anslås för detta ändamål.

Enligt utskottets beräkning utgör det ökade resursbehovet 14

milj. kr.

Vad i övrigt gäller anslaget till kronofogdemyndigheterna kan

utskottet -- efter bl.a. studiebesök -- konstatera att

arbetsbelastningen är mycket stor vid framför allt myndigheterna

i Stockholms län och Göteborgs län. Mot denna bakgrund och med

hänsyn till att varje anställd enligt gjorda beräkningar driver

in ca 1,4 milj. kr. till staten och enskilda bör ytterligare

satsningar göras på kronofogdemyndigheterna. Utskottet

tillstyrker därför att -- såsom begärts av riksskatteverket och

i motion L312 -- ett tillfälligt resurstillskott med 6 milj. kr.

tillförs kronofogdemyndigheterna för nästkommande budgetår.

dels att utskottets hemställan under moment 1 bort ha

följande lydelse:

1. beträffande anslag till kronofogdemyndigheterna

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:L312 och med

anledning av regeringens förslag till

Kronofogdemyndigheterna för budgetåret 1991/92 anvisar ett

förslagsanslag av 864648000kr.,

2. Översyn av taxesättningen (mom. 2)

Rolf Dahlberg(m), Ulla Orring(fp), Martin Olsson(c),

Allan Ekström(m), Bengt Harding Olson(fp), Stina

Eliasson(c) och Charlotte Cederschiöld(m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 5 börjar

med "Översynen skall" och på s. 6 slutar med "riksdagens

åtgärd." bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets tidigare framförda önskemål skall översynen

av taxesättningen inom exekutionsväsendet omfatta frågan om

vilka riktlinjer för taxesättningen som bör gälla och nivåerna

för de olika avgifterna samt frågor om ansökningsavgift,

differentierad grundavgift samt avgiften vid försäljning av

bl.a. fastigheter. Såsom framhålls i motion L306 bör dock

översynen utvidgas och omfatta även andra avgifter som

förekommer inom kronofogdemyndigheternas område. Enligt

utskottets mening har nuvarande avgiftssystem vissa

anmärkningsvärda brister. Det är således enligt utskottet inte

rimligt att de offentliga fordringsägarna -- framför allt

skatteförvaltningen -- åtnjuter kronofogdemyndigheternas

tjänster i allmänna mål (A-mål) helt utan egen kostnad. En sådan

ordning bidrar inte till ökat kostnadsmedvetande för de sökande.

Översynen bör därför även omfatta frågan om införande av

indrivningsavgift i A-mål, som erläggs av skattemyndigheten i de

fall gäldenären inte betalar avgiften. Ett annat missförhållande

som utskottet vill peka på rör konkurstillsynsavgifterna. Sådana

avgifter utgår i konkurser som ger utdelning och med en viss

procent på konkursförvaltararvodet. Härigenom blir sambandet

mycket svagt mellan tillsynens omfattning och avgiftens storlek.

Utskottet anser därför att också spörsmålet om en förändring av

konkurstillsynsavgiften bör prövas av den nämnda översynen. Vad

utskottet med bifall till motion L306 sålunda anfört bör ges

regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under moment 2 bort ha

följande lydelse:

2. beträffande översyn av taxesättningen

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:L306 som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.