Bet. 1990/91:NU12

Näringsutskottets betänkande

1990/91:NU12

Statliga företag

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

1990/91

NU12

Ärendet

I detta betänkande behandlas

dels proposition 1990/91:30 (industridepartementet) om

vissa befogenheter för ett nytt statligt förvaltningsbolag,

dels 1990 års redogörelse för de statliga företagen,

vilken har överlämnats till riksdagen med regeringens skrivelse

1990/91:20 (industridepartementet),

dels de två motioner som har väckts med anledning av

propositionen,

dels två motioner som har väckts med anledning av

skrivelsen,

dels två motioner från allmänna motionstiden rörande

alternativ vinodling och domänverkets förvaltning av

kronoholmarna.

Sammanfattning

Regeringen har föreslagit riktlinjer för riksdagens medverkan

vid beslut om försäljning av aktier som innehas av det nya

statliga förvaltningsaktiebolaget Fortia. Utskottet tillstyrker

förslaget. Riktlinjerna innebär bl.a. att riksdagens

ställningstagande skall inhämtas om Fortia avser att frånhända

sig röstmajoriteten i något av de nu helägda bolagen. En

omfattande privatisering av statliga företag bör komma till

stånd, anförs det i en reservation (m, fp, c) där det krävs att

regeringsförslaget skall avslås.

Regeringens redogörelse för de statliga företagen ger inte

anledning till något uttalande från utskottets sida. De motioner

som har väckts med anledning av redogörelsen avstyrks av

utskottet men får stöd i reservationer. Dessa gäller dels krav

på en redovisning av det statliga företagandets mål m.m. (c,

mp), dels uttalanden om olika statliga företag (alla mp).

Propositionen

Huvudsakligt innehåll

Riksdagen beslutade våren 1990 att statens aktier i ett antal

hel- eller delägda bolag skulle överföras till ett särskilt

förvaltningsaktiebolag. I proposition 1990/91:30 föreslås nu att

riksdagen skall godkänna vissa riktlinjer för i vilka fall det

nybildade bolaget kan minska sin ägarandel i olika bolag utan

att riksdagen dessförinnan hörs. Förslaget innebär att riksdagen

skall höras om förvaltningsbolaget skall frånhända sig

röstmajoriteten i bolag som nu är helägda. För de delägda

bolagen sätts gränsen när ägarandelen minskar så att den inte

längre överstiger en tredjedel.

Förslag

Regeringen föreslår -- efter föredragning av industriminister

Rune Molin -- att riksdagen godkänner de riktlinjer som

föredragande statsrådet har förordat beträffande riksdagens

medverkan vid beslut om minskningar i det nybildade statliga

förvaltningsbolagets innehav av aktier i hel- och delägda bolag.

Skrivelsen

Regeringen har med skrivelse 1990/91:20 till riksdagen

överlämnat 1990 års redogörelse för de statliga företagen.

Redogörelsen innehåller uppgifter om de statliga företagens

verksamhet under år 1989 eller motsvarande verksamhetsår. För

innehållet i uppgifterna svarar företagen själva.

Motionerna

De motioner som har väckts med anledning av proposition

1990/91:30 är följande:

1990/91:N5 av Per Westerberg m.fl. (m, fp, c) vari yrkas att

riksdagen

1. avslår proposition 1990/91:30 om vissa befogenheter för

ett nytt statligt förvaltningsbolag,

2. hos regeringen begär förslag på och befogenheter för

försäljning av statliga företag i enlighet med vad som i

motionen anförts.

1990/91:N6 av Lars Norberg (mp) vari yrkas att riksdagen

1. som sin mening ger regeringen till känna att ett

policydokument bör utarbetas som klargör statens policy vid dess

ägande och drift av statliga verk och företag,

2. vid avslag på yrkande 1 som sin mening ger regeringen till

känna att en statlig utredning bör tillsättas som utarbetar

förslag till en statlig företagspolicy,

3. som sin mening ger regeringen till känna att vid

utarbetandet av en statlig företagspolicy de i motionen angivna

riktlinjerna skall inkluderas.

De motioner som har väckts med anledning av regeringens

skrivelse 1990/91:20 och behandlas här är följande:

1990/91:N9 av Lars Norberg (mp) och Kjell Dahlström (mp) vari

yrkas att riksdagen

1. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts beträffande en samlad statlig företagspolicy,

2. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts beträffande Celsius Industrier AB,

3. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om Nordiska Satellitaktiebolaget,

4. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om Procordia AB,

5. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om Studsvik AB,

6. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om Svensk Avfallskonvertering AB (SAKAB),

7. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om Svensk Kärnbränslehantering AB (SKB),

8. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om SwedeGas AB.

1990/91:N10 av Per-Ola Eriksson m.fl. (c) vari yrkas att

riksdagen

1. som sin mening ger regeringen till känna att

principdeklarationer angående den statliga företagsamheten bör

avlämnas i samband med den årliga redogörelsen angående de

statliga företagen i enlighet med riksdagens [tidigare] beslut

(1980/81:NU29),

2. som sin mening ger regeringen till känna att förslag till

försäljning av statliga företag i enlighet med vad som i

motionen anförts bör tas fram.

En tredje motion, 1990/91:N8 (c), som har väckts med anledning

av skrivelsen har utskottet behandlat i ett betänkande

(1990/91:NU9) om utrikeshandel.

De motioner från allmänna motionstiden som behandlas här

är följande:

1989/90:N202 av Bengt Silfverstrand (s) och Nils T Svensson

(s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om behovet av att genom statens

eget företag satsa på alternativ vinodling.

1989/90:N290 av Nic Grönvall (m) vari yrkas att riksdagen

1. begär att regeringen utfärdar sådana instruktioner till

domänverket att dess förvaltning av kronoholmarna begränsas till

att blott utveckla administrativa förvaltningsformer,

2. begär att regeringen uppdrar åt domänverket att tillse att

förvaltningsbeslut om kronoholmarna ständigt fattas i samråd med

holmarnas befolkning.

Utskottet

Inledning

I maj 1990 beslutade riksdagen att statens aktier i tio bolag

skulle överföras till ett särskilt förvaltningsaktiebolag. På

initiativ av riksdagen föreslås i proposition 1990/91:30 vissa

riktlinjer för i vilka fall riksdagen skall höras innan

förvaltningsbolaget kan fatta beslut om avyttring av aktier i

bolagen. Propositionen har föranlett två motioner. I detta

betänkande behandlar utskottet också regeringens skrivelse

1990/91:20 med 1990 års redogörelse för de statliga företagen

och två av de tre motioner som har väckts med anledning av

skrivelsen. Vidare behandlas två motioner om statliga företag

från allmänna motionstiden.

Statligt företagande

Utskottet tar först upp ett antal motionsyrkanden om statligt

företagande vilka har principiell innebörd.

Med åberopande av tidigare motioner i ämnet föreslår de tre

borgerliga partierna i en gemensam motion, 1990/91:N5, en

privatisering av statliga företag. Mycket stora delar av den

affärsverksamhet som nu bedrivs av staten i verks- eller

bolagsform bör kunna avyttras, anser motionärerna. De kräver att

riksdagen av regeringen skall begära förslag till och

befogenheter för en försäljning i enlighet med vad motionärerna

förordar. Ett motsvarande yrkande framställs i motion

1990/91:N10 (c). I denna bedöms en försäljningsvolym på

sammanlagt 15--20 miljarder kronor kunna vara möjlig under en

treårsperiod. Under det första året skulle minst 4 miljarder

kronor kunna inbringas vid en försäljning, anförs det.

I motionerna 1990/91:N6 (mp) och 1990/91:N9 (mp) begärs att

riksdagen skall anmoda regeringen att utarbeta ett

policydokument om de statliga företagens roll. Är riksdagen inte

beredd till detta borde den i stället, enligt ett

andrahandsyrkande i den förstnämnda motionen, hos regeringen

hemställa att en utredning tillsätts för denna uppgift.

Motionärerna efterlyser svar på bl.a. följande frågor: Vilken

principiell skillnad ser regeringen mellan affärsverk och

aktiebolag? Hur skall regelsystemen för dessa två företagstyper

skilja sig åt? Kan andra krav ställas på statliga än på övriga

företag? Skall statliga företag utgöra föredöme i fråga om

miljö, affärsmoral etc.? Skall statens innehav av företag

användas för främjande av ekonomisk demokrati? Har staten ett

ansvar för krisbranscher i en vikande ekonomi? I motion

1990/91:N6 (mp) anges de riktlinjer som enligt miljöpartiet de

gröna borde gälla för statligt företagande. Dessa innebär bl.a.

att statlig monopolverksamhet skall drivas i verksform. Vidare

borde såväl riksdagens som de anställdas inflytande öka. Som

ägare till företagen skall staten också, anförs det, främja en

miljövänlig verksamhet och en god arbetsmiljö.

Motioner liknande de nu aktuella avslogs av riksdagen senast

våren 1990 i anslutning till behandlingen av förslag rörande

statligt företagande i proposition 1989/90:88 om vissa

näringspolitiska frågor. I denna förde regeringen en diskussion

om motiven för statligt ägande och om statens roll som ägare.

Utskottet (1989/90:NU35 s.8) instämde i regeringens

uppfattning om statligt företagande och avstyrkte de aktuella

motionerna. Utskottet anförde bl.a. att staten även

fortsättningsvis borde ha en viktig roll som ägare av företag

inom såväl basindustrierna som andra branscher. Vidare ansåg

utskottet att det var angeläget att de statliga och kooperativa

företagen kunde utgöra en motvikt till de privata maktgrupper

som har ett dominerande inflytande över svenskt näringsliv.

Utifrån denna principiella inställning till statligt företagande

tog utskottet avstånd från förslag om en utförsäljning av

statliga företag. Utskottet fann heller inte att det var

erforderligt med någon ytterligare redovisning av de statliga

företagens uppgifter och funktion. Två reservationer avgavs. I

den ena (m, fp, c) begärdes förslag till en utförsäljning av

statliga företag, och i den andra (mp) anfördes att regeringen

snarast borde klargöra sin uppfattning om de statliga företagens

roll.

Utskottet vidhåller sin uppfattning om statligt företagande

och hänvisar till behandlingen av frågan våren 1990. Motionerna

1990/91:N5 (m, fp, c), 1990/91:N6 (mp), 1990/91:N9 (mp) och

1990/91:N10 (c) avstyrks i berörda delar.

Utskottet avstyrker även det aktuella yrkandet i motion

1990/91:N6 (mp) med krav på att det skall tillsättas en statlig

utredning med uppgift att lämna förslag till ett program för de

statliga företagens uppgifter och funktion.

Riksdagens medverkan vid beslut om aktieförsäljning

På förslag av regeringen beslutade riksdagen i maj 1990, som

redan har nämnts, att statens aktier i tio hel- eller delägda

bolag skulle överföras till ett särskilt förvaltningsaktiebolag

(prop. 1989/90:88, 1989/90:NU35). De företag som berörs är dels

Celsius Industrier AB, FFV AB, Luossavaara-Kiirunavaara AB

(LKAB), SIB-Invest AB och Sveriges Geologiska AB, som alla är

helägda av staten, dels följande av staten delägda bolag: Ncb AB

(statens andel av röstetalet i företaget uppgår till ca 62%),

Procordia AB (42%), AB Statens Skogsindustrier AB (ASSI;

75%), SSAB Svenskt Stål AB (60%) och Cementa AB (5%).

Genom denna överföring av aktier kunde enligt regeringen en

mer ändamålsenlig form för förvaltandet av det statliga

aktieinnehavet skapas. Som ägare till företag måste staten,

menade regeringen, ha möjlighet att mobilisera ekonomiska

resurser i en sådan omfattning att affärsmöjligheter kan tas

till vara i det enskilda företaget. Utskottet (1989/90:NU35

s.13), som betonade det angelägna i att den statliga

industrisektorn kunde utvecklas på bästa möjliga sätt, instämde

i regeringens uppfattning och tillstyrkte överföringen av

statens aktier. Dock menade utskottet att det erfordrades

klarare riktlinjer för i vilka fall det nya förvaltningsbolaget

kunde avyttra aktier utan riksdagens hörande. Riksdagen anslöt

sig till denna uppfattning i ett uttalande till regeringen. I

två reservationer avstyrktes förslaget om överföring av aktierna

till ett förvaltningsbolag. I den ena (m, fp, c) anfördes att

bildandet av det nya bolaget skulle försvåra en angelägen

utförsäljning av statliga företag, och i den andra (mp) sades

att riksdagens insyn i de statliga företagens verksamhet skulle

komma att minska med ett sådant bolag.

Det nya bolaget, som har givits namnet

Förvaltningsaktiebolaget Fortia, har startat sin verksamhet i

oktober 1990. Till ordförande i bolaget har utsetts

landshövdingen i Gävleborgs län Lars Ivar Hising och till

verkställande direktör f.d. statssekreteraren i

industridepartementet Olof Rydh.

I proposition 1990/91:30 lämnas förslag till i vilka fall

riksdagen bör höras innan Fortia kan fatta beslut om avyttring

av aktier. Enligt förslaget skall riksdagens ställningstagande

inhämtas innan beslut fattas som innebär att Fortia frånhänder

sig röstmajoriteten i något av de nu helägda bolagen eller att

Fortias andel av rösterna i något av de nu delägda bolagen

sjunker så att den inte längre överstiger en tredjedel.

Regeringen påpekar att aktiebolagslagen (1975:1385) stadgar ett

betydande inflytande, bl.a. i fråga om ändringar i

bolagsordningen, för aktieägare som tillsammans innehar minst en

tredjedel av rösterna i ett bolag.

Regeringens förslag bör avslås, sägs det i motion 1990/91:N5

(m, fp, c). Motionärerna erinrar om att man från de borgerliga

partiernas sida har förordat en omfattande försäljning av

statliga företag. En sådan försäljning skulle få till följd att

det statliga förvaltningsbolagets uppgifter upphör. Några nya

riktlinjer för bolagets verksamhet erfordras därför inte, anförs

det.

Bildandet av det nya förvaltningsbolaget möjliggör enligt

utskottets mening ett mer rationellt utövande av den statliga

ägarfunktionen. Härigenom skapas förutsättningar för den

statliga industrisektorn att kunna konkurrera med den privatägda

industrisektorn på mer likvärdiga villkor och att kunna

utvecklas på bästa möjliga sätt.

Som sägs i propositionen måste dock riksdagen ha möjlighet

till inflytande i viktigare frågor rörande de statligt ägda

företagen. De riktlinjer som förordas i propositionen

beträffande riksdagens medverkan vid beslut om minskningar av

förvaltningsbolagets aktieinnehav finner utskottet till fyllest

i detta hänseende. Samtidigt förutsätter utskottet att

riksdagens ställningstagande kommer att inhämtas också om

försäljningar av betydande verksamhetsgrenar i de av staten

majoritetsägda bolagen skulle aktualiseras av innebörd att

företagens verksamhetsinriktning skulle komma att i grunden

förändras. Med det sagda tillstyrks propositionen och avstyrks

här berörd del av motion 1990/91:N5 (m, fp, c).

Redogörelsen för de statliga företagen

Allmänt

I 1990 års redogörelse för de statliga företagen lämnas

uppgifter om företagens verksamhet under år 1989 eller

motsvarande verksamhetsår. Redogörelsen har föranlett tre

motioner, varav en har behandlats i utskottets betänkande

(1990/91:NU9) om utrikeshandel. Utöver vad som sägs i det

följande ger redogörelsen inte anledning till något uttalande

från utskottets sida.

Innehållet i redogörelsen

Den form av årliga redogörelser till riksdagen för den

statliga företagssektorn som nu tillämpas infördes år 1981 i

enlighet med ett riksdagsbeslut samma år (prop. 1980/81:22, NU

1980/81:29). Därvid uttalade utskottet sitt gillande av

regeringens förslag att redogörelsen med vissa mellanrum skulle

omfatta också en principdeklaration om det statliga

företagandets mål och riktlinjer samt uppgift huruvida

uppställda mål hade uppnåtts.

Med undantag för år 1984, då vissa motiv och principer för

statens roll som företagsägare angavs, har regeringens skrivelse

med överlämnande av redogörelsen varje gång haft samma formella

karaktär och sålunda inte innefattat några kommentarer till

redogörelsens innehåll.

Riktlinjer för statens politik som ägare av företag har i

stället presenterats för riksdagen och behandlats av denna i

andra sammanhang. Senast gjordes detta våren 1990, då regeringen

-- som redan nämnts -- i den näringspolitiska propositionen

diskuterade motiven för statligt företagande.

I motion 1990/91:N10 (c) görs sak av att endast en av de

redogörelser som har avlämnats sedan år 1981 har innehållit en

deklaration om regeringens inställning till den statliga

företagssektorn. Detta kan inte, heter det i motionen, anses

uppfylla riksdagens beslut om återkommande principdeklarationer

i redogörelserna. Riksdagen borde i ett uttalande till

regeringen upprepa sitt beslut från år 1981 om att redogörelsen

för de statliga företagen med vissa mellanrum skall innefatta

sådana deklarationer.

Med anledning av 1989 års redogörelse för de statliga

företagen väcktes hösten 1989 en motion (mp) av delvis samma

innebörd som den nu aktuella. På förslag av utskottet

(1989/90:NU17 s.2) avslogs motionen. Utskottet ansåg att det

var till fyllest att regeringen i ärenden om särskilda företag

och i näringspolitiska propositioner tog upp frågor om

riktlinjer för de statliga företagen. Att den årliga

redogörelsen regelmässigt skulle inledas med en politisk

deklaration fann utskottet inte motiverat. En motsatt

inställning kom till uttryck i en reservation (mp).

Utskottet vidhåller sitt ställningstagande från hösten 1989

och avstyrker motion 1990/91:N10 (c) i här aktuell del.

Vissa företagsspecifika frågor

I motion 1990/91:N9 (mp) framställs, förutom det förslag som

har tagits upp i det föregående, sju yrkanden om olika bolag som

har beskrivits i redogörelsen för de statliga företagen. Dessa

yrkanden behandlas vart för sig i det följande.

Det första gäller Celsius Industrier AB. Enligt

motionärerna bör staten utöva en direkt kontroll av

krigsmaterielindustrin. Därför borde Kockums AB och

Karlskronavarvet AB avskiljas från Celsiuskoncernen och

underställas industridepartementet.

Verksamheten vid Kockums (tidigare Kockums Marine AB) omfattar

i första hand tillverkning av ubåtar och utvecklingsarbete

rörande civil undervattensteknik. Vid Karlskronavarvet bedrivs

främst verksamhet med örlogsfartyg till den svenska marinen.

Förutom tillverkning utförs underhålls-, ombyggnads- och

reparationsarbeten på olika typer av fartyg. De två bolagen är

numera de enda inom Celsiuskoncernen (f.d. Svenska Varv AB) som

är inriktade på fartygsproduktion.

Utskottet har i november 1990 i ett betänkande (1990/91:NU10)

om krigsmaterielindustrin behandlat och avstyrkt ett antal

motioner (s; vpk; mp) med krav bl.a. på en omställning till

civil produktion inom denna industri. Motionerna har följts upp

i en reservation (v, mp). Utskottet går här inte in på

behandlingen av denna fråga utan hänvisar till nyssnämnda

betänkande.

Ett motionsyrkande (mp) av liknande innebörd som det nu

aktuella i motion 1990/91:N9 (mp) avslogs senast våren 1990.

Utskottet (1989/90:NU35 s.22) instämde i uppfattningen att det

kunde finnas anledning att överväga om de båda bolagen borde

tillhöra Celsiuskoncernen men ansåg att riksdagen då ej borde ta

något initiativ i saken. Motionen fick stöd i en reservation

(mp). I en annan reservation (m, fp, c) begärdes att regeringen

skulle låta utreda strukturfrågan för de fartygsproducerande

enheterna inom Celsiuskoncernen. När denna fråga hade fått sin

lösning borde, anfördes det, resterande enheter inom koncernen

avyttras.

Enligt utskottets mening finns det inte heller nu anledning

för riksdagen att vidta någon åtgärd i strukturfrågan

beträffande Karlskronavarvet och Kockums. Det berörda yrkandet i

motion 1990/91:N9 (mp) avstyrks följaktligen.

Nästa yrkande i denna motion avser Nordiska

Satellitaktiebolaget, vilket står som ägare till

Tele-X-satelliten. Motionärerna erinrar om att bolaget har

redovisat stora förluster under senare år och menar att

verksamheten i bolaget bör omprövas. De TV-program som sänds ut

med hjälp av Tele-X-satelliten sägs bidra till den "andliga

miljöförstöringen" i landet.

Nordiska Satellitaktiebolaget bildades år 1983 inom ramen för

Nordiska Telesatellitkonsortiet, vars första projekt var

Tele-X-projektet. Sedan juni 1989 är svenska staten, efter att

ha övertagit en norsk minoritetsandel (15%), ensam ägare till

bolaget. Svenska rymdaktiebolaget har för Satellitaktiebolagets

räkning utvecklat och upphandlat Tele-X-systemet med tillhörande

markstationer. Medel för att täcka Satellitaktiebolagets

kostnader har tillskjutits som ägartillskott åren 1983--1986.

Bolaget har inte någon personal anställd.

Tele-X-satelliten sköts upp i april 1989. Satelliten erbjuder

två huvudtyper av teletjänster, nämligen dels satellit-TV, dels

digital telekommunikation för data- och videoöverföring. För

vardera av de två tjänsterna kommer normalt två sändare

(transpondrar) att arbeta. Dessutom finns en sändare av vartdera

slaget i reserv. I samband med att svenska staten övertog den

norska statens andel i Satellitaktiebolaget beslutades att

norska staten skall ha dispositionsrätt till en TV-sändare.

Under år 1990 har Nordisk Television AB (TV4) hyrt in sig i en

andra TV-sändare.

Satellitaktiebolaget har sedan år 1986 redovisat negativa

rörelseresultat efter avskrivningar (år 1986 -14 milj.kr., år

1987 -102 milj.kr., år 1988 -66 milj.kr. och år 1989 -155

milj.kr.). Underskotten har täckts av innestående egna medel.

Sedan underskottet för år 1989 balanserats står ett eget kapital

om ca 420 milj.kr. till bolagets förfogande, medan bolagets

skulder uppgår till ca 4 milj.kr. Bolagets soliditet är sålunda

i det närmaste 100%.

Enligt det ursprungliga avtalet mellan Sverige och Norge om

Tele-X-satelliten skulle denna efter en experimentfas överlåtas

från Satellitaktiebolaget till Nordiska

Telesatellitaktiebolaget, vilket skulle fungera som det i

stadgarna föreskrivna driftbolaget. I och med att Sverige

övertog Norges andel i Tele-X-satelliten upphörde Nordiska

Telesatellitaktiebolagets roll i projektet, och bolaget har

trätt i likvidation. Svenska Rymdaktiebolaget är numera

ansvarigt för driften av systemet och för marknadsföringen av

systemets data- och videotjänster. Marknadsföringen på TV-sidan

handhas av Satellitaktiebolaget. För närvarande pågår

överläggningar mellan detta bolag och Rymdaktiebolaget rörande

organisationen av Tele-X-systemet och riskfördelningen mellan de

båda bolagen. Ett avtal väntas bli undertecknat i december 1990.

Avsikten är att Satellitaktiebolaget skall drivas vidare och ta

ägaransvaret för systemet. Bolaget skall också utöva kontrollen

över hur Tele-X-satelliten används för publika TV-sändningar.

Inte heller det nu aktuella yrkandet i motion 1990/91:N9 (mp)

bör enligt utskottets mening ge anledning till någon åtgärd från

riksdagens sida. Utskottet vill emellertid i detta sammanhang

framhålla det angelägna i att de kontakter som har tagits i

frågan om att utnyttja Tele-X-satelliten för att få till stånd

utökade telekommunikationer med de baltiska staterna och med

Polen kan fullföljas och att konkreta förhandlingar härom kan

inledas. Behovet av förbättrade teleförbindelser är mycket

påtagligt i dessa länder.

Nästa företag som tas upp i motion 1990/91:N9 (mp) är

Procordia AB. Det aktuella yrkandet går ut på att staten

skall använda sitt inflytande i bolaget för att främja en

decentraliserad tillverkning av mer hälsosamma livsmedel. Enligt

motionärerna åvilar ett särskilt ansvar företaget till följd av

dess medverkan i produktion och försäljning av tobak och

alkoholdrycker.

Utskottet har i november 1990 tagit upp frågor om svensk

export av tobaksvaror och alkoholdrycker i ett betänkande

(1990/91:NU9 s.22f.) om utrikeshandel.

Enligt utskottets mening bör inte riksdagen söka påverka

Procordias verksamhetsinriktning. För marknadsföring i Sverige

av tobaksvaror och alkoholdrycker gäller särskild lagstiftning.

Beträffande frågor om svensk export av sådana varor hänvisas

till nyssnämnda betänkande. Med det sagda avstyrks det nu

berörda motionsyrkandet.

I ett ytterligare yrkande i motion 1990/91:N9 (mp) krävs att

Studsvik AB skall omorganiseras så att företagets verksamhet

kan ge ett positivt resultat. Enligt motionärerna bör

utvecklingsarbetet inom det kärntekniska området vid Studsvik

inskränkas till frågor om kärnkraftens avveckling och

kärnavfallets hantering.

Verksamheten vid Studsvik var från början helt

anslagsfinansierad. Numera svarar de statliga anslagen för

endast ca 10% av företagets totala intäkter. För innevarande

budgetår har riksdagen -- inom ramen för

energiforskningsprogrammet -- anvisat totalt 63 milj.kr. som

bidrag till verksamheten vid Studsvik (prop. 1989/90:90 avsnitt

21, 1989/90:NU40).

I mitten av 1980-talet inträffade en väsentlig

resultatförsämring för Studsvik. För år 1986 redovisade

företaget ett underskott -- mätt som resultat efter finansiella

intäkter och kostnader -- av ca 61 milj.kr. Samma år vidtog

företaget vissa åtgärder för en anpassning till en lägre

verksamhetsvolym. Bl.a. reducerades personalstyrkan med ca 200

personer. På grund av den bristande lönsamheten beviljades

Studsvik under budgetåret 1987/88 extra ägartillskott om totalt

90 milj.kr. (prop. 1987/88:25 bil. 10, NU 1987/88:12; prop.

1987/88:90, NU 1987/88:40). Antalet anställda vid företaget har

under senare år minskat med ytterligare 100 personer och uppgår

för närvarande till drygt 800. För år 1989 redovisade Studsvik

ett underskott -- motsvarande det tidigare nämnda -- av ca 12

milj.kr. Enligt uppgift pågår för närvarande internt inom

Studsvik en översyn av verksamheten med syfte att resultatet

skall förbättras ytterligare.

Med hänvisning till det sagda avstyrks det nu aktuella

yrkandet i motion 1990/91:N9 (mp).

Det följande yrkandet i motionen gäller Svensk

Avfallskonvertering AB (SAKAB). Verksamheten vid företaget bör

enligt motionärerna byggas ut så att allt miljöfarligt avfall

som produceras kan omhändertas. Vidare borde all export av

miljöfarligt avfall upphöra.

SAKAB bildades år 1975 med uppgift att slutligt omhänderta

miljöfarligt avfall. Staten äger för närvarande 96% av

aktierna i företaget. Riksdagen (1989/90:JoU16) bemyndigade

våren 1990 regeringen att sälja ut maximalt 49% av aktierna i

SAKAB. Sverige och Norge har hösten 1990 beslutat utreda

förutsättningarna för ett utvidgat samarbete beträffande

hanteringen av miljöfarligt avfall. Enligt intentionerna skall

ett gemensamt svensk-norskt bolag bildas för ändamålet. Detta

bolag skall även förvärva aktierna i SAKAB.

I 1990 års budgetproposition (prop. 1989/90:100 bil. 16

s.27f.) har vissa avfallsfrågor tagits upp i ett särskilt

avsnitt. Det konstateras (s.73) att SAKABs behandlings- och

lagringskapacitet är för liten och att det inom företaget pågår

arbete med att finna lokalisering för en utökning av kapaciteten

för såväl slutbehandling som lagring.

Regeringen har i oktober 1990 beslutat om en skärpt kontroll

av svensk export av miljöfarligt avfall fr.o.m. den 1 januari

1991. De ändrade reglerna, som har införts i förordningen

(1985:841) om miljöfarligt avfall, innebär att sådant avfall

skall få föras ut ur landet bara om det kan bevisas att avfallet

kommer att tas om hand på ett sätt som skulle vara godtagbart

från miljö- och hälsosynpunkt i Sverige. Statens naturvårdsverk

har givits i uppdrag att kontrollera att åtagandena om

hanteringen av avfallet uppfylls. Vidare skall även SAKAB i

fortsättningen söka tillstånd för export av miljöfarligt avfall.

Med konstaterandet att SAKAB -- i linje med motionärernas

önskemål -- planerar för en utökad kapacitet samt att reglerna

för exporten av miljöfarligt avfall inom kort kommer att skärpas

avstyrker utskottet det nu aktuella motionsyrkandet.

För hanteringen och slutförvaringen av använt kärnbränsle och

annat radioaktivt avfall från kärnkraftsproduktionen i Sverige

svarar Svensk Kärnbränslehantering AB (SKB). Bolaget, som

ägs gemensamt av kärnkraftsproducenterna, tar också hand om

radioaktivt avfall från sjukhus, industrier och

forskningsinstitutioner. Statens andel av bolagets aktiekapital

uppgår till 58%.

Med början under år 1989 har SKB bedrivit en

informationskampanj runt om i landet om bolagets verksamhet och

om hanteringen av avfallet från kärnkraftsproduktionen. Ett

sjuttiotal kommuner har besökts. Enligt SKB skall kampanjen ses

mot bakgrund bl.a. av att bolaget inom ett par år avser att peka

ut ett antal alternativa orter för lokaliseringen av

slutförvaret för använt kärnbränsle.

Enligt ett yrkande i motion 1990/91:N9 (mp) skall staten verka

för att SKBs informationskampanj upphör. Motionärerna menar att

bolaget har bedrivit propaganda för kärnkraften.

Utskottet finner inget anmärkningsvärt i att SKB informerar om

sin verksamhet och om kärnkraftsavfallets hantering. Sådant

avfall finns redan, och det måste tas om hand på ett säkert sätt

inom landet. Motionen avstyrks även i nu aktuellt avseende.

Det sista yrkandet i motion 1990/91:N9 (mp) går ut på att

staten skall använda sitt ägarinflytande i SwedeGas AB för

att förhindra utbyggnaden av ett rikstäckande naturgasnät.

Utbyggnaden av ett sådant nät skulle enligt motionärerna

motverka strävandena att begränsa importberoendet på energisidan

och att minska utsläppen av koldioxid. Utbyggnaden skulle också

undandra medel för investeringar i inhemska förnybara

energikällor.

På förslag av utskottet (1989/90:NU44) beslöt riksdagen våren

1990 att behandlingen av ett stort antal motioner om

energipolitiken, de flesta från allmänna motionstiden, skulle

uppskjutas till innevarande riksmöte. Avsikten är att dessa

motioner, varav vissa gäller frågor om introduktionen av

naturgas, skall tas upp i anslutning till behandlingen av den

aviserade energipolitiska propositionen.

Utskottet hänvisar till den kommande behandlingen av

energipolitiken och avstyrker det här berörda motionsyrkandet.

Vissa övriga frågor

Utskottet behandlar slutligen två motioner om statliga företag

från allmänna motionstiden.

Den ena, motion 1989/90:N202 (s), tar sikte på V&S Vin &

Sprit AB (tidigare AB Vin- & Spritcentralen). Motionärerna

menar att bolaget borde verka för ett ökat inslag av vin som har

framställts av biodynamiskt odlade druvor. Detta skulle ske dels

genom försök med begränsat utnyttjande av bekämpningsmedel vid

bolagets egen vingård i Frankrike, dels genom ökad import av vin

som har framställts av obesprutade druvor.

Vin & Sprit har enligt lagen (1977:292) om tillverkning av

drycker, m.m. monopol på att tillverka spritdrycker i Sverige.

Vidare gäller enligt lagen (1977:293) om handel med drycker att

bolaget med vissa undantag har monopol på import och export av

samt partihandel med spritdrycker, vin och starköl.

År 1986 inköpte bolaget en vingård i södra Frankrike. Där

produceras vin för försäljning i Sverige och Frankrike. Vidare

bedrivs arbete med att utveckla nya tekniker och metoder att

odla druvor och framställa vin. Bl.a. görs försök med begränsat

utnyttjande av bekämpningsmedel i odlingen. Vingården fungerar

också som en utbildnings- och konferensanläggning.

I Sverige marknadsförs för närvarande enligt uppgift från Vin

& Sprit endast ett vin såsom varande baserat på biodynamiskt

odlade druvor. Enligt bolaget är utbudet av sådana vinsorter

starkt begränsat.

Utskottet noterar sålunda att Vin & Sprit i linje med

motionärernas önskemål bedriver försök med alternativa

odlingsmetoder vid vingården i Frankrike. Vidare förutsätter

utskottet att bolaget bevakar möjligheterna till import av vin

baserat på druvor som har odlats med begränsat eller utan

utnyttjande av kemiska bekämpningsmedel. Med det sagda avstyrks

motion 1989/90:N202 (s).

Domänverkets förvaltning av kronoholmarna är rubriken på

motion 1989/90:N290 (m). Med de s.k. kronoholmarna avses

statliga holmar och skär som varken hör under något hemman eller

innehas under särskilda villkor. Till kronoholmarna räknas också

vissa andra öar som tillhör eller får anses tillhöra staten.

Kronoholmar finns längs hela den svenska kusten, dock främst i

Norrbottens och Göteborgs och Bohus län, samt i de stora

insjöarna.

År 1986 beslutade riksdagen om riktlinjer för kronoholmarnas

framtida disposition (prop. 1985/86:110, FiU 1985/86:32). Enligt

beslutet skall kronoholmarna förvaltas rationellt och upplåtas

på marknadsmässiga villkor i för ändamålet lämpliga

nyttjanderättsformer. Genom beslutet övertog domänverket

förvaltningen av de kronoholmar som tidigare stod under

kammarkollegiets tillsyn.

I nyssnämnda motion kritiseras domänverkets förvaltning av en

av dessa kronoholmar, nämligen Käringön utanför Bohusläns kust.

Enligt motionären har domänverket på olika sätt åsidosatt

husägarnas intressen på ön. Bl.a. har verket föranstaltat om en

sanering av avloppssystemet, vilken, anförs det, kan komma att

hota många äldre husägares möjligheter att behålla sina

bostäder. I motionen sägs också att domänverket har underlåtit

att ta upp överläggningar med husägarna om den framtida

förvaltningsformen beträffande tomter och andra anläggningar på

ön. I motionen framställs två yrkanden. Enligt det första skulle

riksdagen hos regeringen hemställa att domänverkets

förvaltningsansvar skall begränsas till att avse administrativa

förvaltningsfrågor. Vidare borde verket, enligt det andra

yrkandet, ges instruktion om att förvaltningsbeslut om

kronoholmarna alltid skall fattas i samråd med den berörda

befolkningen.

Som ombud för ett antal husägare på Käringön har motionären i

sin yrkesmässiga roll som advokat i september 1990 stämt

domänverket inför Stenungsunds tingsrätt. I stämningsansökan

yrkas att tingsrätten skall fastställa att husägarna har ständig

besittningsrätt till marken på Käringön utan skyldighet att

erlägga någon betalning därför till staten.

Med anledning av riksdagsbeslutet om kronoholmarnas framtida

disposition uppdrog regeringen år 1986 åt domänverket att bl.a.

ta initiativ till att upprätta skriftliga arrendekontrakt i

fråga om upplåtelser med nyttjanderätt av mark på kronoholmarna

i de fall där sådana upplåtelser saknades. I den proposition som

låg till grund för riksdagsbeslutet anförde regeringen (prop.

1985/86:110 s.25) att den förutsatte att domänverkets

förvaltning inte skulle komma att leda till en sådan

exploatering och därmed åtföljande kostnadsökning att det blev

ekonomiskt omöjligt för arrendatorer att utnyttja eller i

förekommande fall förvärva arrendestället. Regeringen uteslöt

inte att vissa husägare kunde komma att drabbas av högre

arrendeavgifter än tidigare. I propositionen betonades det

angelägna i att marknadsanpassningen av arrendeavgifterna skedde

successivt.

Enligt uppgift från industridepartementet har domänverket på

Käringön låtit stycka av ett antal tomter och bygga ut

anläggningar för bl.a. avlopp i syfte att skapa förutsättningar

för nybebyggelse på ön. Den valda lösningen av avloppsfrågan har

bestämts i samråd med Orusts kommun och länsstyrelsen i

Göteborgs och Bohus län.

Som har framgått av den föregående redovisningen är den fråga

som har tagits upp i motion 1989/90:N290 (m) för närvarande

delvis föremål för behandling i allmän domstol. Enligt

utskottets mening bör riksdagen i avvaktan på denna behandling

inte ta något initiativ i ärendet. Motionen avstyrks

följaktligen.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande statligt företagande

att riksdagen avslår motion 1990/91:N5 yrkande 2, motion

1990/91:N6 yrkandena 1 och 3, motion 1990/91:N9 yrkande 1 och

motion 1990/91:N10 yrkande 2,

res. 1 (m, fp, c)

res. 2 (mp)

2. beträffande utredning om statlig företagspolicy

att riksdagen avslår motion 1990/91:N6 yrkande 2,

res. 3 (mp) - villk. 2

3. beträffande riksdagens medverkan vid beslut om

aktieförsäljning

att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:30 och med

avslag på motion 1990/91:N5 yrkande 1 godkänner de i

propositionen angivna riktlinjerna för riksdagens medverkan vid

beslut om minskningar i det statliga förvaltningsaktiebolagets

innehav av aktier i hel- och delägda bolag,

res. 4 (m, fp, c)

res. 5 (mp) - motiv.

4. beträffande 1990 års redogörelse för de statliga

företagen

att riksdagen lägger regeringens skrivelse 1990/91:20 till

handlingarna,

5. beträffande innehållet i redogörelsen för de statliga

företagen

att riksdagen avslår motion 1990/91:N10 yrkande 1,

res. 6 (m, fp) - motiv.

res. 7 (c, mp)

6. beträffande Celsius Industrier AB

att riksdagen avslår motion 1990/91:N9 yrkande 2,

res. 8 (m, fp, c)

res. 9 (mp)

7. beträffande Nordiska Satellitaktiebolaget

att riksdagen avslår motion 1990/91:N9 yrkande 3,

res. 10 (mp)

8. beträffande Procordia AB

att riksdagen avslår motion 1990/91:N9 yrkande 4,

res. 11 (mp)

9. beträffande Studsvik AB

att riksdagen avslår motion 1990/91:N9 yrkande 5,

res. 12 (m, fp) - motiv.

res. 13 (mp)

10. beträffande Svensk Avfallskonvertering AB

att riksdagen avslår motion 1990/91:N9 yrkande 6,

res. 14 (mp)

11. beträffande Svensk Kärnbränslehantering AB

att riksdagen avslår motion 1990/91:N9 yrkande 7,

res. 15 (c, v) - motiv.

res. 16 (mp)

12. beträffande SwedeGas AB

att riksdagen avslår motion 1990/91:N9 yrkande 8,

res. 17 (fp, c) - motiv.

res. 18 (mp)

13. beträffande V&S Vin & Sprit AB

att riksdagen avslår motion 1989/90:N202,

14. beträffande domänverkets förvaltning av kronoholmarna

att riksdagen avslår motion 1989/90:N290.

res. 19 (m) - motiv.

Stockholm den 29 november 1990

På näringsutskottets vägnar

Lennart Pettersson

Närvarande: Lennart Pettersson (s), Hadar Cars (fp), Rune

Jonsson (s), Per Westerberg (m), Åke Wictorsson (s), Inga-Britt

Johansson (s), Gunnar Hökmark (m), Gudrun Norberg (fp), Roland

Larsson (c), Rolf L Nilson (v), Lars Norberg (mp), Leif Marklund

(s), Mats Lindberg (s), Karin Falkmer (m), Barbro Andersson (s),

Björn Kaaling (s) och Sven-Olof Petersson (c).

Reservationer

1. Statligt företagande (mom.1)

Hadar Cars (fp), Per Westerberg (m), Gunnar Hökmark (m),

Gudrun Norberg (fp), Roland Larsson (c), Karin Falkmer (m) och

Sven-Olof Petersson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s.5 som

börjar med "Utskottet vidhåller" och slutar med "berörda delar"

bort ha följande lydelse:

Ett spritt enskilt ägande och en fri konkurrens är, menar

utskottet, grundstenar i en vital ekonomisk politik. Statens

främsta uppgift inom näringspolitiken bör vara att ange ramarna

för näringslivets verksamhet. Utskottet ansluter sig därför till

de krav på en privatisering av statliga företag som framförs i

motionerna 1990/91:N5 (m, fp, c) och 1990/91:N10 (c). Härigenom

skulle verksamheterna komma att utsättas för marknadsmässig

konkurrens, vilket kan väntas leda till effektiviseringar och

bättre anpassning till konsumenternas behov. Enligt utskottets

uppfattning bör mycket stora delar av den affärsverksamhet som

bedrivs av staten i verks- eller bolagsform kunna avyttras. Det

mål som har angetts i motionerna, nämligen att staten skall

tillföras försäljningsintäkter om 15--20 miljarder kronor under

en treårsperiod, ter sig som fullt realistiskt. Metoderna för

försäljning och valet av försäljningsobjekt kräver emellertid

noggranna överväganden.

Regeringen bör enligt utskottets mening utarbeta ett förslag

till plan för försäljning av statliga företag enligt de

riktlinjer som anges i nyssnämnda motioner och i motion

1989/90:N214 (m, fp, c). Den sistnämnda motionen väcktes under

allmänna motionstiden och har behandlats av riksdagen

(1989/90:NU35 s.8) under våren 1990. Försäljningen av företag

bör ske i sådana former att en ökad spridning av aktieägandet

främjas. Försäljningen bör kunna anpassas till rådande

marknadsläge. Det synes därför ändamålsenligt att regeringen

begär riksdagens bemyndigande att beträffande ett antal angivna

företag genomföra försäljningar av en viss omfattning. Det får

sedan ankomma på regeringen att vid lämplig tidpunkt besluta om

genomförandet av försäljningarna inom ramen för riksdagens

bemyndigande.

Riksdagen bör i ett uttalande till regeringen ställa sig bakom

vad utskottet nu har anfört. Härigenom skulle motionerna

1990/91:N5 (m, fp, c) och 1990/91:N10 (c) bli tillgodosedda i

berörda delar.

Utifrån den principiella inställning till statligt företagande

som nyss har redovisats anser utskottet att det inte finns skäl

för riksdagen att anmoda regeringen att utarbeta ett samlat

program för de statliga företagens uppgifter och funktion.

Yrkandena härom i motionerna 1990/91:N6 (mp) och 1990/91:N9 (mp)

avstyrks därför.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande

lydelse:

1. beträffande statligt företagande

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:N5 yrkande 2 och

motion 1990/91:N10 yrkande 2 och med avslag på motion 1990/91:N6

yrkandena 1 och 3 och motion 1990/91:N9 yrkande 1 som sin mening

ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

2. Statligt företagande (mom.1)

Lars Norberg (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s.5 som

börjar med "Utskottet vidhåller" och slutar med "berörda delar"

bort ha följande lydelse:

I likhet med vad som anförs i motionerna 1990/91:N6 (mp) och

1990/91:N9 (mp) finner utskottet att de statliga företagens roll

bör klargöras i en sådan deklaration som motionärerna

efterlyser. De statsägda företag som drivs i aktiebolagsform

har, menar utskottet, i praktiken anpassat sig till de

privatägda företagens arbetsmetoder och ideologi. Det har visat

sig vara svårt för de statliga företagen att ta både

företagsekonomiska och samhällsekonomiska hänsyn.

Enligt utskottets mening bör alltså regeringen utarbeta ett

program för de statliga företagens uppgifter och funktion. Detta

program bör ha sin grund i den inställning till statligt

företagande som kommer till uttryck i motion 1990/91:N6 (mp).

Sålunda bör sådan statlig verksamhet som utgör ett naturligt

monopol drivas i verksform. Vidare bör de statliga företagen i

ökad utsträckning tillämpa demokratiska principer; detta innebär

att riksdagen och de anställda i företagen skall ges ett ökat

inflytande över verksamheten. Företagen skall också planera sin

verksamhet så att en långsiktigt miljövänlig och resurssnål

teknik främjas och en god arbetsmiljö uppnås.

Någon omfattande utförsäljning av statliga företag, i enlighet

med vad som föreslås i motionerna 1990/91:N5 (m, fp, c) och

1990/91:N10 (c), bör inte aktualiseras i avvaktan på den begärda

deklarationen. De berörda yrkandena i dessa motioner avstyrks

därför.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande

lydelse:

1. beträffande statligt företagande

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:N6 yrkandena 1

och 3 och motion 1990/91:N9 yrkande 1 och med avslag på motion

1990/91:N5 yrkande 2 och motion 1990/91:N10 yrkande 2 som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

3. Utredning om statlig företagspolicy (mom.2)

Under förutsättning av avslag på reservation 2

Lars Norberg (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s.5 som

börjar med "Utskottet avstyrker" och slutar med "och funktion"

bort ha följande lydelse:

I det föregående har utskottet anslutit sig till förslagen i

motionerna 1990/91:N6 (mp) och 1990/91:N9 (mp) om att regeringen

skall anmodas utarbeta en policy över de statliga företagens

uppgifter och funktion. För den händelse riksdagen skulle avvisa

detta yrkande instämmer utskottet i kravet i motion 1990/91:N6

(mp) på att en statlig utredning skall tillsättas med uppgift

att lämna förslag till en sådan policy. Riksdagen bör i angivet

fall uppmana regeringen härtill.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande

lydelse:

2. beträffande utredning om statlig företagspolicy

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:N6 yrkande 2 som

sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

4. Riksdagens medverkan vid beslut om aktieförsäljning

(mom.3)

Hadar Cars (fp), Per Westerberg (m), Gunnar Hökmark (m),

Gudrun Norberg (fp), Roland Larsson (c), Karin Falkmer (m) och

Sven-Olof Petersson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s.6 som

börjar med "Bildandet av" och slutar med "motion 1990/91:N5 (m,

fp, c)" bort ha följande lydelse:

Utskottet anser, i likhet med vad som anförs i motion

1990/91:N5 (m, fp, c), att det inte erfordras några nya

riktlinjer beträffande det statliga förvaltningsbolagets

befogenheter att avyttra aktier utan riksdagens hörande. Som

sägs i nämnda motion bör en omfattande försäljning av statliga

företag komma till stånd. En sådan försäljning skulle få till

följd att förvaltningsbolagets funktion upphör. Utskottet

instämmer sålunda i motionärernas krav på att propositionen

skall avslås.

dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande

lydelse:

3. beträffande riksdagens medverkan vid beslut om

aktieförsäljning

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:N5 yrkande 1

avslår proposition 1990/91:30.

5. Riksdagens medverkan vid beslut om aktieförsäljning

(mom.3, motiveringen)

Lars Norberg (mp) anser att den del av utskottets yttrande på

s.6 som börjar med "Bildandet av" och slutar med "motion

1990/91:N5 (m, fp, c)" bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening kan det finnas anledning för

riksdagen att överväga en avyttring av statens aktier i flera av

de företag som har inordnats i det nya förvaltningsbolaget.

Denna prövning bör emellertid anstå till dess att ett samlat

program för de statliga företagens roll har utarbetats i

enlighet med vad miljöpartiet de gröna har föreslagit.

Med hänvisning till det sagda tillstyrker utskottet förslaget

i propositionen om riktlinjer för riksdagens medverkan vid

beslut om minskningar av förvaltningsbolagets aktieinnehav.

Härav följer att motion 1990/91:N5 (m, fp, c) avstyrks i nu

berörd del.

6. Innehållet i redogörelsen för de statliga företagen

(mom.5, motiveringen)

Hadar Cars (fp), Per Westerberg (m), Gunnar Hökmark (m),

Gudrun Norberg (fp) och Karin Falkmer (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s.7 som

börjar med "Utskottet vidhåller" och slutar med "aktuell del"

bort ha följande lydelse:

Riksdagen har tidigare uttalat sig till förmån för att de

statliga företagen i allmänhet skall bedrivas på motsvarande

villkor som gäller för de privatägda företagen. Några bärande

skäl till varför statsmakterna då skulle äga och driva företag

har inte kunnat preciseras. I motionerna 1989/90:N214 (m, fp, c)

och 1990/91:N5 (m, fp, c) har därför en systematisk försäljning

av de statliga företagen begärts.

Enligt utskottets mening finns det med hänsyn härtill ingen

anledning att den årliga redogörelsen för de statliga företagen

skall kompletteras med en deklaration om det statliga

företagandets mål m.m. Motion 1990/91:N10 (c) avstyrks därför i

här aktuell del.

7. Innehållet i redogörelsen för de statliga företagen

(mom.5)

Roland Larsson (c), Lars Norberg (mp) och Sven-Olof Petersson

(c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s.7 som

börjar med "Utskottet vidhåller" och slutar med "aktuell del"

bort ha följande lydelse:

Riksdagen har alltså beslutat att den årliga redogörelsen för

statliga företag vid återkommande tillfällen skall innefatta

också en deklaration om det statliga företagandets mål m.m. Det

är mot denna bakgrund märkligt att endast en av de senaste tio

redogörelserna för statliga företag har inkluderat en sådan

deklaration. Med instämmande i vad som anförs i motion

1990/91:N10 (c) och i vad riksdagen tidigare har uttalat (NU

1980/81:29) anser utskottet att de årliga redogörelserna med

vissa mellanrum bör innehålla en beskrivning av det statliga

företagandets mål och riktlinjer. Enligt utskottets mening bör

1991 års redogörelse för de statliga företagen omfatta en sådan

beskrivning.

Riksdagen bör tillgodose det berörda yrkandet i motion

1990/91:N10 (c) genom en anmodan till regeringen av nu angiven

innebörd.

dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande

lydelse:

5. beträffande innehållet i redogörelsen för de statliga

företagen

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:N10 yrkande 1 som

sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

8. Celsius Industrier AB (mom. 6)

Hadar Cars (fp), Per Westerberg (m), Gunnar Hökmark (m),

Gudrun Norberg (fp), Roland Larsson (c), Karin Falkmer (m) och

Sven-Olof Petersson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s.8 som

börjar med "Enligt utskottets" och slutar med "avstyrks

följaktligen" bort ha följande lydelse:

Den svenska krigsmaterielindustrin står inför en betydande

omstrukturering. I denna bör även den militära

fartygsproduktionen inkluderas. Som utskottet har anfört i

nyssnämnda betänkande (1990/91:NU10) om krigsmaterielindustrin

är det i första hand en uppgift för de berörda företagen att

själva strukturera sin tillverkning utifrån marknadens krav. Som

ägare, via Celsiuskoncernen, till Karlskronavarvet AB och

Kockums AB har staten ett ansvar för att de strukturfrågor som

gäller dessa bolag får en gynnsam lösning. Det bör ankomma på

regeringen att tillse att dessa företag ges en ägarmiljö, som

bättre tillgodoser företagens utvecklingspotential och som

bidrar till en ändamålsenlig strukturering av svensk

försvarsindustri. Det nuvarande ägarförhållandet för dessa bolag

torde inte på bästa sätt främja de två bolagens framtid.

Utskottet finner heller inte några motiv för att bolagen, i

enlighet med vad som krävs i motion 1990/91:N9 (mp), direkt

skulle underställas industridepartementet.

Riksdagen bör i ett uttalande till regeringen ansluta sig till

vad utskottet här har anfört.

dels att utskottets hemställan under 6 bort ha följande

lydelse:

6. beträffande Celsius Industrier AB

att riksdagen med anledning av motion 1990/91:N9 yrkande 2 som

sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

9. Celsius Industrier AB (mom. 6)

Lars Norberg (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s.8 som

börjar med "Enligt utskottets" och slutar med "avstyrks

följaktligen" bort ha följande lydelse:

Utskottet biträder förslaget i motion 1990/91:N9 (mp) om att

de krigsmaterieltillverkande enheterna inom Celsiuskoncernen,

Karlskronavarvet AB och Kockums AB, skall ställas direkt under

industridepartementet. Granskningen av den svenska

krigsmaterielexporten under senare år visar vad följden blir när

vinstintressena blir det överordnade målet för tillverkning av

krigsmateriel. Riksdagen bör anmoda regeringen att föranstalta

om nu nämnda strukturförändring. Här aktuell del av motion

1990/91:N9 (mp) tillstyrks alltså.

dels att utskottets hemställan under 6 bort ha följande

lydelse:

6. beträffande Celsius Industrier AB

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:N9 yrkande 2 som

sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

10. Nordiska Satellitaktiebolaget (mom.7)

Lars Norberg (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s.9 som

börjar med "Inte heller" och slutar med "dessa länder" bort ha

följande lydelse:

De tidigare stolta drömmarna om ett omfattande nordiskt

kulturutbyte med hjälp av Tele-X-satelliten är nu glömda. De

medel, ca 1 miljard kronor, som svenska staten har investerat i

satelliten tycks ge en ur samhällsekonomisk synvinkel ytterst

klen utdelning. Risken är stor för att satelliten i stället för

att medverka till kulturellt utbyte kommer att bidra till en

kulturell utarmning genom att den främjar reklamfinansierade

TV-program. Utskottet ansluter sig därför till kravet i motion

1990/91:N9 (mp) på att verksamheten inom Nordiska

Satellitaktiebolaget skall omprövas med syfte att ett från

samhällsekonomisk och kulturpolitisk synpunkt bättre utnyttjande

av Tele-X-satelliten skall åstadkommas. Riksdagen bör i ett

uttalande uppmana regeringen att föranstalta om en sådan

omprövning.

dels att utskottets hemställan under 7 bort ha följande

lydelse:

7. beträffande Nordiska Satellitaktiebolaget

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:N9 yrkande 3 som

sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

11. Procordia AB (mom.8)

Lars Norberg (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s.10 som

börjar med "Enligt utskottets" och slutar med "berörda

motionsyrkandet" bort ha följande lydelse:

Samordningen år 1990 av verksamheterna vid Procordia AB,

Provendor AB och Pharmacia AB (se 1989/90:NU35 s.18) har

inneburit en ytterligare maktkoncentration inom livsmedels- och

läkemedelsområdena. Utskottet ser med oro på den tilltagande

storskaligheten inom näringslivet. I stället bör, i enlighet med

förslag som har framförts av miljöpartiet i olika sammanhang, en

lokalt anpassad produktion för lokala behov åstadkommas.

Utskottet tillstyrker därför kravet i motion 1990/91:N9 (mp) på

att staten skall utnyttja sitt inflytande i Procordia för att

främja en sådan produktion i företaget.

Vad utskottet här har anfört bör riksdagen ställa sig bakom i

ett uttalande till regeringen. Beträffande frågor om svensk

export av tobak och alkoholdrycker hänvisas till vad

miljöpartiets företrädare i utskottet har anfört i nyssnämnda

betänkande (1990/91:NU9 s.39f.) om utrikeshandel.

dels att utskottets hemställan under 8 bort ha följande

lydelse:

8. beträffande Procordia AB

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:N9 yrkande 4 som

sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

12. Studsvik AB (mom.9, motiveringen)

Hadar Cars (fp), Per Westerberg (m), Gunnar Hökmark (m),

Gudrun Norberg (fp) och Karin Falkmer (m) anser att den del av

utskottets yttrande på s.10 som börjar med "Med hänvisning"

och slutar med "motion 1990/91:N9 (mp)" bort ha följande

lydelse:

Enligt utskottets mening finns det inte anledning för

riksdagen att engagera sig i verksamhetsinriktningen hos

Studsvik AB. Utskottet förutsätter att Studsvik, på samma sätt

som andra företag, löpande ser över verksamheten och genomför

omstruktureringar om så skulle erfordras. Om behov av

ytterligare medelstillskott till företaget skulle uppstå bör det

tillgodoses genom att andra än staten tillskjuter nödvändigt

kapital. Med det sagda avstyrks här berörd del av motion

1990/91:N9 (mp).

13. Studsvik AB (mom.9)

Lars Norberg (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s.10 som

börjar med "Med hänvisning" och slutar med "motion 1990/91:N9

(mp)" bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening bör den kärntekniska forskningen i

Sverige i fortsättningen begränsas huvudsakligen till frågor om

hantering av kärnavfallet och nedmontering av kärntekniska

anläggningar. Utskottet tillstyrker därför kravet i motion

1990/91:N9 (mp) på en översyn av verksamheten i Studsvik AB med

nu nämnda syfte. Riksdagen bör anmoda regeringen att ta

initiativ till en sådan översyn.

dels att utskottets hemställan under 9 bort ha följande

lydelse:

9. beträffande Studsvik AB

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:N9 yrkande 5 som

sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

14. Svensk Avfallskonvertering AB (mom.10)

Lars Norberg (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s.11 som

börjar med "Med konstaterandet" och slutar med "aktuella

motionsyrkandet" bort ha följande lydelse:

De avfallsmängder som uppstår i dagens samhälle orsakar stora

miljöproblem och innebär ett slöseri med energi och ändliga

naturresurser. Kapacitet saknas för att allt miljöfarligt avfall

som produceras skall kunna omhändertas. Såsom anförs i motion

1990/91:N9 (mp) bör ett första steg därför vara att Svensk

Avfallskonvertering AB (SAKAB) bygger ut sin behandlings- och

lagringskapacitet. Utskottet instämmer vidare i vad som sägs i

denna motion om att svensk export av miljöfarligt avfall bör

stoppas. Enligt utskottets mening bör kapaciteten i Sverige för

omhändertagande av miljöfarligt avfall utökas så att Sverige kan

ta hand om allt det miljöfarliga avfall som Sverige producerar.

Regeringen bör ta erforderliga initiativ för att påskynda

arbetet med SAKABs kapacitetsutbyggnad. På längre sikt bör,

menar utskottet, tillverkningen av produkter som skapar

miljöfarligt avfall som ej betryggande kan destrueras eller

återvinnas bringas att upphöra.

Riksdagen bör i ett uttalande till regeringen ansluta sig till

vad utskottet här har anfört. Härigenom skulle motion 1990/91:N9

(mp) bli tillgodosedd såvitt nu är i fråga.

dels att utskottets hemställan under 10 bort ha följande

lydelse:

10. beträffande Svensk Avfallskonvertering AB

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:N9 yrkande 6 som

sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

15. Svensk Kärnbränslehantering AB (mom.11, motiveringen)

Roland Larsson (c), Rolf L Nilson (v) och Sven-Olof Petersson

(c) anser att den del av utskottets yttrande på s.11 som

börjar med "Utskottet finner" och slutar med "aktuellt avseende"

bort ha följande lydelse:

Utskottet finner inget anmärkningsvärt i att Svensk

Kärnbränslehantering AB (SKB) informerar om sin verksamhet och

om kärnkraftsavfallets hantering. Sådant avfall finns redan, och

det måste tas om hand på ett säkert sätt inom landet.

Informationen bör dock inte vara utformad så att det kan

uppfattas som om SKB pläderar för kärnkraftens bevarande. Vissa

inslag i SKBs informationskampanj har, anser utskottet, haft den

karaktären. Kampanjen har i många fall varit direkt

vilseledande.

Enligt utskottets mening finns det emellertid inte anledning

för riksdagen att ta något initiativ i frågan. Motion 1990/91:N9

(mp) avstyrks därför i nu aktuellt avseende.

16. Svensk Kärnbränslehantering AB (mom.11)

Lars Norberg (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s.11 som

börjar med "Utskottet finner" och slutar med "aktuellt avseende"

bort ha följande lydelse:

I likhet med vad som anförs i motion 1990/91:N9 (mp) anser

utskottet att den s.k. informationsverksamhet som Svensk

Kärnbränslehantering AB (SKB) bedriver bör upphöra. Bolagets

informationskampanj har inget annat syfte än att plädera för

kärnkraftens bevarande.

Riksdagen bör sålunda i ett uttalande anmoda regeringen att

verka för att denna kampanj upphör. Det sagda innebär att det

berörda yrkandet i nyssnämnda motion tillstyrks av utskottet.

dels att utskottets hemställan under 11 bort ha följande

lydelse:

11. beträffande Svensk Kärnbränslehantering AB

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:N9 yrkande 7 som

sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

17. SwedeGas AB (mom. 12, motiveringen)

Hadar Cars (fp), Gudrun Norberg (fp), Roland Larsson (c) och

Sven-Olof Petersson (c) anser att den del av utskottets yttrande

på s.12 som börjar med "Utskottet hänvisar" och slutar med

"berörda motionsyrkandet" bort ha följande lydelse:

Utskottet delar i huvudsak motionärernas farhågor för

konsekvenserna av en utbyggnad av ett rikstäckande naturgasnät

under de närmaste åren. En storskalig introduktion av naturgas

skulle försvåra eller förhindra ett bredare utnyttjande av

biobränslen. Användning av naturgas medför också ökade utsläpp

av bl.a. koldioxid.

Utskottet vill dock hänvisa till den förestående behandlingen

av energipolitiken och avstyrker därför det berörda

motionsyrkandet.

18. SwedeGas AB (mom.12)

Lars Norberg (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s.12 som

börjar med "Utskottet hänvisar" och slutar med "berörda

motionsyrkandet" bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening bör staten redan nu utnyttja sitt

inflytande i SwedeGas AB för att förhindra planerna på en

utbyggnad av ett rikstäckande fossilgasnät (naturgasnät). En

ytterligare introduktion av fossilgas skulle stå i strid mot

riksdagens beslut att utsläppen av koldioxid inte får öka. I

stället bör staten vidta energiska åtgärder för att utsläppen av

koldioxid från fossila bränslen i Sverige skall minskas. En

storskalig fossilgasintroduktion skulle också innebära att

tiotals miljarder kronor investerades i ett fossilgasnät som

skulle leda till ett ökat importberoende på energisidan. Som

sägs i motion 1990/91:N9 (mp) bör dessa medel i stället satsas

på energihushållning och på introduktion av inhemska förnybara

energikällor, främst biobränslen.

Regeringen bör ta erforderliga initiativ med nu nämnda syfte.

Det anförda innebär att utskottet tillstyrker det aktuella

yrkandet i motion 1990/91:N9 (mp).

dels att utskottets hemställan under 12 bort ha följande

lydelse:

12. beträffande SwedeGas AB

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:N9 yrkande 8 som

sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

19. Domänverkets förvaltning av kronoholmarna (mom.14,

motiveringen)

Per Westerberg, Gunnar Hökmark och Karin Falkmer (alla m)

anser att den del av utskottets yttrande på s.13 som börjar

med "Som har" och slutar med "avstyrks följaktligen" bort ha

följande lydelse:

Som har framgått av den föregående redovisningen är den fråga

som har tagits upp i motion 1989/90:N290 (m) för närvarande

delvis föremål för behandling i allmän domstol. Utskottet

förutsätter att domänverket innan den rättsliga prövningen har

avslutats inte företar någon förvaltningsåtgärd som skulle kunna

omintetgöra eller försvåra möjligheterna för de permanentboende

att bo kvar på kronoholmarna. Med det sagda avstyrks motionen.

Särskilda yttranden

1. Innehållet i redogörelsen för de statliga företagen

(mom.5)

Lars Norberg (mp) anför:

Jag har i det föregående ställt mig bakom krav i motioner från

miljöpartiet på att ett samlat program för de statliga

företagens uppgifter och funktion skall utarbetas. Detta program

bör ingå i den deklaration om det statliga företagandets mål och

riktlinjer som, enligt vilket jag har förordat, skall tas med i

1991 års redogörelse för de statliga företagen.

2. Nordiska Satellitaktiebolaget (mom.7)

Hadar Cars (fp), Per Westerberg (m), Gunnar Hökmark (m),

Gudrun Norberg (fp), Roland Larsson (c), Karin Falkmer (m) och

Sven-Olof Petersson (c) anför:

Vi anser att Tele-X-satelliten bör bjudas ut på den privata

marknaden. Statens insatser för rymdverksamhet bör inriktas på

stöd till sådant forsknings- och utvecklingsarbete som står

långt från kommersiellt utnyttjande men har stor betydelse för

svensk industris framtida konkurrensmöjligheter.

3. Studsvik AB (mom.9)

Roland Larsson (c), Rolf L Nilson (v) och Sven-Olof Petersson

(c) anför:

Vi anser att kärnkraftsföretagen i allt väsentligt bör svara

för kostnaderna för den kärntekniska verksamheten. Staten bör

sålunda i fortsättningen inte lämna något stöd till den

kärntekniska forskningen vid Studsvik AB.

Innehåll

Ärendet1

Sammanfattning1

Propositionen2

Huvudsakligt innehåll2

Förslag2

Skrivelsen2

Motionerna2

Utskottet4

Inledning4

Statligt företagande4

Riksdagens medverkan vid beslut om aktieförsäljning5

Redogörelsen för de statliga företagen7

Allmänt7

Innehållet i redogörelsen7

Vissa företagsspecifika frågor8

Vissa övriga frågor12

Hemställan14

Reservationer

1. Statligt företagande (m, fp, c)15

2. Statligt företagande (mp)16

3. Utredning om statlig företagspolicy (mp)17

4. Riksdagens medverkan vid beslut om aktieförsäljning

(m,fp,c)17

5. Riksdagens medverkan vid beslut om aktieförsäljning

(mp)18

6. Innehållet i redogörelsen för de statliga företagen

(m,fp)18

7. Innehållet i redogörelsen för de statliga företagen

(c,mp)19

8. Celsius Industrier AB (m, fp, c)19

9. Celsius Industrier AB (mp)20

10. Nordiska Satellitaktiebolaget (mp)20

11. Procordia AB (mp)21

12. Studsvik AB (m, fp)21

13. Studsvik AB (mp)21

14. Svensk Avfallskonvertering AB (mp)22

15. Svensk Kärnbränslehantering AB (c, v)22

16. Svensk Kärnbränslehantering AB (mp)23

17. SwedeGas AB (fp, c)23

18. SwedeGas AB (mp)23

19. Domänverkets förvaltning av kronoholmarna (m)24

Särskilda yttranden

1. Innehållet i redogörelsen för de statliga företagen

(mp)24

2. Nordiska Satellitaktiebolaget (m, fp, c)25

3. Studsvik AB (c, v)25