Beredningskedjan

Dir.SOUDsProp.Bet.Rskr.

1989 års internationella avtal om jute och juteprodukter

1990-11-22 · 4 sidor


Så kom texten hit

  • Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,2 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: dokumentet är webbpublicerat utan tryckt paginering och indelas i avsnitt — ett sidnummer visas aldrig om det inte står i källan

Varje sida nedan har en egen länk «Kontrollera mot PDF» till originalet på just den sidan.

Citera

Bet. 1990/91:NU13, 1989 års internationella avtal om jute och juteprodukter

Dokumentets text

avsnitt 1 Kontrollera mot PDF

Näringsutskottets betänkande

1990/91:NU13

1989 års internationella avtal om jute och juteprodukter

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Motionen

Utskottet

Hemställan

Reservation

1990/91

NU13

Ärendet

I proposition 1990/91:13 (utrikesdepartementet) har regeringen

föreslagit riksdagen att godkänna 1989 års internationella avtal

om jute och juteprodukter.

En motion har väckts med anledning av propositionen.

Sammanfattning

Utskottet tillstyrker regeringens förslag att riksdagen skall

godkänna det nya internationella avtalet om jute och

juteprodukter. Enligt en reservation (m) borde förslaget avslås.

Avtalet ingår, säger reservanterna, i ett integrerat

råvaruprogram där en del andra avtal syftar till en manipulativ

påverkan på prisbildningen.

Propositionen

Inom ramen för Förenta nationernas konferens för handel och

utveckling (UNCTAD) antogs år 1989 ett nytt internationellt

avtal om jute och juteprodukter, avsett att ersätta ett liknande

avtal från år 1982. Avtalet är ett s.k. utvecklingsavtal, utan

pris- eller marknadsstabiliserande funktioner. Det syftar till

att produktionen av jute och juteprodukter liksom förhållandena

på jutemarknaden på olika sätt skall förbättras. Avtalet skall

gälla under en tid av fem år, med möjlighet till förlängning för

ytterligare två tvåårsperioder.

I propositionen (s.7--40) återges avtalet i sin engelska

version med svensk översättning.

Motionen

Yrkande

Den motion som har väckts med anledning av propositionen är

1990/91:N7 av Nic Grönvall (m) vari yrkas att riksdagen avslår

proposition 1990/91:13 om godkännande av 1989 års

internationella juteavtal.

Motivering

Internationella råvaruavtal har, sägs det i motionen, om och

om igen visat sin oförmåga att anpassa sig till en marknads

krav. Avtal har brutit samman, varvid ekonomiska kriser har

uppstått inom avtalssamarbetets ram. Systemet med råvaruavtal

är, hävdar motionären, mer till skada än till nytta för

utvecklingsländerna. Att manipulera marknader kan aldrig leda

till annat än mycket kortsiktiga framgångar, menar han.

Utvecklingsländerna varken kan eller bör avskärmas från

marknaderna. Manipulerade priser utgör inget pålitligt underlag

för investeringar. I fråga om juteprodukter påpekar motionären

att sådana möter hård konkurrens framför allt från syntetfibrer.

Varje åtgärd för att manipulera marknaden för jutefibrer är

alltså, säger han, en åtgärd i syfte att manipulera blott en del

av en fibermarknad.

Utskottet

Sverige har anslutit sig till ett antal internationella

råvaruavtal. Dessa ingår i ett integrerat råvaruprogram som har

tillkommit inom Förenta nationernas ram. För varje varuområde

avsnitt 2 Kontrollera mot PDF

som omfattas av ett sådant avtal finns en internationell

organisation, där exporterande och importerande länder

samarbetar. Avtalen är av olika karaktär. Somliga har inriktats

främst på forskning och utveckling inom produktområdet. Andra

har ett vidare syfte, nämligen att världsmarknadspriserna på de

ifrågavarande råvarorna skall stabiliseras. I vissa fall, såsom

när det gäller kakao och naturgummi, är ett internationellt

buffertlager det huvudsakliga stabiliseringsinstrumentet.

Ett internationellt juteavtal slöts första gången år 1982.

Efter förlängning löper det ut i början av år 1991. Ett nytt

avtal har kommit till stånd i november 1989. Regeringen föreslår

nu att riksdagen skall godkänna detta avtal för Sveriges del.

Avtalet har, liksom det hittillsvarande, inte några pris- eller

marknadsstabiliserande funktioner. Huvuduppgiften för den

internationella juteorganisationen, som har sitt säte i Dhaka i

Bangladesh, är att kanalisera medel till forsknings- och

utvecklingsprojekt, produktionsrationalisering samt

marknadsföring av jute och juteprodukter.

Importen till Sverige av juteprodukter är ganska ringa. År

1989 uppgick importvärdet till ca 4,5 milj.kr. Med hänvisning

till att Sverige har ett mycket begränsat handelspolitiskt

intresse för jute och juteprodukter har kommerskollegium

förordat att Sverige inte skall ansluta sig till det nya

juteavtalet. Kollegiet har emellertid förklarat sig införstått

med att det kan finnas skäl av annan art som talar för

anslutning. De finansiella förpliktelser som en sådan för med

sig är att ett årligt bidrag, hittills ca 9000--10000 kr.,

skall lämnas till juteorganisationens förvaltningsbudget.

I motion 1990/91:N7 (m) föreslås att riksdagen skall avslå

propositionen, dvs. att Sverige skall ställa sig utanför det nya

juteavtalet. Motiveringen för detta yrkande, vilken har

refererats i det föregående, präglas av en generellt inriktad

kritik mot råvaruavtalen. Dessa karakteriseras som instrument

för manipulation av priser och marknadsförhållanden.

Av det redan sagda framgår att detta omdöme inte rimligen kan

anses giltigt i fråga om det nya juteavtalet. Liksom det

nuvarande är detta huvudsakligen inriktat på att en för

juteproducenterna betydelsefull projektverksamhet skall komma

till stånd. De projekt som kan bli aktuella är

sammanfattningsvis sådana som gäller förbättring av produktions-

och marknadsförhållandena för jute och juteprodukter. Avtalet

går inte ut på några åtgärder för prisstabilisering,

exportreglering eller liknande.

Motionären har inom utskottet hävdat att juteavtalet ändå för

Sveriges del bör avvisas såsom ingående i ett större

avsnitt 3 Kontrollera mot PDF

råvaruprogram där andra avtal har mera vittgående syften.

Utskottet delar inte denna uppfattning. Varje råvaruavtal bör

prövas utifrån sina egna förutsättningar. En fortsatt medverkan

från Sveriges sida på det nu aktuella området kan ses som ett

positivt inslag i vårt lands relationer till

utvecklingsländerna. Åtgärder för att främja användningen av ett

naturmaterial som jute har också en miljöpolitisk innebörd.

Kostnaderna för fortsatt anslutning till det internationella

samarbetet på juteområdet är obetydliga.

Utskottet tillstyrker alltså regeringens förslag och avstyrker

motionen.

Hemställan

Utskottet hemställer

beträffande godkännande av 1989 års internationella

juteavtal

att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:13 och med

avslag på motion 1990/91:N7 godkänner 1989 års internationella

avtal om jute och juteprodukter.

Stockholm den 22 november 1990

På näringsutskottets vägnar

Lennart Pettersson

Närvarande: Lennart Pettersson (s), Hadar Cars (fp), Rune

Jonsson (s), Per Westerberg (m), Åke Wictorsson (s), Per-Ola

Eriksson (c), Nic Grönvall (m), Inga-Britt Johansson (s), Bo

Finnkvist (s), Reynoldh Furustrand (s), Gunnar Hökmark (m),

Gudrun Norberg (fp), Rolf L Nilson (v), Lars Norberg (mp), Leif

Marklund (s), Mats Lindberg (s) och Sven-Olof Petersson (c).

Reservation

Per Westerberg, Nic Grönvall och Gunnar Hökmark (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s.3 som

börjar med "Av det" och slutar med "avstyrker motionen" bort ha

följande lydelse:

Det nu aktuella juteavtalet ingår, såsom framhålls i motion

1990/91:N7 (m), i ett integrerat program för internationellt

råvarusamarbete. Det bör således inte bedömas separat utan

sättas in i ett större sammanhang. I detta ingår flera avtal som

syftar till direkt påverkan på prisbildningen genom

kvoteringssystem, buffertlager etc. Med rätta kan dessa avtal

betecknas som manipulativa.

Avtal med den inriktning som nu har nämnts medför inte sällan

avsevärda skadeverkningar. När ett sådant avtal bryter samman

drabbas i första hand producenterna, som oftast är att finna i

fattiga utvecklingsländer, av en ekonomisk kris. Produktion och

handel enligt vanliga marknadsekonomiska principer ger

otvivelaktigt bättre förutsättningar för intressenterna på

råvarumarknaden än en i internationell regi bedriven

manipulation av priser och andra konkurrensvillkor.

I konsekvens med vad här sagts bör, anser utskottet, Sveriges

medverkan i det avtalsbundna internationella samarbetet på

råvaruområdet successivt avvecklas. I första hand bör vårt land

avstå från att ansluta sig till 1989 års juteavtal. Regeringens

avsnitt 4 Kontrollera mot PDF

nu föreliggande förslag om godkännande av detta avtal avstyrks

alltså av utskottet.

dels att utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

beträffande godkännande av 1989 års internationella

juteavtal

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:N7 avslår

proposition 1990/91:13.