Bet. 1990/91:NU15

Näringsutskottets betänkande

1990/91:NU15

Insiderhandel

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

1990/91

NU15

Ärendet

I detta betänkande behandlas

dels proposition 1990/91:42 (finansdepartementet) om

insiderhandel,

dels tre motioner från allmänna motionstiden med yrkanden

om skärpt insiderlagstiftning.

Skrivelser i ärendet har inkommit dels från Svenska

fondhandlareföreningen, Svenska bankföreningen, Sparbankernas

Bank och Föreningsbankernas Bank (gemensamt), dels från Sveriges

industriförbund.

Sammanfattning

Utskottet tillstyrker regeringens förslag till ny insiderlag.

Genom denna lag utvidgas och skärps gällande förbud mot att

information om icke offentliggjorda kurspåverkande

omständigheter utnyttjas för handel på värdepappersmarknaden.

Även offentliga funktionärer omfattas av bestämmelserna och kan

enligt särskilda beslut bli skyldiga att anmäla innehav av

aktier etc. De uppgifter som då lämnas skall registreras men

skyddas av sekretess. Konstitutionsutskottet förutsätts komma

att pröva frågan om i vilken mån riksdagsledamöter och

tjänstemän hos riksdagen skall vara anmälningsskyldiga.

Propositionen

Förslag

I proposition 1990/91:42 föreslår regeringen -- efter

föredragning av statsrådet Erik Åsbrink -- att riksdagen

dels antar de i propositionen framlagda förslagen till

1. insiderlag,

2. lag om ändring i lagen (1976:600) om offentlig

anställning,

3. lag om ändring i fondkommissionslagen (1979:748),

4. lag om ändring i sekretesslagen (1980:100),

5. lag om ändring i lagen (1985:571) om

värdepappersmarknaden,

6. lag om ändring i lagen (1988:1385) om Sveriges riksbank,

7. lag om ändring i aktiekontolagen (1989:827),

dels antar förslag till

8. lag om ändring i aktiebolagslagen (1975:1385),

9. lag om ändring i försäkringsrörelselagen (1982:713),

10. lag om ändring i bankaktiebolagslagen (1987:618),

11. lag om ändring i sparbankslagen (1987:619),

12. lag om ändring i föreningsbankslagen (1987:620),

13. lag om ändring i lagen (1987:667) om ekonomiska

föreningar,

14. lag om ändring i lagen (1983:1092) med reglemente för

allmänna pensionsfonden,

dels godkänner den europeiska konventionen om

insiderhandel.

Förslaget till insiderlag återges i bilaga (s.8). De

övriga lagförslagen finns på s.12--18 i propositionen. Den av

Europarådet antagna konventionen om insiderhandel återges i

svensk översättning på s.210--218 i propositionen.

Huvudsakligt innehåll

Den nya lagstiftning som föreslås i propositionen innebär en

utvidgning av förbudet mot insiderhandel. Har någon i

anställning, uppdrag eller annan befattning fått information

eller kunskap om en icke offentliggjord kurspåverkande

omständighet är han enligt den föreslagna insiderlagen förbjuden

att utnyttja informationen för handel på värdepappersmarknaden.

Förbudet kommer sålunda också att gälla offentliganställda.

Aktieägare omfattas av förbudet såvitt rör information om

omständigheter i bolag där de äger aktier. Den som i sin handel

utnyttjar ett erhållet tips kan straffas för insiderbrott.

Förbudet utsträcks till att omfatta samtliga fondpapper och

därmed jämställda instrument, t.ex. optioner och terminer.

Personer med insynsställning i aktiemarknadsbolag föreslås ha

kvar sin anmälningsskyldighet för eget och vissa närståendes

innehav av fondpapper. Dessa personer får inte ha sina aktier

förvaltarregistrerade. Insiderregistret överflyttas från

bankinspektionen till Värdepapperscentralen VPC AB. Vidare

föreslås en möjlighet för myndigheter att ålägga vissa anställda

anmälningsskyldighet för sina innehav av fondpapper. Denna

skyldighet kan också åläggas ledamöter i verksstyrelser.

Riksbanksfullmäktige åläggs anmälningsskyldighet i

riksbankslagen. Anmälan skall göras till myndigheten och

uppgifterna är sekretessbelagda.

Bankinspektionen skall ha kvar sin uppgift som

tillsynsmyndighet, men det nuvarande kravet på åtalsmedgivande

från inspektionen tas bort. Inspektionen ges ökade möjligheter

att sekretessbelägga information som erhålls i det

internationella samarbetet med utländska myndigheter.

Straffet för insiderbrott skärps avsevärt.

Förslagen innebär en anpassning till kraven i EGs direktiv om

insiderhandel.

De nya lagreglerna föreslås träda i kraft den 1 januari 1991.

I propositionen föreslås också att riksdagen godkänner

Europarådets konvention om insiderhandel.

Värdepappersmarknadskommitténs förslag om begränsningar i

fråga om korttidsaffärer och om straffbestämmelser avsedda att

motverka otillbörlig kurspåverkan genomförs inte för närvarande.

Motionerna

De motioner som behandlas här är följande:

1989/90:N220 av Hadar Cars m.fl. (fp) såvitt gäller yrkandet

(3) att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om skärpta insiderregler.

1989/90:N293 av Bengt Silfverstrand (s) och Jan Andersson (s)

vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om behovet av skärpt lagstiftning

mot insideraffärer.

1989/90:N318 av Per Westerberg m.fl. (m) såvitt gäller

yrkandet (7) att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om vikten av att införa en

insiderlagstiftning som står i överensstämmelse med EGs regler.

Utskottet

Med insiderhandel avses affärer på värdepappersmarknaden som

baseras på kännedom om ännu icke offentliggjorda kurspåverkande

omständigheter i ett aktiemarknadsbolag. Direkta förbud mot

insiderhandel infördes år 1985 genom lagen (1985:571) om

värdepappersmarknaden. Förbuden riktar sig mot en närmare

angiven krets av huvudsakligen styrelseledamöter, ledande

befattningshavare -- främst verkställande direktörer -- och

revisorer. Dessa personer är, enligt en ordning som

ursprungligen infördes år 1972, skyldiga att låta registrera

sina innehav av aktier etc. i det eller de bolag som de är

knutna till. Ändringar i innehavet skall också anmälas. För

mindre innehav och transaktioner gäller undantag.

När förslaget till lag om värdepappersmarknaden behandlades år

1985 uttalade näringsutskottet (NU 1984/85:29) att frågan om

avgränsningen av den personkrets som omfattades av förbud mot

insiderhandel borde övervägas ytterligare. Vissa

befattningshavare i företag med stora ägarintressen i annat

bolag samt portföljförvaltare hos aktieplacerande institutioner

nämndes såsom kategorier vilka syntes förtjäna uppmärksamhet.

Med hänvisning bl.a. till detta uttalande anförde utskottet i

ett betänkande följande år (NU 1986/87:4) att förnyade

överväganden om insiderreglerna tedde sig angelägna. I enlighet

med utskottets förslag i detta betänkande begärde riksdagen att

regeringen skulle föranstalta om en översyn av förhållandena på

värdepappersmarknaden. Det förslag till insiderlagstiftning som

riksdagen nu har att ta ställning till är resultat av denna

översyn, utförd av värdepappersmarknadskommittén och redovisad i

dess betänkande (SOU 1989:72) Värdepappersmarknaden i framtiden.

Med tillfredsställelse konstaterar utskottet att regeringen

har förelagt riksdagen förslag till en insiderlag som svarar mot

utskottets tidigare uttryckta önskemål. Betydelsefullt är att

den svenska insiderlagstiftningen, om riksdagen antar förslaget,

kommer att motsvara de krav som EG, enligt ministerrådsdirektiv

år 1989, ställer på medlemsstaterna i form av minimiregler mot

insiderhandel.

Den personkrets som omfattas av förbud mot insiderhandel

utvidgas enligt den nya lagen till att omfatta var och en som

genom anställning, uppdrag eller annan befattning har fått

kännedom om en icke offentliggjord kurspåverkande omständighet.

Om en sådan person för information vidare till en person utanför

den angivna kretsen träffas även denna såsom tipsmottagare av

förbudet. Offentliga funktionärer av olika slag omfattas också

av detta. Sådana personer skall, om det är påkallat med hänsyn

till tillgången på kurspåverkande information inom en myndighet

dit de är knutna, kunna påläggas skyldighet att anmäla innehav

av fondpapper och förändringar i innehavet. Reglerna täcker alla

slags fondpapper och likställda instrument som det handlas med

på värdepappersmarknaden. De täcker likaså varje typ av

information eller kunskap om en icke offentliggjord omständighet

som, när den blir allmänt känd, är ägnad att väsentligt påverka

kursen på fondpapper. Det sedan snart 20 år tillämpade systemet

med skyldighet för personer med insynsställning i

aktiemarknadsbolag att anmäla eget och vissa närstående

personers innehav av aktier i bolaget liksom ändringar i sådant

innehav bibehålls. Straffen för insiderbrott skärps avsevärt.

De tre motioner rörande insiderhandel som utskottet tar upp i

anslutning till propositionen har alla väckts under allmänna

motionstiden, dvs. innan ännu regeringens förslag till

insiderlag förelåg. Två av dem, motionerna 1989/90:N318 (m) och

1989/90:N220 (fp), går såvitt de behandlas här ut på att

riksdagen skall begära att regeringen lägger fram förslag om en

insiderlaglagstiftning som står i överensstämmelse med EGs

regler. Detta önskemål har blivit tillgodosett genom

propositionen.

I den tredje motionen, 1989/90:N293 (s), påyrkas ett mera

allmänt hållet uttalande om behovet av skärpt lagstiftning mot

insideraffärer. Motionärerna utgår från

värdepappersmarknadskommitténs förslag till insiderlagstiftning

och menar att detta sannolikt är otillräckligt. Lagen borde

omfatta alla som har tillgång till s.k. inside information, och

inte bara fysiska utan också juridiska personer borde

inbegripas; de senare borde vid missbruk kunna ådömas

företagsbot. Motionärerna har också synpunkter på

utredningsarbetet vid misstanke om en insideraffär.

Vad beträffar lagens tillämplighet på juridiska personer

hänvisar utskottet till framställningen i propositionens

avsnitt om personkretsens avgränsning (s. 43 f.). En person i

insynsställning är, framhålls det, förbjuden inte bara att

handla själv utan också att föranleda att handel sker på den

juridiska personens vägnar. Detta förbud är straffsanktionerat;

de fysiska personer som vidtar de brottsliga åtgärderna kan

således straffas. Vinning av ett insiderbrott kan förverkas

antingen hos den juridiska personen eller hos den fysiska person

som är gärningsman eller hos båda. Den juridiska personen kan,

såsom närmare utvecklas i specialmotiveringen till 23§, ådömas

företagsbot enligt reglerna i 36 kap. 7--10§§ brottsbalken.

Varken såvitt gäller frågan om lagens tillämpning på juridiska

personer eller såvitt gäller övriga punkter som diskuteras i

motion 1989/90:N293 (s) ger denna, anser utskottet, anledning

för riksdagen att göra någon avvikelse från regeringens förslag

till insiderlag.

Med det sagda tillstyrker utskottet detta lagförslag i sak.

Utskottet föreslår några redaktionella ändringar i lagtexten,

såsom framgår av bilaga. För att de nya bestämmelserna skall

hinna publiceras tillräckligt lång tid före ikraftträdandet

föreslår utskottet att tidpunkten för detta flyttas till den

1februari 1991 resp. -- såvitt gäller 16§ -- den1maj

1991. Den frist som anges i punkt 3 i övergångsbestämmelserna

bör därvid förlängas till utgången av april 1991. Motsvarande

ändring av tidpunkten för ikraftträdandet bör givetvis göras i

den följdlagstiftning som regeringen föreslår; i övrigt ger

denna, utom såvitt gäller ändring i sekretesslagen (1980:100),

inte anledning till någon erinran från utskottets sida.

Förslaget till insiderlag innehåller som nämnts en föreskrift

enligt vilken sådana offentliga funktionärer som i sin

yrkesverksamhet har tillgång till icke offentliggjord

kurspåverkande information kan åläggas att anmäla sitt innehav

av fondpapper till den myndighet dit de är knutna.

Anmälningsskyldighetens primära funktion är att underlätta

tillsynen över att förbuden efterlevs av de berörda och minska

dessas benägenhet för otillåten handel. Därtill kommer att

förtroendet för funktionärerna och myndigheten kan stärkas om

anmälningsskyldighet gäller. Med hänsyn till svårigheten att i

lag ange bestämda kategorier av funktionärer som skall vara

anmälningsskyldiga föreslås en bestämmelse (11§) enligt vilken

regeringen beslutar att en förteckning över funktionärers

fondpappersinnehav skall föras vid en myndighet, medan

myndigheten själv bestämmer vilka funktionärer som skall vara

skyldiga att låta registrera sina innehav.

Av det sagda följer, såsom också berörs i propositionen, att

det i fråga om riksdagen och dess myndigheter erfordras särskild

lagstiftning för att motsvarande ålägganden skall kunna komma

till stånd. För riksbankens del föreslår regeringen att saken

regleras genom en ändring i lagen (1988:1385) om Sveriges

riksbank. Näringsutskottet finner det angeläget att frågan om i

vilken mån registrering och anmälningsskyldighet skall

föreskrivas beträffande riksdagsledamöter och tjänstemän hos

riksdagen prövas genom konstitutionsutskottets försorg; genom en

skrivelse till konstitutionsutskottet fäster näringsutskottet

dess uppmärksamhet på detta.

För sådana uppgifter hos en myndighet som har lämnats enligt

beslut om uppgiftsskyldighet för innehav av fondpapper skall

gälla sekretess. Ett av regeringen framlagt förslag till ändring

i sekretesslagen (1980:100) innehåller bl.a. en bestämmelse

härom (9 kap. 23 §). Denna bestämmelse bör utformas med

beaktande av vad lagrådet har anfört om ifrågavarande paragraf i

det remitterade lagförslaget. Hänsyn bör vidare tas till att den

uppgiftsskyldige kan ha intresse av att komplettera sina

uppgifter med uppgifter om närståendes, särskilt makes, innehav

av fondpapper. Sekretessen bör omfatta även dessa uppgifter.

Utskottet föreslår en formulering av paragrafen som tillgodoser

detta. Frågan om en sådan utformning av paragrafen att behovet

av motsvarande sekretesskydd inom riksdagens område tillgodoses

även beträffande andra kategorier än funktionärer hos riksbanken

torde få tas upp av konstitutionsutskottet.

Regeringen föreslår också att riksdagen skall godkänna en

europeisk konvention om insiderhandel som Europarådet har

upprättat i september 1989. Konventionen går framför allt ut på

att medlemsstaterna skall bistå varandra med ömsesidig

information om förhållanden som bevisar eller ger anledning att

tro att insiderhandel har ägt rum. Utskottet tillstyrker att

konventionen godkänns.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande insiderlag m.m.

att riksdagen

dels antar de i proposition 1990/91:42 framlagda förslagen

till

a) insiderlag,

b) lag om ändring i lagen (1976:600) om offentlig

anställning,

c) lag om ändring i fondkommissionslagen (1979:748),

d) lag om ändring i sekretesslagen (1980:100),

e) lag om ändring i lagen (1985:571) om

värdepappersmarknaden,

f) lag om ändring i lagen (1988:1385) om Sveriges riksbank,

g) lag om ändring i aktiekontolagen (1989:827),

h) lag om ändring i aktiebolagslagen (1975:1385),

i) lag om ändring i försäkringsrörelselagen (1982:713),

j) lag om ändring i bankaktiebolagslagen (1987:618),

k) lag om ändring i sparbankslagen (1987:619),

l) lag om ändring i föreningsbankslagen (1987:620),

m) lag om ändring i lagen (1987:667) om ekonomiska

föreningar,

n) lag om ändring i lagen (1983:1092) med reglemente för

allmänna pensionsfonden,

dock med ändringar innebärande att insiderlagen får den

lydelse som framgår av utskottets förslag i bilaga 1, att

samtliga övriga lagar träder i kraft den 1 februari 1991 och att

9 kap. 23§ sekretesslagen får den lydelse som framgår av

utskottets förslag i det följande:

Regeringens förslag Utskottets förslag

9 kap.

23§

Sekretess gäller för Sekretess gäller för

sådan uppgift hos sådan uppgift hos myndighet

myndighet, som person som om innehav av fondpapper som

avses i 1 kap. 6§ lämnat har lämnats till

till myndigheten enligt myndigheten till följd av

särskilt beslut om särskilt beslut enligt

uppgiftsskyldighet för 11§ insiderlagen (1990:000)

innehav av fondpapper, om det eller till följd av 38§

inte står klart att andra stycket lagen

uppgiften kan röjas utan (1988:1385) om Sveriges

att den som uppgiften rör riksbank, om det inte står

lider skada eller men. klart att uppgiften kan

röjas utan att den som

uppgiften rör lider skada

eller men.

I fråga om uppgift i allmän handling gäller sekretessen i

högst tjugo år.

dels avslår motion 1989/90:N220 yrkande 3, motion

1989/90:N293 och motion 1989/90:N318 yrkande 7,

2. beträffande konvention om insiderhandel

att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:42 i

ifrågavarande del godkänner Europarådets konvention om

insiderhandel.

Stockholm den 4 december 1990

På näringsutskottets vägnar

Lennart Pettersson

Närvarande: Lennart Pettersson (s), Rune Jonsson (s), Per

Westerberg (m), Åke Wictorsson (s), Per-Ola Eriksson (c),

Birgitta Johansson (s), Bo Finnkvist (s), Gunnar Hökmark (m),

Gudrun Norberg (fp), Rolf L Nilson (v), Lars Norberg (mp), Leif

Marklund (s), Sven-Åke Nygårds (s), Karin Falkmer (m), Isa

Halvarsson (fp), Björn Kaaling (s) och Håkan Hansson (c).

Reservationer

Förslag till

Insiderlag

Bilaga

Härigenom föreskrivs följande.

Inledande bestämmelser

1 §Denna lag innehåller bestämmelser om förbud att

handla med fondpapper på värdepappersmarknaden samt om

skyldighet att anmäla innehav

av fondpapper.

Handel med och förvaltning av fondpapper skall bedrivas så

att allmänhetens förtroende för värdepappersmarknaden

upprätthålls och enskildas

kapitalinsatser inte otillbörligen äventyras.

Regeringens förslag Utskottets förslag

Definitioner

2 §I denna lag förstås med

1. handel på värdepappersmarknaden: handel på börs eller

annan organiserad marknadsplats eller genom mellanhand som

yrkesmässigt bedriver

handel med fondpapper,

2. fondpapper: aktie, annat bevis om delaktighet i

bolag, obligation,

förlagsbevis och liknande skuldebrev avsett för allmän

omsättning samt

andel i aktiefond,

3. fondkommissionär: den som har tillstånd att driva

fondkommissionsrörelse enligt fondkommissionslagen (1979:748),

4. aktiemarknadsbolag: svenskt 4. aktiemarknadsbolag: svenskt

aktiebolag som utgivit aktier aktiebolag som utgivit aktier

som är inregistrerade vid vilka är inregistrerade vid

Stockholms fondbörs eller Stockholms fondbörs eller

som trätt i stället som trätt i stället

för utgivare av sådana för utgivare av sådana

aktier (börsbolag) eller aktier (börsbolag) eller

svenskt aktiebolag som svenskt aktiebolag som

träffat avtal med träffat avtal med

fondkommissionär om att fondkommissionär om att

denne på begäran skall denne på begäran skall

ange kurser på aktier i ange kurser på aktier i

bolaget och till dessa kurser bolaget och till dessa kurser

köpa och sälja aktier i köpa och sälja aktier i

bolaget (OTC-bolag), bolaget (OTC-bolag),

5. värdepapperscentralen: Värdepapperscentralen VPC

Aktiebolag.

Vad som föreskrivs om aktie skall också tillämpas på

emissionsbevis,

interimsbevis, optionsbevis, konvertibelt skuldebrev, skuldebrev

förenat

med optionsrätt till nyteckning, vinstandelsbevis, aktieoption

och aktietermin. Utfärdande av köpoption skall likställas med

försäljning av de

aktier optionen avser medan utfärdande av säljoption skall

likställas med

köp av aktierna.

Med fondpapper jämställs i denna lag ränteoption,

räntetermin, indexoption och indextermin.

Om fondpapper ägs av två eller flera med samäganderätt,

skall en

delägare vid tillämpningen av denna lag anses vara ägare till så

många av

fondpapperen som svarar mot hans lott i det samfällda innehavet.

3 §Om en juridisk person äger så många aktier eller

andelar i en annan svensk eller utländsk juridisk person att den

har mer än hälften av rösterna för samtliga aktier eller

andelar, är vid tillämpningen av denna lag den förra

moderföretag och den senare dotterföretag. Äger ett

dotterföretag

eller äger ett moderföretag och ett eller flera dotterföretag

tillsammans

eller äger flera dotterföretag tillsammans aktier eller andelar

i en annan

juridisk person i den omfattning som angetts nu, är även den

sistnämnda

juridiska personen dotterföretag till moderföretaget.

Har en juridisk person i annat fall på grund av aktie- eller

andelsinnehav

eller avtal ensam ett bestämmande inflytande över en annan

juridisk person och en betydande andel i resultatet av dess

verksamhet, är den förra moderföretag och den senare

dotterföretag.

Moderföretag och dotterföretag utgör tillsammans en koncern.

Om två juridiska personer äger så många aktier eller andelar

i en annan

svensk eller utländsk juridisk person att de har hälften var av

rösterna för

samtliga aktier eller andelar, är vid tillämpningen av denna lag

de förstnämnda juridiska personerna att jämställa med

moderföretag och den

sistnämnda att jämställa med dotterföretag.

Förbud att handla med fondpapper på värdepappersmarknaden i

vissa fall

4 §Har någon anställning, uppdrag eller annan

befattning som normalt

innebär att han får kännedom om omständigheter som har betydelse

för

kursen på fondpapper och har han på grund härav fått information

eller

kunskap om en icke offentliggjord omständighet som är ägnad att

väsentligt

påverka kursen på fondpapper gäller följande. Innan

omständigheten blivit

allmänt känd eller upphört att ha betydelse för kurssättningen

får han inte

för egen eller annans räkning köpa eller sälja sådana fondpapper

på värdepappersmarknaden. Han får inte heller med råd eller på

annat därmed

jämförligt sätt föranleda någon annan till sådant köp eller

sådan försäljning.

Förbudet i första stycket gäller även den som har fått

information eller

kunskap om en omständighet som rör ett aktiebolag i vilket han

äger

aktier.

Den som i annat fall än som sägs förut i denna paragraf fått

kännedom om

en icke offentliggjord omständighet, som är ägnad att väsentligt

påverka

kursen på fondpapper och som måste ha röjts av någon som avses i

första

eller andra stycket eller eljest kommit ut obehörigen, får inte

för egen eller

annans räkning köpa eller sälja sådana fondpapper på

värdepappersmarknaden innan omständigheten blivit allmänt känd

eller upphört att ha betydelse för kurssättningen.

5 §Omständighet som enligt 4 § är ägnad att väsentligt

påverka kursen på fondpapper kan exempelvis vara

1. en åtgärd som syftar till och är ägnad att leda till ett

offentligt

erbjudande av en juridisk person till en vidare krets om förvärv

av aktier i

ett aktiebolag,

2. någon annan omständighet i ett aktiebolags eller dess

moderföretags

verksamhet som det normalt lämnas upplysning om i

årsredovisning, delårsrapport, årsbokslut eller i annan form,

3. beslut av fondpappersförvaltare eller kapitalplacerande

institution om

köp eller försäljning av fondpapper och liknande

marknadsinformation,

4. ränteändring, valutakursändring, författningsändring och

annan liknande händelse.

6 §En sådan åtgärd som avses i 5 § 1 skall alltid

anses ha vidtagits när

1. frågan om offentligt erbjudande väckts i den juridiska

personens

styrelse eller hos någon annan som kan fatta beslut om

erbjudandet,

2. företrädare för den juridiska personen kommit överens med

företrädare för aktiebolaget om att inleda överläggningar som

syftar till ett

offentligt erbjudande, eller

3. den juridiska personen påbörjat eller låtit påbörja en

utredning om de

affärsmässiga förutsättningarna för ett offentligt erbjudande

eller en plan

för erbjudandets genomförande.

7 §Utan hinder av 4 § får

1. befattningshavare hos fondkommissionär fullgöra köp-

eller säljorder

i rörelsen,

2. köp ske av annat än option eller termin då den icke

offentliggjorda

omständigheten är ägnad att sänka kursen eller försäljning ske

av annat än

option eller termin då omständigheten är ägnad att höja kursen,

3. uppgifter fullgöras som åligger någon på grund av vad som

föreskrivits i lag eller annan författning,

4. köp ske i fall som avses i 5 § 1 för den juridiska

personens räkning av

aktier i aktiebolaget,

5. innehavare av option när optionens löptid går ut köpa

eller sälja den

underliggande tillgången eller sälja optionen,

6. utfärdare av option i samband med lösen sälja eller köpa

den underliggande tillgången som optionen avser,

7. köpare och säljare av termin vid slutdag fullgöra

avtalet.

Anmälningsskyldighet

8 §Följande fysiska personer anses enligt denna lag ha

insynsställning i ett aktiemarknadsbolag:

1. ledamot eller suppleant i bolagets eller dess

moderföretags styrelse,

2. verkställande direktör eller vice verkställande direktör

i bolaget eller

dess moderföretag,

3. verkställande direktör eller annan ledande

befattningshavare i ett

dotterföretag, om befattningshavaren normalt kan antas få

tillgång till icke

offentliggjord information om sådant förhållande som kan påverka

kursen

på aktierna i bolaget,

4. revisor eller revisorssuppleant i bolaget eller dess

moderföretag,

5. bolagsman i ett handelsbolag som är bolagets

moderföretag, dock inte

kommanditdelägare,

6. innehavare av annan ledande befattning i eller annat

kvalificerat

uppdrag av stadigvarande natur för bolaget eller dess

moderföretag, om

befattningen eller uppdraget normalt kan antas medföra tillgång

till icke

offentliggjord information om sådant förhållande som kan påverka

kursen

på aktierna i bolaget,

7. den som äger aktier i bolaget, motsvarande minst tio

procent av

aktiekapitalet eller av röstetalet för samtliga aktier i

bolaget, eller äger

aktier i denna omfattning tillsammans med sådan fysisk eller

juridisk

person som är aktieägaren närstående på det sätt som anges i 10

§ första

stycket.

Bankinspektionen skall på begäran av aktiemarknadsbolaget

eller dess

moderföretag pröva frågan, om en befattningshavare eller

uppdragstagare

har en sådan ledande ställning eller ett sådant kvalificerat

uppdrag som

avses i första stycket 3 eller 6.

En person med insynsställning eller en honom närstående

person som

anges i 10 § första stycket får inte ha sina aktier i

aktiemarknadsbolaget

förvaltarregistrerade.

9 §Den som har insynsställning i ett

aktiemarknadsbolag skall skriftligen anmäla innehav av aktier i

bolaget och ändring i innehavet till värdepapperscentralen.

Bankinspektionen kan medge befrielse från

anmälningsskyldigheten om

motsvarande uppgifter kan erhållas på annat sätt.

Anmälningsskyldigheten gäller dock inte

1. innan den som avses i 8 § första stycket 3 eller 6 tagit

emot underrättelse enligt 14 eller 15§,

2. om innehavet inte uppgår till 200 aktier eller, om

innehavet avser

värdepapper som enligt 2 § andra stycket likställs med aktier,

understiger ett

marknadsvärde motsvarande 50000 kronor,

3. om ändring i innehavet efter den senast gjorda

anmälningen inte uppgår till 200 aktier eller, om ändringen

avser värdepapper som enligt 2 § andra stycket likställs med

aktier, understiger ett marknadsvärde motsvarande 50000

kronor,

4. om ökning i innehavet föranletts av fondemission eller av

att akties

nominella belopp sänkts genom att aktien delats upp,

5. interimsbevis som erhållits i utbyte mot annat

värdepapper som avses

i 2 § andra stycket.

Av 10 § framgår att anmälningsskyldigheten omfattar även

vissa närståendes aktieinnehav.

10 §Vid tillämpning av 9 § skall följande aktier i

aktiemarknadsbolaget

likställas med den anmälningsskyldiges egna, nämligen sådana som

ägs av

1. make eller sambo till den anmälningsskyldige,

2. omyndiga barn som står under den anmälningsskyldiges

vårdnad,

3. juridisk person över vars verksamhet den

anmälningsskyldige har ett

väsentligt inflytande och i vilken den anmälningsskyldige eller

någon som

avses i 1 eller 2 eller flera av dem tillsammans innehar

ägarandel, uppgående till tio procent eller mer av

aktiekapitalet eller av

andelarna, eller

ekonomisk andel, innefattande rätt att uppbära tio procent

eller mer av

avkastningen, eller

röstandel, uppgående till tio procent eller mer av röstetalet

för samtliga

aktier eller av röstetalet hos det högsta beslutande organet.

Om flera personer är anmälningsskyldiga för samma

aktieinnehav eller

för ändring i innehavet, behöver anmälan endast göras av en av

dem.

11 §Om det med hänsyn till tillgången på

kurspåverkande information

inom en myndighet är påkallat för kontroll av att förbudet i 4 §

första stycket

efterlevs, får regeringen besluta att det vid myndigheten skall

föras en förteckning över fondpappersinnehav avseende

ledamöterna i styrelsen samt

de arbetstagare, uppdragstagare eller andra funktionärer som

myndigheten

bestämmer med hänsyn till deras särskilda insynsställning.

En kommun har motsvarande befogenhet som avses i första

stycket i fråga

om ledamöter och ersättare i kommunala organ samt arbetstagare,

uppdragstagare och andra funktionärer hos kommunen.

Den som omfattas av en förteckning enligt denna paragraf

skall till myndigheten skriftligen anmäla sitt innehav av

fondpapper och ändringar i

innehavet.

12 §Anmälan enligt 9 § skall innehålla uppgift om

1. den anmälningsskyldiges namn, personnummer och adress,

2. aktiemarknadsbolagets firma,

3. vilket slag av insynsställning den anmälningsskyldige

har,

4. antal eller värde och olika slag av aktier som den

anmälningsskyldige

tillsammans med närstående enligt 10 § första stycket äger i

bolaget,

5. storleken av ökningen eller minskningen av

aktieinnehavet,

6. tidpunkten för ändringen eller ändringarna,

7. vilken persons aktieinnehav som ändrats och i

förekommande fall dennes släktskap med eller anknytning till den

anmälningsskyldige.

13 §Anmälan enligt 9 § om aktieinnehav eller ändring i

innehavet skall göras senast fjorton dagar efter det att

1. aktie i bolaget inregistrerats vid Stockholms fondbörs

eller sådant

avtal som avses i 4 § första stycket 3 lagen (1985:571) om

värdepappersmarknaden antecknats hos bankinspektionen,

2. insynsställning uppkommit enligt 8 § första stycket 1, 2,

4, 5 eller 7

eller den som avses med 8 § första stycket 3 eller 6 tagit emot

underrättelse

enligt 14 eller 15 §,

3. den anmälningsskyldige förvärvat eller överlåtit aktier i

bolaget eller

annan ändring skett i aktieinnehavet, eller

4. den anmälningsskyldige fått vetskap om att närstående,

som avses i

10 §, innehar, förvärvat eller överlåtit aktier i bolaget eller

att annan

ändring skett i den närståendes aktieinnehav.

14 §Ett aktiemarknadsbolag skall utan dröjsmål anmäla

till värdepapperscentralen vilka personer som har

insynsställning enligt 8 § första

stycket 1--4 och 6. Aktiemarknadsbolaget skall genast

skriftligen underrätta

personer med insynsställning enligt 8 § första stycket 3 eller 6

om anmälan.

Regeringens förslag Utskottets förslag

15 §Ett aktiemarknadsbolags 15 §Ett aktiemarknadsbolags

moderföretag skall utan moderföretag skall utan

dröjsmål anmäla till dröjsmål anmäla till

värdepapperscentralen vilka värdepapperscentralen vilka

personer i moderföretaget personer i moderföretaget

som har insynsställning som har insynsställning

enligt 8 § första enligt 8 § första

stycket 1, 2, 4--6. stycket 1, 2 och 4--6.

Moderföretaget skall genast Moderföretaget skall genast

skriftligen underrätta skriftligen underrätta

personer med personer med

insynsställning enligt 8 insynsställning enligt 8

§ första stycket 6 om § första stycket 6 om

anmälan. anmälan.

Registrering av aktieinnehav

16 §Värdepapperscentralen skall föra register

(insiderregister) över anmälningar som gjorts enligt 9, 14

och 15 §§ eller, i fall som avses i 9§ andra stycket, över

däremot svarande uppgifter från register som förs med stöd av

aktiekontolagen (1989:827).

Uppgifter som inte längre omfattas av anmälningsskyldighet

får avföras

ur registret. Uppgifterna skall dock bevaras i minst tio år

efter det att de

avförts.

Registret skall föras med hjälp av automatisk

databehandling. Bankinspektionen är registeransvarig enligt

datalagen (1973:289) för registret.

Inspektionen skall på lämpligt sätt underrätta de registrerade

om registret.

Registret skall vara offentligt.

Tillsyn

17 §Bankinspektionen övervakar efterlevnaden av

bestämmelserna i

denna lag.

18 §Om det finns anledning anta att en bestämmelse i 4

§ överträtts, har bankinspektionen rätt att få de uppgifter som

den behöver för sin utredning från

1. den som det finns anledning anta har gjort överträdelsen,

2. ett aktiebolag eller en juridisk person i övrigt vars

fondpapper överträdelsen gäller,

3. den juridiska person som lämnat det offentliga

erbjudandet om aktieförvärv,

4. moderföretaget till det aktiebolag eller den juridiska

person som avses

i 2 eller 3,

5. myndighet,

6. fondkommissionär,

7. någon annan som köpt eller sålt fondpapper, om det finns

anledning anta att köpet eller försäljningen föranletts av

otillåtet råd eller därmed jämförlig åtgärd som avses i 4 §.

Om det finns anledning anta att någon har överträtt andra

bestämmelser

i denna lag och är överträdelsen belagd med straff, får

inspektionen i

utredningssyfte också infordra uppgifter av denne.

Vite

19 §Om någon inte fullgör sin skyldighet enligt 18 §

första stycket 2--4 eller 6 får bankinspektionen förelägga vite.

Överklagande

20 §Bankinspektionens beslut enligt denna lag får

överklagas hos

kammarrätten. Inspektionen får bestämma att ett beslut skall

gälla omedelbart.

Straff

21 §Den som uppsåtligen bryter mot 4 § skall för

insiderbrott dömas till böter eller fängelse i högst två år, om

gärningen inte är belagd med strängare straff i brottsbalken.

Är brottet med hänsyn till värdepappersaffärens omfattning

och övriga

omständigheter grovt, skall dömas till fängelse lägst sex

månader och högst

fyra år, om gärningen inte är belagd med strängare straff i

brottsbalken.

Den som av grov oaktsamhet bryter mot 4 § skall för

vårdslöst insiderförfarande dömas till böter eller fängelse i

högst ett år.

I fall som kan antas sakna betydelse för allmänhetens

förtroende för

värdepappersmarknaden eller som annars är ringa skall inte dömas

till

ansvar enligt denna paragraf.

22 §Till böter eller fängelse i högst sex månader

skall den dömas som

uppsåtligen eller av oaktsamhet

1. underlåter att inom föreskriven tid göra anmälan enligt

9§,

2. lämnar oriktig eller vilseledande uppgift vid fullgörande

av anmälningsskyldighet enligt 9 § eller vid fullgörande av

uppgiftsskyldighet som

avses i l8 § första stycket 2--4 och 6,

3. underlåter att iaktta åliggande enligt 14 eller 15 §.

I ringa fall skall inte dömas till ansvar.

Förverkande

23 §Vinning av brott enligt 21 § skall förklaras

förverkad om det inte är oskäligt.

Kostnad för tillsyn

24 §För att bekosta bankinspektionens övervakning

enligt denna lag skall de institut som står under

bankinspektionens tillsyn betala årliga avgifter enligt de

närmare föreskrifter som regeringen meddelar.

Regeringens förslag Utskottets förslag

1. Denna lag träder i kraft 1. Denna lag träder i kraft

den 1 januari 1991 med den 1 februari 1991 med

undantag av 16 § som undantag av 16 § som

träder i kraft den 1 april träder i kraft den 1 maj

1991. 1991.

2. Den som vid lagens ikraftträdande är skyldig att enligt

lagen (1985:571) om värdepappersmarknaden anmäla innehav av

aktier och ändring i innehavet skall senast vid utgången av juni

1991 anmäla innehavet till värdepapperscentralen även om någon

förändring inte inträffat sedan den senaste anmälan.

3. Den som vid lagens 3. Den som vid lagens

ikraftträdande har sina ikraftträdande har sina

aktier aktier

förvaltarregistrerade och förvaltarregistrerade och

som omfattas av förbudet i som omfattas av förbudet i

8 § tredje stycket skall 8 § tredje stycket skall

registrera sina aktier i eget registrera sina aktier i eget

namn senast vid utgång av namn senast vid utgången av

mars 1991. april 1991.