Bet. 1990/91:NU16

Näringsutskottets betänkande

1990/91:NU16

Ändrade kapitaltäckningsregler för kreditinstitut, m.m.

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservation

1990/91

NU16

Ärendet

I detta betänkande behandlas

dels proposition 1990/91:40 (finansdepartementet) om

ändrade kapitaltäckningsregler med anledning av skattereformen,

m.m.,

dels en motion som har väckts med anledning av

propositionen,

dels två motioner från allmänna motionstiden med yrkanden

rörande kapitaltäckningsreglerna.

Företrädare för Svenska försäkringsbolags riksförbund, Svenska

Kreditförsäkringsaktiebolaget och Folksam har ingivit en

skrivelse i ärendet samt framfört synpunkter inför utskottet.

Sammanfattning

De kapitaltäckningsregler som gäller för kreditinstituten -- i

sin nuvarande form sedan den 1 februari 1990 -- har till syfte

att skapa skydd för insättarnas medel. Omläggningen av

skattesystemet medför att dessa regler måste ändras på vissa

punkter. Utskottet tillstyrker de förslag till ändringar främst

i bankrörelselagen som regeringen har lagt fram.

En övergångsbestämmelse har till årsskiftet 1990-1991

uppskjutit ikrafträdandet av strängare kapitaltäckningskrav än

hittills för placeringar som försäkringsbolag svarar för. Det är

anpassningen till internationella normer som föranleder

skärpningen. Utskottet föreslår nu att övergångsbestämmelsen

blir giltig även under år 1991.

I en reservation (c, mp) påyrkas att jordbrukskrediter skall

hänföras till en lägre riskklass än enligt de nuvarande

bestämmelserna.

Propositionen

Förslag

I proposition 1990/91:40 föreslår regeringen -- efter

föredragning av statsrådet Erik Åsbrink -- att riksdagen antar

förslag till

1. lag om ändring i bankrörelselagen (1987:617),

2. lag om ändring i bankaktiebolagslagen (1987:618),

3. lag om ändring i lagen (1963:76) om kreditaktiebolag,

4. lag om ändring i fondkommissionslagen (1979:748),

5. lag om ändring i lagen (1982:617) om utländska förvärv av

svenska företag m.m.,

6. lag om ändring i lagen (1988:606) om finansbolag,

7. lag om ändring i aktiekontolagen (1989:827).

Lagförslagen finns på s. 3--23 i propositionen. Förslagen 1,

3, 4 och 6 har, det förstnämnda delvis, granskats av lagrådet.

Huvudsakligt innehåll

Reglerna om kapitaltäckning för kreditinstitut föreslås bli

ändrade. Ändringarna föranleds av skattereformen. Förslaget

innebär att de s.k. värderegleringsreserverna utmönstras ur

kapitalbasen och att skatteutjämningsreserven till 70% räknas

in i kapitalbasen som primärt kapital. Vidare föreslås som

huvudregel att alla tillgångar vid beräkningen av kapitalkravet

skall tas upp till bokfört värde. Syftet är inte att kravet på

kapitaltäckning skall ändras.

Ändringarna berör banker, kreditaktiebolag,

fondkommissionsbolag och finansbolag.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 mars 1991. De nya

reglerna skall börja tillämpas vid det årsbokslut då

värderegleringsreserverna skall återföras till beskattning och

avsättning till skatteutjämningsreserv första gången kan göras.

Enligt en övergångsbestämmelse till de kapitaltäckningsregler

som trädde i kraft den 1 februari 1990 får värdehandlingar och

andra fordringar för vilka försäkringsbolag svarar intill

utgången av 1990 hänföras till en grupp av placeringar som

kräver lägre kapitaltäckning. I propositionen förordas att denna

övergångsregel inte skall förlängas.

Vidare föreslås vissa följdändringar i banklagstiftningen m.m.

på grund av de möjligheter för utlänningar att förvärva aktier i

svenska bankaktiebolag som infördes den 1 augusti 1990.

Motionerna

Yrkanden

Den motion som har väckts med anledning av proposition

1990/91:40 är

1990/91:N12 av Håkan Hansson (c) vari yrkas att riksdagen

1. förlänger nuvarande kapitaltäckningsregler för placeringar

för vilka försäkringsbolag svarar till utgången av 1992 i

avvaktan på utvärdering och slutgiltigt ställningstagande inom

EG,

2. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om likvärdiga villkor för banker och försäkringsbolag.

De motioner från allmänna motionstiden som behandlas här

är följande:

1989/90:N296 av Håkan Hansson (c) och Roland Larsson (c) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om behovet av att sänka

kapitaltäckningskravet för lån i jordbruksfastighet inom

fastighetsvärdet från nuvarande 8% till 4%.

1989/90:N297 av Håkan Hansson (c) och Roland Larsson (c) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att tills vidare tillämpa nuvarande

kapitaltäckningsregler för fordran i försäkringsbolag.

Motivering

Den aktuella oron på kapitalmarknaden och i synnerhet oron på

finansbolagsmarknaden har, anförs det i motion 1990/91:N12 (c),

accentuerat det orimliga med strängare kapitaltäckningsregler

för försäkringsbolag än för banker och finansbolag. Den pågående

branschglidningen, som leder till integration mellan banker och

försäkringsbolag, motiverar enligt motionärens uppfattning

likvärdiga villkor. Motionären åberopar kritik som i skilda

länder skall ha riktats mot Baselkommitténs regler i detta

hänseende. Att tillämpa de strängare kapitaltäckningsreglerna på

försäkringsbolagen skulle, hävdar motionären, vara att degradera

ett viktigt och efterfrågat riskskydd på kapitalmarknaden,

samtidigt som mångfald och konkurrens skulle motverkas.

Liknande synpunkter möter i den tidigare avlämnade motionen

1989/90:N297 (c). En utveckling innebärande att Sverige redan år

1991 anpassar sig till "EG:s ur konkurrenssynpunkt otillständiga

kapitaltäckningsregler" skulle, säger motionärerna, skapa

betydande svårigheter för främst kreditförsäkringsbranschen.

Samma motionärer deklarerar i motion 1989/90:N296 (c) att man

från centerns sida alltsedan förslagen till de nya

kapitaltäckningsreglerna presenterades har intagit en i huvudsak

positiv hållning till dessa förslag. Man har emellertid ställt

sig avvisande till valet av tidpunkt för införande av de nya

reglerna, till den korta omställningstiden och till de "orimligt

höga" kapitaltäckningskraven för lån med säkerhet i

jordbruksfastighet. Det svenska jordbruket skiljer sig i flera

avseenden från det mellaneuropeiska, anför de, och detta

motiverar en annan riskbedömning för dess del. Bl.a. skapar

kombinationen av jordbruk och skogsbruk en betydande

riskutjämning.

Utskottet

Regeringens förslag

I bankrörelselagen (1987:617) och i lagarna om andra

kreditinstitut än banker finns kapitaltäckningsregler, som har

till syfte att skapa skydd för insättarnas medel. Instituten

skall ha eget kapital av viss storlek. Beräkningen görs med

utgångspunkt i institutets placeringar, dvs. dess tillgångar och

garantiförbindelser. De nuvarande reglerna antogs hösten 1989

(prop. 1989/90:43, 1989/90:NU15; SFS 1989:1086--1096) och trädde

i kraft den 1februari 1990. De innebär skärpta krav på

kapitaltäckning jämfört med vad som tidigare gällde. Reglerna

ansluter sig till en överenskommelse inom Baselkommittén, som är

samarbetsorgan för den s.k. tiogruppen, dvs. ett antal länder

inom de Europeiska gemenskaperna (EG) samt Canada, Förenta

Staterna, Japan, Schweiz och Sverige. Inom EG har utarbetats

regler baserade på Baselkommitténs; de skall i princip träda i

kraft den 1januari 1991 och tillämpas fullt ut fr.o.m. den

1januari 1993.

Den förestående omläggningen av skattesystemet föranleder

vissa ändringar i kapitaltäckningsreglerna. Regeringen har i

proposition 1990/91:40 framlagt förslag härom. Innebörden är

framför allt att företagens värderegleringsreserver utmönstras

ur kapitalbasen; i stället räknas 70% av

skatteutjämningsreserven in i denna. Avsikten är att kravet på

kapitaltäckning reellt sett skall vara oförändrat.

Utskottet har ingenting att erinra mot de i propositionen

angivna ändringarna i kapitaltäckningsreglerna utan tillstyrker

att de, såsom regeringen föreslår, genomförs med giltighet

fr.o.m. den 1mars 1991.

I propositionen föreslås vidare, delvis inom ramen för lagar

som innehåller kapitaltäckningsregler, vissa ytterligare

lagändringar som föranleds av de nya bestämmelser om möjligheter

för utlänningar att förvärva aktier i svenska bankaktiebolag som

har införts den 1 augusti 1990. Utskottet tillstyrker i sak

dessa lagändringar. Enligt regeringens förslag skulle de träda i

kraft den 1 januari 1991. För att författningarna skall hinna

publiceras tillräckligt lång tid före ikraftträdandet föreslår

utskottet att denna tidpunkt ändras till den 1februari 1991

utom såvitt gäller lagen om ändring i lagen (1982:617) om

utländska förvärv av svenska företag m.m. I detta fall är

ändringen av sådan natur att ett mera omedelbart ikraftträdande

får anses acceptabelt.

Kapitaltäckningskravet för placeringar för vilka

försäkringsbolag svarar

På förslag av regeringen beslöt riksdagen förra året om en

övergångsbestämmelse, som temporärt reducerar kravet på

kapitaltäckning för fordringar som gäller mot försäkringsbolag

eller som har garanterats av försäkringsbolag. Enligt denna

bestämmelse hänförs sådana fordringar intill utgången av år 1990

-- liksom tidigare var fallet -- till samma riskklass som

fordringar på banker. De skall sålunda vid bestämmandet av

kapitalkravet tas upp till 20% av sitt bokförda värde. Utan

denna övergångsbestämmelse skulle de, i enlighet med

Baselkommitténs principer, ha tagits upp till 100% och därmed

ha medfört ett kapitalkrav av 8%.

Övergångsbestämmelsen motiverades med att det vid

lagstiftningstillfället inte var helt klarlagt vilken ställning

EG skulle ta i fråga om kapitalkravet för sådana placeringar som

försäkringsbolag svarar för. Den ändring beträffande

försäkringsbolagen som anslutningen till Baselkommitténs regler

medförde kunde, påpekade utskottet, befaras få en snedvridande

effekt på konkurrensen mellan kreditförsäkringsverksamheten och

bankernas garantigivning. Utskottet framhöll som angeläget att

regeringen skulle verka för en mera tillfredsställande lösning.

I den nu aktuella propositionen meddelas att företrädare för

svenska myndigheter i olika sammanhang har med företrädare för

EG och inom Baselkommittén tagit upp frågan om att sådana

placeringar för vilka försäkringsbolag svarar skulle placeras in

i samma kategori som gäller för bankerna. Det har emellertid,

heter det, inte varit möjligt att vinna någon internationell

anslutning till en sådan tankegång. Med hänvisning till det

angelägna i att de svenska kapitaltäckningsreglerna

överensstämmer med vad som gäller på andra håll uttalar

föredragande statsrådet att de svenska bestämmelserna inte bör

ändras på denna punkt och att den nu löpande övergångstiden inte

bör förlängas. Detta har blivit regeringens linje.

Två motioner syftar till en fortsatt gynnsammare behandling i

kapitaltäckningshänseende av placeringar som försäkringsbolag

svarar för. Enligt motion 1989/90:N297 (c), som väcktes under

allmänna motionstiden, dvs. innan de nuvarande bestämmelserna

trädde i kraft, borde riksdagen göra ett uttalande till

regeringen om att de då ännu gällande äldre

kapitaltäckningsreglerna borde gälla tills vidare i fråga om

fordringar på försäkringsbolag. I motion 1990/91:N12 (c), som

har föranletts av den nu aktuella propositionen, begärs att den

nuvarande övergångsbestämmelsen skall få förlängd giltighet i

avvaktan på att man inom EG företar en utvärdering och tar

ställning slutgiltigt. Riksdagen skulle också uttala sig för att

villkoren i fråga om kapitaltäckning skall vara likvärdiga för

banker och försäkringsbolag.

Från försäkringsbranschens sida har man vid

utskottsbehandlingen såväl skriftligen som muntligen framfört

önskemål om att den nuvarande övergångsbestämmelsen skall få

fortsätta att gälla till utgången av år 1992.

Utskottet vill framhålla att riksdagen har anslutit sig till

uppfattningen att de svenska kapitaltäckningsreglerna bör

överensstämma med de principer som Baselkommittén under svensk

medverkan har rekommenderat. De skärpta kapitalkraven för vissa

placeringar skall, som utskottet underströk förra året, inte

betraktas isolerade vart för sig utan i belysning av

Baselkommitténs regler i deras helhet. Nationella särintressen

har i några hänseenden fått efterges för att internationell

enighet skulle kunna uppnås.

Från här angiven utgångspunkt ställer sig utskottet avvisande

till tanken på en mera varaktig särbestämmelse i fråga om

kapitaltäckningskravet för sådana placeringar som

försäkringsbolag svarar för. Utskottet har, mot bakgrund av

uppgifter i motionerna och från branschhåll, sökt skaffa sig

ytterligare information om i vilken takt Baselkommitténs

riktlinjer vinner internationell anslutning och i vilken mån det

kan finnas förutsättningar för en omprövning av dessa riktlinjer

i vad avser placeringar av det slag som nu har nämnts. Denna

information ger inte grund för någon väsentlig avvikelse från

de kapitaltäckningskrav som riksdagen fastställde för ett år

sedan. Vid det stundande årsskiftet torde emellertid flera av de

berörda länderna ännu inte ha infört Baselkommitténs regelsystem

fullt ut. Med hänsyn härtill anser sig utskottet kunna föreslå

riksdagen att besluta om att den förra året införda

övergångsanordningen i fråga om placeringar för vilka

försäkringsbolag svarar skall få förlängd giltighet till

utgången av år 1991.

Utskottet har kompletterat de av regeringens lagförslag som

innehåller kapitaltäckningsregler med en övergångsbestämmelse

av nu angiven innebörd. Dessutom framlägger utskottet förslag

till motsvarande lagändringar beträffande hypoteksinstituten. I

nu angiven del bör alla de berörda lagarna träda i kraft den

1januari 1991.

Kapitaltäckningskravet för jordbrukskrediter

För placeringar mot säkerhet i panträtt i jordbruksfastighet

innebär de nya kapitaltäckningsbestämmelserna, såsom utskottet

närmare utvecklade förra året (1989/90:NU15 s. 7 f.), en

påtaglig skärpning av kapitalkravet. Tidigare har

kapitaltäckningskravet i sådana fall varit 1% om panträtten

legat inom 75% av uppskattningsvärdet och 4% i övriga fall.

Baselkommitténs uppläggning innebär att krediter med säkerhet i

jordbruksfastighet jämställs med alla andra placeringar som har

anknytning till näringsverksamhet; huvudregeln är att dessa

kräver en kapitaltäckning på 8%. Utskottet tillstyrkte

regeringens förslag om ett sådant kapitalkrav och avvisade

motionsyrkanden om att kapitalkravet när det gällde

jordbrukskrediter skulle reduceras. Sverige borde, sade

utskottet, godta de regler i fråga om värderingen av säkerhet i

jordbruksfastigheter som Baselkommittén hade funnit motiverade i

ett internationellt perspektiv. Särskilda undantagsregler för

bostadsbyggnader inom jordbruket bedömdes inte kunna komma i

fråga. I vissa fall torde emellertid, tillade utskottet, en

lösning kunna vara att en sådan byggnad avstyckas från

jordbruksfastigheten för att därefter utgöra ett särskilt

kreditobjekt. I en reservation (c, mp) begärdes att

jordbrukskrediter i kapitaltäckningshänseende skulle likställas

med bostadskrediter.

Ett yrkande av motsvarande innebörd har under allmänna

motionstiden i år framställts i motion 1989/90:N296 (c).

Kapitaltäckningskravet för lån i jordbruksfastighet inom

fastighetsvärdet bör, menar motionärerna, sänkas från nuvarande

8% till 4%.

Utskottet avstyrker motionen på de grunder som åberopades

förra året och vill tillägga att en lagstiftning som innebär en

avvikelse från Baselkommitténs regelverk än mindre kan komma i

fråga sedan Sverige, såsom då skedde, har ändrat sina tidigare

kapitaltäckningsregler och anpassat sig till internationell

standard.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande ändring i bankrörelselagen

att riksdagen med anledning av motionerna 1989/90:N297 och

1990/91:N12, båda i ifrågavarande del, och med avslag på motion

1989/90:N296 antar det i proposition 1990/91:40 framlagda

förslaget till lag om ändring i bankrörelselagen (1987:617) med

ändrad lydelse av övergångsbestämmelserna enligt utskottets

förslag i bilaga 1,

res. (c, mp)

2. beträffande ändrade kapitaltäckningsregler i övrigt

att riksdagen med anledning av motionerna 1989/90:N297 och

1990/91:N12, båda i ifrågavarande del, antar

dels de i proposition 1990/91:40 framlagda förslagen till

a) lag om ändring i lagen (1963:76) om kreditaktiebolag,

b) lag om ändring i fondkommissionslagen (1979:748),

c) lag om ändring i lagen (1988:606) om finansbolag,

med ändrad lydelse av övergångsbestämmelserna enligt

utskottets förslag i bilagorna 2--4,

dels de i bilagorna 5--7 framlagda förslagen till

a) lag om ändring i lagen (1989:1091) om ändring i lagen

(1968:576) om Konungariket Sveriges stadshypotekskassa och om

stadshypoteksföreningar,

b) lag om ändring i lagen (1989:1092) om ändring i lagen

(1970:65) om Sveriges allmänna hypoteksbank och om

landshypoteksföreningar,

c) lag om ändring i lagen (1989:1094) om ändring i lagen

(1980:1097) om Svenska skeppshypotekskassan,

3. beträffande övriga lagförslag

att riksdagen antar de i proposition 1990/91:40 framlagda

förslagen till

a) lag om ändring i bankaktiebolagslagen (1987:618),

b) lag om ändring i lagen (1982:617) om utländska förvärv av

svenska företag m.m.,

c) lag om ändring i aktiekontolagen (1989:827),

de under a och c angivna lagförslagen med ändring av

tidpunkten för ikraftträdandet till den 1 februari 1991.

Stockholm den 4 december 1990

På näringsutskottets vägnar

Lennart Pettersson

Närvarande: Lennart Pettersson (s), Rune Jonsson (s), Per

Westerberg (m), Åke Wictorsson (s), Per-Ola Eriksson (c),

Birgitta Johansson (s), Bo Finnkvist (s), Gunnar Hökmark (m),

Gudrun Norberg (fp), Rolf L Nilson (v), Lars Norberg (mp), Leif

Marklund (s), Sven-Åke Nygårds (s), Karin Falkmer (m), Isa

Halvarsson (fp), Björn Kaaling (s) och Håkan Hansson (c).

Reservation

Ändring i bankrörelselagen (mom.1)

Per-Ola Eriksson (c), Lars Norberg (mp) och Håkan Hansson (c)

anser

dels att den del av utskottets yttrande på s.7 som

börjar med "Utskottet avstyrker" och slutar med "internationell

standard" bort ha följande lydelse:

Det kraftigt ökade kapitalkravet när det gäller

jordbrukskrediter innebär, som framhölls när förslaget till nya

kapitaltäckningsregler behandlades förra året, en helt obefogad

uppvärdering av de risker som kan vara förknippade med krediter

för vilka lämnas säkerheter i svenska jordbruksfastigheter.

Svenska jordbruksföretag skiljer sig typiskt sett i flera

avseenden från jordbruksföretag i andra europeiska länder. Det

rör sig i Sverige ovanligt ofta om kombinerade företag med flera

verksamhetsgrenar. Byggnadsbestånd och maskinpark är

genomsnittligt av mycket hög klass. Ofta ingår en betydande

andel produktiv skogsmark i en jordbrukares markinnehav.

Skogsråvaran måste betraktas som en värdefull tillgång i

säkerhetsavseende.

Av här angivna skäl anser utskottet att riksdagen nu, i

enlighet med yrkandet i motion 1989/90:N296 (c), bör ompröva

förra årets beslut. I kapitaltäckningsbestämmelserna bör alltså

göras en sådan ändring att fordringar etc. för vilka säkerheten

utgörs av panträtt i jordbruksfastighet kommer att med samma

begränsning som gäller i fråga om panträtt i bostadsfastighet

hänföras till grupp C av kreditinstitutens placeringar, dvs.

omfattas av ett kapitalkrav på 4%. Utskottet föreslår en

ändring i bankrörelselagen av denna innebörd; den sålunda

ändrade bestämmelsen blir till följd av hänvisningar i andra

lagar giltig för alla slags institut som omfattas av

kapitaltäckningsreglerna. Det får ankomma på regeringen att hos

tiogruppens länder liksom hos övriga EG-länder skapa acceptans

för denna avvikelse från Baselkommitténs normer.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande

lydelse:

1. beträffande ändring i bankrörelselagen

att riksdagen med bifall till motion 1989/90:N296 och med

anledning av motionerna 1989/90:N297 och 1990/91:N12, båda i

ifrågavarande del, antar det i proposition 1990/91:40 framlagda

förslaget till lag om ändring i bankrörelselagen (1987:617),

dock med ändrad lydelse av övergångsbestämmelserna enligt

utskottets förslag i bilaga 1 och med ändrad lydelse av 2

kap. 10§ första stycket C enligt alternativt förslag i det

följande:

Regeringens förslag Alternativt förslag

C. Fordringar, C. Fordringar,

garantiförbindelser och garantiförbindelser och

andra åtaganden på andra åtaganden på

kapitalmarknaden, för vilka kapitalmarknaden, för vilka

säkerheten utgörs av säkerheten utgörs av

panträtt i bostadsfastighet panträtt i jordbruks- eller

eller tomträtt till bostadsfastighet eller

sådan fastighet inom det tomträtt till sådan

uppskattade värde som fastighet inom det uppskattade

banken bestämt efter värde som banken bestämt

särskild värdering. efter särskild

värdering.

Av utskottet föreslagna ändringar i regeringens förslag till

lag om ändring i bankrörelselagen (1987:617)

Bilaga 1

Regeringens förslag Utskottets förslag

[Övergångsbestämmelser]

1. Denna lag träder i 1. Denna lag träder i kraft

kraft, i fråga om 8 kap. a) i fråga om punkt 3 i

5§ och 9 kap. 2§, den 1 övergångsbestämmelserna

januari 1991 och i övrigt den 1 januari 1991, b) i

den 1 mars 1991. fråga om 8 kap. 5§ och 9

kap. 2§ den 1 februari

1991, och c) i övrigt den 1

mars 1991.

2. Äldre föreskrifter -- -- -- -- -- -- efter ikraftträdandet.

3. Utan hinder av vad som

föreskrivs i 2 kap. 10§

första stycket får,

intill utgången av år

1991, värdehandlingar och

andra fordringar för vilka

försäkringsbolag svarar

hänföras till grupp B.

Av utskottet föreslagna ändringar i regeringens förslag till

lag om ändring i lagen (1963:76) om kreditaktiebolag

Bilaga 2

Regeringens förslag Utskottets förslag

[Övergångsbestämmelser]

1. Denna lag träder i kraft 1. Denna lag träder i

den 1 mars 1991. kraft, i fråga om punkt 4 i

övergångsbestämmelserna,

den 1 januari 1991 och i

övrigt den 1 mars 1991.

Äldre föreskrifter -- -- -- -- sådan reserv.

3. För andra 3. För andra

kreditaktiebolag gäller kreditaktiebolag gäller

äldre föreskrifter till äldre föreskrifter till

utgången av det utgången av det

räkenskapsår som räkenskapsår som

avslutas närmast efter avslutas närmast efter den

ikraftträdandet. 1 mars 1991. 4. Utan hinder av

vad som föreskrivs i 4c§

första stycket får,

intill utgången av år

1991, värdehandlingar och

andra fordringar för vilka

försäkringsbolag svarar

hänföras till gruppB.

Av utskottet föreslagna ändringar i regeringens förslag till

lag om ändring i fondkommissionslagen (1979:748)

Bilaga 3

Regeringens förslag Utskottets förslag

[Övergångsbestämmelser]

1. Denna lag träder i kraft 1. Denna lag träder i

den 1 mars 1991. kraft, i fråga om punkt 3 i

övergångsbestämmelserna,

den 1 januari 1991 och i

övrigt den 1 mars 1991.

2. Äldre föreskrifter 2. Äldre föreskrifter

gäller till utgången av gäller till utgången av

det räkenskapsår som det räkenskapsår som

avslutas närmast efter avslutas närmast efter den

ikraftträdandet. 1 mars 1991. 3. Utan hinder av

vad som föreskrivs i

18b§ första stycket

får, intill utgången av

år 1991, värdehandlingar

och andra fordringar för

vilka försäkringsbolag

svarar hänföras till

gruppB.

Av utskottet föreslagna ändringar i regeringens förslag till

lag om ändring i lagen (1988:606) om finansbolag

Bilaga 4

Regeringens förslag Utskottets förslag

[Övergångsbestämmelser]

1. Denna lag träder i kraft 1. Denna lag träder i

den 1 mars 1991. kraft, i fråga om punkt 3 i

övergångsbestämmelserna,

den 1 januari 1991 och i

övrigt den 1 mars 1991.

2. Äldre föreskrifter 2. Äldre föreskrifter

gäller till utgången av gäller till utgången av

det räkenskapsår som det räkenskapsår som

avslutas närmast efter avslutas närmast efter den

ikraftträdandet. 1 mars 1991. 3. Utan hinder av

vad som föreskrivs i

11b§ första stycket

får, intill utgången av

år 1991, värdehandlingar

och andra fordringar för

vilka försäkringsbolag

svarar hänföras till

gruppB.

Förslag till

Lag om ändring i lagen (1989:1091) om ändring i lagen

(1968:576) om Konungariket Sveriges stadshypotekskassa och om

stadshypoteksföreningar

Bilaga 5

Härigenom föreskrivs att punkt 4 i övergångsbestämmelserna

till lagen (1989:1091) om ändring i lagen (1968:576) om

Konungariket Sveriges stadshypotekskassa och om

stadshypoteksföreningar skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

4. Utan hinder av vad som 4. Utan hinder av vad som

föreskrivs i 39d§ föreskrivs i 39d§

första stycket får, första stycket får,

intill utgången av år intill utgången av år

1990, värdehandlingar och 1991, värdehandlingar och

andra fordringar för vilka andra fordringar för vilka

försäkringsbolag svarar försäkringsbolag svarar

hänföras till gruppB. hänföras till gruppB.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1991.

Förslag till

Lag om ändring i lagen (1989:1092) om ändring i lagen

(1970:65) om Sveriges allmänna hypoteksbank och om

landshypoteksföreningar

Bilaga 6

Härigenom föreskrivs att punkt 4 i övergångsbestämmelserna

till lagen (1989:1092) om ändring i lagen (1970:65) om Sveriges

allmänna hypoteksbank och om landshypoteksföreningar skall ha

följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

4. Utan hinder av vad som 4. Utan hinder av vad som

föreskrivs i 60c§ föreskrivs i 60c§

första stycket får, första stycket får,

intill utgången av år intill utgången av år

1990, värdehandlingar och 1991, värdehandlingar och

andra fordringar för vilka andra fordringar för vilka

försäkringsbolag svarar försäkringsbolag svarar

hänföras till gruppB. hänföras till gruppB.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1991.

Förslag till

Lag om ändring i lagen (1989:1094) om ändring i lagen

(1980:1097) om Svenska skeppshypotekskassan

Bilaga 7

Härmed föreskrivs att punkt 4 i övergångsbestämmelserna till

lagen (1989:1094) om ändring i lagen (1980:1097) om Svenska

skeppshypotekskassan skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

4. Utan hinder av vad som 4. Utan hinder av vad som

föreskrivs i 3c§ föreskrivs i 3c§

första stycket får, första stycket får,

intill utgången av år intill utgången av år

1990, värdehandlingar och 1991, värdehandlingar och

andra fordringar för vilka andra fordringar för vilka

försäkringsbolag svarar försäkringsbolag svarar

hänföras till gruppB. hänföras till gruppB.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1991.