Bet. 1990/91:NU19

Näringsutskottets betänkande

1990/91:NU19

Försäljning av mark från domänverket

Innehåll

Sammanfattning

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

1990/91

NU19

Ärendet

I detta betänkande behandlas fyra motioner med krav på ökad

försäljning av mark från domänverket till enskilda.

Sammanfattning

Utskottet avvisar tanken på en utförsäljning av domänverkets

mark och avstyrker fyra motioner (m; c) med yrkanden härom.

Verket bör dock även i fortsättningen kunna medverka till att

förstärka enskilda fastigheter genom försäljning av mark eller

markbyten. Motionerna får stöd i en reservation (m, fp, c), där

det begärs att delar av domänverkets markinnehav skall överföras

i enskild ägo. En sådan utförsäljning förordas också i en annan

reservation (mp); i denna krävs emellertid att marken skall

säljas till personer som åtar sig att bebo och bruka

fastigheterna.

Motionerna

De motioner som behandlas här är följande:

1989/90:N254 av Anders Svärd (c) vari yrkas att riksdagen hos

regeringen begär förslag till utförsäljning av domänverkets

markinnehav i Örebro län till enskilda lantbrukare.

1989/90:N261 av Sven Eric Lorentzon m.fl. (m) såvitt gäller

yrkandet (2) -- med motivering i motion 1989/90:Jo312 -- att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om domänverkets och kyrkans överföring av

skogsmark till enskilda.

1989/90:N359 av Per-Ola Eriksson m.fl. (c) såvitt gäller

yrkandet (1 delvis) att riksdagen hos regeringen begär förslag

om försäljning av ------ skogsmark från domänverket i den

omfattning som förordas i motionen.

1989/90:N368 av Sven Eric Lorentzon m.fl. (m) vari -- med

motivering i motion 1989/90:Jo274 -- yrkas att riksdagen som sin

mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

försäljning av domänverksmark.

Uppgifter i anslutning till motionerna

Domänverkets markinnehav

Domänverkets totala markinnehav uppgår till drygt 10 miljoner

hektar. Härav är ca 4 miljoner hektar produktiv skogsmark,

vilket motsvarar ca 20% av landets totala produktiva

skogsmark. Merparten av domänverkets skogsmark ligger i norra

Sverige. Verkets markinnehav i Örebro län, som berörs särskilt i

en motion, uppgår till ca 170000 hektar, varav ca 60% hänför

sig till sex större revir. Vid sidan av skogsbruk och

vidareförädling av skogsråvara bedriver domänverket flera olika

verksamheter: verket utarrenderar jordbruksmark, hyr ut

permanent- och fritidsfastigheter samt upplåter jaktmarker och

fiskevatten. Dessutom genomför domänverket ett omfattande

naturvårdsprogram. På fler än 700 platser i landet finns s.k.

domänreservat som har undantagits från normalt skogsbruk, t.ex.

för att unik natur skall sparas. En stor del av fjällskogen i

mellersta och norra Norrland utgör sådana skyddade reservat.

Från domänverket har inhämtats uppgifter om köp och

försäljning av mark under 1980-talet. Inkl. markbyten avyttrade

verket under perioden 1980--1989 totalt ca 82000 hektar och

förvärvade ca 87000 hektar mark. Av den avyttrade arealen

överfördes ca 8000 hektar direkt till enskilda brukare. Till

lantbruksnämnder avyttrades ca 35000 hektar. Enligt uppgift

har även denna mark i huvudsak sålts till enskilda brukare. Den

resterande arealen -- ca 39 000 hektar -- avyttrades till bl.a.

statens naturvårdsverk och vissa kommuner. Ungefär 50% av den

avyttrade och ungefär 80% av den förvärvade marken avsåg

skogsmark.

Riktlinjer för domänverkets mark- och fastighetsaffärer

Domänverket skall driva sin verksamhet på företagsmässiga

villkor. Enligt regeringens förordning (1988:366) med

instruktion för domänverket är målet för verksamheten att på

lång sikt bästa möjliga ekonomiska utbyte skall åstadkommas.

Nu gällande riktlinjer för domänverkets (inkl. dotterbolagens)

mark- och fastighetsaffärer fastställdes av domänkoncernens

styrelse i maj 1990. Domänverkets köp och försäljning av mark

skall enligt dessa riktlinjer syfta till att ett för framtiden

välstrukturerat markinnehav skapas som ger bästa möjliga

lönsamhet. Försäljning av mark skall främst avse objekt där

uppsatta mål för avkastning och värdetillväxt ej bedöms kunna

uppnås och där en rationell och effektiv verksamhet försvåras.

Vid försäljning skall i skälig omfattning hänsyn tas till

befintliga hyresgästers och arrendatorers önskemål.

Försäljningen skall inriktas bl.a. på skogsmark i mindre,

friliggande skiften. I områden där domänverket inte avser att

långsiktigt utveckla sin verksamhet kan större skogsskiften

avyttras.

Tidigare riksdagsbehandling

Motioner med krav på ökad försäljning av skogsmark från

domänverket har behandlats och avslagits av riksdagen under en

följd av år. Så gjordes senast under riksmötet 1988/89, då

frågan togs upp två gånger.

Med anledning av regeringens förslag hösten 1988 (prop.

1988/89:25) om ändrade ekonomiska befogenheter för domänverket

föreslogs i motioner från de borgerliga partiernas sida en ökad

försäljning av domänverksmark. Näringsutskottet (1988/89:NU8

s.5) erinrade först om sitt ställningstagande i ämnet våren

1988:

Liksom vid tidigare behandling av frågan avvisade utskottet då

tanken på en utförsäljning av domänverkets skogsmark och övriga

tillgångar som led i en allmän privatisering av statlig

affärsverksamhet. Domänverket borde dock även i fortsättningen

kunna medverka till att förstärka enskilda fastigheter genom

försäljningar eller markbyten. Företrädarna för de borgerliga

partierna reserverade sig till förmån för sina motionsyrkanden.

Därefter fortsatte utskottet:

Utskottet kvarstår vid sin principiella uppfattning om den

statliga företagssektorn och affärsverken. De förslag regeringen

framför i propositionen och som utskottet nyss har ställt sig

bakom är ägnade att förbättra domänverkets konkurrenskraft och

göra det möjligt för verket att arbeta under likartade villkor

som gäller för bolag. Några ytterligare åtgärder grundade på

motionärernas förslag finner utskottet inte motiverade.

Utskottets nyss återgivna inställning i frågan om försäljning av

skogsmark ligger fast.

En reservation (m, fp, c) gick ut på att riksdagen i ett

uttalande till regeringen skulle betona vikten av att delar av

domänverkets skogsmark överförs i enskild ägo. Statens innehav

av skogsmark borde användas som ett instrument för att motverka

avfolkningen och skapa en positiv utveckling i glesbygden.

Regeringen borde ge domänverket erforderliga direktiv för

markförsäljningen med utgångspunkt i det angivna syftet med

denna.

Yrkanden i ämnet återkom under allmänna motionstiden år 1989

(m; c; mp) och med anledning av kompletteringspropositionen

våren 1989 (m). Från miljöpartiet de grönas sida yrkades att

delar av domänverkets mark stegvis skulle utförsäljas till

mindre brukare med bo- och brukarplikt. Genom en

decentralisering av markegendomen på många händer kunde, sades

det i motionen, ett småskaligare och miljövänligare skogsbruk

främjas och glesbygden tillföras permanentboende.

Utskottet (1988/89:NU34 s. 9) stod fast vid vad det tidigare

hade uttalat i ämnet och såg inte någon anledning för riksdagen

att ompröva sitt ställningstagande med anledning av de aktuella

motionerna. Denna gång avgavs tre reservationer.

Enligt den första (m, fp, c) skulle riksdagen ansluta sig till

vad som i vissa motioner (m; c) anförts om en överföring i

enskild ägo av delar av domänverkets skogsmark. I fråga om

försäljningens omfattning angavs en summa av 400 milj.kr. som

ett riktmärke för det första budgetåret. Försäljningarna av mark

borde inriktas särskilt på att enskilda jord- och skogsbruk

skulle stärkas. Statens innehav av skogsmark borde, betonades

det, användas som ett instrument för att motverka avfolkningen

och skapa en positiv utveckling i glesbygderna. Genom en

övergång från storskaligt bolagsbruk till småskaligt

bondeskogsbruk skulle även miljöfördelar kunna vinnas.

I en annan reservation (vpk) avvisades tanken på en

utförsäljning av domänverkets skogsmark och övriga tillgångar

som led i en allmän privatisering av statlig affärsverksamhet.

Domänverket borde dock även i fortsättningen genom markbyten

kunna medverka till att förstärka enskilda fastigheter.

Den tredje reservationen avgavs från miljöpartiets sida till

förmån för dess motion. De övriga motionerna avstyrktes här.

Utskottet

Domänverket är Sveriges största markägare. Som tidigare har

redovisats (s.2) uppgår verkets skogsmarksinnehav till ca 4

miljoner hektar, vilket motsvarar ungefär en femtedel av landets

totala produktiva skogsmark. Merparten av domänverkets mark är

belägen i norra Sverige.

Riksdagen har vid flera tillfällen under senare år behandlat

och avslagit motioner med krav på ökad försäljning av

domänverkets skogsmark. Också i år har motioner om en ändring av

nuvarande politik på området väckts. Till näringsutskottet har

fyra sådana motioner hänvisats.

I motion 1989/90:N261 (m) krävs att domänverkets skogsmark

successivt skall avyttras till enskilda personer. Därigenom

skulle sysselsättningen och permanentboendet på landsbygden

främjas. Enskilt ägande av skog leder normalt till en bättre

skogsvård, anser motionärerna. De menar vidare att kyrkan borde

uppmanas att, där så är möjligt, utbjuda skogsmark till enskilda

brukare. Samma motionärer har framställt ett liknande yrkande om

försäljning av domänverkets mark i motion 1989/90:N368. De

beräknar där att intäkterna från en sådan försäljning kan uppgå

till 600 milj.kr. det första året. Försäljningen borde i första

hand riktas till dem som arrenderar marken.

I motionerna 1989/90:N359 (c) och 1989/90:N254 (c) framförs

också krav på en försäljning av domänverkets mark. I den förra

ingår denna åtgärd som ett led i en föreslagen utförsäljning av

statliga företag. Intäkterna från försäljningen av domänverkets

skogsmark beräknar motionärerna till 200 milj.kr. I den senare

motionen sägs att en utförsäljning av domänverkets markinnehav

till enskilda lantbrukare skulle vara ett sätt att stärka

lantbruket som basnäring i skogsbygderna. Motionären anser att

utförsäljningen bör påbörjas i Örebro län. Om denna försäljning

visar sig vara positiv för utvecklingen i länet skulle man sedan

gå vidare med domänverkets markinnehav i övriga delar av landet.

Till jordbruksutskottet har hänvisats en mera övergripande

markpolitisk motion (mp), som innehåller bl.a. ett yrkande om

försäljning av statens, kyrkans och universitetens jordbruks-

och skogsbruksmark. Jordbruksutskottet har i september 1990

(1990/91:JoU1) avstyrkt denna motion. Frågan om en utförsäljning

av kyrkligt ägd mark berörs, som tidigare har nämnts, även i en

av de motioner -- 1989/90:N261 (m) -- som näringsutskottet har

att behandla. Näringsutskottet går inte vidare in på den frågan

utan hänvisar till jordbruksutskottets behandling.

Domänverket skall driva sin verksamhet på företagsmässiga

villkor. Köp och försäljning av mark skall enligt verkets

interna riktlinjer, som har refererats i ett inledande avsnitt

(s.2), syfta till att ett välstrukturerat markinnehav skapas

som ger bästa möjliga lönsamhet. Markområden som beräknas ge

otillräcklig avkastning och som försvårar en rationell

verksamhet skall avyttras. Vid försäljningar skall viss hänsyn

tas till önskemålen hos befintliga hyresgäster och arrendatorer.

Under 1980-talet har domänverket avyttrat, inkl. markbyten,

totalt ungefär lika stor markareal som verket har förvärvat (se

s.2). Av den avyttrade arealen har ca 10% överförts direkt

till enskilda brukare. Ytterligare 40% av arealen har

avyttrats till lantbruksnämnder och därefter enligt uppgift i

huvudsak till enskilda brukare.

Som har nämnts i det föregående har utskottet vid sin tidigare

behandling av liknande motioner avvisat tanken på en

utförsäljning av domänverkets mark och övriga tillgångar som ett

led i en allmän privatisering av statlig affärsverksamhet.

Domänverket borde dock även i fortsättningen kunna medverka till

att förstärka enskilda fastigheter genom försäljning av mark

eller markbyten. När frågan våren 1989 (1988/89:NU34 s.9)

senast togs upp avgavs tre reservationer (m, fp, c; vpk; mp).

Enligt utskottets mening finns det inte anledning för

riksdagen att ompröva sina tidigare ställningstaganden i frågan.

Gällande principer för domänverkets markpolitik bör ligga fast.

Utskottet avstyrker sålunda de fyra här aktuella

motionsyrkandena.

Hemställan

Utskottet hemställer

beträffande försäljning av domänverkets mark

att riksdagen avslår motion 1989/90:N254, motion 1989/90:N261

yrkande 2, motion 1989/90:N359 yrkande 1 i ifrågavarande del och

motion 1989/90:N368.

res. 1 (m, fp, c)

res. 2 (mp)

Stockholm den 16 oktober 1990

På näringsutskottets vägnar

Lennart Pettersson

Närvarande: Lennart Pettersson (s), Hadar Cars (fp), Rune

Jonsson (s), Per Westerberg (m), Åke Wictorsson (s), Per-Ola

Eriksson (c), Birgitta Johansson (s), Nic Grönvall (m), Bo

Finnkvist (s), Gunnar Hökmark (m), Rolf L Nilson (v), Lars

Norberg (mp), Sven-Åke Nygårds (s), Barbro Andersson (s),

Christer Eirefelt (fp), Björn Kaaling (s) och Sven-Olof

Petersson (c).

Reservationer

1. Försäljning av domänverkets mark

Hadar Cars (fp), Per Westerberg (m), Per-Ola Eriksson (c), Nic

Grönvall (m), Gunnar Hökmark (m), Christer Eirefelt (fp) och

Sven-Olof Petersson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s.5 som

börjar med "Enligt utskottets" och slutar med "aktuella

motionsyrkandena" bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets uppfattning bör staten minska sina

ägarintressen inom näringslivet. Huvuddelen av den

affärsverksamhet som nu bedrivs av staten i verks- och

bolagsform bör avyttras. Som ett led i en sådan avyttring och i

linje med vad som föreslås i de aktuella motionerna bör delar av

domänverkets markinnehav överföras i enskild ägo.

Försäljningarna av mark bör inriktas särskilt på att enskilda

jord- och skogsbruk skall stärkas. Därigenom kan en positiv

utveckling i glesbygderna främjas, avfolkningen motverkas och

miljöfördelar uppnås.

Utskottet föreslår att riksdagen i ett tillkännagivande till

regeringen ställer sig bakom vad som nu har anförts. Härigenom

skulle motionerna 1989/90:N261 (m), 1989/90:N359 (c) och

1989/90:N368 (m) bli tillgodosedda i berörda delar. Med ett

sådant uttalande skulle även syftet med motion 1989/90:N254 (c)

uppnås.

dels att utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

beträffande försäljning av domänverkets mark

att riksdagen med bifall till motion 1989/90:N261 yrkande 2,

motion 1989/90:N359 yrkande 1 i ifrågavarande del och motion

1989/90:N368 och med anledning av motion 1989/90:N254 som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

2. Försäljning av domänverkets mark

Lars Norberg (mp) anser att den del av utskottets yttrande på

s.5 som börjar med "Enligt utskottets" och slutar med

"aktuella motionsyrkandena" bort ha följande lydelse:

Domänverket har under en lång följd av år bedrivit ett

storskaligt skogsbruk med miljöskadliga effekter. Genom en

försäljning av domänverkets mark för att skapa mindre

fastigheter skulle enligt utskottets uppfattning ett

småskaligare och miljövänligare skogsbruk främjas. Marken bör

säljas till nya ägare som åtar sig att bebo och bruka

fastigheterna. Därigenom skulle permanentboendet i glesbygder

stimuleras.

De fyra här aktuella motionerna med krav på ökad försäljning

av mark från domänverket har dock inte den inriktning som

utskottet nyss har förordat. De avstyrks därför i berörda delar.