Bet. 1990/91:NU2

Näringsutskottets betänkande

1990/91:NU02

Bankrörelse m.m.

Innehåll

Sammanfattning

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

1990/91

NU2

Ärendet

I detta betänkande behandlas -- helt eller delvis -- fyra

motioner med yrkanden om

verksamhetsregler för banker och försäkringsbolag,

statligt inflytande i affärsbankernas styrelser,

information om regler för återbetalning av hypotekslån,

kvittens vid deponering i servicebox.

Sammanfattning

Utskottet avstyrker alla motionsyrkandena. Enhälligt

konstaterar utskottet att beredningen av frågan om nya

verksamhetsregler för banker och försäkringsbolag fortskrider.

Som tidigare begärs i reservationer att systemet med offentliga

ledamöter i affärsbankernas styrelser skall avskaffas (m, fp)

liksom också bestämmelserna om att regeringen skall godkänna val

av ordförande i dessa styrelser (m, fp, c). Nya förslag som

likaledes stöds i reservationer är att bankinspektionen skall

verka för bättre information om regler för återbetalning av

hypotekslån (fp, c) och söka få till stånd ett system med

kvittenser vid deponering i bankernas serviceboxar (fp).

Motionerna

De motioner som behandlas här är följande:

1989/90:N220 av Hadar Cars m.fl. (fp) såvitt gäller yrkandena

att riksdagen

2. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om avregleringar av tillåtna verksamhetsfält för banker

och försäkringsbolag,

4 (delvis). avskaffar systemet med statliga

styrelserepresentanter i banker ------,

1989/90:N231 av Gudrun Norberg (fp) vari yrkas att riksdagen

hos regeringen begär att bankinspektionen får i uppdrag att

utreda och föreslå bankerna ett system med kvittens vid

deponering i bankboxar.

1989/90:N295 av Gudrun Norberg (fp) vari yrkas att riksdagen

hos regeringen begär att bankinspektionen får i uppdrag att öka

informationsinsatserna till låntagarna vad gäller

amorteringsregler för villalån.

1989/90:N318 av Per Westerberg m.fl. (m) såvitt gäller

yrkandena att riksdagen

5. beslutar att 7kap. 11§ bankaktiebolagslagen (1987:618)

skall lyda i enlighet med förslag i NU 1987/88:20 reservation 9,

val av styrelseordförande i affärsbank,

6. hos regeringen begär förslag till ändring i

bankaktiebolagslagen (1987:618) beträffande statliga

representanter i bankstyrelser i enlighet med vad som i motionen

anförts.

Pågående utredning

En kommitté (Fi 1990:11) för översyn av försäkringsbolagens

verksamhet (ordförande: justitierådet Bertil Bengtsson) har

nyligen tillkallats av statsrådet Erik Åsbrink på grundval av

ett regeringsbeslut. I direktiven (dir. 1990:5) anförs under

rubriken Behovet av regleringsinsatser bl.a.:

Försäkringsverksamhetens speciella karaktär och ekonomiska

betydelse har traditionellt ansetts motivera en särskild

reglering som skydd för försäkringstagarna. En reglering av

verksamheten ligger emellertid även i försäkringsgivarnas

intresse, eftersom verksamheten är beroende av att

försäkringstagarna bedömer bolagen som trovärdiga och kapabla

att uppfylla ingångna avtal. Som en konsekvens av att

livförsäkringsavtal ofta sträcker sig över en lång tidsperiod

och dessutom oftast kombineras med ett långsiktigt sparande, är

regleringen av livförsäkringsverksamhet mer omfattande än den

som gäller skadeförsäkringsverksamhet.

Alltför detaljrik och omfattande reglering kan emellertid

medföra samhällsekonomiska kostnader i form av hämmad konkurrens

och produktutveckling samt ökad byråkrati. Det är inte alltid

lätt att avgöra var gränsen går mellan nödvändiga

regleringsinsatser resp. regler som beskär handlingsfriheten i

större utsträckning än vad som är samhällsekonomiskt motiverat.

En konsekvens av den pågående internationaliseringsprocessen är

att det i framtiden kommer att ställas nya krav på de svenska

försäkringsbolagen. Väl avvägda regleringsinsatser blir då

särskilt betydelsefulla för att lagstiftningen inte skall

medföra negativa konsekvenser för vare sig försäkringstagare

eller försäkringsgivare.

Kommittén bör göra en samhällsekonomisk analys av

skyddsintressena inom försäkringsverksamheten och mot bakgrund

av denna göra en övergripande bedömning av erforderliga

regleringsinsatser. Kommittén är därvid fri att bedöma om

hittillsvarande principer skall tillmätas samma vikt i framtiden

som i dag. I sammanhanget är det väsentligt att kommittén

klargör de skillnader som föreligger mellan skade- och

livförsäkringsverksamhet och som motiverar olika grad av

reglering. Skillnader i tidshorisont och förekomst av sparande

är egenskaper som särskilt påverkar skyddsintressenas karaktär

inom skade- resp. livförsäkringsverksamhet.

Utskottet

Verksamhetsregler för banker och försäkringsbolag

För såväl banker som försäkringsbolag gäller att det är noga

fastställt i lag vilka slags verksamhet som är tillåten för dem.

En bank får enligt 2 kap. 1 § bankrörelselagen (1987:617)

bedriva in- och utlåning av pengar och, med viss inskränkning,

annan verksamhet som har samband därmed. Inskränkningen kommer

till uttryck i ett antal paragrafer som uttömmande anger vilka

slags egendom en bank får förvärva för egen räkning eller driva

handel med. Ett försäkringsbolag får enligt 1kap. 3§

försäkringsrörelselagen (1982:713) inte driva annan rörelse än

försäkringsrörelse, om det inte finns särskilda skäl för det.

I betänkandet (SOU 1988:29) Förnyelse av kreditmarknaden har

kreditmarknadskommittén föreslagit en omläggning av bankernas

verksamhetsregler. Gränsen för vad som är tillåtet skulle i

huvudsak dras upp genom en något mera konkret utformad

definition av bankverksamhet. Vissa från skyddssynpunkt viktiga

förbud för bank att förvärva viss egendom skulle anges i lagen.

Andra förvärv än de uttryckligen förbjudna skulle vara tillåtna,

under förutsättning att de ryms inom den ram som

bankverksamhetsdefinitionen anger.

Försäkringsverksamhetskommittén hade att utgå från ett

uttalande i direktiven att förbudet för försäkringsbolag att

driva annan rörelse än försäkringsrörelse skulle bestå. Från den

utgångspunkten behandlade kommittén -- i sitt slutbetänkande

(SOU 1987:58) Försäkringsväsendet i framtiden -- distinktionen

mellan begreppen försäkringsrörelse och annan rörelse.

I motion 1989/90:N220 (fp) riktas kritik mot "idéerna om

fortsatt och utvidgad reglering av vad banker respektive

försäkringsbolag får ägna sig åt". I verkligheten är gränserna

mellan de tjänster som erbjuds av banker och dem som erbjuds av

försäkringsbolag flytande, säger motionärerna; redan den

nuvarande regleringen leder till svåra gränsdragningsproblem

och onödigt krångel. För konsumenterna är det angeläget att det

råder effektiv konkurrens på de finansiella tjänstemarknaderna,

tillägger de.

Utvecklingen på senare år har, som utskottet (1988/89:NU24)

framhöll vid behandlingen våren 1989 av ett likadant

motionsyrkande, otvivelaktigt medfört ökade svårigheter att ange

klart avgränsade verksamhetsfält för banker, andra

finansinstitut och försäkringsbolag. En av huvuduppgifterna vid

beredningen av de båda nyssnämnda kommittéernas förslag torde

vara att åstadkomma väl fungerande rörelseregler, anförde

utskottet vid det tillfället. Behovet av samordning med

motsvarande regler inom EFTA-länderna och EG betonades.

Slutsatsen var att riksdagen borde avvakta resultatet av

regeringens fortsatta beredning av frågorna och lämna

motionsyrkandet utan åtgärd, vilket också blev riksdagens

beslut.

Ett stort antal EG-direktiv rörande banker och kreditväsen

samt försäkringar återges och kommenteras i en av

utrikesdepartementets handelsavdelning utgiven redovisning av

det svenska integrationsarbetet, daterad i april 1990. Bland

regeringskansliets arbetsgrupper för integrationsarbetet har en

fått området finansiella tjänster på sin lott. Behovet av

regleringsinsatser från statens sida på försäkringsverksamhetens

område skall, som framgår av det föregående, bedömas av en

kommitté som just har tillsatts. Finansdepartementet har i

promemorian (Ds 1990:57) Branschglidningen inom den finansiella

sektorn föreslagit utvidgade möjligheter till integration mellan

försäkringsbolag, banker och andra finansiella företag. Frågan

har stor vikt till följd av aktuella transaktioner som syftar

till en sådan integration.

Utskottet konstaterar sålunda att beredningen av det

frågekomplex som avses i motionsyrkandet fortskrider. Med

hänvisning härtill föreslår utskottet att riksdagen lämnar

motion 1989/90:N220 (fp) i nu berörd del utan åtgärd.

Statligt inflytande i affärsbankernas styrelser

Regeringen får enligt 7kap. 1§ bankaktiebolagslagen

(1987:618) utse högst fem ledamöter, s.k. offentliga

styrelseledamöter, i ett bankaktiebolags styrelse. Deras uppgift

är enligt lagen att särskilt verka för att samhällets intressen

beaktas i bolagets verksamhet. Ursprungligen infördes denna

ordning år 1971. De offentliga styrelseledamöterna skall även få

ta del i direktionens och andra s.k. delegatgruppers arbete.

Moderata samlingspartiet och folkpartiet har i

oppositionsställning motsatt sig att det skall finnas

bestämmelser om offentliga styrelseledamöter. Den uppfattningen

kom till uttryck i en reservation när frågan om avskaffande av

dessa bestämmelser senaste gången, våren 1989, behandlades av

riksdagen (1988/89:NU24).

Från båda de nämnda partiernas sida begärs nu på nytt att

systemet med offentliga ledamöter i affärsbankernas styrelser

skall slopas. Motion 1989/90:N220 (fp) innehåller ett yrkande om

att riksdagen direkt skall fatta ett sådant beslut. Enligt

motsvarande yrkande i motion 1989/90:N318 (m) skall riksdagen

anmoda regeringen att lägga fram förslag till en lagändring med

den angivna innebörden. I båda motionerna anförs att statens

kontroll över bankerna bör utövas av tillsynsmyndigheten och

inte genom statliga styrelserepresentanter.

Liksom tidigare konstaterar utskottet att systemet med

offentliga styrelseledamöter har visat sig värdefullt och tycks

vara fullt accepterat från de berörda bankernas sida. Det finns,

menar utskottet, inget skäl för riksdagen att föranstalta om en

ändring när det gäller denna form för kontakt mellan staten och

affärsbankerna. Utskottet avstyrker sålunda de båda nämnda

motionerna såvitt nu är i fråga.

Sedan år 1985 gäller en ordning enligt vilken val av

ordförande i en affärsbanks styrelse skall underställas

regeringen för godkännande. Bestämmelserna härom finns nu i

7kap. 11§ bankaktiebolagslagen. Ordföranden skall vara

ledamot i styrelsen. Regeringen skall godkänna valet om den

valde kan förväntas verka för att såväl bankens som samhällets

intressen beaktas i verksamheten. Om valet inte godkänns skall

regeringen i stället utse en annan ledamot av styrelsen till

ordförande.

Denna form för statligt inflytande inom banksektorn har

alltifrån början varit kontroversiell; från de tre borgerliga

partiernas sida har man motsatt sig att den skulle införas resp.

begärt att den skulle avskaffas. Ett nytt yrkande av sistnämnda

innebörd finns nu i motion 1989/90:N318 (m).

Senast riksdagen behandlade ett motionsyrkande i ämnet var

våren 1988. Till sitt avstyrkande -- som de nämnda partiernas

företrädare reserverade sig mot -- fogade utskottet en erinran

om sitt uttalande vid bestämmelsernas tillkomst att det är

"självklart att en av regeringen godkänd eller utsedd

styrelseordförande inte har att följa politiska direktiv".

Utskottet står kvar vid sin uppfattning att en viss statlig

medverkan i affärsbankernas val av styrelseordförande är

välmotiverad. Den gällande ordningen möjliggör ett önskvärt

inflytande från det allmännas sida vid dessa val utan

långtgående ingrepp i det institutionella systemet. Det nu

behandlade yrkandet i motion 1989/90:N318 (m) avstyrks alltså.

Information om regler för återbetalning av hypotekslån

Villaägare m.fl. som har ett hypotekslån vars räntesats är

bunden för längre tid önskar ibland återbetala lånet eller en

del därav snabbare än enligt amorteringsplanen. De kan då mötas

av beskedet att ett sådant arrangemang är förenat med en avgift

till det långivande institutet, motiverad med att detta har att

förränta en motsvarande långsiktig upplåning.

Detta förhållande är utgångspunkten för motion 1989/90:N295

(fp). Avtal om villalån torde ibland komma till på alltför

lättvindiga premisser, menar motionären. Hypoteksinstitutens

tjänstemän är visserligen kunniga och uppriktiga, men kunderna

är inte lika bevandrade. Därför borde det ges tydligare

information om amorteringsreglerna för villalån. Motionären vill

att bankinspektionen skall få i uppdrag av regeringen att öka

informationsinsatserna till låntagarna vad gäller dessa regler.

Utskottet vill först påpeka att det inte tillhör

bankinspektionens uppgifter att själv gå ut med information till

kreditinstitutens kunder. Däremot faller det inom ramen för dess

tillsynsverksamhet att bevaka att instituten själva lämnar

tillräcklig och vederhäftig information i samband med långivning

etc. En informationsbroschyr rörande bostadslån från ett av de

ledande företagen på området, vilken utskottet har haft tillgång

till, synes ge tydlig vägledning i många frågor, bl.a. rörande

valet mellan fast och rörlig ränta. Någon uttrycklig uppgift om

kostnaden för förtida återbetalning lämnas dock inte.

Enligt uppgift genomför bankinspektionen för närvarande en

intern utredning rörande kreditinstitutens avgifter och

informationspolicy, skuldebrevens utformning m.m.

Utskottet -- som inte tar ställning till hur

hypoteksinstitutens skriftliga information rörande olika

lånevillkor bör vara utformad i sina detaljer -- hänvisar till

bankinspektionens arbete och avstyrker motionärens förslag om en

framställning till regeringen i ämnet.

Kvittens vid deponering i servicebox

Många bankkontor mottar genom serviceboxar kassamedel etc.

från kunder, särskilt detaljhandelsföretag. Det finns, sägs det

i motion 1989/90:N231 (fp), risk för att en leverans till en

bankbox inte blir noterad och sålunda inte kommer kundens konto

till godo. Detta skulle man kunna råda bot på genom ett system

med automatisk kvittens vid deponering i bankbox, menar

motionären. Bankinspektionen borde få i uppdrag av regeringen

att verkställa utredning om ett sådant system och att föreslå

bankerna att införa det.

För att uppnå tillfredsställande säkerhet tillämpar bankerna,

enligt vad utskottet har erfarit, följande ordning när en

servicebox töms. Det skall alltid vara två tjänstemän

närvarande. Innehållet i boxen dokumenteras noga i en bunden bok

eller på blanketter som är numrerade i löpande ordning. Varje

dags depositioner bekräftas genom underskrift av de tjänstemän

som har svarat för tömningen. Beträffande de tekniska

anordningarna kan nämnas att en bankbox installerad på plats

kostar 150000 à 200000 kr. och beräknas ha en livslängd av

15--20 år.

Från Sveriges köpmannaförbund har upplysts om att det ibland

förekommer sådana problem som motionären åberopar. Bl.a. har det

gällt fall då en anlitad värdetransportör har kvitterat

kassetter för leverans till en bankbox men banken hävdar att

ingen leverans har skett eller att antalet levererade kassetter

har varit lägre än enligt kundens uppgifter.

Motionären åsyftar inte att kvittensen vid bankboxen skall

avse annat än det faktum att en leverans av ett visst antal

kassetter eller motsvarande har ägt rum. Det torde också vara

svårt att konstruera en anordning för kvittenser vilka skulle

lämna någon väsentlig uppgift om innehållet i vad som läggs in i

en bankbox. Ett system med kvittenser enligt motionärens

intentioner torde emellertid kunna undanröja problem av den typ

som nyss har nämnts.

Utskottet avstår från att söka göra någon bedömning av i vad

mån ett system med kvittenser vid bankboxarna tekniskt och

ekonomiskt kan ligga inom räckhåll. Avgörande för riksdagens

ställningstagande bör, menar utskottet, vara att det här rör sig

om ett önskemål som en grupp av näringsidkare kan ha anledning

att rikta till en annan grupp. Det bör i första hand ankomma på

de berörda företagen och deras organisationer att ta de

initiativ som kan befinnas erforderliga. Utskottet är alltså

inte berett att förorda någon åtgärd från riksdagens sida med

anledning av motionen.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande verksamhetsregler för banker och

försäkringsbolag

att riksdagen avslår motion 1989/90:N220 yrkande 2,

2. beträffande offentliga ledamöter i affärsbankernas

styrelser

att riksdagen avslår motion 1989/90:N318 yrkande 6 och motion

1989/90:N220 yrkande 4 i ifrågavarande del,

res. 1 (m, fp)

3. beträffande val av styrelseordförande i affärsbank

att riksdagen avslår motion 1989/90:N318 yrkande 5,

res. 2 (m, fp, c)

4. beträffande information om regler för återbetalning av

hypotekslån

att riksdagen avslår motion 1989/90:N295,

res. 3 (fp, c)

5. beträffande kvittens vid deponering i servicebox

att riksdagen avslår motion 1989/90:N231.

res. 4 (fp)

Stockholm den 15 november 1990

På näringsutskottets vägnar

Hadar Cars

Närvarande: Hadar Cars (fp), Rune Jonsson (s), Per

Westerberg (m), Åke Wictorsson (s), Per-Ola Eriksson (c), Nic

Grönvall (m), Inga-Britt Johansson (s), Reynoldh Furustrand (s),

Gudrun Norberg (fp), Rolf L Nilson (v), Lars Norberg (mp), Leif

Marklund (s), Mats Lindberg (s), Sven-Åke Nygårds (s), Karin

Falkmer (m), Kjell Ericsson (c) och Björn Kaaling (s).

Reservationer

1. Offentliga ledamöter i affärsbankernas styrelser (mom.2)

Hadar Cars (fp), Per Westerberg (m), Nic Grönvall (m), Gudrun

Norberg (fp) och Karin Falkmer (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s.4 som

börjar med "Liksom tidigare" och slutar med "i fråga" bort ha

följande lydelse:

Utskottet delar motionärernas uppfattning att systemet med

statliga representanter i affärsbankernas styrelser bör

avskaffas. Den positiva bedömning av systemet som dess anhängare

åberopar är helt obestyrkt. Någon egentlig utvärdering av det

har, såsom upprepade gånger framhållits i riksdagen, aldrig

redovisats. Starka principiella skäl talar mot att denna form

för statligt inflytande inom banksektorn bibehålls. Regeringen

bör följaktligen med det snaraste lägga fram förslag till sådana

ändringar i bankaktiebolagslagen att bestämmelserna om offentlig

representation i olika besluts- och beredningsorgan utgår. Genom

att riksdagen gör ett uttalande med denna innebörd blir motion

1989/90:N318 (m) i angiven del helt tillgodosedd. I sak

tillgodoses också motion 1989/90:N220 (fp) i motsvarande del.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande

lydelse:

2. beträffande offentliga ledamöter i affärsbankernas

styrelser

att riksdagen med bifall till motion 1989/90:N318 yrkande6

och med anledning av motion 1989/90:N220 yrkande 4 i

ifrågavarande del som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört.

2. Val av styrelseordförande i affärsbank (mom.3)

Hadar Cars (fp), Per Westerberg (m), Per-Ola Eriksson (c), Nic

Grönvall (m), Gudrun Norberg (fp), Karin Falkmer (m) och Kjell

Ericsson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s.5 som

börjar med "Utskottet står" och slutar med "avstyrks alltså"

bort ha följande lydelse:

Regeringens förslag år 1984 om statlig intervention i

affärsbankernas val av styrelseordförande blev vid

riksdagsbehandlingen föremål för en ingående kritik från

principiella utgångspunkter. Bl.a. påpekades att det fanns risk

för att såväl presumtiva som redan godkända styrelseordförande

skulle känna osäkerhet om vilket mått av handlings- och

yttrandefrihet de kunde räkna med utan fara för negativa

reaktioner från regeringens sida. De skäl som då anfördes mot

att systemet skulle införas talar för att det nu omgående

avskaffas. Utskottet ansluter sig till det berörda yrkandet i

motion 1989/90:N318 (m) och föreslår sålunda att

bankrörelselagen ändras i enlighet med vad här har sagts.

dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande

lydelse:

3. beträffande val av styrelseordförande i affärsbank

att riksdagen med anledning av motion 1989/90:N318 yrkande5

antar följande

Förslag till

Lag om ändring i bankaktiebolagslagen (1987:618)

Härmed föreskrivs att 7 kap. 11§ bankaktiebolagslagen

(1987:618) skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

11 §

Inom styrelsen skall en av Inom styrelsen skall en av

ledamöterna vara ledamöterna vara

ordförande. Styrelsen skall ordförande. Styrelsen skall

välja ordförande, om välja ordförande, om

inte annat föreskrivs i inte annat föreskrivs i

bolagsordningen eller beslutas bolagsordningen eller beslutas

av bolagsstämman eller av bolagsstämman. Styrelsen

följer av andra stycket. får även utse vice

Styrelsen får även utse ordförande. Vid lika

vice ordförande. Vid lika röstetal avgörs valet

röstetal avgörs valet genom lottning.

genom lottning.

Verkställande direktör Verkställande direktör

eller annan anställd i eller annan anställd i

banken får inte vara banken får inte vara

ordförande eller vice ordförande eller vice

ordförande. Valet av ordförande.

ordförande skall utan

dröjsmål underställas

regeringen för

godkännande. Regeringen

skall godkänna valet, om

den valde kan förväntas

verka för att såväl

bankens som samhällets

intressen beaktas i

verksamheten. Om valet inte

godkänns skall regeringen i

stället utse en annan

ledamot av styrelsen till

ordförande. Regeringens

godkännande enligt andra

stycket gäller tills

vidare. Vid omval av en

ordförande som tidigare har

godkänts av regeringen

krävs inte ny

underställning. Regeringen

får återkalla sitt

godkännande, om

ordföranden inte längre

uppfyller de villkor för

godkännande som anges i

andra stycket. Om regeringen

har utsett ordföranden

får uppdraget återkallas

när som helst. Om ett

godkännande har

återkallats skall

bestämmelserna i första

stycket tillämpas. Detsamma

gäller om ett uppdrag har

återkallats eller av annat

skäl upphört. Intill

dess att valet av

ordförande har prövats

av regeringen, skall den

enligt första stycket

utsedde ledamoten vara

ordförande.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1991.

3. Information om regler för återbetalning av hypotekslån

(mom.4)

Hadar Cars (fp), Per-Ola Eriksson (c), Gudrun Norberg (fp) och

Kjell Ericsson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s.6 som

börjar med "Utskottet -- som" och slutar med "i ämnet" bort ha

följande lydelse:

Utskottet vill understryka vikten av att hypoteksinstituten

lämnar sina låntagare fullgod skriftlig information om sådana

villkor som berörs i motion 1989/90:N295 (fp). Bankinspektionen

bör av regeringen anmodas att uppmärksamma denna sak i sitt

utredningsarbete. Därmed kan syftet med motionen bli

tillgodosett.

dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande

lydelse:

4. beträffande information om regler för återbetalning av

hypotekslån

att riksdagen med anledning av motion 1989/90:N295 som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

4. Kvittens vid deponering i servicebox (mom.5)

Hadar Cars (fp) och Gudrun Norberg (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som börjar på

s.6 med "Utskottet avstår" och slutar på s.7 med "av

motionen" bort ha följande lydelse:

Vad nu sagts talar enligt utskottets mening för att riksdagen

bör anmoda regeringen att ta ett sådant initiativ som föreslås i

motion 1989/90:N231 (fp). Det måste anses vara en uppgift för

bankinspektionen att medverka till ökad säkerhet i

bankverksamheten även när det gäller den typ av transaktioner

som nu är i fråga.

dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande

lydelse:

5. beträffande kvittens vid deponering i servicebox

att riksdagen med bifall till motion 1989/90:N231 som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

Innehåll

Ärendet1

Sammanfattning1

Motionerna1

Pågående utredning2

Utskottet3

Verksamhetsregler för banker och försäkringsbolag3

Statligt inflytande i affärsbankernas styrelser4

Information om regler för återbetalning av hypotekslån5

Kvittens vid deponering i servicebox6

Hemställan7

Reservationer

1. Offentliga ledamöter i affärsbankernas styrelser (m, fp)7

2. Val av styrelseordförande i affärsbank (m, fp, c)8

3. Information om regler för återbetalning av hypotekslån

(fp,c)10

4. Kvittens vid deponering i servicebox (fp)10