Bet. 1990/91:NU24

Näringsutskottets betänkande

1990/91:NU24

Vissa anslag inom industridepartementets område

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

1990/91

NU24

Ärendet

I detta betänkande behandlas

dels proposition 1990/91:100 bilaga 14 littera A (industridepartementet

m.m.), littera B (industri m.m.) punkterna 3--5 och 8, littera C

(exportkrediter m.m.), littera

E (statsägda företag m.m.) och littera F (teknisk utveckling m.m.) punkterna 3,

5, 6, 8--14 och 18--20,

dels elva motionsyrkanden med anknytning till de berörda anslagen.

Beträffande flera av de anslag under industridepartementets huvudtitel som

faller inom näringsutskottets beredningsområde har regeringen framfört sina

förslag i särskilda propositioner, nämligen proposition 1990/91:87 om

näringspolitik för tillväxt och proposition 1990/91:88 om energipolitiken.

Dessa kommer utskottet att ta upp senare (1990/91:NU35, 1990/91:NU40).

Utskottet behandlar vidare förslag om anslag avseende tekoindustri och

mineralförsörjning i särskilda betänkanden (1990/91:NU25, 1990/91:NU23).

Sammanfattning

Utskottet tillstyrker regeringens förslag på samtliga punkter. Alla

motionsyrkanden avstyrks. De flesta av dem följs upp i reservationer. Av dessa

går fyra ut på slopande av vissa anslag, nämligen till industridesign (fp) och

till verkstadsteknisk utveckling (m, fp), till ersättning för extra kostnader

för förmånlig kreditgivning till u-länder (m) och till europeiskt rymdsamarbete

(mp). I fråga om nationell rymdverksamhet finns reservationer dels för ett

större anslag (c), dels för en översyn av förutsättningarna för

småsatellitprogrammet (m, fp). Vidare förordas (mp) att anslagen till

industridepartementet skall minskas och att programrådet för forskning för ett

avfallssnålt samhälle skall, med ökade ekonomiska resurser, byta namn till

delegationen för ekologisk teknik.

Propositionen

I proposition 1990/91:100 bilaga 14 (industridepartementet) framlägger

regeringen -- efter föredragning av industriminister Rune Molin -- förslag om

anslag m.m. under tolfte huvudtiteln för budgetåret 1990/91. Under här angivna

punkter föreslås följande:

A 1. Industridepartementet (s. 37)

att riksdagen till Industridepartementet för budgetåret 1991/92 anvisar ett

förslagsanslag på 48000000 kr.

A 2. Industriråd/industriattaché (s. 37)

att riksdagen till Industriråd/industriattaché för budgetåret 1991/92 anvisar

ett förslagsanslag på 1045000 kr.

A 3. Utredningar m.m. (s. 38)

att riksdagen till Utredningar m.m. för budgetåret 1991/92 anvisar ett

reservationsanslag på 16615000 kr.

A 4. Bidrag till FNs organ för industriell utveckling

att riksdagen till Bidrag till FNs organ för industriell utveckling för

budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 6720000 kr.

B 3. Sprängämnesinspektionen (s. 39--43)

att riksdagen

1. godkänner att omfattningen av och den huvudsakliga inriktningen för

verksamheten inom sprängämnesinspektionens ansvarsområde skall vara i enlighet

med vad föredragande statsrådet förordat i avsnittet Förslag,

2. till Sprängämnesinspektionen för budgetåret 1991/92 anvisar ett

förslagsanslag på 1000 kr.

B 4. Åtgärder för att främja industridesign (s. 44)

att riksdagen till Åtgärder för att främja industridesign för budgetåret

1991/92 anvisar ett reservationsanslag på 5200000 kr.

B 5. Främjande av hemslöjden (s. 44--46)

att riksdagen till Främjande av hemslöjden för budgetåret 1991/92 anvisar ett

förslagsanslag på 5590000 kr.

B 8. Täckande av förluster vid viss garantigivning, m.m. (s. 58)

att riksdagen till Täckande av förluster vid viss garantigivning, m.m. för

budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 10000000 kr.

C 1. Kostnader för statsstödd exportkreditgivning genom AB Svensk

Exportkredit (s. 60 f.)

att riksdagen till Kostnader för statsstödd exportkreditgivning genom AB

Svensk Exportkredit för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 1000

kr.

C 2. Kostnader för statsstödd exportkreditgivning avseende export av fartyg

m.m. (s. 62)

att riksdagen till Kostnader för statsstödd exportkreditgivning avseende

export av fartyg m.m. för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på

1000 kr.

C 3. Ersättning för extra kostnader för förmånlig kreditgivning till

u-länder (s. 62)

att riksdagen till Ersättning för extra kostnader för förmånlig kreditgivning

till u-länder för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 80000000

kr.

E 1. Ränta och amortering på statens skuld till SSAB Svenskt Stål AB (s.

78)

att riksdagen till Ränta och amortering på statens skuld till SSAB Svenskt

Stål AB för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 31238000 kr.

E 2. Räntestöd m.m. till varvsindustrin (s. 78 f.)

att riksdagen till Räntestöd m.m. till varvsindustrin för budgetåret 1991/92

anvisar ett förslagsanslag på 130000000 kr.

E 3. Infriande av pensionsgaranti för FFV AB (s. 79)

att riksdagen till Infriande av pensionsgaranti för FFV AB för budgetåret

1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 1000 kr.

F 3. Bidrag till Stiftelsen Sveriges teknisk-vetenskapliga attaché

verksamhet (s. 81--83)

att riksdagen till Bidrag till Stiftelsen Sveriges teknisk-vetenskapliga

attachéverksamhet för budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag på

34261000 kr.

F 5. Europeiskt rymdsamarbete, m.m. (s. 83 f.)

att riksdagen

1. bemyndigar regeringen att under budgetåret 1991/92 ikläda staten nya

förpliktelser inom europeiskt rymdsamarbete på högst 141 000 000 kr.,

2. till Europeiskt rymdsamarbete m.m. för budgetåret 1991/92 anvisar ett

förslagsanslag på 406098000 kr.

F 6. Nationell rymdverksamhet (s. 84 f.)

att riksdagen

1. bemyndigar regeringen att under budgetåret 1991/92 ikläda staten nya

förpliktelser på det nationella rymdområdet med 90000000 kr.,

2. till Nationell rymdverksamhet för budgetåret 1991/92 anvisar ett

reservationsanslag på 56742000 kr.

F 8. Statens provningsanstalt: Uppdragsverksamhet (s. 85--87)

att riksdagen till Statens provningsanstalt: Uppdragsverksamhet för

budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 1000 kr.

F 9. Bidrag till statens provningsanstalt (s. 87--89)

att riksdagen till Bidrag till statens provningsanstalt för budgetåret

1991/92 anvisar ett reservationsanslag på 48295000 kr.

F 10. Styrelsen för teknisk ackreditering: Myndighetsverksamhet (s. 89

f.)

att riksdagen till Styrelsen för teknisk ackreditering: Myndighetsverksamhet

för budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag på 1000 kr.

F 11. Styrelsen för teknisk ackreditering: Bidrag till

riksmätplatsverksamhet (s. 91 f.)

att riksdagen till Styrelsen för teknisk ackreditering: Bidrag till

riksmätplatsverksamhet för budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag på

8776000 kr.

F 12. Bidrag till vissa internationella organisationer

(s. 92)

att riksdagen till Bidrag till vissa internationella organisationer för

budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 4272000 kr.

F 13. Bidrag till Ingenjörsvetenskapsakademien (s. 92 f.)

att riksdagen till Bidrag till Ingenjörsvetenskapsakademien för budgetåret

1991/92 anvisar ett anslag på 6750000 kr.

F 14. Bidrag till Standardiseringskommissionen (s. 93 f.)

att riksdagen till Bidrag till Standardiseringskommissionen för budgetåret

1991/92 anvisar ett anslag på 41 184 000 kr.

F 18. Industriell utveckling m.m. inom verkstadsteknikområdet (s. 99 f.)

att riksdagen till Industriell utveckling m.m. inom verkstadsteknikområdet

för budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag på 50000000 kr.

F 19. Materialteknisk forskning (s. 100 f.)

att riksdagen till Materialteknisk forskning för budgetåret 1991/92 anvisar

ett reservationsanslag på 26200000 kr.

F 20. Forskning för ett avfallssnålt samhälle: Miljöanpassad

produktutveckling (s. 101)

att riksdagen till Forskning för ett avfallssnålt samhälle: Miljöanpassad

produktutveckling för budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag på

16610000 kr.

Motionerna

De motioner som behandlas här är följande:

1990/91:N225 av Olof Johansson m.fl. (c) vari -- med motivering i motion

1990/91:A208 -- yrkas att riksdagen

till F 6, Nationell rymdverksamhet (prop. 1990/91:100, bil. 14) för budgetåret

1991/92 anvisar 10000000 kr. utöver vad regeringen har föreslagit eller

således 66742000 kr.,

1990/91:N240 av Britta Bjelle (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening

ger regeringen till känna vad i motionen anförts om den nationella

rymdverksamheten.

1990/91:N253 av Per Westerberg m.fl. (m) såvitt gäller yrkandena att

riksdagen

7. avslår regeringens förslag att under industridepartementets huvudtitel

till C 3 Ersättning för extra kostnader för förmånlig kreditgivning till

u-länder, för budgetåret 1991/92 anvisa ett förslagsanslag av 80 000 000 kr.,

8. bemyndigar regeringen att under budgetåret 1991/92 använda medel från

reservationsanslaget C 2 Utvecklingssamarbete genom SIDA under

utrikesdepartementets huvudtitel i enlighet med vad som anförts i motionen,

1990/91:N278 av Bruno Poromaa m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin

mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om tillkomsten av en ny

hangar i Kiruna för ozonforskningsflygplan.

1990/91:N298 av Hadar Cars m.fl. (fp) såvitt gäller yrkandena att riksdagen

3. till Industriell utveckling m.m. inom verkstadsteknikområdet anslår 50

milj.kr. mindre än vad regeringen föreslagit eller således 0 kr.,

4. till Åtgärder för att främja industridesign anslår 5,2 milj.kr. mindre än

vad regeringen föreslagit eller således 0 kr.,

1990/91:N317 av Inger Schörling m.fl. (mp) såvitt gäller yrkandena att

riksdagen

3. beslutar att anslagen A 1--A 3 minskas med sammanlagt 5 milj.kr. i

enlighet med vad som anförts i motionen,

8. slopar anslaget F 5,

9. som sin mening ger regeringen till känna att programrådet för ett

avfallssnålt samhälle skall ombildas till "Delegationen för ekologisk teknik",

10. beslutar att anslaget F 20 skall ökas med 25 milj.kr. i enlighet med vad

som anförts i motionen.

Utskottet

Industridepartementet m.m.

Under rubriken Industridepartementet m.m. tas fyra anslag upp. Regeringens

förslag innebär att 48 milj. kr. skall anvisas till industridepartementet för

dess förvaltningskostnader, 1 milj.kr. till anslaget

industriråd/industriattaché, 16,6 milj.kr. till utredningar m.m. och 6,7

milj.kr. till FNs organ för industriell utveckling.

Beträffande de tre förstnämnda anslagspunkterna finns ett motionsyrkande av

miljöpartiet de gröna. I motion 1990/91:N317 föreslås att dessa anslag skall

minskas med 5 milj.kr. från den av regeringen föreslagna anslagssumman 65,7

milj.kr. till 60,7 milj.kr. (I motionen anges felaktigt att anslaget efter den

av motionärerna föreslagna minskningen skulle uppgå till 65,7 milj.kr.)

Motionärerna hänvisar till att den bolagisering och privatisering av statliga

företag som har genomförts borde minska arbetsmängden på departementet.

Enligt vad utskottet har erfarit har antalet tjänstemän vid den enhet inom

industridepartementet som har handlagt frågor om statliga företag under en

följd av år reducerats i takt med den minskande arbetsmängden. Enheten har nu

upphört. Inom industridepartementet finns det för närvarande en handläggare som

har hand om frågor rörande statliga företag. Besparingen till följd av att

enheten har lagts ned uppgår enligt vad utskottet erfarit till två tjänster,

motsvarande en årskostnad av drygt 1/2 milj.kr.

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motion 1990/91:N317 (mp)

i berörd del.

Industri m.m.

Fyra anslag under rubriken Industri m.m. tas upp här, nämligen till

sprängämnesinspektionen, till åtgärder för att främja industridesign, till

främjande av hemslöjden och till täckande av förluster vid viss garantigivning

m.m. Ett motionsyrkande föreligger avseende anslaget till industridesign.

Beträffande sprängämnesinspektionen lämnas i propositionen ett förslag

beträffande verksamhetens omfattning och huvudsakliga inriktning för den

kommande treårsperioden. Enligt detta skall fortsatt hög prioritet ges åt

arbetet med en modernisering och förenkling av inspektionens regelverk, åt

utbildning av och stöd till de lokala myndigheterna i deras tillsynsarbete och

åt medverkan i det europeiska standardiseringsarbetet. Ett mål för regelarbetet

skall vara att översynen skall klaras av inom fem år. Tillsynen skall i ökad

utsträckning ske i form av systemtillsyn, och verksamheten med oanmälda

inspektioner skall ökas. Resultatbudgetramen för treårsperioden 1991/92--

1993/94 beräknas till 40,5 milj.kr., varav 13,6 milj.kr. för budgetåret

1991/92. Inspektionens verksamhet är avgiftsfinansierad.

Utskottet har inget att erinra mot vad regeringen har anfört beträffande

omfattningen och inriktningen av verksamheten vid sprängämnesinspektionen. Det

formella anslaget på 1000 kr. tillstyrks av utskottet.

För främjande av hemslöjden föreslår regeringen att 5,6 milj.kr. anvisas,

vilket utskottet tillstyrker. I propositionen meddelas att en särskild utredare

(I 1990:04) har tillkallats med uppdrag att göra en utvärdering av verksamheten

vid nämnden för hemslöjdsfrågor. Våren 1989 uttalade riksdagen på utskottets

initiativ (prop. 1988/89:100 bil. 14, 1988/89:NU22) att verksamheten vid

nämnden borde utvärderas, bl.a. i fråga om gränsdragningen mellan nämndens

verksamhet och den som bedrivs av Svenska hemslöjdsföreningarnas riksförbund

(SHR). I förra årets budgetproposition anmälde regeringen att den ville avvakta

de då pågående diskussionerna om etableringen av ett nationellt

samverkansbolag. Ett sådant bolag, Svensk Slöjd AB, bildades hösten 1990. Den

särskilde utredaren, f.d. generaldirektören Erik Pettersson, skall enligt sina

direktiv (dir. 1990:76) redovisa sitt uppdrag senast den 15 juni 1991.

För täckande av förluster vid viss garantigivning m.m. föreslår

regeringen 10 milj.kr. Utskottet tillstyrker detta.

Beträffande anslaget till åtgärder för att främja industridesign föreslår

regeringen att 5,2 milj.kr. anvisas. Från anslaget utgår bidrag till Stiftelsen

Svensk industridesign -- som bildades år 1988 av statens industriverk (SIND),

Ingenjörsvetenskapsakademien och Föreningen Svensk form -- och medel för

designstöd till enskilda företag. Stiftelsens ändamål är att bedriva och främja

forskning och utveckling inom industridesignområdet samt verka för den

praktiska användningen av god design genom utbildning, rådgivning och

information till gagn för näringslivet och samhället i övrigt.

Riksdagen bör inte anvisa några medel till industridesign, anförs det i

motion 1990/91:N298 (fp). God industridesign är visserligen viktig för Sveriges

export och industri, men frågor om industridesign skulle, menar motionärerna,

hanteras effektivare om de sköttes av sådana organisationer som även i andra

frågor arbetar för att främja industrin och exporten. Som exempel nämns i

motionen industrins egna organisationer och Sveriges Exportråd.

Riksdagen ställde sig våren 1990 bakom regeringens bedömningar och förslag i

den näringspolitiska propositionen (prop. 1989/90:88) avseende området design,

vilka enhälligt hade tillstyrkts av näringsutskottet (1989/90:NU30 s. 52). I

propositionen sades att design är av stor betydelse och kommer att bli ett allt

viktigare medel för att stärka konkurrenskraften i svensk industri, i synnerhet

hos de små och medelstora företagen. Riksdagen anslog till ändamålet 5 milj.kr.

för budgetåret 1990/91 och medgav att sammanlagt 10 milj.kr. skulle få användas

under budgetåren 1991/92 och 1992/93.

Stiftelsen Svensk industridesigns verksamhet är fördelad på tre

programområden: kontakt och rådgivning, utställningar och programverksamhet

samt kunskap och kompetens. Verksamheten bedrivs i nära samarbete med

näringslivsintressenter, universitet och högskolor. Enligt vad utskottet har

erfarit pågår det arbete för att bilda en intressentförening för stiftelsen med

representanter för näringslivet och med uppgift att på olika sätt bidra med

stöd för verksamheten.

Näringslivets intresse för frågorna kommer sålunda till tydligt uttryck.

Utskottet ser ingen anledning för riksdagen att nu göra något annat

ställningstagande än förra året beträffande betydelsen av industridesign och

behovet av åtgärder för att stödja denna. Med det anförda tillstyrker utskottet

det av regeringen föreslagna anslaget och avstyrker motion 1990/91:N298 (fp) i

motsvarande del.

Exportkrediter m.m.

Under rubriken Exportkrediter m.m. förekommer tre anslag avsedda att täcka

statens kostnader för statsstödda exportkrediter. I motion 1990/91:N253 (m)

finns yrkanden med anknytning till ett av dessa anslag.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag att formella anslag på 1000 kr.

skall anvisas dels till kostnader för statsstödd exportkreditgivning genom AB

Svensk Exportkredit, dels till kostnader för statsstödd exportkreditgivning

avseende export av fartyg m.m.

Under anslaget Ersättning för extra kostnader för förmånlig kreditgivning

till u-länder redovisas extra kostnader som har uppkommit för vissa äldre

förmånliga krediter till u-länderna. Anslaget belastas endast av kostnader för

åtaganden som har gjorts intill utgången av år 1984. Kostnaderna beräknas till

80 milj.kr. för budgetåret 1991/92.

I motion 1990/91:N253 (m) yrkas avslag på regeringens förslag. Motionärerna

anser att kostnader för förmånlig kreditgivning till utvecklingsländer bör

belasta biståndsanslagen. Detta sker redan för verksamhet som nu påbörjas. Även

kvarvarande kostnader för tidigare påbörjad kreditgivning bör, enligt

motionärerna, finansieras på detta sätt. I konsekvens härmed begärs i motionen

att regeringen skall bemyndigas att för ändamålet använda medel från anslaget

Utvecklingssamarbete genom SIDA (C 2) under utrikesdepartementets huvudtitel.

Riksdagen har under en följd av år avslagit motionsyrkanden från moderata

samlingspartiets sida av samma innebörd som de nu aktuella. Vid den senaste

behandlingen (1989/90:NU28) hänvisade utskottet till vad det tidigare hade

sagt. Utskottet såg ingen anledning för riksdagen att ändra ordningen för

täckande av de aktuella kostnaderna, som hänför sig till tidigare kreditbeslut.

De beräknade kostnaderna för gåvoelementet i u-landskrediterna har, påpekade

utskottet, avräknats mot ramen för u-landsbiståndet i samband med

kreditbeslutet.

Utskottet upprepar åter sina tidigare uttalanden i ämnet och avstyrker därmed

motion 1990/91:N253 (m) i berörda delar. Regeringens förslag tillstyrks av

utskottet.

Statsägda företag m.m.

De flesta statsägda företagen är aktiebolag och finansieras inte över

statsbudgeten. Under rubriken Statsägda företag m.m. lämnar regeringen förslag

avseende SSAB Svenskt Stål AB, räntestöd till varvsindustrin, infriande av

pensionsgaranti för FFV AB samt AB Göta kanalbolag. Inga motioner har väckts

med anledning av dessa förslag.

Staten skall under en tolvårsperiod fram till år 1991 avbetala en skuld till

SSAB Svenskt Stål AB, enligt ett skuldebrev som utfärdades i samband med

att företaget bildades. Utskottet tillstyrker att 31,2 milj.kr. anvisas för

nästa budgetår för ränta och amortering på statens skuld.

Anslaget Räntestöd m.m. till varvsindustrin, över vilket såväl räntestöd

som kontantstöd till svensk varvsindustri finansieras, föreslås föras upp med

130 milj.kr. Utskottet tillstyrker detta.

Riksdagen beslöt våren 1990 (prop. 1989/90:88, 1989/90:NU35) att bemyndiga

regeringen att ombilda affärsverket FFV till aktiebolag. I samband därmed

beslöt riksdagen också att utställa en garanti för FFV ABs

pensionsåtaganden. Detta innebär att staten påtar sig FFV ABs

pensionsförpliktelser intill ett belopp av 1112 milj.kr. Garantin kommer att

infrias successivt och belasta budgeten i takt med att pensioner betalas ut

från staten till pensionärer med pensionsrätt från affärsverket FFV. Det är

inte nu möjligt att precisera belastningen på anslaget för nästa budgetår,

varför regeringen föreslår att anslaget förs upp med ett formellt belopp på

1000 kr. Utskottet tillstyrker detta.

Innebörden av den sista punkten under rubriken Statsägda företag m.m. är att

anslaget till upprustning och driftbidrag till AB Göta kanalbolag skall

upphöra. I propositionen hänvisas till regeringens skrivelse 1990/91:50 till

riksdagen, där en minskning av utgifterna inom industridepartementets område

föreslogs. Enligt regeringen bör 15,6 milj.kr. av denna minskning tas från

anslaget till AB Göta kanalbolag. Utskottet har inget att erinra mot detta.

Teknisk utveckling m.m.

Under rubriken Teknisk utveckling m.m. behandlas 13 anslag. Några av dessa

berörs i fem motioner. Fyra motionsyrkanden avser rymdverksamheten, ett det

verkstadstekniska utvecklingsprogrammet och två anslaget till forskning för ett

avfallssnålt samhälle.

Rymdverksamhet

De nu gällande riktlinjerna för den svenska rymdpolitiken fastlades våren

1990 (prop. 1989/90:90, 1989/90:NU40). Därvid angavs också en treårsram för

rymdverksamheten. Tyngdpunkten i det svenska rymdprogrammet har lagts på

europeiskt samarbete.

Regeringen föreslår under punkten Europeiskt rymdsamarbete m.m. att

riksdagen skall bemyndiga regeringen att under budgetåret 1991/92 ikläda staten

nya förpliktelser inom europeiskt rymdsamarbete på högst 141 milj.kr. och att

riksdagen skall anvisa ett anslag på 406,1 milj.kr.

I motion 1990/91:N317 (mp) yrkas avslag på regeringens förslag. Det finns

ingen anledning för samhället att finansiera all slags teknisk utveckling,

säger motionärerna. De föreslår att bidraget till europeiskt rymdsamarbete helt

skall upphöra.

Riksdagen avslog våren 1990 ett motsvarande motionsyrkande från miljöpartiet

(1989/90:NU40). Utskottet anslöt sig till de bedömningar om det europeiska

rymdsamarbetet som gjordes i den då framlagda forskningspolitiska propositionen

(prop. 1989/90:90). Miljöpartiets företrädare reserverade sig och hävdade att

de aktuella resurserna i stället borde avsättas för åtgärder på det sociala

området och åtgärder för att rädda livsmiljön.

Utskottet anser att rymdverksamheten spelar en viktig industripolitisk roll.

Den främjar högteknologisk forskning och utveckling och ger en kompetenshöjning

av betydelse utanför den egentliga rymdverksamheten. Den ger även värdefulla

erfarenheter av kvalificerat, systeminriktat europeiskt utvecklingsarbete. Mot

denna bakgrund tillstyrker utskottet det aktuella anslaget och den aktuella

bemyndiganderamen för europeiskt rymdsamarbete. Härav följer att motion

1990/91:N317 (mp) avstyrks i berörd del.

För den nationella rymdverksamheten föreslår regeringen ett anslag på

56,7 milj.kr. för nästa budgetår. Statens delegation för rymdverksamhet (DFR)

har i sin anslagsframställning begärt att 66,7 milj.kr. skall anvisas. DFR

hänvisar bl.a. till förberedelser för ett nytt vetenskapligt satellitprojekt.

Detta arbete riktar sig i väsentliga delar till mindre företag inom

rymdverksamheten och syftar till att bredda basen för högteknologiskt

industriarbete.

I motion 1990/91:N225 (c) begärs att anslaget till den nationella

rymdverksamheten skall ökas med 10 milj.kr. till 66,7 milj.kr. Teknisk

forskning och utveckling har stor betydelse för förnyelse inom industrin, sägs

det i motionen. Syftet med teknikpolitiken måste vara att utveckla de branscher

som kan ge både en ökad kompetens och en bättre internationell konkurrenskraft.

I motionen hänvisas till att DFR förbereder ett nytt vetenskapligt

satellitprojekt, som i väsentliga delar är inriktat på mindre företag inom

rymdverksamheten. Centerpartiet anser att satsningar av detta slag är

värdefulla, inte minst för småföretag, och förordar därför högre anslag till

verksamheten.

Även i motion 1990/91:N240 (fp) tas frågan om det av DFR planerade

småsatellitprogrammet upp. Eftersom småsatellitprogrammet kan sägas vara den

svenska rymdverksamhetens flaggskepp och profilgivare, medför, enligt

motionären, den av regeringen förordade nedskärningen av DFRs anslagsförslag

mycket betydande och långsiktiga skadeverkningar för hela den svenska

rymdverksamheten, inte minst i Kirunaområdet. Förutsättningarna för

verksamheten borde därför omedelbart ses över i syfte att de ambitioner som

statsmakterna har haft med programmet skall tryggas.

I regleringsbrevet budgetåret 1990/91 för anslaget Nationell rymdverksamhet

(F6) har 12 milj.kr. tagits upp under rubriken Till regeringens förfogande.

Medlen är avsedda för komplettering av utvecklingsarbetet inom rymd- och

fjärranalysområdet och syftar bl.a. till att stimulera en breddning av svensk

rymdindustri, med avseende på såväl kompetensområden som antalet verksamma

företag. DFR har genom regleringsbrevet ålagts att till regeringen inkomma med

förslag till program för medlens användning. I en skrivelse till regeringen i

november 1990 framlade DFR ett sådant förslag. Regeringen beslutade i januari i

år att 12 milj.kr. skulle betalas ut till DFR för budgetåret 1990/91. Dessa

medel kan disponeras även nästa budgetår.

Enligt vad utskottet har erfarit bedömer DFR att det planerade nya

vetenskapliga satellitprojektet ryms inom de ramar som föreslås för budgetåret

1991/92. Under hösten 1991 kommer regeringen att ta ställning till hur stort

anslaget bör vara fortsättningsvis, dvs. fr.o.m. budgetåret 1992/93.

Utskottet anser, i likhet med vad som anförs i motionerna 1990/91:N225 (c)

och 1990/91:N240 (fp), att den verksamhet som DFR bedriver på

småsatellitområdet är av stor vikt för den tekniska utvecklingen för små och

medelstora företag. Mot bakgrund av att det av DFR planerade nya vetenskapliga

satellitprojektet beräknas rymmas inom den föreslagna anslagsramen för nästa

budgetår anser utskottet att riksdagen inte nu bör vidta någon åtgärd. Frågan

kommer att tas upp till förnyad behandling i höstens budgetarbete inom

regeringskansliet. Utskottet tillstyrker därmed propositionen i här aktuell del

och avstyrker motionerna 1990/91:N225 (c) och 1990/91:N240 (fp) i motsvarande

delar.

Riksdagen bör göra ett uttalande till regeringen om att det krävs skyndsamma

åtgärder för att påskynda tillkomsten av en hangar för ozonforskningsflygplan

i Kiruna, anförs det i motion 1990/91:N278 (s). Motionärerna hänvisar till

att det bland forskare vid många tillfällen har framkommit en önskan om att

göra Kiruna till Europas ozonforskningscentrum. Kiruna intar i dag den

ställningen, tack vare rymdbasen Esrange, men saknar en viktig förutsättning,

nämligen en hangar för de flygplan med mätutrustning som deltar i

ozonkampanjerna. Andöya raketskjutfält i Norge är, enligt motionärerna, en

allvarlig konkurrent till Kiruna om denna verksamhet.

Enligt vad utskottet erfarit har Kiruna kommun gjort en framställning till

regeringen om bidrag till en hangar på Kiruna flygplats avsedd primärt för

ozonforskningsflygplan. Investeringen är kalkylerad till 52 milj.kr., varav 24

milj.kr. avses finansieras genom lokala kommunala arbetsmarknadsmedel,

sysselsättningsskapande åtgärder genom länsarbetsnämnden och ett kommunalt lån.

Resterande 28 milj.kr. anhåller Kiruna kommun att regeringen skall ställa till

förfogande. Ärendet bereds för närvarande, och regeringen beräknas fatta beslut

inom den närmaste tiden. Utskottet vill i detta sammanhang framhålla att

utskottet ser positivt på att Kiruna skulle kunna utvecklas till ett

ozonforskningscentrum för Europa.

Eftersom frågan om en ny hangar i Kiruna är föremål för beredning inom

regeringskansliet bör riksdagen enligt utskottets mening inte nu ta något

initiativ i saken. Motion 1990/91:N278 (s) avstyrks således.

Industriell utveckling m.m. inom verkstadsteknikområdet

I den näringspolitiska propositionen våren 1990 (prop. 1989/90:88)

presenterades ett treårigt program för verkstadsteknisk utvecklingsverksamhet.

Syftet med programmet är att bidra till att förbättra de små och medelstora

verkstadsföretagens konkurrensförmåga och produktivitet genom utnyttjande av ny

teknik och nya material i produkter och produktionsprocesser. Programmet är

främst avsett för företag vilka arbetar som underleverantörer. Programmet

finansieras av staten med 50 milj.kr. per år.

I motion 1990/91:298 (fp) yrkas avslag på regeringens förslag; inga medel

bör anslås till den verkstadstekniska utvecklingsverksamheten. Motionärerna

hänvisar till folkpartiet liberalernas principiella ståndpunkt att

näringspolitiken skall föras med generella medel och att selektiva åtgärder

riktade mot en viss bransch, ett visst företag eller ett visst geografiskt

område bör undvikas. Programmet för verkstadsindustrin är, enligt motionärerna,

en ny form av riktat branschstöd och bör således avvisas.

Riksdagen ställde sig våren 1990 bakom regeringens förslag om ett särskilt

treårigt program för verkstadsteknisk utveckling (1989/90:NU30 s. 62).

Samtidigt avslogs ett motionsyrkande från folkpartiet liknande det här

aktuella. Utskottet anförde att det är väsentligt att verkstadsföretagen, av

vilka flertalet är små och medelstora företag, inför de strukturförändringar

som kan väntas stärks genom insatser särskilt för underleverantörer.

Folkpartiets företrädare reserverade sig mot beslutet.

För att hantera stödet till den verkstadstekniska utvecklingsverksamheten har

det bildats en liten myndighet, delegationen för verkstadsteknisk utveckling

(VT-delegationen). VT-delegationens uppgifter, sammansättning, organisation

m.m. regleras genom en instruktion som regeringen har utfärdat (SFS 1990:805).

Delegationens beslutande funktion utgörs av elva personer. Ett kansli på två

personer och en deltidsarbetande ordförande sköter den praktiska hanteringen av

programmet.

Enligt vad utskottet erfarit från VT-delegationens ordförande,

förbundssekreterare Arne Angelöf, går merparten av medlen till riktade projekt

som produktutveckling, införande av ny tillverkningsmetod eller

informationsteknik, ökning av konstruktionskapacitet eller materialkompetens

och införande av kvalitetssäkring. Huvuddelen av insatserna rör

underleverantörer till bilindustrin. Inriktningen är att främja

systemlösningar. Man är inom delegationen mycket noga med att satsningarna

skall vara marknadsmässigt bärkraftiga och att andra hänsyn, t.ex.

regionalpolitiska, inte får påverka besluten. VT-delegationens avsikt är att så

långt möjligt medverka till utveckling av bransch- och företagsstrukturer där

företagens tekniska styrka kommer till sin rätt. Före den 1 september i år

skall VT-delegationen redovisa en utvärdering av den verksamhet som hittills

bedrivits.

Utskottet ser ingen anledning för riksdagen att ändra sitt ställningstagande

från förra våren beträffande programmet för verkstadsteknisk

utvecklingsverksamhet. Propositionens anslagsförslag tillstyrks således, och

motion 1990/91:N298 (fp) avstyrks i motsvarande del. Utskottet anser att den

uppläggning och inriktning av VT-delegationens verksamhet som ovan har

redovisats stämmer väl överens med de intentioner som fanns när riksdagen

beslöt om programmets inrättande.

Forskning för ett avfallssnålt samhälle

I den forskningspolitiska propositionen våren 1990 (prop. 1989/90:90)

presenterades ett för industri- och miljödepartementen gemensamt treårigt

program för forskning för ett avfallssnålt samhälle. Industridepartementets del

rör produktutveckling och miljödepartementets del avfallshantering. Programmet

finansieras under treårsperioden med 51 milj.kr. från industridepartementet och

37 milj.kr. från miljödepartementet. För nästa budgetår föreslås ett anslag på

16,6 milj.kr. under industridepartementets huvudtitel. För att hantera stödet

har det bildats en liten myndighet, programrådet för forskning för ett

avfallssnålt samhälle.

Anslaget skall ökas med 25 milj.kr., begärs det i motion 1990/91:N317 (mp).

Vidare föreslås i motionen att inriktningen av programmet ändras till att avse

all ekologisk teknik och att myndighetens namn ändras till "delegationen för

ekologisk teknik".

Riksdagen ställde sig våren 1990 bakom regeringens förslag till forskning för

ett avfallssnålt samhälle (1989/90:NU40). Samtidigt avstyrktes motionsyrkanden

från miljöpartiet liknande de här aktuella. Miljöpartiets företrädare

reserverade sig mot beslutet.

Enligt instruktionen (SFS 1990:96) för programrådet för forskning för ett

avfallssnålt samhälle är syftet med programmet att utveckla teknik och

styrmedel som leder till miljöanpassade produkter och därmed minskad mängd och

farlighet beträffande avfall. Programmet omfattar även utveckling av ny teknik

och nya metoder för hantering av existerande avfall. Programrådet består av sex

ledamöter. En av dessa är docent inom ämnesområdet systemekologi. Enligt vad

utskottet erfarit kommer frågan om ekologisk teknik att bli ett prioriterat

område för programrådet.

Med hänvisning till det anförda tillstyrker utskottet propositionens

anslagsförslag och avstyrker motion 1990/91:N317 (mp) i här aktuella delar.

Övriga anslag till teknisk utveckling m.m.

De återstående punkter under rubriken Teknisk utveckling m.m. som behandlas i

detta betänkande har inte föranlett några motionsyrkanden. Efter att ha

redogjort för regeringens förslag tar utskottet ställning till dessa i ett

sammanhang.

För bidrag till Stiftelsen Sveriges teknisk-vetenskapliga

attachéverksamhet föreslår regeringen ett anslag på 34,3 milj.kr.

Inriktningen och omfattningen av verksamheten under treårsperioden

1989/90--1991/92 vid statens provningsanstalt fastställdes av riksdagen

våren 1989 (prop. 1988/89:100 bilaga 14, 1988/89:NU22). För budgetåret 1991/92

föreslår regeringen ett formellt anslag på 1000 kr. för uppdragsverksamheten

och ett anslag på 48,3 milj.kr. för myndighetsverksamheten.

Myndighetsverksamheten vid styrelsen för teknisk ackreditering

finansieras genom en omsättningsavgift från riksprovplatserna som tillförs

anslaget. Anslaget förs därför upp med ett formellt belopp på 1 000 kr.

Riksmätplatsernas verksamhet finansieras genom bidragsanslaget, genom

kalibreringsintäkter hos riksmätplatserna samt genom riksmätplatsernas egna

bidrag. Bidragsanslaget föreslås föras upp med 8,8 milj.kr.

För anslaget Bidrag till vissa internationella organisationer föreslår

regeringen 4,3 milj.kr. Anslaget Bidrag till Ingenjörsvetenskapsakademien

(IVA) utgör statens bidrag till IVAs grundläggande verksamhet. Regeringen

föreslår ett anslag på 6,8 milj.kr.

För standardiseringsverksamheten tillämpas fr.o.m. budgetåret 1990/91 en ny

finansieringsmodell (prop. 1989/90:88, 1989/90:NU30). Modellen innebär att

bidraget till verksamheten ges dels i form av ett allmänt bidrag, dels ett

målrelaterat bidrag. För nästa budgetår har anslaget till

Standardiseringskommissionen beräknats till 41,2 milj.kr.

Riksdagen beslutade våren 1990 om ett för styrelsen för teknisk utveckling

och naturvetenskapliga forskningsrådet gemensamt treårigt program för forskning

inom det materialtekniska och materialvetenskapliga området (prop. 1989/90:90,

1989/90:NU40). För budgetåret 1991/92 beräknas anslaget för Materialteknisk

forskning till 26,2 milj.kr.

Utskottet tillstyrker alla de förslag av regeringen som har redovisats i

detta avsnitt.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande anslag till industridepartementet m.m.

att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:100 bilaga14 punkterna

A1--A 3 och med avslag på motion 1990/91:N317 yrkande 3 för budgetåret

1991/92 under tolfte huvudtiteln anvisar

a) till Industridepartementet ett förslagsanslag på 48000000 kr.,

b) till Industriråd/industriattaché ett förslagsanslag på 1045000

kr.,

c) till Utredningar m.m. ett reservationsanslag på 16615000 kr.,

res. 1 (mp)

2. beträffande bidrag till FNs organ för industriell utveckling

att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:100 bilaga14 punkt A4

till Bidrag till FNs organ för industriell utveckling för budgetåret

1991/92 under tolfte huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 6 720 000 kr.,

3. beträffande sprängämnesinspektionen

att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:100 bilaga14 punkt B3

a) godkänner att omfattningen av och den huvudsakliga inriktningen för

verksamheten inom sprängämnesinspektionens ansvarsområde skall vara i enlighet

med vad föredragande statsrådet har förordat i avsnittet Förslag,

b) till Sprängämnesinspektionen för budgetåret 1991/92 under tolfte

huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 1000 kr.,

4. beträffande främjande av hemslöjden

att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:100 bilaga14 punkt B5

till Främjande av hemslöjden för budgetåret 1991/92 under tolfte

huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 5590000 kr.,

5. beträffande åtgärder för att främja industridesign

att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:100 bilaga14 punkt B4

och med avslag på motion 1990/91:N298 yrkande 4 till Åtgärder för att främja

industridesign för budgetåret 1991/92 under tolfte huvudtiteln anvisar ett

reservationsanslag på 5200000 kr.,

res. 2 (fp)

6. beträffande täckande av förluster vid viss garantigivning m.m.

att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:100 bilaga14 punkt B8

till Täckande av förluster vid viss garantigivning m.m. för budgetåret

1991/92 under tolfte huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 10 000 000 kr.

kr.,

7. beträffande kostnader för statsstödd exportkreditgivning genom AB Svensk

Exportkredit

att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:100 bilaga14 punkt C1

till Kostnader för statsstödd exportkreditgivning genom AB Svensk

Exportkredit för budgetåret 1991/92 under tolfte huvudtiteln anvisar ett

förslagsanslag på 1000 kr.,

8. beträffande kostnader för statsstödd exportkreditgivning avseende export

av fartyg m.m.

att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:100 bilaga14 punkt C2

till Kostnader för statsstödd exportkreditgivning avseende export av fartyg

m.m. för budgetåret 1991/92 under tolfte huvudtiteln anvisar ett

förslagsanslag på 1000 kr.,

9. beträffande ersättning för extra kostnader för förmånlig kreditgivning

till u-länder

att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:100 bilaga14 punkt C3

och med avslag på motion 1990/91:N253 yrkandena 7 och 8 till Ersättning för

extra kostnader för förmånlig kreditgivning till u-länder anvisar ett

förslagsanslag på 80000000 kr.,

res. 3 (m)

10. beträffande statens skuld till SSAB Svenskt Stål AB

att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:100 bilaga14 punkt E1

till Ränta och amortering på statens skuld till SSAB Svenskt Stål AB för

budgetåret 1991/92 under tolfte huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på

31238000 kr.,

11. beträffande räntestöd m.m. till varvsindustrin

att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:100 bilaga14 punkt E2

till Räntestöd m.m. till varvsindustrin för budgetåret 1991/92 anvisar ett

förslagsanslag på 130000000 kr.,

12. beträffande pensionsgaranti för FFV AB

att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:100 bilaga14 punkt E3

till Infriande av pensionsgaranti för FFV AB för budgetåret 1991/92 under

tolfte huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 1000 kr.,

13. beträffande europeiskt rymdsamarbete m.m.

att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:100 bilaga14 punkt F5

och med avslag på motion 1990/91:N317 yrkande 8

a) till Europeiskt rymdsamarbete m.m. för budgetåret 1991/92 under tolfte

huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 406098000 kr.,

b) bemyndigar regeringen att under budgetåret 1991/92 ikläda staten nya

förpliktelser inom europeiskt rymdsamarbete på högst 141000000 kr.,

res. 4 (mp)

14. beträffande nationell rymdverksamhet

att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:100 bilaga14 punkt F6

och med avslag på motion 1990/91:N225 yrkande 8 och motion 1990/91:N240

a) till Nationell rymdverksamhet för budgetåret 1991/92 under tolfte

huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 56742000 kr.,

b) bemyndigar regeringen att under budgetåret 1991/92 ikläda staten nya

förpliktelser på det nationella rymdområdet med 90000000 kr.,

res. 5 (m, fp)

res. 6 (c)

15. beträffande hangar i Kiruna för ozonforskningsflygplan

att riksdagen avslår motion 1990/91:N278,

16. beträffande program för verkstadsteknisk utveckling

att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:100 bilaga14 punkt F18

och med avslag på motion 1990/91:N298 yrkande 3 till Industriell utveckling

m.m. inom verkstadsteknikområdet för budgetåret 1991/92 under tolfte

huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 50000000 kr.,

res. 7 (m, fp)

17. beträffande forskning för ett avfallssnålt samhälle

att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:100 bilaga14 punkt F20

och med avslag på motion 1990/91:N317 yrkandena 9 och 10 till Forskning för

ett avfallssnålt samhälle: Miljöanpassad produktutveckling för budgetåret

1991/92 under tolfte huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 16610000

kr.,

res. 8 (mp)

18. beträffande teknisk-vetenskaplig attachéverksamhet

att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:100 bilaga14 punkt F3

till Bidrag till Stiftelsen Sveriges teknisk-vetenskapliga

attachéverksamhet för budgetåret 1991/92 under tolfte huvudtiteln anvisar ett

reservationsanslag på 34261000 kr.,

19. beträffande statens provningsanstalt

att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:100 bilaga14 punkterna

F8 och F9 för budgetåret 1991/92 under tolfte huvudtiteln anvisar

a) till Statens provningsanstalt: Uppdragsverksamhet ett förslagsanslag

på 1000 kr.,

b) till Bidrag till statens provningsanstalt ett reservationsanslag på

48295000 kr.,

20. beträffande styrelsen för teknisk ackreditering

att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:100 bilaga14 punkterna

F10 och F11 för budgetåret 1991/92 under tolfte huvudtiteln anvisar

a) till Styrelsen för teknisk ackreditering: Myndighetsverksamhet

ett reservationsanslag på 1000 kr.,

b) till Styrelsen för teknisk ackreditering: Bidrag till

riksmätplatsverksamhet ett reservationsanslag på 8776000 kr.,

21. beträffande bidrag till vissa internationella organisationer

att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:100 bilaga14 punkt F12

till Bidrag till vissa internationella organisationer för budgetåret

1991/92 under tolfte huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 4 272 000 kr.,

22. beträffande Ingenjörsvetenskapsakademien

att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:100 bilaga14 punkt F13

till Bidrag till Ingenjörsvetenskapsakademien för budgetåret 1991/92 under

tolfte huvudtiteln anvisar ett anslag på 6750000 kr.,

23. beträffande Standardiseringskommissionen

att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:100 bilaga14 punkt F14

till Bidrag till standardiseringskommissionen för budgetåret 1991/92 under

tolfte huvudtiteln anvisar ett anslag på 41184000 kr.,

24. beträffande materialteknisk forskning

att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:100 bilaga14 punkt F19

till Materialteknisk forskning för budgetåret 1991/92 under tolfte

huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 26200000 kr.

Stockholm den 5 mars 1991

På näringsutskottets vägnar

Lennart Pettersson

Närvarande: Lennart Pettersson (s), Hadar Cars (fp), Per Westerberg (m),

Åke Wictorsson (s), Birgitta Johansson (s), Nic Grönvall (m), Bo Finnkvist (s),

Gunnar Hökmark (m), Gudrun Norberg (fp), Roland Larsson (c), Rolf L Nilson (v),

Lars Norberg (mp), Leif Marklund (s), Mats Lindberg (s), Sven-Åke Nygårds

(s), Kjell Ericsson (c), Björn Kaaling (s).

Reservationer

1. Anslag till industridepartementet m.m. (mom. 1)

Lars Norberg (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 6 som börjar med "Med

hänvisning" och slutar med "berörd del" bort ha följande lydelse:

Utskottet anser, i likhet med vad som anförs i motion 1990/91:N317 (mp), att

den bolagisering och privatisering av statliga företag som genomförts bör ha

resulterat i att arbetsmängden vid industridepartementet har minskat. Därmed

bör också anslagen kunna minskas på sätt som föreslås i motionen. Det

förhållandet att, som uppgivits, antalet tjänstemän har reducerats successivt

under en följd av år ger inte anledning till annan bedömning. De aktuella

anslagen

A 1--A 3 bör minskas med 5 milj.kr. Det bör ankomma på regeringen att fördela

detta belopp på de tre berörda anslagen A 1--A 3 och därefter återkomma till

riksdagen med ett nytt förslag. Därmed blir motion 1990/91:N317 (mp)

tillgodosedd i här aktuell del.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. beträffande anslag till industridepartementet m.m.

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:N317 yrkande 3 avslår

proposition 1990/91:100 bilaga 14 punkterna A 1--A 3 och därvid som sin mening

ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

2. Åtgärder för att främja industridesign (mom. 5)

Hadar Cars (fp) och Gudrun Norberg (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 7 som börjar med

"Näringslivets intresse" och slutar med "motsvarande del" bort ha följande

lydelse:

God industridesign är, såsom anförs i motion 1990/91:N298 (fp), viktig för

Sveriges industri och export. Utskottet anser dock till skillnad från

regeringen att dessa frågor skulle hanteras effektivare om de sköttes av sådana

organisationer som även i andra frågor arbetar för att främja industrin och

exporten. Som exempel kan nämnas industrins egna organisationer och

Exportrådet. Utskottet avstyrker mot denna bakgrund propositionen i här berörd

del och tillstyrker motion 1990/91:N298 (fp) i motsvarande del.

dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse:

5. beträffande åtgärder för att främja industridesign

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:N298 yrkande 4 avslår

proposition 1990/91:100 bilaga 14 punkt B4 och därvid som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört.

3. Ersättning för extra kostnader för förmånlig kreditgivning till u-länder

(mom. 9)

Per Westerberg, Nic Grönvall och Gunnar Hökmark (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 8 som börjar med "Utskottet

upprepar" och slutar med "av utskottet" bort ha följande lydelse:

Utskottet konstaterar att det varken nu eller tidigare år har anförts några

bärande invändningar mot den ordning för täckande av de berörda kostnaderna som

motionärerna förordar. Regeringens förslag om ett särskilt anslag till

ersättning för extra kostnader för förmånlig kreditgivning till u-länder

avstyrks således. Regeringen bör i stället bemyndigas att i fortsättningen

täcka kostnader av detta slag med medel från anslaget Utvecklingssamarbete

genom SIDA (C 2) under utrikesdepartementets huvudtitel. Med det sagda

tillstyrker utskottet motion 1990/91:N253 (m) i berörda delar.

dels att utskottets hemställan under 9 bort ha följande lydelse:

9. beträffande ersättning för extra kostnader för förmånlig kreditgivning

till u-länder

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:N253 yrkandena 7 och 8

a) avslår proposition 1990/91:100 bilaga 14 punkt C3,

b) bemyndigar regeringen att under budgetåret 1991/92 använda medel från

reservationsanslaget Utvecklingssamarbete genom SIDA (C2) under tredje

huvudtiteln i enlighet med vad utskottet anfört.

4. Europeiskt rymdsamarbete (mom. 13)

Lars Norberg (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 10 som börjar med

"Utskottet anser" och slutar med "berörd del" bort ha följande lydelse:

I enlighet med vad som sägs i motion 1990/91:N317 (mp) anser utskottet att

staten inte fortsättningsvis bör stödja svenskt deltagande i europeiskt

rymdsamarbete. Det finns ingen anledning för staten att finansiera all slags

teknisk utveckling. Regeringens förslag till anslag till europeiskt

rymdsamarbete bör avslås av riksdagen. Regeringen bör följaktligen inte heller

bemyndigas att ikläda staten nya förpliktelser för detta ändamål. Utskottet

tillstyrker sålunda motion 1990/91:N317 (mp) i här aktuell del.

dels att utskottets hemställan under 13 bort ha följande lydelse:

13. beträffande europeiskt rymdsamarbete

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:N317 yrkande 8 avslår

proposition 1990/91:100 bilaga 14 punkt F5.

5. Nationell rymdverksamhet (mom. 14)

Hadar Cars (fp), Per Westerberg (m), Nic Grönvall (m), Gunnar Hökmark (m) och

Gudrun Norberg (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 11 som börjar med

"Utskottet anser" och slutar med "motsvarande delar" bort ha följande lydelse:

Utskottet anser, i likhet med vad som anförs i motion 1990/91:N240 (fp), att

den nedskärning av de av DFR begärda anslagsresurserna som regeringens förslag

innebär kommer att medföra mycket betydande och långsiktiga skadeverkningar för

hela den svenska rymdverksamheten, inte minst i Kirunaområdet. Bland länder med

mindre omfattande rymdverksamhet är Sverige tämligen unikt däri att vi har

lyckats utveckla en egen internationellt uppmärksammad profil inom det

småsatellitprogram där satelliten Viking är det första steget.

Utskottet anser mot denna bakgrund att riksdagen bör göra ett uttalande till

regeringen med innebörd att förutsättningarna för småsatellitprogrammet bör ses

över, i syfte att de ambitioner som statsmakterna haft med programmet skall

tryggas. Motion 1990/91:N240 (fp) tillstyrks sålunda. Däremot är utskottet inte

berett att, såsom föreslås i motion 1990/91:N225 (c), nu förorda ett högre

anslag än det som anges i propositionen. Propositionen tillstyrks sålunda i

denna del och motion 1990/91:N225 (c) avstyrks i motsvarande del.

Propositionens förslag om bemyndigande till regeringen tillstyrks också av

utskottet.

dels att utskottets hemställan under 14 bort ha följande lydelse:

14. beträffande nationell rymdverksamhet

att riksdagen med anledning av proposition 1990/91:100 bilaga 14 punkt F6,

med bifall till motion 1990/91:N240 och med avslag på motion 1990/91:N225

yrkande 8

a) till Nationell rymdverksamhet för budgetåret 1991/92 under tolfte

huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 56742000 kr.,

b) bemyndigar regeringen att under budgetåret 1991/92 ikläda staten nya

förpliktelser på det nationella rymdområdet med 90000000 kr.,

c) som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört angående

översyn av förutsättningarna för småsatellitprogrammet.

6. Nationell rymdverksamhet (mom. 14)

Roland Larsson (c) och Kjell Ericsson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 11 som börjar med

"Utskottet anser" och slutar med "motsvarande delar" bort ha följande lydelse:

Utskottet vill, i likhet med vad som anförs i motion 1990/91:N225 (c), betona

att teknisk forskning och utveckling har stor betydelse för den industriella

utvecklingen och förnyelsen i Sverige. Syftet med teknikpolitiken måste vara

att utveckla de branscher som kan ge både en ökad kompetens och en bättre

internationell konkurrenskraft. Ett exempel på detta är rymdprogrammet.

Det nya vetenskapliga satellitprojekt som DFR förbereder, vilket i väsentliga

delar är inriktat på mindre företag, är enligt utskottets mening mycket

värdefullt. Endast ett fåtal stora företag är nu engagerade i den rymdtekniska

verksamheten, t.ex. Ericsson AB, Volvo Flygmotor AB och Saab-Scania AB. För att

teknisk utveckling bland småföretagen med inriktning på rymdteknik skall

främjas bör DFRs anslag utökas. Utskottet vill därför, i enlighet med den

nämnda motionen, förorda att anslaget fastställs till ett belopp som är 10

milj.kr. högre än vad regeringen har föreslagit. Genom ett sådant beslut av

riksdagen skulle motion 1990/91:N240 (fp) också bli tillgodosedd.

Propositionens förslag om bemyndigande för regeringen tillstyrks av utskottet.

dels att utskottets hemställan under 14 bort ha följande lydelse:

14. beträffande nationell rymdverksamhet

att riksdagen med anledning av proposition 1990/91:100 bilaga 14 punkt F6,

med bifall till motion 1990/81:N225 yrkande 8 och med anledning av motion

1990/91:N240

a) till Nationell rymdverksamhet för budgetåret 1991/92 under tolfte

huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 66742000 kr.,

b) bemyndigar regeringen att under budgetåret 1991/92 ikläda staten nya

förpliktelser på det nationella rymdområdet med 90000000 kr.,

c) som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

7. Program för verkstadsteknisk utveckling (mom. 16)

Hadar Cars (fp), Per Westerberg (m), Nic Grönvall (m), Gunnar Hökmark (m) och

Gudrun Norberg (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 12 som börjar med

"Utskottet ser" och slutar med "programmets inrättande" bort ha följande

lydelse:

Utskottet anser, i likhet med vad som anförs i motion 1990/91:N298 (fp), att

näringspolitiken skall föras med generella medel. Regeringens brist på

framsynthet när det gäller för näringslivet avgörande förutsättningar -- t.ex.

EG-politiken, näringspolitiken och 1980-talets inkonsekventa och

tillväxthämmande energipolitik -- har starkt bidragit till de problem som har

drabbat enskilda branscher, företag och regioner. Det är inte meningsfullt att

i efterhand med selektiva insatser söka råda bot på skador som i stor

utsträckning har uppstått till följd av en i grunden felinriktad

näringspolitik.

De svårigheter som små och medelstora företag har försatts i föranleds inte

av bristande teknisk produktions- och produktutveckling. Vad som behövs är

samordning av verksamheter i syfte att åstadkomma systemleveranser, exempelvis

till bilindustrin. Då det verkstadstekniska utvecklingsprogrammet inte avser

utveckling av kompetens för att åstadkomma sammanhållna systemleveranser och då

statliga åtgärder med det av regeringen angivna syftet måste ifrågasättas, bör

anslag ej tilldelas programmet.

Riksdagen bör således avslå regeringens förslag till anslag till den

verkstadstekniska utvecklingsverksamheten. Därmed blir motion 1990/91:N298 (fp)

helt tillgodosedd i denna del.

dels att utskottets hemställan under 16 bort ha följande lydelse:

16. beträffande program för verkstadsteknisk utveckling

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:N298 yrkande 3 avslår

proposition 1990/91:100 bilaga 14 punkt F18 och därvid som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört.

8. Forskning för ett avfallssnålt samhälle (mom. 17)

Lars Norberg (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 13 som börjar med "Med

hänvisning" och slutar med "aktuella delar" bort ha följande lydelse:

Utskottet anser, i likhet med vad som anförs i motion 1990/91:N317 (mp), att

inriktningen för programrådet för forskning för ett avfallssnålt samhälle bör

ändras till att avse all ekologisk teknik. Vidare bör programrådet byta namn

till "delegationen för ekologisk teknik" och få ett, i förhållande till

regeringens förslag, med 25 milj.kr. höjt anslag. Genom beslut av riksdagen i

enlighet härmed blir motion 1990/91:N317 (mp) tillgodosedd i här aktuella

delar.

dels att utskottets hemställan under 17 bort ha följande lydelse:

17. beträffande forskning för ett avfallssnålt samhälle

att riksdagen med anledning av proposition 1990/91:100 bilaga 14 punkt F20

och med bifall till motion 1990/91:N317 yrkandena 9 och 10

a) beslutar att programrådet för forskning för ett avfallssnålt samhälle

skall ombildas till "delegationen för ekologisk teknik",

b) till Delegationen för ekologisk teknik för budgetåret 1991/92 under

tolfte huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 41610000 kr.

Särskilda yttranden

1. Främjande av hemslöjden (mom. 4)

Hadar Cars (fp), Gudrun Norberg (fp), Roland Larsson (c) och Kjell Ericsson

(c) anför:

Vi konstaterar att det har dröjt nästan två år innan regeringen har tillsatt

den av riksdagen begärda utredningen för översyn av verksamheten vid nämnden

för hemslöjdsfrågor. Detta är ett exempel på hur regeringen förhalar

verkställandet av riksdagens beslut.

2. Program för verkstadsteknisk utveckling (mom. 16)

Lars Norberg (mp) anför:

Jag anser att VT-delegationen, vid ställningstagande till vilka projekt som

skall erhålla stöd, bör låta sådana projekt som syftar till en ekologiskt sund

teknik erhålla förtur. Detta anfördes våren 1990 av miljöpartiets företrädare i

en reservation (nr 57) vid näringsutskottets behandling av det

verkstadstekniska utvecklingsprogrammet (1989/90:NU30).

Vidare vill jag erinra om miljöpartiets krav, i motioner åren 1989, 1990 och

1991, på att riksdagen skulle anmoda regeringen att tillsätta en utredning med

uppgift att grundligt och allsidigt belysa bilindustrins framtid i Sverige (se

motionerna 1988/89:N346, 1989/90:N247 och 1990/91:N243). Bilindustrin och dess

underleverantörer utgör en mycket väsentlig del av det svenska näringslivet och

svarar för en betydande sysselsättning. Den pågående krisen inom denna del av

näringslivet kommer att medföra allvarlig skada på vårt lands ekonomi. Hade

riksdagen bifallit miljöpartiets krav, skulle denna skada ha kunnat bli mindre.

Innehåll

Ärendet1

Sammanfattning1

Propositionen2

Motionerna4

Utskottet5

Industridepartementet m.m.5

Industri m.m.6

Exportkrediter m.m.8

Statsägda företag m.m.8

Teknisk utveckling m.m.9

Rymdverksamhet9

Industriell utveckling m.m. inom verkstadsteknikområdet11

Forskning för ett avfallssnålt samhälle13

Övriga anslag till teknisk utveckling m.m.13

Hemställan14

Reservationer

1. Anslag till industridepartementet m.m. (mp)18

2. Åtgärder för att främja industridesign (fp)18

3. Ersättning för extra kostnader för förmånlig kreditgivning till u-länder

(m)19

4. Europeiskt rymdsamarbete (mp)19

5. Nationell rymdverksamhet (m, fp)20

6. Nationell rymdverksamhet (c)21

7. Program för verkstadsteknisk utveckling (m, fp)21

8. Forskning för ett avfallssnålt samhälle (mp)22

Särskilda yttranden

1. Främjande av hemslöjden (fp, c)23

2. Program för verkstadsteknisk utveckling (mp)23