Bet. 1990/91:NU26

Näringsutskottets betänkande

1990/91:NU26

Vissa anslag inom utrikesdepartementets område

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservation

1990/91

NU26

Ärendet

I detta betänkande behandlas

dels proposition 1990/91:100 (budgetpropositionen) bilaga 5

(utrikesdepartementet) punkterna B6 och B 7 (bidrag till vissa

internationella organisationer) och E1--E3 (utrikeshandel och

exportfrämjande),

dels -- helt eller delvis -- fem motioner med anknytning till dessa

anslag.

Företrädare för exportkreditnämnden (EKN) har inför utskottet lämnat

uppgifter om EKNs verksamhet.

Sammanfattning

Utskottet tillstyrker regeringens förslag på alla punkter. Dessa gäller

anslag och bemyndiganden m.m. beträffande organisationer för internationell

handel och råvarusamarbete, internationell råvarulagring, kommerskollegium,

exportfrämjande verksamhet och exportkreditnämnden. Utskottet avstyrker en

motion (mp) om oförändrat anslag till GATT och tre motioner (fp; c) om

liberalare regler för exportkreditgarantigivningen så att framför allt affärer

på Polen underlättas. Vidare avstyrks en motion (v) om att riktlinjerna för

garantigivningen borde innefatta hänsyn även till biståndspolitiska mål; den

följs upp i en reservation.

Propositionen

I proposition 1990/91:100 bilaga 5 har regeringen -- efter föredragning av

statsrådet Anita Gradin -- framlagt förslag om anslag m.m. under tredje

huvudtiteln. Under här angivna punkter föreslås följande:

B 6. Organisationer för internationell handel och råvarusamarbete m.m.

(s. 36--38)

att riksdagen till Organisationer för internationell handel och

råvarusamarbete m.m. för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på

9253000 kr.

B 7. Internationell råvarulagring (s. 38)

att riksdagen till Internationell råvarulagring för budgetåret 1991/92

anvisar ett förslagsanslag på 2000000 kr.

E 1. Kommerskollegium (s. 196--200)

att riksdagen

1. godkänner att den huvudsakliga inriktningen för verksamheten inom

kommerskollegium skall vara i enlighet med vad föredragande statsrådet har

förordat i avsnittet Förslag,

2. till Kommerskollegium för budgetåret 1991/92 anvisar ett ramanslag på

50487000 kr.

E 2. Exportfrämjande verksamhet (s. 201--207)

att riksdagen

1. till Exportfrämjande verksamhet för budgetåret 1991/92 anvisar ett

reservationsanslag på 259815000 kr.

2. bemyndigar regeringen att medge att utfästelser om stöd till svensk

projektexport får lämnas till ett belopp på högst 35000000 kr.,

3. bemyndigar regeringen att medge att utfästelser om stöd till

konsultexport får lämnas till ett belopp på högst 8000000 kr.

E 3. Exportkreditnämnden, täckande av vissa utgifter för

skadeersättningar (s. 207--213)

att riksdagen

1. medger att det av riksdagen medgivna högsta betalningsansvaret för

exportkreditgarantier fastställs till 25000000000 kr. för N-garantier och

till 45000000000 kr. för LT-garantier,

2. medger att staten åtar sig betalningsansvar i form av statsgaranti för

investeringar i utlandet till ett belopp av högst 2000000000 kr.,

3. bemyndigar regeringen att medge att EKN från budgetåret 1991/92 och tills

vidare får uppta lån i utländsk valuta till ett motvärde av högst

1000000000 kr.,

4. till Exportkreditnämnden, täckande av vissa utgifter för

skadeersättningar [för] budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på

1000 kr.

Motionerna

De motioner som behandlas här är följande:

1990/91:N234 av Inger Schörling m.fl. (mp) vari -- med motivering i motion

1990/91:U215 -- yrkas att riksdagen med avslag på proposition 1990/91:100

bilaga 5 punkt B 6 till Organisationer för internationell handel och

råvarusamarbete m.m. för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på

6515000 kr., dvs. 1 320 000 kr. mindre än som föreslås i propositionen.

1990/91:N319 av Sven-Olof Petersson och Pär Granstedt (c) vari yrkas att

riksdagen

1. hos regeringen begär förslag om ökning av kreditvolymen hos

exportkreditnämnden i enlighet med motionens förslag,

2. hos regeringen begär förslag, i enlighet med vad i motionen anförts, om

ändring av regelsystemet för exportkreditnämnden så att möjlighet ges att ta

med experter från andra länder då projekt granskas.

1990/91:N324 av Hugo Andersson m.fl. (c) vari -- med motivering i motion

1990/91:T251 -- yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om exportkreditgarantigivning.

1990/91:N358 av Lars Werner m.fl. (v) vari -- med motivering i motion

1990/91:U258 -- yrkas att riksdagen beslutar att exportkreditnämnden skall

beakta biståndsmålen vid kredit[garanti]givning till u-länder.

1990/91:N371 av Håkan Holmberg m.fl. (fp) såvitt avser yrkandet (2) -- med

motivering i motion 1990/91:U532 -- att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om utökade statliga kreditgarantier.

Utskottet

Bidrag till vissa internationella organisationer m.m.

I budgetpropositionen föreslås (bil 5 s. 36--38) ett anslag av drygt

9milj.kr. till Organisationer för internationell handel och råvarusamarbete

m.m. Större delen härav, nära 6 milj.kr., avser bidrag till GATT (det

allmänna tull- och handelsavtalet). GATT har utvecklats till det centrala

organet för internationella handelsförhandlingar och för fastställande av

normer för internationella handelsförbindelser. Bidraget till GATT tas i

huvudsak ut på basis av de avtalsslutande ländernas andel av världshandeln.

Slutförandet av GATTs s.k. Uruguayrunda och en nyligen införd systematisk

granskning av de enskilda ländernas handelspolitik motiverar den höjning av

bidraget till GATT om ca 1,3 milj.kr. som ingår i beräkningarna.

Den föreslagna ökningen av bidraget till GATT bör inte medges, hävdar

miljöpartiet de gröna i motion 1990/91:N234. Motionärerna åberopar ett beslut

av riksdagen hösten 1988 som innebar liberalisering av importen av äpplen och

päron. Beslutet var, menar motionärerna, ett exempel på hur GATTs regler kan

utgöra hinder för en effektiv hälso- och miljöpolitik.

Riksdagen avslog våren 1989 en motion (mp) med samma syfte. Utskottet lämnade

härvid en kort redogörelse för GATT och dess finansiering. Det erinrades om att

Sverige har gjort vissa åtaganden om stöd till samarbetet i GATT. Dessa

åtaganden kan inte frångås från svensk sida, framhöll utskottet och underströk

vikten av att arbetet för frihandel bedrivs i oförminskad omfattning

(1988/89:NU19 s. 4).

GATTs regelverk har tillkommit i syfte att främja den globala frihandeln.

Uttryckliga undantagsbestämmelser i GATT tillåter emellertid ett enskilt land

att tillämpa importrestriktioner för skydd av hälsa och miljö avseende det egna

landet. Miljöfrågor har kommit att tilldra sig ökat intresse inom GATT. Detta

gäller t.ex. de diskussioner som inom Uruguayrundans jordbruksförhandlingar

förs om möjligheten att av miljöskäl lämna stöd till vissa odlingstyper. Vidare

har Sverige tillsammans med övriga EFTA-länder nyligen föreslagit en översyn i

GATT av sambanden mellan miljöpolitik och handelspolitik.

Utskottet intar samma ståndpunkt nu som förra gången när frågan om bidrag

till GATT behandlades. Regeringens förslag tillstyrks således, och motion

1990/91:N234 (mp) avstyrks.

Vad som i budgetpropositionen (s. 38) anmäls om internationell

råvarulagring ger inte utskottet anledning till någon erinran. Regeringens

förslag om anslag tillstyrks i denna del.

Utrikeshandel och exportfrämjande

Kommerskollegium är central förvaltningsmyndighet med uppgift att

handlägga frågor om handelspolitik och utrikeshandel samt vissa frågor i

samband med näringsrättsliga regleringar och inrikeshandel. På förslag av

kollegiet förordar regeringen nu en översyn med sikte på att ansvarsgränserna

mellan vissa myndigheter med uppgifter på det näringspolitiska området skall

preciseras. Av en beräknad utgiftsminskning om 5 % under perioden

1991/92--1993/94 föreslås att tre procentenheter skall återföras till anslaget.

Verksamheten kommer under perioden att till stor del präglas av de

handelspolitiska konsekvenserna av ett utvidgat Europasamarbete och av

uppföljningen av GATTs Uruguayrunda. Utskottet tillstyrker regeringens förslag

om anslag till kommerskollegium av ca 50,5 milj.kr. Likaså ställer sig

utskottet bakom vad regeringen har uttalat om den huvudsakliga inriktningen av

kollegiets verksamhet.

Under anslaget till exportfrämjande verksamhet beräknas medel för det slags

verksamhet som Sveriges exportråd antingen självt utövar eller planerar och

leder inom handelssekreterarorganisationen och utrikesrepresentationen.

Anslaget för budgetåret 1991/92 är beräknat till ca 260 milj.kr. Vidare

föreslås bemyndiganden för regeringen att intill belopp av högst 35 milj.kr.

resp. högst 8 milj.kr. göra utfästelser om stöd till svensk projektexport och

till konsultexport. Utskottet tillstyrker här angivna förslag beträffande

exportfrämjande verksamhet. Motionsyrkanden rörande svensk

handelsrepresentation i de baltiska republikerna tar utskottet upp i ett senare

betänkande (1990/91:NU36).

Exportfinansiering

Exportkreditnämnden (EKN) har till uppgift att genom utfärdande av garantier

på statens vägnar främja svensk export. En garanti utgör en försäkring som

skyddar svenska företag mot vissa förluster vid exportaffärer och investeringar

utomlands. Till Exportkreditnämnden, täckande av vissa skadeersättningar

föreslår regeringen ett formellt belopp av 1000kr. Vidare begär regeringen

vissa medgivanden och bemyndiganden. Ett av dessa gäller betalningsansvar i

form av statsgaranti för investeringar i utlandet till ett belopp av högst 2

miljarder kronor, vilket innebär en höjning jämfört med tidigare. Utskottet

tillstyrker här angivna förslag beträffande EKN.

De motioner rörande exportfinansiering som behandlas i detta betänkande

syftar till att reglerna för EKN skall liberaliseras så att svensk export till

framför allt Polen och u-länderna underlättas och att exporten därmed gynnar

även de berörda mottagarländerna.

Riksdagen fattade våren 1990 beslut om riktlinjer för statlig garantigivning

genom EKN (prop. 1989/90:44, 1989/90:NU19). Regeringens förslag, som riksdagen

godtog, syftade till att systemet skulle renodlas i fråga om

bedömningsgrunderna. Garantigivningen sker sålunda inom två system, nämligen

N-systemet (normalgarantier) och LT-systemet (Long Term-garantier). Gemensamt

för de båda systemen är målet att verksamheten skall gå ihop; för LT-systemet

gäller detta åtminstone på sikt. Det innebär att EKNs uppgift är att genom

bedömning av länders och företags kreditvärdighet minimera förlustrisken.

Skillnaden mellan de båda systemen gäller förutsättningarna för

måluppfyllelsen. Bedöms riskernas överblickbarhet och spridning vara

tillfredsställande skall garanti kunna utfärdas inom N-systemet. Vid mer osäkra

förutsättningar görs prövningen inom LT-systemet. Härvid görs först en

bedömning av risken. Om denna anses acceptabel prövas samhällsintresset i vad

avser garantins bidrag till uppnående av vissa inhemska industripolitiska mål.

Riktlinjerna föreskriver inte någon bedömning av huruvida affären bidrar till

andra i och för sig angelägna samhällsintressen.

Vid utskottsbehandlingen förra året avgavs en reservation (vpk, mp), i vilken

förespråkades vidgade samhällshänsyn inom ramen för

exportkreditgarantisystemet. Reservanterna ansåg sålunda att garantigivningen

skulle kunna komplettera befintliga politiska medel, t.ex. för att främja

sysselsättning och regional utveckling men också för att hindra viss export av

varor och kunnande, exempelvis på krigsmaterielområdet. I en reservation (fp,

c, mp) rörande miljögarantier anfördes att det statliga systemet för

exportkreditgarantier torde vara ett ändamålsenligt medel att stimulera export

av miljöteknik.

En ökning av täckningsgraden för exportkreditnämndens garantier, så att

nämnden skulle kunna försäkra en affär upp till samma nivå -- 95% -- som

konkurrentlandet Tyskland, påfordras i motion 1990/91:N319(c). Motionärerna

pekar på att EKNs garantier endast uppgår till 85 % och menar att detta skapar

olikheter i konkurrenshänseende mellan de båda länderna. Motionärerna tar

främst sikte på garantier som lämnas för affärer på Polen.

Enligt vad utskottet har inhämtat kan EKN i likhet med den motsvarande tyska

garantimyndigheten försäkra upp till 95 % av en affär. Detta hindrar inte att

en lägre täckningsgrad kan komma i fråga. Valet av nivå styrs -- såsom har

antytts i det föregående -- av riskbedömningen och kan skilja mellan olika

länder och mellan olika affärer. I fråga om investeringsgarantier gäller sedan

den 1 januari 1991 enligt en nyligen beslutad ändring (SFS 1990:1113) i

förordningen (1987:861) om investeringsgaranti en viss utvidgning av

garantitäckningen. Ytterligare en förbättring avser ramen för

investeringsgarantierna; i budgetpropositionen föreslås -- såsom har framgått i

det föregående (s. 5) -- en ram om 2 miljarder kronor, vilket innebär en

fördubbling jämfört med tidigare. Förslaget är föranlett av den ökade

efterfrågan som väntas följa av stigande svenska investeringar, främst i

Centraleuropa och Östeuropa.

Polen har stora skulder till olika länder och har träffat överenskommelser

med den s.k. Parisklubben och IMF (Internationella valutafonden) som går ut på

att Polens skulder skall omförhandlas. Svenska staten har genom EKN fordringar

på Polen som för närvarande uppgår till ca 3,4 miljarder kronor. EKN lämnar som

en följd av Polens nyssnämnda åtaganden garantier för affärer på detta land men

endast för affärer av begränsad omfattning. I samband med den omförhandling som

görs inom Parisklubben har EKN i fråga om affärer på Polen påtagit sig ett

kreditengagemang om 250 milj.kr. Vad EKN bl.a. granskar är i vilken

utsträckning Polen betalar förfallna skulder efter det s.k. avbrottsdatum som

fastställs i samband med omförhandlingarna. Täckningsgraden för exportaffärer

med Polen är normalt 85 %.

I samband med behandlingen av proposition 1989/90:44 uppmärksammade utskottet

(1989/90:NU19 s. 10) att riktlinjerna i vissa fall kunde leda till olikheter i

konkurrensförutsättningarna för svenska exportföretag jämfört med företag i

andra länder. Enligt vad utskottet har inhämtat gör Sverige i internationella

sammanhang försök att få till stånd en premiepolitik som är riskbaserad och

därmed åstadkomma en minskning av garantigivningens snedvridande effekter.

Utskottet har här lämnat en sammanfattande redogörelse för de riktlinjer för

EKN som riksdagen har ställt sig bakom. Utskottet konstaterar att vissa

förbättringar gäller för de risker som kan täckas genom EKNs

investeringsgarantisystem. Utskottet utgår från att dessa också kan komma

svenska investeringar i Polen till godo. Med hänvisning till det anförda

avstyrker utskottet det nu behandlade yrkandet i motion 1990/91:N319 (c).

I samma motion framförs ett önskemål om en ändring i reglerna för EKN som

medger anlitande av experter från det berörda landet i samband med

projektgranskning. Även detta förslag gäller i första hand exportaffärer med

Polen och siktar till att projekt som i något avseende är bristfälliga skall

kunna rensas bort på ett tidigt stadium och därmed att EKNs risker skall

minskas.

Enligt vad utskottet har erfarit lämnar Förbundsrepubliken Tyskland stöd till

Polen genom en regeringskredit. Urvalet av de projekt som avses bli

finansierade härigenom görs av en grupp med företrädare för de båda länderna.

Sveriges exportfinansiering genom garantigivning sker uteslutande genom EKN. Om

EKN konstaterar att det i ett projekt ligger en regeringsgaranti i botten utgår

myndigheten från att projektet i fråga har prioritet. EKNs verksamhet är

emellertid inte inriktad på projektgranskning i ordets egentliga bemärkelse.

EKN har för övrigt möjlighet att anlita den expertis som nämnden finner

lämplig, dvs. även experter från det land som garantin avser.

Utskottet finner inte någon åtgärd från riksdagens sida påkallad med

anledning av det nu berörda yrkandet i motion 1990/91:N319 (c), vilket alltså

avstyrks.

EKN borde få direktiv att prioritera garantier för investeringar i

kommunikationer inom och till Polen och de baltiska republikerna, är

innebörden i motion 1990/91:N324 (c). En väl fungerande infrastruktur är,

framhåller motionärerna, av central betydelse för utvecklingen i dessa stater.

Utskottet vill liksom motionärerna understryka betydelsen av en väl

fungerande infrastruktur. I det föregående har en redogörelse lämnats för de

riktlinjer som gäller för exportkreditgarantier och investeringsgarantier. Det

förhållandet att nu även s.k. systemskiftesrisker täcks och att ramen för

investeringsgarantier föreslås bli vidgad till dubbla det hittillsvarande

beloppet, dvs. från 1 miljard kronor till 2 miljarder kronor, möjliggör ökad

garantigivning. Något uttalande av riksdagen med anledning av motionsyrkandet

är, enligt utskottets mening, inte erforderligt. Motion 1990/91:N324 (c)

avstyrks.

Utökade statliga kreditgarantier är ett önskemål som förs fram i motion

1990/91:N371 (fp). EKN borde se betydligt mer positivt än hittills på svenska

kreditgarantier för investeringar i Polen, säger motionärerna och har därvid

främst miljövårdande och energibesparande investeringar i åtanke. De för

samtidigt fram tanken att det bör övervägas om hela eller delar av den polska

skulden till Sverige borde efterskänkas.

Den fråga om statlig kreditgarantigivning som tas upp i denna motion är

närbesläktad med dem som har behandlats i det föregående. Frågan om Polens

skulder behandlas för närvarande i Parisklubben. Enligt vad utskottet har

erfarit kan resultatet härav komma att bli en nedskrivning av skulderna. Motion

1990/91:N371 (fp) avstyrks i berörd del.

EKNs regler borde innefatta möjlighet att beakta biståndsmål vid

garantigivningen, heter det i motion 1990/91:N358 (v). Motionärerna riktar

kritik mot att handelspolitiken är inriktad på det kommersiella intresset medan

däremot föga hänsyn tas till möjligheten att genom styrning av svensk export

kunna tillgodose intresset av demokrati i mottagarlandet.

I det föregående har en redovisning av reglerna för exportfinansiering genom

garantigivning lämnats. För biståndsverksamhet finns särskilda organ, främst

styrelsen för internationell utveckling (SIDA) och beredningen för

internationellt tekniskt-ekonomiskt samarbete (BITS).

Utskottet vidhåller sin uppfattning att det är önskvärt med en renodling av

exportkreditgarantisystemet. Enligt utskottets mening bör sålunda finansiering

av export med biståndspolitisk inriktning även i fortsättningen hanteras inom

andra system, skilda från det som tillämpas av EKN. Med det sagda avstyrker

utskottet motion 1990/91:N358 (v).

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande organisationer för internationell handel och

råvarusamarbete m.m.

att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:100 bilaga 5 punkt B 6 och

med avslag på motion 1990/91:N234 till Organisationer för internationell

handel och råvarusamarbete m.m. för budgetåret 1991/92 under tredje

huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 9253000kr.,

2. beträffande internationell råvarulagring

att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:100 bilaga 5 punkt B 7 till

Internationell råvarulagring för budgetåret 1991/92 under tredje

huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 2000000kr.,

3. beträffande kommerskollegium

att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:100 bilaga 5 punkt E 1

momenten 1 och 2

dels godkänner i propositionen angivna riktlinjer för verksamheten inom

kommerskollegium,

dels till Kommerskollegium för budgetåret 1991/92 anvisar ett

ramanslag på 50487000kr.,

4. beträffande exportfrämjande verksamhet

att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:100 bilaga 5 punkt E 2

a) till Exportfrämjande verksamhet för budgetåret 1991/92 under tredje

huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 259815000kr.,

b) bemyndigar regeringen att medge att utfästelser om stöd till svensk

projektexport får lämnas till ett belopp av högst 35000000kr.,

c) bemyndigar regeringen att medge att utfästelser om stöd till

konsultexport får lämnas till ett belopp av högst 8000000kr.,

5. beträffande exportkreditnämnden

att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:100 bilaga 5 punkt E 3

a) medger att det av riksdagen medgivna högsta betalningsansvaret för

exportkreditgarantier fastställs till 25000000000 kr. för N-garantier och

till 45000000000 kr. för LT-garantier,

b) medger att staten åtar sig betalningsansvar i form av statsgaranti för

investeringar i utlandet till ett belopp av högst 2000000000 kr.,

c) bemyndigar regeringen att medge att exportkreditnämnden från budgetåret

1991/92 och tills vidare får uppta lån i utländsk valuta till ett värde

motsvarande högst 1000000000 kr.,

d) till Exportkreditnämnden, täckande av vissa utgifter för

skadeersättningar för budgetåret 1991/92 under tredje huvudtiteln anvisar ett

förslagsanslag på 1000 kr.,

6. beträffande täckningsgraden för exportkreditnämndens garantier

att riksdagen avslår motion 1990/91:N319 yrkande 1,

7. beträffande anlitande av experter

att riksdagen avslår motion 1990/91:N319 yrkande 2,

8. beträffande garantier för investeringar i kommunikationer

att riksdagen avslår motion 1990/91:N324,

9. beträffande utökade statliga kreditgarantier

att riksdagen avslår motion 1990/91:N371 yrkande 2,

10. beträffande biståndsmål vid garantigivningen

att riksdagen avslår motion 1990/91:N358.

res. (v)

Stockholm den 5 mars 1991

På näringsutskottets vägnar

Lennart Pettersson

Närvarande: Lennart Pettersson (s), Per Westerberg (m), Åke Wictorsson

(s), Birgitta Johansson (s),

Nic Grönvall (m), Bo Finnkvist (s), Reynoldh Furustrand (s), Gudrun Norberg

(fp), Roland Larsson (c), Rolf L Nilson (v), Lars Norberg (mp), Leif Marklund

(s), Mats Lindberg (s), Karin Falkmer (m), Kjell Ericsson (c) och Björn Kaaling

(s).

Reservation

Biståndsmål vid garantigivningen (mom. 10)

Rolf L Nilson (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 8 som börjar med "Utskottet

vidhåller" och slutar med "motion 1990/91:N358 (v)" bort ha följande lydelse:

Det är enligt utskottets uppfattning angeläget att

exportkreditgarantisystemet också kan innefatta hänsyn till olika

samhällsintressen. EKN bör vid garantigivningen särskilt beakta mottagarlandets

förhållanden med avseende på de biståndspolitiska målen, bland vilka ingår att

en demokratisk utveckling skall främjas. Riksdagen bör besluta om en ändring av

EKNs riktlinjer i enlighet med kravet i motion 1990/91:N358(v). Utskottet

tillstyrker alltså motionen.

dels att utskottets hemställan under 10 bort ha följande lydelse:

10. beträffande biståndsmål vid garantigivningen

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:N358 (v) beslutar att

riktlinjerna för exportkreditgarantigivningen även skall innefatta hänsyn till

biståndspolitiska mål.

Särskilda yttranden

1. Organisationer för internationell handel och råvarusamarbete m.m. (mom. 1)

Lars Norberg (mp) anför:

Miljöpartiet de gröna betraktar en vidgning av det internationella samarbetet

mellan likaberättigade, självständiga stater och mellan enskilda människor som

en oundgänglig grundval i arbetet på att rädda vår gemensamma jord från

ekologiska katastrofer och krigets fasor. Det är därför viktigt att Sverige

stödjer organisationer med denna inriktning.

Det kan emellertid konstateras att kravet på likaberättigande inte alltid är

tillräckligt för att en handel på lika villkor skall kunna åstadkommas. Vissa

västerländska företag bedriver verksamhet i och handel med u-länder på ett sätt

som allvarligt skadar dessa länders ekologiska system och exploaterar

människorna där. I fråga om GATT har strävan mot en global frihandel i inte

ringa utsträckning kommit att stå i konflikt med intresset att hindra ekologisk

och social dumpning, till skada för människor och miljö i såväl de importerande

som de exporterande länderna.

Det är därför med tillfredsställelse som jag nu noterar de initiativ i GATT

som har tagits av EFTA-länderna i fråga om handel och miljö. Jag utgår från att

Sverige därvid driver frågan på ett sådant sätt att hänsynen till miljön --

globalt, regionalt och lokalt -- och till människors hälsa i fortsättningen

blir riktningsgivande i GATT-samarbetet.

2. Exportkreditnämnden (mom. 5)

Lars Norberg (mp) anför:

Vid näringsutskottets behandling förra året av riktlinjerna för statlig

garantigivning vid export förde miljöpartiet det grönas representant fram vissa

kritiska synpunkter mot regeringens förslag. I en reservation (vpk, mp)

betonades behovet av vidgade samhällshänsyn inom ramen för

exportkreditgarantisystemet. Garantigivningen skulle sålunda, menade vi, kunna

komplettera befintliga politiska medel t.ex. för att främja sysselsättning och

regional utveckling. På motsvarande sätt skulle systemet kunna utnyttjas för en

effektivisering av gällande lagstiftning om förbud mot utförsel av

krigsmateriel men också för exportkontroll när det gäller vissa slags

teknologier, t.ex. på kärnkraftsområdet. En annan reservation (fp, c, mp) gav

uttryck för den synpunkten att statliga exportkreditgarantier torde vara ett

ändamålsenligt instrument när det gäller investeringar i ny teknik i länder med

allvarliga miljöproblem. Jag anser att dessa synpunkter i fråga om

kreditgarantisystemet fortfarande har giltighet.

Innehåll

Ärendet1

Sammanfattning1

Propositionen1

Motionerna2

Utskottet3

Bidrag till vissa internationella organisationer m.m.3

Utrikeshandel och exportfrämjande4

Exportfinansiering5

Hemställan8

Reservation

Biståndsmål vid garantigivningen (v)10

Särskilda yttranden

1. Organisationer för internationell handel och råvarusamarbete m.m. (mp)10

2. Exportkreditnämnden (mp)11