Bet. 1990/91:NU3

Näringsutskottets betänkande

1990/91:NU03

Bilindustrin

Innehåll

Sammanfattning

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

1990/91

NU3

Ärendet

I detta betänkande behandlas sju motioner som i huvudsak rör

bilindustrin. Av dessa har sex väckts under allmänna

motionstiden och en med anledning av proposition 1989/90:88 om

vissa näringspolitiska frågor. Motionsyrkandena gäller bl.a.

krav på bilindustrin om framtagande av en ren bil,

forskning om mer miljövänliga motorer och drivmedel,

utveckling av elbilen,

utredning m.m. om bilindustrins framtid.

Sammanfattning

Utskottet avstyrker alla motionerna om bilindustrin. När det

gäller ett yrkande (s) om krav på att denna skall ta fram en ren

bil hänvisas till att en miljöpolitisk proposition är att vänta

våren 1991. Yrkandet får stöd i en reservation (v, mp). Ett

forskningsprogram för utveckling av mer miljövänliga motorer och

drivmedel begärs i en annan motion (fp). Utskottet erinrar om

riksdagens beslut våren 1990 om anslag till bl.a.

energirelaterad transportforskning. Motionen följs upp i en

reservation (fp, c, mp). Vidare begärs i en motion (mp) ett

uttalande av riksdagen om bilindustrin och en bred utredning i

ämnet. Regeringen följer utvecklingen inom bilindustrin och hos

dess underleverantörer, konstaterar utskottet. Det pekar också

på de uppgifter som ankommer på den nyligen inrättade

delegationen för verkstadsteknisk utveckling. En reservation

(v,mp) har avgetts till förmån för motionen.

Motionerna

Den motion som har väckts med anledning av proposition

1989/90:88 och behandlas här är:

1989/90:N61 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari -- med motivering

i motion 1989/90:T42 -- yrkas att riksdagen hos regeringen

hemställer om att en parlamentarisk utredning med uppgift att

studera förutsättningarna för en ekologiskt inriktad, alternativ

produktion för bilindustrin skall tillsättas.

De motioner från allmänna motionstiden som behandlas här

är följande:

1989/90:N235 av Kenth Skårvik m.fl. (fp) vari -- med

motivering i motion 1989/90:T212 -- yrkas att riksdagen som sin

mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

forskningsprogram för utveckling av mer miljövänliga motorer och

drivmedel.

1989/90:N247 av Lars Norberg m.fl. (mp) vari yrkas att

riksdagen

1. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om bilindustrins framtid,

2. begär att regeringen snarast tillsätter en allsidig

utredning för att belysa bilindustrins problem och

framtidsutsikter med beaktande av vad i motionen anförts.

1989/90:N248 av Viola Furubjelke m.fl. (s) såvitt gäller

yrkandet (1) att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om ett klart formulerat beting till

bilbranschen om framtagande av en ren bil.

1989/90:N284 av Karl-Göran Biörsmark (fp) och Hugo Bergdahl

(fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om utvecklingen av elbilen.

1989/90:N286 av Erling Bager (fp) och Lars Sundin (fp) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om ekonomiska styrmedel och

forskningsinsatser för att stimulera användandet av batterier

med längre livstid.

1989/90:N364 av Ylva Annerstedt m.fl. (fp) vari -- med

motivering i motion 1989/90:Jo880 -- yrkas att riksdagen som sin

mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

stimulans för utveckling av miljövänlig teknik.

Uppgifter i anslutning till motionerna

Gällande bestämmelser m.m.

För personbilar gäller skärpta avgaskrav fr.o.m. 1989 års

modell (prop. 1987/88:85, JoU 1987/88:23). Kraven uppnås i

huvudsak genom katalysatorteknik. Utsläpp av koloxid, kolväten

och kväveoxider från en personbil minskar genom sådan teknik med

mer än 80% jämfört med de avgaskrav som tidigare har ställts.

Även utsläppen av bly och partiklar minskar kraftigt. I augusti

1990 var 25% av de drygt 3,6 miljoner personbilar som fanns i

Sverige försedda med katalysator.

Även för dieseldrivna fordon har kraven skärpts. Enligt ett

samtidigt beslut i riksdagen skall nivån på utsläppen motsvara

de krav som då avsågs gälla federalt i Förenta Staterna fr.o.m.

1990 års modeller. För lätta lastbilar och bussar fastställdes

sålunda att den obligatoriska tillämpningen skall gälla fr.o.m.

1992 års modeller. För tunga lastbilar och bussar avsågs kraven

gälla fr.o.m. 1994 års modeller. Vid behandlingen våren 1990 av

proposition 1989/90:141 med förslag om vissa ekonomiska

styrmedel inom miljöpolitiken, m.m. antog riksdagen förslag om

en tidigareläggning av kraven för tunga dieseldrivna fordon med

ett år, dvs. från 1993 års modeller. Motivet var att

bilindustrin snabbare än väntat hade kunnat lösa de tekniska

problem som vid tidpunkten för riksdagens beslut fanns

beträffande sådana fordon.

Internationellt sker ett fortlöpande arbete för att en

sänkning av nivåerna för avgasutsläpp från fordon skall kunna

åstadkommas. Inom den s.k. Stockholmsgruppen, en sammanslutning

av ett tiotal länder, förs överläggningar i syfte att en

internationell överenskommelse om skärpta krav skall komma till

stånd. Vidare pågår inom det internationella energiorganet IEA

olika projekt som syftar till att oljeberoendet vid fordonsdrift

skall minskas. Skärpta avgaskrav motsvarande de svenska kommer

inom de närmaste åren att införas i flertalet övriga europeiska

länder. I EG har direktiv om avgasnivåer utfärdats som träder i

kraft år 1992. Dessa är nästan identiska med de svenska. Frågan

om kravnivåer ingår vidare i förhandlingarna om ett avtal om ett

europeiskt ekonomiskt samarbetsområde, EES. Kalifornien, som är

föregångare när det gäller avgaskrav för personbilar, antog i

september 1990 en lag om ytterligare sänkta kravnivåer jämfört

med de hittills gällande. Bl.a. sätts ett tak för de

genomsnittliga utsläppen från varje tillverkares olika

bilmodeller.

Inom industrin genomförs -- såväl nationellt som

internationellt -- ett löpande arbete för framställning av

miljövänligare fordon. Ett exempel härpå är strävandena att få

fram allt effektivare katalysatorer. Då frågor om utvecklingen

inom bilindustrin behandlades förra året i riksdagen lämnade

företrädare för AB Volvo och Saab-Scania AB inför

näringsutskottet en utförlig redogörelse för pågående arbete i

detta avseende inom den svenska bilindustrin. Ett referat av vad

som därvid kom fram finns i betänkandet 1988/89:NU26

(s.14--18). En rapport, Trafik och transport i Sverige emot år

2010, har utarbetats på basis av arbetet inom en panel med

representanter för 17 myndigheter och organisationer, däribland

statens naturvårdsverk. Initiativet till panelen har tagits av

Bilindustriföreningen. Enligt vad som sägs i rapporten, som

publicerades i oktober 1990, minskas trafikens utsläpp mycket

mer och därtill på ett billigare sätt genom teknikutveckling än

genom ändringar i transportstrukturen.

Ett exempel på pågående arbete är ett projekt som innebär en

utökad samverkan mellan Asea Brown Boveri AB, statens

vattenfallsverk och Volvo Flygmotor AB. Det avser utveckling av

ett aggregat bestående av en gasturbin, en direktdriven

högvarvig elgenerator och reglerutrustning. År 1992 planeras en

demonstration härav i ett eldrivet hybridfordon, som kortare

sträckor körs med batterier vilka under färd laddas av

kraftaggregatet. Detta kan i sin tur drivas med olika flytande

eller gasformiga bränslen. Utvecklingsprojektet baseras på ett

nu avslutat forskningsprojekt vid tekniska högskolan i

Stockholm, som sedan år 1986 har erhållit stöd från styrelsen

för teknisk utveckling (STU). Myndigheten deltar även i denna

andra etapp, som beräknas kosta 10 milj.kr. Ett annat exempel på

utvecklingsprojekt gäller ett svenskt företag, Clean Air

Transport AB, som nyligen har tecknat kontrakt med City of Los

Angeles, Department of Water and Power, om utvecklingssamarbete

m.m. Leveranser påbörjas år 1992, och före år 1995 skall minst

10000 elbilar finnas i bruk i Los Angelesområdet. Genom

avtalet erhåller företaget 40 milj.kr. i utvecklingsbidrag.

Elbilen har vid eldrift en räckvidd av drygt 100 km och är

försedd med en bensindriven hjälpmotor, som tar över driften vid

tömda batterier och samtidigt laddar dessa. Räckvidden bedöms

fullt tillräcklig för genomsnittspendlarens behov i området.

Ytterligare ett exempel gäller en samverkan mellan STU och bl.a.

Saab-Scania, Volvo och några högskoleinstitutioner om en

förstudie avseende minskning av emissioner från dieselmotorer.

I Frankrike har bilföretagen Citroën, Peugeot och Renault (de

båda förstnämnda inom ramen för det gemensamma bolaget PSA)

beslutat om ett utvecklingssamarbete i syfte att få fram "den

rena bilen". Kostnaden beräknas till omkring 1,3 miljarder

kronor, varav franska staten finansierar ca 40 % och företagen

resten. Under de närmaste åren kommer satsningar att göras på en

förbättring av den konventionella explosionsmotorn i fråga om

bl.a. katalysatorrening men även på framtagande av alternativa

bränslen och en ny tvåtaktsmotor. Ansvaret för detta arbete

ligger främst hos de berörda bilföretagen. På längre sikt, dvs.

under den åttaårsperiod som projektet planeras pågå, innebär

samarbetet utveckling av nya typer av motorer, huvudsakligen

gasturbin- och elmotorer men också en motor för vätgasdrift. För

denna långsiktiga satsning svarar i första hand staten.

Ytterligare exempel gäller ett samarbete mellan europeiska

forskningsinstitut (i Förbundsrepubliken Tyskland, Frankrike,

Storbritannien, Italien och Spanien) och biltillverkare (Fiat,

Peugeot, Renault, Volkswagen och Volvo). Projektet (Integrated

Diesel European Action, IDEA) syftar till en förbättring av

dieselmotorns egenskaper och prestanda.

Tidigare behandling

Riksdagen behandlade motioner om teknisk utveckling inom

bilindustrin senast våren 1989 (1988/89:NU26). Tre av motionerna

(c) tog sikte på åtgärder av mera allmänt slag för att

utvecklingen av miljövänliga och bränslesnåla bilar skulle

främjas (s.18 f.). En av de åtgärder som föreslogs innebar att

krav, riktade mot bilindustrin, skulle formuleras. I några av

motionerna hade kravnivåerna specificerats med hänsyn till

bränsleförbrukning, avgasutsläpp och flexibilitet i valet av

drivmedel. Utskottet instämde i att forsknings- och

utvecklingsarbetet i fråga om drivsystem och drivmedel borde

påskyndas. Kostnaderna för sådana insatser bedömde utskottet

dock vara alltför stora för att kunna bäras enbart av den

inhemska bilindustrin. De svenska bilindustriföretagen kunde

framstå som betydande med inhemska mått mätt, fortsatte

utskottet, men de hade knappast ekonomiska möjligheter att hävda

sig internationellt i ett sådant utvecklingsarbete. Vidare kunde

det finnas risk för en olycklig splittring av resurserna om

insatserna i alltför stor utsträckning inriktades på småprojekt,

menade utskottet och framhöll nödvändigheten av ett samarbete på

internationell nivå.

Utskottet hänvisade till ett utredningsarbete om bl.a. ett

forsknings- och utvecklingsprogram inom transportområdet som

hade initierats som en följd av ett riksdagsuttalande vid

behandlingen av 1988 års miljöpolitiska proposition. Härvid

förutsatte utskottet att regeringen skulle återkomma till

riksdagen i denna fråga och också redovisa inhemska och

internationella insatser för utveckling av bränsleflexibla,

energisnåla och miljövänliga fordon. I avvaktan på resultaten av

detta arbete och av utredningen (ME 1988:02) om

energiforskningens framtida inriktning, samverkan med annan

forskning, m.m. avstyrktes motionerna. En reservation (c)

förelåg. Samtidigt avstyrkte utskottet tre motioner (fp; c) om

stöd till särskilda utvecklingsprojekt. En reservation avgavs

härvid till förmån för elbilen (fp, c), en andra för det s.k.

RAN-systemet (c) och en tredje för den s.k. Elko-motorn m.m.

(fp, c). Likaså avstyrktes en motion (mp) om en utredning om

bilindustrin; motionen följdes upp i en reservation (mp).

Riksdagen följde utskottet.

I juni 1989 presenterades betänkandet (SOU 1989:48)

Energiforskning för framtiden, i vilket ett förslag till nytt,

treårigt energiforskningsprogram med början den 1 juli 1990

lades fram. I betänkandet behandlades (s.181--186) även

energirelaterad transportforskning. Tre insatsområden med skilda

ansvariga myndigheter föreslogs. Transportsystemstudier skulle

bedrivas med transportforskningsberedningen (TFB) som

administrerande organ. Ett andra område avsåg alternativa

drivmedel m.m. och syftade till ökade kunskaper om sådana

drivmedel, naturgas, eldrift etc. Som ansvarig myndighet

föreslogs statens energiverk. Det tredje området gällde

energiteknik för transporter med styrelsen för teknisk

utveckling (STU) som sammanhållande myndighet. Det skulle syfta

till ett klarläggande av möjligheterna att använda sådan ny

eller förbättrad teknik, i första hand för motorer, som minskar

bränsleåtgång, oljeberoende och avgaser. Bland de delområden som

utredningen därvid berörde kan nämnas motorer för alternativa

drivmedel och eldrivna vägfordon. Kostnaderna för dessa tre

insatsområden under hela programperioden beräknade utredningen

till 105 milj.kr.

På grundval av energiforskningsutredningens betänkande och det

särskilda utredningsarbete om forsknings- och utvecklingsprogram

inom transportområdet som hade initierats genom riksdagens

uttalande föreslogs i den forskningspolitiska propositionen

våren 1990 (prop. 1989/90:90) medel till energiforskning.

Regeringen anförde därvid (s.437) att

energiforskningsprogrammet borde delas in i teknikområden i

stället för som dittills i tillförsel och användning. Två

program föreslogs, nämligen Huvudprogram Energiforskning och

Integrerade insatser. De medelsnivåer som regeringen angav

överensstämde i huvudsak med energiforskningsutredningens

förslag. Under Huvudprogram Energiforskning föreslogs 10

milj.kr. till energirelaterad transportforskning (TFB och

statens energiverk) för budgetåret 1990/91. Programmet

Integrerade insatser upptog ett förslag om medel om 22 milj.kr.

för Motorer och drivsystem (STU) för samma period. Regeringen

framhöll det väsentliga i att de berörda programorganen kan

driva och vidareutveckla forsknings- och utvecklingsarbetet på

transportområdet. Vidare pekades på vikten av att berörda

branscher, på samma sätt som gäller för energiområdet i dess

helhet, tar ett ökat ansvar för att demonstrera användning av ny

teknik inom transportområdet. På hemställan av näringsutskottet

godtog riksdagen regeringens förslag (1989/90:NU40).

Av regleringsbreven för budgetåret 1990/91 framgår att TFB

disponerar 6milj.kr. och statens energiverk 4milj.kr. av de

medel som för innevarande budgetår har anslagits under

huvudprogrammet. Regeringen erinrar om uttalandet i

propositionen att energiforskningsutredningens betänkande och

remissinstansernas synpunkter är väl ägnade att utgöra grund för

myndigheternas fortsatta planering. Vidare anmodas TFB att i

samråd med i första hand STU och statens energiverk senast den 5

december 1990 till industridepartementet redovisa planerade

insatser avseende energirelaterad transportforskning för

programperioden. Även redovisning av inriktning och tidsplan för

utvärderingar samt planering, löpande samordning m.m.

förutsätts. När det gäller anslaget till STU sägs att

myndigheten skall beakta vad riksdagen har anfört i beslutet om

miljöpolitiken inför 1990-talet (prop. 1987/88:85 s.114 f.,

JoU 1987/88:23).

Utskottet

Utveckling av miljövänliga motorer m.m.

Sex av de motioner som behandlas i detta betänkande rör

åtgärder som ytterst har till syfte att främja forskning och

utveckling av fordon som är mer miljövänliga och energisnåla än

dagens.

Regeringen borde gentemot bilindustrin ställa ett klart

formulerat krav på framtagande av en ren bil, heter det i

motion 1989/90:N248 (s). Trots kraftfulla åtgärder, t.ex.

införande av blyfri bensin, är luftföroreningarna från

biltrafiken ett av våra allvarligaste miljöproblem, framhåller

motionärerna. Samtidigt konstaterar de att människor inte är

beredda att avstå från det oberoende som bilen har medfört. Det

är nu dags att bilindustrin får ansvar för en total förnyelse av

bilen. En bil utan miljöstörande effekter borde vara framtagen

som prototyp före 1990-talets mitt och serieframställd i god tid

före dess slut, anser motionärerna.

I det föregående (s.4 f.) har en redovisning lämnats för

riksdagens behandling av tidigare motioner med yrkanden av samma

innebörd som den här aktuella.

Enligt vad utskottet nu har erfarit avser regeringen att i den

miljöpolitiska proposition som har aviserats till våren 1991

föreslå skärpta kravnivåer för avgasutsläpp från fordon. Den av

statens naturvårdsverk genomförda utredningen Luft '90 (i serien

Naturvårdsverket informerar) kommer att beaktas vid regeringens

överväganden härom. Även utredningar som transportrådet har

genomfört på regeringens uppdrag kommer att ingå i regeringens

underlag för propositionen. I en av utredningarna, Trafik,

energi och koldioxid (TPR 1990:11), föreslås åtgärder för en ny

energistrategi, däribland att staten och

personbilsleverantörerna skall träffa en överenskommelse om att

nya personbilars bränsleförbrukning skall minskas till i

genomsnitt 0,65 l per mil. En andra utredning omfattar förslag

till miljöpolitiska åtgärder. Bland dessa kan nämnas skärpta

avgaskrav för fordon och en övergång till biomassebaserade

motoralkoholer för vissa fordonsflottor, t.ex. bussar i lokal

och regional trafik.

Utskottet ansluter sig till den grundläggande uppfattning som

förs fram i motionen och som innebär att en av de viktigaste

uppgifterna i miljöpolitiken är att åstadkomma en kraftig

minskning av bilismens miljöskadliga effekter. De åtgärder av

olika slag som har genomförts -- t.ex. införande av blyfri

bensin och katalysatorteknik -- är inte tillräckliga. Enligt

utskottets mening är det nu nödvändigt att bilindustrin tar

ansvar för utvecklandet av en ren bil.

En utbredd uppfattning bland såväl företrädare för

bilindustrin som andra med erfarenhet av teknisk utveckling är

att endast politiskt satta krav kan åstadkomma en ändrad

inriktning. Utvecklingen på personbilssidan i Kalifornien visar

också på detta.

Utskottet delar sålunda uppfattningen att de luftföroreningar

som förorsakas av trafiken måste nedbringas avsevärt.

Som framgår i det föregående avses frågan om kravnivåer för

avgasutsläpp från fordon bli behandlad i den kommande

miljöpolitiska propositionen. Riksdagen bör därför inte nu göra

något uttalande på grundval av motion 1989/90:N248 (s). Denna

avstyrks alltså.

Ett forskningsprogram för utveckling av mer miljövänliga

motorer och drivmedel borde vara ett viktigt inslag i åtgärder

för att luftföroreningarna skall kunna minskas, anförs det i

motion 1989/90:N235 (fp). Genom politiska beslut kan

förutsättningar skapas och inriktningen anges för en

miljövänligare bil, säger motionärerna, som emellertid inte

frånkänner bilindustrin, trafiknäringen eller

motororganisationerna del i ansvaret för att en sådan bil skall

bli verklighet. I motionen efterlyses också en redovisning från

regeringen av den utredning om forskningsprogram om miljövänliga

motorer och drivmedel som riksdagen begärde då 1988 års

miljöpolitiska proposition behandlades.

Som framgår av det föregående (s.4 f.) behandlade riksdagen

frågor om teknisk utveckling inom bilindustrin våren 1989. Ett

av de yrkanden (c) om stimulansprogram som avslogs innefattade

krav på stöd till teknisk forskning. Ställningstagandet

motiverades bl.a. med hänvisning till då pågående utredningar

inom det berörda området. En reservation (c) avgavs.

Med hänsyn till vad som har anförts i det föregående och till

riksdagens beslut våren 1990 om anslag till bl.a.

energirelaterad transportforskning finner utskottet inte någon

ytterligare åtgärd vara påkallad. Motion 1989/90:N235 (fp)

avstyrks därför.

Batterierna är fortfarande den svagaste länken när det gäller

elfordon, anförs det i motion 1989/90:N284 (fp). Enligt

motionärernas mening är tiden nu inne för en kraftig

utveckling av elbilen. Den borde åstadkommas i första hand

genom statliga initiativ till ökad forskning och utveckling

avseende denna typ av drivsystem.

I det föregående (s.4f.) har vissa aktuella projekt som

rör elbilen redovisats.

Våren 1989 avstyrkte utskottet ett motionsyrkande av samma

innebörd med hänvisning till då pågående överväganden inom

energiforskningsutredningen. En reservation (fp, c) avgavs till

förmån för vad som hade begärts. Riksdagen beslöt enligt

utskottets hemställan.

Såsom har redovisats i det föregående (s.6) har riksdagen

våren 1990 beslutat om anslag till ett energiforskningsprogram

som innefattar delprogrammet Motorer och drivsystem. Medel för

detta (22 milj.kr.) disponeras av styrelsen för teknisk

utveckling (STU). Energiforskningsutredningen har föreslagit

(SOU 1989:48 s.185f.) att ett område skall avse eldrivna

vägfordon och innefatta såväl hybriddrift med el som t.ex.

värmemotorer. Utvecklingen för mer energieffektiva batterier bör

särskilt följas, heter det vidare. Vad gäller studiet av

bränsleceller förutsätter utredningen att detta kommer att

stödjas i andra program inom det totala

energiforskningsprogrammet. Enligt vad utskottet har erfarit

kommer STU att under våren 1991 avgöra inriktningen på olika

projekt. STU eftersträvar samverkan med andra aktörer. Fortsatt

satsning på projekt om utveckling av elbilen, vilka drivs inom

ramen för det föregående energiforskningsprogrammet, kan därvid

bli möjlig.

Med konstaterande av att anslagna medel till energiforskning

sålunda innefattar projekt som rör utveckling av eldrivna fordon

avstyrker utskottet motion 1989/90:N284 (fp).

Även i motion 1989/90:N364 (fp) begärs stimulans för

utveckling av teknik som syftar till minskade avgasutsläpp från

fordon, men motionärerna tar i huvudsak sikte på att denna skall

främja miljövänlig fordonsdrift i Stockholms län.

Ett identiskt yrkande (fp) liksom två ytterligare yrkanden (s)

-- även de med regional anknytning -- behandlades i betänkandet

1988/89:NU26. Något riksdagsuttalande till förmån för åtgärder

inom särskilt angivna regioner ansågs inte påkallat. Riksdagen

följde utskottet.

Storstockholms Lokaltrafik AB genomför sedan en tid ett

fullskaleförsök med bussar, drivna med etanol. Projektet

finansieras delvis med statligt stöd, därav 20 milj.kr. från

energiteknikfonden, 3 milj.kr. från STU och 5 milj.kr. från

transportforskningsberedningen (TFB). Vidare har Stockholms stad

beställt tio elbilar för elbilsförsök i större skala inom

stadens olika förvaltningar.

Motionen avser huvudsakligen utvecklingsinsatser i ett

geografiskt avgränsat område. Utskottet finner inte anledning

för riksdagen att frångå sitt tidigare ställningstagande och

avstyrker därför motion 1989/90:N364 (fp).

En parlamentariskt sammansatt utredning om alternativ

produktion för bilindustrin begärs i motion 1989/90:N61 (vpk).

Motionärerna hänvisar till en presentation i februari 1990 av

prototypen till en svensk "ekologisk" bil. De anser att

framtagandet av denna prototyp vittnar om att forskare med rätt

inriktning kan åstadkomma resultat som inte de stora

bilkoncernerna förmår. Vidare ansluter de sig till TFBs

uppfattning -- såsom den har formulerats i ett yttrande till

statens naturvårdsverk -- om behovet av strängare krav för

dieselfordon. Med en sådan skärpning påskyndas den tekniska

utvecklingen, menar motionärerna.

Som framgår i det föregående pågår arbete, såväl nationellt

som internationellt, för åstadkommande av miljövänligare och

bränslesnålare fordon. Med hänsyn härtill och till regeringens

aviserade miljöpolitiska proposition med förslag om skärpta

miljökrav för fordon finner inte utskottet att något behov av en

statlig utredning av berört slag föreligger. Därmed avstyrks

motion 1989/90:N61 (vpk).

I motion 1989/90:N286 (fp) fokuseras intresset på bil- och

båtbatterier, s.k. startbatterier. Motionärerna anser att de

miljöproblem som är förknippade med batterier av detta slag inte

kan bemästras enbart genom effektivare insamling och återvinning

av kasserade batterier. Härutöver borde i större utsträckning

startbatterier med längre livslängd komma till användning. I

motionen talas såväl om ekonomiska styrmedel som om forskning

för att motionens syfte skall kunna uppnås.

Enligt vad utskottet har erfarit pågår en intensiv utveckling

när det gäller startbatterier. Denna är framför allt inriktad på

att få fram ett batteri som är helt integrerat med fordonet och

har samma livslängd som detta. Ett annat mål för det pågående

arbetet är att batteriet inte skall innehålla skadliga ämnen. En

intressant lösning kan därvid vara s.k. järn-luftbatterier. I

takt med att allt fler funktioner i ett fordon drivs med el

kommer också ett helt nytt slags batteri att behöva utvecklas,

t.ex. med avseende på spänningen.

STU lämnar stöd till forskning och utveckling för uppbyggnad

av kompetens inom bl.a. batteriteknik. Sålunda får tekniska

högskolan i Stockholm bidrag för grundläggande forskning inom

detta område.

Regeringen har i proposition 1990/91:36 föreslagit åtgärder

mot miljöfarliga blybatterier. Enligt vad som sägs däri bör

blybatterierna ersättas med alternativa batterityper och

startsystem. Vidare skall försöket med insamling av batterier

permanentas och riksomfattande informationskampanjer genomföras.

Kostnaderna för insamling och återvinning av de miljöfarliga

blybatterierna skall betalas av tillverkarna och importörerna.

Utskottet delar uppfattningen att det är angeläget att

startbatterier med längre livslängd kommer till ökad användning.

Något skäl för staten att i större utsträckning än vad som sker

stödja forskningen på området föreligger enligt utskottets

mening inte nu. Motion 1989/90:N286 (fp) avstyrks därför.

Bilindustrins framtid

Den svenska bilindustrins sårbarhet i ett internationellt

perspektiv och bilismens framtid i sig -- med beaktande av dess

effekter på miljö och resursåtgång -- diskuteras i motion

1989/90:N247 (mp). Enligt motionärernas uppfattning kan

bilindustrin och den övriga näringsverksamhet som är beroende av

denna komma att undergå stora förändringar. Förutom en allsidig

utredning om bilindustrins framtid begär de ett

riksdagsuttalande om vad i detta ämne har anförts i motionen. I

motionen beskrivs bilismens starka expansion under

efterkrigstiden och den betydelse för näringslivet som

bilindustrin har kommit att få i många länder. Också de

hotbilder som kan skönjas för bilismen och som i betydande

utsträckning är förenade med oljeberoendet tecknas.

Riksdagen behandlade våren 1989 en motion (mp) av samma

innebörd. Utskottet fann då ingen anledning för riksdagen att

göra ett uttalande i saken (1988/89:NU26 s.21f.). Därvid

framhölls att det i statsmakternas uppgifter ingår att de skall

hålla sig informerade om bl.a. ekonomiska förhållanden som är av

väsentlig betydelse för landet. Berörda branscher, däribland

bilindustrin, förutsattes själva genomföra framtidsbeskrivningar

och analyser. En reservation (mp) avgavs till förmån för

motionen.

Bilbranschrådet, ett forum för diskussioner mellan

bilbranschen och regeringen, avvecklades vid halvårsskiftet

1990. Genom fortlöpande kontakter i det s.k.

storföretagssamrådet kan regeringen emellertid via

industridepartementet hålla sig underrättad om utvecklingen inom

bilindustrin.

Statens industriverk (SIND) publicerade i april 1990 en

utredning om fordonsindustrins underleverantörer (SIND 1990:2).

I denna beskrivs de starkt förändrade krav på dessa branscher

som 1990-talet kommer att medföra. Bl.a. förutses

fordonstillverkarna minska antalet leverantörer och samtidigt

ställa högre krav på de kvarvarande.

En redogörelse för såväl bilbranschen som dess

underleverantörer lämnas i industridepartementets årliga

publikation Svensk industri och industripolitik. I anslutning

till General Motors och Renaults ansökningar enligt lagen

(1982:617) om utländska förvärv av svenska företag har

industridepartementet genomfört konsekvensanalyser.

Ett särskilt organ, delegationen för verkstadsteknisk

utveckling (VT-delegationen), har nyligen inrättats för att

planera och genomföra insatser för underleverantörer. Riksdagen

har fastställt en medelsram av 150 milj.kr. för en treårsperiod

och för budgetåret 1990/91 anslagit 50 milj.kr. till detta

ändamål (1989/90:NU30 s.61f.). Enligt vad utskottet har

erfarit kommer de inhemska biltillverkarna att aktivt delta i

arbetet. Uppgiften att samordna statens insatser gentemot

underleverantörer -- genom VT-delegationen, STU, Sveriges

exportråd m.fl. organ -- har lagts på SIND.

Utskottet konstaterar att utvecklingen inom bilindustrin och

hos dess underleverantörer följs av regeringen. Vidare erinrar

utskottet om de uppgifter som ankommer på delegationen för

verkstadsteknisk utveckling. Utskottet finner inte att riksdagen

har anledning att ta initiativ till någon utredning på detta

område eller eljest göra något uttalande till regeringen i

ämnet. Med det anförda avstyrker utskottet motion 1989/90:N247

(mp).

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande krav på framtagande av en ren bil

att riksdagen avslår motion 1989/90:N248 yrkande 1,

res. 1 (m, fp) - motiv.

res. 2 (v, mp)

2. beträffande forskningsprogram för utveckling av mer

miljövänliga motorer och drivmedel

att riksdagen avslår motion 1989/90:N235,

res. 3 (fp, c, mp)

3. beträffande utveckling av elbilen

att riksdagen avslår motion 1989/90:N284,

res. 4 (fp, c, mp)

4. beträffande miljövänlig fordonsdrift i Stockholms län

att riksdagen avslår motion 1989/90:N364,

5. beträffande utredning om alternativ produktion för

bilindustrin

att riksdagen avslår motion 1989/90:N61,

res. 5 (v, mp)

6. beträffande startbatterier med längre livslängd

att riksdagen avslår motion 1989/90:N286,

7. beträffande bilindustrins framtid

att riksdagen avslår motion 1989/90:N247.

res. 6 (v, mp)

Stockholm den 25 oktober 1990

På näringsutskottets vägnar

Hadar Cars

Närvarande: Hadar Cars (fp), Rune Jonsson (s), Per

Westerberg (m), Nic Grönvall (m), Inga-Britt Johansson (s), Bo

Finnkvist (s), Reynoldh Furustrand (s), Gunnar Hökmark (m),

Gudrun Norberg (fp), Rolf L Nilson (v), Lars Norberg (mp), Leif

Marklund (s), Kjell Ericsson (c), Barbro Andersson (s),

Leo Persson (s), Björn Kaaling (s) och Sven-Olof Petersson (c).

Reservationer

1. Krav på framtagande av en ren bil (mom.1, motiveringen)

Hadar Cars (fp), Per Westerberg (m), Nic Grönvall (m), Gunnar

Hökmark (m) och Gudrun Norberg (fp) anser att den del av

utskottets yttrande på s.7 som börjar med "Utskottet ansluter"

och slutar med "nedbringas avsevärt" bort ha följande lydelse:

Utskottet delar motionärernas uppfattning att de

luftföroreningar som förorsakas av trafiken måste nedbringas

avsevärt. De åtgärder av olika slag som har genomförts -- t.ex.

införande av blyfri bensin och katalysatorteknik -- har gett

betydande positiva konsekvenser men är inte tillräckliga.

Framstegen är av det slaget att det knappast finns anledning

att utesluta ytterligare förbättringar i miljöhänseende av den

traditionella bensinmotorn. Det torde vidare vara svårt att på

politisk grund peka ut någon alternativ teknologi för bilmotorn

som överlägsen den traditionella, lika litet som det finns

anledning att avvisa någon teknologi. Utvecklingen av en renare

bil måste därför ske på marknaden, där kundens efterfrågan och

de politiskt satta kraven kommer att vara pådrivande i rätt

riktning. Det kommer för den traditionella bilindustrin att vara

en avgörande utmaning att visa sig kunna leva upp till dessa

krav. Samtidigt innebär det faktum att ingen teknologi kan

uteslutas, möjligheter även inom andra branscher än den

traditionella bilindustrin att bidra till utvecklingen.

2. Krav på framtagande av en ren bil (mom.1)

Rolf L Nilson (v) och Lars Norberg (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s.7 som

börjar med "En utbredd" och slutar med "avstyrks alltså" bort ha

följande lydelse:

För detta krävs att man frigör sig från det konventionella

tänkande som hittills har präglat branschen. En utbredd

uppfattning bland såväl företrädare för bilindustrin som andra

med erfarenhet av teknisk utveckling är att endast politiskt

satta krav kan åstadkomma en ändrad inriktning. Utvecklingen på

personbilssidan i Kalifornien visar också på detta.

Utskottet finner därför att regeringen bör anmodas att snarast

förelägga riksdagen förslag till väsentligt skärpta kravnivåer.

Vad som i motionen har anförts om tidsplan för framtagning av

prototyp och för serietillverkning finner utskottet vara

rimligt; det bör vara vägledande vid regeringens överväganden.

Utskottet tillstyrker således motion 1989/90:N248(s).

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande

lydelse:

1. beträffande krav på framtagande av en ren bil

att riksdagen med bifall till motion 1989/90:N248 yrkande 1

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

3. Forskningsprogram för utveckling av mer miljövänliga

motorer och drivmedel (mom.2)

Hadar Cars (fp), Gudrun Norberg (fp), Lars Norberg (mp), Kjell

Ericsson (c) och Sven-Olof Petersson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s.8 som

börjar med "Med hänsyn" och slutar med "avstyrks därför" bort

ha följande lydelse:

Utskottet instämmer i motionärernas krav på en mer avancerad

forskning. Produktion av miljövänliga och bränslesnåla

motorfordon för kommersiellt bruk synes fortfarande vara

avlägsen. Det är vidare angeläget med en samlad redovisning från

regeringen av hittills gjorda framsteg, pågående projekt och

planerade insatser. Med vad nu har sagts tillstyrker utskottet

motion 1989/90:N235 (fp).

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande

lydelse:

2. beträffande forskningsprogram för utveckling av mer

miljövänliga motorer och drivmedel

att riksdagen med bifall till motion 1989/90:N235 som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

4. Utveckling av elbilen (mom.3)

Hadar Cars (fp), Gudrun Norberg (fp), Lars Norberg (mp), Kjell

Ericsson (c) och Sven-Olof Petersson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s.8 som

börjar med "Med konstaterande" och slutar med "motion

1989/90:N284 (fp)" bort ha följande lydelse:

Utskottet finner visserligen att det kan vara svårt att på

politisk grund utpeka någon särskild teknologi men vill ändå när

det gäller elbilen uttala sitt stöd för motionärernas

uppfattning. Forsknings- och utvecklingsarbetet måste

intensifieras, och satsningar bör genomföras för att möjligheten

för elbilen att bli kommersiellt intressant skall öka. Riksdagen

bör göra ett uttalande härom till regeringen. Motion

1989/90:N284 (fp) tillstyrks sålunda.

dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande

lydelse:

3. beträffande utveckling av elbilen

att riksdagen med bifall till motion 1989/90:N284 som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

5. Utredning om alternativ produktion för bilindustrin

(mom.5)

Rolf L Nilson (v) och Lars Norberg (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s.9 som

börjar med "Som framgår" och slutar med "motion 1989/90:N61

(vpk)" bort ha följande lydelse:

Utskottet finner förslaget om en parlamentariskt sammansatt

utredning med syfte att studera förutsättningarna för en

ekologiskt inriktad, alternativ produktion för bilindustrin väl

motiverat. Bilden av de forsknings- och utvecklingsarbeten som

pågår i fråga om miljövänliga och energisnåla bilar liksom om

alternativa drivmedel ger ett splittrat intryck. Samtidigt

saknas ett helhetstänkande som bl.a. innefattar bedömningar av

de effekter i fråga om miljö och resursåtgång som uppkommer

under hela den industriella produktionen av bilar.

En utredning av förutsättningarna för tillverkning av

ekologiska bilar och för en ekologiskt bättre anpassad

tillverkningsprocess inom bilindustrin är därför nödvändig.

Utredningen bör, menar utskottet, även omfatta en bedömning av

möjligheterna för en produktion som ersätter nuvarande

personbilsproduktion. En sådan utredning, i linje med vad

motionärerna förordar, skulle sålunda tillgodose det angelägna

behovet av att såväl bilindustrins process som dess nuvarande

produkter liksom också dess möjligheter till omställning till

annan produktion får belysning vid ett och samma tillfälle från

resurs- och miljösynpunkt. Utredningen skulle därmed kunna bana

väg för ett ändamålsenligt miljötänkande inom denna

industrigren. Med det sagda tillstyrks motion 1989/90:N61 (vpk).

dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande

lydelse:

5. beträffande utredning om alternativ produktion för

bilindustrin

att riksdagen med bifall till motion 1989/90:N61 som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

6. Bilindustrins framtid (mom.7)

Rolf L Nilson (v) och Lars Norberg (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s.11 som

börjar med "Utskottet konstaterar" och slutar med "motion

1989/90:N247 (mp)" bort ha följande lydelse:

Utskottet instämmer i vad som i motionen har anförts om

bilismens och bilindustrins framtid. Många tecken kan nu skönjas

som visar att bilbranschen kommer att möta allvarliga problem

under 1990-talet.

I januari 1989, då en likalydande motion framlades, trodde de

flesta att bilindustrin var en trygg bransch med goda

framtidsutsikter. Utvecklingen härefter visar att motionen i hög

grad var motiverad. Det är i dag uppenbart att den svenska

personbilsindustrin befinner sig i en djupgående kris. Oron vid

Persiska viken och en tilltagande global lågkonjunktur antyder

också att lastbilsindustrin knappast kan kompensera krisen inom

personbilssektorn. Ett år har nu gått förlorat varunder

statsmakterna kunde ha förberett ett krishanteringsprogram.

Den globala situationen i fråga om bilismens miljöeffekter ter

sig alltmer allvarlig, och kraftfulla åtgärder för att

bilåkandet skall minska är nu helt nödvändiga. Det omedelbara

hotet mot världens oljeförsörjning och den på längre sikt

sannolika bristen på råolja kan likaledes medföra starkt ändrade

förutsättningar för bilindustrin. Samtidigt gör sig den

internationella konkurrensen inom bilproduktionen alltmer

gällande, inte minst genom den ökade handeln. I Sverige --

liksom i många andra industriländer -- representerar

bilindustrin och dess underleverantörer en mycket väsentlig del

av näringsliv och sysselsättning. Krisen inom de berörda

branscherna kommer att medföra allvarlig skada på vårt lands

ekonomi. Utskottet anser att riksdagen bör göra ett uttalande

till regeringen av här angiven innebörd.

Vidare delar utskottet motionärernas uppfattning att det

behövs en grundlig och allsidig utredning om bilindustrins

framtid i Sverige. Den bör genomföras av en kommitté med

företrädare för politiska partier och miljörörelsen samt

personer med hög kompetens inom teknik och ekonomi. Däremot bör

inte personer med intressen i bilindustrin eller trafiknäringen

ingå i kommittén.

Motion 1989/90:N247(mp) tillstyrks med vad som nu har

uttalats.

dels att utskottets hemställan under 7 bort ha följande

lydelse:

7. beträffande bilindustrins framtid

att riksdagen med bifall till motion 1989/90:N247 som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

Särskilda yttranden

1. Forskningsprogram för utveckling av mer miljövänliga

motorer och drivmedel (mom.2)

Lars Norberg (mp) anför:

Enligt miljöpartiets uppfattning är det väsentligt att

skiljelinjen mellan forskning och utveckling -- även om den inte

alltid är entydig -- så långt möjligt identifieras och

upprätthålls. Utveckling av processer och produkter bör vara de

berörda företagens ansvar; något motiv för statliga insatser

finns inte när det gäller dessa senare skeden i arbetet på

förnyelse inom produktionen. Statens uppgift är att genom olika

ekonomiska instrument, såsom skatter, avgifter och möjligen även

subventioner, styra konsumtionen i miljövänlig riktning.

Det fortsatta arbetet inom den inhemska bilbranschen bör

inriktas på utveckling av motorer som inte skadar miljön och som

är bränslesnåla. Enligt miljöpartiets uppfattning är det

nödvändigt att satsa på drivsystem som inte ger upphov till

föroreningar snarare än på system som kräver rening i efterhand.

Förebyggande är bättre än reparation. En sådan inriktning bör

särskilt gälla fordon som i dag drivs med dieselolja. Inom detta

område har svenska bilföretag en globalt sett stark ställning,

och de har finansiella resurser att driva teknikutvecklingen med

betydligt större engagemang än hittills. Det försteg i

konkurrenshänseende som ett teknologiskt genombrott ger borde

utgöra ett starkt motiv till ökade satsningar.

2. Utveckling av elbilen (mom.3)

Lars Norberg (mp) anför:

Miljöpartiet har i olika sammanhang fört fram sina tvivel om

att statliga satsningar på teknisk utveckling inom industrin

skulle åstadkomma ett genombrott inom olika teknikområden. Detta

gäller även utveckling av elbilen. Hittills har inte de många

elbilsprojekten lett till någon spridd användning. Det

effektivaste medlet att få en sådan till stånd är sannolikt en

ändring i de relativa priserna. En skattefri elbil och ökad

skatt på bensin kan påverka inriktningen av efterfrågan och

därmed också resultera i en accelererad utveckling inom

batteritekniken. De restriktioner som miljöpartiet har

föreslagit mot biltrafiken i storstäderna -- biltullar och

lokala drivmedelsskatter -- kommer att verka i samma riktning

när de genomförs.

3. Miljövänlig fordonsdrift i Stockholms län (mom.4)

Lars Norberg (mp) anför:

Miljöpartiet delar den uppfattning som framförs i motion

1989/90:N364 (fp), nämligen att trafiksituationen i

Stockholmsområdet av miljöskäl bör bli föremål för kraftfulla

åtgärder i form av bl.a. krav på teknisk utveckling och bättre

bränslen. Sådana åtgärder bör för övrigt avse även andra

storstadsområden. Enligt miljöpartiets uppfattning är dock inte

de av motionärerna föreslagna åtgärderna tillräckliga. Ibland

torde de rent av vara kontraproduktiva, såsom byggandet av

ytterligare trafikleder. I stället måste kollektivtrafiken

främjas genom att alla investeringsmedel inom trafikområdet

kanaliseras till denna. Vidare bör biltullar införas, vilka

kommer att effektivt begränsa innerstadstrafiken om de utformas

så att man betalar för varje resa. Regeringen bör utforma

förslag till lagstiftning som möjliggör biltullar med denna

utformning.

Motionärerna anser vidare att det är en stor brist att det

inte ställs minst samma krav på fartygsmaskinerier i inländsk

trafik som på andra fossileldade anläggningar och dieselmotorer

i landet. Miljöpartiet delar denna åsikt. Den tekniska

utvecklingen av sådana maskinerier bör stimuleras t.ex. genom

införande av bränslerestriktioner och krav på ökad rening för

samtliga trafikleder inom svenskt territorialvatten. Någon

begränsning i detta avseende till enbart Stockholmsområdet bör

inte göras. Regeringen bör lägga fram förslag till lagstiftning

som undanröjer den påtalade bristen.

Innehåll

Ärendet1

Sammanfattning1

Motionerna1

Uppgifter i anslutning till motionerna2

Gällande bestämmelser m.m.2

Tidigare behandling4

Utskottet6

Utveckling av miljövänliga motorer m.m.6

Bilindustrins framtid10

Hemställan11

Reservationer

1. Krav på framtagande av en ren bil (m, fp)12

2. Krav på framtagande av en ren bil (v, mp)12

3. Forskningsprogram för utveckling av mer miljövänliga

motorer och drivmedel (fp, c, mp)13

4. Utveckling av elbilen (fp, c, mp)13

5. Utredning om alternativ produktion för bilindustrin

(v,mp)13

6. Bilindustrins framtid (v, mp)14

Särskilda yttranden

1. Forskningsprogram för utveckling av mer miljövänliga

motorer och drivmedel (mp)15

2. Utveckling av elbilen (mp)16

3. Miljövänlig fordonsdrift i Stockholms län (mp)16