Bet. 1990/91:NU38

Näringsutskottets betänkande

1990/91:NU38

Statliga företag

Innehåll

Sammanfattning

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

1990/91

NU38

Ärendet

I detta betänkande behandlas

dels proposition 1990/91:87 om näringspolitik för

tillväxt, såvitt gäller frågor om statens vattenfallsverk och

domänverket,

dels -- helt eller delvis -- nio motioner som har väckts

med anledning av denna proposition,

dels -- helt eller delvis -- två motioner som har väckts

med anledning av proposition 1990/91:90 om en god livsmiljö,

dels -- delvis -- en motion från allmänna motionstiden år

1990,

dels -- helt eller delvis -- 20 motioner från allmänna

motionstiden år 1991.

Generaldirektör Carl-Erik Nyquist och andra företrädare för

statens vattenfallsverk (Vattenfall) har inför en

beredningsgrupp inom utskottet lämnat upplysningar och framfört

synpunkter kring regeringens förslag om bolagisering av

Vattenfall. Länsstyrelsen i Kopparbergs län har i en skrivelse

till utskottet tagit upp frågan om det framtida skyddet för den

mark av stort naturvårdsvärde som nu handhas av domänverket.

Från Förvaltningsaktiebolaget Fortia har en skrivelse inkommit

angående tillhandahållande av protokoll från sammanträde med

Fortias styrelse. Vidare har företrädare för tre

samfällighetsföreningar på kronoholmarna Gullholmen och Käringön

ingivit en skrivelse om domänverkets förvaltning av dessa

kronoholmar.

Sammanfattning

Utskottet tillstyrker regeringens förslag att Vattenfall och

domänverket skall ombildas till aktiebolag. I båda fallen

beräknas ombildningen kunna ske vid årsskiftet 1991-1992. De

båda förslagen avvisas i olika reservationer (v; mp).

I frågan om Vattenfall anser utskottet att det bör klarläggas

i vilka fall riksdagen skall höras innan viktigare beslut som

rör det nya bolaget kan fattas. Utskottet instämmer i

regeringens bedömning att verksamheten bör hållas samman i en

koncern och ägas av staten. I reservationer (fp, c; m) krävs en

privatisering och omstrukturering av Vattenfall så snart

bolagiseringen har genomförts.

Vattenfalls verksamhet med högspänningsdistributionen

(storkraftnätet), inkl. utlandsförbindelserna, skall tills

vidare drivas i affärsverksform. Med hänvisning till att den

framtida organisationen av denna verksamhet utreds för

närvarande avstyrker utskottet motioner i det ämnet. Dessa följs

upp i reservationer (m, fp; mp).

I frågan om domänverket tillstyrker utskottet även regeringens

förslag att verket under budgetåret 1991/92 skall få sälja

skogs- och jordbruksmark för sammanlagt högst 950 milj.kr. Dessa

försäljningar får emellertid inte, betonar utskottet, leda till

att rätten till renskötsel på aktuell mark försämras. I två

reservationer (v; mp) avstyrks regeringens förslag. En mer

omfattande utförsäljning krävs i en tredje reservation (m, fp,

c). Utskottet föreslår enhälligt att riksdagen anmodar

regeringen att pröva frågan om det framtida skyddet för den mark

av stort naturvårdsvärde som nu handhas av domänverket.

Utskottet pekar på att marken t.ex. skulle kunna överföras till

naturvårdsfonden i enlighet med vad som har föreslagits i olika

motioner.

Utskottet avstyrker härutöver motioner om statligt företagande

i allmänhet och om vissa statliga företag. Med ett undantag

följs motionerna upp i reservationer. En förteckning över alla

reservationer -- med partibeteckningar -- finns i

innehållsförteckningen (s. 60 f.).

Proposition 1990/91:87

Huvudsakligt innehåll

I den del av propositionen som behandlas här framläggs förslag

om att Vattenfall skall ombildas till aktiebolag. Dock skall

Vattenfalls verksamhet med bl.a. det s.k. storkraftnätet drivas

vidare i affärsverksform i avvaktan på senare ställningstagande

till hur detta nät skall organiseras.

Också verksamheten vid domänverket föreslås av regeringen bli

överförd till ett av staten ägt aktiebolag. Domänverket skall

åläggas ett marknadsmässigt avkastningskrav och dess tillgångar

värderas upp.

I båda fallen beräknas ombildningen till aktiebolag kunna

genomföras vid årsskiftet 1991-1992.

Förslag

Regeringen föreslår såvitt här är i fråga att riksdagen

39. godkänner att verksamheten vid affärsverket statens

vattenfallsverk med undantag för affärsverkets storkraftnät och

samkörningsförbindelser överförs till ett aktiebolag vid

årsskiftet 1991-1992 (avsnitt 6.5),

40. godkänner de riktlinjer för överföringen av tillgångar och

skulder från affärsverket statens vattenfallsverk till det nya

aktiebolag som regeringen har förordat (avsnitt 6.5),

41. godkänner att staten fortsätter att ansvara för statens

vattenfallsverks borgensförbindelser intill ett belopp om

[15637]milj.kr. (avsnitt 6.5),

42. godkänner att statens vattenfallsverks statslån om 17500

milj.kr. förvaltas av riksgäldskontoret under en övergångsperiod

(avsnitt 6.5),

43. godkänner en [låne]ram på 5000 milj.kr. för det i moment

[39] avsedda nya bolagets upplåning i riksgäldskontoret under

femårsperioden 1992--1996 (avsnitt 6.5),

44. godkänner att Trollhätte kanalverk ombildas till ett

aktiebolag med ansvar för drift och förvaltning av kanalrörelsen

(avsnitt 6.5),

45. godkänner att statens vattenfallsverks sektorsansvar för

elkraftsteknisk forskning och utveckling överförs till den nya

näringspolitiska myndigheten (avsnitt 6.5),

46. godkänner att verksamheten vid domänverket överförs till

ett av staten ägt aktiebolag enligt de principer regeringen har

förordat (avsnitt 6.6),

47. godkänner att domänverket medges rätt att under budgetåret

1991/92 inom en ram av [2000000000]kr. fritt låna upp

medel för sin verksamhet och fritt placera eventuell

överskottslikviditet enligt vad regeringen har förordat (avsnitt

6.6),

57. bemyndigar regeringen att genomföra ombildning av

affärsverket statens vattenfallsverk i enlighet med de

riktlinjer regeringen har redovisat (avsnitt 6.5),

58. bemyndigar regeringen att under budgetåret 1991/92 besluta

om försäljning av staten tillhörig fast egendom under

domänverkets förvaltning inom en ram av 950000000 kr. i

enlighet med vad regeringen har förordat (avsnitt 6.6).

Regeringen framlägger också vissa förslag i anslagsfrågor och

andra finansieringsfrågor rörande statens vattenfallsverk. Under

angivna rubriker föreslås:

H 12. Täckande av eventuella förluster i anledning av

statens vattenfallsverks borgensförbindelser, m.m. (s. 274)

att riksdagen till Täckande av eventuella förluster i

anledning av statens vattenfallsverks borgensförbindelser, m.m.

för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 1000 kr.

Verksamheten vid statens vattenfallsverk (s. 274--285)

att riksdagen

1. godkänner inriktning och omfattning av investeringsplan för

Vattenfallkoncernen för år 1991,

2. godkänner finansieringsplan för Vattenfallkoncernen för år

1991,

3. bemyndigar regeringen att teckna borgen för lån till bolag

i vilka statens vattenfallsverk förvaltar statens aktier intill

ett sammanlagt belopp om 15637000000 kr., varav högst

750000000 kr. till eldistributionsbolag,

4. bemyndigar regeringen att under år 1991 besluta i frågor

som rör förvärv av aktier eller bildande av bolag inom statens

vattenfallsverks verksamhetsområde inom en ram om 75000000

kr.

Motionerna

De motioner som har väckts med anledning av proposition

1990/91:87 och behandlas här är följande:

1990/91:N28 av Bengt Hurtig m.fl. (v) såvitt gäller yrkandet

(5) att riksdagen avvisar försäljning av skogsfastigheter från

domänverket i den omfattning regeringen föreslår.

1990/91:N32 av Olof Johansson m.fl. (c) såvitt gäller

yrkandena att riksdagen

7. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om statens ansvar för upprätthållande av standarden för

s.k. naturliga monopol över hela landet,

8. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om Vattenfalls bolagisering,

9. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om börsintroduktion av Vattenfalls aktier,

10. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om justering av de bokförda värdena av Vattenfalls

tillgångar och skulder vid överföring till ett aktiebolag,

11. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om Vattenfalls riskkapitalförsörjning,

12. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om domänverkets utförsäljning av skogs- och

jordbruksmark till aktiva skogs- och jordbrukare,

13. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att försäljning av mark från domänverket ej skall få

ske till juridisk person.

1990/91:N33 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) såvitt gäller

yrkandena att riksdagen

2. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om uppdelning, bolagisering och privatisering m.m. av

statens vattenfallsverk,

3. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om värderingen av till det nya vattenfallbolaget

överförda produktions- och distributionsanläggningar m.m.,

4. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om säkrande av Vattenfalls naturskyddade

fallrättigheter,

5. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om bolagisering av Trollhätte kanalverk,

6. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om försäljning av domänverksmark,

7. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om skyddet av skogsarealer av stort värde för naturvård

och rekreation inkl. överförande av markområden till

naturvårdsfonden vid en bolagisering av domänverket.

1990/91:N34 av Carl Bildt m.fl. (m) såvitt gäller yrkandena

att riksdagen

3. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts angående ett bolag för storkraftnätet,

4. godkänner vad i motionen anförts om bolagisering av

verksamheten vid affärsverket statens vattenfallsverk,

5. godkänner vad i motionen anförts angående riktlinjer för

att förhindra marknadsdominans på elmarknaden,

6. bemyndigar regeringen att genomföra ombildningen av statens

vattenfallsverk i enlighet med vad som anförts i motionen,

7. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts angående regeringens prövning av Vattenfalls

kraftverksprojekt i Brofjorden,

8. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts angående breddat ägande i aktiebolaget med ansvar för

Trollhätte kanalverk,

9. beslutar att statens vattenfallsverks sektorsansvar för

elkraftsteknisk forskning och utveckling överförs till styrelsen

för teknisk utveckling,

10. godkänner vad i motionen anförts angående försäljning av

domänverkets skogsmark,

11. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts angående riktlinjer för skydd av ur naturvårdssynvinkel

särskilt värdefulla skogsområden i domänverkets ägo.

1990/91:N36 av Magnus Persson m.fl. (s) såvitt gäller yrkandet

(1) att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om ytterligare utredning av förutsättningarna

för en ombildning av statliga affärsverk till aktiebolag.

1990/91:N38 av Kjell Ericsson m.fl. (c, m, fp) vari -- med

motivering i motion 1990/91:T21 -- yrkas att riksdagen som sin

mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

Trollhätte kanal och Vänersjöfarten i övrigt.

1990/91:N39 av Lars Werner m.fl. (v) vari -- med motivering i

motion 1990/91:T54 -- yrkas att riksdagen

1. som sin mening ger regeringen till känna att de

affärsdrivande verken bör gå i spetsen för en ny och demokratisk

arbetsorganisation i enlighet med vad som i motionen anförts,

2. hos regeringen begär lagförslag i syfte att ålägga

affärsverkens konkurrenter sociala och regionala krav i enlighet

med motionens förslag,

3. beslutar att det fortsatta översynsarbetet som gäller de

affärsdrivande verken inte skall inriktas på att de skall

omvandlas till aktiebolag.

1990/91:N42 av Inger Schörling m.fl. (mp) såvitt gäller

yrkandena att riksdagen

6. som sin mening ger regeringen till känna vad i avsnitt 4.1

[i motionen] anförts om bolagisering av de statliga

affärsverken,

7. som sin mening ger regeringen till känna vad i avsnitt 4.1

anförts om ekonomisk demokrati,

10. som sin mening ger regeringen till känna att Vattenfall

skall omstruktureras och delvis utförsäljas enligt vad som

anförts i avsnitt 4.5,

11. som sin mening ger regeringen till känna att de medel som

frigörs vid försäljning av delar av Vattenfall skall användas i

krisbekämpande syfte när det gäller såväl sysselsättningskrisen

som den ekologiska krisen enligt vad som anförts i motionen,

12. som sin mening ger regeringen till känna vad i avsnitt 4.6

anförts om domänverket,

13. som sin mening ger regeringen till känna vad i avsnitt 4.6

anförts om Göta kanal,

25. avslår regeringens förslag under kap. 10 punkt 39,

26. avslår regeringens förslag under kap. 10 punkt 40,

27. avslår regeringens förslag under kap. 10 punkt 43,

28. avslår regeringens förslag under kap. 10 punkt 44,

29. avslår regeringens förslag under kap. [10 punkt 47] att

domänverket skall fritt få upplåna medel intill ett belopp av

2000000000 kr.,

31. avslår regeringens förslag under kap. 10 punkt 57,

32. avslår regeringens förslag under kap. 10 punkt 58,

39. beslutar att budgetramen för Vattenfalls investeringar

1991 minskas till 4050000000 kr.

1990/91:N45 av Lars Werner m.fl. (v) såvitt gäller yrkandena

att riksdagen

6. avslår regeringens begäran att omvandla statens

vattenfallsverk och domänverket till aktiebolag,

7. hos regeringen begär förslag om regional uppdelning av

Vattenfall,

10. avslår regeringens förslag om försäljning av skogs- och

jordbruksmark för domänverket,

11. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om de fjällnära skogarna,

12. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om virkesleveranser.

De motioner som har väckts med anledning av proposition

1990/91:90 och behandlas här är följande:

1990/91:N54 av Annika Åhnberg m.fl. (v) vari -- med motivering

i motion 1990/91:Jo109 -- yrkas att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen anförts om överförande av

mark från domänfonden till naturvårdsfonden.

1990/91:N56 av Olof Johansson m.fl. (c) såvitt gäller yrkandet

(5) -- med motivering i motion 1990/91:Jo113 -- att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om avsättning av mark för naturvårdsändamål vid försäljning av

domänverkets mark.

Den motion från allmänna motionstiden år 1990 som

behandlas här är

1989/90:N413 av Inger Schörling m.fl. (mp) såvitt gäller

yrkandena att riksdagen

4. som sin mening ger regeringen till känna att Vattenfall bör

avveckla sin verksamhet inom området värmeproduktion/kraftvärme

och att investeringsplanen inom området regional energimarknad

skall skäras ned,

5. som sin mening ger regeringen till känna att Vattenfall

successivt skall avveckla sin lokala energiverksrörelse och

investeringsplanen reduceras med hänsyn härtill.

De motioner från allmänna motionstiden år 1991 som

behandlas här är följande:

1990/91:N211 av Sten-Ove Sundström m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om investeringar vid SSAB Svenskt Stål ABs

anläggningar i Luleå.

1990/91:N218 av Carl Bildt m.fl. (m, fp, c) vari yrkas att

riksdagen hos regeringen begär förslag till försäljning av

statliga företag i enlighet med vad som i motionen anförts.

1990/91:N219 av Olof Johansson m.fl. (c) vari -- med

motivering i motion 1990/91:T202 -- yrkas att riksdagen som sin

mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

utförsäljning av de statliga företagen.

1990/91:N221 av Ingrid Ronne-Björkqvist (fp) och Carl-Johan

Wilson (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen anförts om

alkoholmonopolföretagen.

1990/91:N222 av Anders Svärd (c) vari yrkas att riksdagen hos

regeringen begär förslag till utförsäljning av domänverkets

markinnehav i Örebro län till enskilda lantbrukare.

1990/91:N252 av Karl Erik Olsson m.fl. (c) såvitt gäller

yrkandet (1) -- med motivering i motion 1990/91:Jo306 -- att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om utförsäljning av statligt [ägd] eller genom

staten kontrollerad bolagsägd skogsmark samt skogsmark ägd av

kyrkan.

1990/91:N262 av Ulla Tillander (c) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om försäljning av Nordbanken.

1990/91:N274 av Börje Hörnlund (c) vari yrkas att riksdagen

1. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att domänverket [bör] ålägg[a]s att försälja

skogsmark till lantbruksnämnderna i den omfattning som

efterfrågas för enskild ägo,

2. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att lantbruksnämnderna [bör] ålägg[a]s att aktivt

arbeta för att även kyrko- och bolagsskog genom försäljning

eller bytesverksamhet ställs till förfogande för enskilt ägande.

1990/91:N275 av Inger Hestvik m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om behovet av en översyn som klarlägger hur

domänreservat och Vattenfalls miljöskyddsvärda anläggningar

rättsligt kan skyddas i framtiden.

1990/91:N276 av Bengt Hurtig m.fl. (v) såvitt gäller yrkandena

att riksdagen

2. som sin mening ger regeringen till känna att regionala

hänsyn, bedömning av samhällsekonomiska vinster och strävan

efter energisnål och miljömässigt hållbar teknik skall ingå i

det statliga förvaltningsbolagets målsättning för basindustrin i

enlighet med vad som anförts i motionen,

4. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om beredskap för ägartillskott till SSAB.

1990/91:N287 av Hugo Hegeland (m) vari -- med motivering i

motion 1990/91:Fi706 -- yrkas att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen anförts om utfärdandet av

sådana instruktioner till domänverket att dess förvaltning av

kronoholmarna inte leder till försämrade ekonomiska villkor för

husägarna på kronoholmarna.

1990/91:N313 av Claes Roxbergh m.fl. (mp) såvitt gäller

yrkandet (2) -- med motivering i motion 1990/91:Jo311 -- att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att

domänverkets instruktioner skall ändras i enlighet med vad som

anförts i motionen.

1990/91:N316 av Inger Schörling m.fl. (mp) vari -- med

motivering i motion 1990/91:Jo252 -- yrkas att riksdagen som sin

mening ger regeringen till känna att domänverkets,

universitetens och kyrkans mark successivt bör utförsäljas till

enskilda brukare med bo- och brukarplikt.

1990/91:N317 av Inger Schörling m.fl. (mp) såvitt gäller

yrkandet (2) att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna att regeringen för riksdagen bör framlägga en samlad

policydeklaration beträffande statlig affärsverksamhet.

1990/91:N326 av Sven Eric Lorentzon m.fl. (m) såvitt gäller

yrkandet (2) -- med motivering i motion 1990/91:Jo314 -- att

riksdagen hos regeringen begär förslag om utförsäljning av

domänverksmark i enlighet med vad som i motionen anförts.

1990/91:N352 av Karl-Erik Persson m.fl. (v) såvitt gäller

yrkandena -- med motivering i motion 1990/91:A489 -- att

riksdagen

3 (delvis). som sin mening ger regeringen till känna att

statliga och andra samhällsägda företag ------ skall bli

aktiva verktyg för att nå de regionalpolitiska målen,

4 (delvis). som sin mening ger regeringen till känna att

statliga och andra samhällsägda företag ------ bör medverka

till en ökad förädling av landets råvaror inom landet.

1990/91:N372 av Alf Wennerfors (m) såvitt gäller yrkandena att

riksdagen

4. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om de anställdas rätt att teckna aktier vid

utförsäljning av statligt ägda företag,

5. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om vinstandelssystem i den statliga sektorn.

1990/91:N376 av Bengt Hurtig (v) vari -- med motivering i

motion 1990/91:A501 -- yrkas att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen anförts om de statliga

företagens roll i Norrbotten.

1990/91:N403 av Carl Bildt m.fl. (m) såvitt gäller yrkandena

att riksdagen

9. hos regeringen begär förslag om privatisering av Vattenfall

i enlighet med vad som i motionen anförts,

11. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts angående avkastningskravet för Vattenfall,

12. hos regeringen begär förslag som innebär en ombildning av

stamlinjenätet i enlighet med vad som i motionen anförts.

1990/91:N404 av Inger Schörling m.fl. (mp) vari yrkas att

riksdagen

1. som sin mening ger regeringen till känna att Vattenfall

skall omstruktureras och delvis utförsäljas i enlighet med de

principer och med den tidsplan som angetts i motionen,

2. som sin mening ger regeringen till känna att de medel som

frigörs genom utförsäljning av delar av Vattenfall skall

användas för antikrispolitik i enlighet med de riktlinjer som

anförts i motionen.

Utskottet

Inledning

I proposition 1990/91:87 om näringspolitik för tillväxt

framläggs förslag till åtgärder inom olika områden med syfte att

näringslivets strukturomvandling och tillväxt skall underlättas.

Förslagen berör flera utskott. De delar av propositionen jämte

motioner som har hänvisats till näringsutskottet behandlas i tre

betänkanden. Förslag om statens vattenfallsverk och domänverket

och tillhörande motioner samt vissa övriga motioner om statligt

företagande behandlas i föreliggande betänkande. Vissa

riktlinjer för konkurrenspolitiken tas upp i ett betänkande

(1990/91:NU33) om konkurrenslagstiftning. Förslag i

propositionen jämte motioner om näringspolitiken i övrigt

behandlar utskottet i ett betänkande (1990/91:NU35) om

näringspolitik.

Statligt företagande

Utskottet behandlar inledningsvis ett antal motioner om

statligt företagande. Först behandlas motionsyrkanden av

principiell innebörd. Därefter tar utskottet upp till prövning

vissa övriga motioner som rör statliga företag.

En försäljning av statliga företag krävs av de tre borgerliga

partierna i motion 1990/91:N218. Ett spritt enskilt ägande och

en fri konkurrens är grundstenar i en vital ekonomisk politik,

anförs det. Statens främsta uppgift inom näringspolitiken är att

ange ramarna för näringslivets verksamhet. Enligt motionärerna

uppstår en risk för osund konkurrens om staten går in och agerar

på den marknad den anger spelreglerna för. I ett första steg

borde de företagsenheter som arbetar under kommersiella

betingelser på en marknad i konkurrens med privata företag

successivt säljas. I ett något längre tidsperspektiv bör enligt

de tre partierna även delar av den verksamhet inom affärsverken,

som nu bedrivs i mer eller mindre monopolliknande former eller

med betydande subventioner, utsättas för konkurrens och säljas.

Myndighetsutövningen skulle dock ligga kvar hos staten. Vid en

utförsäljning bör i första hand, sägs det vidare, de anställda

ges möjlighet att bli delägare i det egna företaget. I andra

hand skulle allmänheten ges tillfälle att köpa aktier, och först

i tredje hand skulle kapitalmarknadens ordinarie aktörer komma i

fråga. Motionärerna föreslår en utförsäljningsvolym i

storleksordningen 10 miljarder kronor per år. I en inledande

försäljningsomgång skulle det statliga Förvaltningsaktiebolaget

Fortias innehav av aktier i olika bolag säljas. Fortia förvaltar

statens aktier i bl.a. Celsius Industrier AB, FFV AB,

Luossavaara-Kiirunavaara AB (LKAB), Ncb AB, Procordia AB, AB

Statens Skogsindustrier (ASSI) och SSAB Svenskt Stål AB (SSAB).

Vidare skulle statens ägarandelar i AB Aerotransport (50 % av

aktiekapitalet) och Nordbanken (71 %) avyttras. I motionen

föreslås även att statens vattenfallsverk skall säljas liksom

delar av domänverkets mark. Dessa krav tas upp i det följande i

anslutning till behandlingen av förslag i propositionen om

bolagisering av de båda affärsverken.

Med åberopande av den nu refererade motionen begärs också i

motion 1990/91:N219 (c) en utförsäljning av statliga företag.

Utskottet behandlar här även motion 1990/91:N262 (c), i vilken

det krävs att statens aktier i Nordbanken skall avyttras. Staten

borde enligt motionären stå på kundens sida, inte på

producentens.

Miljöpartiet de gröna begär i motion 1990/91:N317 att

regeringen skall anmodas tillställa riksdagen ett policydokument

beträffande statlig affärsverksamhet. Motionärerna efterlyser

svar på bl.a. följande frågor: Hur skall staten försäkra

medborgarna en rimlig och likvärdig service inom områden där det

föreligger ett naturligt monopol? Skall statens innehav av

företag användas för främjande av ekonomisk demokrati? Hur skall

statliga företag användas för att miljövänligare produkter och

produktionsmetoder, ökad energihushållning och bättre

arbetsmiljöer skall främjas? Hur skall det statliga

ansvarstagandet organiseras när statliga företag råkar i kris?

På förslag av utskottet har riksdagen vid tidigare tillfällen

avslagit motioner liknande de nu aktuella. Vid den senaste

behandlingen hösten 1990 anförde utskottet (1990/91:NU12 s. 4)

att staten även fortsättningsvis borde ha en viktig roll som

ägare av företag inom såväl basindustrierna som andra branscher.

Vidare ansåg utskottet att det var angeläget att de statliga och

kooperativa företagen kunde utgöra en motvikt till de privata

maktgrupper som har ett dominerande inflytande över svenskt

näringsliv. Utifrån denna principiella inställning till statligt

företagande tog utskottet avstånd från förslag om en allmän

utförsäljning av statliga företag. Utskottet fann heller inte

att det var erforderligt med någon ytterligare redovisning av de

statliga företagens uppgifter och funktion. Två reservationer

avgavs. I den ena (m, fp, c) begärdes förslag till privatisering

av statliga företag, och i den andra (mp) anfördes att

regeringen snarast borde klargöra sin uppfattning om de statliga

företagens roll.

Utskottet står fast vid sin uppfattning om statligt

företagande och hänvisar till behandlingen av frågan hösten

1990. Motionerna 1990/91:N218 (m, fp, c), 1990/91:N219 (c) och

1990/91:N262 (c), den förstnämnda i nu berörd del, avstyrks

därför.

Med det sagda avstyrker utskottet även det aktuella yrkandet i

motion 1990/91:N317 (mp) om statlig affärspolicy.

Åtgärder för ett spritt ägande är rubriken på motion

1990/91:N372 (m). Där föreslås bl.a. att anställda i statliga

företag skall ges möjlighet att på förmånliga villkor teckna en

viss andel av aktierna vid försäljning av sådana företag. Enligt

motionären kommer flera utförsäljningar av statliga företag att

aktualiseras under 1990-talet. Han föreslår också att

vinstandelssystem skall införas inom statligt ägda företag och

inom de statliga affärsverken.

Med den syn på statligt företagande som utskottet har

redovisat i det föregående finns det, menar utskottet, inte skäl

för riksdagen att begära att det utarbetas regler för hur

utförsäljning av statliga företag bör genomföras. Något

riksdagsinitiativ i frågan om vinstandelssystem för de statliga

företagen och affärsverken är inte heller motiverat enligt

utskottets uppfattning. De aktuella yrkandena i motion

1990/91:N372 (m) avstyrks alltså.

I tre motioner har de statliga företagens roll i Norrbottens

län tagits upp.

Ett uttalande av riksdagen om behovet av investeringar vid

SSAB Svenskt Stål ABs anläggningar i Luleå påfordras i motion

1990/91:N211 (s). Även om det främst är företagets styrelse och

ledning som har att fatta beslut om investeringar har staten,

anser motionärerna, såsom huvudägare ett ansvar för att driva på

utvecklingen i bolaget. Även i motion 1990/91:N276 (v) finns ett

yrkande om investeringar vid detta företag. Enligt motionärerna

bör regeringen bygga upp en beredskap för ett ägartillskott till

SSAB i syfte att ekonomiska förutsättningar skall skapas för

nödvändiga investeringar till följd av ökade miljö- och

energihushållningskrav. I motionen krävs vidare att

Förvaltningsaktiebolaget Fortia skall ges nya riktlinjer för

driften av basindustrierna. Dessa industrier skulle sålunda

drivas inte enbart utifrån marknadsmässiga villkor, utan de

skulle i sin verksamhet också beakta regionalpolitiska aspekter,

bedöma samhällsekonomiska konsekvenser och sträva efter en

energisnål och miljömässigt uthållig teknik. Enligt yrkandet i

motion 1990/91:N376 (v) skall de statliga företagen åläggas att

på ett mera effektivt sätt än för närvarande medverka till att

näringslivet i Norrbottens län stärks. Om de berörda statliga

företagen hade breddat sin verksamhet och ökat sin

vidareförädling av råvaror skulle näringslivets utveckling i

länet ha sett annorlunda ut, anför motionären. Utskottet

behandlar här även motion 1990/91:N352 (v) i nu aktuell del.

Enligt denna motion bör de statliga och samhällsägda företagen

utnyttjas mer aktivt för regionalpolitiska syften. Dessa företag

borde vidare medverka till att en ökad förädling av landets

råvaror kommer till stånd inom landet.

Som tidigare nämnts förvaltar Fortia statens aktier i bl.a.

LKAB, ASSI och SSAB. Fortia har startat sin verksamhet under

hösten 1990 efter tidigare beslut av riksdagen (prop.

1989/90:88, 1989/90:NU35). Enligt beslutet skall Fortias

styrelse och ledning bära huvudansvaret för förvaltningen av

aktierna. Det betonades i beslutet att Fortia skulle utöva

ägarrollen på ett aktivt och för berörda bolag vitaliserande och

berikande sätt. Med anledning av två motioner (s) liknande de nu

aktuella underströk utskottet (1989/90:NU35 s. 16) att bildandet

av det nya förvaltningsbolaget inte förändrade statens ansvar

för utvecklingen i basindustrierna. Något uttalande av riksdagen

i frågan var dock enligt utskottets mening inte påkallat. I två

reservationer avstyrktes förslaget om överföring av aktierna

till ett förvaltningsbolag. I den ena (m, fp, c) anfördes att

bildandet av det nya bolaget skulle försvåra en angelägen

utförsäljning av statliga företag, och i den andra (mp) sades

att riksdagens insyn i de statliga företagens verksamhet skulle

komma att minska med ett sådant bolag.

Enligt utskottets mening bör inte heller de nu aktuella

motionerna ge anledning till något initiativ av riksdagen.

Staten har ett oförändrat stort ansvar för utvecklingen i

basindustrierna. Det ankommer emellertid inte på riksdagen att

pröva behovet av investeringar i olika statliga bolag eller att

styra verksamheten i dessa bolag. Motionerna 1990/91:N211 (s),

1990/91:N276 (v), 1990/91:N352 (v) och 1990/91:N376 (v)

avstyrks i angivna delar med det nu sagda.

Motion 1990/91:N221 (fp) går ut på att de båda statliga

bolagen på alkoholområdet, V&S Vin & Sprit AB och Systembolaget

AB, i fortsättningen skall inordnas under socialdepartementet i

stället för som nu under finansdepartementet. Alkohol är vårt

lands största medicinska och sociala problem, anför

motionärerna. De menar att monopolföretag som har tillskapats av

hälsopolitiska skäl bör sortera under socialdepartementet. Detta

gäller redan beträffande Apoteksbolaget AB, påpekas det.

Enligt regeringsformen (7 kap. 1 §) ankommer det på regeringen

att fördela ärendena mellan olika departement. Med hänvisning

härtill avstyrks motionen.

Allmänt om de statliga affärsverken

För närvarande finns det sju statliga affärsverk, nämligen

domänverket, luftfartsverket, postverket, sjöfartsverket,

statens järnvägar, statens vattenfallsverk och televerket. Av

dessa hör domänverket och statens vattenfallsverk till

näringsutskottets och övriga till trafikutskottets

beredningsområde. Det tidigare affärsverket FFV har efter beslut

av riksdagen år 1990 (prop. 1989/89:88, 1989/90:NU35) nyligen

ombildats till aktiebolag.

Det konstateras i propositionen (s. 129) att inslagen av

konkurrens blir allt större inom de områden som affärsverken

arbetar på. Samtidigt sker en internationalisering av de

nationella marknaderna. Därför krävs, anförs det, en utveckling

och förnyelse av affärsverken. Statens affärsverksamhet bör

enligt regeringen ges en sådan organisationsform att ägarrollen

kan utövas ändamålsenligt och effektivt. I propositionen

föreslås att domänverket och statens vattenfallsverk skall

ombildas till aktiebolag. Vidare framläggs förslag bl.a. om att

televerket skall ges en ny associationsform och att

förutsättningarna och formerna för postverkets verksamhet skall

ses över. De senare förslagen behandlas av trafikutskottet.

Statens vattenfallsverk

Ombildning till aktiebolag

Regeringen föreslår alltså att statens vattenfallsverk

(Vattenfall) skall ombildas till aktiebolag. Ändringen av

verksamhetsform skulle ske vid årsskiftet 1991-1992. Vattenfalls

verksamhet med det s.k. storkraftnätet och med

samkörningsförbindelserna med utlandet bör emellertid enligt

regeringen tills vidare drivas i affärsverkets form. Utskottet

återkommer till denna fråga i det följande (s. 19).

Affärsverksformen framstår inte längre som ändamålsenlig för

Vattenfalls konkurrensutsatta verksamhet, sägs det i

propositionen (s. 167). De svenska och utländska elmarknaderna

genomgår en strukturomvandling. Kunderna och omvärlden får allt

större betydelse för verksamheten. Konkurrensen mellan företag

och mellan energiformer och energisystem ökar. Mot denna

bakgrund anser regeringen att Vattenfall bör ges möjlighet att

utveckla sin konkurrensutsatta verksamhet genom ombildning till

aktiebolag. Enligt regeringen bör den överförda verksamheten

hållas samman inom en koncern, som skall ha staten som ensam

ägare. I propositionen föreslås att riksdagen dels godkänner

ombildningen till aktiebolag, dels bemyndigar regeringen att

genomföra denna. Vidare begärs att riksdagen godkänner att

överföringen av tillgångar och skulder från affärsverket till

aktiebolaget i huvudsak skall ske till bokförda värden. Detta

skulle enligt regeringen innebära att det nya bolaget ges

förutsättningar likvärdiga med dem som gäller för branschen i

övrigt.

Krav på avslag på regeringens förslag framläggs i motionerna

1990/91:N45 (v) och 1990/91:N42 (mp). I den förstnämnda

motiveras yrkandet bl.a. med att en övergång till aktiebolag

skulle innebära att riksdagens direkta inflytande över

verksamheten försvann. Motionärerna befarar vidare att

övergången är det första steget i en process som leder till en

utförsäljning av Vattenfall. I motionen krävs att riksdagen i

stället skall hos regeringen begära förslag till en regional

uppdelning av verket.

I motion 1990/91:N42 (mp) argumenteras för en omstrukturering

av Vattenfall. Motionärerna anser att Vattenfall i sin nuvarande

form bör avvecklas i syfte att maktkoncentrationen skall minska,

att elmarknaden skall få en mera funktionell organisation och

att marknadsekonomin skall fungera bättre. I motionen lämnas

följande förslag till hur statens verksamhet inom

elenergiområdet skall bedrivas. Vattenkraftverken samt de

värmekraftverk som utnyttjar fossila bränslen skall säljas till

landstingen i resp. län och kärnkraftverken samordnas i ett

separat affärsverk under industridepartementet.

Högspänningsdistributionen skall sammanföras till ett "statens

eltransmissionsverk" och detaljdistributionen liksom all

fjärrvärmeverksamhet säljas ut till lokala distributörer.

Projekterings- och entreprenadverksamheten skall ombildas till

ett separat aktiebolag och övrig verksamhet säljas eller

överföras till andra statliga företag. De medel som staten

därvid tillförs bör, enligt motionärerna, användas för

investeringar i miljövänlig och energisnål teknik i

krisbekämpande syfte. Regeringen borde tillsätta en arbetsgrupp

med uppgift att utarbeta detaljförslag som skulle föreläggas

riksdagen våren 1991, så att beslut kunde fattas under

innevarande riksmöte och genomförandet till stor del vara klart

den 1 juli 1992. Liknande krav på omstrukturering av Vattenfall

har från miljöpartiets sida även framställts i motion

1990/91:N404.

Som tidigare nämnts kräver de tre borgerliga partierna i

motion 1990/91:N218 att Vattenfall skall privatiseras. Målet

borde vara ett decentraliserat Vattenfall i spridd privat ägo

med möjlighet till regionala ägarstrukturer. I sina resp.

motioner med anledning av propositionen hänvisar partierna till

den nyssnämnda gemensamma motionen från allmänna motionstiden.

Regeringens förslag om bolagisering av Vattenfall avvisas inte.

Dock borde bolagiseringen följas av en omstrukturering av

Vattenfall. De tre partierna redovisar härvidlag olika förslag.

Det finns ingen anledning för staten att äga ett kraftbolag,

anför moderata samlingspartiet i motion 1990/91:N34. Vattenfall

borde därför säljas till privata intressenter. Enligt

motionärerna har Vattenfall en för dominerande ställning på den

svenska elmarknaden. Därför borde bolaget delas i två separata

bolag. Vattenfalls nuvarande produktionsresurser skulle i stort

sett delas lika för varje kraftslag mellan de två bolagen. I

motionen anförs vidare att det skall tillses att ingen producent

eller distributör av elenergi, fjärrvärme eller gas utnyttjar

sitt faktiska monopol på ett oacceptabelt sätt. Krav på en

privatisering av Vattenfall har från moderata samlingspartiets

sida också framförts i motion 1990/91:N403. Där begärs även ett

uttalande av riksdagen om avkastningskravet på Vattenfall.

Motionärerna anser att den genomförda höjningen av statens

avkastningskrav på Vattenfall har drivit upp elpriserna mer än

vad som har varit motiverat för att balansen mellan utbud och

efterfrågan skall kunna klaras.

Folkpartiet liberalerna anför i motion 1990/91:N33 att

bolagiseringen av Vattenfall bör följas upp genom en försäljning

av aktierna till en bred allmänhet "i ett tempo som väl anpassas

till kapitalmarknadens absorptionskapacitet". Metoderna för

försäljningen bör enligt motionärerna prövas slutgiltigt så

snart bolagiseringen har genomförts. De motsätter sig

regeringens förslag om att överföringen av tillgångar och

skulder till det nya bolaget skall ske till bokförda värden; i

stället skulle i huvudsak de marknadsmässiga värdena tillämpas.

Centern erinrar i motion 1990/91:N32 om att Vattenfall

Energiverksgrupp AB, som har till uppgift att förvalta

Vattenfalls intressen i elverks- och energiverksrörelser som

bedrivs i bolagsform, nyligen har delats upp i fem regionala

bolag under ett gemensamt holdingbolag. Motionärerna anser att

Vattenfalls verksamhet skall omstruktureras till dessa regionala

bolag, som därefter skulle introduceras på Stockholms fondbörs.

Dock skulle kärnkraftverken, stamlinjenätet och

myndighetsfunktionen ligga kvar hos ett moderbolag som inte

skulle börsintroduceras. Enligt motionärerna har Vattenfall för

närvarande en alltför dominerande ställning på energimarknaden.

För att en verkligt fungerande elmarknad skall kunna uppnås

måste Vattenfalls ställning försvagas rejält, heter det i

motionen. Också i denna kritiseras regeringens förslag om att

överföringen av tillgångar och skulder till det nya aktiebolaget

skall ske till bokförda värden. Detta riskerar att ge bolaget en

konkurrensfördel jämfört med övriga kraftproducenter, anser

motionärerna och föreslår att de bokförda värdena justeras upp

före överföringen.

Utskottet biträder förslaget i propositionen om att

verksamheten vid Vattenfall med undantag för den som gäller

storkraftnätet och samkörningsförbindelserna med utlandet skall

överföras till ett aktiebolag. Genom bolagiseringen skapas

möjligheter till effektivisering och rationalisering av

Vattenfalls verksamhet. Frågan om hur verksamheten med

storkraftnätet och utlandsförbindelserna skall organiseras tar

utskottet upp i ett följande avsnitt.

I propositionen lämnas inte något förslag till riktlinjer för

i vilka fall riksdagen bör höras innan viktigare beslut som rör

det nya aktiebolagets verksamhet -- t.ex. beträffande avyttring

av aktier och annan egendom -- kan fattas. Enligt utskottets

mening bör denna fråga klarläggas. Regeringen bör därför

återkomma till riksdagen under hösten 1991 med ett förslag till

de riktlinjer som därvidlag bör gälla.

Liksom regeringen anser utskottet att den verksamhet som förs

över i bolagsform bör hållas samlad inom en koncern och ägas av

staten. Utskottet motsätter sig sålunda de förslag om uppdelning

av Vattenfall i olika bolag som framförs i bl.a. motionerna

1990/91:N34 (m) och 1990/91:N32 (c). Sådana organisatoriska

förändringar som föreslås där skulle, menar utskottet, innebära

att det uppstod allvarliga risker för störningar i ett väl

fungerande integrerat system för produktion och distribution av

elkraft. Den pågående internationaliseringen av elmarknaden

kräver vidare att det nya bolaget ges erforderliga möjligheter

att konkurrera med övriga företag på likvärdiga villkor.

Samtidigt är det från konkurrenssynpunkt väsentligt att det

nya bolaget inte får en allt för dominerande ställning på den

svenska marknaden. Som sägs i propositionen måste det fortsatta

arbetet med bolagiseringen av Vattenfall inriktas på att den

ändrade verksamhetsformen för Vattenfall inte leder till höjda

elpriser. Regeringen har år 1988 uppdragit åt statens pris- och

konkurrensverk (SPK) att med särskild uppmärksamhet följa pris-

och konkurrensförhållandena på elenergiområdet. Utskottet

noterar regeringens bedömning i propositionen att denna

övervakning kan komma att behöva förstärkas ytterligare i

samband med bolagiseringen av Vattenfall. Något

riksdagsinitiativ i denna fråga i linje med vad som krävs i

motion 1990/91:N34 (m) är enligt utskottets mening inte

påkallat.

Utskottet tillstyrker även regeringens förslag att värderingen

av de tillgångar och skulder som förs över till det nya bolaget

skall ske med utgångspunkt i dess bokförda värden. Därigenom

skapas förutsättningar för bolaget likvärdiga med dem som gäller

för övriga företag i branschen. I de fall värderingen av

tillgångar till bokförda värden framstår som alltför försiktig

bör emellertid dessa tillgångar uppvärderas i enlighet med vad

som sägs i propositionen. Utskottet finner härvidlag ingen

skillnad mellan regeringens uppfattning och vad som anförs i

motion 1990/91:N32 (c).

Med det sagda tillstyrker alltså utskottet de nu berörda

förslagen i propositionen och avstyrker samtliga här aktuella

motionsyrkanden.

Vattenfalls naturskyddade tillgångar

I två motioner framställs yrkanden om förvaltningen av

Vattenfalls naturskyddade tillgångar efter en bolagisering av

verket. Dessa tillgångar bör få ett rättsligt skydd, anförs det

i motion 1990/91:N275 (s). Där krävs att en översyn i frågan

skall göras innan bolagiseringen genomförs. Därvid borde det

klarläggas vilka de skyddsvärda tillgångarna är och hur de bör

förvaltas för att de i fortsättningen skall kunna skyddas och

bevaras.

Det är inte ett kraftbolags uppgift att bedriva naturskydd,

sägs det i motion 1990/91:N33 (fp). Motionärerna begär att

Vattenfalls naturskyddade fallrätter inte skall föras över till

det nya aktiebolaget. I stället skulle dessa förvaltas av

statens naturvårdsverk eller på något annat lämpligt sätt

varigenom de aktuella älvsträckorna skulle skyddas mot utbyggnad

i framtiden.

Liknande synpunkter, dock utan yrkande i saken, redovisas

också i motionerna 1990/91:N32 (c) och 1990/91:N45 (v). En

motsatt uppfattning kommer till uttryck i motion 1990/91:N34

(m). Där konstateras att också privata kraftbolag äger

fallrätter i älvar som riksdagen har givit ett lagstadgat skydd

mot utbyggnad. Det ligger därför inget märkligt i, anförs det,

att Vattenfalls fallrätter överförs till det nya bolaget.

I lagen (1987:12) om hushållning med naturresurser, m.m.

(naturresurslagen) finns (3kap. 6§) de vattenområden

särskilt angivna som inte får byggas ut för kraftproduktion

eller vari vattenöverledning för kraftändamål inte får utföras.

Här ingår dels de fyra s.k. huvudälvarna, nämligen Torneälven,

Kalixälven, Piteälven och Vindelälven, dels 15 andra älvar som

helt eller delvis berörs av nämnda förbud.

Bolagiseringen av Vattenfall förändrar sålunda inte

förutsättningarna för Vattenfalls naturskyddade fallrätter. Det

lagstadgade förbudet mot reglering av berörda vattenområden

gäller oavsett om Vattenfall drivs som affärsverk eller

aktiebolag. Motionerna 1990/91:N275 (s) och 1990/91:N33 (fp)

avstyrks i aktuella delar.

Det nya bolagets upplåning

I samband med att riksdagen år 1988 fastställde nya principer

för statsmakternas styrning av Vattenfall beslutades att det

tidigare statskapitalet skulle omvandlas till ett statslån

(prop. 1987/88:87, NU 1987/88:41). Statskapitalet utgjordes av

investeringsmedel som anvisats över statsbudgeten och som inte

återbetalts av affärsverket. Statslånet uppgår till 17500

milj.kr. och skall enligt beslutet förräntas enligt statens

avkastningsränta och amorteras på 20 år.

Efter omvandlingen till aktiebolag bör Vattenfall enligt

regeringen omsätta statslånet på den öppna kreditmarknaden. En

omedelbar omsättning skulle emellertid, sägs det i propositionen

(s. 171), kunna innebära en finansiell belastning för det nya

bolaget. Därför föreslås att statslånet under en övergångsperiod

skall förvaltas av riksgäldskontoret.

Enligt nyssnämnda riksdagsbeslut skall Vattenfalls behov av

medel för investeringar och rörelsekapital täckas genom egen

finansiering och genom lån från riksgäldskontoret. Efter beslut

av riksdagen hösten 1990 (prop. 1990/91:25 bil. 7, 1990/91:NU17)

har Vattenfall medgetts en rörlig kredit hos riksgäldskontoret

om 2100 milj.kr. Enligt regeringen bör i fortsättningen

Vattenfalls långsiktiga upplåning i princip ske på den öppna

marknaden. Även i denna fråga anser dock regeringen att

övergången skall ske successivt. Det föreslås därför att en ram

på 5000 milj.kr. skall fastställas för det nya bolagets

upplåning i riksgäldskontoret under perioden 1992--1996. Vid

periodens slut skall lånen vara återbetalda.

Regeringens förslag gynnar det nya bolaget på ett olyckligt

sätt, anförs det i motion 1990/91:N32 (c). Liksom andra bolag

bör Vattenfall tillförsäkra sig erforderligt riskkapital på de

villkor som gäller på den allmänna lånemarknaden, anser

motionärerna och föreslår ett riksdagsuttalande i saken. Motion

1990/91:N42 (mp), i vilken som redan nämnts förslaget om

ombildning av Vattenfall till aktiebolag förkastas, innehåller

-- utan ytterligare motivering -- även ett yrkande om att

regeringens förslag om låneram i riksgäldskontoret skall

avvisas.

Utskottet tillstyrker de nu aktuella förslagen i

propositionen. Som där sägs skulle en omedelbar omsättning av

statslånet och nu tagna lån i riksgäldskontoret -- totalt nära

20 miljarder kronor -- kunna innebära en finansiell belastning

för det nya bolaget. De här berörda motionsyrkandena avstyrks

följaktligen.

Trollhätte kanalverk

Inom Vattenfallkoncernen bildar Trollhätte kanalverk ett eget

affärsområde med ansvar för kanaler, slussar och farleder

mellan Vänern och Göteborg samt för Säffle kanal. Enligt

regeringen bör denna kanalrörelse drivas vidare av det nya

bolaget. I propositionen (s. 171) föreslås att Trollhätte

kanalverk skall ombildas till ett aktiebolag, som skall vara ett

helägt dotterbolag i den nya Vattenfallkoncernen. Kanalbolagets

investeringar skall enligt förslaget finansieras i första hand

av moderbolaget. Så länge fortsatt drift av kanalrörelsen kräver

transportstöd bör, anser regeringen, sådant stöd kunna ges. Det

meddelas att regeringen avser att återkomma till riksdagen med

förslag om delegering av myndighetsutövande uppgifter till

kanalbolaget.

Regeringens förslag möter förståelse i motionerna 1990/91:N34

(m) och 1990/91:N33 (fp). I båda krävs dock att möjligheten till

ett breddat ägande i kanalbolaget skall undersökas. Vidare

föreslås i den sistnämnda motionen att sjöfartsverket skall

åläggas ansvaret för de myndighetsutövande uppgifterna inom

kanalrörelsen. Sjöfartsverket skulle sedan i sin tur kunna

delegera till kanalbolaget att hantera olika praktiska frågor. I

motionen sägs också att staten måste ha en inlösningsrätt i

kanalen gentemot bolaget så att samhällets intressen av

effektiva kommunikationer säkras för framtiden.

I motion 1990/91:N38 (c, m, fp) krävs olika åtgärder för att

Vänersjöfartens framtid skall säkras. Sålunda skulle det

garanteras att rimliga ekonomiska villkor kommer att gälla för

Trollhätte kanal även i framtiden. Också Vänerns

seglationsstyrelse, som handlägger seglationsfrågorna i Vänern,

skulle garanteras rimliga ekonomiska villkor för sin verksamhet.

Vidare skulle en slip ställas till förfogande i Vänerområdet.

Enligt det förslag till omstrukturering av Vattenfall som

redovisas i motion 1990/91:N42 (mp) skall Trollhätte kanalverk

organiseras som ett statligt verk under

kommunikationsdepartementet. Motionärerna avstyrker följaktligen

regeringens förslag.

Underskott i driften av Trollhätte kanal och i verksamheten

hos Vänerns seglationsstyrelse täcks sedan år 1986 av staten

genom ett anslag under kommunikationsdepartementets huvudtitel.

Regeringen har i årets budgetproposition (prop. 1990/91:100 bil.

8 s.94) föreslagit att för nästa budgetår ca 60 milj.kr. skall

anvisas för detta ändamål. Förslaget innebär en minskning med 10

milj.kr. jämfört med vad som har anslagits för innevarande

budgetår. Regeringen har vidare i mars 1991 beslutat att en

särskild utredare skall tillkallas med uppgift att utreda stödet

till Vänersjöfarten.

Riksdagen har nyligen på förslag av trafikutskottet

(1990/91:TU16) bifallit nyssnämnda förslag om anslag. Samtidigt

avslogs motioner (fp; c; mp) med krav på olika åtgärder för att

Vänersjöfarten skulle stärkas. Trafikutskottet erinrade härvid

bl.a. om den förestående utredningen i frågan. Motionerna

följdes upp i en reservation (c, v, mp).

Näringsutskottet går i det följande inte närmare in på

allmänna frågor om Vänersjöfarten utan hänvisar till

trafikutskottets behandling. I frågan om Trollhätte kanalverk

vill utskottet anföra följande.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om att Trollhätte

kanalverk skall ombildas till ett aktiebolag med ansvar för

drift och förvaltning av kanalrörelsen. Motion 1990/91:N42 (mp)

avstyrks sålunda i nu aktuell del.

Som tidigare nämnts kommer riksdagen senare att få anledning

att återkomma till frågan om det nya kanalbolagets

myndighetsutövande uppgifter. Något uttalande av riksdagen med

anledning av de här berörda yrkandena i motionerna 1990/91:N34

(m), 1990/91:N33 (fp) och 1990/91:N38 (c, m, fp) är enligt

utskottets mening inte påkallat. Dessa avstyrks därför.

Storkraftnätets framtida organisation

I det s.k. storkraftnätet, varav Vattenfall äger merparten,

ingår samtliga elledningar i landet över 200 kV. Stamnätet är

beteckningen på den del av storkraftnätet som finns söder om

Skellefteälven och Umeälven. Ledningarna norr om detta område,

det s.k. Norrbottensnätet, drivs enbart av Vattenfall.

Utnyttjandet av stamnätet regleras genom stamnätsavtalet, som

gäller t.o.m. år 2004. Det svenska storkraftnätet är

sammankopplat med de danska, finska och norska stamnäten.

Vattenfall förvaltar huvuddelen av samkörningsförbindelserna med

utlandet.

Som tidigare har redovisats föreslås i propositionen att

Vattenfalls verksamhet med storkraftnätet och

utlandsförbindelserna inte skall föras över till det nya

aktiebolaget. Enligt regeringen krävs det ytterligare

överväganden om hur denna verksamhet bör vara organiserad.

Syftet borde vara, heter det, att kraftkonsumenternas ställning

skall stärkas genom åtgärder som ökar konkurrensen mellan

producenter inom Sverige samt mellan svenska och utländska

producenter. Mycket talar, anser regeringen, för att stamnätet

bör drivas som en fristående och helstatlig verksamhet. I

avvaktan på att stamnätet ges en ny organisation bör Vattenfalls

nu aktuella verksamhet tills vidare drivas i affärsverksformen.

Den nya permanenta organisationen bör enligt regeringen träda i

kraft vid årsskiftet 1992-1993.

Det vore olyckligt, anförs det i motion 1990/91:N34 (m), om

storkraftnätet förblev i statlig ägo. På längre sikt finns det

en avsevärd risk för att detta skulle leda till ett

feldimensionerat stamnät, anser motionärerna. De föreslår att

riksdagen nu skall fatta beslut om att storkraftnätet skall ägas

och drivas av ett särskilt bolag. Regeringen borde snarast

kontakta tänkbara intressenter i en sådant bolag och därefter

återkomma till riksdagen med förslag till erforderliga beslut i

frågan. Liknande synpunkter framförs i motion 1990/91:N403 (m).

Där sägs att de stora kraftbolagen bör ha betydande

ägarintressen i det nya bolaget.

I motion 1990/91:N42 (mp) krävs att högspänningsdistributionen

skall sammanföras i ett statligt affärsverk, "statens

eltransmissionsverk". Enligt motionärerna bör staten lösa in de

ledningar över 200kV som finns i annan ägo än Vattenfalls.

I enlighet med vad som aviseras i propositionen har regeringen

i mars 1991 uppdragit åt statens energiverk att utreda

stamnätets framtida organisation. Även utlandsförbindelsernas

och Norrbottensnätets förhållanden till den nya organisationen

skall analyseras. Energiverket skall enligt uppdraget i första

hand studera affärsverk resp. statligt aktiebolag som

alternativa organisationsformer för verksamheten med stamnätet.

I andra hand skall aktiebolag med kraftbolag som huvudägare

resp. aktiebolag med spritt ägande studeras. Uppdraget skall

redovisas senast den 1 november 1991.

I ett betänkande (1990/91:NU40) om energipolitik, vilket

avlämnas kort efter föreliggande betänkande, behandlar utskottet

bl.a. frågor om möjligheten till och villkor för transitering av

elström på stamnätet. I det följande tar utskottet endast upp

den aktuella organisationsfrågan.

Enligt utskottets mening bör riksdagen inte nu ta något

initiativ i denna fråga, som alltså för närvarande utreds av

statens energiverk. Som tidigare redovisats har verket fått i

uppdrag att studera flera alternativa organisationsformer. De

här berörda motionsyrkandena avstyrks sålunda.

Sektorsansvaret för elkraftsteknisk forskning och utveckling

Vattenfall har genom tidigare beslut av riksdagen (prop.

1986/87:87, NU 1986/87:34) ålagts ett sektorsansvar för

elkraftsteknisk forskning och utveckling. Det har inneburit att

Vattenfall bl.a. har följt den berörda forskningen och lämnat

stöd till utrustning m.m. inom högskolan.

Med hänvisning till ombildningen av Vattenfall till aktiebolag

föreslås i propositionen (s. 172) att sektorsansvaret skall

överföras till en annan myndighet. Regeringen anser att ansvaret

bör övertas av den nya näringspolitiska myndighet som enligt ett

annat förslag i propositionen (s. 232) skall inrättas den 1 juli

1991 samtidigt som statens energiverk, statens industriverk och

styrelsen för teknisk utveckling (STU) avvecklas.

Från de tre borgerliga partiernas sida har begärts att STU

inte skall avvecklas. Den nya myndigheten skulle i stället

bildas genom att endast de två övriga aktuella myndigheterna

avvecklades. Detta krav följs upp i motion 1990/91:N34 (m). Där

yrkar motionärerna på att sektorsansvaret för elkraftsteknisk

forskning och utveckling skall överföras till STU.

Frågan om inrättandet av den nya näringspolitiska myndigheten

behandlar utskottet i betänkandet (1990/91:NU35) om

näringspolitik. Utskottet har tidigare i dag i nämnda betänkande

tillstyrkt regeringens förslag om inrättandet av denna

myndighet. I en reservation (m, fp, c; res. 62) krävs att STU

inte skall läggas ned.

Regeringens förslag att Vattenfalls sektorsansvar för den här

berörda forskningen och utvecklingen skall övertas av den nya

näringspolitiska myndigheten tillstyrks av utskottet under

förutsättning att riksdagen har beslutat att denna myndighet

skall inrättas och att STU inte skall vara kvar som självständig

myndighet. För det fall riksdagen skulle bifalla nyssnämnda

reservation med krav på att STU inte skall avvecklas tillstyrker

utskottet yrkandet i motion 1990/91:N34 (m) om att

sektorsansvaret skall överföras till STU.

Investeringsplan m.m.

Med hänsyn till förslaget om bolagisering av Vattenfall vid

årsskiftet 1991-1992 lämnar regeringen i propositionen (s. 282)

förslag till investeringsplan och finansieringsplan för

Vattenfallkoncernen endast för år 1991. Investeringsplanen

omfattar ca 5000 milj.kr., vilket innebär en minskning med

400milj.kr. jämfört med den plan som Vattenfall har

föreslagit. Detta motiveras med att projektet Stallbacka har

avbrutits och utgått ur planen samt att projekten Lingome och

Brofjorden har senarelagts. Regeringen beräknar att Vattenfalls

totala finansieringsbehov år 1991 uppgår till 6845 milj.kr.

(på grund av tryckfel har ett annat belopp angivits i

propositionen). För att detta behov skall kunna täckas krävs att

ramen för lån i riksgäldskontoret under år 1991 vidgas till

5000 milj.kr.

Miljöpartiet kräver i motion 1990/91:N42 att

investeringsplanen skall minskas med 1 miljard kronor jämfört

med regeringens förslag. Motionärerna åberopar här tidigare

behandlade förslag om att delar av Vattenfall skall säljas och

menar att det är olämpligt att Vattenfall planerar för

investeringar i verksamheter som rör dessa delar. Samma parti

har i motion 1989/90:N413 framställt yrkanden med anledning av

förslag i 1990 års budgetproposition (prop. 1989/90:100 bil. 16)

om treårsplan för Vattenfallkoncernen. På förslag av utskottet

(1989/90:NU44) beslutade riksdagen våren 1990 att uppskjuta

behandlingen av detta förslag till innevarande riksmöte.

Regeringen har senare genom en skrivelse (skr. 1990/91:49)

återkallat förslaget. I den nyssnämnda motionen krävdes att den

då aktuella planen skulle reduceras med hänvisning till

motionärernas förslag om att Vattenfalls verksamhet inom olika

områden skulle avvecklas.

Utskottet finner inte anledning till någon erinran emot

regeringens förslag till investeringsplan och finansieringsplan

för Vattenfallkoncernen avseende år 1991. Motionerna

1989/90:N413 (mp) och 1990/91:N42 (mp) avstyrks därför i

angivna delar.

Utskottet behandlar här även ett yrkande i motion 1990/91:N34

(m) om regeringens prövning av projektet Brofjorden. Därvid

borde regeringen, anser motionärerna, undersöka huruvida ett

fullföljande av detta projekt är förenligt med riksdagens

uttalande år 1988 (JoU 1987/88:23 s. 83) om att utsläppen av

koldioxid inte borde ökas utöver den nivå som då gällde.

Vid Brofjorden planerar Vattenfall att uppföra en

kraftverksanläggning baserad på förgasning av restoljor från

raffinaderiet i Lysekil (Scanraff). En bärande idé för projektet

är att den restolja som nu exporteras för förbränning utomlands

skall kunna tas om hand på ett mer miljövänligt sätt i Sverige.

Anläggningen planeras för en effekt av 350 MW och en första del

av anläggningen beräknas nu kunna tas i drift år 1996.

En ansökan från Vattenfall om tillstånd enligt

naturresurslagen att få uppföra anläggningen prövas för

närvarande av regeringen. Sådant tillstånd får enligt lagen

(4kap. 3§) lämnas om hinder inte möter på grund av inledande

bestämmelser i lagen angående hushållning med mark och

vattenområden eller med hänsyn till "andra allmänna

planeringssynpunkter". Det framgår av motiveringen till lagen

(prop. 1985/86:3 s.192) att miljöskyddsaspekterna intar en

framträdande plats bland de intressen som regeringen skall

beakta. Yttrande i frågan skall normalt inhämtas från bl.a.

koncessionsnämnden för miljöskydd.

Koncessionsnämnden har i sitt yttrande, avlämnat i juli 1990,

avstyrkt Vattenfalls ansökan om lokaliseringstillstånd för

Brofjordenprojektet. Nämndens avstyrkande görs bl.a. med

hänvisning till riksdagens uttalande om koldioxidutsläppen.

I underlaget för regeringens ställningstagande till

Vattenfalls ansökan ingår sålunda den fråga som har tagits upp i

motion 1990/91:N34 (m). Det ankommer inte på riksdagen att fatta

beslut i enskilda lokaliseringsärenden. Det aktuella yrkandet

i motionen avstyrks med det sagda.

I anslutning till förslaget i propositionen om Vattenfalls

investeringar föreslås riksdagen lämna vissa bemyndiganden.

Regeringen hemställer bl.a. att den under år 1991 får besluta

inom en viss ram i frågor som rör förvärv av aktier eller

bildande av bolag inom Vattenfalls verksamhetsområde. Liksom för

det nu löpande budgetåret föreslås ramen bli 75 milj.kr.

Utskottet tillstyrker förslaget.

Vidare föreslås riksdagen godkänna att regeringen tecknar

borgen intill sammanlagt 15637milj.kr. för lån till bolag i

vilka Vattenfall förvaltar statens aktier. Därav beräknas

750milj.kr. för lån till eldistributionsföretag. Förslaget

innebär en vidgning av ramen med 2 miljarder kronor i

förhållande till den ram som har gällt sedan år 1989.

I motion 1990/91:N42 (mp) anförs, dock utan yrkande, att ramen

bör reduceras med 1 miljard kronor jämfört med regeringens

förslag.

Utskottet tillstyrker förslaget i propositionen.

Enligt ett ytterligare förslag i propositionen (s. 170) skall

staten fortsätta att ansvara för nu nämnda borgensåtaganden även

efter det att Vattenfall har ombildats till aktiebolag.

Därigenom, sägs det i propositionen (s. 170), uppkommer inget

behov av omförhandling av borgensförbindelserna med åtföljande

risk för räntehöjningar och skadestånd. Om borgensåtagandena

skulle behöva infrias efter bolagiseringen skall staten ha rätt

att kräva det nya bolaget på ersättning. Regeringen föreslår att

ett formellt anslag om 1000 kr. skall föras upp på

statsbudgeten för att de eventuella förluster som staten kan

drabbas av genom nu berörda åtaganden skall kunna täckas.

Även de nu aktuella förslagen i propositionen tillstyrks av

utskottet.

Domänverket

Ombildning till aktiebolag

Domänverket ombildades år 1912 till affärsverk med uppgift att

förvalta statens skogs- och jordbruksmark. Efter hand övergick

emellertid verkets myndighetsuppgifter till andra verk och

organisationer, och sedan 1960-talet har den affärsdrivande

verksamheten varit den helt dominerande.

Domänkoncernen bedriver i första hand skogsbruk och

vidareförädling av skogsprodukter. Härutöver förvaltas ett

betydande fastighetsinnehav. Koncernen driver även

turistanläggningar och utför konsultuppdrag m.m. Flertalet

dotterbolag är samlade i holdingbolaget Domänföretagen AB.

Domänverket äger vidare 25% av aktierna i AB Statens

Skogsindustrier.

Regeringen redovisar i propositionen (s.177) olika skäl till

förslaget om ombildning av domänverket till aktiebolag:

Domänverket bör ges den organisationsform som är mest lämpad på

den helt konkurrensutsatta marknad det arbetar på; verket bör

ges ökad ekonomisk handlingsfrihet för att en förbättrad

avkastning skall kunna möjliggöras; verket bör ges en enhetlig

associationsform för att verksamheten internt inom koncernen

skall kunna struktureras på ett bättre sätt; verket bör övergå i

bolagsform så att den statliga förmögenhetsförvaltningen skall

kunna effektiviseras. Regeringen bedömer att ombildningen till

aktiebolag kan ske i anslutning till årsskiftet 1991-1992. Dock

krävs att flera olika frågor kring ombildningen får sin lösning

innan den kan genomföras. Riksdagen föreslås nu godkänna att

verksamheten vid domänverket överförs till ett aktiebolag.

Regeringen avser att senare, före genomförandet av

bolagiseringen, återkomma till riksdagen med förslag i olika

detaljfrågor.

Regeringens förslag avstyrks i motion 1990/91:N45 (v). De

statliga affärsverken har av tradition tagit på sig vissa

angelägna uppgifter av bl.a. regionalpolitisk och

försvarspolitisk natur, anför motionärerna. De anser det vara

viktigt att dessa åtaganden fortsätter.

Liksom tidigare affärsverket skall det nya aktiebolaget, sägs

det i propositionen (s.180), sträva efter en geografisk

spridning av sin verksamhet och lokalisera arbetstillfällen över

landet. Enligt regeringen är avsikten vidare att bolagiseringen

av domänverket inte skall medföra att de intressen som är

kopplade till domänverkets fastighetsinnehav skall trädas

för när. Utskottet tar i ett följande avsnitt (s.26) upp

frågor om domänreservaten m.m.

Utskottet instämmer i förslaget i propositionen och

tillstyrker sålunda att verksamheten vid domänverket överförs

till ett aktiebolag. Den nu angivna delen av motion 1990/91:N45

(v) avstyrks därmed.

Försäljning av fast egendom

Det konstateras i propositionen (s. 181) att domänverkets

markinnehav är bokfört till ett värde långt under

marknadsvärdet. Av statsfinansiella skäl, som närmare har

utvecklats i en skrivelse (skr. 1990/91:50) till riksdagen

hösten 1990, anser regeringen att denna dolda tillgång till viss

del skall frigöras och inlevereras till staten. Enligt

regeringens bedömning bör domänverkets tillgångar skrivas upp

med 3000 milj.kr. Verket bör vidare till staten under

budgetåret 1991/92 göra en extra inbetalning -- utöver den

ordinarie -- med 1450 milj.kr.

Det ankommer på regeringen att besluta i nu nämnda frågor. För

att domänverket skall ges möjlighet att tillgodose kravet på

extra inbetalning av medel till staten föreslås riksdagen

emellertid bemyndiga regeringen att under budgetåret 1991/92

besluta om försäljning inom en viss ram av fast egendom under

domänverkets förvaltning. Denna försäljning krävs också, menar

regeringen, för att domänverkets likviditet skall kunna

förstärkas inför ombildningen till aktiebolag. Enligt förslaget

skall ramen för försäljningarna fastställas till 950 milj.kr.

Inriktningen är att de skall kunna avse mindre skogsfastigheter

och jordbruksmark. Det betonas i propositionen att det begärda

bemyndigandet är av engångskaraktär och bara avser budgetåret

1991/92.

Riksdagen har vid flera tillfällen under senare år avslagit

motioner med krav på utförsäljning av domänverkets mark. Sådana

motioner (m; c) avslogs senast hösten 1990 på förslag av

utskottet. Domänverket borde dock, anförde utskottet

(1990/91:NU19 s. 5), även i fortsättningen kunna medverka till

att förstärka enskilda fastigheter genom försäljning av mark

eller genom markbyten. Motionerna fick stöd i en reservation (m,

fp, c). En utförsäljning av delar av domänverkets mark

förordades också i en annan reservation (mp); i denna krävdes

emellertid att marken skulle säljas till personer som åtar sig

att bebo och bruka fastigheterna.

Också under allmänna motionstiden i år har liknande motioner

framställts. Ytterligare motioner i frågan har väckts med

anledning av det nu aktuella förslaget i propositionen.

I motion 1990/91:N218 (m, fp, c) krävs att delar av

domänverkets markinnehav skall säljas, i första hand till aktiva

jord- och skogsbrukare i berörda områden. Dock borde även ASSI

och Domänföretagen AB tillföras delar av verkets skogsmarker

innan dessa bolag säljs i enlighet med motionärernas förslag.

Liknande krav framförs i motion 1990/91:N34 (m). I motion

1990/91:N326 (m) anförs att utförsäljning bör ske inte bara av

domänverkets skogsmarksinnehav utan också av kommunernas och

kyrkans innehav.

I motion 1990/91:N33 (fp) efterlyses vissa riktlinjer för den

av regeringen föreslagna försäljningen av egendom under

domänverkets förvaltning. Sålunda borde gälla att verkets mark

skall säljas till i första hand jord- och skogsbrukare i

aktuella områden. Vid försäljningen bör enligt motionärerna

konkurrenssituationen på virkesmarknaden beaktas. De menar

vidare att försäljningen inte bör begränsas till den av

regeringen angivna ramen, 950 milj.kr.

Även i motion 1990/91:N32 (c) begärs att den aktuella

försäljningen av mark skall ske till aktiva jord- och

skogsbrukare. Där krävs vidare att juridiska personer inte skall

tillåtas köpa mark. Ytterligare yrkanden med krav på

utförsäljning av domänverkets mark för att enskilda jord- och

skogsbruk skall kunna stärkas framförs i motionerna 1990/91:N222

(c), 1990/91:N252 (c) och 1990/91:N274 (c). I den första sägs

att utförsäljningen bör påbörjas i Örebro län, och i de båda

andra anförs att också skogsmark ägd av statliga bolag och

kyrkan bör säljas ut till enskilda brukare.

Riksdagen bör enligt yrkanden i motionerna 1990/91:N28 (v) och

1990/91:N45 (v) avslå det nu aktuella förslaget i propositionen.

I den sistnämnda motionen hänvisas till riksdagens här tidigare

nämnda avståndstagande hösten 1990 från krav på utförsäljning av

domänverkets mark.

Också i motion 1990/91:N42 (mp) avvisas regeringens förslag.

Motionärerna vill dock att delar av domänverkets mark skall

säljas till personer som åtar sig att bebo och bruka

fastigheterna. Ett yrkande av samma innebörd finns i motion

1990/91:N316 (mp). Där anförs att också den jord- och skogsmark

som förvaltas av universiteten och kyrkan bör säljas till sådana

personer.

Enligt förordningen (1971:727) om försäljning av staten

tillhörig fast egendom, m.m. -- den s.k.

försäljningsförordningen -- får domänverket självt besluta om

försäljning av fast egendom om värdet på egendomen ej överstiger

1 milj.kr. Om värdet ligger mellan 1 milj.kr. och 5 milj.kr.

måste försäljningen underställas regeringens prövning. För

försäljningar därutöver krävs beslut av riksdagen. Domänverkets

möjligheter att besluta om försäljning av egendom upp till ett

belopp av 1 milj.kr. gäller emellertid inte beträffande viss

angiven mark i renbetesområdet.

I detta sammanhang är även vissa bestämmelser i

rennäringslagen (1971:437) av intresse. Enligt lagen (3 §) får

renskötsel bedrivas under hela året bl.a. i Norrbottens och

Västerbottens läns lappmarker dels ovanför odlingsgränsen, dels

nedanför denna gräns på mark som tillhör staten och på

renbetesland, dock i båda fallen endast där skogsrenskötsel av

ålder bedrivs under våren, sommaren och hösten (se 1990/91:JoU22

s.53). Bland de tilltänkta försäljningsobjekten i den nu

föreslagna utförsäljningen av egendom ingår enligt uppgift från

domänverket objekt som ligger dels ovanför odlingsgränsen, dels

på lappmarker nedanför denna gräns.

Som tidigare nämnts avser regeringen att återkomma till

riksdagen under hösten 1991 med förslag i olika frågor som rör

domänverkets övergång till aktiebolag. Enligt uppgift från

industridepartementet gäller en av dessa frågor rätten till

renskötsel på mark som nu förvaltas av domänverket.

Med hänsyn till den förestående bolagiseringen och till det

höjda avkastningskravet anser utskottet att domänverket bör ges

möjlighet att förstärka inkomsterna och likviditeten. Utskottet

tillstyrker därför förslaget i propositionen om att regeringen

skall bemyndigas att besluta om försäljning av fast egendom

under domänverkets förvaltning inom en ram av 950 milj.kr.

Enligt utskottets mening får emellertid de aktuella

försäljningarna inte leda till att rätten till renskötsel på

mark som nu förvaltas av domänverket försämras. Om detta inte

går att tillgodose genom avtal bör försäljningarna inte

genomföras i avvaktan på att riksdagen under hösten 1991, som

redovisats i det föregående, får anledning att pröva saken. Till

frågor om domänverkets naturskyddade områden återkommer

utskottet i det följande.

I enlighet med vad som sägs i propositionen och i linje med

vad som anförs i flera motioner bör försäljningarna kunna avse

mindre skogsskiften och mindre arealer jordbruksmark. Något

initiativ av riksdagen härvidlag är enligt utskottets mening

inte påkallat.

Det föreslagna bemyndigandet gäller alltså inom en ram av 950

milj.kr. och endast för försäljningar under budgetåret 1991/92.

Utskottet avvisar förslagen i olika motioner om att

försäljningar utöver dessa begränsningar skall få genomföras.

Liksom hittills bör dock domänverket kunna medverka till att

enskilda fastigheter förstärks genom försäljning av mark eller

genom markbyten.

Med den kompletterande anvisning utskottet har angivit i det

föregående tillstyrks sålunda det nu aktuella förslaget i

propositionen. Samtliga här behandlade motionsyrkanden avstyrks.

Domänreservaten m.m.

Domänverkets totala markinnehav uppgår till ca 10 miljoner

hektar. En del av denna mark har undantagits från normalt

skogsbruk, t.ex. för att unik natur skall skyddas. Sådana s.k.

domänreservat finns på fler än 700 platser i landet. Sammantaget

har på detta sätt 1,4 miljoner hektar mark skyddats. Häri ingår

bl.a. en stor del av fjällskogen i mellersta och norra Norrland.

Under miljödepartementets huvudtitel anvisas medel till

anslaget Investeringar inom miljöområdet. Från detta anslag

betalas kostnaderna för statens förvärv av värdefulla

naturområden. De objekt som förvärvas redovisas under

naturvårdsfonden, vilken förvaltas av statens naturvårdsverk.

Regeringen har i proposition 1990/91:90 om en god livsmiljö

föreslagit (s.484) att 128 milj.kr. skall anvisas till nämnda

anslag för budgetåret 1991/92. Detta förslag behandlas av

jordbruksutskottet (1990/91:JoU30).

I sju motioner har frågan om skyddet för de värdefulla

naturområden som nu förvaltas av domänverket tagits upp. I tre

av motionerna, 1990/91:N33 (fp), 1990/91:N56 (c) och 1990/91:N54

(v), begärs att marken skall överföras till naturvårdsfonden. En

översyn i frågan krävs i motion 1990/91:N275 (s). Det är

viktigt, anförs det i motion 1990/91:N34 (m), att skyddet för

den värdefulla marken inte försämras. Enligt motionärerna bör

domänverket även efter en övergång till aktiebolag kunna åläggas

att svara för skydd och drift av berörda områden. Frågan om

skyddet för de fjällnära skogarna och domänreservaten måste,

sägs det i motion 1990/91:N45 (v), få en tillfredsställande

lösning även om verksamheten vid domänverket överförs till ett

aktiebolag. Som tidigare redovisats avvisas i denna motion

regeringens förslag om bolagisering av domänverket. I motion

1990/91:N42 (mp), slutligen, kritiseras regeringen för att den

nu aktuella aspekten inte har diskuterats i propositionen.

Riksdagen har tidigare vid flera tillfällen avslagit motioner

med krav på att domänverket utan ersättning skall överföra mark

av stort naturvårdsvärde till naturvårdsfonden. Senast våren

1990 avslogs sådana motioner (fp; c) på förslag av

jordbruksutskottet (1989/90:JoU15 s.29), som därvid uttalade

att mark tillhörande domänverket borde värderas på samma sätt

som annan mark som överförs till naturvårdsfonden. Motionerna

fick stöd i en reservation (fp, c, mp).

Industriminister Rune Molin redovisade nyligen i riksdagen (RD

1990/91:100) i ett svar på en fråga (1990/91:556) av Åsa Domeij

(mp) att han hade inhämtat att domänverket inte avsåg att sälja

mark som ligger inom befintliga eller planerade reservat utan

att först ha samrått med de naturvårdande myndigheterna. Han

utgick därför ifrån att domänverkets aktuella försäljningar inte

skulle orsaka konflikter med naturvårdsintressena.

Det framgår av propositionen (s.181) att frågan om hur

domänreservaten bör förvaltas framöver tillhör dem som

regeringen avser att återkomma till riksdagen i under hösten

1991.

Utskottet instämmer i vad som anförs i här behandlade motioner

om vikten av att den mark av stort naturvårdsvärde som nu

handhas av domänverket får ett starkt naturskydd i

fortsättningen. Enligt utskottets mening bör regeringen pröva

det förslag om överföring av marken till naturvårdsfonden som

har framförts i motionerna 1990/91:N33 (fp), 1990/91:N56 (c) och

1990/91:N54 (v). Utskottet utesluter emellertid inte att det

också finns andra lösningar för hur detta skydd skall kunna

upprätthållas på ett betryggande sätt. Regeringen bör alltså

pröva frågan och därefter återkomma till riksdagen. Utskottet

föreslår att riksdagen i ett uttalande med anledning av de nu

aktuella motionsyrkandena anmodar regeringen härtill.

Domänverkets upplåning

Riksdagen har under hösten 1990 beslutat att de statliga

affärsverken skall ges ökade friheter i fråga om upplåning av

medel och placering av överskottslikviditet (prop. 1990/91:29,

1990/91:FiU4). Domänverket får för närvarande utnyttja en rörlig

kredit om 600 milj.kr. hos riksgäldskontoret.

Med hänsyn till bolagiseringen och den extra inbetalningen av

medel till statskassan föreslås i propositionen (s.182) -- vid

sidan av förslaget om försäljning av fast egendom -- att

domänverket under budgetåret 1991/92 fritt skall få uppta lån

inom en viss ram. Enligt regeringen bör ramen fastställas till 2

miljarder kronor. Eventuell överskottslikviditet skall fritt få

placeras räntebärande men till låg risk. Vid upplåning skall

domänverket dock alltid inhämta anbud från riksgäldskontoret.

Regeringens förslag avvisas utan närmare motivering i motion

1990/91:N42 (mp).

Utskottet tillstyrker det nu aktuella förslaget i

propositionen. Den angivna delen av motion 1990/91:N42 (mp)

avstyrks sålunda.

AB Göta kanalbolag

Förvaltningen av statens aktier i AB Göta kanalbolag

överfördes år 1984 till domänverket. Samma år godkände riksdagen

förslag från regeringen om upprustning av Göta kanal under

perioden 1985/86--1994/95. Fram t.o.m. budgetåret 1989/90 har

upprustningen finansierats med medel från domänverket, vilka har

avräknats mot statens avkastningskrav. För perioden

1990/91--1994/95 har kostnaderna för upprustningen beräknats

till 15,6 milj.kr. per år. Riksdagen beslutade våren 1990 om ett

anslag av detta belopp för finansieringen av kostnaderna under

innevarande budgetår (prop. 1989/90:100 bil. 14, 1989/90:NU28).

I en reservation (m, fp, c) föreslogs att domänverket skulle

svara för erforderliga medel. Med hänvisning till

statsfinansiella skäl har regeringen i årets budgetproposition

(prop. 1990/91:100 bil. 14) inte framlagt något förslag om

anslag för nästa budgetår. Domänverket har mot denna bakgrund i

en skrivelse till regeringen i februari 1991 begärt att verkets

inleverans av medel till statskassan skall minskas i motsvarande

grad. Framställningen bereds för närvarande inom

regeringskansliet.

I motion 1990/91:N42 (mp) ifrågasätts om domänverket är den

lämpligaste huvudmannen för AB Göta kanalbolag. Kanalen bör

enligt motionärerna handhas av en självständig stiftelse med

företrädare för de intressen som är särskilt knutna till kanalen

och dess verksamhet. Regeringen borde återkomma till riksdagen

med förslag därom.

På utskottets anmodan (1989/90:NU28 s.7) avslogs våren 1990

en liknande motion (mp). Enligt utskottets mening skulle en

överföring av verksamheten till en stiftelse inte skapa

förutsättningar för att verksamheten kunde bedrivas mer

effektivt. Motionen följdes upp i en reservation (mp).

Industriminister Rune Molin har nyligen i riksdagen (RD

1990/91:108) besvarat en fråga (1990/91:571) av Sonia Karlsson

(s) om Göta kanal. Han framhöll därvid att frågor om Göta

kanalbolaget kommer att behandlas i samband med förberedelserna

inför domänverkets bolagisering och erinrade om att förslag med

anledning av bolagiseringen kommer att föreläggas riksdagen

under hösten 1991.

I avvaktan på den aviserade propositionen avstyrker utskottet

det nu berörda motionsyrkandet.

Domänverkets virkesleveranser

I motion 1990/91:N45 (v) begärs att riksdagen skall göra ett

uttalande till regeringen om domänverkets virkesleveranser.

Motionärerna anser att domänverket, oavsett om verksamheten

överförs till ett aktiebolag eller ej, skall fullfölja sina

åtaganden om leveranser av virke till de mindre sågverken i

Norrlands inland.

Det anförs i propositionen, som redan nämnts, att det nya

aktiebolaget liksom affärsverket bör sträva efter en geografisk

spridning av sin verksamhet och lokalisera arbetstillfällen över

landet.

Utskottet förutsätter att domänverket även efter en övergång

till aktiebolag tar ett regionalpolitiskt ansvar i sin

verksamhet och fullföljer sina åtaganden om virkesleveranser.

Med det sagda avstyrks den nu angivna delen av motion

1990/91:N45 (v).

Instruktionen för domänverket

En ändring i instruktionen för domänverket krävs i motion

1990/91:N313 (mp). Enligt gällande förordning (1988:366) med

instruktion för domänverket är målet för verksamheten att på

lång sikt bästa möjliga ekonomiska utbyte skall åtstadkommas och

att därvid ett från företagsekonomisk synpunkt rimligt

årsresultat skall presteras. Principen att verksamheten skall

vara företagsekonomiskt lönsam borde emellertid, anser

motionärerna, ersättas med krav på att domänverket bedriver

skogsbruk med samhällsekonomiska förtecken och med inriktning på

flerbruk. Vidare borde verket ges direktiv att inte anlägga

vägar eller avverka skog i fjällnära skogsområden. Verksamheten

borde inriktas på att skogarna skall vårdas så att allmänhetens

möjligheter till ett rikt friluftsliv främjas.

Liknande motioner (mp) har behandlats vid andra tillfällen,

senast våren 1990. Därvid erinrade utskottet (1989/90:NU35 s.

24) om att domänverket, i likhet med övriga ägare av skogsmark,

enligt skogsvårdslagen (1979:429) skall sköta skogen så att

hänsyn tas till naturvårdens intressen och till andra allmänna

intressen såsom friluftsliv och rekreation. Utskottet fann inget

skäl till en förändring av riktlinjerna för domänverkets

verksamhet och avstyrkte motionen. Denna fick stöd i en

reservation (mp). Riksdagen följde utskottets förslag.

Liksom domänverket skall det nya aktiebolaget i enlighet med

skogsvårdslagens bestämmelser sköta skogen så att hänsyn tas

till naturvårdens intressen m.m. Med hänvisning härtill avstyrks

det nu aktuella motionsyrkandet.

Domänverkets förvaltning av kronoholmarna

Med de s.k. kronoholmarna avses statliga holmar och skär som

varken hör under något hemman eller innehas under särskilda

villkor. Till kronoholmarna räknas också vissa andra öar som

tillhör eller får anses tillhöra staten. År 1986 beslutade

riksdagen om riktlinjer för kronoholmarnas framtida disposition

(prop. 1985/86:110, FiU 1985/86:32). Enligt beslutet skall

kronoholmarna förvaltas rationellt och upplåtas på

marknadsmässiga villkor. Genom beslutet övertog domänverket

förvaltningen av vissa kronoholmar.

I motion 1990/91:N287 (m) föreslås riksdagen i ett uttalande

anmoda regeringen att tillse att domänverkets förvaltning inte

leder till försämrade ekonomiska villkor för de boende på

kronoholmarna. Motionären berör särskilt en av dessa holmar,

nämligen Käringön vid Bohusläns kust. Domänverket har, påpekas

det, förutskickat att de boende på ön i fortsättningen kommer

att få betala ett marknadsmässigt fastställt arrende för den

tomtmark som de tidigare utnyttjat utan kostnad.

Ett antal husägare på Käringön har i september 1990 stämt

domänverket inför Stenungsunds tingsrätt. I stämningsansökan

yrkas att tingsrätten skall fastställa att husägarna har ständig

besittningsrätt till marken på Käringön utan skyldighet att

erlägga någon betalning därför till staten. Domstolsbehandlingen

pågår ännu.

Senare under hösten 1990 avslog riksdagen på förslag av

utskottet (1990/91:NU12 s. 12) en motion (m) av liknande

innebörd som den nu aktuella. Utskottet ansåg att riksdagen i

avvaktan på utgången av nämnda domstolsbehandling inte borde ta

något initiativ i ärendet. Motionen avstyrktes även i en

reservation (m). Där förutsattes emellertid att domänverket

innan den rättsliga prövningen hade avslutats inte skulle företa

någon förvaltningsåtgärd som skulle kunna försvåra för de

permanentboende att bo kvar på kronoholmarna.

Utskottet hänvisar återigen till den aktuella

domstolsbehandlingen, som alltså fortfarande pågår, och

avstyrker motionen.

Övriga affärsverk

Förutom förslagen om bolagisering av Vattenfall och

domänverket redovisas i propositionen vissa överväganden

beträffande de övriga statliga affärsverken, vilka alla är

inordnade under kommunikationsdepartementet och vilkas

riksdagsärenden handläggs av trafikutskottet. Inom

kommunikationsdepartementet pågår en översyn av dessa

affärsverk. Det fortsatta översynsarbetet bör enligt regeringen

inriktas på att i första hand de affärsverk som arbetar i

konkurrens skall omvandlas till aktiebolag. Samtidigt krävs det,

anförs det i propositionen (s. 134), särskilda åtgärder för att

verkens nuvarande sociala, regionalpolitiska, försvarspolitiska

och konsumentpolitiska åtaganden skall kunna säkerställas vid en

bolagisering. Som redovisats i det föregående framläggs i

propositionen förslag bl.a. om att televerket skall ges en ny

associationsform och att förutsättningarna och formerna för

postverkets verksamhet skall ses över. Dessa förslag jämte

motioner behandlar trafikutskottet i betänkanden om

telekommunikationer (1990/91:TU28) resp. postväsende

(1990/91:TU29).

Även till näringsutskottet har hänvisats motionsyrkanden som

huvudsakligen är inriktade på de nu aktuella affärsverken och

det fortsatta översynsarbete som pågår kring dessa.

Det krävs ytterligare utredning av förutsättningarna för

ombildning av statliga affärsverk till aktiebolag, anförs det i

motion 1990/91:N36 (s). Det är nödvändigt, anser motionärerna,

att det klargörs om regionalpolitiska strävanden kommer att ingå

i riktlinjerna för den fortsatta verksamheten. I motion

1990/91:N32 (c) begärs att riksdagen skall göra ett uttalande om

statens ansvar för de s.k. naturliga monopolen. Staten bör

enligt motionärerna ansvara för att det upprätthålls en

likvärdig standard över hela landet beträffande telenätet,

järnvägsnätet, vägnätet och -- det här tidigare behandlade --

storkraftnätet. I motion 1990/91:N39 (v) framställs tre

yrkanden i saken. Det första går ut på att postverket och

televerket skall gå i spetsen för att en ny och demokratisk

arbetsorganisation etableras inom den offenliga sektorn. Enligt

det andra yrkandet skulle affärsverkens konkurrenter åläggas att

ta samma sociala och regionalpolitiska hänsyn som affärsverken

gör. Det fortsatta översynsarbetet kring de berörda affärsverken

borde, enligt det tredje yrkandet, inriktas på att verken inte

skall ombildas till aktiebolag. En naturlig följd av

bolagiseringen av statliga affärsverk blir, sägs det i motion

1990/91:N42 (mp), att statens service i glesbygder och gentemot

svagare grupper kommer att försvåras. Genom en bolagisering

försvagas även den demokratiska kontrollen över statens egendom,

anför motionärerna. De kritiserar vidare regeringen för att den

i anslutning till förslagen om de statliga affärsverken inte har

tagit upp frågan om de anställdas möjligheter till inflytande i

ekonomiska frågor (ekonomisk demokrati). Har regeringen

skrinlagt sina mål därvidlag? frågar motionärerna.

Utskottet har i det föregående behandlat regeringens förslag

om bolagisering av Vattenfall och domänverket jämte motioner.

Förslag i propositionen och motioner kring de övriga statliga

affärsverken handläggs som redan nämnts av trafikutskottet. Med

hänvisning härtill föreslår näringsutskottet att riksdagen

lämnar de nu aktuella motionsyrkandena utan åtgärd.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande statligt företagande

att riksdagen avslår motion 1990/91:N218 i ifrågavarande del,

motionerna 1990/91:N219 och 1990/91:N262 och motion 1990/91:N317

yrkande 2,

res. 1 (m, fp, c)

res. 2 (v)

res. 3 (mp)

2. beträffande principer vid försäljning av statliga

företag, m.m.

att riksdagen avslår motion 1990/91:N372 yrkandena 4 och 5,

res. 4 (m, fp, c) - motiv.

res. 5 (mp)

3. beträffande de statliga företagen i Norrbottens län,

m.m.

att riksdagen avslår motion 1990/91:N211, motion 1990/91:N276

yrkandena 2 och 4, motion 1990/91:N352 yrkandena 3 och 4, båda i

ifrågavarande del, och motion 1990/91:N376,

res. 6 (m, fp, c) - motiv., villk. 1

res. 7 (v)

res. 8 (mp)

4. beträffande V&S Vin & Sprit AB och Systembolaget AB

att riksdagen avslår motion 1990/91:N221,

5. beträffande ombildning av statens vattenfallsverk till

aktiebolag

att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:87 momenten

39, 40 och 57 och med avslag på motion 1990/91:N32 yrkandena

8--10, motion 1990/91:N33 yrkandena 2 och 3, motion

1990/91:N34 yrkandena 4--6, motion 1990/91:N42 yrkandena 10,

11, 25, 26 och 31, det förstnämnda i ifrågavarande del, motion

1990/91:N45 yrkandena 6 och 7, det förstnämnda i ifrågavarande

del, motion 1990/91:N218 i ifrågavarande del, motion

1990/91:N403 yrkandena 9 och 11 och motion 1990/91:N404

dels godkänner att verksamheten vid statens

vattenfallsverk med undantag för storkraftnät och

samkörningsförbindelser med utlandet överförs till ett

aktiebolag vid årsskiftet 1991-1992,

dels godkänner de riktlinjer för överföringen av

tillgångar och skulder från statens vattenfallsverk till det nya

aktiebolaget som anges i propositionen,

dels bemyndigar regeringen att genomföra ombildningen av

statens vattenfallsverk i enlighet med de riktlinjer som anges i

propositionen,

dels som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört om hörande av riksdagen,

res. 9 (fp, c)

res. 10 (m)

res. 11 (v)

res. 12 (mp)

6. beträffande statens vattenfallsverks naturskyddade

tillgångar

att riksdagen avslår motion 1990/91:N33 yrkande 4 och motion

1990/91:N275 i ifrågavarande del,

res. 13 (fp, c, v)

res. 14 (mp)

7. beträffande det nya bolagets upplåning

att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:87 momenten

42 och 43 och med avslag på motion 1990/91:N32 yrkande 11 och

motion 1990/91:N42 yrkande 27

dels godkänner att statens vattenfallsverks statslån

förvaltas av riksgäldskontoret under en övergångsperiod i

enlighet med vad som anges i propositionen,

dels godkänner en låneram om 5000000000 kr. för det

nya aktiebolagets upplåning i riksgäldskontoret under perioden

1992--1996,

res. 15 (m, fp, c)

res. 16 (v, mp) - villk. 11 eller 12

8. beträffande Trollhätte kanalverk

att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:87 moment 44

och med avslag på motion 1990/91:N33 yrkande 5, motion

1990/91:N34 yrkande 8, motion 1990/91:N38 och motion 1990/91:N42

yrkandena 10 och 28, det förstnämnda i ifrågavarande del,

godkänner att Trollhätte kanalverk ombildas till ett aktiebolag

med ansvar för drift och förvaltning av kanalrörelsen i enlighet

med vad som anges i propositionen,

res. 17 (m, fp, c)

res. 18 (mp)

9. beträffande storkraftnätets framtida organisation

att riksdagen avslår motion 1990/91:N34 yrkande 3, motion

1990/91:N42 yrkande 10 i ifrågavarande del och motion

1990/91:N403 yrkande 12,

res. 19 (m, fp)

res. 20 (mp)

10. beträffande sektorsansvaret för elkraftsteknisk

forskning och utveckling

att riksdagen med anledning av proposition 1990/91:87 moment

45 och motion 1990/91:N34 yrkande 9 godkänner att statens

vattenfallsverks sektorsansvar för elkraftsteknisk forskning och

utveckling överförs till annan myndighet i enlighet med vad

utskottet anfört,

11. beträffande investeringsplan och finansieringsplan för

statens vattenfallsverk

att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:87 i

ifrågavarande del och med avslag på motion 1989/90:N413

yrkandena 4 och 5 och motion 1990/91:N42 yrkande 39 godkänner

inriktning och omfattning av investeringsplan samt

finansieringsplan för Vattenfallkoncernen i enlighet med vad som

anges i propositionen,

res. 21 (mp)

12. beträffande regeringens prövning av kraftverksprojekt i

Brofjorden

att riksdagen avslår motion 1990/91:N34 yrkande 7,

res. 22 (m) - motiv.

res. 23 (mp) - motiv.

13. beträffande vissa förvärvsfrågor inom statens

vattenfallsverks verksamhetsområde

att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:87 i

ifrågavarande del bemyndigar regeringen att under år 1991

besluta i frågor som rör förvärv av aktier eller bildande av

bolag inom statens vattenfallsverks verksamhetsområde inom en

ram av 75000000 kr.,

14. beträffande bemyndigande avseende statens

vattenfallsverk

att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:87 i

ifrågavarande del bemyndigar regeringen att teckna borgen för

lån till bolag i vilka statens vattenfallsverk förvaltar statens

aktier intill ett sammanlagt belopp om 15637000000kr.,

varav högst 750000000 kr. för lån till

eldistributionsföretag,

res. 24 (mp)

15. beträffande statens vattenfallsverks

borgensförbindelser

att riksdagen

a) med bifall till proposition 1990/91:87 moment 41 godkänner

att staten fortsätter att ansvara för statens vattenfallsverks

borgensförbindelser intill sammanlagt 15637000000 kr.,

b) med bifall till proposition 1990/91:87 punkt H 12 till

Täckande av eventuella förluster i anledning av statens

vattenfallsverks borgensförbindelser, m.m. för budgetåret

1990/91 under tolfte huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på

1000 kr.,

res. 25 (v, mp) - villk. 11 eller 12

16. beträffande ombildning av domänverket till aktiebolag

att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:87 moment 46

och med avslag på motion 1990/91:N45 yrkande 6 i ifrågavarande

del godkänner att verksamheten vid domänverket överförs till ett

av staten ägt aktiebolag enligt de principer som anges i

propositionen,

res. 26 (v)

res. 27 (mp)

17. beträffande försäljning av fast egendom under

domänverkets förvaltning

att riksdagen med anledning av proposition 1990/91:87 moment

58 och med avslag på motion 1990/91:N28 yrkande 5, motion

1990/91:N32 yrkandena 12 och 13, motion 1990/91:N33 yrkande 6,

motion 1990/91:N34 yrkande 10, motion 1990/91:N42 yrkandena 12

och 32, det förstnämnda i ifrågavarande del, motion 1990/91:N45

yrkande 10, motion 1990/91:N218 i ifrågavarande del, motion

1990/91:N222, motion 1990/91:N252 yrkande 1, motionerna

1990/91:N274 och 1990/91:N316 och motion 1990/91:N326 yrkande

2 bemyndigar regeringen att under budgetåret 1991/92 besluta om

försäljning av staten tillhörig fast egendom under domänverkets

förvaltning inom en ram av 950000000 kr. i enlighet med vad

utskottet anfört,

res. 28 (m, fp, c)

res. 29 (v)

res. 30 (mp)

18. beträffande domänreservaten m.m.

att riksdagen med anledning av motion 1990/91:N33 yrkande 7,

motion 1990/91:N34 yrkande 11, motion 1990/91:N42 yrkande 12 i

ifrågavarande del, motion 1990/91:N45 yrkande 11, motion

1990/91:N54, motion 1990/91:N56 yrkande 5 och motion

1990/91:N275 i ifrågavarande del som sin mening ger regeringen

till känna vad utskottet anfört,

19. beträffande domänverkets upplåning

att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:87 moment 47

och med avslag på motion 1990/91:N42 yrkande 29 godkänner att

domänverket medges rätt att under budgetåret 1991/92 inom en ram

av 2 000 000 000 kr. fritt låna upp medel för sin verksamhet och

fritt placera eventuell överskottslikviditet i enlighet med vad

som anges i propositionen,

res. 31 (v, mp) - villk. 26 eller 27

20. beträffande AB Göta kanalbolag

att riksdagen avslår motion 1990/91:N42 yrkande 13,

res. 32 (mp)

21. beträffande domänverkets virkesleveranser

att riksdagen avslår motion 1990/91:N45 yrkande 12,

res. 33 (v, mp)

22. beträffande instruktionen för domänverket

att riksdagen avslår motion 1990/91:N313 yrkande 2,

res. 34 (mp)

23. beträffande domänverkets förvaltning av kronoholmarna

att riksdagen avslår motion 1990/91:N287,

res. 35 (m) - motiv.

24. beträffande övriga affärsverk

att riksdagen avslår motion 1990/91:N32 yrkande 7, motion

1990/91:N36 yrkande 1, motion 1990/91:N39 och motion

1990/91:N42 yrkandena 6 och 7.

res. 36 (mp)

Stockholm den 16 maj 1991

På näringsutskottets vägnar

Lennart Pettersson

Närvarande: Lennart Pettersson (s), Hadar Cars (fp) (mom.

6--11, 13--24), Rune Jonsson (s), Per Westerberg (m), Åke

Wictorsson (s), Per-Ola Eriksson (c), Nic Grönvall (m) (mom.

1--4, 6--11, 13--22), Inga-Britt Johansson (s), Bo Finnkvist (s)

(mom. 5, 12), Reynoldh Furustrand (s), Gunnar Hökmark (m) (mom.

1--4, 6--11, 13--24), Gudrun Norberg (fp), Rolf L Nilson (v),

Lars Norberg (mp) (mom. 5, 12), Leif Marklund (s), Karin Falkmer

(m) (mom. 5, 12, 23, 24), Isa Halvarsson (fp) (mom. 5, 12),

Kjell Ericsson (c), Barbro Andersson (s) (mom. 1--4, 6--11,

13--24), Lars Ahlström (m) (mom. 5, 12), Christina Raud (s) och

Krister Skånberg (mp) (mom. 1--4, 6--11, 13--24).

Reservationer

1. Statligt företagande (mom.1)

Per Westerberg (m), Per-Ola Eriksson (c), Nic Grönvall (m),

Gunnar Hökmark (m), Gudrun Norberg (fp) och Kjell Ericsson (c)

anser

dels att den del av utskottets yttrande på s.11 som

börjar med "Utskottet står" och slutar med "statlig

affärspolicy" bort ha följande lydelse:

Utskottet ansluter sig till de krav på en privatisering av

statliga företag som framförs i motionerna 1990/91:N218 (m, fp,

c), 1990/91:N219 (c) och 1990/91:N262 (c). Genom en sådan åtgärd

skulle verksamheterna komma att utsättas för marknadsmässig

konkurrens, vilket kan väntas leda till effektiviseringar och

bättre anpassning till konsumenternas behov. Ett spritt enskilt

ägande och en fri konkurrens är, menar utskottet, grundstenar i

en vital ekonomisk politik. Det mål som har angetts i motion

1990/91:N218 (m, fp, c), att staten genom privatiseringarna

skall tillföras intäkter om ca 10 miljarder kronor per år, ter

sig fullt realistiskt. Metoderna för försäljning och valet av

försäljningsobjekt kräver emellertid noggranna överväganden.

Regeringen bör, anser utskottet, utarbeta ett förslag till

plan för försäljning av statliga företag enligt de riktlinjer

som anges i den sistnämnda motionen. Försäljningen bör ske i

sådana former att en ökad spridning av aktieägandet främjas. Med

hänsyn till vikten av att varje enskild affär ger bästa möjliga

ekonomiska resultat för staten bör försäljningen kunna anpassas

till rådande marknadsläge. Det synes därför ändamålsenligt att

regeringen begär riksdagens bemyndigande att beträffande ett

antal angivna företag genomföra försäljningar av en viss

omfattning. Det får sedan ankomma på regeringen att vid lämplig

tidpunkt besluta om genomförandet av försäljningarna inom ramen

för riksdagens bemyndigande.

Riksdagen bör i ett uttalande till regeringen ansluta sig till

vad utskottet här har anfört. Med det sagda tillstyrks den nu

berörda delen av motion 1990/91:N218 (m, fp, c) samt motionerna

1990/91:N219 (c) och 1990/91:N262 (c).

Med hänsyn till den principiella inställning till statligt

företagande som utskottet har redovisat anser utskottet att det

inte finns anledning för riksdagen att anmoda regeringen att

utarbeta ett policydokument med dess syn på de statliga

företagens roll i enlighet med vad som begärs i motion

1990/91:N317 (mp). Det nu aktuella yrkandet i denna motion

avstyrks sålunda.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande

lydelse:

1. beträffande statligt företagande

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:N218 i

ifrågavarande del och motionerna 1990/91:N219 och 1990/91:N262

och med avslag på motion 1990/91:N317 yrkande 2 som sin mening

ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

2. Statligt företagande (mom.1)

Rolf L Nilson (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s.11 som

börjar med "Med det" och slutar med "statlig affärspolicy" bort

ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening bör emellertid de statliga företagens

roll klargöras i en samlad policydeklaration. De statliga

företagen bör ge de anställda ett stort inflytande över

verksamheten. Denna bör baseras på miljövänlig och resurssnål

teknik. Vidare bör företagen planera sin produktion så att en

god arbetsmiljö uppnås. Det är angeläget att regeringen

utarbetar ett program för de statliga företagens uppgifter och

funktioner med nu nämnda syften. Riksdagen bör anmoda regeringen

därtill. Därigenom skulle det nu aktuella yrkandet i motion

1990/91:N317 (mp) bli väsentligen tillgodosett.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande

lydelse:

1. beträffande statligt företagande

att riksdagen med anledning av motion 1990/91:N317 yrkande 2

och med avslag på motion 1990/91:N218 i ifrågavarande del och

motionerna 1990/91:N219 och 1990/91:N262 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört.

3. Statligt företagande (mom.1)

Krister Skånberg (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s.11 som

börjar med "Utskottet står" och slutar med "statlig

affärspolicy" bort ha följande lydelse:

Utskottet instämmer i vad som anförs i motion 1990/91:N317

(mp) om att de statliga företagens roll bör klargöras genom en

samlad policydeklaration. Den bör bl.a. redovisa

- hur staten med säkerhet skall kunna ge medborgarna en rimlig

och likvärdig service inom områden där det föreligger ett

naturligt monopol,

- hur ekonomisk demokrati skall kunna främjas inom de statliga

företagen,

- hur miljövänligare produkter och produktionsmetoder,

effektivare energianvändning och bättre arbetsmiljöer skall

kunna uppnås inom de statliga företagen.

De statsägda företag som drivs i aktiebolagsform har, menar

utskottet, i praktiken anpassat sig till de privatägda

företagens arbetsmetoder och ideologi. Det har visat sig vara

svårt för de statliga företagen att ta både företagsekonomiska

och samhällsekonomiska hänsyn.

Enligt utskottets mening bör alltså regeringen utarbeta ett

program för de statliga företagens uppgifter och funktion. Detta

program bör ha sin grund i att de statliga företagen i ökad

utsträckning skall tillämpa demokratiska principer; detta

innebär att riksdagen och de anställda i företagen skall ges ett

ökat inflytande över verksamheten. Företagen skall också planera

sin verksamhet så att en långsiktigt miljövänlig och resurssnål

teknik främjas och en god arbetsmiljö uppnås.

Någon omfattande utförsäljning av statliga företag, i enlighet

med vad som föreslås i motionerna 1990/91:N218 (m, fp, c) och

1990/91:N219 (c), bör inte aktualiseras i avvaktan på den

begärda deklarationen. Utskottet tillstyrker emellertid

förslaget i motion 1990/91:N262 (c) om att statens aktier i

Nordbanken skall avyttras. Regeringen bör därför begära

bemyndigande av riksdagen att genomföra denna försäljning. Till

frågor om de statliga affärsverken återkommer utskottet i det

följande.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande

lydelse:

1. beträffande statligt företagande

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:N262 och motion

1990/91:N317 yrkande 2 och med avslag på motion 1990/91:N218 i

ifrågavarande del och motion 1990/91:N219 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört.

4. Principer vid försäljning av statliga företag, m.m.

(mom.2, motiveringen)

Per Westerberg (m), Per-Ola Eriksson (c), Nic Grönvall (m),

Gunnar Hökmark (m), Gudrun Norberg (fp) och Kjell Ericsson (c)

anser att den del av utskottets yttrande på s.11 som börjar

med "Med den" och slutar med "avstyrks alltså" bort ha följande

lydelse:

Utskottet har förståelse för de förslag som framförs i motion

1990/91:N372 (m) om principer vid utförsäljning av aktier i

statliga företag och om införande av vinstandelssystem i sådana

företag. Strukturen inom den statliga företagssektorn är dock

mycket heterogen. Mot bakgrund härav torde det knappast vara

ändamålsenligt att det fastställs regler för hur avyttring av

statliga företag skall ske. I stället bör det ankomma på ägarna

att från fall till fall avgöra formen för utförsäljningen. Innan

dessa försäljningar har genomförts bör inte, enligt utskottets

mening, frågan om införande av vinstandelssystem prövas. Med det

sagda avstyrks motionen i här aktuell del.

5. Principer vid försäljning av statliga företag, m.m.

(mom.2)

Krister Skånberg (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s.11 som

börjar med "Med den" och slutar med "avstyrks alltså" bort ha

följande lydelse:

Vid de utförsäljningar av statliga företag som har genomförts

under senare år har möjligheterna för vanliga medborgare att

köpa aktier varit små. Det finns därför enligt utskottets mening

anledning för regeringen att låta se över vilka principer som

bör gälla vid utförsäljning av statliga företag. Bland annat bör

-- såsom har krävts från miljöpartiets sida -- de anställda och

lokalbefolkningen ha förtur att överta verksamheten och ges

rimliga möjligheter att göra detta. Verksamheten bör kunna

övertas till bokfört värde eller till marknadsvärde om detta är

lägre än det bokförda värdet. Hjälp till förmånlig finansiering

bör erbjudas. Riksdagen bör genom ett uttalande ställa sig bakom

vad utskottet här har anfört. Därmed skulle den nu aktuella

delen av motion 1990/91:N372 (m) bli tillgodosedd till viss del.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande

lydelse:

2. beträffande principer vid försäljning av statliga

företag, m.m.

att riksdagen med anledning av motion 1990/91:N372 yrkande 4

och med avslag på motion 1990/91:N372 yrkande 5 som sin mening

ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

6. De statliga företagen i Norrbottens län, m.m. (mom.3,

motiveringen)

Under förutsättning av bifall till reservation 1

Per Westerberg (m), Per-Ola Eriksson (c), Nic Grönvall (m),

Gunnar Hökmark (m), Gudrun Norberg (fp) och Kjell Ericsson (c)

anser att den del av utskottets yttrande på s.12 som börjar

med "Enligt utskottets" och slutar med "nu sagda" bort ha

följande lydelse:

Utskottet har i det föregående förordat en omfattande

privatisering av statliga företag. Till exempel bör det statliga

förvaltningsbolaget Fortias innehav av aktier i olika bolag

säljas ut. Enligt utskottets mening skulle en sådan åtgärd vara

ägnad att främja näringslivets utveckling i bl.a. Norrbottens

län. Någon åtgärd av riksdagen med anledning av de nu aktuella

motionerna bör inte komma i fråga. De avstyrks därför i angivna

delar.

7. De statliga företagen i Norrbottens län, m.m. (mom.3)

Rolf L Nilson (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s.12 som

börjar med "Enligt utskottets" och slutar med "nu sagda" bort ha

följande lydelse:

Norrbottens län är på ett avgörande sätt beroende av

basindustrierna. De stora statliga företagen spelar en

betydelsefull roll för utvecklingen av näringslivet i länet. I

likhet med vad som anförs i motionerna 1990/91:N276 (v) och

1990/91:N376 (v) anser utskottet att de statliga företagen bör

ta betydande regionalpolitisk hänsyn i sin verksamhet. Som sägs

i förstnämnda motion bör företagen även beakta de

samhällsekonomiska konsekvenserna av eventuella beslut om

förändrad inriktning av verksamheten.

Enligt utskottets mening är det vidare angeläget att det

tillskapas sådana ekonomiska förutsättningar som krävs för att

SSAB Svenskt Stål AB, och även andra statliga företag, skall

kunna genomföra de investeringar som är erforderliga för att

företagens utveckling skall främjas. Regeringen bör därför i

enlighet med vad som föreslås i motionerna 1990/91:N211 (s) och

1990/91:N276 (v) tillse att det finns en beredskap för ett

ägartillskott till SSAB med nu nämnda syfte.

Riksdagen bör göra ett uttalande till regeringen av här

angiven innebörd. Därigenom skulle även den nu behandlade delen

av motion 1990/91:N352 (v) bli väsentligen tillgodosedd.

dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande

lydelse:

3. beträffande de statliga företagen i Norrbottens län,

m.m.

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:N211, motion

1990/91:N276 yrkandena 2 och 4 och motion 1990/91:N376 och med

anledning av motion 1990/91:N352 yrkandena 3 och 4, båda i

ifrågavarande del, som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört.

8. De statliga företagen i Norrbottens län, m.m. (mom.3)

Krister Skånberg (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s.12 som

börjar med "Enligt utskottets" och slutar med "nu sagda" bort ha

följande lydelse:

Enligt utskottets mening måste de statliga företagen ta ett

betydande ansvar för utvecklingen i bl.a. Norrbottens län.

Utskottet instämmer därför i kravet i motion 1990/91:N276 (v) på

att också regionalpolitiska och samhällsekonomiska bedömningar

skall ingå i riktlinjerna för hur basindustrierna skall drivas.

Som redan nämnts bör de statliga företagen planera för en

energisnål produktion och för en miljömässigt uthållig teknik. I

linje med vad som sägs i motionerna 1990/91:N352 (v) och

1990/91:N376 (v) bör företagen vidare sträva efter att

verksamheten i ökad utsträckning skall baseras på

vidareförädling av landets råvaror.

Riksdagen bör göra ett uttalande till regeringen av nu angiven

innebörd. Enligt utskottets mening är det däremot inte en

uppgift för riksdagen att pröva behovet av investeringar vid

SSAB Svenskt Stål ABs anläggningar. De nu berörda yrkandena i

motionerna 1990/91:N211 (s) och 1990/91:N276 (v) avstyrks

därför.

dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande

lydelse:

3. beträffande de statliga företagen i Norrbottens län,

m.m.

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:N276 yrkande 2,

med anledning av motion 1990/91:N352 yrkandena 3 och 4, båda i

ifrågavarande del, och motion 1990/91:N376 och med avslag på

motion 1990/91:N211 och motion 1990/91:N276 yrkande 4 som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

9. Ombildning av statens vattenfallsverk till aktiebolag

(mom.5)

Per-Ola Eriksson (c), Gudrun Norberg (fp), Isa Halvarsson (fp)

och Kjell Ericsson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som börjar på

s.15 med "Liksom regeringen" och slutar på s.16 med

"aktuella motionsyrkanden" bort ha följande lydelse:

De tillgångar och skulder som förs över till det nya bolaget

bör emellertid inte uteslutande värderas enligt bokförda värdet.

Som sägs i motionerna 1990/91:N33 (fp) och 1990/91:N32 (c)

skulle detta kunna innebära en allt för låg värdering som

riskerar att ge det nya bolaget en konkurrensfördel jämfört med

övriga företag på marknaden. I linje med vad som föreslås i

sistnämnda motion bör regeringen därför vid överföringen göra de

uppjusteringar av värdena som krävs för att inga

konkurrenssnedvridande effekter skall uppstå i samband med

bolagiseringen av Vattenfall.

En sund konkurrens på elmarknaden kan inte skapas om den

största aktören får tillgång till resurser värderade långt under

marknadspris och avkastningskravet baseras på detta låga värde.

En framtida privatisering av Vattenfall förutsätter också en

värdering av bolagets tillgångar såsom marknaden värderar dem.

Samtidigt kan detta få till följd att elpriserna stiger, i varje

fall tillfälligt.

I den i januari 1991 träffade överenskommelsen om

energipolitiken mellan socialdemokraterna, folkpartiet

liberalerna och centern heter det (se prop. 1990/91:88 s.7):

"En säker tillgång på el till ett rimligt pris är en viktig

förutsättning för den svenska industrins internationella

konkurrenskraft. Energipolitiken skall utformas så att denna

förutsättning bevaras. Särskilt för den elintensiva industrin --

som omfattar viktiga basnäringar som pappersindustrin,

gruvindustrin och stålindustrin -- är detta ett grundläggande

krav. Det är därför nödvändigt att det finns tillräcklig

kapacitet i elproduktionen och att priset på el sätts efter

marknadens villkor."

Med hänsyn till det sagda anser utskottet att en noggrann

värdering av Vattenfalls tillgångar bör göras vid

bolagiseringen. En rimlig balans utifrån de båda nu anförda

utgångspunkterna bör eftersträvas vid värderingen.

Så snart bolagiseringen av Vattenfall har slutförts bör i

enlighet med vad som sägs i bl.a. motion 1990/91:N218 (m, fp, c)

en privatisering och omstrukturering av bolaget genomföras. Det

finns enligt utskottets mening ingen anledning för staten att

bedriva affärsverksamhet på energiområdet. Vid omstruktureringen

av bolaget bör en organisatorisk lösning eftersträvas som

innebär att konkurrensen på den inhemska elmarknaden förbättras.

Med hänsyn till den ökande internationaliseringen på området bör

det samtidigt säkerställas att verksamheten ges tillräckliga

möjligheter att konkurrera på jämbördiga villkor med andra

företag på den europeiska elmarknaden. Viktiga utgångspunkter

bör vara att omstruktureringen inte leder till försämrad

effektivitet och höjda produktionskostnader inom

kraftproduktionen. Som anförs i nyssnämnda motion bör målet vara

att det skapas ett decentraliserat Vattenfall i spridd privat

ägo med möjlighet till regionala ägarstrukturer.

Riksdagen bör anmoda regeringen att återkomma med förslag till

omorganisation av Vattenfall i enlighet med vad utskottet nu har

anfört och med vad som sägs i motion 1990/91:N218 (m, fp, c).

Därmed blir även motionerna 1990/91:N34 (m), 1990/91:N403 (m),

1990/91:N33 (fp) och 1990/91:N32 (c) i här behandlade delar

väsentligen tillgodosedda. Av det sagda följer att utskottet

avstyrker de aktuella yrkandena i motionerna 1990/91:N45 (v),

1990/91:N42 (mp) och 1990/91:N404 (mp).

dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande

lydelse:

5. beträffande ombildning av statens vattenfallsverk till

aktiebolag

att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:87 moment 39

och motion 1990/91:N218 i ifrågavarande del, med anledning av

proposition 1990/91:87 momenten 40 och 57, motion 1990/91:N32

yrkandena 8--10, motion 1990/91:N33 yrkandena 2 och 3, motion

1990/91:N34 yrkandena 4--6 och motion 1990/91:N403 yrkandena 9

och 11 och med avslag på motion 1990/91:N42 yrkandena 10, 11,

25, 26 och 31, det förstnämnda i ifrågavarande del, motion

1990/91:N45 yrkandena 6 och 7, det förstnämnda i ifrågavarande

del, och motion 1990/91:N404

dels godkänner att verksamheten vid statens

vattenfallsverk med undantag för storkraftnät och

samkörningsförbindelser med utlandet överförs till ett

aktiebolag vid årsskiftet 1991-1992,

dels godkänner de riktlinjer för överföringen av

tillgångar och skulder från statens vattenfallsverk till det nya

aktiebolaget som utskottet angivit,

dels bemyndigar regeringen att genomföra ombildningen av

statens vattenfallsverk i enlighet med de riktlinjer som

utskottet angivit,

dels som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet i övrigt anfört.

10. Ombildning av statens vattenfallsverk till aktiebolag

(mom. 5)

Per Westerberg, Karin Falkmer och Lars Ahlström (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som börjar på

s.15 med "Liksom regeringen" och slutar på s.16 med

"aktuella motionsyrkanden" bort ha följande lydelse:

Vid värderingen av Vattenfalls egendom bör utgångspunkt tas i

de nuvarande elpriserna. Dessa intäkter ger, vid en bestämd

rimlig avkastningsgrad, ett värde för de producerande enheterna.

I huvudsak innebär en sådan värdering att dagens bokförda värde

torde komma att gälla. Överföringen till verksamhet i bolagsform

innebär då inte att elpriserna automatiskt drivs i höjden.

Elpriserna kommer senare vid vidgad konkurrens att utvecklas i

enlighet med marknadens villkor. Detta kommer i sin tur att

påverka värdet av Vattenfall inför en privatisering.

Så snart bolagiseringen av Vattenfall har slutförts bör i

enlighet med vad som sägs i bl.a. motion 1990/91:N218 (m, fp, c)

en privatisering och omstrukturering av bolaget genomföras. Det

finns enligt utskottets mening ingen anledning för staten att

bedriva affärsverksamhet på energiområdet. Vid omstruktureringen

av bolaget bör en organisatorisk lösning eftersträvas som

innebär att konkurrensen på den inhemska elmarknaden förbättras.

Med hänsyn till den ökande internationaliseringen på området bör

det samtidigt säkerställas att verksamheten ges tillräckliga

möjligheter att konkurrera på jämbördiga villkor med andra

företag på den europeiska elmarknaden. Viktiga utgångspunkter

bör vara att omstruktureringen inte leder till försämrad

effektivitet och höjda produktionskostnader inom

kraftproduktionen. Målet bör vara att det skapas ett

decentraliserat Vattenfall i spridd privat ägo.

Riksdagen bör anmoda regeringen att återkomma med förslag till

omorganisation av Vattenfall i enlighet med vad utskottet nu har

anfört och med vad som sägs i motion 1990/91:N218 (m, fp, c).

Därmed blir även motionerna 1990/91:N34 (m), 1990/91:N403 (m),

1990/91:N33 (fp) och 1990/91:N32 (c) i här behandlade delar

väsentligen tillgodosedda. Av det sagda följer att utskottet

avstyrker de aktuella yrkandena i motionerna 1990/91:N45 (v),

1990/91:N42 (mp) och 1990/91:N404 (mp).

dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande

lydelse:

5. beträffande ombildning av statens vattenfallsverk till

aktiebolag

att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:87 moment 39

och motion 1990/91:N218 i ifrågavarande del, med anledning av

proposition 1990/91:87 momenten 40 och 57, motion 1990/91:N32

yrkandena 8--10, motion 1990/91:N33 yrkandena 2 och 3, motion

1990/91:N34 yrkandena 4--6 och motion 1990/91:N403 yrkandena 9

och 11 och med avslag på motion 1990/91:N42 yrkandena 10, 11,

25, 26 och 31, det förstnämnda i ifrågavarande del, motion

1990/91:N45 yrkandena 6 och 7, det förstnämnda i ifrågavarande

del, och motion 1990/91:N404

dels godkänner att verksamheten vid statens

vattenfallsverk med undantag för storkraftnät och

samkörningsförbindelser med utlandet överförs till ett

aktiebolag vid årsskiftet 1991-1992,

dels godkänner de riktlinjer för överföringen av

tillgångar och skulder från statens vattenfallsverk till det nya

aktiebolaget som utskottet angivit,

dels bemyndigar regeringen att genomföra ombildningen av

statens vattenfallsverk i enlighet med de riktlinjer som

utskottet angivit,

dels som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet i övrigt anfört.

11. Ombildning av statens vattenfallsverk till aktiebolag

(mom.5)

Rolf L Nilson (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande som börjar på

s.15 med "Utskottet biträder" och slutar på s.16 med

"aktuella motionsyrkanden" bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening har Vattenfall utvecklats till ett

energiföretag med betydande inflytande över nära nog alla

områden inom den svenska energipolitiken. Detta främjar

stordrift och storskalighet och förhindrar en småskalig,

decentraliserad och lokal energiproduktion. I likhet med vad som

anförs i motion 1990/91:N45 (v) anser utskottet att Vattenfall

bör delas upp i ett antal mindre, självständiga enheter med

begränsade uppgifter.

Utskottet avvisar regeringens förslag att Vattenfall skall

ombildas från affärsverk till aktiebolag. Affärsverken har av

tradition tagit på sig ett antal angelägna uppgifter av bl.a.

regionalpolitisk och konsumentpolitisk natur. Det är väsentligt

att dessa åtaganden fullföljs. Som sägs i nyssnämnda motion

skulle också en ombildning till aktiebolag leda till att

riksdagens inflytande över bolaget minskar. Till frågan om hur

verksamheten med storkraftnätet och utlandsförbindelserna skall

organiseras återkommer utskottet i det följande.

Riksdagen bör genom ett uttalande anmoda regeringen att lägga

fram ett förslag till omorganisation av Vattenfall i enlighet

med vad utskottet här har anfört. Ett sådant uttalande skulle

helt tillgodose den nu aktuella delen av motion 1990/91:N45 (v).

Därmed skulle även den angivna delen av motion 1990/91:N42 (mp)

bli till viss del tillgodosedd. Övriga här berörda

motionsyrkanden avstyrks av utskottet.

dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande

lydelse:

5. beträffande ombildning av statens vattenfallsverk till

aktiebolag

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:N42 yrkandena 25,

26 och 31 och motion 1990/91:N45 yrkandena 6 och 7, det

förstnämnda i ifrågavarande del, och med avslag på proposition

1990/91:87 momenten 39, 40 och 57, motion 1990/91:N32 yrkandena

8--10, motion 1990/91:N33 yrkandena 2 och 3, motion 1990/91:N34

yrkandena 4--6, motion 1990/91:N42 yrkandena 10 och 11, det

förstnämnda i ifrågavarande del, motion 1990/91:N218 i

ifrågavarande del, motion 1990/91:N403 yrkandena 9 och 11 och

motion 1990/91:N404 som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört.

12. Ombildning av statens vattenfallsverk till aktiebolag

(mom.5)

Lars Norberg (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som börjar på

s.15 med "Utskottet biträder" och slutar på s.16 med

"aktuella motionsyrkanden" bort ha följande lydelse:

Som sägs i motion 1990/91:N42 (mp) bör maktkoncentrationen

minskas och en mer funktionell organisation skapas på

elmarknaden. Vattenfall i sin nuvarande form bör därför

avvecklas. Utskottet avvisar dock regeringens förslag om att

Vattenfall skall ombildas till aktiebolag.

Med instämmande i vad som anförs i nyssnämnda motion anser

utskottet att statens verksamhet på elområdet i stället bör

bedrivas på följande sätt. Vattenkraftverken samt de

kondenskraftverk och gasturbinkraftverk som utnyttjar fossila

bränslen bör försäljas till landstingen i resp. län och

kärnkraftverken samordnas i ett separat affärsverk under

industridepartementet. Detaljdistributionen bör liksom all

fjärrvärmeverksamhet försäljas till lokala distributörer.

Projekterings- och entreprenadverksamheten bör ombildas till ett

separat aktiebolag och övrig verksamhet försäljas eller

överföras till andra statliga företag. Till frågan om hur

verksamheten med storkraftnätet och utlandsförbindelserna bör

organiseras återkommer utskottet i det följande. De nu nämnda

försäljningarna kan beräknas inbringa avsevärda belopp. Medlen

bör användas för investeringar i miljövänlig och energisnål

teknik i krisbekämpande syfte i linje med vad som föreslås i

motion 1990/91:N42 (mp). Ett liknande förslag har framlagts i

motion 1990/91:Fi53 (mp), som har väckts med anledning av

kompletteringspropositionen (prop. 1990/91:150) och behandlas av

finansutskottet.

Riksdagen bör anmoda regeringen att tillsätta en arbetsgrupp

som skall ha till uppgift att utarbeta detaljförslag i enlighet

med vad utskottet här har angivit. Förslag i saken bör

föreläggas riksdagen under hösten 1991, så att beslut kan fattas

som innebär att genomförandet till stor del kan vara klart

senast den 1juli 1992. Genom en sådan åtgärd som utskottet

föreslår blir motionerna 1990/91:N42 (mp) och 1990/91:N404 (mp)

tillgodosedda i berörda delar. Vad utskottet här har anfört

överensstämmer delvis med vad som krävs i motion 1990/91:N45 (v)

såvitt nu är i fråga. Övriga aktuella motionsyrkanden avstyrks.

dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande

lydelse:

5. beträffande ombildning av statens vattenfallsverk till

aktiebolag

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:N42 yrkandena 10,

11, 25, 26 och 31, det förstnämnda i ifrågavarande del, motion

1990/91:N45 yrkande 6 i ifrågavarande del och motion

1990/91:N404 och med avslag på proposition 1990/91:87 momenten

39, 40 och 57, motion 1990/91:N32 yrkandena 8--10, motion

1990/91:N33 yrkandena 2 och 3, motion 1990/91:N34 yrkandena

4--6, motion 1990/91:N45 yrkande 7, motion 1990/91:N218 i

ifrågavarande del och motion 1990/91:N403 yrkandena 9 och 11 som

sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

13. Statens vattenfallsverks naturskyddade tillgångar

(mom.6)

Hadar Cars (fp), Per-Ola Eriksson (c), Gudrun Norberg (fp),

Rolf L Nilson (v) och Kjell Ericsson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s.17 som

börjar med "Bolagiseringen av" och slutar med "aktuella delar"

bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening bör de nu aktuella älvsträckorna ges

ett ökat skydd mot utbyggnad.

Utskottet tillstyrker därför förslaget i motion 1990/91:N33

(fp) om att de fallrätter som Vattenfall för närvarande innehar

skall föras över till statens naturvårdsverk. En sådan åtgärd

skulle ge ökad tyngd åt de deklarationer som har gjorts

beträffande de aktuella älvarnas bevarandevärde. Regeringen bör

föranstalta om en sådan överföring och, om så krävs, återkomma

till riksdagen med förslag till erforderliga beslut i frågan.

Riksdagen bör i ett uttalande ansluta sig till vad utskottet

nu har anfört. Därigenom skulle motion 1990/91:N33 (fp) bli helt

tillgodosedd såvitt här är i fråga. Ett sådant uttalande skulle

även ligga i linje med vad som anförs i motionerna 1990/91:N275

(s), 1990/91:N32 (c) och 1990/91:N45 (v).

dels att utskottets hemställan under 6 bort ha följande

lydelse:

6. beträffande statens vattenfallsverks naturskyddade

tillgångar

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:N33 yrkande 4 och

med anledning av motion 1990/91:N275 i ifrågavarande del som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

14. Statens vattenfallsverks naturskyddade tillgångar (mom. 6)

Krister Skånberg (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s.17 som

börjar med "Bolagiseringen av" och slutar med "aktuella delar"

bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening bör de nu aktuella älvsträckorna ges

ett ökat skydd mot utbyggnad, bl.a. i form av grundlagsskydd,

såsom har krävts från miljöpartiets sida.

Utskottet tillstyrker ------ (= reservation 13) ------

och 1990/91:N45 (v).

dels att utskottets hemställan under 6 bort ha följande

lydelse:

6. beträffande statens vattenfallsverks naturskyddade

tillgångar

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:N33 yrkande 4 och

med anledning av motion 1990/91:N275 i ifrågavarande del som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

15. Det nya bolagets upplåning (mom.7)

Hadar Cars (fp), Per Westerberg (m), Per-Ola Eriksson (c), Nic

Grönvall (m), Gunnar Hökmark (m), Gudrun Norberg (fp) och Kjell

Ericsson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som börjar på

s.17 med "Utskottet tillstyrker" och slutar på s.18 med

"avstyrks följaktligen" bort ha följande lydelse:

Utskottet har inget att erinra emot att Vattenfalls statslån

övergångsvis förvaltas av riksgäldskontoret eller att det nya

bolaget medges rätt, även det under en övergångsperiod, till

upplåning i riksgäldskontoret. I enlighet med vad utskottet

tidigare har anfört och i linje med vad som sägs i motion

1990/91:N32 (c) bör det nya bolaget inte ges några

konkurrensmässiga fördelar jämfört med andra bolag på marknaden.

Ambitionen bör därför vara att statslånet och lånen i

riksgäldskontoret skall så snart som möjligt omsättas på den

öppna kreditmarknaden. Där bör även bolagets fortsatta upplåning

ske.

dels att utskottets hemställan under 7 bort ha följande

lydelse:

7. beträffande det nya bolagets upplåning

att riksdagen med anledning av proposition 1990/91:87 momenten

42 och 43 och motion 1990/91:N32 yrkande 11 och med avslag på

motion 1990/91:N42 yrkande 27

dels godkänner att statens vattenfallsverks statslån

förvaltas av riksgäldskontoret under en övergångsperiod i

enlighet med vad utskottet anfört,

dels godkänner en låneram om 5000000000 kr. för det

nya aktiebolagets upplåning i riksgäldskontoret under en

övergångsperiod i enlighet med vad utskottet anfört.

16. Det nya bolagets upplåning (mom.7)

Under förutsättning av bifall till reservation 11 eller 12

Rolf L Nilson (v) och Krister Skånberg (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som börjar på

s.17 med "Utskottet tillstyrker" och slutar på s.18 med

"avstyrks följaktligen" bort ha följande lydelse:

Utskottet har i det föregående avvisat regeringens förslag om

att affärsverket Vattenfall skall ombildas till aktiebolag.

Härav följer att utskottet också avstyrker de nu aktuella

förslagen i propositionen om det nya bolagets upplåning. Det här

berörda yrkandet i motion 1990/91:N42 (mp) tillstyrks sålunda.

dels att utskottets hemställan under 7 bort ha följande

lydelse:

7. beträffande det nya bolagets upplåning

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:N42 yrkande 27

avslår proposition 1990/91:87 momenten 42 och 43 och motion

1990/91:N32 yrkande 11.

17. Trollhätte kanalverk (mom.8)

Hadar Cars (fp), Per Westerberg (m), Per-Ola Eriksson (c), Nic

Grönvall (m), Gunnar Hökmark (m), Gudrun Norberg (fp) och Kjell

Ericsson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s.19 som

börjar med "Utskottet tillstyrker" och slutar med "avstyrks

därför" bort ha följande lydelse:

Förslaget om ombildning av Trollhätte kanalverk till ett

aktiebolag med ansvar för drift och förvaltning av kanalrörelsen

tillstyrks av utskottet. Som sägs i motionerna 1990/91:N34 (m)

och 1990/91:N33 (fp) bör dock ambitionen vara att andra

intressenter skall ges möjlighet att bli delägare i det nya

kanalbolaget. Regeringen bör undersöka intresset härför. I

enlighet med vad som sägs i sistnämnda motion och i motion

1990/91:N38 (c, m, fp) bör regeringen därvid beakta behovet av

att effektiva kommunikationer kan upprätthållas till rimliga

ekonomiska villkor. Som redan nämnts kommer riksdagen senare att

få anledning att återkomma till frågan om det nya kanalbolagets

myndighetsuppgifter.

Riksdagen bör i ett uttalande till regeringen ställa sig bakom

vad utskottet nu har anfört. Ett sådant uttalande skulle

väsentligen tillgodose de aktuella yrkandena i motionerna

1990/91:N38 (c, m, fp), 1990/91:N34 (m) och 1990/91:N33 (fp).

Med det sagda avstyrker utskottet motion 1990/91:N42 (mp) såvitt

här är i fråga.

dels att utskottets hemställan under 8 bort ha följande

lydelse:

8. beträffande Trollhätte kanalverk

att riksdagen med anledning av proposition 1990/91:87 moment

44, motion 1990/91:N33 yrkande 5, motion 1990/91:N34 yrkande 8

och motion 1990/91:N38 och med avslag på motion 1990/91:N42

yrkandena 10 och 28, det förstnämnda i ifrågavarande del,

godkänner att Trollhätte kanalverk ombildas till ett aktiebolag

med ansvar för drift och förvaltning av kanalrörelsen i enlighet

med vad utskottet anfört.

18. Trollhätte kanalverk (mom.8)

Krister Skånberg (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s.19 som

börjar med "Utskottet tillstyrker" och slutar med "avstyrks

därför" bort ha följande lydelse:

I enlighet med vad som sägs i motion 1990/91:N42 (mp) anser

utskottet att Trollhätte kanalverk, som ansvarar för att

Trollhätte kanal upprätthålls som en effektiv kommunikationsled

mellan Vänern och Göteborg, bör organiseras som ett statligt

verk direkt under kommunikationsdepartementet och inte som nu

under Vattenfall. Regeringen bör återkomma med förslag om en

sådan ändrad organisation. Riksdagen bör i ett uttalande anmoda

regeringen härtill. Utskottet avstyrker alltså det nu aktuella

förslaget i propositionen liksom här berörda yrkanden i

motionerna 1990/91:N38 (c, m, fp), 1990/91:N34 (m) och

1990/91:N33 (fp).

dels att utskottets hemställan under 8 bort ha följande

lydelse:

8. beträffande Trollhätte kanalverk

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:N42 yrkandena 10

och 28, det förstnämnda i ifrågavarande del, och med avslag på

proposition 1990/91:87 moment 44, motion 1990/91:N33 yrkande 5,

motion 1990/91:N34 yrkande 8 och motion 1990/91:N38 som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

19. Storkraftnätets framtida organisation (mom.9)

Hadar Cars (fp), Per Westerberg (m), Nic Grönvall (m), Gunnar

Hökmark (m) och Gudrun Norberg (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s.20 som

börjar med "Enligt utskottets" och slutar med "avstyrks sålunda"

bort ha följande lydelse:

Som tidigare nämnts har regeringen uppdragit åt statens

energiverk att i första hand studera alternativen statligt

affärsverk resp. statligt aktiebolag som lämplig

organisationsform för förvaltningen av stamnätet. Först i andra

hand skall andra alternativ än statligt ägande granskas. Enligt

utskottets mening bör frågan prövas helt förutsättningslöst. Den

organisationsform bör väljas som på bästa sätt möjliggör att en

fortsatt hög leveranssäkerhet i det svenska kraftsystemet kan

förenas med en ökad effektivitet i systemet och med en ökad fri

handel med elenergi -- såväl inom som över landets gränser.

Utskottet finner inget skäl till varför den lämpliga

organisationsformen bör studeras i första hand med utgångspunkt

i ett statligt ägande och studeras av enbart statens energiverk.

Regeringen bör sålunda, anser utskottet, tillse att en

förutsättningslös prövning av organisationsfrågan kommer till

stånd. Med hänsyn till att en gemensam europeisk kraftmarknad nu

håller på att skapas bör det vidare övervägas om inte också

förvaltningen av samkörningsförbindelserna med utlandet bör

handhas av den nya organisationen.

Riksdagen bör med anledning av de nu aktuella yrkandena i

motionerna 1990/91:N34 (m) och 1990/91:N403 (m) i ett uttalande

till regeringen ställa sig bakom vad utskottet här har anfört.

dels att utskottets hemställan under 9 bort ha följande

lydelse:

9. beträffande storkraftnätets framtida organisation

att riksdagen med anledning av motion 1990/91:N34 yrkande 3

och motion 1990/91:N403 yrkande 12 och med avslag på motion

1990/91:N42 yrkande 10 i ifrågavarande del som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört.

20. Storkraftnätets framtida organisation (mom.9)

Krister Skånberg (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s.20 som

börjar med "Enligt utskottets" och slutar med "avstyrks sålunda"

bort ha följande lydelse:

I likhet med vad som anförs i motion 1990/91:N42 (mp) anser

utskottet att ett statligt affärsverk bör driva verksamheten med

högspänningsdistributionen i landet; det är ett typiskt s.k.

naturligt monopol. Staten bör därför lösa in de

högspänningsledningar som inte är statligt ägda. Verksamheten

bör därefter i enlighet med vad som föreslås i nyssnämnda motion

sammanföras i ett affärsverk. Detta verk bör arbeta med

utgångspunkt i att elproducenter, eldistributörer och åtminstone

större elkonsumenter, bl.a. inom industrin, skall ha rätt och

möjlighet att överföra elenergi på högspänningsnätet till

självkostnadspris som ett led i arbetet på att en fri handel med

elenergi skall underlättas.

Enligt utskottets mening bör regeringen tillse att den nu

pågående översynen av lämplig organisationsform för stamnätet

ges en ändrad inriktning i enlighet med vad utskottet här har

anfört. Regeringen bör senare återkomma till riksdagen med

förslag om inrättandet av det affärsverk utskottet har angivit

samt villkor för dess verksamhet.

Med det sagda tillstyrker utskottet motion 1990/91:N42 (mp)

och avstyrker motionerna 1990/91:N34 (m) och 1990/91:N403 (m),

alla i nu aktuell del.

dels att utskottets hemställan under 9 bort ha följande

lydelse:

9. beträffande storkraftnätets framtida organisation

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:N42 yrkande 10 i

ifrågavarande del och med avslag på motion 1990/91:N34 yrkande 3

och motion 1990/91:N403 yrkande 12 som sin mening ger regeringen

till känna vad utskottet anfört.

21. Investeringsplan och finansieringsplan för statens

vattenfallsverk (mom.11)

Krister Skånberg (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s.21 som

börjar med "Utskottet finner" och slutar med "angivna delar"

bort ha följande lydelse:

Utskottet tillstyrker kravet i motion 1990/91:N42 (mp) på att

investeringsplanen för Vattenfallkoncernen skall reduceras med

1miljard kronor jämfört med regeringens förslag. Minskningen

av beloppen för olika resultatområden bör göras med utgångspunkt

i de principer som anges i motionen. Planerade investeringar i

nya anläggningar för fossila bränslen -- t.ex. vid Brofjorden --

bör inte komma till stånd. Dessutom bör investeringsbesluten

uppskjutas tills de nya ägare som utskottet föreslagit har tagit

över verksamheten. Finansieringsplanen bör korrigeras i

motsvarande mån.

Motion 1989/90:N413 (mp) har som redan nämnts väckts med

anledning av förslag i 1990 års budgetproposition, vilket senare

har återkallats. De här angivna yrkandena i denna motion är

sålunda inte längre aktuella och avstyrks därför.

dels att utskottets hemställan under 11 bort ha följande

lydelse:

11. beträffande investeringsplan och finansieringsplan för

statens vattenfallsverk

att riksdagen med anledning av proposition 1990/91:87 i

ifrågavarande del, med bifall till motion 1990/91:N42 yrkande 39

och med avslag på motion 1989/90:N413 yrkandena 4 och 5

godkänner inriktning och omfattning av investeringsplan samt

finansieringsplan för Vattenfallkoncernen i enlighet med vad

utskottet anfört.

22. Regeringens prövning av kraftverksprojekt i Brofjorden

(mom. 12, motiveringen)

Per Westerberg, Karin Falkmer och Lars Ahlström (alla m) anser

att den del av utskottets yttrande på s.22 som börjar med "I

underlaget" och slutar med "det sagda" bort ha följande lydelse:

Som tidigare nämnts uttalade riksdagen år 1988

(JoU1987/88:23) att utsläppen av koldioxid inte borde ökas

utöver den nivå som då gällde. I anslutning därtill anmodades

regeringen att klarlägga energianvändningens effekter på

koldioxidhalten i atmosfären och utarbeta ett program med syfte

att utsläppen skulle minska till en nivå som naturen tål.

Utskottet förutsätter att regeringen i sin prövning av

Vattenfalls ansökan om lokaliseringstillstånd för

Brofjordenprojektet kommer att beakta riksdagens uttalande om

koldioxidutsläppen. Med det sagda avstyrks det aktuella yrkandet

i motion 1990/91:N34 (m).

23. Regeringens prövning av kraftverksprojekt i Brofjorden

(mom. 12, motiveringen)

Lars Norberg (mp) anser att den del av utskottets yttrande på

s.22 som börjar med "I underlaget" och slutar med "det sagda"

bort ha följande lydelse:

Det i ett uttalande av riksdagen år 1988 (JoU 1987/88:23)

angivna målet att utsläppen av koldioxid inte skall ökas är,

menar utskottet, inte tillräckligt. Koldioxidutsläppen måste

minska. Utskottet vill erinra om det av miljöpartiet framförda

kravet i motion 1990/91:N68 på att fossilbränsleanvändningen

skall minskas under en period av 25 år med 85% och om den av

miljöpartiet angivna strategin för att detta skall kunna uppnås.

I denna strategi ingår också en lag som förbjuder uppförandet av

större fossileldade anläggningar i linje med vad som föreslås i

motion 1990/91:N407 (mp). Dessa motioner behandlas i utskottets

betänkande (1990/91:NU40) om energipolitiken. Med ett beslut av

riksdagen i enlighet med de nu nämnda förslagen blir det

aktuella önskemålet i motion 1990/91:N34 (m) tillgodosett. Det

berörda yrkandet i denna motion avstyrks därför.

24. Bemyndigande avseende statens vattenfallsverk (mom.14)

Krister Skånberg (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s.22 som

börjar med "Utskottet tillstyrker" och slutar med "i

propositionen" bort ha följande lydelse:

I linje med vad som sägs i motion 1990/91:N42 (mp) anser

utskottet att den nu berörda borgensramen bör reduceras med 1

miljard kronor i förhållande till förslaget i propositionen och

sålunda fastställas till 14637 milj.kr.

dels att utskottets hemställan under 14 bort ha följande

lydelse:

14. beträffande bemyndigande avseende statens

vattenfallsverk

att riksdagen med anledning av proposition 1990/91:87 i

ifrågavarande del bemyndigar regeringen att teckna borgen för

lån till bolag i vilka statens vattenfallsverk förvaltar statens

aktier intill ett sammanlagt belopp om 14637000000 kr.,

varav högst 750000000 kr. för lån till

eldistributionsföretag.

25. Statens vattenfallsverks borgensförbindelser (mom.15)

Under förutsättning av bifall till reservation 11 eller 12

Rolf L Nilson (v) och Krister Skånberg (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s.23 som

börjar med "Även de" och slutar med "av utskottet" bort ha

följande lydelse:

Utskottet har i det föregående avstyrkt regeringens förslag om

att affärsverket Vattenfall skall ombildas till aktiebolag.

Härav följer att utskottet avstyrker också de nu aktuella

förslagen i propositionen om borgensåtaganden efter en

ombildning av Vattenfall till aktiebolag.

dels att utskottets hemställan under 15 bort ha följande

lydelse:

15. beträffande statens vattenfallsverks

borgensförbindelser

att riksdagen avslår proposition 1990/91:87 moment 41 och

punkt H 12.

26. Ombildning av domänverket till aktiebolag (mom.16)

Rolf L Nilson (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s.23 som

börjar med "Utskottet instämmer" och slutar med "avstyrks

därmed" bort ha följande lydelse:

Det är enligt utskottets mening anmärkningsvärt att regeringen

framlägger förslag om bolagisering av domänverket utan att först

ha analyserat konsekvenserna av en övergång till aktiebolag. I

likhet med vad som anförs i motion 1990/91:N45 (v) anser

utskottet att domänverket bör drivas vidare som affärsverk.

Härigenom säkerställs att riksdagen även fortsättningsvis kan

utöva ett direkt inflytande över verksamheten. En fortsatt drift

i affärsverkets form är vidare en garanti för att de olika slags

intressen som är kopplade till domänverkets nuvarande

markinnehav kan tillgodoses på ett betryggande sätt. Det nu

aktuella förslaget i propositionen avstyrks sålunda av

utskottet.

dels att utskottets hemställan under 16 bort ha följande

lydelse:

16. beträffande ombildning av domänverket till aktiebolag

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:N45 yrkande 6 i

ifrågavarande del avslår proposition 1990/91:87 moment 46.

27. Ombildning av domänverket till aktiebolag (mom.16)

Krister Skånberg (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s.23 som

börjar med "Utskottet instämmer" och slutar med "avstyrks

därmed" bort ha följande lydelse.

Det är ------ (= reservation 26) ------ av utskottet.

I enlighet med vad som sägs i motion 1990/91:N42 (mp) vill

utskottet vidare påtala att det är ytterligt anmärkningsvärt att

regeringen är beredd att överlåta större delen av den svenska

fjällvärlden, där huvuddelen av domänverkets markinnehav är

beläget, till ett aktiebolag som sedan när som helst kan säljas

ut. Lika anmärkningsvärt är att detta sker utan någon som helst

debatt i massmedierna. Att det i hög grad berör samernas

möjligheter att utöva sin traditionella näring berörs över huvud

taget inte i propositionen. Detta indikerar en häpnadsväckande

nonchalans mot vår enda inhemska etniska minoritet.

dels att utskottets hemställan under 16 bort ha följande

lydelse:

16. beträffande ombildning av domänverket till aktiebolag

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:N45 yrkande 6 i

ifrågavarande del avslår proposition 1990/91:87 moment 46.

28. Försäljning av fast egendom under domänverkets förvaltning

(mom.17)

Hadar Cars (fp), Per Westerberg (m), Per-Ola Eriksson (c), Nic

Grönvall (m), Gunnar Hökmark (m), Gudrun Norberg (fp) och Kjell

Ericsson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som börjar på

s.25 med "Med hänsyn" och slutar på s.26 med

"motionsyrkanden avstyrks" bort ha följande lydelse:

Utskottet tillstyrker förslaget i propositionen om

utförsäljning av delar av domänverkets mark. Som har framgått av

det föregående har de tre borgerliga partiernas företrädare i

utskottet senast hösten 1990 förordat en sådan utförsäljning (se

1990/91:NU19 res. 1, s. 6). Då avvisade emellertid riksdagen

detta krav.

Enligt utskottets ------ (= utskottet) ------ det

följande.

Det av regeringen föreslagna bemyndigandet avseende

utförsäljning av domänverkets mark gäller endast inom en ram av

950 milj.kr. och endast för försäljningar under budgetåret

1991/92. Utskottet avvisar dessa begränsningar. Om intresse

föreligger bör ytterligare försäljningar kunna ske.

I enlighet med vad som sägs i bl.a. motion 1990/91:N218 (m,

fp, c) bör försäljningen inriktas särskilt på att enskilda

jord-och skogsbruk skall stärkas. Därigenom kan också en

positiv utveckling i glesbygderna främjas. Enligt utskottets

mening bör vidare delar av domänverkets mark överföras till AB

Statens Skogsindustrier och Domänföretagen AB innan dessa bolag

säljs i linje med vad utskottet tidigare anfört.

Utskottet föreslår att riksdagen bemyndigar regeringen att

besluta om försäljningar av domänverkets mark enligt de

riktlinjer som här har angivits. Härigenom skulle motionerna

1990/91:N218 (m, fp, c), 1990/91:N34 (m), 1990/91:N33 (fp) och

1990/91:N32 (c) bli tillgodosedda i berörda delar. Ett sådant

beslut överensstämmer också i betydande utsträckning med de nu

aktuella kraven i motionerna 1990/91:N326 (m), 1990/91:N222 (c),

1990/91:N252 (c) och 1990/91:N274 (c). Övriga här behandlade

motionsyrkanden avstyrks av utskottet.

dels att utskottets hemställan under 17 bort ha följande

lydelse:

17. beträffande försäljning av fast egendom under

domänverkets förvaltning

att riksdagen med anledning av proposition 1990/91:87 moment

58, med bifall till motion 1990/91:N32 yrkande 12, motion

1990/91:N33 yrkande 6, motion 1990/91:N34 yrkande 10 och motion

1990/91:N218 i ifrågavarande del, med anledning av motion

1990/91:N222, motion 1990/91:N252 yrkande 1, motion 1990/91:N274

och motion 1990/91:N326 yrkande 2 och med avslag på motion

1990/91:N28 yrkande 5, motion 1990/91:N32 yrkande 13, motion

1990/91:N42 yrkandena 12 och 32, det förstnämnda i ifrågavarande

del, motion 1990/91:N45 yrkande 10 och motion 1990/91:N316

bemyndigar regeringen att besluta om försäljning av staten

tillhörig fast egendom under domänverkets förvaltning i enlighet

med vad utskottet anfört.

29. Försäljning av fast egendom under domänverkets förvaltning

(mom.17)

Rolf L Nilson (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande som börjar på

s.25 med "Med hänsyn" och slutar på s.26 med

"motionsyrkanden avstyrks" bort ha följande lydelse:

Även i den nu aktuella frågan om försäljning av domänverkets

mark framlägger regeringen förslag till riksdagen utan att först

ha analyserat konsekvenserna av dessa. Som tidigare nämnts finns

det bland de tilltänkta försäljningsobjekten sådana som ligger i

renbetesområdet och på vilka rätten till renskötsel är avhängig

av att marken är statligt ägd. För vissa av de aktuella objekten

saknas vidare lagfart.

Som tidigare nämnts har riksdagen senast hösten 1990 ställt

sig avvisande till krav på utförsäljning av domänverkets mark.

Enligt utskottets mening bör riksdagen inta samma ståndpunkt

beträffande det nu aktuella förslaget i propositionen. Som sägs

i motion 1990/91:N28 (v) bör domänverkets skogsinnehav

användas bl.a. för egen vidareförädling av skogsråvaran.

Utskottet avstyrker sålunda i enlighet med vad som krävs i

motionerna 1990/91:N28 (v), 1990/91:N45 (v) och 1990/91:N42 (mp)

regeringens förslag om försäljning av delar av domänverkets

mark. Av det sagda följer att övriga här behandlade

motionsyrkanden avstyrks.

dels att utskottets hemställan under 17 bort ha följande

lydelse:

17. beträffande försäljning av fast egendom under

domänverkets förvaltning

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:N28 yrkande 5,

motion 1990/91:N42 yrkande 32 och motion 1990/91:N45 yrkande 10

avslår proposition 1990/91:87 moment 58, motion 1990/91:N32

yrkandena 12 och 13, motion 1990/91:N33 yrkande 6, motion

1990/91:N34 yrkande 10, motion 1990/91:N42 yrkande 12 i

ifrågavarande del, motion 1990/91:N218 i ifrågavarande del,

motion 1990/91:N222, motion 1990/91:N252 yrkande 1, motionerna

1990/91:N274 och 1990/91:N316 och motion 1990/91:N326 yrkande

2.

30. Försäljning av fast egendom under domänverkets förvaltning

(mom.17)

Krister Skånberg (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som börjar på

s.25 med "Med hänsyn" och slutar på s.26 med

"motionsyrkanden avstyrks" bort ha följande lydelse:

Även i ------ (= reservation 29) ------ vidare

lagfart.

Utskottet avvisar regeringens förslag om en omfattande

utförsäljning av domänverkets mark. Dock menar utskottet, med

instämmande i vad som anförs i motionerna 1990/91:N42 (mp) och

1990/91:N316 (mp), att delar av domänverkets mark bör säljas

till personer som åtar sig att bebo och bruka fastigheterna.

Därigenom skulle också permanentboendet i glesbygder stimuleras.

Försäljningar av objekt som ligger i renbetesområdet eller som

saknar lagfart bör dock inte genomföras. I linje med vad som

sägs i motion 1990/91:N32 (c) bör försäljningar inte kunna ske

till juridiska personer. Regeringen bör återkomma till riksdagen

med förslag i enlighet med vad utskottet nu har anfört.

Domänverket har under en lång följd av år bedrivit ett

storskaligt skogsbruk med miljöskadliga effekter. Den

försäljning av mark som utskottet nu har förordat skulle

innebära att ett småskaligare och miljövänligare skogsbruk

främjas. Som sägs i motion 1990/91:N42 (mp) bör härutöver

regeringen redovisa hur ett miljövänligare skogsbruk i

fortsättningen skall bedrivas även inom domänverkets ram.

Utskottet finner det anmärkningsvärt att regeringen i

propositionen över huvud taget inte berör samernas ställning.

Försäljning av mark enligt regeringens förslag kan beröva

samerna rätten till sommarbete på de försålda markerna. Sådana

objekt ingår i de prospekt som domänverket sänt ut, därigenom

föregripande riksdagens beslut. Förslaget måste anses strida mot

riksdagens avslag hösten 1990 på regeringens förslag (prop.

1990/91:4) om ändring i rennäringslagen liksom mot den s.k.

skattefjällsdomen år 1981. Propositionen kan så vitt utskottet

finner inte rubba de folkrättsliga och författningsenliga

garantier som gäller samernas rätt, men den kan som framgår av

det sagda ge underlag för nya rättstvister, som svenska staten

inte borde riskera när det gäller en av världens urbefolkningar.

Med det sagda tillstyrker utskottet motionerna 1990/91:N28

(v), 1990/91:N32 (c), 1990/91:N42 (mp), 1990/91:N45 (v) och

1990/91:N316 (mp) i nu angivna delar. Övriga här behandlade

motioner med krav på försäljning av domänverkets mark har inte

den inriktning som utskottet nyss har förordat. De avstyrks

därför i berörda delar.

dels att utskottets hemställan under 17 bort ha följande

lydelse:

17. beträffande försäljning av fast egendom under

domänverkets förvaltning

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:N28 yrkande 5,

motion 1990/91:N32 yrkandena 12 och 13, motion 1990/91:N42

yrkandena 12 och 32, det förstnämnda i ifrågavarande del, motion

1990/91:N45 yrkande 10 och motion 1990/91:N316 och med avslag på

proposition 1990/91:87 moment 58, motion 1990/91:N33 yrkande 6,

motion 1990/91:N34 yrkande 10, motion 1990/91:N218 i

ifrågavarande del, motion 1990/91:N222, motion 1990/91:N252

yrkande 1, motion 1990/91:N274 och motion 1990/91:N326 yrkande

2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

31. Domänverkets upplåning (mom.19)

Under förutsättning av bifall till reservation 26 eller 27

Rolf L Nilson (v) och Krister Skånberg (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s.28 som

börjar med "Utskottet tillstyrker" och slutar med "avstyrks

sålunda" bort ha följande lydelse:

I det föregående har utskottet avstyrkt regeringens förslag om

att verksamheten vid domänverket skall överföras till ett

aktiebolag. Härav följer att även det nu berörda förslaget i

propositionen om domänverkets fortsatta upplåning avstyrks. Det

sagda innebär alltså att motion 1990/91:N42 (mp) i den här

angivna delen tillstyrks.

dels att utskottets hemställan under 19 bort ha följande

lydelse:

19. beträffande domänverkets upplåning

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:N42 yrkande 29

avslår proposition 1990/91:87 moment 47.

32. AB Göta kanalbolag (mom.20)

Krister Skånberg (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s.28 som

börjar med "I avvaktan" och slutar med "berörda motionsyrkandet"

bort ha följande lydelse:

I likhet med vad som anförs i motion 1990/91:N42 (mp) anser

utskottet att huvudmannaskapet för AB Göta kanalbolag bör utövas

av en självständig stiftelse. Genom att företrädare för

intressen som är särskilt knutna till kanalen, såsom kulturvård,

turism, kommunikationer och naturvård, skulle kunna bli

representerade i en sådan stiftelse anser utskottet att bättre

förutsättningar för en effektiv drift av kanalen skulle skapas.

Regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag i frågan.

Riksdagen bör i ett uttalande anmoda regeringen härtill.

dels att utskottets hemställan under 20 bort ha följande

lydelse:

20. beträffande AB Göta kanalbolag

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:N42 yrkande 13

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

33. Domänverkets virkesleveranser (mom.21)

Rolf L Nilson (v) och Krister Skånberg (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s.29 som

börjar med "Utskottet förutsätter" och slutar med "motion

1990/91:N45 (v)" bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening bör domänverket även i fortsättningen

ta regionalpolitiska hänsyn i sin verksamhet. Detta gäller

oavsett om denna drivs i affärsverksform eller i bolagsform. Som

sägs i motion 1990/91:N45 (v) är det särskilt angeläget att

åtagandena om virkesleveranser till de mindre sågverken i

Norrlands inland fullföljs. Riksdagen bör göra ett uttalande

till regeringen av nu angiven innebörd.

dels att utskottets hemställan under 21 bort ha följande

lydelse:

21. beträffande domänverkets virkesleveranser

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:N45 yrkande 12

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

34. Instruktionen för domänverket (mom.22)

Krister Skånberg (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s.29 som

börjar med "Liksom domänverket" och slutar med "aktuella

motionsyrkandet" bort ha följande lydelse:

I enlighet med vad som anförs i motion 1990/91:N313 (mp) anser

utskottet att riktlinjerna för domänverkets verksamhet bör

ändras. Den nu gällande instruktionen om att domänverket skall

vara företagsekonomiskt lönsamt bör sålunda ersättas med krav på

att verket bedriver skogsbruk med företagsekonomiska förtecken

och med inriktning på flerbruk. Vägledande för verksamheten bör

vara att skogarna skall vårdas, att naturskyddsaspekterna skall

beaktas och att sysselsättningen skall upprätthållas i

skogslänen. Det bör fastställas att domänverket inte får anlägga

vägar eller avverka skog i fjällnära skogsområden.

Riksdagen bör i ett uttalande anmoda regeringen att förändra

instruktionen för domänverket utifrån vad utskottet här har

anfört. För den händelse riksdagen skulle bifalla regeringens

förslag om bolagisering av domänverket bör den nu angivna

inriktningen för verksamheten fastslås i bolagsordningen för det

nya aktiebolaget.

dels att utskottets hemställan under 22 bort ha följande

lydelse:

22. beträffande instruktionen för domänverket

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:N313 yrkande 2

som sin mening ger regerringen till känna vad utskottet anfört.

35. Domänverkets förvaltning av kronoholmarna (mom.23,

motiveringen)

Per Westerberg, Gunnar Hökmark och Karin Falkmer (alla m)

anser

dels att den del av utskottets yttrande på s.30 som

börjar med "Utskottet hänvisar" och slutar med "avstyrker

motionen" bort ha följande lydelse:

Den fråga som har tagits upp i motion 1990/91:N287 (m) är

alltså för närvarande föremål för behandling i allmän domstol.

Utskottet förutsätter att domänverket innan denna behandling har

avslutats inte företar någon förvaltningsåtgärd som skulle kunna

omintetgöra eller försvåra möjligheterna för de permanentboende

att bo kvar på kronoholmarna. Motionen avstyrks med det sagda.

36. Övriga affärsverk (mom.24)

Krister Skånberg (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s.31 som

börjar med "Utskottet har" och slutar med "utan åtgärd" bort ha

följande lydelse:

I propositionen redovisar regeringen vissa allmänna synpunkter

på de statliga affärsverken. Emellertid, menar utskottet, förs

diskussionen endast på ett ytligt plan. De förslag som framläggs

synes blott ha sin grund i ett marknadsmässigt

lönsamhetstänkande och en önskan om ökade inleveranser till

statskassan. Det saknas en ingående analys av

konkurrenssituationen för de olika affärsverken. Särskilt

viktigt är att det analyseras vilka delar av verksamheten som

kan betecknas som naturliga monopol. Likaså saknas en bedömning

av konsekvenserna från bl.a. regionalpolitisk och social

synpunkt av en bolagisering av de berörda affärsverken. Som sägs

i motion 1990/91:N42 (mp) är risken stor för att en bolagisering

av ett affärsverk leder till försämrad service i bl.a.

glesbygder. Det kan inte heller garanteras att en likvärdig

standard kommer att kunna upprätthållas inom hela landet.

Enligt utskottets mening medför vidare en bolagisering att den

demokratiska kontrollen över statens egendom försvagas.

Riksdagens makt och inflytande över den statliga egendomen har

minskat successivt under senare år. Mycket tyder på att det är

affärsverken -- snarare än regeringskansliet -- som är

pådrivande i för allmänheten avgörande frågor. Härvidlag vill

utskottet även instämma i vad som anförs i nyssnämnda motion om

den ekonomiska demokratin. Att de som arbetar inom ett företag

skall ges ett ökat inflytande över företagets totala verksamhet

framstår inte längre som ett viktigt mål för regeringen.

Vad utskottet här har anfört bör regeringen beakta i det

fortsatta översynsarbetet kring de statliga affärsverken.

Riksdagen bör med bifall till den berörda delen av motion

1990/91:N42 (mp) göra ett uttalande till regeringen av nu

angiven innebörd. Därigenom skulle även övriga här behandlade

motionsyrkanden bli till viss del tillgodosedda.

dels att utskottets hemställan under 24 bort ha följande

lydelse:

24. beträffande övriga affärsverk

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:N42 yrkandena 6

och 7 och med anledning av motion 1990/91:N32 yrkande 7, motion

1990/91:N36 yrkande 1 och motion 1990/91:N39 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört.

Särskilt yttrande

AB Göta kanalbolag (mom. 20)

Hadar Cars (fp), Per Westerberg (m), Per-Ola Eriksson (c), Nic

Grönvall (m), Gunnar Hökmark (m), Gudrun Norberg (fp) och Kjell

Ericsson (c) anför:

Vi konstaterar att regeringen i år har följt ett tidigare

framfört förslag från de borgerliga partierna om att domänverket

skall svara för erforderliga medel till upprustning och drift av

Göta kanal.

Beträffande ägarstrukturen har från moderata samlingspartiets,

folkpartiet liberalernas och centerns sida tidigare framlagts

förslag om en prövning av ny ägarform. Vi anser det fortfarande

vara önskvärt att olika intressenter inom näringslivet med

anknytning till regionen övertar aktiemajoriteten i bolaget.

Regeringen bör pröva om det finns intresse för en sådan lösning.

Vi avvaktar den aviserade propositionen om domänverkets

bolagisering, vilken också kommer att beröra AB Göta kanalbolag.

Innehåll

Ärendet1

Sammanfattning1

Proposition 1990/91:872

Huvudsakligt innehåll2

Förslag2

Motionerna4

Utskottet9

Inledning9

Statligt företagande10

Allmänt om de statliga affärsverken13

Statens vattenfallsverk13

Ombildning till aktiebolag13

Vattenfalls naturskyddade tillgångar16

Det nya bolagets upplåning17

Trollhätte kanalverk18

Storkraftnätets framtida organisation19

Sektorsansvaret för elkraftsteknisk forskning och

utveckling20

Investeringsplan m.m.21

Domänverket23

Ombildning till aktiebolag23

Försäljning av fast egendom24

Domänreservaten m.m.26

Domänverkets upplåning27

AB Göta kanalbolag28

Domänverkets virkesleveranser29

Instruktionen för domänverket29

Domänverkets förvaltning av kronoholmarna29

Övriga affärsverk30

Hemställan31

Reservationer

1. Statligt företagande (m, fp, c)35

2. Statligt företagande (v)36

3. Statligt företagande (mp)37

4. Principer vid försäljning av statliga företag, m.m.

(m,fp,c)38

5. Principer vid försäljning av statliga företag, m.m.

(mp)38

6. De statliga företagen i Norrbottens län, m.m. (m, fp,

c)39

7. De statliga företagen i Norrbottens län, m.m. (v)39

8. De statliga företagen i Norrbottens län, m.m. (mp)40

9. Ombildning av statens vattenfallsverk till aktiebolag

(fp,c)40

10. Ombildning av statens vattenfallsverk till aktiebolag

(m)42

11. Ombildning av statens vattenfallsverk till aktiebolag

(v)43

12. Ombildning av statens vattenfallsverk till aktiebolag

(mp)44

13. Statens vattenfallsverks naturskyddade tillgångar

(fp,c,v)45

14. Statens vattenfallsverks naturskyddade tillgångar (mp)46

15. Det nya bolagets upplåning (m, fp, c)46

16. Det nya bolagets upplåning (v, mp)47

17. Trollhätte kanalverk (m, fp, c)47

18. Trollhätte kanalverk (mp)48

19. Storkraftnätets framtida organisation (m, fp)48

20. Storkraftnätets framtida organisation (mp)49

21. Investeringsplan och finansieringsplan för statens

vattenfallsverk (mp)50

22. Regeringens prövning av kraftverksprojekt i Brofjorden

(m)50

23. Regeringens prövning av kraftverksprojekt i Brofjorden

(mp)51

24. Bemyndigande avseende statens vattenfallsverk (mp)51

25. Statens vattenfallsverks borgensförbindelser (v, mp)52

26. Ombildning av domänverket till aktiebolag (v)52

27. Ombildning av domänverket till aktiebolag (mp)52

28. Försäljning av fast egendom under domänverkets förvaltning

(m, fp, c)53

29. Försäljning av fast egendom under domänverkets förvaltning

(v)54

30. Försäljning av fast egendom under domänverkets förvaltning

(mp)55

31. Domänverkets upplåning (v, mp)56

32. AB Göta kanalbolag (mp)56

33. Domänverkets virkesleveranser (v, mp)57

34. Instruktionen för domänverket (mp)57

35. Domänverkets förvaltning av kronoholmarna (m)58

36. Övriga affärsverk (mp)58

Särskilt yttrande

AB Göta kanalbolag (m, fp, c)59