Bet. 1990/91:NU4

Näringsutskottets betänkande

1990/91:NU04

Värdepappersfonder

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

1990/91

NU4

Ärendet

I detta betänkande behandlas

dels proposition 1990/91:153 (finansdepartementet) om

värdepappersfonder,

dels en motion som har väckts med anledning av motionen,

dels två motioner inom samma ämnesområde vilka har väckts

med anledning av proposition 1989/90:88 om vissa

näringspolitiska frågor,

dels två motioner från allmänna motionstiden, den ena inom

samma ämnesområde, den andra om rätt för vissa invandrare att

förvärva bundna aktier.

Sammanfattning

Regeringen föreslår en ny lag om värdepappersfonder, vilken

skall ersätta den nu gällande aktiefondslagen (1974:931). Den

nya lagstiftningen har två huvudsyften. Det ena är en

avreglering, som innebär minskad detaljstyrning av fonderna från

statens sida. Det andra är en anpassning till de minimikrav som

anges i EGs direktiv om kollektiva investeringar i värdepapper.

Utskottet ansluter sig till regeringens förslag och avvisar

motionsyrkanden om ändringar i placeringsreglerna som inte är

förenliga med EG-anpassningen. Särskilda riskkapitalfonder, som

förordas i ett par motioner, kommer att kunna inrättas enligt

speciella bestämmelser om slutna, nationella fonder, konstaterar

utskottet. I reservationer begärs vidgad rätt för

värdepappersfonderna att placera i onoterade fondpapper (c),

regler som möjliggör särskilda riskkapitalfonder (c) och

bibehållande av lagbestämmelser om rätt för fondandelsägarna att

utse vissa styrelseledamöter i fondbolagen (m, fp, c, mp).

En motion om rätt för utländska medborgare med rösträtt i

Sverige att förvärva bundna aktier behandlas också. Utskottet

motsätter sig att det införs särregler för denna kategori.

Motionen stöds i en reservation (fp, mp).

Propositionen

Förslag

Regeringen föreslår -- efter föredragning av statsrådet Erik

Åsbrink -- att riksdagen antar förslag till

1. lag om värdepappersfonder,

2. lag om ikraftträdande av lagen (1990:000) om

värdepappersfonder,

3. lag om ändring i lagen (1983:890) om allemanssparande,

4. lag om ändring i lagen (1989:1079) om livförsäkringar med

aktiefondsanknytning,

5. lag om ändring i lagen (1936:81) om skuldebrev,

6. lag om ändring i aktiebolagslagen (1975:1385),

7. lag om ändring i lagen (1982:617) om utländska förvärv av

svenska företag m.m.,

8. lag om ändring i försäkringsrörelselagen (1982:713),

9. lag om ändring i bankaktiebolagslagen (1987:618).

Lagförslagen, av vilka de fyra första har granskats av

lagrådet, finns på s.3--22 i propositionen. De två första

återges -- tillsammans med förslag av utskottet till vissa

ändringar -- som bilaga 1 och bilaga 2 till detta

betänkande.

Huvudsakligt innehåll

Den föreslagna lagen om värdepappersfonder ersätter den nu

gällande aktiefondslagen (1974:931). Den innebär en allmän

anpassning av lagstiftningen på området till dagens avreglerade

kapitalmarknad och till en i huvudsak avskaffad valutareglering.

De föreslagna reglerna innebär vidare att en anpassning sker

till minimikraven i EGs direktiv om kollektiva investeringar i

värdepapper.

Inom dessa ramar föreslås därutöver att detaljstyrningen av

fonderna minskas. Fonderna föreslås få större utrymme att själva

reglera hur fondverksamheten skall bedrivas. Fonderna får

sålunda -- inom vissa ramar -- bestämma placeringsinriktning och

riskprofil. I fondbestämmelserna föreslås fonden kunna reglera

bl.a. andelsägarnas eventuella deltagande i fondbolagets

styrelse och sättet för deltagande. Den lagfästa rättigheten för

delägarna att utse vissa styrelseledamöter slopas därmed. Vidare

föreslås att placeringsmöjligheterna utvidgas. Fonderna får

därmed rätt att handla med optioner och terminskontrakt.

Utländska rättssubjekt föreslås få rätt att äga svenska

fondbolag.

Inte bara banker utan också andra kreditinstitut skall få

förvara de tillgångar som ingår i en värdepappersfond.

Kravet på information från fonderna skärps. Varje fond skall

ha en informationsbroschyr som bl.a. lämnar information om

placeringsinriktning och om fondens utveckling och resultat.

Fonderna skall också ha möjlighet att informera varje delägare

direkt, vilket förutsätter att de vet vilka som är andelsägare

och deras adress. Därför föreslås att endast registrerande

fonder skall få tillstånd att driva fondverksamhet. De fonder

som nu ger ut andelsägarbevis föreslås få två år på sig att

registrera sina andelsägare.

Den särskilda lagregleringen av aktiesparfonder upphävs. Dessa

fonder får enligt förslaget ombildas till värdepappersfonder

eller upplösas genom att tillgångarna skiftas ut till

andelsägarna. Beträffande allemansfonderna föreslås i huvudsak

ingen förändring i detta sammanhang.

Den nya lagen liksom följdändringar i andra lagar föreslås

träda i kraft den 1 januari 1991.

Motionerna

Den motion som har väckts med anledning av proposition

1989/90:153 är

1989/90:N78 av Per-Ola Eriksson m.fl. (c) vari yrkas att

riksdagen

1. med anledning av proposition 1989/90:153 som sin mening

ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av

inrättande av särskilda riskkapitalfonder för att stimulera

sparande i icke börsnoterade värdepapper med syftet att främja

riskkapitalförsörjningen för mindre företag,

2. med avslag på proposition 1989/90:153 i denna del hos

regeringen beslutar om ändring i förslaget till lag om

värdepappersfonder i syfte att öppna möjligheter för ett ökat

sparande i icke börsnoterade värdepapper i enlighet med vad som

anförs i motionen.

De motioner med anledning av proposition 1989/90:88 som

behandlas här är följande:

1989/90:N53 av Håkan Hansson m.fl. (c) såvitt gäller yrkandena

att riksdagen

2. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om strukturen på aktiefondsmarknaden och regler för det

framtida aktiefondssystemet,

3. beslutar om en höjning av gränsen för andelen icke

börsnoterade aktier i aktiefonder från nuvarande 10% till

15%,

4. hos regeringen begär förslag om införande av s.k.

B-aktiefonder i enlighet med vad som i motionen anförts,

5. hos regeringen begär förslag om ändrade skatteregler för

sparande i s.k. B-aktiefonder i enlighet med vad som i motionen

anförts.

1989/90:N54 av Hadar Cars m.fl. (fp) såvitt gäller yrkandet

(6) att riksdagen hos regeringen begär förslag om förändrade

regler för aktiefonders placeringar i onoterade aktier i

enlighet med vad i motionen anförts.

De motioner från allmänna motionstiden som behandlas här

är följande:

1989/90:N294 av Håkan Holmberg (fp) och Lola Björkquist (fp)

vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag till

lagändring som ger invandrare, som har kommunal rösträtt i

Sverige, möjlighet att spara i aktier på samma villkor som

svenska medborgare.

1989/90:N367 av Alf Wennerfors (m) vari yrkas såvitt gäller

yrkandena att riksdagen

1. som sin mening ger regeringen till känna vad som i

motionen anförs om kopplingen banker/fondkommissionärer och

aktiefonder,

2. som sin mening ger regeringen till känna vad som i

motionen anförs om rätten för andelsägare i en aktiefond att

besluta om fondens angelägenheter på en andelsägarstämma skall

finnas kvar vid en eventuell förändring av 1974 års

aktiefondslag.

Utskottet

Inledande översikt och allmänt ställningstagande

Aktiefonderna erbjuder allmänheten möjlighet att placera

sparande på riskkapitalmarknaden eller obligations- och

penningmarknaden utan att den enskilde spararen behöver ha

sakkunskap om de olika marknaderna. Sedan år 1974 finns en lag

(1974:931) om aktiefonder (aktiefondslagen), vilkens huvudsyfte

är att genom olika restriktioner och positiva regler bereda

fondandelsägarna skydd i rättsligt och ekonomiskt hänseende.

Bland de krav som kommer till uttryck i lagen är följande.

Verksamheten skall bygga på riskspridning. Varje fond skall ha

en kvalificerad förvaltare -- ett fondbolag -- som står under

bankinspektionens tillsyn. Fondandelarna skall när som helst

kunna lösas in mot kontanter.

Ett långsiktigt sparande i aktier m.m. förenat med vissa

skatteförmåner har möjliggjorts först genom lagen (1978:424) om

aktiesparfonder och därefter genom lagen (1983:890) om

allemanssparande. I den mån inte avvikelser följer av dessa

lagar tillämpas aktiefondslagen på aktiesparfonder och

allemansfonder.

Enligt det förslag till lagstiftning som framläggs i

proposition 1989/90:153 ersätts aktiefondslagen med en ny lag om

värdepappersfonder. Ett huvudmotiv för den nya lagstiftningen är

den ökande internationaliseringen av finansiella tjänster.

Aktiefondslagen utformades på sin tid i anslutning till

riktlinjer som hade utarbetats inom Europarådet och

Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD).

En utgångspunkt vid utformningen av de nya fondreglerna har

varit att de skall uppfylla minimikraven i EGs direktiv för

kollektiva investeringar i värdepappersfonder. Den EG-anpassning

som eftersträvas på olika områden syftar bl.a. till att ett

svenskt deltagande i det västeuropeiska samarbetet skall

underlättas. Detta kräver ett avsevärt mått av ömsesidighet i

EGs och Sveriges regelsystem. Den lag om värdepappersfonder som

nu föreslås medför bl.a. att den svenska marknaden öppnas för

utländska fondföretag.

Den nya lagens rubrik motiveras av att de avsedda fondernas

placeringar, såsom redan är fallet, inte begränsas till aktier

utan kan omfatta fondpapper av olika slag. Även optioner och

terminskontrakt, vilka inte är värdepapper i traditionell

mening, innefattas bland de finansiella instrument som lagen

medger placeringar i. EG-anpassningen innebär emellertid i fråga

om placeringsmöjligheterna nya restriktioner i flera avseenden.

Ett annat motiv för den nya lagstiftningen är att en

regelförenkling skall genomföras. Åtskilliga tidigare gällande

detaljregler har tagits bort. I stället skall det överlåtas åt

fondbolagen att i den mån det behövs reglera förhållandena i de

fondbestämmelser som skall upprättas för varje värdepappersfond.

Liksom aktiefondslagen skall den nya lagen endast omfatta

öppna fonder. Sådana kännetecknas främst av att andelsägarna när

som helst kan lösa in sina andelar hos fonden; andelarna är

sålunda likvida. Regeringen eller, efter dess bemyndigande,

bankinspektionen skall dock få ge särskilt tillstånd för andra

former av kollektivt sparande, dvs. i slutna fonder. Endast

sådana fonder som registrerar sina andelsägare tillåts.

Fondandelsägarna har enligt aktiefondslagen rätt att utse ett

visst antal ledamöter i ett fondbolags styrelse. Enligt den nu

föreslagna lagen blir en sådan rätt inte längre lagreglerad.

Samtidigt blir emellertid kravet på information från fonderna

väsentligt skärpt.

Ytterligare element i den nya lagstiftningen som det finns

anledning att nämna är följande. Straffbestämmelserna

utmönstras; i stället införs ett vitesförfarande. Kravet på

utlänningsförbehåll i fondbolagens bolagsordningar slopas.

Fonderna får i framtiden liksom hittills förvärva bundna aktier

i svenska aktiebolag, dvs. sådana aktier som normalt inte får

förvärvas av utländska rättssubjekt. Särregleringen av

aktiesparfonderna upphör, varvid sådana fonder ges möjlighet att

omvandlas till vanliga värdepappersfonder. Lagen om

allemansfonder bibehålls tills vidare men ändras i vissa

avseenden.

En motion har väckts med anledning av propositionen om

värdepappersfonder. Den berör regleringen av fondernas rätt att

placera i värdepapper etc. som inte är inregistrerade vid

fondbörs eller på visst annat sätt föremål för allmän

omsättning. Förslag i den departementspromemoria (Ds 1989:71)

som utgör grund för propositionen har föranlett yrkanden i en

motion under allmänna motionstiden i januari 1990 och två

motioner som ett par månader senare väcktes med anledning av

proposition 1989/90:88 om vissa näringspolitiska frågor.

Flertalet av dessa yrkanden rör likaledes

placeringsbestämmelserna.

Endast ett motionsyrkande innehåller ett preciserat förslag

till ändring i regeringens lagförslag. Det behandlas av

utskottet i ett följande avsnitt om placeringsbestämmelserna. Om

riksdagen skulle vilja tillgodose något ytterligare yrkande bör

det inte ske genom omedelbar ändring i lagtexten utan genom en

anmodan till regeringen att den skall lägga fram ett

kompletterande lagförslag.

I den mån inte annat följer av den kommande framställningen

tillstyrker utskottet i sak regeringens förslag. Utskottet

föreslår vissa detaljändringar av redaktionell natur i förslaget

till lag om värdepappersfonder; dessa framgår av bilaga 1.

Vad beträffar den särskilda lagen om ikraftträdande av lagen om

värdepappersfonder föreslår utskottet, såsom framgår av

bilaga2, en redaktionell ändring samt en mindre ändring i

sak och ett tillägg av formell karaktär. De båda senare

avvikelserna från regeringens förslag har följande innebörd.

Ett fondbolag enligt aktiefondslagen eller lagen om

aktiesparfonder som vid ikraftträdandet av lagen om

värdepappersfonder förvaltar en aktiefond resp. en aktiesparfond

får enligt 3§ i den föreslagna ikraftträdandelagen en frist av

tre månader under vilken bolaget kan ansöka om tillstånd att

utöva fondverksamhet enligt lagen om värdepappersfonder, med

rätt att fortsätta verksamheten enligt tidigare bestämmelser

intill dess att ansökan om tillstånd har slutligt prövats.

Utskottet föreslår att fristen förlängs till fem månader.

Därigenom får fondbolagen större möjligheter att genomföra

övergången till det nya systemet utan anordnande av extra

bolagsstämma.

I ett flertal författningar, särskilt inom skatte- och

uppbördsområdet, hänvisas till bestämmelser i aktiefondslagen

och lagen om aktiesparfonder. Dessa hänvisningar bör när den nya

lagen om värdepappersfonder har trätt i kraft avse denna lag.

Normalt bör hänvisningar av detta slag ändras i varje enskild

författning. Den aktuella skattereformen, vid vilken i det

närmaste alla lagar inom det nyss angivna området berörs, har

präglats av en tidspress som har förhindrat en sådan samordning.

Av den anledningen föreslår utskottet ett tillägg i form av en

ny paragraf, 7§, i den föreslagna ikraftträdandelagen,

innebärande att hänvisningar till föreskrifter som ersätts av

lagen om värdepappersfonder skall, oaktat sin ordalydelse, avse

denna lag.

Placeringsbestämmelser

Enligt 18 § förslaget till lag om värdepappersfonder får i en

värdepappersfond till högst 10 % av fondens värde ingå andra

fondpapper och finansiella instrument än sådana som är -- eller

inom ett år från emissionen avses bli -- antingen inregistrerade

vid en fondbörs eller föremål för regelbunden handel vid någon

annan reglerad marknad som är öppen för allmänheten. En

motsvarande bestämmelse finns nu i aktiefondslagen. En sådan

begränsning anges också i EGs aktuella direktiv.

Denna restriktion kritiseras i två motioner, båda väckta med

anledning av propositionen våren 1990 om vissa näringspolitiska

frågor, innan ännu den nu aktuella propositionen förelåg.

Tioprocentsregeln var rimlig när den tillkom, sägs det i motion

1989/90:N53 (c), men är nu otidsenlig och hämmande för

riskkapitalmarknadens utveckling i det att den förstärker

obalansen mellan börsnoterade och icke börsnoterade företag.

Motionärerna vill att den medgivna andelen onoterade värdepapper

skall ökas till 15 %. Enligt motion 1989/90:N54 (fp) borde

riksdagen hos regeringen begära förslag till ändrade regler för

aktiefonders placeringar i onoterade aktier. Dessa regler skulle

inte ange någon begränsning i form av ett visst procenttal eller

liknande. I stället skulle det ankomma på fondbolaget att

upplysa om den högre risknivå som är förknippad med en fond som

placerar sina medel i onoterade företag.

Utskottet vill först poängtera att den diskuterade

begränsningen gäller för de öppna värdepappersfonder som i

första hand omfattas av den föreslagna lagen. EG-direktiven, som

syftar till en betydande riskspridning, avser endast öppna

fonder. De utesluter inte att varje land kan ha andra

föreskrifter som reglerar särskilda nationella fonder. För

sådana får gälla placeringsbestämmelser som avviker från

direktivens. Som har berörts i det föregående kan -- enligt 3§

förslaget till lag om värdepappersfonder -- regeringen eller,

efter dess bemyndigande, bankinspektionen lämna tillstånd för

slutna fonder, dvs. fonder där andelsägarna inte har rätt att få

sina andelar inlösta. Bestämmelserna i lagen skall gälla även

sådana fonder i den mån inte undantag har medgetts i det

särskilda fallet. I propositionen aviseras att regeringen genom

en förordning kommer att ge bankinspektionen närmare vägledning

om vilka minimikrav som bör ställas på nationella fonder. Vidare

anförs att bankinspektionen förutsätts följa utvecklingen på

området och återkomma till regeringen i den mån ytterligare

åtgärder behövs från regeringens sida.

Den föreslagna tioprocentsregeln, som sedan länge är etablerad

i Sverige, ingår som har nämnts i EGs direktiv beträffande

värdepappersfonder. Utskottet anser inte att någon avvikelse

från EGs direktiv på denna punkt bör komma i fråga.

Motionerna 1989/90:N54 (fp) och 1989/90:N53 (c) avstyrks

följaktligen i här berört avseende. Motionärernas önskemål

tillgodoses delvis genom möjligheten att inrätta slutna fonder

med speciella placeringsregler.

Det finns flera ytterligare motionsyrkanden som siktar till en

annan utformning av placeringsbestämmelserna än den regeringen

har föreslagit.

I motion 1989/90:N53 (c), vilken som tidigare nämnts är av

äldre datum än propositionen, begärs att riksdagen skall göra

ett uttalande till regeringen om strukturen på

aktiefondsmarknaden och om regler för det framtida

aktiefondssystemet. Innebörden i uttalandet skulle vara att

aktiefondslagstiftningen bör omformas så att instiftarna av

aktiefonder ges ökade möjligheter att variera riskprofilen på

olika aktiefonder.

I samma motion föreslås riksdagen begära förslag från

regeringen om införande av s.k. B-aktiefonder. Dessa skulle

kännetecknas av en mera utpräglad riskprofil. Placeringarna i

onoterade värdepapper skulle få utgöra minst 15 % och högst 60 %

av aktiefondens portfölj. Placeringarna skulle i första hand ske

i små och medelstora företag via köp av minoritetsposter eller

B-aktier i företagen. Motionärerna vill också att regeringen

skall anmodas att lägga fram förslag om ändrade skatteregler för

sparande i de tilltänkta B-aktiefonderna. De menar att spararna

borde få sitt ökade risktagande kompenserat exempelvis genom att

en viss avdragsrätt vid taxeringen medges för placeringar i

B-aktiefonder, genom att skatten på utdelning från börsnoterade

aktier skulle reduceras om utdelningen placeras i B-aktiefonder

eller genom att någon form av förlustkompensation lämnas.

I motion 1989/90:N78 (c) har, sedan propositionen framlagts,

framställts nya yrkanden av i huvudsak samma innebörd som de

båda senast nämnda. Riksdagen skulle sålunda göra ett uttalande

till regeringen om behovet av att särskilda riskkapitalfonder

inrättas för att stimulera sparande i icke börsnoterade

värdepapper. Vidare skulle riksdagen själv vid behandlingen av

propositionen göra ändringar i förslaget till lag om

värdepappersfonder i syfte att öppna möjligheter till ett ökat

sparande i sådana värdepapper. Motionärerna menar att utskottet

borde utarbeta en ändrad version av företrädesvis 18--24 §§

varigenom deras önskemål skulle tillgodoses.

Utskottet hänvisar till den redogörelse för den föreslagna

lagstiftningen som har lämnats i det föregående. Den möjlighet

som ges att med särskilt tillstånd inrätta slutna fonder för

mera riskfyllda placeringar tillgodoser enligt utskottets mening

i det väsentliga vad motionärerna vill uppnå genom sina nu

berörda yrkanden. En sådan omarbetning av

placeringsbestämmelserna som förordas i motion 1989/90:N78 (c)

skulle stå i strid med den åsyftade EG-anpassningen.

Förslaget om särskilda skattefavörer knutna till sparande i

riskkapitalfonder -- ett system som inte skulle vara förenligt

med den skattereform som nu genomförs -- kan utskottet inte ge

sitt stöd åt.

De nu berörda yrkandena i motion 1989/90:N53 (c) liksom också

motion 1989/90:N78 (c) avstyrks med det nu sagda av utskottet.

Rätt för fondandelsägare att utse styrelseledamöter i

fondbolag

Det är olyckligt att systemet med andelsägarstämmor skall

avskaffas, sägs det i motion 1989/90:N367 (m). Detta leder,

menar motionären, till ökad makt för banker och

fondkommissionärer, reducerade kontrollmöjligheter för

andelsägarna och ökat passivt ägande utan ägaransvar. I motionen

-- som väcktes vid årets början mot bakgrund av förslagen i den

tidigare nämnda departementspromemorian -- begärs att riksdagen

skall göra ett uttalande till regeringen om att rätten för

andelsägarna i en aktiefond att på andelsägarstämma besluta om

fondens angelägenheter skall finnas kvar vid en eventuell

förändring av den hittillsvarande aktiefondslagen.

Nuvarande bestämmelser, i 7§ aktiefondslagen, innehåller

bl.a. följande. Styrelsen för ett fondbolag, dvs. ett aktiebolag

som har fått tillstånd att utöva aktiefondsverksamhet, skall

bestå av minst fem ledamöter. Av dem får fondandelsägarna eller

en intressesammanslutning för dem utse en ledamot för varje

påbörjat tretal ledamöter. Om ledamot inte kan utses enligt

denna huvudregel blir det länsstyrelsen i det län där

fondbolagets styrelse har sitt säte som övertar uppgiften att

utse företrädare för andelsägarna.

Hur valet skall gå till regleras inte i lagen. Flertalet

fonder har i sina fondbestämmelser en regel om att det varje år

skall hållas en fondandelsägarstämma vid vilken bl.a. förrättas

val av styrelseledamöter. Vanligen finns också en regel som

säger att andelsägarstämman är behörig bara om minst 0,3 % av

andelsägarna är närvarande. Denna regel är dock inte absolut.

Enligt samma fondbestämmelser får bankinspektionen ge dispens

från närvarokravet, något som är vanligt förekommande.

I departementspromemorian anfördes att, vid de angivna

förhållandena, de andelsägare som väljs till ledamöter i ett

fondbolags styrelse knappast kan påstås representera

andelsägarna i någon högre grad. Från fondbolagens sida hade

framförts att anordnandet av andelsägarstämmor är kostsamt och

administrativt sett betungande, särskilt som fondbolagen också

regelmässigt måste söka dispens från fondbestämmelsernas

föreskrifter. Bankinspektionens hantering av dispensansökningar

angavs vara tidskrävande. Det kan emellertid, sades det vidare i

promemorian, inte uteslutas att det finns andelsägare som har

intresse av att en eller flera andelsägare ingår i styrelsen.

Men det finns, tillades det, starka skäl att ifrågasätta om

andelsägarnas representation i styrelserna verkligen skall vara

lagreglerad. Det föreslogs i promemorian att så inte längre

skulle vara fallet.

Remissinstanserna har i allmänhet godtagit det sistnämnda

förslaget. Ett undantag är Sveriges aktiesparares riksförbund,

som ville ha kvar en representation för andelsägarna. Förbundet

begärde att de bestämmelser som gällde organisationen av och

inflytandet över fonderna och deras förvaltning skyndsamt skulle

överarbetas och att därefter ett nytt förslag till fondlag

skulle läggas fram. Försäkringsinspektionen framhöll att den

föreslagna ändringen skulle komma att gälla också

försäkringspremiefonder enligt lagen (1989:1079) om

livförsäkringar med aktiefondsanknytning.

De nyss refererade uttalandena i promemorian återkommer i

huvudsak i propositionen. Sammanfattningsvis anförs där att det

har skett en förskjutning vad gäller andelsägarnas beteende,

från önskemål att den enskilde andelsägaren skall kunna påverka

den egna fondens verksamhet till en efterfrågan av kvalificerade

förvaltartjänster. Andelsägarnas handlande har uppfattats som

ett tydligt tecken på detta. Regeringen föreslår, som tidigare

har nämnts, att den nya lagen inte skall innehålla några

bestämmelser om rätt för fondandelsägarna att utse

styrelseledamöter. Den vidgade informationsplikt som samtidigt

införs -- enligt 26--29§§ -- innebär bl.a. att det skall

finnas en aktuell informationsbroschyr för varje

värdepappersfond och att ett fondbolag skall tillställa alla

andelsägare årsberättelser och halvårsredogörelser innehållande

den information som behövs för att fondens utveckling och

ställning skall kunna bedömas. Informationsplikten har utformats

i anslutning till de krav som EGs direktiv uppställer.

Det finns, framhålls det i propositionen, i den föreslagna nya

lagen ingenting som hindrar att ett fondbolag i

fondbestämmelserna reglerar andelsägarnas rätt att utse

styrelseledamöter i fondbolaget. De fondandelsägare som anser

att möjligheten att genom styrelsen påverka fondens skötsel är

väsentlig kan, sägs det vidare, förutsättas välja sådana fonder

där fondbestämmelserna öppnar denna möjlighet.

I anslutning till vad som tidigare nämnts vill utskottet

understryka att aktiefondslagen sålunda inte innehåller någon

föreskrift om att varje fondbolag skall anordna

andelsägarstämma. Styrelserepresentanter för aktieägarna kan

också utses genom ett valförfarande av annat slag.

Den fråga som nu är aktuell är alltså huruvida bestämmelser av

nuvarande typ rörande rätt för fondandelsägarna att utse vissa

styrelseledamöter skall bibehållas eller om, såsom regeringen

föreslår, sådana bestämmelser icke skall ingå i lagen om

värdepappersfonder. Det grundläggande motivet för regeringens

förslag på denna punkt är, som inledningsvis har sagts, att det

skulle vara önskvärt med en avreglering som innebär minskad

detaljstyrning av fonderna från statens sida. De som vill

placera i värdepappersfonder har förutsatts välja fond med

hänsyn bl.a. till sina önskemål i fråga om instrument för

andelsägarnas inflytande. Deras efterfrågan skulle sålunda komma

att styra fondernas interna organisation, något som kan anses

stå i överensstämmelse med ett marknadsekonomiskt synsätt.

Utskottet instämmer i uppfattningen att de önskemål som

fondspararna genom sitt agerande ger uttryck för bör få bli

avgörande för hur de olika fondbolagens beslutsapparat närmare

utformas. Det nu berörda yrkandet i motion 1989/90:N367 (m), som

går ut på att staten skall fastställa ett mera detaljerat

regelverk för värdepappersfondernas organisation, avstyrks

sålunda.

Relationer mellan banker och fondbolag

Många aktiefonder är, hävdas det i motion 1989/90:N367 (m), i

alltför hög grad knutna till de stora bankerna. Det skulle

därför finnas risk för att fonderna utnyttjas för att stärka

resp. banks intressesfär. Åtgärder bör vidtas för att minska den

påtalade kopplingen mellan å ena sidan banker och

fondkommissionsbolag, å andra sidan fondbolag, menar motionären.

Han föreslår att riksdagen skall göra ett uttalande härom till

regeringen och därvid särskilt peka på att bankinspektionen bör

beakta saken vid sin granskning.

Den föreslagna lagen om värdepappersfonder innehåller i 1§

en bestämmelse om att fondbolaget och förvaringsinstitutet skall

handla oberoende av varandra och uteslutande i andelsägarnas

gemensamma intresse. För fondbolagens del finns redan en

motsvarande bestämmelse, i 17 § aktiefondslagen. Det är således

uppenbart att det hör till tillsynsmyndighetens uppgifter att

beakta att det inte uppkommer missförhållanden av den typ som

motionären antyder. Utskottet finner mot denna bakgrund inte

skäl för något särskilt uttalande av riksdagen på grundval av

det nämnda yrkandet i motion 1989/90:N367 (m). Denna avstyrks

alltså i den delen.

Rätt för vissa invandrare att förvärva bundna aktier

Till sist behandlar utskottet en fråga som inte direkt gäller

värdepappersfonderna men som har att göra med förutsättningarna

för aktiesparande. Riksdagen uppmanas i motion 1989/90:N294 (fp)

att hos regeringen begära förslag till en lagändring vilken ger

sådana invandrare som har kommunal rösträtt i Sverige möjlighet

att spara i aktier på samma villkor som svenska medborgare.

De aktuella sakförhållandena är följande. Det utländska

inflytandet i svenska företag begränsas genom föreskrifter i

lagen (1982:617) om utländska förvärv av svenska företag m.m.

Med utlänningsförbehåll menas i denna lag ett förbehåll i

bolagsordningen för ett svenskt aktiebolag om att utländska

rättssubjekt m.fl. sammantaget endast får förvärva en viss del

av aktierna i bolaget. Aktier som inte omfattas av

utlänningsförbehåll kallas fria aktier, medan övriga aktier

kallas bundna aktier. I bolag som saknar utlänningsförbehåll är

samtliga aktier fria. Utlänningsförbehåll hindrar inte förvärv

av aktier till en aktiefond -- enligt aktiefondslagen (1974:931)

-- eller av andelar i en sådan fond. Motsvarande avses gälla

värdepappersfonder enligt den föreslagna nya lagen.

De angivna bestämmelserna medför, anförs det i motionen, att

möjligheterna för invandrare att delta i aktiesparande minskar.

Fria aktier har det blivit allt svårare att få tag på, sedan en

stor del av handeln på den svenska aktiemarknaden har flyttat

utomlands. När företag som endast har bundna aktier gör en

emission till de anställda blir somliga av dessa uteslutna.

Motionärerna vill att riksdagen hos regeringen skall begära

förslag till en lagändring som ger de invandrare som har

kommunal rösträtt -- till antalet ca 250000 -- möjlighet att

spara i aktier på samma villkor som svenska medborgare.

En liknande motion avslogs av riksdagen förra året

(1988/89:NU24 s. 10). Näringsutskottet förklarade att det inte

var berett att förorda några särregler i fråga om aktieförvärv

för den avsedda gruppen av utländska medborgare. Motionen fick

stöd i en reservation (fp).

Frågan om möjligheterna för utländska rättssubjekt att

förvärva intressen i svenska företag är, som nämns i

propositionen om värdepappersfonder, sedan ett par år föremål

för åtskillig uppmärksamhet. I betänkandet (Ds 1989:57) Ändrade

regler om utländska företagsförvärv föreslogs att dessa

möjligheter skulle utökas. Frågan berördes i propositionen

våren 1990 (prop. 1989/90:88) om vissa näringspolitiska frågor.

Där anfördes att den fortsatta beredningen borde få anstå till

dess det föreligger mera konkreta resultat av förhandlingarna

mellan EG och EFTA-länderna om ett EES-avtal. Näringsutskottet

och riksdagen godtog denna ståndpunkt. I reservationer

förordades å ena sidan att den nyss nämnda företagsförvärvslagen

skulle avskaffas (m, fp), å andra sidan att den skulle skärpas

(vpk, mp).

Förhandlingarna om ett EES-avtal fortskrider, och en

omprövning av företagsförvärvslagen torde vara ganska nära

förestående. Utskottet finner det inte motiverat att här gå in

på någon bedömning av vilka regler denna omprövning bör utmynna

i. På nytt vill utskottet uttala att någon särlösning med sikte

på den speciella kategori av utländska medborgare som

motionärerna åsyftar inte bör komma i fråga. Motion 1989/90:N294

(fp) avstyrks alltså.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande regeringens lagförslag

att riksdagen med avslag på motion 1989/90:N53 yrkande 3 och

motion 1989/90:N54 yrkande 6 antar i proposition 1989/90:153

framlagda förslag till

a) lag om värdepappersfonder,

b) lag om ikraftträdande av lagen (1990:000) om

värdepappersfonder,

c) lag om ändring i lagen (1983:890) om allemanssparande,

d) lag om ändring i lagen (1936:81) om skuldebrev,

e) lag om ändring i aktiebolagslagen (1975:1385),

f) lag om ändring i lagen (1982:617) om utländska förvärv av

svenska företag m.m.,

g) lag om ändring i försäkringsrörelselagen (1982:713),

h) lag om ändring i bankaktiebolagslagen (1987:618),

de under a)--c) nämnda lagförslagen med ändrad lydelse enligt

utskottets förslag i bilagorna 1--3,

res. 1 (c)

2. beträffande särskilda riskkapitalfonder

att riksdagen avslår motion 1989/90:N53 yrkandena 2, 4 och 5

och motion 1989/90:N78,

res. 2 (m) - motiv.

res. 3 (c)

3. beträffande rätt för fondandelsägare att utse

styrelseledamöter i fondbolag, m.m.

att riksdagen

a) avslår motion 1989/90:N367 yrkande 2,

b) antar det i proposition 1989/90:153 framlagda förslaget

till lag om ändring i lagen (1989:1079) om livförsäkringar med

aktiefondsanknytning,

res. 4 (m, fp, c, mp)

4. beträffande relationer mellan banker och fondbolag

att riksdagen avslår motion 1989/90:N367 yrkande 1,

5. beträffande rätt för vissa invandrare att förvärva bundna

aktier

att riksdagen avslår motion 1989/90:N294.

res. 5 (fp, mp)

Stockholm den 13 november 1990

På näringsutskottets vägnar

Lennart Pettersson

Närvarande: Lennart Pettersson (s), Hadar Cars (fp), Per

Westerberg (m), Per-Ola Eriksson (c), Birgitta Johansson (s),

Nic Grönvall (m), Inga-Britt Johansson (s), Bo Finnkvist (s),

Gudrun Norberg (fp), Rolf L Nilson (v), Lars Norberg (mp), Leif

Marklund (s), Mats Lindberg (s), Sven-Åke Nygårds (s), Karin

Falkmer (m), Björn Kaaling (s) och Håkan Hansson (c).

Reservationer

1. Regeringens lagförslag (mom.1)

Per-Ola Eriksson (c) och Håkan Hansson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s.7 som

börjar med "Den föreslagna" och slutar med "speciella

placeringsregler" bort ha följande lydelse:

Den föreslagna tioprocentsregeln är, som framhålls i motion

1989/90:N53 (c), numera otidsenlig. EG-anpassningen får inte

drivas så långt att en klart olämplig begränsning vidmakthålls

till nackdel för riskkapitalförsörjningen. Möjligheten att

inrätta slutna fonder med speciella placeringsregler kan inte

ersätta en korrigering av regeringens lagförslag på denna punkt,

eftersom fondsparare normalt torde ha en stark preferens för

öppna värdepappersfonder, där deras tillgodohavanden är likvida.

Utskottet föreslår följaktligen, i enlighet med det berörda

yrkandet i motion 1989/90:N53 (c), att den i 18§ andra stycket

förslaget till lag om värdepappersfonder angivna begränsningen

av en fonds placeringar i icke noterade fondpapper etc. bestäms

till 15%. Genom en sådan ändring blir även motion 1989/90:N54

(fp) i berörd del delvis tillgodosedd.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande

lydelse:

1. beträffande regeringens lagförslag

att riksdagen med anledning av motion 1989/90:N53 yrkande3

och motion 1989/90:N54 yrkande6 antar i proposition

1989/90:153 framlagda förslag till

a) lag om värdepappersfonder,

b) lag om ikraftträdande av lagen (1990:000) om

värdepappersfonder,

c) lag om ändring i lagen (1983:890) om allemanssparande,

d) lag om ändring i lagen (1936:81) om skuldebrev,

e) lag om ändring i aktiebolagslagen (1975:1385),

f) lag om ändring i lagen (1982:617) om utländska förvärv av

svenska företag m.m.,

g) lag om ändring i försäkringsrörelselagen (1982:713),

h) lag om ändring i bankaktiebolagslagen (1987:618),

de under a)--c) nämnda lagförslagen med ändrad lydelse enligt

utskottets förslag i bilagorna 1--3, dock med den avvikelsen

att 18§ lagen om värdepappersfonder skall lyda enligt

alternativt förslag i det följande:

Regeringens förslag Alternativt förslag

18§

Medel som -- -- -- -- -- -- -- i fondbestämmelserna.

I en värdepappersfond I en värdepappersfond

får det ingå andra får det ingå andra

fondpapper och finansiella fondpapper och finansiella

instrument än de som anges instrument än de som anges

i första stycket, dock i första stycket, dock

högst till 10 procent av högst till 15 procent av

fondens värde. fondens värde.

Om registrering -- -- -- -- -- -- för verksamheten.

2. Särskilda riskkapitalfonder (mom.2, motiveringen)

Per Westerberg, Nic Grönvall och Karin Falkmer (alla m) anser

att den del av utskottets yttrande på s. 8 som börjar med

"Förslaget om" och slutar med "stöd åt" bort ha följande

lydelse:

Förslaget om att särskilda skattefavörer skall knytas till

sparande i de nu diskuterade riskkapitalfonderna ställer sig

utskottet också kritiskt till. Småföretagens

riskkapitalförsörjning bör enligt utskottets mening underlättas

genom ändringar i skattelagstiftningen av mera generell natur.

Angeläget är särskilt att framväxten av venture-capital-företag

främjas genom förmånliga skatteregler och att

förmögenhetsskatten på arbetande kapital i företagen avskaffas.

3. Särskilda riskkapitalfonder (mom.2)

Per-Ola Eriksson (c) och Håkan Hansson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s.8 som

börjar med "Utskottet hänvisar" och slutar med "av utskottet"

bort ha följande lydelse:

En mera begränsad ökning av den andel av en värdepappersfond

som får placeras i onoterade värdepapper är inte tillräcklig för

att värdepappersfonderna skall kunna fylla det väsentliga syftet

att tillhandahålla riskkapital till små och medelstora företag.

Såsom förordas i motionerna 1989/90:N53 (c) och 1989/90:N78 (c)

bör bestämmelser införas som medger att även öppna

värdepappersfonder med en mera utpräglad riskprofil får bildas.

Till skillnad från regeringen anser utskottet inte att EGs i

propositionen åberopade direktiv utgör hinder för en sådan

ordning. Vad som bör eftersträvas är att ett avsevärt antal

särskilda rikskapitalfonder -- enligt den förstnämnda motionens

riktlinjer för s.k. B-aktiefonder -- kan komma till stånd. Detta

förutsätter ändringar i vart fall i 18--24 §§ i den lag om

värdepappersfonder som utskottet i huvudsak har ställt sig

bakom. Det är, som motionärerna vidare framhåller, också

angeläget att placeringar i sådana fonder stimuleras genom

skattelättnader eller på motsvarande sätt. Regeringen bör

skyndsamt föranstalta om att regleringen av

värdepappersfondernas struktur ytterligare övervägs på grundval

av de nämnda motionerna och därefter förelägga riksdagen

erforderliga förslag till lagändringar.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande

lydelse:

2. beträffande särskilda riskkapitalfonder

att riksdagen med bifall till motion 1989/90:N53 yrkandena 2,

4 och 5 och motion 1989/90:N78 yrkande 1 och med anledning av

motion 1989/90:N78 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till

känna vad utskottet anfört.

4. Rätt för fondandelsägare att utse styrelseledamöter i

fondbolag (mom. 3)

Hadar Cars (fp), Per Westerberg (m), Per-Ola Eriksson (c), Nic

Grönvall (m), Gudrun Norberg (fp), Lars Norberg (mp), Karin

Falkmer (m) och Håkan Hansson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s.10 som

börjar med "Utskottet instämmer" och slutar med "avstyrks

sålunda" bort ha följande lydelse:

Utskottet delar motionärens uppfattning att det är

betydelsefullt att andelsägarna -- genom andelsägarstämmor eller

på motsvarande sätt -- får ett direkt inflytande på

sammansättningen av fondbolagens styrelser.

Som tidigare antytts beslöt riksdagen för mindre än ett år

sedan att de försäkringstagare som tecknar livförsäkring med

aktiefondsanknytning skulle -- med analog tillämpning av

bestämmelser i aktiefondslagen -- få ett sådant inflytande i de

fondbolag som förvaltar försäkringspremiefonder. Det framstår

därför som föga konsekvent att nu införa en ordning som i

realiteten torde leda till att finansinstituten stärker sitt

grepp över fondbolagen och att andelsägarstämmor blir sällsynta.

Liksom regeringen anser utskottet att det är önskvärt med en

avreglering i fråga om värdepappersfondernas organisation och

verksamhet. Denna bör dock inte drivas så långt att det

demokratiska inslag som systemet med andelsägarstämmor

representerar går förlorat. Utskottet förordar därför, i

anslutning till det berörda yrkandet i motion 1989/90:N367 (m),

att regeringens förslag till lag om värdepappersfonder

kompletteras med en paragraf av samma innebörd som 7§

aktiefondslagen. Den reservbestämmelse enligt vilken

andelsägarrepresentanter i vissa fall kan utses av länsstyrelsen

bör dock gälla endast övergångsvis. Det är risk för att personer

som utses av länsstyrelsen kommer att uppfattas som statliga

kontrollanter. Regeringen bör med det snaraste återkomma till

riksdagen med förslag till en lämpligare utformning av

paragrafen.

I konsekvens med vad nu har sagts bör 12§ lagen (1989:1079)

om livförsäkringar med aktiefondsanknytning inte upphöra att

gälla utan ändras så att den inledande hänvisningen kommer att

avse ifrågavarande bestämmelse i lagen om värdepappersfonder.

dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande

lydelse:

3. beträffande rätt för fondandelsägare att utse

styrelseledamöter i fondbolag, m.m.

att riksdagen med anledning av motion 1989/90:N367 yrkande 2

a) beslutar att i lagen om värdepappersfonder skall ingå

ytterligare en paragraf, 6 a §, av följande lydelse:

6 a §Fondbolags styrelse skall bestå av minst fem

ledamöter.

Av styrelseledamöterna utser fondandelsägarna eller

intressesammanslutning för dem en ledamot för varje påbörjat

tretal ledamöter. Kan ledamot ej utses på detta sätt, utses

ledamoten av länsstyrelsen i det län där fondbolagets styrelse

har sitt säte. För ledamot som avses i detta stycke skall

suppleant utses.

b) antar det i proposition 1989/90:153 framlagda förslaget

till lag om ändring i lagen (1989:1079) om livförsäkringar med

aktiefondsanknytning med ändrad lydelse av ingressen och med

ändring även i 12 § enligt vad som anges i det följande.

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1989:1079) om

livförsäkringar med aktiefondsanknytning att 1, 3 och 12 §§ samt

lagens rubrik skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

12§

Vad som sägs i 7§ Vad som sägs i 6a§ lagen

aktiefondslagen (1974:931) om (1990:000) om

rätt för värdepappersfonder om

fondandelsägare eller rätt för

intressesammanslutning att fondandelsägare eller

utse ledamöter i intressesammanslutning att

fondbolagets styrelse skall i utse ledamöter i

fråga om fondbolagets styrelse skall i

försäkringspremiefonder fråga om

gälla försäkringspremiefonder

försäkringstagarna gälla

såvitt avser de andelar som försäkringstagarna

har förvärvats enligt 4 såvitt avser de andelar som

eller 5§. har förvärvats enligt 4

eller 5§.

5. Rätt för vissa invandrare att förvärva bundna aktier

(mom.5)

Hadar Cars (fp), Gudrun Norberg (fp) och Lars Norberg (mp)

anser

dels att den del av utskottets yttrande som börjar på

s.11 med "Förhandlingarna om" och slutar på s.12 med

"avstyrks alltså" bort ha följande lydelse:

Det är uppenbarligen helt opåkallat att det skydd mot

utländskt inflytande i svenska företag som gällande bestämmelser

syftar till skall hindra invandrare som sedan länge är bosatta i

Sverige att delta i aktiesparande på samma villkor som gäller

för deras arbetskamrater med svenskt medborgarskap. Utskottet

ansluter sig till det krav på en framställning till regeringen

som framförs i motion 1989/90:N294 (fp). Regeringen bör lägga

fram förslag till ändrade bestämmelser som innebär att en

utländsk medborgare med kommunal rösträtt i Sverige får samma

rättsliga möjligheter som en svensk medborgare att delta i

aktiesparande, bl.a. genom köp av aktier i det företag där han

är anställd.

dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande

lydelse:

5. beträffande rätt för vissa invandrare att förvärva bundna

aktier

att riksdagen med bifall till motion 1989/90:N294 som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

Förslag till

Lag om värdepappersfonder

Bilaga 1

Härigenom föreskrivs följande.

Definitioner

Regeringens förslag Utskottets förslag

1 §

I denna lag förstås med I denna lag förstås med

1. värdepappersfond: en 1. värdepappersfond: en

fond bestående av fond bestående av

fondpapper och andra fondpapper och andra

finansiella instrument, som finansiella instrument, vilken

bildats genom kapitaltillskott bildats genom kapitaltillskott

från allmänheten, och från allmänheten och

som ägs av dem som skjutit ägs av dem som skjutit till

till kapital, kapital,

2. fondverksamhet: den förvaltning av en värdepappersfond och

den

försäljning och inlösen av andelar i fonden, som utövas av ett

fondbolag,

3. fondbolag: ett svenskt aktiebolag som fått tillstånd att

utöva fondverksamhet,

4. förvaringsinstitut: en bank eller ett annat

kreditinstitut som förvarar

en värdepappersfonds tillgångar och som sköter in- och

utbetalningar avseende fonden.

Fondbolaget och förvaringsinstitutet skall handla oberoende

av varandra

och uteslutande i andelsägarnas gemensamma intresse.

Lagen (1904:48 s. 1) om samäganderätt skall inte tillämpas

på delägarskap i en värdepappersfond.

Lagens tillämpningsområde

2 §Lagen omfattar endast värdepappersfonder vars

andelar kan lösas in på begäran av andelsägare.

Lagen omfattar inte aktiebolag och ekonomiska föreningar som

förvärvar och förvaltar fondpapper och andra finansiella

instrument.

3§Annan näringsverksamhet, som inte är

fondverksamhet enligt denna lag eller verksamhet enligt 2 §

andra stycket, och där allmänheten erbjuds att för gemensam

räkning delta i förvärv och förvaltning av fondpapper och andra

finansiella instrument, får bara utövas efter särskilt tillstånd

av regeringen eller, efter regeringens bemyndigande,

bankinspektionen. Sådant tillstånd får endast lämnas till den

som står under tillsyn av bankinspektionen. För sådan verksamhet

gäller bestämmelserna i denna lag i den mån inte undantag

medgetts i det särskilda fallet. Av tillståndet skall framgå

vilka villkor i övrigt som skall gälla för verksamheten.

4§Utländska fondföretag får efter tillstånd av

regeringen eller, efter regeringens bemyndigande,

bankinspektionen bedriva fondverksamhet här i landet om

verksamheten väsentligen uppfyller de krav som uppställs i denna

lag.

Sekretess

5§Enskildas förhållanden till värdepappersfond,

fondbolag och förvaringsinstitut får inte obehörigen röjas.

I det allmännas verksamhet tillämpas i stället

bestämmelserna i sekretesslagen (1980:l00).

Fondbolag

6§För fondbolag gäller vad som är föreskrivet om

aktiebolag i allmänhet om inte annat följer av denna lag.

Ett fondbolag skall ha ett aktiekapital som med hänsyn till

verksamhetens omfattning är tillräckligt stort. Regeringen

eller, efter regeringens bemyndigande, bankinspektionen skall

meddela närmare föreskrifter om aktiekapitalets storlek.

7§Den som har insyn i ett fondbolags dagliga handel

och samtidigt är

1. styrelseledamot eller suppleant,

2. revisor eller revisorssuppleant, eller

3. innehavare av en ledande befattning

får inte för egen räkning förvärva fondpapper eller andra

finansiella instrument från en fond eller sälja sådana till

fonden eller i övrigt handla med fonden.

Förbudet gäller också för den som i övrigt genom ett

förvaltningsuppdrag eller dylikt har insyn i fondbolagets

dagliga handel.

Förbudet omfattar inte köp och försäljning av andelar i

fonden för egen räkning.

Styrelsen skall skriftligen underrätta den som har en sådan

ledande befattning i fondbolaget som nämns i första stycket 3

eller den som har insyn i fondbolagets dagliga handel enligt

andra stycket om förbudet.

Värdepappersfonder

8§En värdepappersfond kan inte förvärva rättigheter

eller ikläda sig skyldigheter. Fonden kan inte heller föra talan

inför domstol eller någon annan myndighet.

Egendom som ingår i en värdepappersfond får inte utmätas.

Fondandelsägarna svarar inte för förpliktelser som avser

fonden.

Regeringens förslag Utskottets förslag

9 §

För varje värdepappersfond skall det finnas fondbestämmelser

som upprättas av fondbolaget.

Fondbestämmelserna skall Fondbestämmelserna skall

ange 1. namnet på fonden, ange 1. namnet på fonden,

fondbolaget och fondbolaget och

förvaringsinstitutet, 2. förvaringsinstitutet, 2.

grunderna för fondens grunderna för fondens

placeringsinriktning och hur placeringsinriktning och

fondmedlen skall placeras, för placeringen av

varvid särskilt skall fondmedlen, varvid särskilt

anmärkas om fonden skall skall anmärkas om fonden

inneha sådana fondpapper skall inneha sådana

och andra finansiella fondpapper och andra

instrument som nämns i 20 finansiella instrument som

och 25§§, nämns i 20 och 25§§,

Regeringens förslag Utskottets förslag

3. om utdelning skall ske, och 3. om utdelning skall ske och,

i så fall, grunderna och i så fall, grunderna och

sättet för utdelning, sättet för utdelning,

4. grunderna för beräkning av fondens och fondandelarnas

värde,

5. grunderna för beräkning av försäljnings- och inlösenpris

för fondandelarna,

6. var och hur försäljning och inlösen av fondandelar skall

ske,

7. grunderna för beräkning av fondbolagets och

förvaringsinstitutets ersättning från fonden,

8. fondbolagets avgifter för försäljning, förvaltning och

inlösen av andelar,

9. hur pantsättning av fondandelar skall gå till,

10. fondens räkenskapsår,

11. när och var försäljnings- och inlösenpriset för

fondandelarna samt

fondens halvårsredogörelse och årsberättelse skall

offentliggöras, och

12. var ändringar av fondbestämmelserna skall tillkännages.

10 §

Fondbestämmelserna skall godkännas av bankinspektionen.

Om fondbolaget vill ändra bestämmelserna, skall ändringarna

tillställas bankinspektionen för godkännande. Inspektionen skall

godkänna ändringarna om de får anses skäliga för

fondandelsägarna.

Inspektionen får, om en ändring bedöms vara av väsentlig

betydelse för

fondandelsägarna, som ett villkor för sitt godkännande av

ändringen besluta att andelsägarna skall underrättas om denna.

Inspektionen skall

därvid ange hur underrättelsen skall ske.

I de fall som avses i tredje I de fall som avses i tredje

stycket får stycket får

bankinspektionen bestämma bankinspektionen bestämma

att fondbestämmelserna i att fondbestämmelserna i

dess nya lydelse inte får deras nya lydelse inte får

tillämpas förrän tillämpas förrän

efter viss tid -- högst tre efter viss tid -- högst tre

månader -- efter månader -- efter

inspektionens beslut om inspektionens beslut om

godkännande. godkännande.

Fondbolagets verksamhet

11 §Fondverksamhet får inte utövas utan tillstånd av

bankinspektionen.

Tillstånd får ges om

1. aktiebolaget registrerats,

2. fondbestämmelserna godkänts för den eller de

värdepappersfonder som bolaget avser att förvalta, och

3. bolaget inte är olämpligt att utöva verksamheten.

Om förvaringsinstitutet är en utländsk bankfilial får

bankinspektionen som ett villkor för tillståndet föreskriva att

de tillgångar som ingår i en värdepappersfond skall förvaras här

i landet om de inte skall förvaras hos ett utländskt

förvaringsinstitut enligt 15§ tredje stycket.

12§Fondbolaget företräder andelsägarna i alla frågor

som rör värdepappersfonden. Fondbolaget handlar vid

förvaltningen i eget namn och skall därvid ange fondens

beteckning.

13§Fondbolaget får inte i fondverksamheten

l. ha hand om egendom som ingår i fonden,

2. ta upp eller bevilja lån, eller

3. gå i borgen.

Fondbolaget får trots bestämmelserna i första stycket ta

kortfristiga lån till ett belopp motsvarande högst 10 procent av

fondens värde.

Förvaringsinstitut

14§För varje värdepappersfond skall det finnas ett

förvaringsinstitut. Förvaringsinstitutet skall vara en bank

eller ett annat kreditinstitut.

15§Förvaringsinstitutet skall verkställa de beslut

av fondbolaget som rör värdepappersfonden om de inte strider mot

bestämmelserna i denna lag eller fondbestämmelserna.

Förvaringsinstitutet skall vidare

1. ta emot och förvara den egendom som ingår i fonden,

2. se till att försäljning och inlösen av fondandelar sker i

enlighet med bestämmelserna i denna lag och fondbestämmelserna,

3. se till att fondandelarnas värde beräknas enligt

bestämmelserna i denna lag och fondbestämmelserna,

4. se till att fondens tillgångar utan dröjsmål kommer

institutet till handa,

5. se till att fondens medel används enligt bestämmelserna i

denna lag och fondbestämmelserna.

Om utländska värdepapper ingår i fonden, får

förvaringsinstitutet låta ett lämpligt utländskt

förvaringsinstitut förvara dem.

16§Förvaringsinstitut får inte såvitt avser

värdepappersfonden

1. ta upp eller bevilja lån, eller

2. gå i borgen.

Placeringsbestämmelser

17§Varje värdepappersfond skall ha en lämplig

fördelning av sina placeringar med hänsyn till den riskspridning

som är förenad med fondens placeringsinriktning enligt

fondbestämmelserna.

18§Medel som ingår i en värdepappersfond får, med de

begränsningar som följer av 19--24§§, placeras i fondpapper

och andra finansiella instrument som är eller inom ett år från

emissionen avses bli

1. inregistrerade vid en fondbörs, eller

2. föremål för regelbunden handel vid någon annan reglerad

marknad som är öppen för allmänheten, under förutsättning att

fondbörsen eller marknaden är godkänd av regeringen eller, efter

regeringens bemyndigande, bankinspektionen, eller finns angiven

i fondbestämmelserna.

I en värdepappersfond får det ingå andra fondpapper och

finansiella instrument än de som anges i första stycket, dock

högst till 10 procent av fondens värde.

Om registrering eller regelbunden handel enligt första

stycket inte skett inom ett år från emissionen och de förvärvade

instrumenten inte ryms inom tioprocentsgränsen enligt andra

stycket, skall de avyttras så snart det lämpligen kan ske.

Skälig hänsyn skall därvid tas till fondandelsägarnas intressen.

En värdepappersfond får ha de likvida medel som behövs för

verksamheten.

Regeringens förslag Utskottets förslag

19 §

I en värdepappersfond I en värdepappersfond

får, med de får, med de

begränsningar som följer begränsningar som följer

av 23§, ingå fondpapper av 23§, ingå fondpapper

och andra finansiella och andra finansiella

instrument med samme emittent instrument med samme emittent

till högst 1. 5 procent av till högst 1. 5 procent av

fondens värde, eller 2. 10 fondens värde, eller 2. 10

procent av fondens värde, procent av fondens värde,

om det sammanlagda innehavet om det sammanlagda innehavet

av sådana tillgångar av sådana tillgångar

uppgår till högst 40 uppgår till högst 40

procent av fondens värde, procent av fondens värde,

eller 3. 25 procent av fondens eller 3. 25 procent av fondens

värde, om de består av värde, om de består av

obligationer eller andra obligationer eller andra

skuldförbindelser skuldförbindelser

utfärdade av ett utfärdade av ett

kreditinstitut, under kreditinstitut, under

förutsättning att det förutsättning att det

sammanlagda värdet av dessa sammanlagda värdet av dessa

tillgångar uppgår till tillgångar uppgår till

högst 80 procent av fondens högst 80 procent av fondens

värde, eller 4. 35 procent värde, eller 4. 35 procent

av fondens värde, om de av fondens värde, om de

är utfärdade eller är utfärdade eller

garanterade av en stat, en garanterade av en stat, en

kommun, en statlig eller kommuneller en statlig eller

kommunal myndighet, eller kommunal myndighet eller av

något allmänt något allmänt

internationellt organ som har internationellt organ som har

godkänts av regeringen godkänts av regeringen

eller, efter regeringens eller, efter regeringens

bemyndigande, bemyndigande,

bankinspektionen. bankinspektionen.

Om en värdepappersfond efter förvärvet kommer att överskrida

någon av gränserna i denna paragraf skall fondpapper och andra

finansiella instrument avyttras i motsvarande mån så snart det

lämpligen kan ske, varvid skälig hänsyn skall tas till

andelsägarnas intressen.

Regeringens förslag Utskottets förslag

20 §

Begränsningarna i 19§ Begränsningarna i 19 §

gäller inte för gäller inte för

värdepappersfonder som har värdepappersfonder som har

fått särskilt fått särskilt

tillstånd att inneha tillstånd att inneha

obligationer och andra obligationer och andra

skuldförbindelser skuldförbindelser

utfärdade eller garanterade utfärdade eller garanterade

av en stat, en kommun, en av en stat, en kommun eller en

statlig eller kommunal statlig eller kommunal

myndighet, eller något myndighet eller av något

allmänt internationellt allmänt internationellt

organ som har godkänts av organ som har godkänts av

regeringen eller, efter regeringen eller, efter

regeringens bemyndigande, regeringens bemyndigande,

bankinspektionen under bankinspektionen under

förutsättning att de förutsättning att de

härrör från minst sex härrör från minst sex

olika emissioner och att inte olika emissioner och att inte

något av förvärven något av förvärven

överstiger 30 procent av överstiger 30 procent av

fondens värde. fondens värde.

Särskilt tillstånd enligt första stycket lämnas av

bankinspektionen i

samband med att inspektionen godkänner fondbestämmelserna.

21 §Bankinspektionen får för en enskild

värdepappersfond besluta att avvikelse får ske från de villkor

som anges i 19 och 20§§ under sex månader från det

verksamheten påbörjades, under förutsättning att bestämmelserna

om lämplig fördelning av placeringarna i 17§ följs.

22§I en värdepappersfond får upp till 5 procent av

fondens värde ingå andelar i andra fonder. Om fonderna har samma

förvaltare eller direkt eller indirekt har samma ledning eller

ägare som den egna fonden, får förvaltaren inte ta ut någon

avgift för förvärv, förvaltning eller inlösen av andelarna.

Regeringens förslag Utskottets förslag

23 §

Tillgångarna enligt 19 § Tillgångarna enligt 19 §

får inte överstiga 1. får inte överstiga 1.

för aktier, 5 procent av för aktier, 5 procent av

röstvärdet för röstvärdet för

samtliga av emittenten samtliga av emittenten

utfärdade aktier, eller 2. utfärdade aktier, 2. för

för obligationer och andra obligationer och andra

skuldförbindelser, 10 skuldförbindelser, 10

procent av emittentens procent av emittentens

utestående lån om de utestående lån om de

inte är utfärdade eller inte är utfärdade eller

garanterade av en stat, en garanterade av en stat, en

kommun, en statlig eller kommun eller en statlig eller

kommunal myndighet, eller kommunal myndighet eller av

något allmänt något allmänt

internationellt organ som har internationellt organ som har

godkänts av regeringen godkänts av regeringen

eller, efter regeringens eller, efter regeringens

bemyndigande, bemyndigande,

bankinspektionen. bankinspektionen.

Om ett fondbolag förvaltar fler värdepappersfonder gäller

bestämmelserna i första stycket om röstvärdesbegränsning det

sammanlagda aktieinnehavet i fonderna.

24§Aktier, konvertibla skuldebrev eller skuldebrev

förenade med optionsrätt till nyteckning får förvärvas till en

värdepappersfond utan hinder av bestämmelserna i 19§ första

stycket, om förvärvet grundas på fondens tidigare innehav. Om

sådant förvärv sker, skall bestämmelserna i 19§ andra stycket

tillämpas.

Regeringens förslag Utskottets förslag

25 §

Ett fondbolag får för en Ett fondbolag får för en

värdepappersfond handla med värdepappersfond handla med

optioner och terminskontrakt optioner och terminskontrakt

eller andra likartade eller andra likartade

finansiella instrument i syfte finansiella instrument i syfte

att efiektivisera att efiektivisera

förvaltningen av fondens förvaltningen av fondens

tillgångar eller för att tillgångar eller att skydda

skydda fondens tillgångar fondens tillgångar mot

mot valutakursförluster valutakursförluster eller

eller andra risker. andra risker.

Information om värdepappersfonder

26§För varje värdepappersfond skall finnas en

aktuell informationsbroschyr om fonden och dess verksamhet.

Broschyren skall innefatta fondbestämmelserna samt de

ytterligare uppgifter som behövs för att man skall kunna bedöma

fondens verksamhet.

27§Fondbolaget skall för varje fond som bolaget

förvaltar lämna

1. en årsberättelse inom fyra månader från räkenskapsårets

utgång,

2. en halvårsredogörelse för räkenskapsårets första sex

månader inom två månader från halvårets utgång.

Årsberättelser och halvårsredogörelser skall innehålla den

information som behövs för att man skall kunna bedöma varje

värdepappersfonds utveckling och ställning. De skall tillställas

samtliga andelsägare och finnas att tillgå hos fondbolaget och

förvaringsinstitutet.

28§Informationsbroschyren, den senaste

årsberättelsen och i förekommande fall den halvårsredogörelse

som publicerats därefter skall, innan försäljning av andelar

sker, erbjudas och på begäran lämnas eller skickas till den som

avser att köpa andelar i en värdepappersfond.

Om fonden i övrigt genom reklam eller dylikt erbjuder

allmänheten att köpa andelar i fonden, skall det av erbjudandet

framgå att det finns en informationsbroschyr och var den finns

att få tag i.

29§Informationsbroschyrer, årsberättelser och

halvårsredogörelser skall ges in till bankinspektionen så snart

de färdigställts.

Fondandelar och inlösen av fondandelar

30§Andelarna i en värdepappersfond skall vara lika

stora och medföra lika rätt till den egendom som ingår i fonden.

Värdet av en fondandel är fondens värde delat med antalet

fondandelar. Fondens värde beräknas enligt de grunder som

bestämts i fondbestämmelserna. Den egendom som ingår i fonden

skall värderas med ledning av gällande marknadsvärde.

Fondbolaget skall fortlöpande och minst en gång i veckan

beräkna och på lämpligt sätt offentliggöra fondandelsvärdet.

31 §Fondbolaget skall föra eller låta föra ett

register över samtliga innehavare av andelar i fonden. Om

registret förs med hjälp av automatisk databehandling gäller

bestämmelserna i datalagen (1973:289) för ett sådant register.

Fondbolaget skall till varje enskild fondandelsägare

skriftligen bekräfta att hans fondandelsinnehav registrerats. Av

bekräftelsen skall framgå värdepappersfondens beteckning,

fondbolaget och förvaringsinstitutet samt var

informationsbroschyren, årsberättelser och halvårsredogörelser

för fonden finns att få tag i.

Regeringens förslag Utskottets förslag

32 §

En fondandel skall, på En fondandel skall, på

begäran av en begäran av dess ägare,

andelsägare, omedelbart omedelbart inlösas om det

inlösas om det finns medel finns medel tillgängliga i

tillgängliga i värdepappersfonden. Om

värdepappersfonden. Om medel för inlösen

medel för inlösen behöver anskaffas genom

behöver anskaffas genom försäljning av fondens

försäljning av fondens egendom, skall

egendom, skall försäljning ske och

försäljning ske och inlösen verkställas

inlösen verkställas så snart som möjligt.

så snart som möjligt. Skulle en sådan

Skulle en sådan försäljning

försäljning väsentligt kunna missgynna

väsentligt kunna missgynna övriga andelsägares

övriga andelsägares intresse, får bolaget efter

intresse, får bolaget efter anmälan till

anmälan till bankinspektionen avvakta med

bankinspektionen avvakta med försäljningen.

försäljningen.

Under den tid som ett förvaringsinstitut förvaltar en

värdepappersfond enligt 33§ får fondandelar inte säljas eller

inlösas.

Upphörande och överlåtelse av fondverksamhet

33§

Förvaltningen av ett fondbolags värdepappersfonder skall

omedelbart tas över av respektive fonds förvaringsinstitut om

1. bankinspektionen återkallat fondbolagets tillstånd enligt

43§,

2. bolaget enligt lag har trätt i likvidation, eller

3. bolaget försatts i konkurs.

Om ett fondbolag vill Om ett fondbolag vill

upphöra med upphöra med

förvaltningen av en förvaltningen av en

värdepappersfond, skall värdepappersfond, skall

fondförvaltningen också fondförvaltningen

övertas av övertas av

förvaringsinstitutet vid förvaringsinstitutet vid

den tidpunkt då den tidpunkt då

verksamheten upphör. verksamheten upphör.

Efter medgivande av bankinspektionen får ett fondbolag

överlåta förvaltningen av en värdepappersfond till ett annat

fondbolag.

Ett övertagande enligt Ett övertagande enligt

andra och tredje stycket andra eller tredje stycket

får ske tidigast efter tre får ske tidigast efter tre

månader från det att de månader från det att de

ändrade förhållandena ändrade förhållandena

kungjorts enligt 35§, om kungjorts enligt 35§, om

inte bankinspektionen medger inte bankinspektionen medger

att övertagandet får ske att övertagandet får ske

tidigare. tidigare.

34§Ett

förvaringsinstitut som

övertagit

fondförvaltningen från

ett fondbolag skall snarast

överlåta

förvaltningen till ett

annat fondbolag om

bankinspektionen medger det. I

annat fall skall

värdepappersfonden

upplösas genom att fondens

tillgångar säljs och

nettobehållningen i fonden

skiftas ut till

fondandelsägarna.

Regeringens förslag Utskottets förslag

35§

Följande förändringar skall kungöras i Post- och Inrikes

Tidningar samt hållas tillgängliga hos fondbolaget och

förvaringsinstitutet, nämligen

1. att förvaltningen av en fond skall överlåtas till ett

annat fondbolag,

2. att förvaltningen av en fond skall övertas av

förvaringsinstitutet,

3. att förvaringsinstitutet har beslutat att överlåta

förvaltningen av en

fond till ett fondbolag eller att upplösa fonden.

Kungörandet skall, i fall Kungörandet skall i fall

som avses i första stycket som avses i första stycket

1, ske genom det 1 ske genom det

överlåtande fondbolagets överlåtande fondbolagets

försorg och i övriga försorg och i övriga

fall genom fall genom

förvaringsinstitutets förvaringsinstitutets

försorg. försorg.

Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande,

bankinspektionen får medge undantag från kravet på kungörande,

om det finns särskilda skäl till det.

36§Om en fondandelsägare inte inom fem år efter det

att medel som utskiftats enligt 34§ har kunnat kvitteras ut

har anmält sitt innehav, har han förlorat sin rätt att lyfta

medlen. Sådana medel samt andra restbelopp som inte har kunnat

skiftas ut på andelsägarna skall tillfalla allmänna arvsfonden.

37§Om förvaltningen av en värdepappersfond har

övertagits av en ny förvaltare, skall denne fullgöra de

förpliktelser avseende fonden som tidigare förvaltare ådragit

sig i överensstämmelse med denna lag. Beträffande förvaltningen

i övrigt träder den nye förvaltaren i den förutvarandes ställe.

Motsvarande skall gälla vid överlåtelse av fondverksamhet.

Ett förvaringsinstitut får inte utöva rösträtt för aktier

som ingår i en värdepappersfond som institutet förvaltar.

38§För sin förvaltning i anledning av upphörande

eller överlåtelse av fondverksamhet har ett förvaringsinstitut

rätt till skälig ersättning ur den värdepappersfond som den

förvaltar. Ersättningens storlek skall godkännas av

bankinspektionen.

Tillsyn

39§Fondbolagen och förvaringsinstituten står under

bankinspektionens tillsyn. Dessa skall lämna inspektionen de

upplysningar om sin verksamhet och därmed sammanhängande

omständigheter som inspektionen begär.

Fondbolagen skall med årliga avgifter bekosta

bankinspektionens verksamhet enligt de närmare föreskrifter som

regeringen meddelar.

40§Bankinspektionen skall vid sin tillsyn av

fondbolagen och förvaringsinstituten se till att en sund

utveckling av verksamheten främjas.

Bankinspektionens tillsyn utövas med ledning av de

handlingar som fondbolaget och förvaringsinstitutet skall ge in

till inspektionen samt de upplysningar som inhämtas vid

undersökningar eller på något annat sätt.

41§Bankinspektionen får kalla till sammanträde med

ett fondbolags styrelse. Företrädare för inspektionen får

närvara vid sådant sammanträde och delta i överläggningarna.

42§Bankinspektionen skall för varje fondbolag

förordna en revisor att med övriga revisorer delta i revisionen

av bolaget. Inspektionen får när som helst återkalla ett sådant

förordnande och utse en ny revisor.

Revisorn har rätt att få skäligt arvode för sitt arbete av

bolaget. Arvodets storlek bestäms av inspektionen.

43§Bankinspektionen skall återkalla tillstånd att

utöva fondverksamhet om

1. fondbolaget har förlorat en tredjedel av sitt

aktiekapital och bristen inte täcks inom tre månader efter det

den blev känd, eller

2. fondbolaget genom att överträda denna lag eller på annat

sätt visat sig olämpligt att utöva verksamheten.

Inspektionen får bestämma att ett beslut om återkallelse

skall gälla omedelbart.

Om det är tillräckligt får inspektionen, i de fall som avses

i första stycket 2, i stället för att återkalla tillståndet

meddela varning.

44§Om någon utövar sådan verksamhet som omfattas av

denna lag utan att ha tillstånd till det, skall bankinspektionen

förelägga honom att upphöra med verksamheten.

Är det osäkert om lagen är tillämplig på en viss verksamhet,

får inspektionen förelägga den som bedriver verksamheten att

lämna de upplysningar som behövs för att bedöma om lagen är

tillämplig.

Ett föreläggande enligt denna paragraf får riktas såväl mot

ett utländskt

företag som mot den som här i landet är verksam för ett sådant

företags räkning.

Vite

45§Ett föreläggande enligt 44§ får förenas med

vite.

Ett beslut om återkallelse enligt 43§ får förenas med

förbud vid vite att fortsätta verksamheten.

Överklagande

46§Bankinspektionens beslut enligt 41§ och 44§

andra stycket får inte överklagas.

Andra beslut i särskilda fall som bankinspektionen meddelar

enligt denna lag får överklagas hos kammarrätten.

Skadestånd

47§Om en fondandelsägare tillfogats skada genom att

fondbolaget överträtt denna lag eller fondbestämmelserna, skall

bolaget ersätta skadan. Motsvarande gäller om

förvaringsinstitutet har orsakat skadan.

Förslag till

Lag om ikraftträdande av lagen (1990:000) om

värdepappersfonder

Bilaga 2

Härigenom föreskrivs följande.

1 §Lagen (1990:000) om värdepappersfonder och denna

lag träder i kraft den 1 januari 1991.

2§Genom lagen (1990:000) om värdepappersfonder

upphävs aktiefondslagen (1974:931) och lagen (1978:428) om

aktiesparfonder.

Regeringens förslag Utskottets förslag

3§

Fondbolag enligt Fondbolag enligt

aktiefondslagen (1974:931) och aktiefondslagen (1974:931) och

lagen (1978:428) om lagen (1978:428) om

aktiesparfonder som vid aktiesparfonder som vid

ikraftträdandet av lagen ikraftträdandet av lagen

(1990:000) om (1990:000) om

värdepappersfonder värdepappersfonder

förvaltar aktiefonder resp. förvaltar aktiefond resp.

aktiesparfonder, får inom aktiesparfond, får inom fem

tre månader från månader från

ikraftträdandet ansöka ikraftträdandet ansöka

om tillstånd att utöva om tillstånd att utöva

fondverksamhet enligt lagen om fondverksamhet enligt lagen om

värdepappersfonder. värdepappersfonder.

Fondbolag som har ansökt om tillstånd inom den angivna tiden,

får fortsätta verksamheten enligt bestämmelserna i de gamla

lagarna intill dess att ansökan om tillstånd har prövats

slutligt.

4§För aktiefonder och aktiesparfonder som skall

upphöra med verksamheten skall bestämmelserna i de gamla lagarna

tillämpas.

5§De fondbolag som har utfärdat fondandelsbevis

enligt aktiefondslagen (1974:931) skall senast den 31 december

1992 ha registrerat samtliga innehavare av andelsbevis i

värdepappersfonden. Intill dess skall bestämmelserna i 33§

aktiefondslagen tillämpas på utelöpande andelsbevis.

Den som företer andelsbevis för registrering efter den i

första stycket angivna tiden skall för att bli registrerad som

andelsägare göra troligt att han varken kände till eller borde

ha känt till att registrering skulle ha skett dessförinnan.

En tvist mellan fondbolag och innehavare av andelsbevis om

registrering enligt andra stycket skall handläggas enligt lagen

(1929:145) om skiljemän. Fondbolaget skall bekosta

skiljemannaförfarandet, om inte innehavarens talan är uppenbart

ogrundad.

6§Sådan verksamhet som regeringen har gett tillstånd

till enligt 3§ aktiefondslagen (1974:931) får fortsätta intill

den l januari 1993.

7§Om det i en lag eller i

en annan författning som

har beslutats av regeringen

hänvisas till en

föreskrift som har ersatts

genom en föreskrift i lagen

(1990:000) om

värdepappersfonder eller

denna lag tillämpas i

stället den nya

föreskriften.

Av utskottet föreslagen ändring i regeringens förslag till lag

om ändring i lagen (1983:890) om allemanssparande

Bilaga 3

Regeringens förlag Utskottets förslag

18§1

Fondbestämmelserna för Fondbestämmelserna för

en allemansfond skall ange att en allemansfond skall ange att

1. fonden är en 1. fonden är en

allemansfond för vilken allemansfond för vilken

denna lag gäller, denna lag gäller,

2. utdelning till 2. inlösen av fondandel

fondandelsägarna inte skall skall ske i de fall och på

ske, de villkor som anges i denna

lag och i lagen (1990:000) om

3. inlösen av fondandel värdepappersfonder.

skall ske i de fall och på

de villkor som anges i denna

lag och i lagen (1990:000) om

värdepappersfonder.

Fondbestämmelserna skall -- -- -- om fondandelsdelägarstämma.

Fondbestämmelserna får -- -- -- ekonomiska intresse.

1 Senaste lydelse 1990:814. (Utskottets förslag innebär

att ändringen enligt denna författning beaktas.)

Innehåll

Ärendet1

Sammanfattning2

Propositionen3

Förslag3

Huvudsakligt innehåll3

Motionerna

Utskottet4

Inledande översikt och allmänt ställningstagande4

Placeringsbestämmelser6

Rätt för fondandelsägare att utse styrelseledamöter i

fondbolag8

Relationer mellan banker och fondbolag10

Rätt för vissa invandrare att förvärva bundna aktier11

Hemställan12

Reservationer

1. Regeringens lagförslag (c)13

2. Särskilda riskkapitalfonder (m)14

3. Särskilda riskkapitalfonder (c)14

4. Rätt för fondandelsägare att utse styrelseledamöter i

fondbolag (m, fp, c, mp)15

5. Rätt för vissa invandrare att förvärva bundna aktier (fp,

mp)16

Bilaga

Förslag till lag om värdepappersfonder18