Bet. 1990/91:NU48

Näringsutskottets betänkande

1990/91 :NU48

Verksamheten i Studsvikskoncernen, m.m.

1990/91

NU48

Ärendet

I detta betänkande behandlas

dels proposition 1990/91:184 (industridepartementet) om verksam-

heten i Studsvikskoncernen, m.m.,

dels tre motioner som har väckts med anledning av propositionen.

Företrädare för de fackliga organisationerna vid Studsvik AB har inför

utskottet lämnat synpunkter i ärendet.

Sammanfattning

I propositionen föreslås en omstrukturering av Studsvik AB, som

innebär att koncernen delas upp i tre delar med ägarförhållanden och

andra förutsättningar som är lämpliga för resp. del. Utskottet tillstyr-

ker regeringens förslag och avstyrker därmed två motioner (c; mp)

som går ut på att förslaget skall avslås. I en reservation (c, v, mp)

anförs — med hänvisning till riksdagens beslut om avveckling av

kärnkraften — att den del av Studsvikskoncernens kärntekniska verk-

samhet som inte har betydelse för denna avveckling och dör slutförvar

av kärnavfall bör läggas ned.

Vidare avstyrker utskottet en motion (m) om att den kommersiellt

utvecklingsbara delen i Studsvik skall säljas på ett sätt som möjliggör

konkurrens mellan olika köpare. Enligt utskottets uppfattning ingår

det i uppdraget för Vattenfall — som numera förvaltar statens aktier i

bolaget — att göra en affärsmässig bedömning vid försäljningen. Motio-

nen följs upp i två reservationer (m; c, v, mp).

1 Riksdagen 1990/91. 17 saml. Nr 48

„ . . 1990/91:NU48

Propositionen

Förslag

I proposition 1990/91:184 föreslår regeringen — efter föredragning av

industriminister Rune Molin — att riksdagen godkänner den inrikt-

ning av omstruktureringen av verksamheten i Studvikskoncernen som

har redovisats.

Huvudsakligt innehåll

Ett övergripande mål för den omstrukturering av Studsvikskoncernen

som föreslås är att hittillsvarande verksamhet inom koncernen skall

delas upp på tre delar, som var och en skall ges de ägarförhållanden

och andra förutsättningar som är mest lämpliga för resp. del.

Förhandlingar har inletts om en överlåtelse av de kärntekniska

anläggningarna inkl, forskningsreaktorn R2 till kärnkraftsproducenter-

na.

En försäljning till industriella intressenter av koncernens kommer-

siellt utvecklingsbara delar bör eftersträvas.

Regeringen anmäler sin avsikt att överföra ägarfunktionen för Studs-

vik AB till statens vattenfallsverk (Vattenfall). Härigenom får verket

förutsättningar att fortsätta och avsluta de förhandlingar som har

inletts om försäljning av verksamheter inom koncernen. Vattenfall bör

behålla fastigheten och de delar av Studsvikskoncernen som inte

avskiljs och säljs.

Motionerna

De motioner som behandlas här är följande:

1990/91:N124 av Lars Norberg m.fl. (mp) vari yrkas att riksdagen

1. avslår regeringens förslag i proposition 1990/91:184,

2. som sin mening ger regeringen till känna de riktlinjer vilka enligt

motionen punkterna 1 till 5 skall vara vägledande för omorganisatio-

nen av Studsvik AB,

3. som sin mening ger regeringen till känna att R2-reaktorn skall

avvecklas,

4. som sin mening ger regeringen till känna att Studsvik AB skall

avveckla all forsknings- och utvecklingsverksamhet inom området

kärnteknik,

5. [som sin mening ger regeringen till känna| att den för kärnkrafts-

avvecklingen och kärnsäkerheten nödvändiga svenska kärntekniska

forskningen skall överföras till statens kärnkraftinspektion.

1990/91:N125 av Margit Gennser (m) vari yrkas att riksdagen som sin

mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts angående

vikten av att de kommersiellt utvecklingsbara delarna av Studsvik AB

säljs på sådant sätt att det kan finnas konkurrens mellan olika köpare.

1990/91:N126 av Per-Ola Eriksson m.fl. (c) vari yrkas att riksdagen

avslår proposition 1990/91:184.

1990/91:NU48

Utskottet

I proposition 1990/91:184 om verksamheten i Studsvikskoncernen,

m.m. lägger regeringen fram förslag om den framtida inriktningen av

verksamheten inom Studsvik AB. I anslutning till regeringens beslut

om propositionen har ägarfunktionen överförts till statens vattenfalls-

verk (Vattenfall), som därmed ges förutsättningar att fortsätta redan

inledda förhandlingar.

En redogörelse för Studsviks tillkomst och statens engagemang läm-

nas i propositionen. Bolaget — som ursprungligen hette AB Atom-

energi — bildades år 1947 med uppgift att handha det målbundna

forsknings- och utvecklingsarbetet på kärnenergiområdet. Delägare var

staten samt kommunala och privata kraftföretag och industriföretag.

Forskningsanläggningen innefattade även materialprovningsreaktorn

R2. Ar 1969 övertog staten samliga aktier i bolaget. Bolaget omorgani-

serades år 1978 och bytte samtidigt namn till Studsvik Energiteknik

AB. Verksamheten vid Studsvik har i allt större utsträckning kommit

att finansieras genom intäkter från kommersiella uppdrag, inte minst

på den internationella marknaden. Samtidigt har bolaget — i enlighet

med statsmakternas intentioner — gjort betydande satsningar utanför

kärnenergiområdet. Till följd av de förluster som uppkom under

mitten av 1980-talet genomförde bolaget en personalminskning. Det

erhöll samtidigt ett kapitaltillskott från ägaren för en finansiell rekon-

struktion.

En särskild fråga som har aktualiserats i anslutning till verksamhe-

ten inom bolaget gäller det radioaktiva avfall som har lagrats i Studs-

vik i avvaktan på ett slutligt omhändertagande. Fram till år 1989

finansierades hanteringen över statsbudgeten. För reglering av en fram-

tida finansiering av hantering och slutförvaring av avfallet infördes år

1988 en särskild författning, lagen (1988:1597) om finansiering av

hanteringen av visst radioaktivt avfall m.m. (Studsvikslagen). Ansvaret

för finansieringen har — i enlighet med lagen — lagts på kärnkrafts-

producenterna.

Intill dess aktierna överfördes till Vattenfall har statens ägarfunktion

avseende Studsvik utövats genom industridepartementet eller, under en

period, miljö- och energidepartementet. Verksamheten bedrivs dels

inom tre divisioner, Nuclear, Energy och Instrument, dels i några

dotterbolag. Koncernen har under en lång följd av år gått med förlust.

För år 1990 beräknas denna uppgå till 60 milj.kr. Till viss del

förklaras förlusterna av en felaktig dimensionering av de fasta anlägg-

ningarna i förhållande till den nuvarande verksamheten. Tyngdpunk-

ten i den ursprungliga verksamheten utgjordes av reaktorn. Den har

under årens lopp använts såväl för forskningsändamål som för mate-

rialprovning m.m.

I proposition 1990/91:184 föreslår regeringen att verksamheten inom 1990/91:NU48

Studsvikskoncernen delas upp i tre delar. En del skall avse kärnteknis-

ka anläggningar, som bl.a. innefattar R2-reaktorn. En annan del skall

gälla sådan verksamhet som är kommersiellt utvecklingsbar; denna del

utgör huvudverksamheten i den nuvarande Studsvikskoncernen. Den

tredje delen, slutligen, avses omfatta fastigheterna inom koncernen

med bl.a. byggnader för icke kärnteknisk verksamhet. Uppdelningen

syftar till att man för varje del skall kunna uppnå en lämplig framtida

struktur och ägarbild.

När det gäller de kärntekniska anläggningarna har, såsom nyss har

nämnts, kärnkraftsproducenterna enligt Studsvikslagen ett ekonomiskt

ansvar för rivning av anläggningarna och omhändertagande av avfallet.

Överläggningar har därför tagits upp med företrädare för branschen

om ett övertagande. Detta skulle omfatta ett heltäckande ansvar för

den personal och de anläggningar som berörs samt omhändertagande

av allt radioaktivt avfall m.m. som avser den hittillsvarande och

framtida driften av R2-reaktorn. Beträffande den del av Studsvikskon-

cernen som betraktas såsom kommersiellt utvecklingsbar har förhand-

lingskontakter förekommit med industriföretag som har visat intresse

för köp av denna del av verksamheten. Fastighetsdelen avses för statens

räkning förvaltas av Vattenfall.

Regeringen begär riksdagens godkännande av den angivna allmänna

inriktningen av Studsvikskoncernens omstrukturering.

Regeringens förslag har föranlett tre motioner.

Avslag på förslaget påyrkas i motion 1990/91:N126 (c). Motionärerna

hänvisar till att kärnkraftsproduktionen i Sverige enligt trepartiöver-

enskommelsen om den framtida energipolitiken skall avvecklas. Mot

denna bakgrund borde staten behålla ägandet av Studsvik AB och

ansvara för att en eventuell avveckling av de kärntekniska anläggning-

arna genomförs.

Också i motion 1990/91 :N 124 (mp) framförs krav att propositionen

skall avslås. Vidare anser motionärerna att de delar av Studsvikskon-

cernen som inte rör kärnenergiområdet bör ombildas till ett statligt

utvecklingsbolag, som skall verka på ett relativt brett fält inom energi-

och transportområdena. Bolaget föreslås sortera under industrideparte-

mentet och samarbeta med bl.a. det nya näringspolitiska verk som

riksdagen numera har beslutat om (prop. 1990/91:87, 1990/91 :NU35).

Inledningsvis skulle det nya bolaget finansieras genom uppdragsforsk-

ning.

All kärnteknisk verksamhet — innefattande såväl R2-reaktorn som

forsknings- och utvecklingsverksamheten — bör däremot avvecklas,

anser motionärerna. Den för kärnkraftsavvecklingen och kärnsäkerhe-

ten nödvändiga svenska kärntekniska forskningen bör överföras till

statens kärnkraftinspektion, heter det.

Utskottet finner regeringens förslag väl avvägt mot bakgrund av de

lönsam hetssvårigheter som råder för koncernen.

I fråga om den kärntekniska verksamheten noterar utskottet att

ställningstagandet till frågan om ett fortsatt behov av att driva viss

forskningsverksamhet vid R2-reaktorn ankommer på dem som är

berörda härav. A ena sidan har de myndigheter och företag som vill ha

forskningstjänster utförda att besluta om i vilken utsträckning som

dessa kan och bör utföras vid Studsvik AB. A andra sidan är det

ägarens och tillsynsmyndigheternas uppgift att avgöra hur länge driften

av R2-reaktorn och den därtill knutna forsknings- och utvecklings-

verksamheten vid Studsvik AB kan pågå. Mot denna bakgrund saknas

enligt utskottets mening bärande motiv att — så länge driften pågår —

överväga frågan om en överflyttning av forskningsresurserna till statens

kärnkraft inspektion.

Vid sin bedömning av frågan fäster utskottet stor vikt vid att

regeringen har understrukit att en ägarförändring beträffande

R2-reaktorn inte kommer att påverka kärnsäkerhets- eller strålskydds-

nivåer. Utskottet konstaterar även att de överläggningar som förevarit

har förutsatt att de som övertar R2-reaktorn skall ha ett heltäckande

ansvar.

Det är vidare förtjänstfullt, menar utskottet, att den kommersiellt

utvecklingsbara delen av koncernen ges möjlighet att verka på ett sätt

som innebär att verksamheten kan utvecklas och att den kompetens

som har byggts upp kan tas till vara.

Med hänvisning till vad utskottet nu har anfört avstyrks motionerna

1990/9EN126 (c) och 1990/9UN124 (mp).

Det är angeläget att de kommersiellt utvecklingsbara delarna av Studs-

vik AB säljs på ett sätt som möjliggör konkurrens mellan olika köpare,

poängteras det i motion 1990/91:N125 (m). En viss oro för att detta

inte skulle bli fallet framskymtar i motionen. Det är känt att ett av

Vattenfalls dotterbolag är intresserat av dessa verksamheter, heter det.

De fackliga företrädarna vid Studsvik AB har förordat att den

kommersiellt utvecklingsbara delen far en ägare med en sådan ställ-

ning att kundernas hittillsvarande förtroende — vilket inte minst

kommer till synes i internationella sammanhang — för bolagets kom-

petens och opartiskhet kan vidmakthållas. Den plattform som Studsvik

härvidlag har uppnått torde bl.a. bero på bolagets härdberäkningspro-

gram. Dessa är inte bränslespecifika och styrs inte till någon enskild

bränsletillverkare. Därför anses Studsviks system vara säkrare än and-

ra.

Regeringen har den 25 april 1991 uppdragit åt Vattenfall att förvalta

statens aktier i Studsvik AB och att vidta de åtgärder som behövs för

en omstrukturering av verksamheten i Studsvikskoncernen i överens-

stämmelse med den inriktning som anges i den nu föreliggande

propositionen. Med hänsyn därtill är det, enligt utskottets mening,

ändamålsenligt att Vattenfall också har ansvaret för försäljningen av de

olika delarna av Studsvik AB. I förvaltningsuppdraget för Vattenfall får

anses ingå att göra en affärsmässig bedömning vid en försäljning. Ett

naturligt inslag är härvid att flera köpare kommer i fråga. De synpunk-

ter som de fackliga företrädarna vid Studsvik har fört fram kan

förtjäna att bli beaktade inför de fortsatta förhandlingarna om försälj-

ning av den kommersiellt utvecklingsbara delen.

1990/91:NU48

Utskottet finner det mot bakgrund av vad nu har anförts inte

motiverat att riksdagen gör något uttalande med anledning av motion

1990/91:N125 (m). Denna avstyrks.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande omstrukturering av verksamheten vid Studsviks-

koncernen, m.m.

att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:184 och med

avslag på motionerna 1990/91:N124 och 1990/9LN126 godkän-

ner vad som i proposition 1990/91:184 anförts om inriktningen

av omstruktureringen av verksamheten i Studsvikskoncernen,

res. 1 (c, v, mp)

2. beträffande försäljningen av den kommersiellt utvecklingsbara

delen av Studsvik AB

att riksdagen avslår motion 1990/91:N125.

res. 2 (m, fp)

res. 3 (c, v, mp) - villk.

Stockholm den 30 maj 1991

På näringsutskottets vägnar

Lennart Pettersson

1990/91:NU48

Närvarande: Lennart Pettersson (s), Hadar Cars (fp), Rune Jonsson (s),

Per Westerberg (m), Per-Ola Eriksson (c), Inga-Britt Johansson (s),

Gunnar Hökmark (m), Roland Larsson (c), Rolf L Nilson (v), Lars

Norberg (mp), Leif Marklund (s), Mats Lindberg (s), Karin Falkmer

(m), Barbro Andersson (s), Christer Eirefelt (fp) och Christina Raud

(s).

Reservationer

1. Omstrukturering av verksamheten i

Studsvikskoncernen (mom. 1)

Per-Ola Eriksson (c), Roland Larsson (c), Rolf L Nilson (v) och Lars

Norberg (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 4 med "Utskott-

et finner" och slutar på s. 5 med "1990/91:N124 (mp)" bort ha

följande lydelse:

Utskottet finner det tillfredsställande att regeringen nu vidtar åtgär-

der i fråga om Studsvik AB. Emellertid kan utskottet inte ansluta sig

till vad som har föreslagits beträffande omstruktureringen. Inte heller 5

anser utskottet att Vattenfall är lämpligt som huvudman för fortsatta

åtgärder beträffande bolaget. Propositionen bör därför avslås. Principen 1990/91:NU48

bör i stället vara att den kärntekniska verksamheten avvecklas utom

såvitt den är relevant för kärnkraftsavvecklingen. I det följande precise-

rar utskottet hur detta bör genomföras. Vidare lämnar utskottet vägled-

ning för hur regeringen bör förfara med den del som inte gäller

kärnteknisk verksamhet.

Huvuddelen av Studsviks verksamhet avser en vidareutveckling av

kärnenergin. Beslut av riksdagen och den nyligen träffade trepartiupp-

görelsen om energipolitiken innebär emellertid att kärnkraftsproduk-

tionen skall avvecklas. Till följd härav minskar också behovet av den

kärntekniska verksamheten vid Studsvik. Att så är fallet bekräftas av

att regeringen i propositionen inte heller har redovisat något behov av

att anläggningen behålls i drift. Utskottet anser således att denna del av

Studsvik — inkl. R2-reaktorn — bör läggas ned. Det är inte rimligt,

menar utskottet, att en framtida köpare ges möjlighet att besluta om

reaktorns fortsatta drift. Ett beslut av denna vikt bör ankomma på

statsmakterna.

En mindre del av den kärntekniska verksamheten avser sådan

forskning och utveckling som har betydelse för kärnkraftsavvecklingen

och slutförvaringen av kärnavfall. Denna verksamhet bör fortsätta men

överföras till statens kärnkraftinspektion.

Återstående delar av Studsvik AB bör behållas i bolaget. Detta bör

emellertid ombildas till ett statligt utvecklingsbolag med industridepar-

tementet som utövare av ägarfunktionen. Den framtida verksamheten

bör omfatta forskning med inriktning dels på energieffektivitet, dels på

ekologiskt sunda energialternativ inom energi- och transportrelaterade

teknikområden. Finansieringen bör inledningsvis åstadkommas huvud-

sakligen genom forskningsuppdrag men också genom statliga bidrag,

exempelvis från energiforskningsanslaget och från ett anslag för större

konkreta utvecklingsprojekt.

Riksdagen bör ansluta sig till de riktlinjer för Studsvikskoncernens

fortsatta verksamhet som utskottet nu har förordat. Med det sagda

tillstyrks motionerna 1990/9EN126 (c) och 1990/91:124 (mp).

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. beträffande omstrukturering av verksamheten vid Studsviks-

koncernen, m.m.

att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91 :N 124 och

1990/91:N126 avslår proposition 1990/91:184 och därvid som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

2, Försäljning av den kommersiellt utvecklingsbara

delen av Studsvik AB (mom. 2)

Hadar Cars (fp), Per Westerberg (m), Gunnar Hökmark (m), Karin

Falkmer (m) och Christer Eirefelt (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 5 med "Rege-

ringen har" och slutar på s. 6 med "Denna avstyrks" bort ha följande ?

lydelse:

Utskottet delar regeringens uppfattning att statens direktengagemang 1990/91 :NU48

i Studsvik AB bör avvecklas. Alla aktier i Studsvik AB har numera

överförts på Vattenfall, som sålunda har fått ansvaret för den omstruk-

turering som förutsätts bli genomförd.

Av propositionen framgår att den framtida verksamheten i bolaget

bör delas upp i tre olika delar. En fastighetsdel avses i fortsättningen

ägas och förvaltas av Vattenfall. Den del som avser den kärntekniska

verksamheten förutsätts bii övertagen av Svensk Kärnbränsleförsörj-

ning AB, det av kärnkraftsföretagen gemensamt ägda bolaget för bl.a.

kärnbränsle- och avfallshantering. Härtill kommer en del som beteck-

nas som kommersiellt utvecklingsbar. I denna ingår den verksamhet

som bedrivs i dotterbolagen men också viss del av verksamheten i

moderbolaget Studsvik AB. Inom de nu angivna verksamheterna finns

värdefull kunskap. Utan tvivel kan denna vara intressant för andra

kunskapsföretag inom energisektorn. Avsikten är också att denna del

skall avyttras. I detta syfte har förhandlingskontakter tagits, anges det i

propositionen.

Det är, menar utskottet, mycket angeläget att den kommersiellt

utvecklingsbara delen säljs på ett sätt som möjliggör konkurrens mel-

lan olika intressenter. Det förhållandet att ett av Vattenfalls dotterbolag

kan komma att ingå bland intressenterna får inte avhålla Vattenfall

från att låta försäljningen ske i konkurrens.

Riksdagen bör i ett uttalande till regeringen ansluta sig till vad

utskottet här har anfört. Med det nu sagda tillstyrks motion

1990/91:125 (m).

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. beträffande försäljningen av den kommersiellt utvecklingsbara

delen av Studsvik AB

att riksdagen med bifall till motion 1990/9UN125 som sin me-

ning ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

3. Försäljning av den kommersiellt utvecklingsbara delen

av Studsvik AB (mom. 2)

Under förutsättning av bifall till reservation l

Per-Ola Eriksson (c), Roland Larsson (c), Rolf L Nilson (v) och Lars

Norberg (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 5 med "Rege-

ringen har" och slutar på s. 6 med "Denna avstyrks" bort ha följande

lydelse:

Utskottet har i det föregående avstyrkt regeringens förslag när det

gäller inriktningen av Studsvikskoncernens omstrukturering. Följaktli-

gen kan utskottet inte ansluta sig till det berörda förslaget i motion

1990/91 :N 125 (m), som alltså avstyrks.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. beträffande försäljning av den kommersiellt utvecklingsbara

delen av Studsvik AB

att riksdagen avslår motion 1990/91:N125.

Norstedts Tryckeri AB, Stockholm 1991