Bet. 1990/91:SfU4

Socialförsäkringsutskottets betänkande

1990/91:SFU04

Arbetstillstånd för utlänningar

Innehåll

Sammanfattning

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

1990/91

SfU4

Sammanfattning

I betänkandet behandlas fyra motioner med yrkanden om

lättnader i bestämmelserna om rätt för utlänningar att arbeta i

Sverige under kortare eller längre tid. Utskottet avstyrker

motionerna med hänvisning till att överväganden pågår inom

regeringskansliet om hur riktlinjer och kriterier för

arbetskraftsinvandringen skall kunna förändras.

Motionerna

1989/90:Sf299 av Gullan Lindblad m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om angelägenheten av att utländska

tandläkarstuderande i Sverige som efter avlagd examen vill verka

här också tillåts göra detta.

1989/90:Sf605 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas

11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om arbetstillstånd till utländsk

arbetskraft.

1989/90:Sf634 av Marianne Jönsson och Ingbritt Irhammar (c)

vari yrkas att riksdagen begär att regeringen skall vidta de

förändringar i utlänningsförordningen (1989:547) beträffande

feriearbetstillstånd m.m. som behandlas i motionen.

1989/90:Sf643 av Åsa Domeij m.fl. (mp) vari yrkas

3. att riksdagen hos regeringen begär förslag till ändring i

utlänningslagen, så att rätt att befinna sig i Sverige

automatiskt ger rätt till arbetstillstånd.

Motiveringen återfinns i motion 1989/90:U547.

Utskottet

Bestämmelser om rätten för utlänningar att vistas i och ha

anställning i Sverige finns i utlänningslagen (1989:529) och i

utlänningsförordningen (1989:547).

Med undantag för nordiska medborgare måste en utlänning ha

uppehålls- och arbetstillstånd för att arbeta i Sverige.

Tillstånd utfärdas av statens invandrarverk (SIV).

Arbetsmarknadsverket (AMS) beslutar om riktlinjer för

bedömningen av ärenden om arbetstillstånd, och AMS och SIV har

träffat överenskommelser om olika yrkesgrupper som kan tillåtas

arbetskraftsinvandra.

SIV skall i arbetstillståndsärenden samråda med

länsarbetsnämnden, om ansökan i ärendet inte skall avslås.

Sådant samråd anses dock ha skett om SIV följt AMS riktlinjer.

I vissa fall gäller undantag från kravet på arbetstillstånd.

Detta kan vara fallet vid arbete under kortare vistelser om

högst tre månader för vissa yrkesutövare och för sådana

utländska studerande som beviljats uppehåll i Sverige för

studier och arbetar under tiden den 15 maj-- den 15 september.

Arbetstillstånd ges för viss tid och får avse ett visst slag

eller vissa slag av arbete och förenas med de övriga villkor som

behövs.

Den utomnordiska arbetskraftsinvandringen har varit reglerad

under de senaste decennierna i enlighet med de riktlinjer för

den samlade invandrarpolitiken som riksdagen antog år 1968

(prop. 1968:142, SU 1968:196, rskr. 405) och som sedan i

tillämpliga delar senast fastställts vid 1983/84 års riksmöte

(prop. 1983/84:144, SfU30, rskr. 410). Riktlinjerna förutsätter

en reglering av den utomnordiska arbetskraftsinvandringen, dels

därför att invandrarna skall ges möjlighet att leva under samma

betingelser som befolkningen i övrigt, dels därför att

möjligheterna till sysselsättning för kvinnorna, de äldre och de

handikappade inte får försämras genom oreglerad invandring.

Uppkommande arbetskraftsbehov skall därför i första hand fyllas

genom utnyttjande av de arbetsmarknadspolitiska medel som står

till buds innan tillstånd till arbetskraftsinvandring ges.

Prövningen av arbetskraftsbehovet skall ske i ett långt

perspektiv och utländsk arbetskraft får inte användas som en

regulator av arbetskraftstillgången. Dessutom förutsätts att

AMS, efter hörande av arbetsmarknadens parter, ger allmänna

riktlinjer för tillståndsärendenas bedömning med hänsyn till

läget på arbetsmarknaden.

I proposition 1983/84:144 anförde föredragande statsrådet att

det mot bakgrund av den dittillsvarande utvecklingen och den

dåvarande sysselsättningssituationen saknades anledning att

räkna med något egentligt behov för Sveriges del av

arbetskraftsinvandring under överskådlig tid. Det var angeläget

att här i landet bosatta arbetssökande samt nordbor i första

hand tillgodoses när arbetstillfällen finns. Hon ansåg därför

att arbetskraftsinvandring i fortsättningen borde tillåtas

endast i undantagsfall och sedan det genom arbetsförmedlingens

aktiva medverkan har visat sig att ett uppkommet

arbetskraftsbehov inte kan tillgodoses genom arbetskraft som

finns i Sverige. Som undantag från principen att utomnordisk

arbetskraftsinvandring inte bör vara tillåten nämns i

propositionen främst nyckelfunktioner inom industrin och

näringslivet i övrigt samt inom vissa andra samhällsområden.

Vidare nämns personer som behövs för kvalificerad forskning,

produktutveckling eller introduktion av en ny teknologi, liksom

inom det kulturella området. Även andra undantag bör enligt

propositionen kunna göras under särskilda förhållanden.

I motion 1989/90:Sf605 yrkande 11 av Carl Bildt m.fl. anför

motionärerna att mot bakgrund av att Europa på sikt blir en

öppen arbetsmarknad för alla dess invånare bör Sverige visa

större öppenhet än i dag, när det gäller att bevilja tillstånd

för utländsk arbetskraft. Motionärerna anser att den nuvarande

inställningen till sådan invandring är alltför restriktiv. Den

mer generösa inställning som motionärerna förespråkar bör

tillämpas både i sådana sammanhang då den har betydelse för att

avhjälpa dagens brist på arbetskraft, men också om sådan brist

inte uttryckligen kan påvisas. Dessutom bör utländsk arbetskraft

välkomnas för t.ex. visst säsongarbete. Motionärerna

understryker också att en positiv svensk inställning till

arbetskraft från de östeuropeiska länderna kan utgöra en god

hjälp till självhjälp för att bygga upp dessa länder och deras

ekonomi. Motionärerna begär därför ett tillkännagivande till

regeringen om att det skall vara möjligt för utländska

medborgare att erhålla arbetstillstånd i Sverige.

Förutsättningen för tillståndet skall vara att arbete är ordnat

innan det ges, och tillståndet skall kunna vara av såväl

permanent som tillfällig natur. Om tillståndet är tillfälligt

skall det åligga arbetsgivaren att garantera kostnaderna för

återresan då tillståndet går ut. Uppehållet i Sverige skall inte

heller kunna anföras som skäl för anknytning till Sverige.

I tre andra motioner tas upp frågor om tillstånd att arbeta i

Sverige i mer speciella situationer. Gullan Lindblad m.fl. begär

i motion 1989/90:Sf299 yrkande 1 ett tillkännagivande om

angelägenheten av att utländska tandläkarstuderande i Sverige,

som efter avlagd examen vill verka här, också tillåts göra

detta. Marianne Jönsson och Ingbritt Irhammar anför i motion

1989/90:Sf634 att antalet ansökningar om feriearbetstillstånd

ökar markant för varje sommar, och SIV har haft stora

svårigheter att uppnå en snabb och effektiv handläggning av

bl.a. dessa tillstånd. Motionärerna anser att det inte är

motiverat att avsätta så stora resurser som sker för att

behandla feriearbetstillstånden, och de begär ett

tillkännagivande om att regeringen skall undanta feriearbete och

säsongarbete inom trädgårdsnäringen från kravet på

arbetstillstånd. Åsa Domeij m.fl. begär i motion 1989/90:Sf643

yrkande 3 ett tillkännagivande om att regeringen skall lägga

fram förslag till ändring av utlänningslagen så att de, som har

rätt att uppehålla sig i Sverige som turister, också skall få

rätt att lönearbeta.

Enligt vad utskottet erfarit pågår för närvarande en

kartläggning av arbetskraftsinvandringen inom en arbetsgrupp i

arbetsmarknadsdepartementet. I detta arbete, som avser såväl

långtids- som korttidsanställningar, ingår också att överväga

hur riktlinjer och kriterier för arbetskraftsinvandringen skall

kunna förändras. Arbetet i den del det avser

korttidsanställningar har nyligen redovisats i en promemoria,

som remissbehandlas. I promemorian föreslår arbetsgruppen att de

nuvarande olika tillståndsformerna för kortare tids arbeten slås

samman till en tillståndstyp, säsongarbetstillstånd. Det nya

förenklade tillståndet skall endast innefatta ett begränsat

antal tillståndskriterier och göras mer generellt. Vidare

föreslås att den nya tillståndstypen handhas av

länsarbetsnämnderna i stället för av SIV.

Utskottet anser att resultatet av det pågående arbetet i

regeringskansliet bör avvaktas. Motionerna Sf299 yrkande 1,

Sf605 yrkande 11 och Sf634 bör därför inte föranleda någon

åtgärd från riksdagens sida.

Vad särskilt avser den i motion Sf643 yrkande 3 väckta frågan

om en generell rätt för turister att lönearbeta anser utskottet

att önskemål från utländska ungdomars sida att arbeta i Sverige

under en så kort tidrymd som högst tre månader även

fortsättningsvis bör beaktas inom ramen för tillstånden för

kortare tids arbeten, och utskottet avstyrker bifall till

motionen.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande arbetstillstånd för utländsk arbetskraft

att riksdagen avslår motion 1989/90:Sf605 yrkande 11,

res. 1 (m)

2. beträffande utländska tandläkarstuderande att

riksdagen avslår motion 1989/90:Sf299 yrkande 1,

res. 1 (m)

3. beträffande feriearbetstillstånd att riksdagen avslår

motion 1989/90:Sf634,

res. 3 (m, c)

4. beträffande arbetstillstånd för turister att

riksdagen avslår motion 1989/90:Sf643 yrkande 3.

Stockholm den 23 oktober 1990

På socialförsäkringsutskottets vägnar

Doris Håvik

Närvarande: Doris Håvik (s), Gullan Lindblad (m), Ulla

Johansson (s), Sigge Godin (fp), Karin Israelsson (c), Lena

Öhrsvik (s), Margit Gennser (m), Nils-Olof Gustafsson (s),

Ingegerd Elm (s), Margareta Persson (s), Barbro Sandberg (fp),

Rune Backlund (c), Margó Ingvardsson (v), Ragnhild Pohanka (mp),

Maud Björnemalm (s), Christina Pettersson (s) och Bertil Persson

(m).

Reservationer

1. Arbetstillstånd för utländsk arbetskraft och utländska

tandläkarstuderande (mom. 1 och 2)

Gullan Lindblad, Margit Gennser och Bertil Persson (alla m)

anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 4 som börjar

med "Utskottet anser" och slutar med "riksdagens sida." bort ha

följande lydelse:

Integrationsarbetet inom den europeiska gemenskapen innefattar

borttagande av gränser och hinder för människors möjligheter att

bo och arbeta även i andra länder än i sina egna hemländer.

Större delen av Europa blir på sikt en öppen arbetsmarknad för

alla sina invånare. Bl.a. mot denna bakgrund anser utskottet att

Sverige bör visa större öppenhet än i dag då det gäller att

bevilja arbetstillstånd för utländsk arbetskraft. Denna mer

generösa inställning bör tillämpas i sådana sammanhang då den

har betydelse för att avhjälpa dagens brist på arbetskraft,

särskilt utbildad sådan, men den bör också kunna tillämpas när

brist på arbetskraft inte uttryckligen kan påvisas. Dessutom bör

utländsk arbetskraft välkomnas för t.ex. visst säsongarbete. En

generös inställning kan också få en stor betydelse för de

östeuropeiska länderna och utgöra en god hjälp till självhjälp

för att bygga upp dessa länder och deras ekonomi. Utskottet

delar därför uppfattningen i motion Sf605 att det skall vara

möjligt för utländska medborgare att erhålla såväl permanent som

tillfälligt arbetstillstånd i Sverige om arbete är ordnat innan

tillståndet ges. Om arbetstillståndet är tillfälligt skall det

åligga arbetsgivaren att garantera kostnaderna för återresan då

tillståndet går ut. Uppehållet i Sverige skall inte heller kunna

anföras som skäl för anknytning till landet.

I likhet med vad som framhållits i motion Sf299 anser

utskottet vidare att det är angeläget att utländska

tandläkarstuderande i Sverige, som efter avlagd examen vill

verka här i riket, får möjlighet att göra detta.

Vad utskottet anfört bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna.

dels att momenten 1 och 2 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelser:

1. beträffande arbetstillstånd för utländsk arbetskraft

att riksdagen

med bifall till motion 1989/90:Sf605 yrkande 11 som sin mening

ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

2. beträffande utländska tandläkarstuderande att

riksdagen med bifall till motion 1989/90:Sf299 yrkande 1 som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

2. Feriearbetstillstånd (mom. 3)

Gullan Lindblad (m), Karin Israelsson (c), Margit Gennser (m),

Rune Backlund (c) och Bertil Persson (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 4 som börjar

med "Utskottet anser" och slutar med "riksdagens sida." bort ha

följande lydelse:

Sedan sommaren 1977 gäller att utländska ungdomar som

feriearbetar i Sverige måste ha arbetstillstånd. Sådant

tillstånd måste sökas och beviljas före inresan. Eftersom

antalet ansökningar om feriearbetstillstånd har ökat markant

varje sommar har SIV haft stora svårigheter att uppnå en snabb

och effektiv handläggning av bl.a. dessa ärenden och fått

avsätta stora resurser för ändamålet. Utskottet anser i likhet

med motionärerna i motion Sf634 att en så omfattande

handläggning inte är motiverad och att feriearbete och arbete

inom trädgårdsnäringen bör undantas från kravet på

arbetstillstånd. Detta bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna.

dels att moment 3 i utskottets hemställan bort ha följande

lydelse:

3. beträffande feriearbetstillstånd

att riksdagen

med bifall till motion 1989/90:Sf634 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört,

Särskilt yttrande

Ragnhild Pohanka (mp) anför:

I motion Sf643 har begärts förslag till ändring i

utlänningslagen, så att rätt att befinna sig i Sverige

automatiskt ger rätt till arbetstillstånd. Motivet härför är

främst att under den tid som man kan vistas som turist i ett

land underlätta för personer som inte har så gott om pengar,

t.ex. ungdomar, att komma ut i världen och uppleva andra

kulturer.

Utskottet anser att önskemål från utländska ungdomars sida att

arbeta i Sverige under en så kort tidrymd som högst tre månader

även fortsättningsvis bör beaktas inom ramen för tillstånden för

kortare tids arbeten. Med hänsyn till det arbete som pågår i

regeringskansliet med att förenkla denna tillståndsgivning har

jag för för närvarande inget yrkande med anledning av motion

Sf643.