Bet. 1990/91:SfU6

Socialförsäkringsutskottets betänkande

1990/91:SFU06

Studiestödsfrågor

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservation

1990/91

SfU6

ÅTTONDE HUVUDTITELN

(Tilläggsbudget 1)

Sammanfattning

I betänkandet behandlas regeringens förslag om anslag på

tilläggsbudget för budgetåret 1990/91 såvitt avser Studiehjälp

m.m. och Bidrag till vissa studiesociala ändamål. Utskottet

tillstyrker förslaget om ytterligare anslag med 36,7 milj. kr.

avseende ersättning till länstrafikhuvudmännen för

gymnasieelevers resor mellan hem och skola såsom kompensation

för att persontransporter fr.o.m. den 1 januari 1991 beläggs med

mervärdeskatt. Vidare tillstyrker utskottet förslaget om ökning

av anslaget till vissa studiesociala ändamål med 89milj. kr.

avseende studeranderabatter på resor. Utskottet uttalar också i

anledning av en motion avseende sådana rabatter på resor i fyra

Norrlandslän att utskottet utgår ifrån att CSN även

fortsättningsvis strävar efter att förhandla fram de sammantaget

förmånligaste möjliga rabatterna inom kostnadsramen.

Vidare behandlas i betänkandet frågan om ändrat inkomstbegrepp

i studiemedelssystemet, eftersom det hittills använda begreppet

sammanräknad inkomst försvinner i det nya skattesystemet.

Utskottet tillstyrker därvid regeringens förslag om att

inkomstbegreppet skall avse den sammanräknade inkomsten av

tjänst, näringsverksamhet och kapital och avstyrker en motion

(m) att i stället begreppet taxerad inkomst skall användas.

Utskottets tillstyrkande avser även ett på samma sätt ändrat

inkomstbegrepp för återbetalning av studiemedel som uppburits

före år 1989.

Till betänkandet har fogats en reservation (m, c) rörande

inkomstbegreppet i studiemedelssystemet.

Propositionen

I proposition 1990/91:25, bilaga 4, har regeringen

(utbildningsdepartementet)

dels under punkt F3. Studiehjälp m.m. föreslagit

riksdagen att till Studiehjälp m.m. på tilläggsbudget I till

statsbudgeten för budgetåret 1990/91 anvisa ett förslagsanslag

på 36700000kr.,

dels under punkt F7. Bidrag till vissa studiesociala

ändamål föreslagit riksdagen att till Bidrag till vissa

studiesociala ändamål på tilläggsbudget I till statsbudgeten för

budgetåret 1990/91 anvisa ett förslagsanslag på

89000000kr.,

dels under punkten 6. Ändrat inkomstbegrepp i

studiemedelssystemet föreslagit riksdagen att anta det i

propositionen framlagda förslaget till lag om ändring i

studiestödslagen (1973:349).

Lagförslaget återfinns som bilaga till betänkandet.

Motionerna

1990/91:Sf9 av Ann-Cathrine Haglund m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar om inkomstbegreppet i

studiemedelshanteringen i enlighet med vad som anförts i

motionen.

1990/91:Sf11 av Ulla Orring och Britta Bjelle (fp) vari yrkas

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om studeranderabatter vid de norrländska

länstrafikbolagen.

Yrkande 2 i motion 1990/91:Sf9, som avser en översyn av

studiemedelssystemet, kommer utskottet att behandla vid ett

senare tillfälle.

Utskottet

F 3. Studiehjälp m.m.

Från anslaget betalas kostnaderna för studiehjälp. Studiehjälp

enligt 3kap. studiestödslagen består av studiebidrag och olika

tillägg. Elever som studerar på gymnasial nivå har rätt till

fria resor till och från skolan om avståndet mellan hemmet och

skolan är minst sex kilometer. Resorna finansieras med ett

särskilt statsbidrag som fördelas av centrala studiestödsnämnden

(CSN) till resp. länstrafikhuvudman under förutsättning att

denne ombesörjer att de berörda eleverna får gratis resor.

På statsbudgeten för innevarande budgetår har under denna

anslagsrubrik förts upp ett förslagsanslag på 250600000 kr.

Av detta belopp får enligt regeringens regleringsbrev för

budgetåret högst 293200000 kr. utbetalas till

länshuvudmännen som ersättning för kostnader för gymnasieelevers

resor till och från skolan.

Med hänvisning till att persontransporter fr.o.m. den 1

januari 1991 beläggs med mervärdeskatt föreslår regeringen i

proposition 1990/91:25 att statsbidraget till

länstrafikhuvudmännen för gymnasieelevernas resor räknas upp med

36,7 milj. kr. och att därför anslaget under rubriken höjs med

detta belopp.

Förslaget har inte föranlett något motionsyrkande, och

utskottet tillstyrker att till Studiehjälp m.m. för budgetåret

1990/91 anslås ytterligare 36700000kr.

F 7. Bidrag till vissa studiesociala ändamål

Under rubriken har ett förslagsanslag på 17474000 kr.

anvisats för budgetåret 1990/91. Från anslaget har tidigare

betalats bl.a. bidrag för reserabatter till studerande, knutna

till det s.k. CSN-kortet. För innevarande budgetår finns inga

medel anslagna till denna post. I 1990 års budgetproposition

föreslogs nämligen att det särskilda statsbidraget till detta

ändamål skulle avskaffas. Riksdagen ansåg det emellertid

väsentligt att reserabatterna till de studerande kunde behållas

och om möjligt också utvidgas, allt under förutsättning att det

kunde ske inom den gällande kostnadsramen. CSN borde därför

enligt riksdagen ta upp förhandlingar om reserabatter med olika

trafikföretag, förutom SJ även såväl flyg- och båtbolag som

länstrafikbolag. Regeringen bemyndigades att ge CSN i uppdrag

att förhandla fram förmånligaste möjliga reserabatter och

förelägga regeringen förhandlingsresultatet för godkännande. När

förhandlingarna slutförts och kostnaden kunde uppskattas borde

regeringen återkomma till riksdagen med begäran om medel på

tilläggsbudget (1989/90:SfU14, rskr.202).

I proposition 1990/91:25 redogörs för ett avtal med SJ som CSN

enligt givet uppdrag förhandlat fram och som regeringen godkänt.

Enligt avtalet berättigar CSN-kortet liksom tidigare till 50%

rabatt vid resor i andra klass på SJ-tåg och på Swebus

expressbussar. En viss utökning har enligt redogörelsen skett

genom att kortet fr.o.m. den 1juli 1990 även gäller för

kombinationsresor med SJ-tåg och länståg, länsbussar och det

s.k. E4-tåget. Vidare redogör föredragande statsrådet för den

redovisning CSN lämnat om sina förhandlingar med olika

trafikföretag och om varför det av olika skäl hittills bara

varit möjligt att träffa avtal med SJ. Gotlandsbolaget lämnade

redan studeranderabatt på mellan 25 och 30%. Vid förhandlingar

med länstrafikbolagen i Västernorrlands, Jämtlands,

Västerbottens och Norrbottens län hade framkommit att bolagen

redan hade större delen av de aktuella studerandena som

fullprisbetalande, och därför krävde full kostnadstäckning från

staten för att lämna rabatt. Inkomstbortfallet hade överslagsvis

beräknats till ca 65 milj. kr., vilket omöjliggjort fortsatta

förhandlingar. I andra fall hade CSNs diskussioner med

bussföretag och flygbolag på grund av tidsbrist inte kunnat

slutföras för denna avtalsperiod men fortsatte med tanke på

nästa.

I propositionen beräknas kostnaderna för bidrag till

reserabatter för studerande för budgetåret 1990/91 till

89milj. kr., och regeringen begär att detta belopp anvisas

anslaget på tilläggsbudget.

Anslagsyrkandet har inte föranlett några motionsyrkanden och

utskottet tillstyrker propositionen i denna del.

I motion Sf11 av Ulla Orring och Britta Bjelle kritiseras

uttalandena i propositionen om förhandlingarna med

länstrafikbolagen i de fyra Norrlandslänen. Motionärerna befarar

att uttalandena innebär att ambitionerna om ytterligare

utvidgning av CSN-kortets giltighet läggs på hyllan och

protesterar kraftigt mot detta. Det är enligt motionärerna

självklart att CSN måste få fortsätta att försöka komma fram

till en rimlig överenskommelse med de norrländska

länstrafikbolagen.

Utskottet konstaterar att redogörelsen i propositionen avser

hittills förda förhandlingar mellan CSN och olika trafikföretag

samt att anslaget avser kostnader för innevarande budgetår.

Såvitt avser förhandlingar för följande budgetår utgår utskottet

från att CSN kommer att fortsatt sträva efter att nå de

reserabatter för studerande som sammantaget är de förmånligaste

möjliga inom den ram som riksdagen angett. Utskottet utgår

därvid från att CSN i dessa strävanden inte utesluter

möjligheten till uppgörelse även med de i motionen avsedda

länstrafikbolagen.

Med det anförda finner utskottet att motion Sf11 kan anses

tillgodosedd och avstyrker bifall till motionen.

Inkomstbegreppet i studiemedelssystemet

Studiemedel enligt 4kap. studiestödslagen utgår till

högskolestuderande och till studerande som har fyllt 20 år i

gymnasieskolan. Studiemedlen består av en bidragsdel och en

lånedel.

Både vid beviljande och vid återbetalning av studiemedel har

studiemedelstagarens inkomst betydelse. Vid beviljande av

studiemedel sker en behovsprövning mot den studerandes inkomst,

och studiemedlen reduceras vid en inkomst som överstiger en viss

gräns. Återbetalning av studiemedel skall ske årligen med 4%

av studiemedelstagarens inkomst.

Med inkomst avses inom det fr.o.m. år 1989 gällande

studiemedelssystemet den sammanräknade inkomsten vid taxeringen

till statlig inkomstskatt. Härmed avses summan av inkomster av

alla inkomstslag, och hänsyn tas inte till vissa avdrag som får

göras innan den taxerade inkomsten fastställs. -- Begreppet

sammanräknad inkomst finns inte i skatteförfattningarna men har

använts av riksskatteverket i blanketter och information om

skatter.

I proposition 1990/91:25 föreslår regeringen -- med hänvisning

till att begreppet sammanräknad inkomst vid taxeringen till

statlig inkomstskatt inte längre kommer att användas i det nya

skattesystem som träder i kraft den 1 januari 1991 -- att i

stället skall användas inkomstbegreppet sammanräknad inkomst av

tjänst, näringsverksamhet och kapital. Därigenom kommer det nya

inkomstbegreppet att i normalfallet motsvara begreppet

sammanräknad inkomst enligt nu gällande regler.

Vidare föreslår regeringen -- med hänvisning till det nya

skattesystemet -- att även inkomstbegreppet för beräkning av

avgiftsunderlag vid återbetalning av studiemedel som uppburits

före den 1 januari 1989 ändras till att gälla sammanräknad

inkomst av tjänst, näringsverksamhet och kapital, eftersom det

är av värde att ett enhetligt inkomstbegrepp kan användas vid

all återbetalning av studiemedel.

Ann-Cathrine Haglund m.fl. påpekar i motion Sf9 (yrkande 1)

att moderata samlingspartiet upprepade gånger protesterat mot

att begreppet sammanräknad inkomst använts vid prövningen av

rätt till studiemedel och vid återbetalning samt hävdat att det

för den enskilde mer fördelaktiga begreppet taxerad inkomst bör

användas. Med den i propositionen föreslagna justeringen av

lagtexten konserveras enligt motionärerna orättvisorna med det

gällande inkomstbegreppet, och motionärerna vidhåller sin

tidigare uppfattning att det är den verkliga betalningsförmågan

-- inte någon konstruerad sådan -- som skall utgöra grund för

prövningen av rätt till studiemedel och underlag för

återbetalningens storlek. I motionen begärs att taxerad inkomst

skall användas som inkomstbegrepp i studiemedelssystemet.

Utskottet har tidigare behandlat yrkanden om att begreppet

taxerad inkomst skall användas i studiemedelsärenden i stället

för begreppet sammanräknad inkomst (se senast 1989/90:SfU14).

Utskottet har då avstyrkt bifall med hänvisning till att en

prövning som utgår från taxerad inkomst, där inkomsten kan ha

reducerats genom avdrag för underskott, inte uppfyller kraven på

rättvisa mellan olika kategorier studerande.

Utskottet vidhåller sin principiella inställning i fråga om

inkomstbegreppet i studiemedelsärenden. Utskottet avstyrker

därför, och med beaktande av att begreppet taxerad inkomst i

dess nuvarande form avskaffas i det nya skattesystemet, bifall

till motion Sf9 yrkande 1. Utskottet godtar i övrigt de i

propositionen framlagda skälen till de föreslagna ändringarna i

studiestödslagen och tillstyrker bifall till propositionen i

denna del.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande gymnasieelevers skolresor

att riksdagen med bifall till propositionen till

Studiehjälp m.m. på tilläggsbudget I till statsbudgeten för

budgetåret 1990/91 anvisar ett förslagsanslag på

36700000kr.,

2. beträffande studeranderabatter på resor

att riksdagen med bifall till propositionen till Bidrag

till vissa studiesociala ändamål på tilläggsbudget I till

statsbudgeten för budgetåret 1990/91 anvisar ett förslagsanslag

på 89000000kr.,

3. beträffande rabatter i vissa Norrlandslän

att riksdagen avslår motion 1990/91:Sf11,

4. beträffande inkomstbegreppet i studiemedelssystemet

att riksdagen med avslag på motion 1990/91:Sf9 yrkande 1

antar det i propositionen framlagda förslaget till lag om

ändring i studiestödslagen (1973:349).

res. (m, c)

Stockholm den 29 november 1990

På socialförsäkringsutskottets vägnar

Doris Håvik

Närvarande: Doris Håvik (s), Gullan Lindblad (m), Karin

Israelsson (c), Lena Öhrsvik (s), Margit Gennser (m), Nils-Olof

Gustafsson (s), Margareta Persson (s), Hans Dau (m), Barbro

Sandberg (fp), Rune Backlund (c), Margó Ingvardsson (v),

Ragnhild Pohanka (mp), Maud Björnemalm (s), Christina Pettersson

(s), Arne Mellqvist (s), Maria Leissner (fp) och Bo Finnkvist

(s).

Reservation

Inkomstbegreppet i studiemedelssystemet (mom. 4)

Gullan Lindblad (m), Karin Israelsson (c), Margit Gennser (m),

Hans Dau (m) och Rune Backlund (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 5 börjar

med "Utskottet har" och slutar med "denna del." bort ha följande

lydelse:

Det inkomstbegrepp som hittills tillämpats inom

studiemedelssystemet -- sammanräknad inkomst -- innebär bl.a. att

hänsyn inte tas till underskotts- och förlustavdrag som uppkommit

på grund av innehav av småhus eller rörelse. Detta drabbar

barnfamiljer som ofta föredrar att bo i eget småhus samt många

nyetablerade egna företagare. Det inkomstbegrepp som föreslås i

propositionen innebär enligt utskottets mening inte någon

förbättring i detta avseende utan konserverar orättvisorna med

det nu gällande begreppet. Utskottet anser därför att ett förslag

bör läggas fram som innebär att vid prövning såväl av rätten till

studiemedel som återbetalning skall användas ett begrepp som

motsvarar begreppet taxerad inkomst i nuvarande skattesystem och

bättre speglar den enskildes ekonomiska situation.

Det anförda bör med anledning av motion Sf9 yrkande 1 ges

regeringen till känna.

dels att moment 4 i utskottets hemställan bort ha följande

lydelse:

4. beträffande inkomstbegreppet i

studiemedelssystemet

att riksdagen

dels antar det i propositionen

framlagda förslaget till lag om ändring i studiestödslagen

(1973:349),

dels med anledning av motion

1990/91:Sf9 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna

vad utskottet anfört.

Bilaga