Bet. 1990/91:SfU8

Socialförsäkringsutskottets betänkande

1990/91:SFU08

Mottagning av flyktingar

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Motion

Utskottet

Hemställan

Reservation

1990/91

SfU8

TIONDE HUVUDTITELN

(Tilläggsbudget 1)

Sammanfattning

I betänkandet tillstyrker utskottet regeringens förslag i

proposition 1990/91:25 att statens invandrarverk skall medges

att disponera högst 62 milj. kr. från anslaget för

förläggningskostnader till insatser inom anslaget för verkets

förvaltningskostnader. Avsikten är att medlen skall användas för

förstärkning av verkets resurser att handlägga asylärenden.

Vidare tillstyrker utskottet att riksdagen godkänner av

regeringen föreslagna riktlinjer för lån till hemutrustning för

flyktingar m.fl. och till ändamålet anvisar ett förslagsanslag

på 16milj.kr.

Till betänkandet har fogats en reservation (m) avseende

riktlinjerna för hemutrustningslånen.

Propositionen

I proposition 1990/91:25 bilaga 6 har regeringen

(arbetsmarknadsdepartementet)

dels under punkten D 1. Statens invandrarverks

förvaltningskostnader föreslagit riksdagen att bemyndiga

regeringen att för budgetåret 1990/91 medge invandrarverket att

disponera högst 62000000 kr. under anslaget

Förläggningskostnader för insatser inom anslaget Statens

invandrarverks förvaltningskostnader i enlighet med vad som

förordats i propositionen,

dels under punkten D 8. Lån till hemutrustning för

flyktingar m.fl. föreslagit

1. att riksdagen godkänner de riktlinjer som förordats för

lån till hemutrustning för flyktingar m.fl.,

2. att riksdagen till Lån till hemutrustning för flyktingar

m.fl. på tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret

1990/91 anvisar ett förslagsanslag på 16000000 kr.

Motion

1990/91:Sf10 av Sten Svensson m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen med avslag på propositionen i denna del

beslutar att administration och utbetalning av hemlånet skall

skötas av bankerna och att för lånen skall finnas statliga

garantier,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om låntagares skriftliga garanti,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om regler för anstånd och avskrivning av

hemlånet.

Utskottet

Statens invandrarverks förvaltningskostnader

Under denna rubrik har i statsbudgeten för budgetåret 1990/91

anvisats ett förslagsanslag av 274960000kr. Vidare finns i

statsbudgeten under rubriken D2. Förläggningskostnader ett

förslagsanslag av 390000000kr.

I proposition 1990/91:25 föreslås att regeringen bemyndigas

medge invandrarverket att för innevarande budgetår disponera

högst 62 milj. kr. under anslaget Förläggningskostnader för

insatser inom anslaget Statens invandrarverks

förvaltningskostnader huvudsakligen för att förstärka verkets

resurser för handläggning av asylärenden.

Förslaget har inte föranlett något motionsyrkande, och

utskottet tillstyrker förslaget.

Lån till hemutrustning för flyktingar m.fl.

Riktlinjer

Det svenska flyktingmottagandet skall bl.a. ge flyktingar en

god start och ett fungerande hem. De flyktingar som kommer till

Sverige saknar ofta såväl hemutrustning som pengar till

nyanskaffning av sådan. Många måste därför få ekonomisk hjälp.

Enligt 6§ socialtjänstlagen (1980:620) kan en enskild få

ekonomisk hjälp i form av socialbidrag, om behovet inte kan

tillgodoses på annat sätt. Biståndet skall tillförsäkra den

enskilde en skälig levnadsnivå. För närvarande får många

flyktingar socialbidrag till hemutrustning vid bosättning i en

kommun.

I regeringens proposition om samordnat flyktingmottagande och

nytt system för ersättning till kommunerna m.m. (prop.

1989/90:105, SfU21, rskr. 281) förordades att medel till

hemutrustning i stället borde tillhandahållas i form av lån.

Denna nya ordning borde genomföras samtidigt med det nya

systemet för ersättning till kommunerna för flyktingmottagande,

dvs. den 1 januari 1991. Eftersom närmare utredning fordrades om

utformningen och administrationen av ett sådant lån, aviserades

att regeringen avsåg att återkomma till riksdagen i frågan.

Det förslag till riktlinjer som presenteras i proposition

1990/91:25, och som bygger på de översiktligt angivna

riktlinjerna i den nyss nämnda propositionen om samordnat

flyktingmottagande m.m., innebär bl.a. följande.

I fråga om personkretsen föreslås att lånet skall kunna

beviljas personer som fyllt 18 år och som tas emot i en kommun

från en förläggning eller som i övrigt omfattas av förordningen

(1990:927) om statlig ersättning för flyktingmottagande m.m.,

dvs. huvudsakligen s.k. kvotflyktingar och personer som fått

uppehållstillstånd av asylskäl eller humanitära skäl samt

anknytningsfall. För personer som har annat än mindre

kapitaltillgångar skall finnas begränsningar i

lånemöjligheterna. Lån till personer, som sammanbor med

make/maka eller sambo som tillhör den personkrets som kan

beviljas lån, skall vara gemensamt för makarna eller samborna,

och betalningsansvaret för lånet skall vara solidariskt.

Maximala lånebelopp för olika hushållsstorlekar skall

fastställas i procent av basbeloppet och med utgångspunkt i

socialstyrelsens rekommenderade norm för socialbidrag för

hemutrustning för resp. hushållsstorlek. Tidsfristen för att få

lån skall normalt vara två år från mottagandet i kommun.

Övergångsvis skall också flyktingar, som tagits emot i en kommun

före den 1 januari 1991 då systemet avses träda i kraft, men som

då ännu inte haft behov av hemutrustning, kunna beviljas lån.

Lånen föreslås vara ränte- och amorteringsfria i två år.

Därefter skall ränta utgå med en räntesats som fastställs för

varje år av regeringen. Amorteringstidens längd bestäms med

utgångspunkt i lånesummans storlek till mellan fem och femton

år. Låntagare med låga inkomster skall kunna få anstånd med

återbetalningen. Vid långvarig betalningsoförmåga skall

skulden kunna avskrivas. Avskrivning bör i vissa fall kunna ske

redan vid den första prövningen av låneansökan eller innan

amortering normalt skall påbörjas för att lånet inte i onödan

skall belastas med räntekostnader.

Utgångspunkten för att anstånd skall beviljas bör enligt

propositionen vara att låntagaren i princip skall få behålla en

summa som motsvarar existensminimum för honom och hans familj.

För varje låntagare beräknas ett ekonomiskt underlag motsvarande

sammanräknad inkomst av tjänst, näringsverksamhet och kapital.

Familjens ekonomiska underlag jämförs sedan med en inkomstgräns,

uttryckt i basbelopp, som är beroende av familjens storlek och

som bygger på existensminimum för olika hushållstyper. Om

hushållet endast har inkomster motsvarande denna inkomstgräns

bör helt anstånd beviljas. Om inkomsterna överstiger

inkomstgränsen men inte täcker det totala belopp som skall

betalas i ränta och amortering enligt amorteringsplanen bör

nedsättning ske av det belopp som skall betalas. Det nya belopp

som därvid fastställs bör i första hand avse betalning av

räntekostnader. Inkomstgränser och normal nedsättning av

betalningsbelopp skall anges av regeringen. Vid anstånd eller

betalningsnedsättning läggs upplupna räntor till skulden.

Betalning efter anstånd bör i första hand avse aktuell ränta och

därefter upplupen ränta som lagts till låneskulden, medan

avräkning på kapitalskulden sker i sista hand. Om det bedöms

lämpligt och i ett långsiktigt perspektiv öka sannolikheten för

att låntagaren skall betala tillbaka lånet, skall undantag kunna

göras från de generella reglerna.

Som exempel på skäl för avskrivning anges i propositionen att

sådana skäl kan föreligga för äldre låntagare, låntagare med

stor försörjningsbörda eller låntagare som är sjuka eller

handikappade om de bedöms ha mycket nedsatt betalningsförmåga.

Vidare nämns låntagare som utvandrat och inte bedöms ha förmåga

att återbetala sin låneskuld. I vissa fall bör redan vid den

första prövningen av låneansökan eller innan amortering normalt

skall påbörjas en bedömning göras om avskrivning bör ske för att

inte lånet i onödan skall belastas med räntekostnader. Vid

solidariskt låneansvar bör finnas möjlighet att skriva av en del

av lånet om en av låntagarna bedöms ha låg eller ingen

betalningsförmåga. Vid dödsfall bör hela lånet avskrivas om

låntagaren ensam svarat för lånet, och halva beloppet när den

avlidne lånat gemensamt med en annan person.

Såväl beviljande och utbetalning av lån som återbetalning

skall enligt regeringens förslag handhas av centrala

studiestödsnämnden (CSN). CSN får låna medel från

riksgäldskontoret, som skall svara för den erforderliga

upplåningen.

I propositionen anges att flera möjligheter undersökts i fråga

om administrationen, både olika alternativ med en myndighet som

administrerar lånet och ett system med banklån med statlig eller

kommunal garanti. CSN har därvid bedömts ha de bästa

förutsättningarna att administrera låneverksamheten till en

rimlig kostnad. Föredragande statsrådet framhåller att de typer

av ärenden som kommer att bli aktuella i det föreslagna

lånesystemet till stor del är av samma karaktär som de ärenden

som förekommer inom studiestödssystemet och att CSN under senare

år genomfört betydande effektiviseringar inom sin verksamhet.

Den stora kompetens vad gäller låneverksamhet som finns inom CSN

bör kunna utnyttjas även för andra lån än studielånen. Vidare

framhålls att CSN har stor erfarenhet av kontakter med

flyktingar och andra invandrare och ett uppbyggt samarbete med

statens invandrarverk.

I propositionen framhålls att systemet bygger på ett samarbete

mellan CSN, statens invandrarverk och kommunerna. För att

beviljande och utbetalning av lånen skall fungera effektivt

krävs hjälp och stöd från personalen vid invandrarverkets

förläggningar och inom det kommunala flyktingmottagandet när

flyktingen upprättar låneansökan och i samband med utbetalning

av lånet. Invandrarverket måste också lämna sådana uppgifter

till CSN som krävs för att man skall kunna bedöma om en person

skall beviljas lån. Föredragande statsrådet utgår också från att

kommunerna biträder i lånehanteringen genom att hjälpa

flyktingarna att sända in sina ansökningar till CSN och styrka

vissa uppgifter i ansökningarna som är av betydelse för

prövningen.

Administrationen av låneverksamheten skall enligt regeringens

förslag i huvudsak finansieras genom avgifter från låntagarna i

samband med återbetalning. Vissa kostnader får dock betalas av

staten. Eftersom lånen skall vara räntefria under de första två

åren och en del låntagare dessutom kommer att beviljas anstånd,

kommer skillnaden mellan den ränta riksgäldskontoret erhåller

och den ränta som låntagarna betalar till CSN att utgöra en

statlig räntesubvention av lånen. Denna mellanskillnad

finansieras från ett anslag på statsbudgeten. Från samma anslag

finansieras också kostnaderna för avskrivningar. En viss statlig

finansiering av administrationen kommer också att bli aktuell,

särskilt under de första åren då det inte kommer in några

avgifter. Under ett inledningsskede kommer det också att uppstå

vissa kostnader för utveckling av administrativa system. -- De

totala kostnaderna för låneverksamheten anges i propositionen

vara mycket svåra att uppskatta, på grund av osäkerheten om hur

många flyktingar som kommer att utnyttja möjligheten och hur

stora lån de kommer att ta. På samma sätt är osäkerheten stor

när det gäller återbetalning och anstånd. Med angivna

osäkerhetsfaktorer bedöms kostnaden kunna komma att bli högst

150 milj. kr. per år när systemet är fullt utbyggt eller ca 100

milj. kr. lägre än den beräknade nuvarande årliga kostnaden för

bidrag till hemutrustning.

De föreslagna riktlinjerna har föranlett en motion, Sf10 av

Sten Svensson m.fl. Motionärerna påminner om att moderata

samlingspartiet pläderat för att bankerna skall ta över

utbetalningarna av studiestödet, och de anser att

hemutrustningslånen bör administreras och utbetalas av bankerna

medan staten skall ställa upp med garantier. I motionen

förutsätts vidare att personer som söker lån skriftligen får

garantera att lånet endast skall användas till inköp av

hemutrustning och att sökande skall kunna uppvisa ett

hyreskontrakt. Förslagen om anstånd och avskrivning kritiseras

också. Reglerna om anstånd bör enligt motionärerna inte skilja

sig från vad som gäller för andra typer av lån, speciellt inte

som den amorterings- och räntefria tiden är så lång som två år.

Den enda grunden för avskrivning bör vara hög ålder eller

arbetsoförmåga, medan utflyttning ur riket inte skall innebära

avskrivning, eftersom den som tar lån i bank är skyldig att

återbetala det, oavsett om han eller hon sedan flyttar ur riket.

Motionärerna begär i yrkande 1 att riksdagen beslutar att

administration och utbetalning av hemlånet skall skötas av

bankerna och att för lånen skall finnas statliga garantier. I

yrkande 2 begärs ett tillkännagivande om skriftlig garanti av

låntagaren och i yrkande 3 ett tillkännagivande om vad som

anförts om regler för anstånd och avskrivning.

Enligt vad som anges i propositionen och som återges ovan har

olika möjligheter undersökts vad gäller administrationen av de

nya hemutrustningslånen, och därvid har CSN bedömts ha de bästa

förutsättningarna att administrera låneverksamheten till en

rimlig kostnad. Utskottet godtar de i propositionen angivna

skälen och den där gjorda bedömningen. Utskottet avstyrker

därför bifall till yrkande 1 i motion Sf10.

Av propositionen framgår vidare att personal vid

invandrarverkets förläggningar och inom det kommunala

flyktingmottagandet förutsätts ge hjälp och stöd vid

upprättandet av ansökan om hemutrustningslån. Kommunerna

förutsätts vidare biträda i lånehanteringen genom att hjälpa

flyktingarna att sända in sina ansökningar till CSN och styrka

vissa uppgifter i ansökningarna som är av betydelse för

prövningen. Utskottet utgår från att ansökan om

hemutrustningslån kommer att göras på särskilda

ansökningsblanketter där bl.a. ändamålet med ansökan

efterfrågas. Utskottet avstyrker med det nu anförda bifall också

till yrkande 2 i motion Sf10.

I fråga om regler för anstånd och avskrivning anser utskottet

att de i propositionen gjorda uttalandena bör godtas. Såvitt

avser förutsättningarna för avskrivning vill utskottet framhålla

att även för avskrivning av lån till låntagare som utvandrat

enligt propositionen skall krävas att låntagaren bedöms inte ha

förmåga att återbetala sin låneskuld. Utskottet avstyrker med

det anförda bifall även till yrkande 3 i motion Sf10.

Anslaget

För budgetåret 1990/91 begärs ett förslagsanslag på

16000000 kr. till Lån till hemutrustning till flyktingar

m.fl. De kostnader som beräknas uppstå avser räntesubvention

till flyktingar som tar lån under första halvåret 1991 samt

vissa administrationskostnader för beviljningsverksamheten och

för utbetalningar samt kostnader för utveckling av

administrativa system. Det kan också bli några mindre kostnader

för avskrivna lån.

Regeringens yrkande om medelsanvisning har inte föranlett

någon motion, och utskottet tillstyrker medelsanvisningen.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande kostnader för mottagande av asylsökande

att riksdagen med bifall till propositionen bemyndigar

regeringen att för budgetåret 1990/91 medge invandrarverket att

disponera högst 62000000kr. under anslaget

Förläggningskostnader för insatser inom anslaget Statens

invandrarverks förvaltningskostnader i enlighet med vad som

förordats i propositionen,

2. beträffande riktlinjer för hemutrustningslån

att riksdagen med bifall till propositionen och med avslag på

motion 1990/91:Sf10 godkänner de riktlinjer för lån till

hemutrustning för flyktingar m.fl. som förordats i

propositionen,

res. (m)

3. beträffande medelsanvisning

att riksdagen med bifall till propositionen till Lån till

hemutrustning för flyktingar m.fl. på tilläggsbudget I till

statsbudgeten för budgetåret 1990/91 anvisar ett förslagsanslag

på 16000000kr.

Stockholm den 29 november 1990

På socialförsäkringsutskottets vägnar

Doris Håvik

Närvarande: Doris Håvik (s), Gullan Lindblad (m), Karin

Israelsson (c), Lena Öhrsvik (s), Margit Gennser (m), Nils-Olof

Gustafsson (s), Margareta Persson (s), Hans Dau (m), Barbro

Sandberg (fp), Rune Backlund (c), Margó Ingvardsson (v),

Ragnhild Pohanka (mp), Maud Björnemalm (s), Christina Pettersson

(s), Arne Mellqvist (s), Maria Leissner (fp) och Bo Finnkvist

(s).

Reservation

Riktlinjer för hemutrustningslån (mom.2)

Gullan Lindblad, Margit Gennser och Hans Dau (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 5 börjar

med "Enligt vad" och på s. 6 slutar med "yrkande 3 i motion

Sf10." bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets uppfattning bör bankerna administrera och

utbetala även hemutrustningslånen, medan staten bör ställa upp

med de garantier som behövs. I fråga om förfarandet vid

låneansökan utgår utskottet från att den sökande skriftligen får

garantera att lånet endast skall användas till inköp av

hemutrustning och att hyreskontrakt skall kunna uppvisas. De

föreslagna riktlinjerna för betalningsanstånd och avskrivning av

lån anser utskottet inte behövas, särskilt med hänsyn till att

den ränte- och amorteringsfria tiden skall vara så lång som två

år. I stället bör enligt utskottets mening de regler om anstånd,

som gäller för andra typer av lån, tillämpas även på dessa lån

och den enda grunden för avskrivning vara hög ålder eller

arbetsoförmåga.

Utskottet har inte någon erinran mot de föreslagna

riktlinjerna i övrigt.

dels att moment 2 i utskottets hemställan bort ha följande

lydelse:

2. beträffande riktlinjer för

hemutrustningslån

att riksdagen med bifall till motion

1990/91:Sf10 och med anledning av propositionen

dels som sin mening ger regeringen

till känna vad utskottet anfört i fråga om administration av

hemutrustningslånen, upprättande av låneansökan och

förutsättningarna för anstånd och avskrivning av lån,

dels i övrigt godkänner de riktlinjer

för lån till hemutrustning för flyktingar m.fl. som förordats i

propositionen,