Bet. 1990/91:SkU10

Skatteutskottets betänkande

1990/91:SKU10

Kvarvarande frågor i reformeringen av inkomst- och

företagsbeskattningen, m.m.

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Motionerna

Utskottet

Hemställan

1990/91

SkU10

Sammanfattning

Utskottet behandlar i detta betänkande proposition 1990/91:54

om kvarstående frågor i reformeringen av inkomst- och

företagsbeskattningen, m.m. Utskottet tillstyrker propositionen

med mindre ändringar och föreslår i sammanhanget bl.a. vissa

förtydliganden i några tidigare antagna lagförslag. En i ärendet

väckt motion (s) har föranlett utskottet att föreslå en

förändring i fråga om skattereduktion för fackföreningsavgift.

Övriga motioner avstyrks. Det gäller även tre motioner som

väckts med anledning av ökade kostnader för drivmedel m.m. till

följd av Irak-krisen.

Vid betänkandet har fogats ett stort antal reservationer (m,

fp, c, v, mp) och särskilda yttranden.

Propositionen

Regeringen (finansdepartementet) hemställer i proposition

1990/91:54 att riksdagen antar de vid propositionen fogade

förslagen till

1. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370),

2. lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt,

3. lag om ändring i lagen (1990:000) om ändring i

taxeringslagen (1990:324),

4. lag om ändring i lagen (1990:000) om ändring i lagen

(1990:325) om självdeklaration och kontrolluppgifter,

5. lag om ändring i uppbördslagen (1953:272),

6. lag om ändring i lagen (1990:659) om särskild löneskatt,

7. lag om särskild premieskatt för grupplivförsäkring, m.m.,

8. lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring,

9. lag om ändring i lagen (1981:691) om socialavgifter,

10. lag om ändring i lagen (1941:416) om arvsskatt och

gåvoskatt,

11. lag om ändring i lagen (1951:763) om beräkning av statlig

inkomstskatt för ackumulerad inkomst,

12. lag om ändring i lagen (1955:257) om inventering av

varulager för inkomsttaxeringen,

13. lag om ändring i lagen (1958:295) om sjömansskatt,

14. lag om ändring i kupongskattelagen (1970:624),

15. lag om ändring i skattebrottslagen (1971:69),

16. lag om ändring i lagen (1971:1072) om förmånsberättigade

skattefordringar,

17. lag om ändring i lagen (1972:78) om skatt för gemensamt

kommunalt ändamål,

18. lag om ändring i lagen (1972:266) om skatt på annonser och

reklam,

19. lag om ändring i bokföringslagen (1976:125),

20. lag om ändring i jordbruksbokföringslagen (1979:141),

21. lag om ändring i utsökningsbalken,

22. lag om ändring i lagen (1984:151) om punktskatter och

prisregleringsavgifter,

24. lag om ändring i lagen (1986:468) om avräkning av utländsk

skatt,

25. lag om ändring i lagen (1984:668) om uppbörd av

socialavgifter från arbetsgivare,

26. lag om ändring i lagen (1990:326) om skatteavdrag i vissa

fall från folkpension,

27. lag om ändring i lagen (1990:654) om

skatteutjämningsreserv,

28. lag om ändring i lagen (1990:655) om återföring av

obeskattade reserver,

29. lag om ändring i lagen (1990:661) om avkastningsskatt på

pensionsmedel,

30. lag om ändring i lagen (1990:668) om nedsättning av vissa

underhållsbidrag,

31. lag om särskilda regler för avsättning till

resultatutjämningsfond vid 1991 års taxering,

32. lag om avdrag för kostnader för bilresor till och från

arbetsplatsen vid 1991 och 1992 års taxeringar,

33. lag om upphävande av lagen (1927:321) om

utskiftningsskatt,

34. lag om upphävande av lagen (1933:395) om ersättningsskatt,

35. lag om höjning av den allmänna löneavgiften intill

utgången av juni 1991.

Lagförslag 23 behandlas i annat sammanhang, se nedan.

Lagförslagen

Förslaget i proposition 1990/91:54 rörande lagen (1984:1052)

om statlig fastighetsskatt (lagförslag 23) har utskottet

samordnat med lagändringar i samma lag som föreslagits i

proposition 1990/91:47 (bet. 1990/91:SkU6). Detta lagförslag

utgår därför ur det nu förevarande ärendet.

Riksdagen har den 28 november 1990 med bifall till proposition

1990/91:19 beslutat att göra lagen (1984:151) om punktskatter

och prisregleringsavgifter, skattebrottslagen (1971:69) och

lagen (1971:1071) om förmånsberättigade skattefordringar

tillämpliga på lagen (1990:000) om lagerskatt på vissa

oljeprodukter. Av samordningsskäl har den lagtekniska

regleringen fått anstå till behandlingen av förevarande ärende

(jfr 1990/91:SkU2 mom. 11 och mom. 12). De ifrågavarande

lagförslagen (15, 16 och 22) har i detta ärende utformats med

hänsyn tagen till de förändringar som föranleds av riksdagens

behandling av den nyss nämnda proposition 1990/91:19.

Med dessa ändringar har de vid propositionen fogade

lagförslagen följande lydelse:

Motionerna

Motioner med anledning av propositionen

1990/91:Sk30 av Stig Bertilsson (m) vari yrkas att riksdagen

med upphävande av beslutet om omläggning av kalenderår som

obligatoriskt räkenskapsår för enskilda näringsidkare beslutar

att dessa även fortsättningsvis kan tillämpa brutet räkenskapsår

för sin redovisning.

1990/91:Sk31 av Pär Granstedt (c) vari yrkas att riksdagen som

sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

möjligheten att medge avdrag för underhåll av kulturhistoriskt

värdefull bostadsbebyggelse på jordbruksfastigheter.

1990/91:Sk32 av Inger Schörling m.fl. (mp) vari yrkas

1. att riksdagen avslår propositionen såvitt avser tillfällig

höjning av löneavgift,

2. att regeringen återkommer till riksdagen med ett nytt

förslag till finansiering av senareläggningen av den särskilda

löneskatten,

3. att riksdagen beslutar om regler för avdrag för resor till

och från arbete i enlighet med vad som i motionen anförts,

4. att riksdagen, vid avslag på moment 3, som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen anförts angående direktiv

för utredningen om framtida bilavdrag.

1990/91:Sk33 av Bo Lundgren m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen avslår propositionen såvitt avser höjning av

den allmänna löneavgiften,

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag om slopande av

den så kallade särskilda löneskatten,

3. att riksdagen avslår propositionen såvitt avser särskild

löneskatt på ersättningar från avtalsförsäkringar,

4. att riksdagen avslår propositionen såvitt avser särskild

premieskatt för försäkringsföretag,

5. att riksdagen avslår proposition 1990/91:54 såvitt avser

skattskyldighet för arbetsgivare som själv betalar ut ersättning

motsvarande ersättning på grund av grupplivförsäkring,

6. att riksdagen avslår propositionen såvitt avser

skattskyldighet för arbetsgivare och näringsidkare som tecknar

försäkring som motsvarar grupplivförsäkring utomlands,

7. att riksdagen hos regeringen begär förslag om ändrade

regler för avdrag för bilkostnader vid resa mellan bostad och

arbetsplats och i tjänsten i enlighet med vad i motionen

anförts,

8. att riksdagen hos regeringen begär förslag om ändrade

regler för beskattning av bilförmån i enlighet med vad i

motionen anförts,

9. att riksdagen beslutar att nu gällande regler för

beskattning av förmån av räntefritt eller lågförräntat lån

bibehålls,

10. att riksdagen med avslag på propositionen i denna del

beslutar om en frist på fyra år inom vilken en privatbostad inte

skall omklassificeras till att anses ingå i näringsverksamhet

utan att ägaren yrkat det,

11. att riksdagen med avslag på propositionen i denna del

begär förslag om regler rörande definition av privatbostad

respektive näringsfastighet i enlighet med vad i motionen

anförts,

12. att riksdagen beslutar att 1989 års

fastighetstaxeringsvärden för småhus, såvida de ej överstiger

1990 års fastställda taxeringsvärden, skall användas som

underlag för beskattning beskattningsåret 1990,

13. att riksdagen hos regeringen begär förslag om

begränsningar i fråga om det taxeringsvärde som läggs till grund

för taxeringen 1992 i enlighet med vad i motionen anförts,

14. att riksdagen beslutar att ingen avtrappning av

grundavdraget för pensionärer vad avser inkomst av kapital eller

passiv näringsverksamhet skall ske från och med taxeringen 1992,

15. att riksdagen beslutar bibehålla nu gällande avdrag för

underhåll till icke hemmavarande barn,

16. att riksdagen beslutar bibehålla skattereduktionen för

ensamstående med barn,

17. att riksdagen avslår propositionen vad beträffar förslaget

om upphävande av sjömansskattelag,

18. att riksdagen hos regeringen begär nytt förslag om

beskattning av kapitalinkomster och kapitalvinster i enlighet

med vad i motionen anförts,

19. att riksdagen beslutar avslå propositionen vad avser

beskattning av utländsk valuta för fysiska personer,

20. att riksdagen hos regeringen begär förslag om slopad

ränteavdragsbegränsning i enlighet med vad i motionen anförts,

21. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

som i motionen anförts beträffande särskilda regler för

beskattning av delägare i fåmansföretag,

22. att riksdagen avslår propositionen vad avser utvidgning av

de särskilda fåmansföretagsreglerna till att gälla även

införsäljning av villafastighet,

23. att riksdagen hos regeringen begär förslag om återinförd

rätt att kvitta underskott under löpande beskattningsår i

enlighet med vad i motionen anförts,

24. att riksdagen avslår propositionen vad avser återläggning

av värdeminskningsavdrag vid avyttring av näringsfastighet,

25. att riksdagen hos regeringen begär förslag om nya regler

för beskattning av realisationsvinst vid försäljning av

bostadsrätt i enlighet med vad i motionen anförts,

26. att riksdagen beslutar om arvs- och gåvoskatteskalor i

enlighet med vad som föreslås i motionen,

27. att riksdagen beslutar om grundavdrag vid

arvsbeskattningen i enlighet med vad som föreslås i motionen,

28. att riksdagen beslutar om grundavdrag vid

gåvobeskattningen i enlighet med vad som föreslås i motionen,

29. att riksdagen hos regeringen begär förslag om rätt att

tillämpa de särskilda reduktionsreglerna vid arvs- och

gåvobeskattningen också vid successiva gåvor,

30. att riksdagen hos regeringen begär förslag om beskattning

av utskiftade medel i enlighet med vad i motionen anförts,

31. att riksdagen hos regeringen begär förslag om

beskattningen av skadeförsäkringsföretag i enlighet med vad i

motionen anförts,

32. att riksdagen beslutar att reglerna för ackumulerad

inkomst också skall omfatta försäljning av aktier i ett

fåmansföretag som skall redovisas i inkomstslaget tjänst,

33. att riksdagen med avslag på propositionen i denna del

beslutar att en förutsättning för särskild skatteräkning skall

vara att den ackumulerade inkomsten uppgår till minst 30 000

kr.,

34. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts beträffande resultatutjämnings- och

konsolideringsmöjligheter för egenföretagare,

35. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts beträffande beskattningen av handelsbolag,

36. att riksdagen beslutar att nu gällande rätt att tillämpa

brutet räkenskapsår bibehålls,

37. att riksdagen hos regeringen begär förslag som innebär att

den så kallade räntefördelningen slopas,

38. att riksdagen med avslag på propositionen i denna del

beslutar om en skattesats för gemensamt kommunala ändamål på

20%,

39. att riksdagen beslutar slopa tidsgränsen för rätt till

avräkning av utländsk skatt i enlighet med vad i motionen

anförts.

1990/91:Sk34 av förste vice talman Ingegerd Troedsson och

Ingrid Sundberg (m) vari yrkas att riksdagen beslutar att

bostadshus som i den kommunala översiktsplaneringen betecknas

som kulturhistoriskt skyddsvärt skall kunna beskattas som

näringsfastighet.

1990/91:Sk35 av Kjell Johansson m.fl. (fp) vari yrkas

1. att riksdagen avslår förslaget om höjd allmän löneavgift,

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag till nya regler

för arvsskatten i enlighet med vad i motionen anförts.

1990/91:Sk36 av Lars Ulander m.fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar slopa gränsen för

reduktionsgrundande avgift såvitt avser skattereduktion för

fackföreningsavgift,

2. att riksdagen beslutar att mätnings- och

granskningsavgifter skall ingå i underlaget för

skattereduktionen.

1990/91:Sk37 av Lars Werner m.fl. (v) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär förslag om att förmåner

från avtalsförsäkringar skall vara skattebefriade i enlighet med

tidigare gällande ordning,

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag om moms på

energi, höjd besninskatt och regionalt differentierade

miljöavgifter i enlighet med vad i motionen anförts,

3. att riksdagen hos regeringen begär förslag om skärpt

förmånsbeskattning av tjänstebilar,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om kapitalbeskattning,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om företagsbeskattning.

1990/91:Sk38 av Martin Olsson (c) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att pensionärernas särskilda

grundavdrag inte skall avtrappas mot förmögenhet,

2. att riksdagen beslutar att pensionärernas särskilda

grundavdrag inte skall avtrappas mot kapitalinkomster,

3. att riksdagen beslutar att pensionärernas särskilda

grundavdrag inte skall avtrappas mot inkomst av passiv

näringsverksamhet.

1990/91:Sk39 av Sven-Olof Petersson (c) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att persontransporter ej skall

beläggas med mervärdeskatt,

2. att riksdagen vid avslag på yrkande 1 beslutar att

övergångsregler i enlighet med vad i motionen föreslagits införs

från den 1 januari 1991.

1990/91:Sk40 av Görel Thurdin m.fl. (c) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär förslag till särskild

redovisningsmetod i enlighet med vad i motionen anförts,

2. att riksdagen, vid avslag på yrkande 1, beslutar att som

sin mening ge regeringen till känna vad i motionen anförts om en

parlamentarisk utredning om beskattningen av enskilda

näringsidkare och handelsbolag,

3. att riksdagen beslutar avslå propositionen såvitt avser

höjning av den allmänna löneavgiften i enlighet med vad i

motionen anförts,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om alternativ finansiering för bortfall av

skatteintäkter från särskild löneskatt,

5. att riksdagen beslutar att pensionärernas särskilda

grundavdrag ej skall avtrappas mot förmögenhet i enlighet med

vad i motionen anförts,

6. att riksdagen med avslag på propositionen beslutar om en

undantagsregel för fåmansföretag i enlighet med vad i motionen

anförts,

7. att riksdagen med avslag på propositionen i denna del

beslutar i enlighet med vad i motionen anförts angående inkomst

av kapital,

8. att riksdagen beslutar avslå propositionen i denna del

såvitt avser återläggning av värdeminskningsavdrag vid avyttring

av näringsfastighet i enlighet med vad i motionen anförts,

9. att riksdagen med avslag på propositionen såvitt avser

skattemässig behandling av grupplivförsäkring i tjänsten eller

yrket beslutar att hos regeringen hemställa om nytt förslag i

enlighet med vad i motionen anförts,

10. att riksdagen med avslag på propositionen i denna del

föreskriver att beräkning av reavinst vid försäljning av

bostadsrätter enbart skall utgå från den enskilde

bostadsrättsinnehavarens ekonomiska förhållanden i enlighet med

vad i motionen anförts,

11. att riksdagen beslutar avskaffa förmögenhetsskatten på

arbetande kapital i enlighet med vad i motionen anförts,

12. att riksdagen med avslag på propositionen i denna del

beslutar om skatteutjämningsreserv i enlighet med vad i motionen

anförts,

13. att riksdagen beslutar om dispensregel för

mervärdeskatteplikt i enlighet med vad i motionen anförts,

14. att riksdagen beslutar att schablonavdrag under inkomst av

tjänst skall medges med 2 000 kr. i enlighet med vad i motionen

anförts,

15. att riksdagen beslutar om beskattning av bilförmån i

enlighet med vad i motionen anförts,

16. att riksdagen beslutar att hos regeringen begära förslag

till en beskattning av bilförmån som är direkt proportionell mot

den privata användningen i enlighet med vad i motionen anförts,

17. att riksdagen beslutar att avdrag för användande av egen

bil i tjänsten skall medges enligt vad i motionen anförts,

18. att riksdagen med avslag på propositionen i denna del

beslutar om beskattningsregler för trygghetsförsäkring vid

arbetsskada i enlighet med vad i motionen anförts,

19. att riksdagen med avslag på propositionen i denna del

beslutar om avdrag för resor mellan bostad och arbetsplats i

enlighet med vad i motionen anförts,

20. att riksdagen hos regeringen hemställer omm förslag

beträffande en regional differentiering av bilbeskattningen i

enlighet med vad i motionen anförts,

21. att riksdagen med avslag på propositionen i denna del

beslutar om skattereduktion för hemmamake i enlighet med vad i

motionen anförts,

22. att riksdagen med avslag på propositionen i denna del

beslutar om skattereduktion för hemmamake i enlighet med vad i

motionen anförts,

23. att riksdagen med avslag på propositionen i denna del

beslutar att skattereduktion för gifta sjömän och för ogifta

sjömän med barn skall utgå i enlighet med vad i motionen

anförts,

24. att riksdagen beslutar om reduktion av fackföreningsavgift

i enlighet med vad i motionen anförts,

25. att riksdagen hos regeringen begär förslag om begränsning

av arbetsgivares avdrag för avgifter till

arbetsgivarorganisationer i enlighet med vad i motionen anförts,

26. att riksdagen beslutar bibehålla ett sparavdrag i enlighet

med vad i motionen anförts,

27. att riksdagen med avslag på propositionen i denna del

beslutar om möjlighet till särskild prövning av uppskov med

realisationsvinstbeskattning av bostäder i enlighet med vad i

motionen anförts,

28. att riksdagen beslutar om takregel för

realisationsvinstbeskattning vid försäljning av näringsfastighet

och bostadsrätt i näringsverksamhet i enlighet med vad i

motionen anförts,

29. att riksdagen beslutar om avdrag för värdehöjande

reparationer i enlighet med vad i motionen anförts,

30. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts beträffande egenföretagares

pensionsförsäkringar,

31. att riksdagen beslutar om uttag av fastighetsskatt för

småhus i enlighet med vad i motionen anförts,

32. att riksdagen beslutar om uttag av fastighetsskatt på

hyreshus i enlighet med vad i motionen anförts,

33. att riksdagen beslutar om övergångsregler för småhus och

hyreshus i enlighet med vad i motionen anförts,

34. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om beskattning av skadeförsäkringsföretag,

35. att riksdagen beslutar om möjlighet för egenföretagare att

överföra medel från investeringsreserv till pensionsförsäkring i

enlighet med vad i motionen anförts,

36. att riksdagen beslutar om avdrag för egen bil i tjänsten

för egenföretagare i enlighet med vad i motionen anförts,

37. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om grundavdrag för sociala avgifter,

38. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om analyser av skattereformen,

39. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om den principiella inriktningen och

omfattningen av den indirekta beskattningen,

40. att riksdagen beslutar om att mervärdeskatt skall uttas

med 60 % av beskattningsvärdet på basmat i enlighet med vad i

motionen anförts,

41. att riksdagen beslutar att mervärdeskatt med 60 % av

beskattningsvärdet skall utgå för serverings- och hotelltjänster

i enlighet med vad i motionen anförts,

42. att riksdagen beslutar att uttagsbeskattning på

serveringstjänster skall utgå med 60 % av beskattningsvärdet i

enlighet med vad i motionen anförts,

43. att riksdagen beslutar att mervärdeskatt för samtliga

tjänster för byggande och boende utgår med 60 % av

beskattningsvärdet i enlighet med vad i motionen anförts,

44. att riksdagen beslutar att tjänster avseende

personbefordran inom landet undantas från skatteplikt enligt

mervärdeskattelagen i enlighet med vad i motionen anförts,

45. att riksdagen beslutar att särskild varuskatt,

dryckesskatt, videoskatt, kassettskatt samt stämpelskatt vid

förvärv av fartyg skall utgå i enlighet med vad i motionen

anförts,

46. att riksdagen beslutar att omsättningsskatten på handel

med värdepapper skall avskaffas i enlighet med vad i motionen

anförts,

47. att riksdagen beslutar att energiområdet skall undantas

från skatteplikt enligt mervärdeskattelagen från den 1 januari

1991 i enlighet med vad i motionen anförts,

48. att riksdagen beslutar om införande av

elproduktionsbeskattning och avskaffande av elbeskattningen i

konsumtionsled i enlighet med vad i motionen anförts

innebärande: a) att skatt utgår med 13 öre/kwh för

vattenkraft- och kärnkraftproducerad el i produktionsled b)

att skattefrihet för avkopplingsbar el ej medges c) att för el

producerad med biobränslen, vind, sol medges skattefrihet d)

att lika beskattning av bränslen införs oavsett om de utnyttjas

för el- eller värmeproduktion,

49. att riksdagen beslutar att en energiskatt om 34 öre/kg

förbrukat flygbränsle införs i enlighet med vad i motionen

anförts,

50. att riksdagen beslutar att skatt på bensin skall utgå med

2,64 kr./l för oblyad bensin resp. med 2,94 kr./l exkl.

koldioxidskatt i enlighet med vad i motionen anförts,

51. att riksdagen beslutar höja alkohol- och tobaksskatten

motsvarande en prishöjning med 5 % i enlighet med vad i motionen

anförts.

Övriga motioner

I betänkandet behandlas följande motioner som väckts med

anledning av Irak-krisen.

1990/91:Sk1 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas att

riksdagen med anledning av Irakkrisen i enlighet med vad som

anförts i motionen beslutar a) ersätta mervärdeskatten på energi

inkl. drivmedel med punktskatter, b) slopa mervärdeskatten på

persontransporter, c) ändra reglerna för avdrag för resa med

egen bil till och från arbetet, d) ändra reglerna för avdrag för

resa med egen bil i tjänsten.

1990/91:Sk2 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen

beslutar sänka bensinskatterna för såväl blyad som oblyad bensin

med 30 öre per liter från och med den 1 november 1990.

1990/91:Sk3 av Inger Schörling m.fl. (mp) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att mervärdeskatt ej skall införas

på kollektivtrafik med undantag för flyget,

2. att riksdagen beslutar att kilometerskatten höjs så att

kostnadsansvaret för kväveoxidutsläpp blir 60 kr./kg (räknat som

NO2) och för kolväteutsläpp blir 24 kr./kg och att denna höjning

införs fr.o.m. 1/1 1991,

3. att riksdagen begär förslag från regeringen på en

skatterabatt för glesbygdsboende i enlighet med vad som anförts

i motionen,

4. att riksdagen beslutar om ändrade regler för skatteavdrag i

samband med resa till och från arbetet i enlighet med vad som

anförts i motionen,

5. att riksdagen av regeringen begär ett förslag på skatt på

uranenergi i enlighet med vad som anförts i motionen.

Yttrande av lagrådet, m.m.

Vissa av lagförslagen i propositionen har granskats av

lagrådet. Utskottet har inhämtat lagrådets yttrande även rörande

förslag till ändringar i kommunalskattelagen (1928:370) m.fl.

lagar såvitt avser de frågor som i propositionen redovisats

under avsnitten 3.4, 3.8, 4.6, 4.8, 5.2, 5.5 och 5.6. Lagrådets

yttrande framgår av bilaga till detta betänkande.

Under ärendets beredning har utskottet mottagit ett antal

skrivelser och andra framställningar från organisationer,

företag och enskilda personer.

Utskottet

Inledning

Riksdagen har under hösten 1989 och våren 1990 beslutat om en

genomgripande reformering av skattesystemet (prop. 1989/90:50,

bet. SkU10, prop. 1989/90:110 och 111, bet. SkU30 och 31). Under

innevarande höst har skattereformen följts upp med ändringar i

förfarandereglerna, bl.a. i det nyligen lämnade betänkandet

1990/91:SkU3 om vissa deklarations- och kontrollfrågor i

anslutning till skattereformen.

I den proposition som utskottet behandlar i detta betänkande

lägger regeringen fram förslag som ingår i och kompletterar

reformeringen av inkomst- och företagsbeskattningen. Härmed

slutförs skattereformen i väsentliga delar. Det arbete som

återstår gäller t.ex. den lagtekniska utformningen av

mervärdeskattelagstiftningen, som är under översyn. Vidare

kommer de centrala inkomstskatteförfattningarna att ses över när

de materiella lagändringarna lagts fast. Det är också, som

framgår i det följande, nödvändigt med ytterligare överväganden

rörande utformningen av en särskild löneskatt på

pensionsförmåner och beträffande vissa frågor på

företagsbeskattningens område.

Utskottet tar i detta betänkande även upp tre motioner som

väckts med anledning av ökade kostnader för drivmedel m.m. till

följd av Irakkrisen.

Särskild löneskatt, m.m.

Uppskov med löneskatten på vissa pensionsförmåner och

tillfällig höjning av löneavgiften

Som en allmän princip i skattereformen gäller att alla

förvärvsinkomster skall beläggas med socialavgifter eller med en

särskild löneskatt i syfte att uppnå en såvitt möjligt likvärdig

behandling av alla typer av förvärvsinkomster. Socialavgifter

skall utgå på inkomster som grundar rätt till

socialförsäkringsförmåner. På andra förvärvsinkomster skall en

löneskatt tas ut med 22,2 %, motsvarande den s.k. skattedelen av

socialavgifterna.

När det gäller pensioner innebär riksdagens beslut tidigare i

år att den tekniska utformningen av en löneskatt har fått anstå

till i höst. Bakgrunden härtill är att löneskatten på vissa

pensionsförmåner enligt proposition 1989/90:110 bör tas ut när

pensionen tjänas in, något som krävde ytterligare överväganden.

Mot bakgrund av den kritik som har riktats mot de lösningar som

sedan har presenterats anförs i den nu aktuella propositionen

att det inte är lämpligt att genomföra de aktuella

beskattningsåtgärderna per den 1 januari 1990. Frågan bör

beredas ytterligare med inriktning på att genomföra åtgärderna

fr.o.m. den 1 juli 1991.

I propositionen framhålls att uppskovet med löneskatten på

pensionsförmåner leder till en betydande försvagning av

finansieringen av skattereformen år 1991, 2 miljarder kronor.

Mot bakgrund av att en ansvarsfull finansiering är grundläggande

för hela skattereformen föreslås i stället en alternativ

finansiering genom att temporärt höja den allmänna löneavgiften

med 1,3 procentenheter till 1,64 % under första halvåret 1991.

I motion Sk33 av Bo Lundgren m.fl. (m) yrkas att förslaget om

en höjning av löneavgiften avslås och att regeringen skall lägga

fram ett förslag om att slopa den särskilda löneskatten (yrkande

1 och 2). Yrkandena vilar på samma grund som i våras då man från

detta håll avvisade förslaget om särskild löneskatt. Även i

motionerna Sk32 av Inger Schörling m.fl. (mp) yrkande 1, Sk35 av

Kjell Johansson m.fl. (fp) yrkande 1 och Sk40 av Görel Thurdin

m.fl. (c) yrkande 3 framställs kravet att höjningen av

löneavgiften skall avslås. I motion Sk32 begär motionärerna

samtidigt ett nytt förslag om hur skattereformen skall

finansieras och löneskatten på pensioner senareläggas

(yrkande2). Enligt motionärerna i motion Sk40 bör det

skattebortfall som uppkommer genom uppskovet med löneskatten på

pensioner finansieras inom ramen för detta system när den

kommande lagstiftningen har trätt i kraft (yrkande4). Kritiken

i dessa motioner mot den tillfälliga höjningen av löneavgiften

grundar sig bl.a. på att denna kommer att träffa även företag

som inte har pensionsförmåner av ifrågavarande slag och att

skattehöjningen är olämplig i det rådande konjunkturläget.

Utskottet konstaterar att det nu är nödvändigt att skjuta på

genomförandet av den planerade löneskatten på pensionsförmåner

och att detta leder till en betydande försvagning av

finansieringen av skattereformen under år 1991. En ansvarsfull

finansiering av skattereformen har varit grundläggande för hela

reformarbetet, och en urholkning på 2 miljarder kronor av

reformens finansiering är som anförs i propositionen inte

försvarbar vare sig från statsfinansiella eller andra

samhällsekonomiska utgångspunkter. Det bör också framhållas att

vi för närvarande befinner oss i en svår ekonomisk situation och

att man nu bör skapa beredskap för att motverka en allmänt

befarad arbetslöshet och samtidigt söka upprätthålla en jämvikt

i ekonomin. Utskottet instämmer i uppfattningen att ett bortfall

på 2 miljarder kronor i skatteinkomster skulle undergräva

möjligheterna att föra en verkningsfull politik i dessa

hänseenden.

Den alternativa finansiering som nu föreslås i propositionen

har i stort sett samma inriktning som den särskilda löneskatten

på pensionsförmåner och innebär ingen generell ökning av

arbetskraftskostnaderna jämfört med denna skatt. Åtgärden medför

inte heller att skattetrycket höjs.

Med hänvisning till det anförda finner utskottet att den

allmänna löneavgiften bör höjas med 1,3 procentenheter till

1,64% under första halvåret 1991 på sätt som föreslagits i

propositionen och avstyrker således motionerna i berörda delar.

Samtidigt vill utskottet understryka vikten av att regeringen

kan stödja inflationsbekämpningen genom en aktiv

arbetsmarknadspolitik i form av kompetenshöjande insatser, t.ex.

utbildning och andra offensiva åtgärder samt någon form av

beredskapsarbeten. Dessa insatser bör då gälla hela

arbetsmarknaden, inte minst den kommunala sektorn och

näringslivet.

Enligt utskottets mening bör 600 miljoner kronor reserveras i

ovannämnda syfte. Regeringen bör skyndsamt återkomma till

riksdagen med ett samlat förslag om hur dessa medel skall

användas.

I detta sammanhang tar utskottet upp yrkande 30 i motion Sk40

av Görel Thurdin m.fl. (c), där motionärerna återkommer till en

fråga rörande den avkastningsskatt på pensioner som genomfördes

tidigare i år i samband med skattereformen. Avkastningsskatten

innebär bl.a. att egenföretagarnas pensionsförsäkringar kommer

att belastas med högre avkastningsskatt (15%) än

tjänstepensioner (10%). Motionärerna anser att egenföretagarna

bör få kompensation härför, t.ex. genom ett differentierat uttag

av löneskatt, och yrkar att detta ges till känna för regeringen.

Vid sin behandling tidigare i år av motsvarande yrkande från

motionärernas sida konstaterade utskottet att regeringen hade

för avsikt att senare under året återkomma med förslag om en

differentierad löneskatt och fann mot denna bakgrund inte

anledning till ett tillkännagivande till regeringen i frågan.

Utskottet har erfarit att regeringen fortsätter sina

överväganden rörande dessa frågor. Utskottet avstyrker motionen

i denna del.

Avtalsförsäkringar m.m.

Skattereformen innebär att de särskilda skattelättnader som

gällt för vissa avtalsförsäkringar i princip har slopats. De

försäkringar som berörs är kollektivavtalsgrundade och gäller

avgångsbidrag (AGB m.fl.), avtalsgruppsjukförsäkring (AGS m.fl.)

och trygghetsförsäkring vid arbetsskada (TFA). Ändringarna i

juni innebar att dessa försäkringar i princip skall vara

inkomstskattepliktiga och förmånsgrundande och utgöra underlag

för socialavgifter. I undantagsfall skulle försäkringarna dock

bli föremål för särskild löneskatt och inte utgöra

förmånsgrundande inkomst. Frågan om den särskilda löneskatten i

dessa undantagsfall har inte reglerats. I propositionen föreslås

nu följande.

Beträffande AGB skall utfallande belopp beläggas med särskild

löneskatt.

AGS kommer att omfattas av löneskatt när ersättningarna avser

att komplettera förtidspension.

På TFA tas löneskatt ut på engångsbelopp som inte avser

kompensation för mistad inkomst. Viss del av TFA är skattefri

(punkt1 av anvisningarna till 19§ KL), och på denna del

utgår varken socialavgifter eller löneskatt.

Ersättningar som utgör underlag för särskild löneskatt skall

enligt propositionen inte vara förmånsgrundande.

I motion Sk37 av Lars Werner m.fl. (v) yrkande 1 begär

motionärerna förslag om att förmåner från avtalsförsäkringar

skall bli skattebefriade i likhet med tidigare. Motsvarande

yrkande framställs i motion Sk40 yrkande 18 av Görel Thurdin

m.fl. (c) beträffande TFA. I motion Sk33 av Bo Lundgren m.fl.

(m) yrkas avslag på propositionen såvitt avser löneskatt på

ersättningar från avtalsförsäkringar (yrkande 3).

Utskottet saknar anledning att i detta sammanhang ompröva sitt

tidigare ställningstagande i inkomstskattefrågan. Utskottet

finner att de förslag som nu läggs fram i propositionen

överensstämmer med de principer som utskottet ställt sig bakom

tidigare i år. Med hänvisning till de skäl som ligger till grund

för de aktuella åtgärderna tillstyrker utskottet propositionen

och avstyrker motionerna.

I propositionen föreslås också lagtekniska justeringar på

vissa punkter. Avsikten är att de nya reglerna inte skall

tillämpas för ersättningar som utbetalas på grund av

försäkringsfall som inträffat före ikraftträdandet.

Utskottet har inte något att erinra mot propositionen i dessa

delar.

Förslagen i propositionen innebär att skyldighet att erlägga

socialavgifter i vissa fall uppkommer även om ett

anställningsförhållande inte föreligger. Detta föranleder

ändringar bl.a. i 1 kap. 2§ socialavgiftslagen. Sociala

förmåner av olika slag och liknande statliga ersättningar

undantas liksom hittills från avgiftsplikt. Särskild löneskatt

skall inte heller utgå på sådana ersättningar.

Utskottet har inte något att erinra mot dessa förslag.

Möjligen kan anföras att vissa snedvridande effekter kan uppstå

i förhållande till vissa institutioner som blir skyldiga att

erlägga socialavgifter för liknande utbetalningar. Enligt

utskottets uppfattning bör de tillämpningsproblem som eventuellt

kan uppkomma vid den praktiska tillämpningen kunna tas upp i

samband med kommande ställningstaganden till

pensionsberedningens (S1983:3) förslag i näraliggande frågor.

En detalj har enligt vad utskottet erfarit föranlett visst

intresse, nämligen avgångsvederlag som utbetalas direkt från

arbetsgivaren, utan försäkring. Sådana vederlag har så gott som

alltid sin grund i ett anställningsförhållande och kommer därför

regelmässigt att utgöra inkomst av tjänst. Enligt de principer

som gäller fr.o.m. 1991 skall ersättningar av detta slag

dessutom utgöra underlag för socialavgifter samt bli

förmånsgrundande. Ett rättsfall från regeringsrätten (RÅ 1988

ref. 147, jfr FÖD 1983:30) har emellertid föranlett en viss

tvekan om att de ändringar som har genomförts i lagtexten ger

full täckning för att hänföra ett avgångsvederlag till lön och

därmed också till pensionsgrundande inkomst. Frågan gäller den

del av ett avgångsvederlag som överstiger vad som kan anses som

ersättning för lön under normal uppsägningstid. Utskottet

förordar därför att reglerna i lagen om allmän försäkring

förtydligas i detta hänseende på sätt som framgår av utskottets

hemställan. Motsvarande tillägg bör också införas i lagen om

socialavgifter.

Grupplivförsäkringar m.m.

De flesta arbetstagare inom den enskilda sektorn och kommunalt

anställda har enligt kollektivavtal förmån av fri

tjänstegrupplivförsäkring (TGL). På det statliga området finns

ett jämförbart skydd, utan försäkring. Lantbrukare,

skogsbrukare, yrkesfiskare och renskötare har också ett

motsvarande försäkringsskydd som finansieras på särskilt sätt.

Andra egenföretagare har möjlighet att teckna en motsvarande

försäkring hos AFA men får då själva betala premierna, med

avdragsrätt vid beskattningen.

Premieförmånen eller utfallande försäkringsbelopp är inte

skattepliktiga, ej heller motsvarande utbetalningar från staten.

Ett belopp motsvarande sex gånger basbeloppet undantas vid

arvsbeskattningen.

Reglerna innebär ett avsteg från principen att förmåner på

grund av tjänsten utgör skattepliktig intäkt. Avsteget motiveras

av de svårigheter som på grund av uppbyggnaden av

tjänstegrupplivförsäkringen är förenade med att uppnå en neutral

och likformig beskattning.

I propositionen föreslås inga ändringar av de nuvarande

förmånliga inkomstskattereglerna. För att uppnå en neutral

skatte- och avgiftsmässig behandling föreslås i stället en

särskild premieskatt.

Premieskatten skall enligt förslaget tas ut med 42,7% av

95% av premieinkomsterna för försäkringsföretag som handhar

TGL. Vidare skall en arbetsgivare som tecknar GL utomlands

erlägga en premieskatt på 74,6% av 95% av premierna.

För arbetsgivare som själva betalar ut motsvarande

försäkringsersättning föreslås en skatt på 74,6% av utbetalt

belopp. Å andra sidan föreslås att undantaget vid

inkomstbeskattningen för direktutbetalningar från staten

utvidgas till andra arbetsgivare till den del som ersättningen

inte väsentligt överstiger vad som utgår från staten.

I motionerna Sk33 av Bo Lundgren m.fl. (m) yrkandena 4--6 och

Sk40 av Görel Thurdin m.fl. (c) yrkande 4 yrkas avslag på

propositionen i dessa delar. Förslaget är enligt motionärernas

mening komplicerat och kan leda till ej avsedda effekter.

Det förslag som regeringen remitterat till lagrådet var som

framgår av propositionen förenat med vissa brister.

Propositionen grundar sig emellertid på ett inom lagrådet

upprättat förslag, och detta förslag innefattar enligt vad som

anförs i propositionen betydande förenklingar och en bättre

överskådlighet. Enligt utskottets uppfattning uppfyller detta

förslag syftet att åstadkomma en neutral beskattning för TGL.

Utskottet instämmer i bedömningen att detta förslag bör kunna

godtas och läggas till grund för lagstiftning. Utskottet har

inte heller i övrigt något att erinra mot propositionen och

avstyrker således motionerna i dessa delar.

Skattereduktionen för ensamstående med barn, m.m.

Sommarens skattereformbeslut innebär bl.a. att

skattereduktionen för ensamstående med hemmavarande barn och för

gifta med hemmamake slopas. Också det allmänna avdraget för

underhållsbidrag till icke hemmavarande barn slopas.

I motionerna Sk33 av Bo Lundgren m.fl. (m) och Sk40 av Görel

Thurdin m.fl. (c) yrkar motionärerna att skattereduktionen för

ensamstående med barn behålls i avvaktan på ett förslag om någon

form av kompensation för de ensamstående. I motion Sk33 yrkar

motionärerna dessutom att avdraget för underhållsbidrag till

icke hemmavarande barn behålls. I motion Sk40 hemställer

motionärerna att skattereduktionen för gifta med hemmamake

behålls.

Skattereformbeslutet innefattar bl.a. en höjning av

barnbidraget och flerbarnstillägget och en förstärkning av

bostadsbidraget. De utförliga analyser som redovisades i ärendet

(prop. 1989/90:110) ger vid handen att alla grupper erhåller

förbättringar. Frågan om utformningen av samhällets stöd till

ensamstående med barn har utretts av 1987 års

underhållsbidragskommitté som i år presenterat tre olika

stödmodeller i betänkandena Samhällsstöd till

underhållsbidragsberättigade barn, del I och II (SOU 1990:8) och

del III (SOU 1990:48). Enligt vad som framgår av den nu aktuella

propositionen (s. 346) kommer regeringen efter beredning av

underhållsbidragskommitténs förslag att lägga fram förslag om

ekonomiska insatser för ensamföräldrarna som tar hänsyn till de

ekonomiska effekterna för dessa av slopandet av

skattereduktionen för ensamstående med barn. Det finns mot den

angivna bakgrunden inte någon anledning att ändra beslutet att

slopa skattereduktionen, och utskottet avstyrker därför

motionerna Sk33 yrkande 16 och Sk40 yrkande 22.

Utskottet ser inte heller något skäl till ändrat

ställningstagande när det gäller avdraget för underhållsbidrag

till icke hemmavarande barn och skattereduktionen för hemmamake

och avstyrker därför även motionerna Sk33 yrkande 15 och Sk40

yrkande 21.

Skattereduktionen för fackföreningsavgift, m.m.

Skattereduktion för fackföreningsavgift medges f.n. med 40%

av den medlemsavgift som en arbetstagare erlägger till sin

fackförening. Underlaget är maximerat till 1200 kr. Den 1

januari 1991 sänks skattereduktionen för fackföreningsavgift

till 20% av medlemsavgiften. Samtidigt höjs det maximala

underlaget till 2500 kr.

I motion Sk36 av Lars Ulander m.fl. (s) yrkar motionärerna att

begränsningen av underlaget för skattereduktionen slopas och att

de mätnings- och granskningsarvoden som vissa arbetstagare

erlägger till sin fackförening får ingå i underlaget för

reduktionen. I motion Sk40 av Görel Thurdin m.fl. (c) yrkar

motionärerna att såväl skattereduktionen för fackföreningsavgift

som arbetsgivarnas avdrag för avgift till

arbetsgivarorganisation slopas.

Utskottet finner inte skäl att tillstyrka att arbetsgivarnas

avdrag för avgift till arbetsgivarorganisation och

arbetstagarnas skattereduktion för avgift till fackförening

slopas och avstyrker därför motion Sk40 yrkandena 24 och 25.

Utskottet övergår härefter till de förslag som lagts fram i

motion Sk36.

Skattereduktionen för fackföreningsavgift är beräknad på ett

sådant sätt att den motsvarar ett avdrag för den del av

fackföreningsavgiften som kan anses hänförlig till facklig

verksamhet. Till den del fackföreningsavgiften överstiger 2500

kr. berättigar den emellertid inte till skattereduktion. Många

löntagare har redan nu en avgift som överstiger 2500 kr. och

får således inte skattereduktion för hela sin utgift. Någon

motsvarande begränsning av arbetsgivarnas avdrag för

medlemsavgifter finns inte. Enligt utskottets mening bör också

arbetstagarnas utgifter för denna typ av verksamhet beaktas i

sin helhet. Utskottet tillstyrker därför att riksdagen med

bifall till motion Sk36 yrkande 1 slopar begränsningen av

underlaget för skattereduktionen för fackföreningsavgift.

En annan fråga som tas upp i motion Sk36 gäller de s.k.

gransknings- och mätningsarvodena. Enligt gällande

kollektivavtal mellan byggarbetsgivarförbunden och Svenska

byggnadsarbetareförbundet får Byggnadsarbetareförbundets

lokalavdelningar utföra uppmätning av allt ackordsarbete samt

granska löneförhållandena vid ackords- och tidlönearbete enligt

närmare regler i avtalen. För detta arbete har

lokalavdelningarna rätt till ett särskilt mätnings- och

granskningsarvode som tas ut genom löneavdrag. Mätnings- och

granskningsarvoden utgör avdragsgilla kostnader för

arbetstagaren men på grund av schablonavdraget under inkomst av

tjänst blir avdragsrätten inte effektiv. Vissa arbetstagare

erhåller en skattelättnad på 50% och andra får ingen

skattelättnad alls. Dessa kostnaders speciella karaktär gör

emellertid att det är möjligt att i stället låta dem ingå i

underlaget för skattereduktionen för fackföreningsavgift.

Härigenom erhålls ett jämnare utfall genom att alla som haft

kostnader för mätning eller granskning får en skattereduktion på

20% av kostnaden. En sådan ordning har också administrativa

fördelar eftersom mätnings- och granskningskostnaderna kan

hanteras gemensamt med fackföreningsavgiften. Det finns således

goda skäl för den av motionärerna föreslagna förändringen, och

utskottet anser att den bör genomföras. De avgifter som bör

ligga till grund för skattereduktionen är mätnings- och

granskningsavgifter som utgår enligt kollektivavtal och som

avser fackförbunds kostnader för mätnings- och

granskningsarbete. Samtidigt bör avdragsrätten för dessa

avgifter slopas. Utskottet tillstyrker att riksdagen med bifall

till motion Sk36 yrkande 2 beslutar att mätnings- och

granskningsavgifter skall ingå i underlaget för

skattereduktionen för fackföreningsavgifter.

Irakkrisen och bensinprishöjningarna

I propositionen tar föredragande statsrådet upp den senaste

tidens prishöjningar på bensin och frågan om eventuella åtgärder

med anledning härav. Enligt statsrådet innebär prishöjningarna

påfrestningar för dem som måste använda bilen mycket och då

särskilt för dem som har långa resor mellan bostad och

arbetsplats. Att åstadkomma en påtaglig sänkning av kostnaderna

för bilresor till arbetet genom en generell bensinskattesänkning

är enligt statsrådets bedömning uteslutet av statsfinansiella

skäl och skulle dessutom innebära att också de som inte har så

stort behov av bilen får en skattelindring. Alternativet med en

regional skattesänkning utesluts av praktiska skäl. Enligt

statsrådet är det mest ändamålsenligt att höja avdraget för

kostnader för resa med bil mellan bostad och arbetsplats. Enligt

de nu gällande reglerna, som tillämpats senast vid beskattning

för inkomståret 1989, medges avdrag med 10,20 kr./mil för resor

upp till 1000 mil och i övrigt med 7,70 kr./mil. I

propositionen föreslås att avdraget höjs till 11 kr./mil

inkomståret 1990 och till 12 kr./mil inkomståret 1991, i bägge

fallen oberoende av körsträcka. När det gäller grunderna för

avdragets framtida utformning aviseras en utredning.

I flera motioner framställs yrkanden beträffande avdraget

för resor till och från arbetet. I motion Sk33 av Bo Lundgren

m.fl. (m) yrkar motionärerna att riksdagen hos regeringen begär

ett förslag som innebär en ytterligare förbättring av avdraget.

I motion Sk40 av Görel Thurdin m.fl. (c) begärs ett beslut som

innebär en höjning av avdraget till 15 kr./mil eller, om

mervärdeskatten på energi slopas, till 13,20 kr./mil. I motion

Sk1 av Olof Johansson m.fl. (c) framställs ett liknande yrkande.

I två mp-motioner, Sk3 och Sk32 av Inger Schörling m.fl. (mp),

yrkar motionärerna att avdraget för bilresor till och från

arbetsplatsen omvandlas till ett allmänt avdrag som medges

oberoende av färdsätt och endast för den del av resan som

överstiger 1,5 mil. Avdraget skall vara maximerat till

30000kr./år. I första hand begärs beslut i frågan och i andra

hand ett tillkännagivande om att motionärernas förslag bör ingå

i underlaget för den aviserade utredningen om avdragets framtida

utformning. Detta och andra förslag i motion Sk3 finansieras med

en uranenergiskatt på 2 öre/kWh.

Utskottet delar föredragande statsrådets bedömning och anser

således att den i propositionen föreslagna tillfälliga höjningen

under åren 1990 och 1991 av avdraget för kostnader för resa med

bil mellan bostad och arbetsplats bör genomföras. Utskottet är

således inte berett att tillstyrka något av förslagen om annan

utformning av avdraget och anser inte heller att den aviserade

utredningen bör uppmanas att lägga något av motionsförslagen

till grund för sitt arbete. Utskottet tillstyrker således

propositionen i denna del och avstyrker motionerna Sk1 yrkande

c, Sk3 yrkande 4, Sk32 yrkandena 3 och 4, Sk33 yrkande 7 och

Sk40 yrkande 19.

Utskottet avstyrker med det anförda även motion Sk3 yrkande 5

om en uranenergiskatt.

Också när det gäller avdraget för kostnad för resa med egen

bil i tjänsten eller i näringsverksamhet framställs

motionsyrkanden. I motionerna Sk33 av Bo Lundgren m.fl. (m), Sk1

av Olof Johansson m.fl. (c) och Sk40 av Görel Thurdin m.fl. (c)

yrkar motionärerna att den nuvarande avdragsschablonen på 12

kr./mil höjs och kompletteras med en rätt till avdrag för styrkt

faktisk kostnad. C-motionärerna yrkar att avdragsschablonen

fastställs till 15 kr./mil.

Enligt utskottets uppfattning skulle fördelarna med

avdragsschablonen till stor del gå förlorade om den

kompletterades med en rätt till avdrag för faktisk kostnad, och

utskottet kan därför inte tillstyrka en sådan förändring. När

det gäller motionärernas yrkanden om en höjning av schablonen på

12 kr./mil bör enligt utskottets mening utvecklingen avvaktas

ytterligare innan ställning tas till behovet av eventuella

justeringar. Utskottet kan således inte heller tillstyrka att

avdraget nu höjs. Utskottet avstyrker med det anförda motionerna

Sk1 delyrkande d, Sk33 yrkande 7 i denna del och Sk40 yrkandena

17 och 36.

Vidare har flera motionärer tagit upp de nya regler för

beskattning av förmån av fri bil som riksdagen antagit i

juni i år. Reglerna innebär att förmån av fri bil som inte är

äldre än tre år värderas till 0,8 basbelopp plus 20% av

nybilspriset, men inte över 42% eller under 35% av

nybilspriset. Om bilens årsmodell är äldre än tre år beräknas

förmånen till 85% av det förmånsvärde som gäller för en ny

bil. Är en bil sex år eller äldre beräknas förmånen till 85%

av det förmånsvärde som gäller för en ny bil med ett pris som

motsvarar 85% av genomsnittet för de vanligaste bilmodellerna.

Alternativt får det förmånsvärde som gäller för bilar som är

äldre än tre år tillämpas. Om den skattskyldige bekostar allt

drivmedel skall förmånen sättas ned med 20%.

I motion Sk33 av Bo Lundgren m.fl. (m) hemställer motionärerna

att riksdagen, bl.a. av miljöskäl, begär ett förslag som innebär

att det faktiska nyttjandet i högre grad än nu läggs till grund

för beskattningen. I motion Sk40 av Görel Thurdin m.fl. (c)

yrkar motionärerna att förmån av fri bil som inte är äldre än

tre år bestäms till 40% av nybilspriset och att förmånen i

övriga fall bestäms till 35% av nybilspriset. Vidare yrkar

dessa motionärer att riksdagen begär ett förslag som innebär att

beskattningen blir proportionell mot den privata användningen. I

motion Sk37 av Lars Werner m.fl. (v) föreslås att riksdagen

begär ett förslag som syftar till att minska eller eliminera de

skattefria förmånerna kring innehavet av tjänstebil.

Det finns enligt utskottets mening inte någon anledning att

göra ändringar i det beslut som riksdagen fattat så sent som i

juni i år och utskottet avstyrker därför motionerna Sk33 yrkande

8, Sk37 yrkande 3 och Sk40 yrkandena 15 och 16.

I flera motionsyrkanden föreslår motionärerna ändringar i

beskattningen av drivmedel, m.m. I motion Sk2 av Carl Bildt

m.fl. (m) yrkar motionärerna att bensinskatten sänks med 30

öre/l fr.o.m. den 1 november 1990. I motionerna Sk1 av Olof

Johansson m.fl. (c) och Sk40 av Görel Thurdin m.fl. (c)

framställer motionärerna yrkanden som innebär att

mervärdeskatten på drivmedel slopas och till viss del ersätts

med höjd bensinskatt. Motionärerna yrkar också att riksdagen

begär förslag om en regional differentiering av

bilbeskattningen. Också i motion Sk37 av Lars Werner m.fl. (v)

framställs yrkanden om att mervärdeskatten på drivmedel skall

slopas och delvis ersättas med höjd bensinskatt och om att

regionalt differentierade miljöavgifter skall införas.

Dessa förslag kan inte accepteras vare sig av statsfinansiella

eller miljöpolitiska skäl. Förslaget att slopa

mervärdebeskattningen på energi står också i motsats till de

principer som ligger till grund för skattereformen. När det

gäller en regional differentiering av beskattningen på detta

område är en sådan enligt utskottets mening förenad med stora

praktiska problem. Utskottet är således inte heller berett att

tillstyrka dessa förslag. Utskottet avstyrker motionerna Sk1

yrkande a i denna del, Sk2, Sk37 yrkande 2 och Sk40 yrkandena

20, 47 i denna del och 50.

I motionerna Sk1 av Olof Johansson m.fl. (c) och Sk40 av Görel

Thurdin m.fl. (c) yrkar motionärerna att persontransporter

undantas från mervärdeskatt. I motion Sk39 av Sven-Olof

Petersson (c) tar motionärerna upp frågan om ett avdrag för den

mervärdeskatt som belöper på redan gjorda investeringar i

verksamheter som föranleder mervärdeskatteskyldighet efter

årsskiftet. Enligt motionärerna kan oskäliga effekter ibland

uppstå om den skattskyldige tvingas avyttra t.ex. en nyanskaffad

buss efter årsskiftet, och de yrkar i första hand att

persontransporter undantas från mervärdeskatteplikten och i

andra hand att särskilda övergångsbestämmelser införs. I motion

Sk3 av Inger Schörling m.fl. (mp) hemställer motionärerna att

samtliga kollektivtransporter utom flyget undantas från

mervärdeskatteplikt och att kilometerskatten höjs med hänsyn

till de miljöfarliga utsläppen från dieselfordon.

Inte heller i denna del är utskottet berett att ompröva sitt

ställningstagande och avstyrker därför motionerna Sk1 yrkande b,

Sk3 yrkandena 1 och 2, Sk39 yrkandena 1 och 2 och Sk40 yrkande

44.

Slutligen yrkar motionärerna bakom motion Sk3 av Inger

Schörling m.fl. (mp) att en särskild glesbygdsrabatt på

2000 kr./år utbetalas till alla glesbygdsboende mellan 19 och

64 år och att övriga glesbygdsboende erhåller en rabatt på

1000 kr./år.

Något statsfinansiellt utrymme för denna typ av generella

insatser finns det enligt utskottets mening inte och utskottet

avstyrker därför även motion Sk3 yrkande 3.

Förmån av fritt eller lågförräntat lån

Skattereformbeslutet innebär att förmån av räntefria eller

lågförräntade lån från arbetsgivare beskattas i inkomstslaget

tjänst och att avdrag medges med ett motsvarande belopp under

inkomst av kapital såsom för ränta. Förmånen värderas till

skillnaden mellan den avtalade räntan och statslåneräntan vid

utgången av november året före beskattningsåret plus en

procentenhet. Enligt de nuvarande reglerna, som innebär att

förmånen beaktas vid beräkning av underlag för tilläggsbelopp,

värderas förmånliga lån till skillnaden mellan den avtalade

räntan och det lägsta av riksbankens diskonton vid årets ingång

respektive utgång plus två procentenheter.

I propositionen föreslås att de nya bestämmelserna om

beskattning av förmånliga lån kompletteras så att det klarare

framgår att beskattningen förutsätter att låneavtalet var

förmånligt redan när det ingicks och att förmånen har sin grund

i ett anställningsavtal. Vidare införs en särskild regel för

beräkning av värdet av ett förmånligt lån i utländsk valuta.

I motion Sk33 av Bo Lundgren m.fl. (m) yrkar motionärerna att

beskattningen av förmånliga lån upphävs eftersom den nya

värderingsregeln inte uppfyller rimliga rättssäkerhetskrav.

Motionärerna hemställer att den nu gällande värderingsregeln

behålls i avvaktan på ett bättre förslag.

Enligt utskottets mening har den nya värderingsregeln fördelen

att beskattningskonsekvenserna av ett förmånligt lån kan

förutses bättre och att förmånen kan beaktas vid beräkning av

preliminär skatt och uttag av sociala avgifter. Redan när regeln

antogs i juni uppmärksammades att den under vissa omständigheter

kan ge ett mindre tillfredsställande beskattningsresultat. Detta

kan t.ex. bli fallet om statslåneräntan tillfälligt är extremt

hög vid avstämningsdagen i november. Även den omständigheten att

ränteförmånen i ett fasträntelån omvärderas under lånets löptid

och på det sättet ger upphov till en osäkerhet om lånekostnaden

får betecknas som en olägenhet. Utskottet anser att effekter som

de angivna bör bli föremål för vidare studier, vilket bör ges

regeringen till känna. Utskottet är däremot inte berett att

tillstyrka en återgång till de tidigare reglerna och avstyrker

därför motion Sk33 yrkande 9.

Utskottet har inte funnit anledning till erinran mot de i

propositionen föreslagna kompletteringarna av dessa regler och

tillstyrker därför propositionen i denna del.

Justeringar i privatbostadsbegreppet m.m.

Skattereformbeslutet bygger bl.a. på att fastigheter

klassificeras antingen som privatbostadsfastigheter eller som

näringsfastigheter. Småhus (en- eller tvåfamiljshus) och

bostadshus på jordbruksfastighet klassas som

privatbostadsfastigheter om huset är en privatbostad, dvs. om

huset helt eller till övervägande delen används för eller är

avsett att användas för ägarens eller denne närstående personers

permanent- eller fritidsboende. Privatbostad som ingår i dödsbo

får hänföras till denna kategori under fyra år efter dödsfallet.

Inkomstskattereglerna för privatbostadsfastigheter medger inte

avdrag för kostnader annat än i begränsad omfattning och

eventuella inkomster redovisas i inkomstslaget kapital.

Särskilda reavinstregler gäller för denna kategori.

Näringsfastigheter redovisas i inkomstslaget näringsverksamhet

med full avdragsrätt för kostnader och fullständig

inkomstredovisning. Särskilda skatteregler gäller för de fall då

en fastighet övergår från den ena gruppen till den andra.

I propositionen föreslås att en tvåårig rådrumsfrist skall

löpa innan en bostad övergår från att vara privatbostad till att

ingå i en näringsfastighet. Om den skattskyldige yrkar det skall

omklassificeringen dock kunna ske omedelbart. Vidare föreslås en

särregel för tvåfamiljsbostäder för att undvika de problem som

kan uppkomma om gränsen i dessa fall dras vid den övervägande

användningen. En tvåfamiljsbostad föreslås räknas som

privatbostad om den till väsentlig del används för ägarens eget

eller närståendes boende.

I motion Sk33 av Bo Lundgren m.fl. (m) yrkar motionärerna att

rådrumsfristen bestäms till fyra år så att den överensstämmer

med den frist som gäller när en privatbostad ingår i dödsbo.

Vidare bör enligt motionärerna problemet med gränsdragningen i

tvåfamiljsbostäder i stället lösas genom att definitionen av

privatbostad ändras så att en proportionering blir möjlig, och

de hemställer att riksdagen avslår propositionen i denna del och

begär ett förslag som innebär att definitionen ändras i enlighet

härmed.

Det finns enligt utskottets mening goda skäl för att en

särskild rådrumsfrist skall löpa innan en privatbostad

omklassificeras till att ingå i näringsverksamhet. Med hänsyn

till fristens generella karaktär bör den lämpligen inte vara

längre än två år. Utskottet utgår ifrån att denna frist --

liksom fyraårsfristen i fråga om privatbostäder i dödsbon --

gäller även i de fall då den omständighet som utgör

utgångspunkten för tidsfristens beräkning inträffat under 1990

eller tidigare. Med det anförda tillstyrker utskottet

propositionen i denna del och avstyrker motion Sk33 yrkande 11.

När det gäller den föreslagna särregeln för

tvåfamiljsfastigheterna anser utskottet att denna är ägnad att

underlätta gränsdragningen. Den bör därför genomföras. Någon

anledning att ändra den grundläggande principen om att en

fastighet skall klassificeras antingen som

privatbostadsfastighet eller som näringsfastighet finns det

däremot inte. Utskottet tillstyrker propositionen även i denna

del och avstyrker motion Sk33 yrkande 10.

Kulturhistoriskt värdefull bostadsbebyggelse

I motion Sk34 av förste vice talman Ingegerd Troedsson och

Ingrid Sundberg (m) anför motionärerna att slopandet av

avdragsrätten för reparation och underhåll av jordbrukets

mangårdsbyggnader innebär ett förödande slag för

kulturminnesvården i Sverige. De yrkar att en möjlighet till

avdrag införs för kulturbyggnader som bör bevaras av

kulturhistoriska skäl, genom att dessa klassificeras som

näringsfastighet även i de fall då de bebos av ägaren. Också i

motion Sk31 av Pär Granstedt (c) framhåller motionären att den

avskaffade rätten till avdrag för reparation och underhåll av

ägarens bostad på ett jordbruk kraftigt försämrar de ekonomiska

villkoren för vården av kulturhistoriskt värdefulla bostadshus

på jordbruksfastigheter. Motionären avvisar tanken på lösningar

utanför skattesystemets ram och hemställer att riksdagen som sin

mening ger regeringen till känna att en lösning i princip bör

sökas inom ramen för beskattningen.

Som motionärerna framhåller innebär de nya skattereglerna att

avdrag inte medges för reparation och underhåll av ägarens och

närståendes bostadshus på ett jordbruk. De nya skattereglerna

för jordbrukets bostadsbyggnader är ett uttryck för en strävan

att likabehandla olika former av boende. Frågan om möjligheterna

att skapa förbättrade förutsättningar för förvaltning av vissa

kulturhistoriskt värdefulla byggnader och miljöer, bl.a.

herrgårdar och slottsmiljöer, utreds för närvarande av

utredningen (U 1988:14) om förvaltningen av vissa kulturmiljöer,

som enligt vad utskottet inhämtat planerar att uppskjuta sitt

betänkande till efter årsskiftet 1990/91 för att få möjlighet

till ytterligare överväganden med anledning av de nya

skattereglerna. Utskottet förutsätter att regeringen, när

utredningen är färdig och remissbehandlad, återkommer till

riksdagen med förslag. Det finns således anledning att avvakta

utredningens resultat, och utskottet avstyrker därför motionerna

Sk31 och Sk34.

Fastighetsskatten fr.o.m. år 1991

De förslag beträffande fastighetsskatten som läggs fram i

propositionen behandlar utskottet i betänkandet 1990/91:SkU6 om

fastighetstaxeringen av lantbruk.

I motion Sk33 av Bo Lundgren m.fl. (m) yrkar motionärerna att

riksdagen dels beslutar att 1989 års fastighetstaxeringsvärde

skall tillämpas också inkomståret 1990, dels hos regeringen

begär ett förslag som innebär att beskattningen för

taxeringsåret 1991 inte grundar sig på en större höjning av

taxeringsvärdet än 50%. I motion Sk40 av Görel Thurdin m.fl.

(c) yrkar motionärerna att fastighetsskatten bestäms till 1,2 %

för småhus och till 2 % för hyreshus samt att förmånligare

övergångsregler införs.

Utskottet har senast avstyrkt yrkanden med denna inriktning i

maj i år och har inte ändrat uppfattning i dessa frågor.

Utskottet avstyrker därför motion Sk33 yrkandena 12 och 13 och

motion Sk40 yrkandena 31--33.

Pensionärer

Skattereformen innebär att pensionärernas extra avdrag ersätts

med ett särskilt grundavdrag på 1,325 basbelopp för gifta som

båda uppbär folkpension och 1,5 basbelopp för övriga

pensionärer. Avdraget avtrappas med 65% av övriga

pensionsinkomster. Övergångsvis gäller för inkomståren 1991 och

1992 att avdraget reduceras med 65% av inkomst av kapital och

inkomst av passiv näringsverksamhet och på samma sätt som nu mot

förmögenhet. Pensionärerna blir dock alltid berättigade till

grundavdrag med minst samma belopp som andra, dvs.

10300--18500 kr.

I propositionen föreslås att vissa ojämnheter för

förtidspensionärer rättas till. Vidare föreslås att

avtrappningsreglerna modifieras. Bakgrunden härtill är att

avtrappningen av det särskilda grundavdraget gör att

kapitalinkomster under 1991 och 1992 kan resultera i en

kvarskatt trots bankernas preliminärskatteavdrag på 30 %. För

att undvika denna effekt vid kapitalinkomster som tidigare varit

skattefria föreslås att avtrappningen skall ske endast mot den

del av kapitalinkomsten som överstiger 1 600 kr.

I motion Sk33 av Bo Lundgren m.fl. (m) yrkas att grundavdraget

inte skall avtrappas mot inkomst av kapital eller passiv

näringsverksamhet (yrkande 14). Motsvarande yrkande framställs

även i motion Sk38 av Martin Olsson (c), yrkandena 2 och 3. I

denna motion (yrkande 1) liksom i motion Sk40 av Görel Thurdin

m.fl. (c) yrkande 5 yrkas vidare att avdraget inte skall

avtrappas mot förmögenhet.

Ställningstagandena till avtrappningsfrågorna under förra

riksmötet innebär en förbättring för pensionärerna under 1991

och 1992 och att yrkandena i motionerna kommer att tillgodoses

fr.o.m. 1993 års inkomster. Utskottet finner inte skäl att med

anledning av de motionsyrkanden som nu upprepas beträffande

inkomståren 1991 och 1992 ompröva sin ståndpunkt i dessa frågor.

Mot de ändringar som föreslås i propositionen har utskottet

inte något att erinra.

Sjömansbeskattningen

I propositionen anpassas sjömansskattelagen till de regler som

gäller för inkomstbeskattningen i övrigt. Vidare slopas de

nuvarande möjligheterna till s.k. barnbidragsjämkning för den

som inte är bosatt i Sverige.

När det gäller den framtida sjömansbeskattningen anförs i

propositionen att sjömännen fr.o.m. inkomståret 1992 bör

beskattas enligt vanliga regler men med ett särskilt avdrag för

sjöarbetsinkomst. Något förslag härom läggs emellertid inte fram

i propositionen.

Ombordanställda på utländska fartyg omfattas inte av

sjömansskatten utan erlägger i princip inkomstskatt i vanlig

ordning. Den särskilda sexmånadersregel som gäller i dessa fall

skall enligt propositionen tillämpas även under 1992.

I motion Sk40 av Görel Thurdin m.fl. (c) yrkas (yrkande 23)

att man inom sjömansbeskattningen bör behålla

skattereduktionerna för hemmamake och hemmavarande barn på samma

sätt som motionärerna yrkat i fråga om den vanliga

inkomstskatten.

Utskottet anser att det i detta sammanhang saknas skäl att

ompröva ställningstagandena till dessa frågor och avstyrker

motionen i denna del.

Vidare framställs i motion Sk33 av Bo Lundgren m.fl. (m) ett

yrkande av innebörd att sjömansskatten skall behållas även i

framtiden (yrkande 17).

Enligt utskottets mening bör den i propositionen aktualiserade

frågan om att avskaffa sjömansskatten prövas först när ett

aktuellt förslag föreligger. Utskottet anser således att

uttalandet i propositionen inte nu skall föranleda något närmare

ställningstagande från riksdagens sida och att motionen i denna

del bör avslås.

Inkomst av kapital, m.m.

Allmän utformning av beskattningen av inkomst av kapital

Utskottet inleder med en översiktlig redogörelse för den nya

beskattningen av kapitalinkomster och några motioner som är inne

på mer eller mindre grundläggande förändringar av denna del av

skattesystemet.

De nya reglerna bygger på att alla kapitalinkomster skall

beskattas likformigt i ett inkomstslag, som också utgör en

förvärvskälla. Skillnaderna i skattemässig behandling mellan

löpande inkomster och vinster har tagits bort. Till

inkomstslaget kapital hänförs huvudsakligen sådana inkomster som

tidigare beskattats i inkomstslaget kapital och tillfällig

förvärvsverksamhet. Alla typer av kapitalavkastning i form av

ränta, utdelning och realiserade värdeökningar beskattas på ett

enhetligt sätt i inkomstslaget kapital genom att en 30-procentig

skatt på kapitalinkomster tas ut i form av en separat statlig

inkomstskatt. Allemanssparande och ungdomssparande har dock fått

en viss förmånsbehandling, liksom sparande i pensionsförsäkring.

För fastigheter har realisationsvinstbeskattningen utformats

enligt en nominell vinstberäkningsmetod. Vidare har

möjligheterna till uppskov slopats.

Räntekostnader får dras av från ränteinkomster. För

räntekostnader som skjuter över ränteinkomster med högst

100000 kr. erhålls en skattereduktion på 30% som gäller även

om marginalskatten på förvärvsinkomsterna är 50%. För

ränteutgifter som skjuter över ränteinkomster med över 100000

kronor -- för barn och ungdomar 10000 kronor -- begränsas

reduktionen så att utgifterna över denna gräns är avdragsgilla

till 70% och skatteminskningen således endast 21% (70%

x30%). Ränteavdrag får inte sparas.

Reaförluster är enligt huvudregeln avdragsgilla till 70%.

För marknadsnoterade aktier o.d. får dock reaförluster kvittas

mot reavinster.

Grundavdrag medges inte från inkomst av kapital, och det

tidigare extra avdraget (sparavdraget) har slopats.

I motion Sk33 (yrkande 18) av Bo Lundgren m.fl. (m) begärs

förslag om nya regler med följande utformning. Vid beräkning av

kapitalvinster bör anskaffningsvärdet för realiserade tillgångar

få indexuppräknas. Viss tids innehav av den realiserade

tillgången bör medföra skattefrihet. Ingen reavinstskatt bör tas

ut vid byte av bostad. Realisationsförluster bör få kvittas

fullt ut, i varje fall mot realisationsvinster på motsvarande

tillgångar, eventuellt även mot realisationsvinster på andra

tillgångar. En rätt till begränsad kvittning av

realisationsförluster även mot ränteinkomster och utdelningar

bör också införas.

I motion Sk40 (yrkandena 26 och 27) av Görel Thurdin m.fl. (c)

yrkas återinförande av sparavdraget och en möjlighet till

särskild prövning av uppskov med realisationsvinstbeskattningen

av bostäder.

Lars Werner m.fl. (v) föreslår i motion Sk37 (yrkande 4) ett

fullständigt avdragstak i stället för ränteavdragsbegränsningar.

På sikt syftar motionärerna till ett slopande av ränteavdraget

och ett inrättande av en statlig bostadsbank. Samma beskattning,

30%, bör enligt motionärerna tas ut av ränta på

allemanssparande och bonusränta på ungdomssparande som av andra

ränteinkomster. Vidare begärs en skärpt reavinstbeskattning på

aktier och ett avskaffande av schablonen för beräkning av

anskaffningsvärdet och den fulla kvittningsrätten på vissa

aktier.

Riksdagens beslut om skattereformen fattades så sent som i

juni i år efter ett omfattande beredningsarbete. Beskattningen

av kapital utgör en väsentlig del av reformen. Det övergripande

målet för de nya reglerna är att bl.a. sparande har givits en

bättre skattemässig behandling än tidigare medan villkoren för

lånebaserad konsumtion och förmögenhetsuppbyggnad har

försämrats. En annan utgångspunkt har varit att förenkla

systemet och göra det lätt att förstå. Att nu redan före

ikraftträdandet av reformen ändra de grundläggande principerna

för beskattningen så att reformen får en ny inriktning eller

begära förslag härom är enligt utskottets mening olämpligt.

Samtidigt vill utskottet erinra om att regeringen nyligen

tillkallat en kommitté med uppdrag att följa och rapportera

kring olika effekter av 1990/91 års skattereform, bl.a. såvitt

avser reformens effekter på sparande och kapitalallokering. Mot

bakgrund av det anförda avstyrker utskottet motionerna Sk33,

Sk40 och Sk37 i denna del.

Beskattning av utländsk valuta inom hushållssektorn

I propositionen föreslås att ränteinkomster och ränteutgifter

på fordringar resp. lån i utländsk valuta skall beskattas i

inkomstslaget kapital i princip på samma sätt som motsvarande

inkomster och utgifter i svenska kronor, dock att ränteinkomster

på fordringar resp. skulder i utländsk valuta inte höjer taket

för full avdragsrätt för ränteutgifter. Förändringar i

valutakurserna skall beaktas vid beskattningen på så vis att

kursvinster på fordringar i utländsk valuta, utom resevaluta och

liknande innehav, beskattas som reavinster när fordringen

avyttras genom försäljning, byte e.d., eller skulder betalas

medan förluster på såväl marknadsnoterade som icke

marknadsnoterade fordringar resp. skulder i utländsk valuta är

avdragsgilla till 70%.

Derivatinstrument (optioner och terminer) med underliggande

egendom som utgörs av fordringar i utländsk valuta skall enligt

förslaget beskattas enligt samma regler som den underliggande

egendomen. Detsamma gäller finansiella instrument vars

värdeutveckling är beroende av ett index som är knutet till

utländsk valuta. Konvertibla skuldebrev utställda i utländsk

valuta skall i reavinsthänseende inte behandlas som

aktieliknande instrument utan som fordringar. Skuldebrev i

utländsk valuta med optionsrätt skall generellt behandlas som

två separata värdepapper.

I motion Sk33 (yrkande 19) av Bo Lundgren m.fl. (m) yrkas

avslag på propositionen i denna del. Regeringen bör enligt

motionärerna återkomma med ett nytt förslag som ansluter till

den inriktning av kapitalbeskattningen som förordats i motionen.

Även Görel Thurdin m.fl. (c) yrkar i motion Sk40 (yrkande 7,

delvis) avslag på propositionen såvitt avser begränsningar och

avvikelser från huvudprincipen för kvittning mellan inkomster

och utgifter inom inkomstslaget kapital. Samma skattemässiga

regler bör enligt c-motionärerna gälla för såväl ränteinkomster

och reavinster som ränteutgifter och reaförluster för fordringar

resp. skulder i utländsk valuta som gäller för placeringar i

svensk valuta. Valutaterminer bör ges kvittningsrätt och för

konvertibla skuldebrev utställda i utländsk valuta bör samma

skatteregler gälla som för motsvarande värdepapper i svensk

valuta.

Utskottet ansluter sig till föredragande statsrådets

uppfattning att en likformig och neutral beskattning som inte

skattemässigt gynnar eller missgynnar någon typ av inkomster

eller utgifter förutsätter att fordringar och skulder i utländsk

valuta behandlas vid beskattningen på i princip samma sätt som

fordringar och skulder i svensk valuta. Utskottet ställer sig

därför bakom förslaget om beskattning av utländsk valuta.

Samtidigt är det viktigt att man undviker att införa nya regler

i lagstiftningen som öppnar vägen för metoder som syftar till

att uppnå icke avsedda skattefördelar. Ett inslag i den nya

kapitalbeskattningen som kan leda till manipulationer av olika

slag är den begränsning av skattereduktionen för

ränteutgiftsöverskott som inträder när nettoränteutgifterna

överstiger vissa belopp, olika för vuxna och barn. Ett ändamål

med de specialregler av olika slag som nu föreslås i

propositionen, t.ex. bestämmelsen att ränteinkomst i utländsk

valuta inte skall påverka avdragstaket, är just att motverka

avancerad skatteplanering i form av spekulation i utländska

valutor för att öka det fulla avdragsutrymmet för ränteutgifter

på ett icke avsett sätt. De tekniska lösningar för

lagstiftningen som föreslås i propositionen har granskats och

lämnats utan erinran av lagrådet. Inte heller utskottet har

funnit anledning till erinran mot regeringens förslag utan med

det anförda tillstyrker utskottet propositionen i denna del och

avstyrker motionerna i motsvarande del.

Ändrade regler såvitt avser ränteavdragsbegränsning

Propositionen innebär att rätten att kvitta ränteutgifter över

100000 kr. mot ränteinkomster begränsas ytterligare. Utöver

tidigare begränsningar föreslås att ränteavdragstaket inte höjs

för ränta på inlåningskonton med uppskjuten räntebetalning och

fordringar i utländsk valuta. Detsamma gäller för ränta på

skuldebrev med varierande räntesats under löptiden eller med

ränta som inte betalas årligen samt ränta på skuldebrev som

getts ut till underkurs. Ett skuldebrev bör enligt förslaget

anses som emitterat till pari (ej underkurs) om emissionskursen

inte understiger 90% av skuldebrevets nominella värde.

I motion Sk33 (yrkande 20) av Bo Lundgren m.fl. (m) begärs

förslag om slopande av avdragsbegränsningen på ränteutgifter

över en viss nivå. I motion Sk40 (yrkande 7, delvis) av Görel

Thurdin m.fl. (c) yrkas avslag på propositionen utom såvitt

avser inlåningskonton med uppskjuten räntebetalning.

Utskottet kan i princip instämma i att det föreligger ett

behov att förebygga skatteplanering och motverka skattekrediter

genom lånefinansierade placeringar som ger en låg löpande

avkastning. Utskottet anser emellertid att den i propositionen

föreslagna regleringen fått en utformning som medför att

begränsningarna även träffar tillgångar som inte kan utnyttjas

för skatteplanering. Mot bakgrund av bestämmelsernas syfte

förordar därför utskottet vissa justeringar i förslaget till ny

regel för ränteavdragstaket med följande innebörd.

Ränteavdragstaket bör höjas för ränta på s.k. floating rate

notes o.d. (skuldebrev med ränta som fortlöpande eller med vissa

intervall anpassas till det allmänna ränteläget).

Gränsdragningen mellan skuldebrev som ges ut till pari och

underkursskuldebrev bör justeras på så sätt att procentsatsen

sänks från 90 till 85. Den senare procentsatsen är enligt

utskottets uppfattning bättre anpassad till en hög allmän

räntenivå. Sänkningen av procentsatsen medför att ränta på

skuldebrev med en löptid på högst ett år höjer ränteavdragstaket

även om den allmänna räntenivån är hög.

Skuldebrev som tillhör ett visst obligationslån, förlagslån

eller liknande lån av det slag som normalt inregistreras på

Stockholms fondbörs bör av förenklingsskäl behandlas på ett

enhetligt sätt. Förhållandena vid tidpunkten för den första

försäljningen av skuldebrev som utfärdats för lånet bör vara

avgörande för bedömningen av om skuldebreven i lånet skall anses

som underkursskuldebrev. En senare ändring i det allmänna

ränteläget bör således inte påverka gränsdragningen även om

ändringen inträffar när skuldebrev i lånet alltjämt kan ges ut

på marknaden. De skuldebrev som är hänförliga till ett visst lån

av sådant slag har samma kupongränta och förfallodag samt samma

slutdag för lånets löptid.

En grundprincip i den nya kapitalbeskattningen är att s.k.

derivatinstrument (optioner, terminer o.d.) beskattas enligt

samma regler som gäller för instrumentets underliggande egendom.

Detta bör föranleda ett tillägg till bestämmelsen.

Utskottet vill framhålla att bestämmelsen i fråga om

skuldebrev är tillämplig även på enkla skuldebrev (ställda till

viss man) som inte är avsedda för marknaden. Det bör

understrykas att kravet på årlig räntebetalning skall anses

uppfyllt i fråga om skuldebrev med en löptid på högst ett år

även om hela avkastningen utgår först vid inlösen.

Utskottet föreslår, med anledning av propositionen, att

riksdagen antar en lagreglering i enlighet med det anförda.

Härigenom tillgodoses i väsentlig utsträckning även motion Sk40

yrkande 7 i denna del. Motion Sk33 yrkande 20 avstyrks.

Ersättande av undantagsregeln med beloppstak för fåmansföretag

En ägare av ett fåmansföretag som gör en reavinst vid

försäljningen av sitt företag har enligt en särskild

undantagsregel en möjlighet att visa att reavinsten inte bör

hänföras till arbetsinsatser i företaget. I propositionen

föreslås att denna undantagsregel skall ersättas med ett

beloppstak som maximerar den reavinst som måste redovisas som

inkomst av tjänst. Maximalt 100 basbelopp (2,97 milj. kr. år

1990) har bedömts som en lämplig nivå på ett sådant beloppstak.

I motion Sk33 (yrkande 21) av Bo Lundgren m.fl. (m) godtas

propositionen men begärs en översyn av bestämmelserna

beträffande såväl utdelningsinkomster som kapitalvinster. Görel

Thurdin m.fl. (c) yrkar däremot i motion Sk40 (yrkande 6) avslag

på propositionen i denna del och ett bibehållande av

undantagsregeln.

Utskottet anser nu liksom tidigare att det är nödvändigt att

komplettera reavinstreglerna vid försäljning av fåmansföretag

med en bestämmelse som tillåter den skattskyldige att skatta för

viss del av reavinsten på annat sätt än som inkomst av eget

eller närståendes arbete i företaget. Enligt propositionen är

den nuvarande s.k. undantagsregeln inte preciserad på ett

godtagbart sätt. Utskottet delar denna uppfattning och biträder

också förslaget i propositionen att ersätta undantagsregeln med

en övre gräns för hur stor inkomst som skall redovisas i

inkomstslaget tjänst vid försäljning av aktier i fåmansföretag.

Vidare finner utskottet att ett beloppstak med innebörden att

realisationsvinster på maximalt 100 basbelopp skall redovisas i

inkomstslaget tjänst -- med rimliga antaganden om

inkomstnivåerna för berörda företagare och den tid de varit

aktiva i sina företag -- bör utgöra en skälig avvägning.

De motiv som anförs i propositionen för förslaget att ersätta

den nuvarande undantagsregeln med ett beloppsanknutet tak för

den reavinst som skall redovisas i inkomstslaget tjänst kommer

emellertid enligt utskottets mening inte till tydligt uttryck i

den föreslagna lagtexten. Bestämmelsen i 3§ 12 mom. sjätte

stycket lagen om statlig inkomstskatt bör därför justeras.

Tolkningen av den nya regeln underlättas dessutom av att

beloppstaket direkt knyts till vad som maximalt skall tas upp

som tjänsteinkomst. Utskottet föreslår att bestämmelsen ges en

sådan formulering.

Beträffande den i motion Sk33 begärda utredningen hänvisar

utskottet till de ovan redovisade invändningarna mot att nu ta

initiativ till väsentliga ändringar i skattereformen och till

den utvärdering av skattereformen som är på gång. Med den

ändring som nyss har föreslagits tillstyrker utskottet

propositionen i denna del och avstyrker motionerna i motsvarande

del.

Sparade underskott och realisationsvinstbeskattning av

näringsfastigheter

I propositionen föreslås att underskott i förvärvskälla inom

inkomstslaget näringsverksamhet med -- vissa begränsningar --

skall få dras av mot vinst vid avyttring av näringsfastighet som

varit att hänföra till förvärvskällan. Motsvarande skall gälla i

fråga om bostadsrätt i näringsverksamhet.

I motion Sk33 (yrkande 23) av Bo Lundgren m.fl. (m) begär

motionärerna förslag som går ut på att de tidigare reglerna om

rätt till kvittning mellan förvärvskällor och inkomstslag skall

bibehållas. Görel Thurdin m.fl. (c) yrkar i motion Sk40 (yrkande

28) ändring av takregeln för realisationsvinstbeskattning vid

försäljning av näringsfastighet och bostadsrätt i

näringsverksamhet.

Utskottet anser att regeringens förslag är väl motiverat. De

nya reglerna innebär en mer naturlig beskattningsordning och

medför också förbättringar för t.ex. näringsidkare som behöver

täcka ett underskott i verksamheten med hjälp av en försäljning

av en näringsfastighet som varit att hänföra till

förvärvskällan. De i motionerna väckta frågorna om att bibehålla

nuvarande kvittningsregler eller sänka taket för

realisationsvinstbeskattningen vid försäljning av

näringsfastighet behandlades av utskottet i samband med

skattereformen i våras, och på utskottets hemställan avslog

riksdagen då olika yrkanden liknande de nu aktuella. Det finns

enligt utskottets mening ingen anledning för riksdagen att nu

inta en annan ståndpunkt än i våras. Med det anförda tillstyrker

utskottet propositionen i denna del och avstyrker motionerna

Sk33 yrkande 23 och Sk40 yrkande 28.

Återläggning av värdeminskningsavdrag vid avyttring av

näringsfastighet

När det gäller skyldigheten att återföra värdeminskningsavdrag

avseende byggnad eller markanläggning vid avyttring av en

näringsfastighet finns för närvarande en beloppsgräns på

3000kr. I propositionen föreslås att denna beloppsgräns tas

bort.

I motionerna Sk33 (yrkande 24) av Bo Lundgren m.fl. (m) och

Sk40 (yrkande 8) av Görel Thurdin m.fl. (c) yrkas avslag på

propositionen i denna del. Enligt motionärernas uppfattning

kommer ändringen att förorsaka krångel och byråkrati i onödan.

I likhet med föredragande statsrådet anser utskottet att den

nuvarande tröskelregeln ger upphov till sådana skillnader i

beskattningen att den inte kan försvaras med hänvisning till

förenklingsvinster. Utskottet tillstyrker därför propositionen i

denna del och avstyrker motionerna i motsvarande del.

Bostadsrättsinnehavares avdragsrätt vid vinstberäkningen

Vid vinstberäkning avseende bostadsrätter skall hänsyn bl.a.

tas till lägenhetens andel i föreningens på visst sätt

framräknade nettoförmögenhet och de förändringar i denna som

inträffat under bostadsrättshavarens innehavstid. Vidare har den

skattskyldige rätt att göra avdrag för sin andel av föreningens

utgifter för ny-, till- eller ombyggnad av föreningens

fastigheter som lagts ned under innehavstiden. Nu föreslås att

dessa regler kompletteras med en avdragsrätt avseende den

avyttrade lägenhetens andel av föreningens utgifter för

värdehöjande reparationer och underhåll på fastigheten under

förutsättning att de lagts ned de senaste fem åren före

avyttringen.

I motion Sk33 (yrkande 25) av Bo Lundgren m.fl. (m) begärs att

regeringen lägger fram förslag om en utformning av

reavinstbeskattningen av bostadsrätter så att hänsyn endast tas

till bostadsrättshavarens egna intäkter och kostnader vid köp

och försäljning. I motion Sk40 (yrkande 10) av Görel Thurdin

m.fl. (c) yrkas också, med avslag på propositionen i denna del,

att reglerna utformas så att hänsyn vid beräkningen av

reavinstskatt endast tas till den enskilde bostadsrättshavarens

ekonomiska förhållanden. I samma motion (yrkande 29) yrkas även

rätt till avdrag för värdehöjande reparationer.

Utskottet vill framhålla följande. En utgångspunkt för

skattereformen är att skattereglerna för egnahem och

bostadsrätter skall vara enhetliga och likformiga. För

bostadsrätternas del innebär detta att reavinsten skall beräknas

med hänsyn till lägenhetens andel i föreningens skulder. Detta i

kombination med en rätt för den skattskyldige att dra av sin

andel i föreningens utgifter för ny-, till- eller

ombyggnadskostnader kompletterad med den nu föreslagna rätten

att också dra av för lägenhetens andel av föreningens utgifter

för värdehöjande reparationer och underhåll under fem år före

avyttringen innebär att reglerna för bostadsrätter och egnahem

har fått samma principiella utformning.

Det har i slutfasen av ärendets beredning påpekats för

utskottet att problem vid reavinstberäkningen kan uppstå vid

ombildningar av hyresrätter till bostadsrätter. Utskottet, som

inte kan utesluta att så är fallet, förutsätter att regeringen

uppmärksammar frågan och eventuellt återkommer till riksdagen

med förslag.

Med det anförda tillstyrker utskottet propositionen i denna

del och avstyrker motionerna i motsvarande del.

Skatteskalorna vid arvs- och gåvobeskattningen m.m.

På grund av de höjda taxeringsvärdena och med hänsyn till

prisutvecklingen föreslås i propositionen den ändringen av

skatteskalorna vid arvs- och gåvobeskattningen att

skiktgränserna i alla klasser höjs med 40%. Motsvarande

höjning bör enligt propositionen också genomföras när det gäller

de grundavdrag som gäller vid arvsbeskattningen. Det s.k.

18-årsavdraget bör enligt förslaget höjas från 5000 kr. till

10000 kr.

I motion Sk33 av Bo Lundgren m.fl. (m) yrkas en sänkning av

skattesatsen med 5% i de skikt som redovisas i propositionen

(yrkande 26) och att grundavdraget höjs till 12 basbelopp för

make eller motsvarande, till fyra basbelopp för annan mottagare

i klass I och till ett basbelopp för mottagare i klass II och

III. 18-årsavdraget bör enligt motionärerna höjas till 1/2

basbelopp (yrkande 27). Även i motion Sk35 (yrkande 2) av Kjell

Johansson m.fl. (fp) begärs att regeringen omgående lägger fram

förslag om en ytterligare höjning av grundavdraget och en

sänkning av högsta skattesatsen i arvsskatteskalan till maximalt

50%. Dessutom bör man enligt motionärerna ha en

inflationsskyddad skatteskala genom anknytning till basbeloppet.

Utskottet delar uppfattningen att en justering av

skiktgränserna och de grundavdrag som gäller vid

arvsbeskattningen nu bör genomföras. Med hänsyn till den

genomsnittliga höjningen av taxeringsvärdena på småhus och den

allmänna prisutvecklingen finner utskottet de i propositionen

föreslagna höjningarna väl avvägda. Utskottet tillstyrker därför

propositionen och avstyrker motionerna såvitt nu är i fråga.

Förhöjt grundavdrag vid gåvobeskattningen

Ett annat förslag i propositionen gäller grundavdraget vid

gåvobeskattningen, för vilket en höjning föreslås från 2000kr.

till 10000 kr. per år. Bo Lundgren m.fl. (m) yrkar i motion

Sk33 (yrkande 28) att det höjs till 1/2 basbelopp.

Utskottet anser den i propositionen föreslagna höjningen väl

avvägd. Utskottet tillstyrker därför propositionen i denna del

och avstyrker motionerna.

Vissa justeringar i arvs- och gåvoskattereglerna m.m.

I propositionen föreslås en utbyggnad av bestämmelserna i

arvs- och gåvoskattelagen med de justeringar och kompletteringar

som behövs för att värderingsreglerna avseende s.k.

företagsförmögenhet skall kunna tillämpas vid arvs- och

gåvobeskattningen. Utgångspunkten är att de s.k.

lättnadsreglerna skall ha samma omfattning som tidigare.

Lättnadsregeln vid gåvor av företagsförmögenhet innebär att

den skattepliktiga egendomen beskattas efter ett reducerat värde

motsvarande 30% av förvärvskällans substansvärde, dvs.

skillnaden mellan värdet på tillgångar och skulder i

förvärvskällan. Vissa förutsättningar måste vara uppfyllda för

tillämpning av lättnadsregeln, bl.a. att gåvan har lämnats utan

förbehåll till förmån för givaren eller någon annan och att den

avser all givarens rätt till förvärvskällan.

I motion Sk33 (yrkande 29) av Bo Lundgren m.fl. (m) föreslås

att reduktionsreglerna skall få tillämpas också vid successiva

gåvor. Enligt motionärerna skulle en sådan regel underlätta

generationsväxlingar i familjeföretag. Görel Thurdin m.fl. (c)

yrkar i motion Sk40 (yrkande 11) att förmögenhetsskatt på

arbetande kapital avskaffas.

Utskottet vill betona att de i propositionen föreslagna

ändringarna endast innebär en teknisk justering av

lagstiftningen. Avsikten är inte att nu genomföra någon saklig

ändring beträffande lättnadsreglernas omfattning. Fortsatta

överväganden rörande arvs- och gåvoskatten och

förmögenhetsskatten pågår för närvarande inom

finansdepartementet och avsikten är, såvitt utskottet erfarit,

att lägga fram förslag till våren. En departementspromemoria med

förslag om reformerad förmögenhetsbeskattning kommer enligt

uppgift att redovisas inom kort. Enligt utskottets mening saknas

det skäl att nu föregripa regeringens ställningstaganden på

dessa områden. Utskottet, som förutsätter att de nu aktuella

frågorna kommer att prövas under de fortsatta övervägandena,

tillstyrker propositionen och avstyrker motionerna i berörda

delar.

Företagsbeskattningen

Allmän utformning av företagsbeskattning

Utgångspunkten för den nya företagsbeskattningen är en

kraftigt sänkt bolagsskattesats kombinerad med begränsade

reserveringsmöjligheter. Bolagsskattesatsen har således sänkts

till 30% och rätten till nedskrivning på lager har tagits

bort. En särskild skatteutjämningsreserv har införts som baseras

på antingen företagens beskattade egna kapital eller lönesumma.

I motion Sk37 (yrkande 5) av Lars Werner m.fl. (v) begärs att

regeringen skall ta fram regler som innebär att de mindre

företagen inte missgynnas gentemot de större börsbolagen. Vidare

yrkas fortsatt utredning av produktionsfaktorsskatt och real

beskattning i företagssektorn. Motionärerna föreslår också en

särskild skatt på företagens vinst och förmögenhet. Dessutom

vill motionärerna slopa systemet med skatteutjämningsreserv, som

enligt deras mening i praktiken medför en omotiverad sänkning av

skatten för företag.

Utskottet vill erinra om att företagsbeskattningen utgör en

viktig hörnsten i skattereformen, vars övergripande mål bl.a. är

att åstadkomma en samhällsekonomiskt effektiv beskattning

samtidigt som fördelningspolitiska mål uppfylls. Vidare syftar

den nya utformningen av företagsbeskattningen till att

tillgodose behovet av en internationell harmonisering och minska

inlåsningen av kapital. Någon ytterligare omläggning i enlighet

med motionärernas yrkande bör inte komma i fråga och utskottet

avstyrker följaktligen motionen i denna del.

Beskattning av utländsk valuta i näringsverksamhet

I propositionen föreslås att reglerna om företagsbeskattning

kompletteras med bestämmelser om beskattning av utländsk valuta.

Den föreslagna metoden för beskattningen går ut på att

fordringar och skulder skall tas upp till sitt värde enligt

balansdagens kurs. Skillnaden mellan anskaffningsvärdet och

balansdagens värde skall resultatföras. Om en värdering till

balansdagens kurs inte är förenlig med god redovisningssed,

vilket bl.a. gäller redovisningen av vinster på långfristiga

poster, skall posterna tas upp till det värde som följer av god

redovisningssed. Om företaget gör avsättning till

valutakursreserv skall en schablonintäkt påföras. Detta

schablonbelopp skall motsvara 54% av valutakursreserven

multiplicerat med statslåneräntan vid årets utgång. Föreligger

terminskontrakt eller annan liknande valutasäkringsåtgärd skall

schablonintäkt beräknas endast i den mån posterna inte har

tagits upp till ett värde som motiveras av valutasäkringen.

Förslaget i propositionen har inte mött någon invändning i

någon motion, men Sveriges industriförbund har i en skrivelse

till utskottet kritiserat bl.a. den föreslagna

schablonbeskattningen. Under utskottsbehandlingen har utskottets

vice ordförande (m) yrkat avslag på propositionen såvitt avser

frågan om en schablonintäkt.

Utskottet, som tidigare ställt sig bakom förslaget om

beskattning av utländsk valuta, anser att den föreslagna metoden

för beskattning av utländsk valuta inom näringsverksamhet --

värdering enligt god redovisningssed kompletterad med en

schablonintäkt -- leder till ett tillfredsställande

beskattningsresultat. Den föreslagna schablonintäkten är enligt

utskottets uppfattning beräknad på ett adekvat sätt och bör

knappast ge upphov till några tillämpningsproblem. Utskottet

tillstyrker därför propositionen i denna del.

Beskattning av utskiftade medel

I propositionen föreslås att 1927 års lag om utskiftningsskatt

skall upphävas. Utskiftade medel skall i det nya skattesystemet

behandlas som utdelning och beskattas hos aktieägaren som

inkomst av kapital enligt skattesatsen 30 % eller -- om

aktieägaren är en juridisk person som är eget skattesubjekt --

som inkomst av näringsverksamhet. Förslaget innebär således att

den nuvarande ordningen med bolaget som skattesubjekt överges.

De nya reglerna skall omfatta även utländska bolag.

Särskilda regler föreslås för vissa fall. Exempelvis skall

bestämmelserna om fördelning av utdelningsinkomster i

fåmansföretag tillämpas på utskiftade belopp.

Investmentföretagens skatteförhållanden föranleder också vissa

särregler.

I sammanhanget föreslås att lagen om ersättningsskatt upphävs.

Denna lag har inte någon funktion i det reformerade

skattesystemet.

Lagstiftningen skall tillämpas fr.o.m. 1992 års taxering. I

fråga om påbörjade likvidationer och fusioner föreslås särskilda

övergångsbestämmelser. Dessa innebär att äldre bestämmelser

skall gälla om kontanta medel eller annan egendom utskiftas till

aktieägaren före den 1 januari 1991.

Förslaget har föranlett motionsyrkande i ett hänseende. Det

gäller den skattemässiga behandlingen av kapitalinsatser som

ingår i det utskiftade beloppet. Propositionen innebär att någon

uppdelning inte skall göras mellan vad som kan anses utgöra

återbetalning av tillskjuten kapitalinsats och vad som kan

betecknas som vinstutdelning. Endast i de fall utskiftade belopp

har utbetalats till följd av likvidation eller fusion skall

hänsyn tas till aktieägarens anskaffningspris. Aktien skall i

sådant fall anses avyttrad utan vederlag vid den tidpunkt då

bolaget upplöstes. I princip skall den reaförlust som härvid

uppkommer på aktien vara fullt avdragsgill till den del den

motsvaras av utbetalning från bolaget under beskattningsåret och

närmast föregående beskattningsår. Är reaförlusten större än det

utbetalade beloppet medges avdrag för det överskjutande beloppet

med 70%, dvs. enligt huvudregeln om avdrag för reaförluster.

Enligt motion Sk33 yrkande 30 av Bo Lundgren m.fl. (m) bör

beskattning inte heller ske i annat fall än likvidation och

fusion till den del ett utskiftat belopp utgör återbetalning av

tillskjuten kapitalinsats.

Utskottet anser att den i propositionen föreslagna nya

ordningen för beskattning av utskiftade medel bör godtas. Genom

att utskiftade belopp beskattas som utdelning uppnås stora

praktiska fördelar. Utskottet tillstyrker följaktligen

propositionen i denna del och avstyrker motion Sk33 yrkande 30.

Skadeförsäkringsföretag

Det beslut om en skattereform som riksdagen fattade våren 1990

innebar att frågan om skatteutjämningsreserv i

skadeförsäkringsföretag sköts upp i avvaktan på en granskning av

i vad mån företagens säkerhetsreserver rymmer inslag av

skattekonsolidering. I fråga om skadeförsäkringsföretagens

regleringsfonder för trafikförsäkring och utjämningsfonder

innebar beslutet ett slopande av avdragsrätten för avsättning

till dessa fonder, men avskattningsfrågan skulle utredas vidade

och fick därför anstå. När det gäller värderegleringsreserver

avskaffades avdragsrätten för skadeförsäkringsföretagen liksom

för banker och andra finansiella företag.

I propositionen föreslås nu, efter ytterligare utredning av

frågorna, att skadeförsäkringsföretagen skall få göra

SURV-avsättning. Underlaget för SURV skall beräknas enligt

generella regler med det undantaget att utjämningsfond och

regleringsfond för trafikförsäkring inte räknas som skuld. En

minskning av dessa fonder skall utgöra skattepliktig intäkt men

fonderna behöver inte lösas upp vid övergången.

Med anledning av propositionen i denna del har väckts yrkanden

i två motioner. Enligt motion Sk33 yrkande 31 av Bo Lundgren

m.fl. (m) bör samma avskattningsregler gälla för

värderegleringsreserv som för utjämningsfond. I motion Sk40

yrkande 34 av Görel Thurdin m.fl. (c) hemställs med hänvisning

till motsvarande yrkande i samband med skattereformbeslutet att

de ömsesidiga försäkringsbolagens konkurrenssituation skall

utredas och att lämpliga åtgärder skall vidtas om denna

försämras.

De frågor om skadeförsäkringsföretagens skatteförhållanden som

inte omfattades av riksdagens beslut våren 1990 har nu utretts i

enlighet med vad som förutsattes i samband med riksdagsbeslutet.

Utskottet godtar de överväganden som gjorts i propositionen och

som innebär att skadeförsäkringsföretagen skall ha tillgång till

skatteutjämningsreserv samt att övergången till det nya systemet

underlättas genom att utjämningsfond och regleringsfond för

trafikförsäkring skall följa särskilda regler. Härav följer att

utskottet inte är berett att ompröva det tidigare

ställningstagandet angående värderegleringsreserv. Utskottet

förutsätter emellertid att regeringen noga följer utvecklingen

när det gäller de ömsesidiga försäkringsbolagens

konkurrenssituation. Utskottet tillstyrker propositionen i nu

förevarande del och avstyrker motionerna Sk33 yrkande 31 och

Sk40 yrkande 34.

Ackumulerad inkomst

I propositionen föreslås att reglerna om särskild

skatteberäkning för ackumulerad inkomst ändras och anpassas till

det nya skattesystemet. Den ackumulerade inkomsten skall delas

med antalet fördelningsår, högst tio, och beräknas som ett

tillägg till den genomsnittliga beskattningsbara

förvärvsinkomsten för samtliga fördelningsår. Om den

ackumulerade inkomsten hänför sig till fler än två år bakåt i

tiden skall den genomsnittliga beskattningsbara

förvärvsinkomsten justeras så att förändringar i skatteskalan

beaktas. Lagen skall inte längre tillämpas på kapitalinkomster

eftersom dessa beskattas proportionellt i det nya

skattesystemet.

Den nuvarande beloppsgränsen för tillämpning av reglerna om

ackumulerad inkomst bestämdes år 1983 till 15000 kr. Enligt

propositionen bör beloppet uppjusteras utöver vad som kan vara

motiverat av penningvärdets förändring. Det nya skattesystemet

innebär allmänt sett en mindre progression, och antalet fall av

särskild skatteberäkning bör begränsas till situationer där det

kan anses vara särskilt motiverat med en sådan beräkning. En

beloppsgräns om 50 000 kr. har bedömts vara lämplig. Med denna

beloppsgräns behövs inte heller den nuvarande regeln om att den

ackumulerade inkomsten skall överstiga en viss andel av den

taxerade inkomsten.

I motion Sk33 yrkande 33 av Bo Lundgren m.fl. (m) hemställs

att beloppsgränsen skall uppjusteras med beaktande endast av

penningvärdets förändring sedan år 1983, vilket enligt motionen

innebär att beloppsgränsen bör bestämmas till 30 000 kr.

Utskottet har inte funnit skäl att frångå propositionen i

fråga om beloppsgränsen eller i något annat avseende vad gäller

ändrade regler för beräkning av ackumulerad inkomst. Utskottet

tillstyrker följaktligen propositionen i denna del och avstyrker

motion Sk33 yrkande 33.

I yrkande 32 i den nyss nämnda motionen har tagits upp en

fråga om reglernas tillämpning vid försäljning av aktier i

fåmansföretag. Utskottet vill påpeka att propositionen innebär

att ackumulerad inkomst skall kunna beräknas även på utdelning

och reavinst från fåmansföretag som i det nya skattesystemet

skall beskattas som inkomst av tjänst. Yrkandet är därmed

tillgodosett.

Beskattning av enskild näringsverksamhet, m.m.

I propositionen tas upp vissa frågor angående beskattningen av

enskild näringsverksamhet.

Av betydelse för denna beskattning är det arbete som för

närvarande pågår angående en s.k. särskild redovisningsmetod

för enskilda näringsidkare och om handelsbolagens

skatterättsliga ställning. Det framgår av propositionen att

dessa frågor kräver fortsatta överväganden och att en särskild

utredare skall tillkallas.

Enligt motion Sk33 yrkande 34 av Bo Lundgren m.fl. (m) bör

regeringen skyndsamt lägga fram förslag angående

egenföretagarnas resultatutjämnings- och

konsolideringsmöjligheter enligt särskild redovisningsmetod. I

fråga om handelsbolagens skatterättsliga ställning bör enligt

yrkande 35 i samma motion riksdagen slå fast, att beskattningen

av handelsbolag och deras delägare skall behållas enligt

nuvarande principer. Det pågående arbetet angående särskild

redovisningsmetod m.m. tas upp även i motion Sk40 yrkande 1 av

Görel Thurdin m.fl. (c). Motionärerna föreslår att det uppdras

åt regeringen att skyndsamt lägga fram förslag om en särskild

redovisningsmetod för egenföretagare. Om detta yrkande inte

bifalls vill motionärerna enligt yrkande 2 i sistnämnda motion

att regeringen skall tillsätta en parlamentarisk utredning i

frågan.

Det framgår av propositionen att frågorna om en särskild

redovisningsmetod och handelsbolagens skatterättsliga ställning

behöver utredas ytterligare. Utskottet vill framhålla att

tidigare förslag aktualiserat en rad problem som inte kan

förbigås vid ett ställningstagande i dessa frågor. Utskottet

anser inte att det finns anledning för riksdagen att göra

uttalanden om det pågående arbetet i enlighet med vad som yrkats

i motionerna utöver vad som redan sagts i betänkandet

1989/90:SkU30. Följaktligen avstyrker utskottet motionerna Sk33

yrkandena 34 och 35 samt Sk40 yrkandena 1 och 2.

Enligt skattereformbeslutet får enskilda näringsidkare göra

avsättning till skatteutjämningsreserv med högst 30% av

ingående eget kapital och 20% av lönesumman eller,

alternativt, med högst 15% av inkomsten för beskattningsåret.

I propositionen föreslås att reglerna ändras så att avsättning

till SURV får göras med 30% av ingående eget kapital och 20 %

av inkomsten eller, alternativt, med 15% av lönesumman.

Ändringen syftar dels till att anpassa reglerna till vad som

gäller för aktiebolagen, dels till att mildra skatteuttaget på

stora engångsintäkter.

I motion Sk40 yrkande 12 av Görel Thurdin m.fl. (c) hemställs

att riksdagen med anledning av propositionen i denna del

beslutar att avsättning till SURV skall få göras med 30% på

ingående kapital och 20% av inkomsten eller, alternativt,

30% på ingående kapital och 15% av lönesumman.

Utskottet finner inte skäl att gå längre än vad som

föreslagits i propositionen. Följaktligen tillstyrker utskottet

propositionen i denna del och avstyrker motionsyrkandet.

I propositionen har tagits upp en fråga som anknyter till

riksdagens beslut våren 1990 angående avskaffande av möjligheten

för enskilda näringsidkare att använda sig av brutet

räkenskapsår. Enskilda näringsidkare som vid 1991 års taxering

går över från brutet räkenskapsår till kalenderår som

räkenskapsår skall enligt propositionen medges förhöjt avdrag

för avsättning till resultatutjämningsfond. Förslaget syftar

till att mildra effekterna av tillfälliga

likviditetspåfrestningar som kan uppkomma i samband med

skatteinbetalning. Avsättning skall få göras med upp till 30 %

av lönekostnaden och 35 % av inkomsten i förvärvskällan i

stället för 20 % resp. 15 %.

Med anledning av förslaget har i motion Sk30 av Stig

Bertilsson (m) yrkats att möjligheten för enskilda näringsidkare

att ha brutet räkenskapsår skall återinföras. Ett liknande

yrkande finns i motion Sk33 yrkande 36 av Bo Lundgren m.fl. (m).

Utskottet finner inte anledning att ompröva det tidigare

ställningstagandet rörande brutet räkenskapsår. Utskottet

tillstyrker den justering i fråga om resultatutjämningsfonden

som föreslagits i propositionen och avstyrker motionsyrkandena.

Utskottet vill i tydlighetens intresse nämna att rätten till

förhöjd avsättning till resultatutjämningsfond omfattar även

fysiska personer som bedriver verksamhet i handelsbolag samt

dödsbon. Undantag gäller dock beträffande rätten till

inkomstbaserad resultatutjämningsfond för det fall annan än här

i riket bosatt fysisk person äger andel i handelsbolaget eller

dödsboet (jfr 41 d § tredje stycket kommunalskattelagen).

Vissa frågor om räntefördelning

I propositionen aviseras förslag om en justering i reglerna om

räntefördelning för näringsidkare som finansierar en fastighet

med statligt subventionerade lån. Förslag i frågan kommer att

läggas fram senare. En ändring föreslås däremot redan i detta

sammanhang av reglerna om räntefördelning för handelsbolag och

handelsbolagsbeskattade dödsbon. Bl.a. skall räntefördelningen

ske efter andelstal i boet i stället för andel i inkomsten. En

fördelning efter inkomsten anses kunna medföra ett materiellt

otillfredsställande resultat i vissa fall.

I motion Sk33 yrkande 37 av Bo Lundgren m.fl. (m) yrkas att

riksdagen skall begära förslag från regeringen som innebär ett

slopande av reglerna om räntefördelning. Motionärerna vill mot

denna bakgrund yrka avslag på propositionen i vad den avser

frågor om räntefördelning.

Utskottet har inte anledning att ompröva det tidigare beslutet

om räntefördelning. Utskottet tillstyrker de i propositionen

föreslagna ändringarna och avstyrker följaktligen motion Sk33

yrkande 37.

Beskattning av fåmansföretag (stoppreglerna)

I propositionen föreslås ett par förändringar i de särskilda

fåmansföretagsreglerna. En av dessa s.k. stoppregler innebär att

företagsledare beskattas om företaget för dennes eget eller

någon närståendes privata bruk köper in lös egendom från

utomstående, t.ex. en bostadsrätt. Regeln föreslås utvidgad till

fast egendom så att den skall omfatta även inköp av

villafastigheter. Den andra förändringen ansluter till den i

propositionen föreslagna ändringen beträffande förmån av

räntefritt eller lågförräntat lån från arbetsgivare till en

anställd. Samma justering föreslås i fråga om lån från

fåmansföretag till företagsledare eller företagsledare

närstående person.

I motion Sk33 yrkande 22 av Bo Lundgren m.fl. (m) hemställs om

avslag på detta förslag. Utskottet tillstyrker propositionen i

denna del och avstyrker motionsyrkandet.

Återföring av obeskattade reserver, m.m.

I propositionen har föreslagits ändringar i lagen (1990:655)

om återföring av obeskattade reserver. En ändring i 1 §

avser att klargöra att för företag med räkenskapsår som avslutas

under januari och februari 1991 är det bokslutet för detta

räkenskapsår som skall ligga till grund för beslutet om

uppskovsbelopp. I den föreslagna lagtexten har även tillagts ett

villkor att taxeringen skall ske 1991. Utskottet anser att det

inte finns skäl att uppställa något krav på att taxering skall

ske år 1991. Den föreslagna lagändringen bör därför utgå i denna

del.

Utskottet vill i detta sammanhang även föreslå en ändring i 5

§ i den nyss nämnda lagen. Av femte stycket framgår att om den

förvärvskälla till vilken de obeskattade reserverna hänför sig

upphör skall återstående del av uppskovsbeloppet omedelbart tas

upp till beskattning. Ett förtydligande bör göras för att

klarlägga att motsvarande även gäller om uppskovsbeslutet hänför

sig till en verksamhet -- som detta begrepp definieras i 18 §

fjärde stycket kommunalskattelagen -- i ett handelsbolag och

verksamheten upphör.

Ett undantag från principen att obeskattade reserver skall

återföras om förvärvskällan upphör gäller om en fysisk person

överför sin näringsverksamhet eller driften av denna till ett

aktiebolag. Återstående del av uppskovsbeloppet skall i sådana

fall tas upp till beskattning i aktiebolaget. För att

uppskovsbeloppet skall få överföras fordras att

förutsättningarna är sådana att möjligheter föreligger att föra

över tillgångar till skattemässiga restvärden till aktiebolaget

utan att uttagsbeskattning kommer i fråga (jfr prop.

1989/90:110, s. 749). Under motsvarande förutsättningar bör

enligt utskottets mening även ett uppskovsbelopp i ett

handelsbolag få överföras om den verksamhet till vilket

uppskovsbeloppet hänför sig överförs till ett aktiebolag. Är

såväl fysiska som juridiska personer delägare i handelsbolaget

bör möjligheten att på detta sätt föra över det återstående

uppskovsbeloppet avse endast den del av beloppet som belöper på

fysiska personer.

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet de

ändringar i förslaget till lagen om återföring av obeskattade

reserver som framgår av utskottets hemställan och tillstyrker

propositionen i övrigt i denna del.

Utskottet har uppmärksammats på vissa oklarheter beträffande

förutsättningarna för att utnyttja allmän

investeringsreserv. Av övergångsbestämmelserna till lagen

(1990:685) om upphävande av lagen (1979:610) om allmän

investeringsreserv framgår att i fråga om avsättningar som skett

enligt den upphävda lagen skall denna tillämpas även vid senare

års taxeringar. Enligt den upphävda lagens 9 § skall

ianspråktagande av reserven ske i den förvärvskälla där

avsättningen gjorts. Om det finns särskilda skäl får regeringen

medge att reserven tas i anspråk i annan förvärvskälla. Vid

tillämpningen av bestämmelsen kan fråga uppkomma om det är äldre

eller nya regler om förvärvskällor i 18 § kommunalskattelagen

som skall tillämpas. Utskottet vill ta initiativ till en

justering i upphävandelagen så att det klargörs att det är de

nya förvärvskällereglerna som skall ligga till grund för

bedömningen. Så bör en investeringsreserv som avsatts exempelvis

i förvärvskällan jordbruksfastighet utan särskilt tillstånd få

tas i anspråk för en investering i verksamhet av annat slag som

kan ingå i en utvidgad förvärvskälla tillsammans med

jordbruksfastigheten. Utskottet föreslår riksdagen att anta det

förslag till lagändring i frågan som framgår av utskottets

hemställan.

Vissa internationella skattefrågor

Skatt för gemensamt kommunalt ändamål

I propositionen föreslås att skattesatsen för gemensamt

kommunalt ändamål höjs till 25 %. Skattskyldigheten till statlig

inkomstskatt för inkomst av tjänst skall slopas och rätten till

kostnadsavdrag för utgifter hänförliga till inkomst av tjänst

skall avskaffas för den som är bosatt utomlands. Förmånen av fri

resa till och från Sverige vid anställningens början och slut

resp. i samband med styrelsemöte och av fritt logi under

vistelsen här skall dock undantas från skatteplikt.

Enligt motion Sk33 yrkande 38 av Bo Lundgren m.fl. (m) bör

skattesatsen för gemensamt kommunalt ändamål bestämmas till 20

%. Utskottet vill framhålla att den föreslagna skattesatsen

beräknats utifrån en jämförelse med andra nordiska länder och

ett genomsnittligt kommunalt skatteuttag. Effekten av att vissa

kostnader inte längre skall få dras av har härvid räknats in som

en skatterabatt. Utskottet finner inte skäl att förorda en

avvikelse från propositionen. Utskottet tillstyrker därför

propositionen i denna del och avstyrker motionsyrkandet.

Avräkning av utländsk skatt m.m.

I propositionen föreslås att reglerna om avräkning av utländsk

skatt anpassas till det nya skattesystemet. För att undvika

dubbelbeskattning föreslås regler som ger möjlighet till

avräkning av utländsk skatt från statlig fastighetsskatt på

privatbostad. Såväl med fastighetsskatten jämförbara utländska

skatter som skatter beräknade på schablonintäkt eller liknande

skall kunna avräknas. Avräkning av utländsk skatt skall medges

från avkastningsskatt på pensionsmedel. Nya regler skall gälla

också för beräkning av spärrbeloppet -- dvs. det högsta belopp

varmed avräkning får ske -- för fysiska personer.

En möjlighet införs till s.k. carry forward av utländsk skatt

som inte kunnat avräknas det år då avräkning normalt skulle ha

skett. Avräkning skall dock ske inom en tidsperiod om tre år.

Denna fråga har tagits upp i motion Sk33 yrkande 39 av Bo

Lundgren m.fl. (m). Motionärerna yrkar att någon tidsgräns inte

skall gälla.

Utskottet har ingen erinran mot propositionen i fråga om

avräkning av utländsk skatt. Utskottet tillstyrker propositionen

och avstyrker yrkande 39 i motion Sk33 om att någon tidsgräns

inte skall gälla i fråga om möjligheten att utnyttja utländsk

skatt för avräkning mot svensk skatt.

Övriga frågor

Beträffande propositionen i andra delar än de som berörts

i det föregående har utskottet inte någon erinran, men

återkommer i det följande till vissa justeringar i lagförslagen.

I ärendet har i motion Sk40 av Görel Thurdin m.fl. (c) väckts

ett flertal yrkanden som gäller omprövning av tidigare

beslut i fråga om vissa delar av skattereformen och dess

finansiering. Yrkandena 13--14, 35, 37--43, 45--49 och 51 har

inte behandlats i det föregående. Motsvarande gäller beträffande

ett yrkande angående mervärdeskatten i motion Sk1 yrkande a

såvitt nu är i fråga av Olof Johansson m.fl. (c).

Utskottet har tagit ställning till de i motionerna väckta

frågorna i samband med skattereformbeslutet i våras (bet.

1990/91:SkU30 och 31). Utskottet finner inte skäl att nu ompröva

sitt ställningstagande och avstyrker motionsyrkandena.

Som framgått av vad utskottet tidigare anfört föreslår

utskottet vissa justeringar i de vid propositionen fogade

lagförslagen. Utskottet har uppmärksammat att det förslag

till ändring i lagen om statlig inkomstskatt som riksdagen

behandlade våren 1990 av misstag fått innebörden att lagens 7 §

11 mom. inte skall tillämpas efter 1991 års taxering. Utskottet

förordar en rättelse i detta hänseende. Härutöver förordar

utskottet de ytterligare ändringar av redaktionell natur som

framgår av utskottets hemställan. Det skall också framhållas att

den författningsmässiga regleringen av vissa undantag i

beskattningen i 19 § kommunalskattelagen (1928:370) (del av

lagförslag 1) samordnats med viss återstående behandling av

proposition 1989/90:117 (1990/91:SkU12). Utskottets hemställan

omfattar därför inte 19 § kommunalskattelagen.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande en tillfällig höjning av den allmänna

löneavgiften, m.m.

att riksdagen med avslag på motionerna 1990/91:Sk32 yrkandena

1 och 2, 1990/91:Sk33 yrkandena 1 och 2, 1990/91:Sk35 yrkande 1

och 1990/91:Sk40 yrkandena 3 och 4 och med anledning av vad

utskottet anfört

dels bifaller det i proposition 1990/91:54 framlagda

förslaget om en tillfällig höjning av den allmänna löneavgiften,

dels från regeringen begär ett skyndsamt förslag i

enlighet med vad utskottet förordat,

res. 1 (m)

res. 2 (fp)

res. 3 (c)

res. 4 (mp)

s.y. 1 (v)

2. beträffande kompensation till egenföretagare

att riksdagen avslår motion 1990/91:Sk40 yrkande 30,

res. 5 (c)

3. beträffande avtalsförsäkringar

att riksdagen med avslag på motionerna 1990/91:Sk33 yrkande 3,

1990/91:Sk37 yrkande 1 och 1990/91:Sk40 yrkande 18 bifaller

proposition 1990/91:54 i denna del,

res. 6 (m)

res. 7 (c)

res. 8 (v)

4. beträffande grupplivförsäkringar m.m.

att riksdagen med avslag på motionerna 1990/91:Sk33 yrkandena

4--6 och 1990/91:Sk40 yrkande 9 bifaller proposition 1990/91:54

i denna del,

res. 9 (m, c)

5. beträffande skattereduktionen för ensamstående med barn

att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Sk33 yrkande 16 och

1990/91:Sk40 yrkande 22,

res. 10 (m, c, v, mp)

6. beträffande skattereduktionen för gift med hemmamake

att riksdagen avslår motion 1990/91:Sk40 yrkande 21,

res. 11 (c, mp)

7. beträffande avdraget för underhållsbidrag

att riksdagen avslår motion 1990/91:Sk33 yrkande 15,

res. 12 (m)

8. beträffande skattereduktionen för fackföreningsavgift,

m.m.

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk36 yrkandena 1

och 2 och med avslag på motion 1990/91:Sk40 yrkandena 24 och 25

dels beslutar att slopa begränsningen av underlaget för

skattereduktion för fackföreningsavgift, dels beslutar att

mätnings- och granskningsavgift skall ingå i underlaget för

skattereduktionen,

res. 13 (m, fp, c, mp)

9. beträffande bilresor mellan bostad och arbetsplats

att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:54 och med

avslag på motionerna 1990/91:Sk1 yrkande c, 1990/91:Sk3 yrkande

4, 1990/91:Sk32 yrkandena 3 och 4, 1990/91:Sk33 yrkande 7 i

denna del och 1990/91:Sk40 yrkande 19 beslutar att höja avdraget

för bilresor mellan bostad och arbetsplats till 11 kr./mil för

1990 och till 12 kr./mil för 1991 oberoende av körsträcka,

res. 14 (m)

res. 15 (c)

res. 16 (mp)

10. beträffande uranenergiskatt

att riksdagen avslår motion 1990/91:Sk3 yrkande 5,

s.y. 2 (mp)

11. beträffande bilresor i tjänsten

att riksdagen avslår motion 1990/91:Sk1 yrkande d,

1990/91:Sk33 yrkande 7 i denna del och 1990/91:Sk40 yrkande 17,

res. 17 (m)

res. 18 (c)

12. beträffande bilresor i egen näringsverksamhet

att riksdagen avslår motion 1990/91:Sk40 yrkande 36,

res. 17 (m)

res. 18 (c)

13. beträffande förmån av fri bil

att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Sk33 yrkande 8,

1990/91:Sk37 yrkande 3 och 1990/91:Sk40 yrkandena 15 och 16,

res. 19 (m)

res. 20 (c, mp)

res. 21 (v)

14. beträffande drivmedelsbeskattningen

att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Sk1 yrkande a i denna

del, 1990/91:Sk2, 1990/91:Sk37 yrkande 2 och 1990/91:Sk40

yrkandena 20, 47 i denna del och 50,

res. 22 (m)

res. 23 (c)

res. 24 (v)

15. beträffande mervärdeskatt på persontransporter

att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Sk1 yrkande b,

1990/91:Sk3 yrkande 1, 1990/91:Sk39 yrkande 1 och 1990/91:Sk40

yrkande 44

res. 25 (m)

res. 26 (c, v)

res. 27 (mp)

16. beträffande övergångsbestämmelser för bussar

att riksdagen avslår motion 1990/91:Sk39 yrkande 2,

res. 28 (m, c)

17. beträffande kilometerskatt

att riksdagen avslår motion 1990/91:Sk3 yrkande 2,

res. 29 (mp) villk.

18. beträffande en särskild glesbygdsrabatt

att riksdagen avslår motion 1990/91:Sk3 yrkande 3,

res. 30 (mp)

19. beträffande förmånliga lån

att riksdagen med avslag på motion 1990/91:Sk33 yrkande 9

bifaller proposition 1990/91:54 i denna del,

res. 31 (m)

20. beträffande tillkännagivande angående värdering av

förmånliga lån

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

21. beträffande en tvåårig rådrumsfrist

att riksdagen med avslag på motion 1990/91:Sk33 yrkande 10

bifaller proposition 1990/91:54 i denna del,

res. 32 (m)

22. beträffande en särregel för tvåfamiljsfastigheter

att riksdagen med avslag på motion 1990/91:Sk33 yrkande 11

bifaller proposition 1990/91:54 i denna del,

res. 33 (m)

23. beträffande kulturhistoriskt värdefull bebyggelse

att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Sk31 och 1990/91:Sk34

res. 34 (m)

res. 35 (c)

24. beträffande fastighetstaxeringsvärdet på småhus

att riksdagen avslår motion 1990/91:Sk33 yrkandena 12 och 13,

res. 36 (m)

25. beträffande fastighetsskatten på småhus

att riksdagen avslår motion 1990/91:Sk40 yrkandena 31--33,

res. 37 (c)

s.y. 3 (m)

26. beträffande pensionärernas inkomst av kapital och passiv

näringsverksamhet

att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Sk33 yrkande 14 och

1990/91:Sk38 yrkandena 2 och 3,

res. 38 (m)

27. beträffande pensionärernas förmögenhet

att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Sk38 yrkande 1 och

1990/91:Sk40 yrkande 5,

res. 39 (m, c)

28. beträffande sjömansbeskattningen och skattereduktion för

ensamstående med barn

att riksdagen med avslag på motion 1990/91:Sk40 yrkande 23 i

denna del bifaller proposition 1990/91:54 i denna del,

res. 40 (m, c, v, mp)

29. beträffande sjömansbeskattningen och skattereduktion för

gift med hemmamake

att riksdagen med avslag på motion 1990/91:Sk40 yrkande 23 i

denna del bifaller proposition 1990/91:54 i denna del,

res. 41 (c, mp)

30. beträffande sjömansbeskattningen i framtiden

att riksdagen avslår motion 1990/91:Sk33 yrkande 17,

31. beträffande allmän utformning av beskattningen av

inkomst av kapital

att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Sk33 yrkande 18,

1990/91:Sk40 yrkandena 26 och 27 och 1990/91:Sk37 yrkande 4,

res. 42 (m)

res. 43 (c)

res. 44 (v)

32. beträffande beskattning av utländsk valuta inom

hushållssektorn

att riksdagen bifaller proposition 1990/91:54 i denna del och

avslår motionerna 1990/91:Sk33 yrkande 19 och 1990/91:Sk40

yrkande 7 i denna del,

res. 45 (m)

res. 46 (c)

33. beträffande ändrade regler såvitt avser

ränteavdragsbegränsning

att riksdagen med anledning av proposition 1990/91:54 i denna

del och motion 1990/91:Sk40 yrkande 7 i denna del och med avslag

på motion 1990/91:Sk33 yrkande 20 beslutar ändra reglerna för

ränteavdrag i enlighet med vad utskottet förordat,

res. 47 (m)

res. 48(c)

s.y. 4 (mp)

34. beträffande ersättande av undantagsregeln med beloppstak

för fåmansföretag

att riksdagen med anledning av proposition 1990/91:54 i denna

del och med avslag på motionerna 1990/91:Sk33 yrkande 21 och

1990/91:Sk40 yrkande 6 beslutar utforma lagstiftningen i

enlighet med vad utskottet förordat,

res. 49 (m)

res. 50 (c)

35. beträffande sparade underskott och

realisationsvinstbeskattning av näringsfastigheter

att riksdagen bifaller proposition 1990/91:54 i denna del och

avslår motion 1990/91:Sk33 yrkande 23,

res. 51 (m)

36. beträffande takregeln vid realisation av

näringsfastighet

att riksdagen avslår motion 1990/91:Sk40 yrkande 28,

res. 52 (m, c)

37. beträffande återläggning av värdeminskningsavdrag vid

avyttring av näringsfastighet

att riksdagen bifaller proposition 1990/91:54 i denna del och

avslår motionerna 1990/91:Sk33 yrkande 24 och 1990/91:Sk40

yrkande 8,

res. 53 (m, c)

38. beträffande bostadsrättsinnehavares avdragsrätt vid

vinstbeskattningen

att riksdagen bifaller proposition 1990/91:54 i denna del och

avslår motionerna 1990/91:Sk33 yrkande 25 och 1990/91:Sk40

yrkande 10,

res. 54 (m, c)

39. beträffande avdrag för värdehöjande reparationer

att riksdagen avslår motion 1990/91:Sk40 yrkande 29,

res. 55 (c)

40. beträffande skatteskalorna vid arvs- och

gåvobeskattningen m.m.

att riksdagen bifaller proposition 1990/91:54 i denna del och

avslår motionerna 1990/91:Sk33 yrkandena 26 och 27 och

1990/91:Sk35 yrkande 2,

res. 56 (m)

res. 57 (fp)

41. beträffande förhöjt grundavdrag vid gåvobeskattningen

att riksdagen bifaller proposition 1990/91:54 i denna del och

avslår motion 1990/91:Sk33 yrkande 28,

res. 58 (m)

42. beträffande vissa justeringar i arvs- och

gåvoskattereglerna, m.m.

att riksdagen bifaller proposition 1990/91:54 i denna del och

avslår motionerna 1990/91:Sk33 yrkande 29 och 1990/91:Sk40

yrkande 11,

res. 59 (m, fp, c)

43. beträffande allmän utformning av företagsbeskattningen

att riksdagen avslår motion 1990/91:Sk37 yrkande 5,

res. 60 (v)

44. beträffande beskattning av utländsk valuta i

näringsverksamhet

att riksdagen bifaller proposition 1990/91:54 i denna del,

res. 61 (m)

45. beträffande beskattning av utskiftade medel

att riksdagen bifaller proposition 1990/91:54 i denna del och

avslår motion 1990/91:Sk33 yrkande 30,

res. 62 (m)

46. beträffande skadeförsäkringsföretag

att riksdagen bifaller proposition 1990/91:54 i denna del och

avslår motionerna 1990/91:Sk33 yrkande 31 och 1990/91:Sk40

yrkande 34,

res. 63 (m)

res. 64 (c)

47. beträffande ackumulerad inkomst

att riksdagen bifaller proposition 1990/91:54 i denna del och

avslår motion 1990/91:Sk33 yrkandena 32 och 33,

res. 65 (m)

48. beträffande särskild redovisningsmetod, m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Sk33 yrkandena 34 och

35 och 1990/91:40 yrkandena 1 och 2,

res. 66 (m)

res. 67 (c)

49. beträffande skatteutjämningsreserv

att riksdagen bifaller proposition 1990/91:54 i denna del och

avslår motion 1990/91:Sk40 yrkande 12,

res. 68 (m, c)

50. beträffande brutet räkenskapsår

att riksdagen bifaller proposition 1990/91:54 i denna del och

avslår motionerna 1990/91:Sk30 och 1990/91:Sk33 yrkande 36,

res. 69 (m)

51. beträffande räntefördelning

att riksdagen bifaller proposition 1990/91:54 i denna del och

avslår motion 1990/91:Sk33 yrkande 37,

res. 70 (m)

52. beträffande stoppreglerna

att riksdagen bifaller proposition 1990/91:54 i denna del och

avslår motion 1990/91:Sk33 yrkande 22,

res. 71 (m)

53. beträffande skatt för gemensamt kommunalt ändamål

att riksdagen bifaller proposition 1990/91:54 i denna del och

avslår motion 1990/91:Sk33 yrkande 38,

res. 72 (m)

54. beträffande avräkning av utländsk skatt

att riksdagen bifaller proposition 1990/91:54 i denna del och

avslår motion 1990/91:Sk33 yrkande 39,

res. 73 (m)

55. beträffande propositionen i andra delar

att riksdagen bifaller proposition 1990/91:54 i denna del,

56. beträffande omprövning av tidigare beslut

att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Sk1 yrkande a i denna

del och 1990/91:Sk40 yrkandena 13, 14, 35, 37--43, 45, 46, 47 i

denna del, 48, 49 och 51,

res. 74 (m)

res. 75 (c)

s.y. 5 (v)

57. beträffande lagförslagen

att riksdagen med anledning av proposition 1990/91:54 och vad

utskottet ovan anfört och hemställt

dels antar de vid propositionen fogade förslagen till

1. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370) med de

ändringarna beträffande

5 § att paragrafen erhåller följande som utskottets

förslag betecknade lydelse:

Regeringens förslag Utskottets förslag

5 §

Fastighet är antingen Fastighet är antingen

privatbostadsfastighet eller privatbostadsfastighet eller

näringsfastighet. Som näringsfastighet. Som

privatbo- stadsfastighet privatbo- stadsfastighet

räknas småhus med mark räknas småhus med mark

som utgör småhusenhet, som utgör småhusenhet,

småhus på annans mark småhus på annans mark

samt sådant småhus som samt småhus som är

är inrättat till bostad inrättat till bostad åt

åt en eller två familjer en eller två familjer med

med tillhörande tomtmark tillhörande tomtmark på

på lantbruksenhet, om lantbruksenhet, om småhuset

småhuset är en är en privatbostad. Som

privatbostad. Som privatbostadsfastighet

privatbostadsfastighet räknas även tomtmark som

räknas även tomtmark som avses bli bebyggd med sådan

avses bli bebyggd med sådan bostad. Annan fastighet är

bostad. Annan fastighet är näringsfastighet.

näringsfastig- het.

Som privatbostad räknas Som privatbostad räknas

småhus som helt eller till småhus som helt eller till

övervägande del, för övervägande del eller, i

tvåfamiljsbostad till fråga om hus som är

väsentlig del, används inrättat till bostad åt

för permanent boende eller två familjer, till

som fritidsbostad för väsentlig del används

ägaren eller sådan honom för permanent boende eller

närstående som avses i som fritidsbostad för

punkt 14 sista stycket av ägaren eller sådan honom

anvisningarna till 32 § närstående som avses i

eller är avsedd att punkt 14 sista stycket av

användas som sådan anvisningarna till 32 §

bostad. eller är avsedd att

användas som sådan

bostad.

Småhus, småhusenhet och lantbruksenhet har samma innebörd som

i fastighetstaxeringslagen (1979:1152).

Regeringens förslag Utskottets förslag

Som privatbostad räknas vidare bostad som används eller är

avsedd att användas på det sätt som anges i andra stycket och

som innehas av medlem i bostadsrättsförening eller

bostadsförening eller av delägare i bostadsaktiebolag, om

föreningens eller bolagets verksamhet är sådan som avses i 2 § 7

mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt.

I fråga om privatbostad som ingår i dödsbo gäller

bestämmelserna i 53§ 3 mom.

Frågan om bostad skall Frågan om bostad skall

räknas som privatbostad räknas som privatbostad

eller ingå i eller ingå i

näringsverksamhet skall näringsverksamhet skall

för varje kalenderår för varje kalenderår

bestämmas på grundval av bestämmas på grundval av

förhållandena vid förhållandena vid

kalenderårets utgång kalenderårets utgång

eller, om bostaden eller, om bostaden

överlåtits under överlåtits under

året, förhållandena året, förhållandena

på överlåtelsedagen. på överlåtelsedagen.

Har sådan omständighet Har under ett kalenderår

inträffat som bör inträffat omständighet

föranleda att en bostad i som bör föranleda att en

samma ägares hand inte bostad i samma ägares hand

längre skall räknas som inte längre skall räknas

privatbostad utan anses som privatbostad utan anses

ingå i näringsverksamhet ingå i näringsverksamhet

(omklassificering), skall (omklassificering), skall

omklassificeringen inte ske omklassificeringen inte ske

under detta och det för detta kalenderår och

därpå följande det därpå följande

kalenderåret. Detsamma kalenderåret. Detsamma

skall gälla om en bostad skall gälla om en bostad

övergått till ny övergått till ny

ägare genom arv, ägare genom arv,

testamente, bodelning eller testamente, bodelning eller

gåva. Om skäl för gåva. Om skäl för

omklassificering kvarstår omklassificering kvarstår

vid utgången av andra vid utgången av andra

kalenderåret efter det, kalenderåret efter det,

då den omständighet då den omständighet

inträffat som först inträffat som först

utgjorde skäl för utgjorde skäl för

omklassificering, skall omklassificering, skall

omklassificering ske, omklassificering ske,

såvida inte privatbostaden såvida inte privatbostaden

dessförinnan har dessförinnan har

överlåtits. Om ägaren överlåtits. Om ägaren

yrkar det skall dock yrkar det skall dock

bestämmelserna i bestämmelserna i

andra--fjärde meningarna andra--fjärde meningarna

inte tillämpas. inte tillämpas.

19 § att den i

propositionen föreslagna

ändringen i paragrafen

utgår,

20 § att paragrafen får

följande som utskottets

förslag betecknade lydelse:

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

20 §

Vid beräkningen av inkomsten -- -- -- -- som särskilt

föreskrivs;

mätnings- och

granskningsavgift som avses i

2 § lagen (1982:1193) om

skattereduktion för

fackföreningsavgift.

(Se vidare anvisningarna.)

2. lag om ändring i lagen

(1947:576) om statlig

inkomstskatt med de

ändringarna beträffande

3 § 2 mom. andra stycket

att stycket erhåller

följande som utskottets

förslag betecknade lydelse:

Regeringens förslag Utskottets förslag

3 § 2 mom.

andra stycket

Om ränteutgifterna Om ränteutgifterna

överstiger överstiger

ränteintäkterna med mer ränteintäkterna med mer

än 100000 kronor eller -- än 100000 kronor eller --

om den skattskyldige inte om den skattskyldige inte

fyllt 18 år eller fråga fyllt 18 år eller fråga

är om dödsbo som är om dödsbo som

behandlas som handelsbolag -- behandlas som handelsbolag --

10000 kronor medges dock 10000 kronor medges dock

avdrag med endast 70 procent avdrag med endast 70 procent

av det överskjutande av det överskjutande

beloppet om inte annat beloppet om inte annat

framgår av tredje stycket framgår av tredje stycket

eller 4 mom. andra stycket. eller 4 mom. andra stycket.

Till ränteintäkter Till ränteintäkter

hänförs därvid endast hänförs därvid endast

ränta på 1. följande avkastning:

banktillgodohavanden i svenska

kronor och likvärdiga 1. Ränta på

fordringar som betalas varje banktillgodohavanden i svenska

år med hela det vid kronor och likvärdiga

beskattningsårets utgång fordringar som betalas varje

upplupna beloppet, 2. år med hela det vid

skuldebrev i svenska kronor beskattningsårets utgång

som emitterats till en kurs upplupna beloppet.

som inte understiger 90

procent av skuldebrevets 2. Ränta respektive

nominella belopp under sådan realisationsvinst som

förutsättning att jämställs med ränta

ränta betalas varje år enligt 29 § 2 mom. på

och beräknas efter samma skuldebrev som avses i 29 §

räntesats under hela och givits ut mot ett vederlag

löptiden. som inte understiger 85

procent av skuldebrevets

nominella belopp under

förutsättning att

räntan betalas varje år

och beräknas efter samma

räntesats under hela

löptiden eller efter en

räntesats som följer

ändringarna i den

allmänna räntenivån.

I fråga om

obligationslån och liknande

lån avses med vederlag

kursen för de först

utgivna skuldebreven i

lånet.

Regeringes förslag Utskottets förslag

3. Realisationsvinst som

jämställs med ränta

enligt 29 § 2 mom. på

finansiellt instrument med en

löptid på högst ett

år vars underliggande

egendom är skuldebrev av

det slag som avses i 2 eller

hänförlig till

ränteindex för

fordringar i svenska kronor.

3 § 12 mom. sjätte

stycket att stycket

erhåller följande som

utskottets förslag

betecknade lydelse:

3 § 12 mom.

sjätte stycket

Om den skattskyldige visar att Om den skattskyldige visar att

utomstående i betydande utomstående i betydande

omfattning äger del i omfattning äger del i

företaget och har rätt företaget och har rätt

till utdelning, skall till utdelning, skall

bestämmelserna i bestämmelserna i

första--tredje styckena första--tredje styckena

inte tillämpas, om inte inte tillämpas, om inte

särskilda skäl särskilda skäl

föreligger. Härvid föreligger. Härvid

beaktas även beaktas även

förhållandena under de förhållandena under de

tio beskattningsår som tio beskattningsår som

närmast föregått närmast föregått

beskattningsåret. Med beskattningsåret. Med

utomstående avses sådana utomstående avses sådana

personer på vilka personer på vilka

bestämmelserna i bestämmelserna i

första--tredje styckena första--tredje styckena

till följd av femte stycket till följd av femte stycket

inte skall tillämpas. I inte skall tillämpas. I

fråga om realisationsvinst fråga om realisationsvinst

tillämpas reglerna inte gäller dessutom att som

heller på den del av den intäkt av tjänst skall

sammanlagda vinsten utöver högst tas upp ett

kvarstående sparad sammanlagt belopp som för

utdelning för den den skattskyldige och honom

skattskyldige och honom närstående under samma

närstående under samma tidsperiod uppgår till 100

tidsperiod som överstiger basbelopp för

200 basbelopp för avyttringsåret enligt lagen

avyttringsåret enligt lagen (1962:381) om allmän

(1962:381) om allmän försäkring.

försäkring.

7 § att lagrummet

tillförs ett nytt moment,

11 mom., med följande som

utskottets förslag

betecknade lydelse:

7 § 11 mom.

Här i riket bosatt fysisk

person, som under vistelse

utomlands åtnjutit

avlöning eller annan

därmed jämförlig

förmån på grund av

annan anställning där

än anställning ombord

på svenskt fartyg eller

svenskt, danskt eller norskt

luftfartyg, frikallas från

skattskyldighet för inkomst

som avses i 54 § första

stycket f kommunalskattelagen

(1928:370).

I utlandet bosatt fysisk

person och utländsk

juridisk person frikallas

från skattskyldighet för

inkomst som avses i 54 §

första stycket b

kommunalskattelagen.

3. lag om ändring i (lagen

(1990:000) om ändring i

taxeringslagen (1990:324),

4. lag om ändring i lagen

(1990:000) om ändring i

lagen (1990:325) om

självdeklaration och

kontrolluppgifter,

5. lag om ändring i

uppbördslagen (1953:272),

6. lag om ändring i lagen

(1990:659) om särskild

löneskatt,

7. lag om särskild

premieskatt för

grupplivförsäkring,

m.m.,

8. lag om ändring i lagen

(1962:381) om allmän

försäkring med den

ändringen att 11 kap. 2

§ första stycket

erhåller följande som

utskottets förslag

betecknade lydelse:

Regeringens förslag Utskottets förslag

11 kap.

2 §

första stycket

Med inkomst av an- Med inkomst av an-

ställning avses lön i ställningavses lön eller

pengar eller andra annan ersättning i pengar

skattepliktiga förmåner, eller andra skattepliktiga

som en försäkrad har förmåner, som en

fått såsom arbetstagare försäkrad har fått

i allmän eller enskild såsom arbetstagare i

tjänst. Med lön allmän eller enskild

likställs tjänst. Med lön

kostnadsersättning som inte likställs

enligt 10 § kostnadsersättning som inte

uppbördslagen (1953:272) enligt 10 §

undantas vid beräkning av uppbördslagen (1953:272)

preliminär A-skatt. Till undantas vid beräkning av

sådan inkomst räknas preliminär A-skatt. Till

dock inte från en och samme sådan inkomst räknas

arbetsgivare utgiven lön dock inte från en och samme

som under ett år ej arbetsgivare utgiven lön

uppgått till 1000 kronor. som under ett år ej

Till sådan inkomst uppgått till 1000 kronor.

räknas inte heller Till sådan inkomst

intäkt som avses i 32 § räknas inte heller

1 mom. första stycket h och intäkt som avses i 32 §

i kommunalskattelagen 1 mom. första stycket h och

(1928:370) eller sådan i kommunalskattelagen

ersättning som enligt 1 (1928:370) eller sådan

§ första stycket 2--6 ersättning som enligt 1

lagen (1990:659) om § första stycket 2--6

särskild löneskatt lagen (1990:659) om

utgör underlag för särskild löneskatt

nämnda skatt. I fråga om utgör underlag för

arbete som har utförts nämnda skatt. I fråga om

utomlands bortses vid arbete som har utförts

beräkningen av utomlands bortses vid

pensionsgrundande inkomst beräkningen av

från sådana pensionsgrundande inkomst

lönetillägg som betingas från sådana

av ökade levnadskostnader lönetillägg som betingas

och andra särskilda av ökade levnadskostnader

förhållanden i och andra särskilda

sysselsättningslandet. förhållanden i

Såsom inkomst av sysselsättningslandet.

anställning anses även Såsom inkomst av

anställning anses även

a) sjukpenning enligt -- -- -- bedrivs självständigt.

9. lag om ändring i lagen (1981:691) om socialavgifter med

den ändringen att 2 kap. 3 § erhåller följande som

utskottets förslag betecknade lydelse:

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 kap.

3 §

Underlag för beräkning Underlag för beräkning

av avgifterna är summan av av avgifterna är summan av

vad arbetsgivaren under vad arbetsgivaren under

året har utgett som lön året har utgett som lön

i pengar eller annan i pengar eller annan

ersättning för utfört ersättning för utfört

arbete, dock inte pension, arbete eller eljest med

eller andra skattepliktiga anledning av tjänsten, dock

förmåner eller, i fall inte pension, eller andra

som avses i 3 kap. 2 § skattepliktiga förmåner

andra stycket lagen (1962:381) eller, i fall som avses i 3

om allmän försäkring, kap. 2 § andra stycket

annan ersättning för lagen (1962:381) om allmän

utfört arbete. Bidrag som försäkring, annan

avses i 11 kap. 2 § ersättning för utfört

första stycket m) lagen om arbete. Bidrag som avses i 11

allmän försäkring kap. 2 § första stycket

likställs med lön. Med m) lagen om allmän

lön likställs även försäkring likställs

kostnadsersättning som inte med lön. Med lön

enligt 10 § likställs även

uppbördslagen (1953:272) kostnadsersättning som inte

undantas vid beräkning av enligt 10 §

preliminär A-skatt. uppbördslagen (1953:272)

undantas vid beräkning av

preliminär A-skatt.

Med lön -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- av pensionsutfästelse

m.m.

Värdet av -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- 4 och 5 §§.

10. lag om ändring i lagen (1941:416) om arvsskatt och

gåvoskatt,

11. lag om ändring i lagen (1951:763) om beräkning av statlig

inkomstskatt för ackumulerad inkomst,

12. lag om ändring i lagen (1955:257) om inventering av

varulager för inkomsttaxeringen,

13. lag om ändring i lagen (1958:295) om sjömansskatt,

14. lag om ändring i kupongskattelagen (1970:624),

15. lag om ändring i skattebrottslagen (1971:69),

16. lag om ändring i lagen (1971:1072) om förmånsberättigade

skattefordringar,

17. lag om ändring i lagen (1972:78) om skatt för gemensamt

kommunalt ändamål,

18. lag om ändring i lagen (1972:266) om skatt på annonser och

reklam,

19. lag om ändring i bokföringslagen (1976:125),

20. lag om ändring i jordbruksbokföringslagen (1979:141),

21. lag om ändring i utsökningsbalken,

22. lag om ändring i lagen (1984:151) om punktskatter och

prisregleringsavgifter,

24. lag om ändring i lagen (1986:468) om avräkning av utländsk

skatt,

25. lag om ändring i lagen (1984:668) om uppbörd av

socialavgifter från arbetsgivare,

26. lag om ändring i lagen (1990:326) om skatteavdrag i vissa

fall från folkpension,

27. lag om ändring i lagen (1990:654) om

skatteutjämningsreserv,

28. lag om ändring i lagen (1990:655) om återföring av

obeskattade reserver med de ändringarna beträffande

1 § första stycket att stycket erhåller följande som

utskottets förslag betecknade lydelse:

Regeringens förslag Utskottets förslag

1 §

första stycket

Ett företag som har Ett företag som vid

obeskattade reserver vid utgången av det

utgången av det beskattningsår som

beskattningsår som avslutats närmast före

avslutats närmast före den 1 mars 1991 har

den 1 mars 1991 och som obeskattade reserver kan i den

taxeras år 1991 kan i den omfattning som anges i denna

omfattning som anges i denna lag få uppskov med

lag få uppskov med beskattningen vid

beskattningen vid återföringen av

återföringen av reserverna. Med företag

reserverna. Med företag avses i denna lag fysiska och

avses i denna lag fysiska och juridiska personer med

juridiska personer med undantag för dödsbon som

undantag för dödsbon som behandlas som handelsbolag.

behandlas som handelsbolag.

5 § femte stycket att

stycket erhåller

följande som utskottets

förslag betecknade lydelse:

Regeringens förslag Utskottets förslag

5 §

femte stycket

Har den förvärvskälla Har den förvärvskälla

till vilken de obeskattade eller, i fråga om

reserverna hänför sig handelsbolag, den verksamhet,

upphört, skall till vilken de obeskattade

återstående del av reserverna hänför sig

uppskovsbeloppet omedelbart upphört, skall

tas upp till beskattning. återstående del av

Detta gäller inte om en uppskovsbeloppet omedelbart

fysisk person överför tas upp till beskattning.

sin näringsverksamhet eller Detta gäller inte om en

driften av denna till ett fysisk person överför

aktiebolag om sin näringsverksamhet eller

intressegemenskap råder driften av denna till ett

mellan företagen. aktiebolag om

Återstående del av intressegemenskap råder

uppskovsbeloppet skall i mellan företagen.

sådana fall tas upp till Återstående del av

beskattning hos aktiebolaget uppskovsbeloppet skall i

enligt bestämmelserna i sådana fall tas upp till

denna lag. Vid tillämpning beskattning hos aktiebolaget

av detta stycke anses enligt bestämmelserna i

intressegemenskap råda denna lag. Vad nu sagts

mellan företag som står gäller även i de fall

under i huvudsak gemensam verksamhet i handelsbolag

ledning. eller driften av denna

överförs till ett

aktiebolag om

intressegemenskap råder

mellan företagen. Med

återstående del av

uppskovsbeloppet avses i dessa

fall så stor andel av

beloppet som motsvarar den

andel av bolagets inkomst som

belöper på delägare

som är fysiska personer.Vid

tillämpning av detta stycke

anses intressegemenskap

råda mellan företag som

står under i huvudsak

gemensam ledning.

29. lag om ändring i lagen

(1990:661) om avkastningsskatt

på pensionsmedel,

30. lag om ändring i lagen

(1990:668) om nedsättning

av vissa underhållsbidrag,

31. lag om särskilda regler

för avsättning till

resultatutjämningsfond vid

1991 års taxering,

32. lag om avdrag för

kostnader för bilresor till

och från arbetsplatsen vid

1991 och 1992 års

taxeringar,

33. lag om upphävande av

lagen (1927:321) om

utskiftningsskatt,

34. lag om upphävande av

lagen (1933:395) om

ersättningsskatt,

35. lag om höjning av den

allmänna löneavgiften

intill utgången av juni

1991.

dels antar följande av

utskottet upprättade

förslag till

a) Förslag till

Lag om ändring i lagen (1982:1193) om skattereduktion för

fackföreningsavgift

Härigenom föreskrivs att 2 § lagen (1982:1193) om

skattereduktion för fackföreningsavgift skall ha följande

lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 §

Underlag för beräkning Underlag för beräkning

av skattereduktion är av skattereduktion är

medlemsavgift som den medlemsavgift samt

skattskyldige under mätnings- och

inkomståret har erlagt till granskningsavgift som den

arbetstagarorganisation, dock skattskyldige under

högst 2500 kronor. Med inkomståret har erlagt till

arbetstagarorganisation arbetstagarorganisation. Med

förstås sådan arbetstagarorganisation

organisation som avses i lagen förstås sådan

(1976:580) om organisation som avses i lagen

medbestämmande i (1976:580) om

arbetslivet. medbestämmande i

arbetslivet.

Underlaget avrundas nedåt till helt tiotal kronor.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1991 och tillämpas

första gången vid 1992 års taxering.

b) Förslag till

Lag om ändring i lagen (1990:685) om upphävande av lagen

(1979:610) om allmän investeringsreserv

Härigenom föreskrivs att lagen (1990:685) om upphävande av

lagen (1979:610) om allmän investeringsreserv skall ha följande

lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Enligt riksdagens beslut föreskrivs att lagen (1979:610) om

allmän investeringsreserv skall upphöra att gälla vid utgången

av juni 1990. Lagen tillämpas alltjämt vid 1990 och tidigare års

taxeringar. För beskattningsår som avslutats före den 30 april

1990 tillämpas lagen även vid 1991 års taxering.

I fråga om avsättningar I fråga om avsättningar

som skett enligt den som skett enligt den

upphävda lagen skall denna upphävda lagen skall denna

tillämpas även vid tillämpas även vid

senare års taxeringar. senare års taxeringar.

Ianspråktagande av

investeringsreserv skall

från och med 1992 års

taxering ske i inkomstslaget

näringsverksamhet.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1991.

Stockholm den 4 december 1990

På skatteutskottets vägnar

Lars Hedfors

Närvarande: Lars Hedfors (s), Bo Lundgren (m), Bo Forslund

(s), Torsten Karlsson (s), Kjell Johansson (fp), Görel Thurdin

(c), Hugo Hegeland (m), Bruno Poromaa (s), Yvonne Sandberg-Fries

(s), Karl-Gösta Svenson (m), Leif Olsson (fp), Rolf Kenneryd

(c), Lars Bäckström (v), Karl Hagström (s), Lisbeth

Staaf-Igelström (s), Åsa Domeij (mp) och Marianne Andersson i

Gislaved (s).

Reservationer

1. En tillfällig höjning av den allmänna löneavgiften, m.m.

(mom. 1 och mom. 57 i motsvarande del)

Bo Lundgren, Hugo Hegeland och Karl-Gösta Svenson (alla m)

har

dels anfört följande:

I propositionen lämnas förslag om kompletterande lagstiftning

i anslutning till riksdagsbeslutet i juni om en omläggning av

beskattningen.

Den beslutade skatteomläggningen innebär en sänkning av

marginalskatterna, en separat kapitalinkomst- och

kapitalvinstbeskattning och en omläggning av bolagsbeskattningen

genom sänkt skattesats och breddad bas. Moderata

samlingspartiet, som sedan länge drivit dessa krav, gav dem

också sitt stöd i riksdagen.

Utgångspunkter för riksdagsmajoriteten var emellertid ett

oförändrat högt skattetryck. Det innebar att flera skatter

höjdes och att nya infördes i syfte att fullt ut finansiera

marginalskattesänkningen. Den moderata ståndpunkten är att

skattetrycket måste sänkas. Vi avvisade därför flera av de

skattehöjningar som föreslogs av regeringen och beslutades av en

riksdagsmajoritet. Det gällde exempelvis breddningen av

mervärdeskattebasen, skärpningen av bostadsbeskattningen,

införandet av en ny permanent pensionsskatt och ökad skatt på

nyföretagande.

Reglerna för när motion får väckas i riksdagen innebär att vi

nu nödgas begränsa oss till frågor som har anknytning till vad

som behandlas i föreliggande proposition. Yrkanden som ligger

utanför denna ram skall inte tas upp i detta sammanhang. Vi

kommer under den allmänna motionsperioden i januari 1991 att

redovisa vår syn på skattepolitiken och lägga konkreta förslag

för främst beskattningsåret 1992.

Vi vill i detta sammanhang framhålla att förslagen i

propositionen är bristfälligt beredda. Visserligen har utskottet

låtit lagrådsgranska en del av de förslag som regeringen inte

har förelagt lagrådet. Fortfarande kvarstår emellertid att

förslag som bort lagrådsgranskas inte blivit granskade.

Bland de skatteskärpningar och nya skatter som

riksdagsmajoriteten drev igenom i juni ingick en särskild

löneskatt på 22,2% av vissa förvärvsinkomster. Avsikten var

att till i höst utarbeta särskilda regler så att denna nya skatt

också skulle omfatta pensionen. Det förslag regeringen har

utarbetat och remitterat till lagrådet har dock fått så

omfattande kritik att det inte kunnat föreläggas riksdagen.

Regeringen avser att utarbeta ett nytt förslag till i vår så att

ny lagstiftning kan träda i kraft den 1 juli 1991. I avvaktan på

detta föreslås att den allmänna löneavgiften höjs med 1,3

procentenheter till 1,64% under första halvåret 1991. Syftet

är att kompensera det bortfall av finansiering som enligt

regeringen uppstår på grund av att löneskatten på pensioner inte

genomförs som planerat.

Den föreslagna höjningen av den allmänna löneavgiften innebär

ytterligare kostnadsökningar för företag, kommuner och

landsting. Förslaget kommer samtidigt som kostnadsutvecklingen

här i landet framstår som ett av våra största problem. De

svenska företagen har redan i dag svårt att behålla sina

marknadsandelar, vilket återverkar på produktion och

sysselsättning. För kommuner och landsting innebär förslaget att

den redan besvärliga finansiella situationen förvärras ännu mer.

För att genomföra skattehöjningen ser sig utskottsmajoriteten

tvingad att -- i strid mot de ekonomisk-politiska riktlinjer

regeringen själv förelagt riksdagen -- öka de offentliga

utgifterna genom att i förväg lova nya statliga bidrag för att

främja sysselsättningen i bl.a. kommunsektorn. Därmed förvärras

konsekvenserna av förslaget samtidigt som finansieringsmotivet

förlorar trovärdighet. De föreslagna åtgärderna försämrar

konkurrenskraften och omintetgör möjligheterna att genom sänkt

skattetryck främja den svenska ekonomin. Ambitionen måste i

stället vara att, genom de generellt verkande åtgärder som

föreslagits i den gemensamma motion som väckts av moderata

samlingspartiet och folkpartiet, skapa en långsiktigt hållbar

balans i ekonomin.

Redan i våras avvisade vi förslaget om en särskild löneskatt.

Vi vidhåller vår inställning i denna fråga. På samma grund

avvisar vi också det nu aktuella förslaget om en höjning av den

allmänna löneavgiften och tillstyrker alltså motion Sk33 i dessa

delar. Därmed tillgodoses också avslagsyrkandena i motionerna

Sk32, Sk35 och Sk40.

dels vid moment 1 och moment 57 i motsvarande del

hemställt

1. beträffande en tillfällig höjning av den allmänna

löneavgiften, m.m.

57. beträffande lagförslagen i motsvarande del

att riksdagen

a)med bifall till motionerna 1990/91:Sk32 yrkande 1,

1990/91:Sk33 yrkande 1, 1990/91:Sk35 yrkande 1 och

1990/91:Sk40 yrkande 3 avslår det i proposition 1990/91:54

framlagda förslaget om en tillfällig höjning av den allmänna

löneavgiften,

b) med bifall till motion 1990/91:Sk33 yrkande 2 hos

regeringen begär förslag om avskaffande av den särskilda

löneskatten,

c) avslår motionerna 1990/91:Sk32 yrkande 2 och

1990/91:Sk40 yrkande 4.

2. En tillfällig höjning av den allmänna löneavgiften, m.m.

(mom. 1 och mom. 57 i motsvarande del)

Kjell Johansson och Leif Olsson (båda fp) har

dels anfört följande:

I propositionen läggs en lång rad förslag om tekniska

förändringar och kompletteringar av den skattereform som

beslutades våren 1990 på grundval av folkpartiets och

socialdemokraternas förslag. Vi ställer oss självfallet bakom

dessa förslag.

Regeringens förslag om att tillfälligt höja den allmänna

löneavgiften med 1,3 procentenheter ingår däremot inte i

skattereformen. En sådan höjning ger företag, liksom kommuner

och landsting, stora kostnadsökningar. I ett läge där Sveriges

ekonomi dras med allvarliga problem, samtidigt som en annalkande

lågkonjunktur förvärrar utsikterna för nästa år och skattestopp

råder för kommuner och landsting, är detta inte rätt väg att gå.

Kostnadsökningen i näringslivet är alldeles för hög ändå och

utgör i själva verket ett av de mer akuta problemen för svensk

ekonomi. Bakgrunden till förslaget är att den särskilda

löneskatten på intjänade pensionsförmåner (som ingår i

skattereformen) av tekniska skäl inte kan genomföras förrän vid

halvårsskiftet. Vi anser dock -- tvärtemot regeringen -- att en

tillfällig lindring av kostnadsbördan är att föredra framför en

försämring.

För att genomföra skattehöjningen ser sig utskottsmajoriteten

tvingad att öka de offentliga utgifterna genom att i förväg lova

nya statliga bidrag för att främja sysselsättningen och

underlätta för kommunerna. Därmed förvärras konsekvenserna av

förslaget samtidigt som finansieringsmotivet förlorar

trovärdighet. Det kan inte vara riktigt att möta exempelvis

alltför stora lönekostnadsökningar med ökade offentliga

utgifter. Med sådana åtgärder försämras både konkurrenskraften

och möjligheterna att genom sänkt skattetryck främja den svenska

ekonomin. Ambitionen bör i stället vara att genom en generellt

verkande ekonomisk politik skapa goda förutsättningar för balans

i ekonomin.

Med det anförda avstyrker vi propositionen i denna del och

tillstyrker således motionärernas yrkanden om avslag på denna

skattehöjning.

dels vid moment 1 och moment 57 i motsvarande del

hemställt

1. beträffande en tillfällig höjning av den allmänna

löneavgiften, m.m.

57. beträffande lagförslagen i motsvarande del

att riksdagen

a) med bifall till motionerna 1990/91:Sk32 yrkande 1,

1990/91:Sk33 yrkande 1, 1990/91:Sk35 yrkande 1 och

1990/91:Sk40 yrkande 3 avslår det i proposition 1990/91:54

framlagda förslaget om en tillfällig höjning av den allmänna

löneavgiften,

b) avslår motion 1990/91:Sk33 yrkande 2 angående avskaffande

av den särskilda löneskatten,

c) avslår motionerna 1990/91:Sk32 yrkande 2 och

1990/91:Sk40 yrkande 4.

3. En tillfällig höjning av den allmänna löneavgiften, m.m.

(mom. 1 och mom. 57 i motsvarande del)

Görel Thurdin och Rolf Kenneryd (båda c)

har

dels anfört följande:

Omfånget av den nu aktuella propositionen, som sägs utgöra den

tredje och slutgiltiga etappen av skattereformen, speglar den

brådska med vilken de tidigare etapperna genomdrevs. Att

regeringen och utskottet inte hann ta hänsyn till den kritik som

riktats mot skilda delar av förslaget medför nu att man tvingas

dra tillbaka eller ändra en rad tidigare beslut. Det framgår

också av propositionen att väsentliga delar fortfarande

återstår. Planerna på en snabb reform har alltså blivit en

utdragen process.

De delar av reformen som hittills har genomförts har haft en

rad effekter. En positiv effekt är att hushållen blivit mindre

benägna att låna och handla på kredit. Till de negativa

effekterna hör en hög inflation med tillhörande

kompensationskrav, stegrade bostadskostnader och ett snett

ekonomiskt utfall till nackdel för de svaga grupperna, inte

minst i glesbygden. De negativa effekterna har väckt breda

protester från allmänheten.

Centern redovisade i sina partimotioner i juni i år --

1989/90:Sk96 och 1989/90:Sk113 -- ett heltäckande alternativ

med ett utfall som skulle ha blivit mer jämlikt mellan olika

inkomstgrupper och mellan olika regioner. Rundgången av skatter

och bidrag skulle ha blivit lägre, liksom också inflationen. I

höst har vi i partimotionen 1990/91:Fi11 återigen redovisat

hur vi ser på skattereformen och skattepolitiken, och under den

allmänna motionstiden kommer vi att i sin helhet redovisa de

förändringar av skattereformen och skattesystemet i övrigt som

vi vill genomföra. I de nu aktuella motionerna -- 1990/91:Sk1

som har väckts med anledning av Irak-krisen och 1990/91:Sk40

-- går vi in på olika detaljer med anledning av de förslag som

regeringen nu lägger fram men tar också upp andra mer

principiella frågor. Vi begär bl.a. en omprövning av

skattereformens finansiering inom några områden, bl.a. i

fördelningspolitiskt, regionalpolitiskt och samhällsekonomiskt

syfte. Med den finansiering som vi föreslår för våra

skattesänkningar åstadkommer vi även en viss sänkning av den

totala skattekvoten redan under nästa budgetår.

I denna reservation avvisar vi förslaget om en höjning av den

allmänna löneavgiften. Övriga frågor återkommer vi till i andra

reservationer i detta betänkande.

Syftet med den särskilda löneskatten är att åstadkomma

neutralitet i beskattningen av olika förvärvsinkomster. När det

gäller pensionsförmåner lade regeringen dock inte fram något

förslag i våras, eftersom frågan krävde ytterligare

överväganden. De förslag som sedan har utarbetats har väckt

skarp kritik, senast från lagrådet.

I likhet med regeringen anser vi att lagrådets kritik måste

föranleda att förslaget inte genomförs nu utan bereds

ytterligare. Vi instämmer också i uppfattningen att det bortfall

av finansiering för skattereformen som detta uppskov innebär

skall finanseras. Enligt vår mening är det dock felaktigt att

höja den allmänna löneavgiften. Den skulle i så fall drabba alla

arbetsgivare, oavsett vilken lösning de har beträffande

pensionsförmånerna. För de företag som inte har den typ av

pensionsförmåner som skulle träffas av särskild löneskatt inne-

bär detta en skattehöjning, som dessutom är extra olämplig mot

bakgrund av det vikande konjunkturläget. Vi anser att

finansieringen i stället bör ske inom ramen för det föreslagna

systemet med särskild löneskatt på pensionsförmåner, när detta

har trätt i kraft.

Med det anförda tillstyrker vi motionsyrkandena om avslag på

propositionen i denna del.

dels vid moment 1 och moment 57 i motsvarande del

hemställt

1. beträffande en tillfällig höjning av den allmänna

löneavgiften, m.m.

57. beträffande lagförslagen i motsvarande del

att riksdagen

a) med bifall till motionerna 1990/91:Sk32 yrkande 1,

1990/91:Sk33 yrkande 1, 1990/91:Sk35 yrkande 1 och

1990/91:Sk40 yrkande 3 avslår det i proposition 1990/91:54

framlagda förslaget om en tillfällig höjning av den allmänna

löneavgiften,

b) avslår motion 1990/91:Sk33 yrkande 2 angående avskaffande

av den särskilda löneskatten,

c) med bifall till motion 1990/91:Sk40 yrkande 4 och med

anledning av motion 1990/91:Sk32 yrkande 2 som sin mening ger

regeringen till känna att finansieringen av skattebortfallet bör

ske inom ramen för systemet med särskild löneskatt på

pensionsförmåner, när detta har trätt i kraft.

4. En tillfällig höjning av den allmänna löneavgiften, m.m.

(mom. 1 och mom. 57 i motsvarande del)

Åsa Domeij (mp)

har

dels anfört följande:

Den nu föreliggande propositionen behandlar en del kvarvarande

frågor i den reformering av inkomst- och företagsbeskattningen,

om vilken riksdagen fattade beslut i juni 1990. Som miljöpartiet

de gröna vid det tillfället påpekade, missade utskottets

majoritet ett utmärkt tillfälle att introducera ett skattesystem

som kunde ha givit positiva effekter inom miljöpolitik,

fördelningspolitik och regionalpolitik. De tillägg till reformen

som nu föreslås innebär ingen förbättring i något av dessa

avseenden. Vi avser att återkomma i den allmänna motionstiden

med övergripande synpunkter på beskattningen. I den föreliggande

motionen från vår sida -- Sk32 -- begränsar vi oss till

alternativa lösningar för några av de detaljer som presenterats

i propositionen.

Vi noterar att tekniska problem med den särskilda löneskatten

nödvändiggjort en senareläggning av denna. Av finansieringsskäl

är det ytterst viktigt att tidsförskjutningen blir så kort som

möjligt. Vi vill i det sammanhanget påpeka det olämpliga i att

besluta att de stora skattesänkningarna till höginkomsttagare

skall träda i kraft redan vid årsskiftet, dvs. innan

finansieringen är klar. Miljöpartiet lade i våras fram ett fullt

finansierat skatteförslag och anser att det var ansvarslöst av

de två partier som drev igenom sitt förslag att göra detta utan

att full kostnadstäckning fanns.

Förslaget om kompensation genom tillfällig höjning av

arbetsgivaravgiften kan inte accepteras av miljöpartiet de

gröna. Som vi med skärpa påpekade i våras i vår motion

1989/90:Sk74 bör arbetsgivaravgifterna i stället sänkas,

speciellt i glesbygd och inom vårdsektorn.

I nuvarande situation föreslår vi att de för skattereformen

ansvariga partierna, dvs. socialdemokraterna och folkpartiet,

får uppgiften att ge ett enigt förslag om besparingar eller

annan finansiering av det bortfall som senareläggningen av den

särskilda löneskatten åsamkar statsbudgeten. Yrkandena 1 och 2 i

vår motion -- Sk32 -- och avslagsyrkandena i övriga motioner bör

alltså bifallas.

dels vid moment 1 och moment 57 i motsvarande del

hemställt

1. beträffande en tillfällig höjning av den allmänna

löneavgiften, m.m.

57. beträffande lagförslagen i motsvarande del

att riksdagen

a) med bifall till motionerna 1990/91:Sk32 yrkande 1,

1990/91:Sk33 yrkande 1, 1990/91:Sk35 yrkande 1 och

1990/91:Sk40 yrkande 3 avslår det i proposition 1990/91:54

framlagda förslaget om en tillfällig höjning av den allmänna

löneavgiften,

b) avslår motion 1990/91:Sk33 yrkande 2 angående avskaffande

av den särskilda löneskatten,

c) med bifall till motion 1990/91:Sk32 yrkande 2 och med

anledning av motion 1990/91:Sk40 yrkande 4 begär nytt förslag

från regeringen om finansiering av uppskovet med löneskatt på

pensionsförmåner.

5. Kompensation till egenföretagare (mom. 2)

Görel Thurdin och Rolf Kenneryd (båda c)

har

dels anfört följande:

Den avkastningsskatt på pensionskapital som infördes genom

skattereformen i juni 1990 innebär bl.a. att egenföretagarnas

pensionsförsäkringar kommer att belastas med en högre

avkastningsskatt (15%) än tjänstepensioner (10%).I samband

med detta beslut krävde vi att egenföretagarna skulle

kompenseras härför genom en differentiering av uttaget av

särskild löneskatt. En sådan lösning antyddes också i den då

aktuella propositionen. Det förslag som regeringen nu lägger

fram för första halvåret 1991 om en höjning av den allmänna

löneavgiften frångår detta helt. Vi vill återigen understryka

att egenföretagarna skall ha full kompensation för den högre

skattesatsen.

dels vid moment 2 hemställt

2. beträffande kompensation till egenföretagare

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk40 yrkande 30

som sin mening ger regeringen till känna vad som här har anförts

beträffande egenföretagares pensionsförsäkringar.

6. Avtalsförsäkringar (mom. 3)

Bo Lundgren, Hugo Hegeland och Karl-Gösta Svenson (alla m)

har

dels anfört följande:

Riksdagens beslut i juni innebär för de s.k.

avtalsförsäkringarna att utfallande belopp med något undantag i

sin helhet skall tas upp som inkomst av tjänst. I den nu

aktuella propositionen föreslås att socialavgifter skall utgå på

försäkringsbeloppen, om de är förmånsgrundande. I annat fall

skall enligt förslaget särskild löneskatt tas ut.

Förslaget om en särskild löneskatt på försäkringsbeloppen

innebär att anknytningen mellan förmån och avgift inom

socialförsäkringssystemet blir ännu svagare än hittills. Enligt

vår uppfattning bör systemet ändras i motsatt riktning genom att

sambandet efter hand blir starkare.

I motion Sk33 yrkas avslag på propositionen i vad avser

löneskatt på försäkringsbelopp. Vi instämmer i motionärernas

uppfattning och anser att regeringen bör utarbeta förslag till

de lagtekniska justeringar som erfordras. Därmed blir också

yrkande 1 i motion Sk37 och yrkande 18 i motion Sk40 delvis

tillgodosedda.

dels vid mom. 3 hemställt

3. beträffande avtalsförsäkringar

att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:Sk33

yrkande 3, 1990/91:Sk37 yrkande 1 och 1990/91:Sk40 yrkande

18 och proposition 1990/91:54 i motsvarande del hos regeringen

begär förslag till sådana lagstiftningsåtgärder att ej

förmånsgrundande ersättningar från avtalsförsäkringar undantas

från socialavgifter och löneskatt.

7. Avtalsförsäkringar (mom. 3)

Görel Thurdin och Rolf Kenneryd (båda c)

har

dels anfört följande:

När det gäller TFA utgår ersättningarna från denna försäkring

bl.a. under akut sjukdomstid och vid invaliditet, och

dagersättningarna uppgår endast till ringa belopp. Enligt vår

uppfattning fyller dessa försäkringar ett angeläget behov och

har sådan social karaktär att de bör undantas från inkomstskatt

även i fortsättningen. Regeringen bör alltså lägga fram förslag

om en återgång till tidigare lagstiftning i detta hänseende och

om de justeringar som erfordras i de nu aktuella lagtexterna.

dels vid moment 3 hemställt

3. beträffande avtalsförsäkringar

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk40 yrkande 18

och med anledning av motionerna 1990/91:Sk33 yrkande 3 och

1990/91:Sk37 yrkande 1 samt proposition 1990/91:54 i

motsvarande del hos regeringen begär förslag om skattefrihet för

trygghetsförsäkring vid arbetsskada i enlighet med vad som här

har anförts.

8. Avtalsförsäkringar (mom. 3)

Lars Bäckström (v)

har

dels anfört följande:

AMF-försäkringar har tillkommit genom avtal mellan

arbetsmarknadens parter och fyller en viktig funktion. Som

förutsättning för avtalen gäller att förmånerna är skattefria.

Det är angeläget att denna typ av försäkringar kan få fortsätta

på oförändrade villkor, och regeringen bör därför lägga fram ett

nytt förslag så att de blir skattefria även i fortsättningen och

därmed undantas även från socialavgifter och löneskatt.

dels vid mom. 3 hemställt

3. beträffande avtalsförsäkringar

att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:Sk33

yrkande 3, 1990/91:Sk37 yrkande 1 och 1990/91:Sk40 yrkande

18 samt proposition 1990/91:54 hos regeringen begär förslag om

skattefrihet för avtalsförsäkringar i enlighet med vad som här

har anförts.

9. Grupplivförsäkringar (mom. 4 och mom. 57 i motsvarande

del)

Bo Lundgren (m), Görel Thurdin (c), Hugo Hegeland (m),

Karl-Gösta Svenson (m) och Rolf Kenneryd (c)

har

dels anfört följande:

Det förslag som läggs fram i propositionen om en särskild

premieskatt på grupplivförsäkringar är alltför komplicerat och

kan leda till ej avsedda effekter. Propositionen bör därför

avslås i denna del, i enlighet med vad som föreslås i motionerna

Sk33 yrkande 4 och Sk40 yrkande 9.

dels vid moment 4 och moment 57 i motsvarande del

hemställt

4. beträffande grupplivförsäkringar

57. beträffande lagförslagen i motsvarande del

att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Sk33

yrkandena 4--6 och 1990/91:Sk40 yrkande 9 avslår det i

proposition 1990/91:54 framlagda förslaget till lag om

särskild premieskatt för grupplivförsäkring, m.m.

10. Skattereduktionen för ensamstående med barn (mom. 5 och

mom. 57 i motsvarande del)

Bo Lundgren (m), Görel Thurdin (c), Hugo Hegeland (m),

Karl-Gösta Svenson (m), Rolf Kenneryd (c) och Åsa Domeij (mp)

har

dels anfört följande:

Riksdagens beslut i juni i år att avskaffa skattereduktionen

för ensamstående med barn hade enligt vår mening bort fattas

under förutsättningen att de ensamstående kompenseras på något

sätt. När beslutet fattades hänvisade föredragande statsrådet

också till att stödet till ensamföräldrarna skall tas upp vid

beredningen av underhållsbidragskommitténs betänkande i februari

1990. Det står nu helt klart att något förslag om kompensation

till de ensamstående inte kommer att läggas fram i år. Följden

är att ensamstående med barn får en försämring i sin ekonomiska

situation samtidigt som skattereformens hela effekt i form av

högre priser, boendekostnader m.m. inträder. Det är oacceptabelt

att regeringens långsamma handläggning av den viktiga frågan om

en kompensation till de ensamstående får sådana konsekvenser.

I motionerna Sk33 yrkande 16 och Sk40 yrkande 22 föreslår

motionärerna att skattereduktionen för ensamstående med barn

återinförs i avvaktan på regeringens förslag om en kompensation

till denna grupp. Vi tillstyrker dessa motionsyrkanden.

dels vid moment 5 och moment 57 i motsvarande del

hemställt

5. beträffande skattereduktionen för ensamstående med barn

att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Sk33 yrkande

16 och 1990/91:Sk40 yrkande 22 beslutar att skattereduktionen på

1 800 kr. för ensamstående med barn skall medges också efter den

1 januari 1991,

57. beträffande lagförslagen såvitt avser skattereduktion

för ensamstående med barn

att riksdagen till följd av vad som ovan anförts och

hemställts antar följande

Förslag till

Lag om ändring i uppbördslagen (1953:272)

Härigenom föreskrivs att 2 § 4 mom. uppbördslagen (1953:272)

skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Reservanternas förslag

2 §

4 mom. Skattereduktion medges skattskyldig för underskott av

kapital enligt 3 § 14 mom. lagen (1947:576) om statlig

inkomstskatt. Skattereduktionen uppgår till 30 procent av

underskottet.

Ogift skattskyldig som har

hemmavarande barn under 18

år och som varit bosatt

här i riket under någon

del av beskattningsåret

erhåller skattereduktion

med 1 800 kr. Barn som bor hos

föräldrarna anses som

hemmavarande bara hos den ena

av dem.

Skattereduktion sker endast i fråga om statlig inkomstskatt,

kommunal inkomstskatt, skogsvårdsavgift och statlig

fastighetsskatt.

Bestämmelserna om skattereduktion iakttagas vid debitering av

slutlig skatt, tillkommande skatt och preliminär B-skatt samt

vid fastställande av preliminär A-skatt. Öretal som uppkommer

vid beräkning av skattereduktion bortfaller.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1991 och tillämpas

första gången i fråga om preliminär skatt för 1991 och slutlig

skatt på grund av 1992 års taxering.

11. Skattereduktionen för gift med hemmamake (mom. 6 och mom.

57 i motsvarande del)

Görel Thurdin (c), Rolf Kenneryd (c) och Åsa Domeij (mp) har

dels anfört följande:

Skattereduktionen för hemmamake har betydelse för ett litet

antal kvinnor som lever under små omständigheter. Också denna

grupp drabbas av de boendekostnadsökningar och prisökningar som

skattereformen leder till. Vi vidhåller att skattereduktionen

för hemmamake inte bort avskaffas och tillstyrker därför motion

Sk40 yrkande 21.

dels vid moment 6 och moment 57 i motsvarande del

hemställt

6. beträffande skattereduktionen för gift med hemmamake

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk40 yrkande 21

beslutar att skattereduktion för gift med hemmamake skall medges

också efter den 1 januari 1991,

57. beträffande lagförslagen såvitt avser skattereduktion

för gift med hemmamake

att riksdagen till följd av vad som ovan anförts och

hemställts antar följande

Förslag till

Lag om ändring i uppbördslagen (1953:272)

Härigenom föreskrivs att 2 § 4 mom. uppbördslagen (1953:272)

skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Reservanternas förslag

2 §

4 mom. Skattereduktion medges skattskyldig för underskott av

kapital enligt 3 § 14 mom. lagen (1947:576) om statlig

inkomstskatt. Skattereduktionen uppgår till 30 procent av

underskottet.

En skattskyldig, vars make har

en taxerad

förvärvsinkomst som

understiger grundavdraget

enligt 48§ 2 mom.

kommunalskattelagen

(1928:370), erhåller

skattereduktion med 20% av

skillnadsbeloppet.

Skattereduktionen medges

endast den som varit bosatt

här i riket under någon

del av beskattningsåret.

Skattereduktion sker endast i fråga om statlig inkomstskatt,

kommunal inkomstskatt, skogsvårdsavgift och statlig

fastighetsskatt.

Bestämmelserna om skattereduktion iakttagas vid debitering av

slutlig skatt, tillkommande skatt och preliminär B-skatt samt

vid fastställande av preliminär A-skatt. Öretal som uppkommer

vid beräkning av skattereduktion bortfaller.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1991 och tillämpas

första gången i fråga om preliminär skatt för 1991 och slutlig

skatt på grund av 1992 års taxering.

12. Avdraget för underhållsbidrag (mom. 7)

Bo Lundgren, Hugo Hegeland och Karl-Gösta Svenson (alla m) har

dels anfört följande:

Avdraget för underhållsbidrag har stor betydelse för den

enskildes ekonomi, vilket bl.a. framgår av att beslutet att

slopa avdragsrätten kombinerats med en allmän nedsättning av

underhållsbidragen. Till detta kommer att skatteförmågeprincipen

medför att extra kostnader till följd av att föräldrar inte bor

tillsammans i vart fall delvis bör vara avdragsgilla.

Vi anser därför att avdragsrätten för underhållsbidrag bör

återinföras. Regeringen bör återkomma med ett förslag om den

närmare detaljregleringen av denna åtgärd.

Vi tillstyrker således motion Sk33 yrkande 15.

dels vid moment 7 hemställt

7. beträffande avdraget för underhållsbidrag

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk33 yrkande 15

beslutar att hos regeringen begära ett skyndsamt förslag som

innebär att avdrag för underhållsbidrag medges också efter den 1

januari 1991.

13. Skattereduktionen för fackföreningsavgift, m.m. (mom. 8

och mom. 57 i motsvarande del)

Bo Lundgren (m), Kjell Johansson (fp), Görel Thurdin (c), Hugo

Hegeland (m), Karl-Gösta Svenson (m), Leif Olsson (fp), Rolf

Kenneryd (c) och Åsa Domeij (mp) har

dels anfört följande:

Det är en grundläggande princip i beskattningen att kostnader

för föreningsavgift m.m. inte skall beaktas. Några bärande skäl

för en annan bedömning när det gäller fackföreningsavgifter

föreligger inte enligt vår mening. Vi instämmer därför i

uppfattningen att den nuvarande skattereduktionen bör slopas.

Samtidigt bör arbetsgivarnas avdrag för medlemsavgifter

begränsas i motsvarande mån.

Vi avstyrker således även förslaget i motion Sk36 att

skattereduktionen för fackföreningsavgift skall medges utan

någon begränsning av medlemsavgiftens belopp och att mätnings-

och granskningsavgifter skall ingå i underlaget. Det är enligt

vår mening inte försvarbart att genomföra en sådan förändring

samtidigt som man håller inne andra viktiga åtgärder med

hänvisning till det statsfinansiella läget.

Vi tillstyrker med det anförda motion Sk40 yrkandena 24 och 25

och avstyrker därmed också motion Sk36 yrkandena 1 och 2.

dels vid moment 8 och moment 57 i motsvarande del

hemställt

8. beträffande skattereduktionen för fackföreningsavgift,

m.m.

att riksdagen

dels avslår motion 1990/91:Sk36 yrkandena 1 och 2,

dels med bifall till motion 1990/91:Sk40 yrkandena 24 och

25 hos regeringen begär ett förslag som innebär att

skattereduktionen för fackföreningsavgift slopas och att

arbetsgivarnas kostnader för organisationsverksamhet begränsas i

enlighet med det anförda,

57. beträffande lagförslagen såvitt avser

skattereduktionen för fackföreningsavgift

att riksdagen till följd av vad som ovan anförts och

hemställts inte gör ändring i lagen (1982:1193) om

skattereduktion för fackföreningsavgift eller i 20 §

kommunalskattelagen (1928:370).

14. Bilresor mellan bostad och arbetsplats (mom. 9 och mom. 57

i motsvarande del)

Bo Lundgren, Hugo Hegeland och Karl-Gösta Svenson (alla m) har

dels anfört följande:

Vi anser att förslaget i propositionen om en höjning av

avdraget för bilresor mellan bostad och arbetsplats utgör ett

steg i rätt riktning, men reglerna bör ses över tillsammans med

de regler som gäller för kostnader för resor med bil i tjänsten.

När det gäller dessa är det enligt vår mening självklart att

avdrag alltid skall kunna medges med faktiska kostnader. En

schablon, som överstiger 12 kr./mil, skall komplettera

möjligheten att få avdrag för faktiska kostnader.

Vi tillstyrker med det anförda motion Sk33 yrkande 7 i denna

del och propositionen i denna del. Övriga motioner avstyrks.

dels vid moment 9 och moment 57 i motsvarande del

hemställt

9. beträffande bilresor mellan bostad och arbetsplats

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk33 yrkande 7 i

denna del och med avslag på motionerna 1990/91:Sk1 yrkande c,

1990/91:Sk3 yrkande 4, 1990/91:Sk32 yrkandena 3 och 4 och

1990/91:Sk40 yrkande 19

dels bifaller proposition 1990/91:54 i denna del,

dels hos regeringen begär ett förslag som innebär en

ytterligare förbättring av avdraget för kostnader för bilresor

mellan bostad och arbetsplats i enlighet med vad som anförts

ovan,

57. beträffande lagförslagen såvitt avser bilresor mellan

bostaden och arbetsplatsen

att riksdagen till följd av vad som ovan anförts och

hemställts antar det vid propositionen fogade förslaget till lag

om avdrag för kostnader för bilresor till och från arbetsplatsen

vid 1991 och 1992 års taxeringar.

15. Bilresor mellan bostad och arbetsplats (mom. 9 och mom. 57

i motsvarande del)

Görel Thurdin och Rolf Kenneryd (båda c) har

dels anfört följande:

Sedan januari i år har bensinpriset stigit med över 2 kr.

Merparten av detta beror på ökad beskattning, men en del beror

även på råvaruprishöjningen efter Iraks invasion av Kuwait.

Centern ansåg redan i samband med riksdagens beslut i juni att

den höjda beskattningen motiverade höjda reseavdrag. Detta

avslogs dock av riksdagens majoritet. Under trycket av en

folklig opinion mot de höga bensinpriserna har sedermera

regeringen tvingats retirera och föreslå höjda reseavdrag.

En höjning till 11 kr./mil under 1990 samt 12 kr. under 1991

är långt ifrån tillräcklig för att uppnå kompensation för

prisutvecklingen under innevarande år. Den räcker i själva

verket för många låginkomsttagare med lågt avdragsvärde inte ens

till för att kompensera för prisökningarna sedan augusti månad.

De drastiska prishöjningarna på bensin kommer, om inte

reseavdragen höjs ytterligare, att ytterligare försämra

skattereformens fördelningspolitiska och regionalpolitiska

utfall. Låginkomsttagare med lång körsträcka till arbetet kommer

att drabbas särskilt hårt. Kostnaden för deltagande i

arbetslivet höjs, vilket riskerar leda till minskade dynamiska

effekter av skattereformen och risk för ökad friskfrånvaro, då

närvarolönen blir lägre än frånvarolönen.

Vi anser det mot denna bakgrund motiverat att höja

reseavdragen utöver regeringens förslag.

Avdrag för resa med bil till och från arbete bör därför för

nästa taxeringsår bestämmas till 15 kr./mil oberoende av

körsträcka. Skulle vårt förslag om slopad energimoms bifallas

bör avdraget i stället vara 13:20 kr./mil. Vi anser till

skillnad från regeringen inte att det är befogat att begränsa

höjningen till inkomståren 1990 och 1991.

Vi tillstyrker med det anförda motionerna Sk1 yrkande c och

motion Sk40 yrkande 19 och avstyrker motionerna Sk3 yrkande 4

och Sk32 yrkandena 3 och 4. Härigenom tillgodoses även motion

Sk33 yrkande 7 i denna del.

dels vid moment 9 och moment 57 i motsvarande del

hemställt

9. beträffande bilresor mellan bostad och arbetsplats

att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Sk1 yrkande

c och 1990/91:Sk40 yrkande 19, med anledning av proposition

1990/91:54 i denna del och motion 1990/91:Sk33 yrkande 7 i denna

del och med avslag på motionerna 1990/91:Sk3 yrkande 4 och

1990/91:Sk32 yrkandena 3 och 4 beslutar att avdrag för bilresor

mellan bostad och arbetsplats skall medges med 15 kr./mil vid

1991 års taxering och tills vidare,

57. beträffande lagförslagen såvitt avser bilresor mellan

bostad och arbetsplats

att riksdagen till följd av vad som ovan anförts och

hemställts antar det vid propositionen fogade förslaget till lag

om avdrag för kostnader för bilresor till och från arbetsplatsen

vid 1991 och 1992 års taxeringar med

dels den ändringen att i lagens rubrik orden "vid 1991

och 1992 års taxeringar" utgår,

dels den ändringen att lagen erhåller följande som

reservanternas förslag betecknade lydelse.

Regeringens förslag Reservanternas förslag

Härigenom föreskrivs

följande.

Avdrag för kostnad för Avdrag för kostnad för

resa med egen bil till och resa med egen bil till och

från arbetsplatsen enligt från arbetsplatsen enligt

punkt 4 av anvisningarna till punkt 4 av anvisningarna till

33 § kommunalskattelagen 33 § kommunalskattelagen

(1928:370) skall medges, i (1928:370) skall fr.o.m 1991

stället för enligt års taxering medges med 1

schablon som anges i andra krona 50 öre per kilometer.

stycket nämnda

anvisningspunkt, vid 1991

års taxering med 1 krona 10

öre per kilometer och vid

1992 års taxering med 1

krona 20 öre per kilometer.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1991.

16. Bilresor mellan bostad och arbetsplats (mom. 9 och mom. 57

i motsvarande del)

Åsa Domeij (mp) har

dels anfört följande:

Miljöpartiet de gröna har i motion Sk32 utvecklat ett förslag

till ändrade regler för avdrag för resor mellan bostad och

arbetsplats som innebär betydande förenklingar för både

skattskyldiga och skattemyndigheter. De regler som enligt

skattereformbeslutet börjar tillämpas den 1 januari 1991 är till

nackdel ur miljösynpunkt eftersom de uppmuntrar till bilåkande

även när kollektiva färdmedel finns och inte uppmuntrar

samåkning.

Propositionens förslag om en höjning av avdragsschablonen är

rimligt men reglerna bör kompletteras på följande sätt.

1. Avdraget skall endast gälla den del av varje resa som

överstiger 1,5 mil, enkel resa, eftersom det är angeläget att

inte uppmuntra tätortsbilismen

2. Avdraget bör vara maximerat till 30 000 kr.

3. Avdraget skall medges oberoende av vilket transportmedel

som använts och oberoende av om samåkning förekommit. Detta är

en fundamental förändring som gör att avdraget bidrar till en

god miljöpolitik inom transportområdet. Härigenom undviks också

den småskaliga oärlighet som beror på att människor frestas

ljuga om att samåkning förekommit.

Den av regeringen föreslagna lagen om bilreseavdraget 1990 och

1991 bör för inkomståret 1991 ändras i enlighet med det anförda

och regeringen samtidigt uppmanas att återkomma med ett förslag

som kan gälla fr.o.m. inkomståret 1992.

Jag tillstyrker således motionerna Sk3 yrkande 4 och Sk32

yrkande 3. Härigenom tillgodoses även motion Sk32 yrkande 4.

Övriga motioner avstyrks.

dels vid moment 9 och moment 57 i motsvarande del

hemställt

9. beträffande bilresor mellan bostad och arbetsplats

att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Sk3 yrkande

4 och 1990/91:Sk32 yrkandena 3 och 4, med anledning av

proposition 1990/91:54 i denna del och med avslag på motionerna

1990/91:Sk1 yrkande c, 1990/91:Sk33 yrkande 7 i denna del och

1990/91:Sk40 yrkande 19

dels bifaller proposition 1990/91:54 i denna del såvitt

avser inkomståret 1990,

dels beslutar att avdrag för resor mellan bostad och

arbetsplats inkomståret 1991 skall medges oberoende av färdsätt

och endast för den del av resan som överstiger 1,5 mil samt med

12 kr./mil,

dels hos regeringen begär ett förslag som innebär att

avdrag för kostnader för bilresor mellan bostad och arbetsplats

medges endast för den del av resan som överstiger 1,5 mil och

oberoende av färdsätt fr.o.m. inkomståret 1992,

57. beträffande lagförslagen såvitt avser bilresor mellan

bostaden och arbetsplatsen

att riksdagen till följd av vad som ovan anförts och

hemställts antar det vid propositionen fogade förslaget till lag

om avdrag för kostnader för bilresor till och från arbetsplatsen

vid 1991 och 1992 års taxeringar med den ändringen att lagen

erhåller följande som utskottets förslag betecknade lydelse.

Regeringens förslag Reservantens förslag

Härigenom föreskrivs följande.

Avdrag för kostnad för Avdrag för kostnad för

resa med egen bil till och resa med egen bil till och

från arbetsplatsen enligt från arbetsplatsen enligt

punkt 4 av anvisningarna till punkt 4 av anvisningarna till

35 § kommunalskattelagen 35 § kommunalskattelagen

(1928:370) skall medges, i (1928:370) skall medges, i

stället för enligt stället för enligt

schablon som anges i andra schablon som anges i andra

stycket nämnda stycket nämnda

anvisningspunkt, vid 1991 anvisningspunkt, vid 1991

års taxering med 1 krona 10 års taxering med 1 krona 10

öre per kilometer och vid öre per kilometer och vid

1992 års taxering med 1 1992 års taxering med 1

krona 20 öre per kilometer. krona 20 öre per kilometer.

Med avvikelse även i denna

del från vad som stadgas i

kommunalskattelagen skall vid

1992 års taxering avdrag

medges oberoende av

färdsätt och endast

för den del av varje resa

som överstiger 1,5 mil.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1991.

17. Bilresor i tjänsten och i egen näringsverksamhet (mom. 11

och mom. 12)

Bo Lundgren, Hugo Hegeland och Karl-Gösta Svenson (alla m) har

dels anfört följande:

Vi anser att det är en självklarhet att en anställd som

använder sin egen bil i tjänsten skall ha rätt till avdrag för

hela den faktiska kostnaden. Behovet av enkla och lättillämpade

regler bör tillgodoses genom att avdrag på sedvanligt sätt

medges enligt schablon om utredning inte föreligger. En sådan

schablon bör enligt vår uppfattning vara högre än de 12 kr./mil

som nu gäller. Regeringen bör uppmanas att återkomma med ett

förslag av denna innebörd. Vi tillstyrker motion Sk33 yrkande 7

i denna del.

Vi anser vidare att reglerna för egenföretagarnas avdrag för

kostnad för egen bil i tjänsten bör ha motsvarande utformning

och tillstyrker därför också att riksdagen med anledning av

motion Sk40 yrkande 36 begär ett förslag i enlighet härmed.

dels vid moment 11 och moment 12 hemställt

11. beträffande bilresor i tjänsten

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk33 yrkande 7 i

denna del och med anledning av motionerna 1990/91:Sk1 yrkande d

och 1990/91:Sk40 yrkande 17 hos regeringen begär ett förslag som

innebär att avdrag för bilresor i tjänsten medges för faktisk

kostnad i enlighet med vad som anförts ovan,

12. beträffande bilresor i egen näringsverksamhet

att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Sk40 yrkande 36

hos regeringen begär ett förslag som innebär att avdrag medges

för den faktiska kostnaden för egen bil i näringsverksamhet i

enlighet med vad som anförts ovan.

18. Bilresor i tjänsten och i egen näringsverksamhet (mom. 11

och mom. 12)

Görel Thurdin och Rolf Kenneryd (båda c) har

dels anfört följande:

Beslutet hösten 1989 om en begränsning av avdraget för resa

med egen bil i tjänsten har medfört problem för både

arbetsgivare och arbetstagare. Kommunernas kostnader för t.ex.

hemtjänsten har ökat kraftigt. Möjligheten att få avdrag för

egen bil i tjänsten är viktig för många yrkesgrupper, t.ex.

distriktssköterskor, hemsamariter, lantbrevbärare m.fl.

Vi anser att avdrag skall medges för den verkliga kostnaden

och att det samtidigt skall finnas en schablon på 15 kr./mil och

tillstyrker därför motion Sk40 yrkande 17. Egenföretagarnas

avdrag bör ha samma utformning, och vi tillstyrker därför även

motion Sk40 yrkande 36. Regeringen bör dock återkomma med ett

förslag.

dels vid moment 11 och moment 12 hemställt

11. beträffande bilresor i tjänsten

att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Sk1 yrkande

d och 1990/91:Sk40 yrkande 17 och med anledning av motion

1990/91:Sk33 yrkande 7 i denna del hos regeringen begär ett

förslag som innebär att avdrag för bilresor i tjänsten medges

för faktisk kostnad, dock lägst 15 kr./mil, fr.o.m. den 1

januari 1991,

12. beträffande bilresor i egen näringsverksamhet

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk40 yrkande 36

hos regeringen begär ett förslag som innebär att avdrag medges

för den faktiska kostnaden för bilresor i näringsverksamhet,

dock lägst 15 kr./mil fr.o.m. den 1 januari 1991.

19. Förmån av fri bil (mom. 13)

Bo Lundgren, Hugo Hegeland och Karl-Gösta Svenson (alla m) har

dels anfört följande:

De nya bestämmelser om beskattning av förmån av fri bil som

börjar tillämpas den 1 januari 1991 innebär att förmånen tas upp

till ett fast belopp oberoende av körsträcka. Därmed stimulerar

reglerna på ett olyckligt sätt till privatkörning, och detta

innebär bl.a. en ökad belastning för miljön. Det är dessutom

orimligt att de nya reglerna leder till att det lönar sig att ha

tjänstebil för privat körning, men inte vid omfattande körning i

tjänsten.

Regeringen bör enligt vår mening återkomma med ett förslag som

innebär att det privata nyttjandet i högre grad än i dag ligger

till grund för beskattningen, och vi tillstyrker därför

motionerna Sk33 yrkande 8 och Sk40 yrkande 16.

dels vid moment 13 hemställt

13. beträffande förmån av fri bil

att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Sk33 yrkande

8 och 1990/91:Sk40 yrkande 16 och med avslag på motionerna

1990/91:Sk37 yrkande 3 och 1990/91:Sk40 yrkande 15 hos

regeringen begär ett förslag som innebär att beskattningen av

förmån av fri bil bättre ansluter till det faktiska privata

nyttjandet.

20. Förmån av fri bil (mom. 13)

Görel Thurdin (c), Rolf Kenneryd (c) och Åsa Domeij (mp) har

dels anfört följande:

Vi anser att det ur miljöpolitisk synpunkt är felaktigt med en

beskattning som innebär att stora bilar får en lägre beskattning

än mindre och att omfattningen av det privata nyttjandet inte

beaktas i det enskilda fallet. Förmånsvärdet bör enligt vår

mening fr.o.m. den 1 januari 1991 vara 40 % av nybilspriset för

bilar som inte är äldre än tre år och 35 % av nybilspriset för

övriga bilar. Regeringen bör dock återkomma med ett förslag i

saken.

Vidare bör regeringen återkomma med ett förslag som innebär

att beskattningen blir proportionell mot den faktiska privata

användningen.

Vi tillstyrker med det anförda motion Sk40 yrkandena 15 och

16.

dels vid moment 13 hemställt

13. beträffande förmån av fri bil

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk40 yrkandena 15

och 16, med anledning av motion 1990/91:Sk33 yrkande 8 och med

avslag på motion 1990/91:Sk37 yrkande 3

dels beslutar att hos regeringen begära ett skyndsamt

förslag som innebär att förmånen av en fri bil som är tre år

eller yngre värderas till 40 % av nybilspriset och att förmån av

fri bil i övrigt värderas till 35 % av nybilspriset fr.o.m. den

1 januari 1991,

dels beslutar att hos regeringen begära ett förslag som

innebär att beskattningen av förmån av fri bil är proportionell

mot den privata användningen fr.o.m. inkomståret 1992.

21. Förmån av fri bil (mom. 13)

Lars Bäckström (v) har

dels anfört följande:

Som framhålls i vänsterpartiets motion Sk37 innebär de nya

reglerna för beskattning av s.k. tjänstebil inte att de

skattefria förmåner som tillkommer tjänstebilsinnehavare

undanröjs. Tjänstebilsbeskattningen utgör fortfarande en

skattefri zon.

Riksdagen bör hos regeringen begära ett förslag som innebär

att de skattefria förmånerna kring innehavet av s.k. tjänstebil

minskas eller elimineras.

Med det anförda tillstyrks motion Sk37 yrkande 3.

dels vid moment 13 hemställt

13. beträffande förmån av fri bil

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk37 yrkande 3

och med anledning av motionerna 1990/91:Sk33 yrkande 8 och

1990/91:Sk40 yrkandena 15 och 16 hos regeringen begär ett

förslag som innebär att beskattningen av förmån av fri bil

skärps.

22. Drivmedelsbeskattningen (mom. 14 och mom. 57 i motsvarande

del)

Bo Lundgren, Hugo Hegeland och Karl-Gösta Svenson (alla m)

har

dels anfört följande:

Den 1 januari 1990 höjdes bensinskatten med 34 öre för oblyad

bensin och med 38 öre för blyad bensin. Den 1 mars infördes

energimoms, vilket innebar att det totala bensinpriset, inkl.

bensinskatten, belades med mervärdeskatt. Detta innebar att

skattebelastningen ökade med ca 1:25 kr. per liter eftersom

bensinskatten inte sänktes i motsvarande mån.

Dessa bensinskattehöjningar avsåg att finansiera den del av

marginalskattereformen som genomfördes för 1990. De är alltså en

följd av att partierna bakom skatteuppgörelsen avvisat varje

tanke på att sänka det totala skattetrycket.

Moderata samlingspartiet avvisade de föreslagna

bensinskattehöjningarna, eftersom den nödvändiga

marginalskattesänkningen enligt vår mening borde genomföras

parallellt med att det totala skattetrycket sänktes.

Krisen i Mellanöstern har härefter lett till kraftiga

höjningar av det underliggande priset på olja och därmed också

på bensin.

Samtidigt med ökningen av bensinpriset har avdragsrätten för

resor i tjänsten avsevärt begränsats så att den inte täcker de

faktiska kostnaderna.

Människors kostnad för att använda sin bil har således ökat

kraftigt genom höjda skattesatser och försämrade

avdragsmöjligheter. Detta drabbar särskilt hårt de människor --

ofta i glesbygden -- som är beroende av sin bil för att komma

till och från arbetet, för att kunna transportera sig själva och

sina barn på fritiden och för att kunna utföra sitt arbete.

Mot bakgrund av det anförda bör enligt vår mening någon form

av lättnad nu införas som kan komma de berörda grupperna till

godo. Vi anser att en lämplig åtgärd härvid är att som föreslås

i motion Sk2 sänka bensinskatten med 30 öre per liter och

tillstyrker därför motionen.

dels vid moment 14 och moment 57 i motsvarande del

hemställt

14. beträffande drivmedelsbeskattningen

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk2 och med

avslag på motionerna 1990/91:Sk1 yrkande a i denna del,

1990/91:Sk37 yrkande 2 och 1990/91:Sk40 yrkandena 20, 47 i denna

del och 50 beslutar sänka bensinskatten med 30 öre/liter,

57. beträffande lagförslagen såvitt avser bensinskatt

att riksdagen till följd av vad som ovan anförts och

hemställts antar följande

Förslag till

Lag om nedsättning av bensinskatt

Härigenom föreskrivs att skatt enligt 2 § första stycket

lagen (1961:372) om bensinskatt fr.o.m. den 1 januari 1991 och

tills vidare skall tas ut med 2 kronor 10 öre per liter för

blyfri bensin och med 2 kronor 34 öre per liter för annan

bensin.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1991.

23. Drivmedelsbeskattningen (mom. 14 och mom. 57 i motsvarande

del)

Görel Thurdin och Rolf Kenneryd (båda c) har

dels anfört följande:

Skattereformen som sådan var nödvändig men energimomsen

förstärker den underliggande råvaruprisutvecklingen och är

därför inflationsdrivande, vilket prisökningarna till följd av

krisen i Mellanöstern visat.

De svenska hushållen har mött, och kommer under de närmaste

åren att möta, en kärvare ekonomisk situation till följd av

bl.a. denna utveckling. Hushåll med låga inkomster drabbas

hårdast eftersom skattereformen för dessa ger ett neutralt eller

negativt utfall, samtidigt som de sammanlagda effekterna av

skattereformen, den tillfälliga mervärdeskattehöjningen,

Mellanösternkrisen och det höga ränteläget höjer kostnaderna för

den nödvändiga konsumtionen -- boendet, maten, resorna till och

från arbetet etc.

Priset på bensin har sedan skattereformen beslutades ökat med

ca 1 kr./liter. Av denna summa är ca 25 öre/liter ökad moms.

Detta medför kraftiga kostnadsfördyringar för dem som är

beroende av bil. Som ett exempel kan nämnas att

bensinprishöjningarna enligt beräkningar innebär merkostnader i

storleksordningen 7000--8000 kr. per år i vissa Norrlandslän

för pendling med bil till och från arbetet. Också

kollektivresenärerna drabbas hårt av kostnadsfördyringar för

arbetsresor i och med att persontransporter från årsskiftet

beläggs med full moms.

De sammanlagda effekterna av besluten/händelserna enligt det

ovan anförda medför på så vis att hushåll med långa

pendlingsavstånd till arbetet i de flesta fall förlorar på

skattereformen och får vidkännas en försämrad köpkraft.

Samhällsekonomiska förluster uppkommer också genom att

arbetsmarknaden fungerar sämre genom minskade incitament för

arbete och ökade marginalkostnader för deltagande i arbetslivet.

Skattereformens utbudshöjande effekter riskerar att reduceras

avsevärt.

Det finns därför skäl att nu avskaffa mervärdeskatten på

energi och i stället övergå till punktskatter. Härigenom undviks

pålagringen av råvaruprisutvecklingen och erhålls en möjlighet

till styrning mot inhemska, förnybara och miljövänliga bränslen.

Samtidigt blir bensinpriset lägre än i dag.

Vi vill framhålla att vi inte delar regeringens syn när det

gäller möjligheten att införa en regionalt differentierad

bilbeskattning. Tvärtom bedömer vi en sådan som fullt möjlig och

dessutom önskvärd ur såväl regionalpolitisk som miljöpolitisk

synpunkt. Regeringen bör enligt vår mening uppmanas att

återkomma med ett förslag om en sådan differentiering av

beskattningen.

Med det anförda tillstyrker vi motion Sk1 yrkande a i denna

del och motion Sk40 yrkandena 20, 47 i denna del och 50.

dels vid moment 14 och moment 57 i motsvarande del

hemställt

14. beträffande drivmedelsbeskattningen

att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Sk1 yrkande a

i denna del och 1990/91:Sk40 yrkandena 20, 47 i denna del och 50

och med avslag på motionerna 1990/91:Sk2 och 1990/91:Sk37

yrkande 2

dels beslutar undanta bensin från mervärdeskatt,

dels beslutar höja bensinskatten till 2,64 kr./liter för

blyad bensin och till 2,94 kr./liter för annan bensin,

dels hos regeringen begär förslag om en regional

differentiering av bilbeskattningen i enlighet med vad som

anförts ovan,

57. beträffande lagförslagen såvitt avser mervärdeskatt

och bensinskatt

att riksdagen till följd av vad som ovan anförts och

hemställts

dels antar följande

Förslag till

Lag om ändring i lagen (1968:430) om mervärdeskatt

Härigenom föreskrivs att det i lagen (1968:430) om

mervärdeskatt skall införas en ny paragraf, 8a, av följande

lydelse.

8a §

Från skatteplikt undantas bensin.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1991.

dels antar följande

Förslag till

Lag om höjning av bensinskatten

Härigenom föreskrivs att skatt enligt 2 § första stycket

lagen (1961:372) om bensinskatt fr.o.m. den 1 januari 1991 och

tills vidare skall tas ut med 2 kronor 64 öre per liter för

blyfri bensin och med 2 kronor 94 öre per liter för annan

bensin.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1991.

24. Drivmedelsbeskattningen (mom. 14)

Lars Bäckström (v) har

dels anfört följande:

Höstens kris i Irak, med åtföljande höjda oljepriser, har fått

stora konsekvenser i Sverige -- inte minst regionalpolitiskt.

Höjda oljepriser har medfört höjda bensinpriser och fördyringar

för dem som är beroende av bil. En del av ansvaret för

bensinprisökningarna bör läggas på oljebolagen som utnyttjat

situationen och höjt priset på bensin mer än vad som kan

hänföras till Irakkrisen, men det höga bensinpriset beror också

på den energimoms som riksdagens s/fp-majoritet beslutat om.

Vänsterpartiet motsätter sig moms på energi -- i det här

fallet bensin. I motion 1989/90:Sk81 lade vänsterpartiet fram

förslag på höjd bensinskatt i stället för moms. Vänsterpartiet

menar också att förutsättningarna bör utredas för en

differentiering av bensinkostnaderna i landet. Höga bensinpriser

är rimligt där det finns bra kollektivtrafik och där bilåkandet

orsakar stora negativa miljöeffekter. Ett sätt kunde t.ex. vara

att med regionalt differentierade miljöavgifter låta biltrafiken

betala en ökad andel av miljöskadorna.

I områden där det inte finns andra möjligheter än den egna

bilen för att man skall kunna ta sig till arbetet, handla eller

utöva fritidsaktiviteter måste resekostnaderna vara rimliga i

förhållande till andra kostnader. Då räcker det inte heller med

de höjda avdrag för arbetsresor som föreslås i propositionen.

Vänsterpartiet upprepar därför kravet att slopa moms på energi

samtidigt som bensinskatten höjs och föreslår därjämte att

riksdagen hos regeringen begär förslag på regionalt

differentierade miljöavgifter.

Jag tillstyrker med det anförda motion Sk37 yrkande 2.

dels vid moment 14 hemställt

14. beträffande drivmedelsbeskattningen

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk37 yrkande 2,

med anledning av motionerna 1990/91:Sk1 yrkande a i denna del

och 1990/91:Sk40 yrkandena 20, 47 i denna del och 50 och med

avslag på motion 1990/91:Sk2 beslutar att hos regeringen begära

ett förslag som innebär att mervärdeskatten på bensin slopas,

att bensinskatten höjs och att regionala miljöavgifter införs.

25. Mervärdeskatt på persontransporter (mom. 15 och mom. 57 i

motsvarande del)

Bo Lundgren, Hugo Hegeland och Karl-Gösta Svenson (alla m) har

dels anfört följande:

Den generella mervärdebeskattningen av tjänster, som gäller

fr.o.m. den 1 januari 1991 och som vi motsatt oss, innebär bl.a.

att all inländsk personbefordran belastas med mervärdeskatt. Det

blir dyrare att utnyttja kollektivtrafiken. I ett slag kommer

kostnaden för att åka tåg, buss, flyg eller taxi att stiga

mellan 15 och 20 %. En järnvägsbiljett mellan Stockholm och

Malmö höjs med 65 kr. Gotlandstrafiken drabbas särskilt hårt.

Kostnaden för en biljett beräknas öka med närmare 25 %.

Vi anser att persontransporter bör undantas från

mervärdeskatteplikten och tillstyrker därför motionerna Sk39

yrkande 1 och Sk40 yrkande 44.

dels vid moment 15 och moment 57 i motsvarande del

hemställt

15. beträffande mervärdeskatt på persontransporter

att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:Sk1 yrkande

b, 1990/91:Sk3 yrkande 1, 1990/91:Sk39 yrkande 1 och

1990/91:Sk40 yrkande 44 beslutar att undanta

persontransporter från mervärdeskatteplikt fr.o.m. den 1 januari

1991,

57. beträffande lagförslagen såvitt avser mervärdeskatt på

persontransporter

att riksdagen till följd av vad som ovan anförts och

hemställts antar följande

Förslag till

Lag om ändring i lagen (1968:430) om mervärdeskatt

Härigenom föreskrivs att det i lagen (1968:430) om

mervärdeskatt skall införas en ny paragraf, 8a, av följande

lydelse.

8a §

Från skatteplikt undantas persontransporter.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1991.

26. Mervärdeskatt på persontransporter (mom. 15 och mom. 57 i

motsvarande del)

Görel Thurdin (c), Rolf Kenneryd (c) och Lars Bäckström (v)

har

dels anfört följande:

Beslutet om mervärdeskatt på personbefordran gör att den

kollektiva trafiken får kraftigt försämrade

konkurrensförhållanden jämfört med privatbilismen. Vår bedömning

är att den kostnadsökning som en momsbeläggning innebär medför

att resandefrekvensen för kollektivtrafiken med tåg och buss

minskar kraftigt med betydande risk för att kommuner och

landsting tvingas bidra med skattemedel. SJ har bedömt att

minskningen av resandeunderlaget kan uppgå till ca 30 %.

Gotlandstrafiken drabbas särskilt hårt. En biljett beräknas öka

med närmare 25 % i pris. Turismen är en av öns största näringar.

Vi anser att kollektivtransporter bör vara undantagna från

mervärdeskatt och tillstyrker därför motionerna Sk1 yrkande b

och Sk40 yrkande 44. Härigenom torde även motion Sk39 vara

tillgodosedd.

dels vid moment 15 och moment 57 i motsvarande del

hemställt

15. beträffande mervärdeskatt på persontransporter

att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Sk1 yrkande

b, 1990/91:Sk39 yrkande 1 och 1990/91:Sk40 yrkande 44 och med

anledning av motion 1990/91:Sk3 yrkande 1 beslutar att undanta

kollektiva persontransporter från mervärdeskatteplikt fr.o.m.

den 1 januari 1991,

57. beträffande lagförslagen såvitt avser mervärdeskatt på

persontransporter

att riksdagen till följd av vad som ovan anförts och

hemställts antar följande

Förslag till

Lag om ändring i lagen (1968:430) om mervärdeskatt

Härigenom föreskrivs att det i lagen (1968:430) om

mervärdeskatt skall införas en ny paragraf, 8a, av följande

lydelse.

8a §

Från skatteplikt undantas kollektiva persontransporter.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1991.

27. Mervärdeskatt på persontransporter (mom. 15 och mom. 57 i

motsvarande del)

Åsa Domeij (mp) har

dels anfört följande:

Det förslag om mervärdeskatt på kollektivtrafik som en

majoritet av folkpartister och socialdemokrater röstat igenom

under vårriksdagen och som är avsett att träda i kraft vid

årsskiftet kommer att fördyra resandet med kollektiva

transportmedel högst avsevärt. Detta kommer speciellt att drabba

glesbygdsbor, och vi inom miljöpartiet de gröna anser att det är

fel att alls genomföra förslaget, dock med undantag för

flygtrafik som i andra avseenden är så skattemässigt gynnad.

Med det anförda tillstyrks motion Sk3 yrkande 1.

dels vid moment 15 och moment 57 i motsvarande del

hemställt

15. beträffande mervärdeskatt på persontransporter

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk3 yrkande 1 och

med anledning av motionerna 1990/91:Sk1 yrkande b,

1990/91:Sk39 yrkande 1 och 1990/91:Sk40 yrkande 44 beslutar

att kollektiva persontransporter, dock ej flygtransporter,

undantas från mervärdeskatteplikt fr.o.m. den 1 januari 1991,

57. beträffande lagförslagen såvitt avser mervärdeskatt på

persontransporter

att riksdagen till följd av vad som ovan anförts och

hemställts antar följande

Förslag till

Lag om ändring i lagen (1968:430) om mervärdeskatt

Härigenom föreskrivs att det i lagen (1968:430) om

mervärdeskatt skall införas en ny paragraf, 8a, av följande

lydelse.

8a §

Från skatteplikt undantas kollektiva persontransporter, utom

flygtransporter.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1991.

28. Övergångsbestämmelser för bussar (mom. 16)

Bo Lundgren (m), Görel Thurdin (c), Hugo Hegeland (m),

Karl-Gösta Svenson (m) och Rolf Kenneryd (c) har

dels anfört följande:

I motion Sk39 tar motionären upp ett problem som uppkommer vid

övergången till mervärdeskattepliktig verksamhet den 1 januari

1991 och som beror på att någon hänsyn då inte tas till den

mervärdeskatt som erlagts vid anskaffning av de varor och

inventarier som finns i verksamheten vid årsskiftet. Trots att

den skattskyldige sålunda inte får något avdrag för den

mervärdeskatt som erlagts vid inköp av t.ex. en buss skall

mervärdeskatten vid en eventuell försäljning av bussen efter

årsskiftet inlevereras till staten. I vissa fall kan detta ge

upphov till orimliga effekter.

Vi anser i likhet med motionären att någon form av

övergångsbestämmelser måste tillskapas. Vi tillstyrker därför

motion Sk39 yrkande 2. Regeringen bör dock återkomma med ett

förslag i saken.

dels vid moment 16 hemställt

16. beträffande övergångsbestämmelser för bussar

att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Sk39 yrkande 2

beslutar att hos regeringen begära ett förslag i enlighet med

vad som anförts ovan.

29. Kilometerskatt (mom. 17)

Under förutsättning av bifall till reservation 27

Åsa Domeij (mp) har

dels anfört följande:

Med hänsyn till de miljö- och hälsofarliga utsläppen av

kväveoxider, kolväten och partiklar som sker från dieselfordon

krävs en höjning av kilometerskatten så att kostnadsansvaret för

utsläpp av kväveoxider höjs från nuvarande 25 kr./kg till 60

kr./kg NOX. Dessutom bör kilometerskatten höjas för att täcka

ett kostnadsansvar för kolväteutsläppen med 24 kr./kg. Därigenom

erhålls en miljömässigt nödvändig styrning mot miljövänligare

drivmedel inom bl.a. kollektivtrafiken, vilket är särskilt

motiverat då mervärdeskatten på kollektivresor slopas -- annars

skulle ju även miljömässigt sämre transporter gynnas

skattevägen.

Med det anförda tillstyrks motion Sk3 yrkande 2.

dels vid moment 17 hemställt

17. beträffande kilometerskatt

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk3 yrkande 2 hos

regeringen begär ett skyndsamt förslag som innebär att

kilometerskatten höjs i enlighet med vad som anförts ovan.

30. En särskild glesbygdsrabatt (mom. 18)

Åsa Domeij (mp) har

dels anfört följande:

För att kompensera glesbygden för den höjning av bensinpriset

som orsakas av Irakkonflikten föreslår vi en skatterabatt på

2000 kr. per år för alla glesbygdsboende mellan 19 och 64 år

och en rabatt på 1000 kr. per år för övriga glesbygdsboende.

Om skatten inte uppgår till dessa belopp utbetalas i stället ett

bidrag så att det totala stödet blir 2000 kr. resp. 1000 kr.

Jag tillstyrker således motion Sk3 yrkande 3.

dels vid moment 18 hemställt

18. beträffande en särskild glesbygdsrabatt

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk3 yrkande 3 hos

regeringen begär förslag om en särskild skatterabatt för

glesbygdsboende i enlighet med vad som anförts ovan.

31. Förmånliga lån (mom. 19 och mom. 57 i motsvarande del)

Bo Lundgren, Hugo Hegeland och Karl-Gösta Svenson (alla m) har

dels anfört följande:

De regler för beskattning av förmån av räntefritt eller

lågförräntat lån som beslöts av riksdagen i juni i år ger också

efter de justeringar som föreslås i propositionen

otillfredsställande resultat. Genom att den avtalade räntan

jämförs med statslåneräntan plus en procentenhet vid utgången av

november året före beskattningsåret kan förmånen komma att

åsättas ett värde som är högre eller lägre än det faktiska.

Vidare kommer en skattskyldig som har ett lån med t.ex. fem års

bindningstid, där den avtalade räntan har innefattat en mindre

förmån, att bli beskattad för en förmån som varierar med

statslåneräntans nivå varje november månads utgång. Även om den

avtalade räntan innebar en ränteförmån på 0,25 % när avtalet

ingicks kan förmånen på detta sätt komma att värderas till

mångdubbelt större procentsatser vissa beskattningsår och till

0% andra beskattningsår.

Vi anser att den angivna värderingsregeln inte uppfyller

rimliga rättssäkerhetskrav och att den värderingsregel som

tillämpats före skatteomläggningen därför bör gälla tills

vidare. Regeringen får snarast återkomma med ett förslag som

innebär att beskattningen av förmånliga lån inte kan grunda sig

på ett beskattningsvärde som överstiger förmånens faktiska

värde. Vi tillstyrker således motion Sk33 yrkande 9.

dels vid moment 19 och moment 57 i motsvarande del

hemställt

19. beträffande förmånliga lån

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk33 yrkande 9

och med avslag på proposition 1990/91:54 i denna del beslutar

att förmån av räntefritt eller lågförräntat lån skall värderas

till skillnaden mellan den avtalade räntan och den lägsta av

riksbankens diskonto vid årets ingång resp. utgång plus två

procentenheter,

57. beträffande lagförslagen såvitt avser förmånliga lån

att riksdagen till följd av vad som ovan anförts och

hemställts antar det vid propositionen fogade förslaget till lag

om ändring i kommunalskattelagen (1928:370) med den ändringen i

punkt 10 av anvisningarna till 32§ att tredje stycket erhåller

följande lydelse: "Förmånen värderas till skillnaden mellan den

avtalade räntan och det lägsta av riksbankens diskonton vid

beskattningsårets ingång respektive utgång plus två

procentenheter." och att fjärde stycket utgår.

32. En tvåårig rådrumsfrist (mom. 21 och mom. 57 i motsvarande

del)

Bo Lundgren, Hugo Hegeland och Karl-Gösta Svenson (alla m) har

dels anfört följande:

Vi anser att det är riktigt att en rådrumsfrist skall löpa

innan en privatbostad omklassificeras till att ingå i

näringsverksamhet men anser inte att det finns något bärande

skäl att låta denna frist vara kortare än de fyra år som redan

gäller för privatbostadsfastighet i dödsbo.

Med det anförda tillstyrker vi motion Sk33 yrkande 10.

dels vid moment 21 och moment 57 i motsvarande del

hemställt

21. beträffande en tvåårig rådrumsfrist

att riksdagen med anledning av proposition 1990/91:54 i denna

del och med bifall till motion 1990/91:Sk33 yrkande 10 beslutar

att rådrumsfristen vid omklassificering av privatbostad skall

vara fyra år,

57. beträffande lagförslagen såvitt avser en tvåårig

rådrumsfrist

att riksdagen till följd av vad som ovan anförts och

hemställts antar det vid propositionen fogade förslaget till lag

om ändring i kommunalskattelagen (1928:370) med den ändringen i

5 § sjätte stycket att orden "det därpå följande kalenderåret"

byts ut mot orden "de därpå följande tre kalenderåren" och ordet

"andra" byts ut mot ordet "fjärde".

33. En särregel för tvåfamiljsfastigheter (mom. 22 och mom. 57

i motsvarande del)

Bo Lundgren, Hugo Hegeland och Karl-Gösta Svenson (alla m) har

dels anfört följande:

När det gäller förslaget om en ändrad gränsdragning för

privatbostad som inrättats för två familjer löses enligt vår

mening eventuella gränsdragningsproblem i dessa fall bäst genom

att proportioneringregler införs. Detta kräver en ny definition

av privatbostadsbegreppet. Regeringen bör återkomma med ett

förslag till en sådan definition.

Med det anförda tillstyrker vi motion Sk33 yrkande 11.

dels vid moment 22 och moment 57 i motsvarande del

hemställt

22. beträffande en särregel för tvåfamiljsfastigheter

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk33 yrkande 11

dels avslår proposition 1990/91:54 i denna del,

dels hos regeringen begär ett förslag som innebär en ny

definition av privatbostad som medger proportionering,

57. beträffande lagförslagen såvitt avser en särregel för

tvåfamiljsfastigheter

att riksdagen till följd av vad som ovan anförts och

hemställts antar det vid propositionen fogade förslaget till lag

om ändring i kommunalskattelagen (1928:370) med den ändringen

att förslagen om ändring i 5 § första och andra styckena utgår.

34. Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse (mom. 23)

Bo Lundgren, Hugo Hegeland och Karl-Gösta Svenson (alla m) har

dels anfört följande:

I landets skiftande bestånd av småhus från olika tider finns

åtskilliga bostadsbyggnader som avsevärt skiljer sig från

vanliga villor men som delvis används på liknande sätt, dvs. som

bostad för ägaren. Dessa byggnader återfinns framför allt på

landsbygden och utgörs av gamla, stora och otidsenliga

mangårdsbyggnader på gårdar och gods alltifrån stora gamla

trähus i Norrland till medeltida borgar i Skåne.

Driften och underhållet av slott och herrgårdar och även andra

kulturbyggnader på jordbruksfastighet utgör normalt en stor

belastning för fastighetens ägare. Det är ofta fråga om avsevärt

större bostadsytor än som erfordras, och planlösningarna är

otidsenliga och medför att boendet blir obekvämt och

svårigheterna stora att effektivt utnyttja det tillgängliga

utrymmet.

Slopandet av avdragsrätten för reparation och underhåll av

detta slag av kulturbyggnader innebär i praktiken ett förödande

slag för kulturminnesvården i Sverige. Privata ägare kan inte

bekosta underhållet med beskattade medel.

Kulturbyggnader som av kulturhistoriska skäl bör bevaras måste

därför kunna klassificeras och beskattas som näringsfastigheter

även i de fall då de bebos av ägaren eller dennes närstående.

Härigenom kan avdrag göras för kostnader för reparation och

underhåll av sådana byggnader. Samtidigt följer att ägaren

beskattas för bostadsförmån.

En lämplig gränsdragning är enligt vår mening den som föreslås

i motion Sk34 och som innebär att bostadshus som i den kommunala

översiktsplaneringen betecknas som kulturhistoriskt skyddsvärt

får beskattas som en näringsfastighet om ägaren yrkar det.

Riksdagen bör enligt vår mening med anledning av motion Sk34

hos regeringen begära ett förslag i enlighet med det anförda.

dels vid moment 23 hemställt

23. beträffande kulturhistoriskt värdefull bebyggelse

att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:Sk31 och

1990/91:Sk34 hos regeringen begär ett förslag som innebär att

bostadshus som i den kommunala översiktsplaneringen betecknas

som kulturhistoriskt skyddsvärt kan beskattas som

näringsfastighet.

35. Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse (mom. 23)

Görel Thurdin och Rolf Kenneryd (båda c) har

dels anfört följande:

Redan vid remissbehandlingen av inkomstskatteutredningens

förslag fäste ett flertal remissinstanser regeringens

uppmärksamhet på att förslaget om privatbostadsbeskattning av

jordbrukets mangårdsbyggnader skulle medföra en kraftig

försämring av de ekonomiska villkoren för vården av

kulturhistoriskt värdefulla bostadshus på jordbruksfastigheter.

En av dem var den särskilde utredare som har regeringens uppdrag

att skapa bättre förutsättningar för förvaltningen av vissa

kulturhistoriskt värdefulla byggnader och miljöer.

Trots dessa varningar har de nya reglerna antagits och kommer

att tillämpas fr.o.m. den 1 januari 1991. Detta kommer att

äventyra omvårdnaden av det kulturarv som landsbygdens

kulturhistoriskt värdefulla mangårdsbyggnader representerar.

Olika lösningar är enligt vår mening möjliga. Den särskilde

utredaren har bl.a. föreslagit att bostadshus på

jordbruksfastighet som samtidigt utgör kulturbyggnad skall

behandlas som näringsfastighet. Andra lösningar, såväl inom som

utom skattesystemets ram, är tänkbara. Vad som inte kan godtas

är att de nya skattereglerna leder till en försämring i vården

av kulturhistoriskt skyddsvärda miljöer.

Det anförda bör riksdagen som sin mening ge regeringen till

känna.

dels vid moment 23 hemställt

23. beträffande kulturhistoriskt värdefull bebyggelse

att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:Sk31 och

1990/91:Sk34 som sin mening ger regeringen det ovan anförda till

känna.

36. Fastighetstaxeringsvärdet på småhus (mom. 24)

Bo Lundgren, Hugo Hegeland och Karl-Gösta Svenson (alla m) har

dels anfört följande:

Som anförs i motion Sk33 av Bo Lundgren m.fl. (m) bör 1989 års

fastighetstaxeringsvärden för småhus äga tillämpning inom

beskattningsområdet också under inkomståret 1990. Vidare bör

beskattningen för inkomståret 1991 ej grundas på högre

taxeringsvärdehöjning än 50%. Vi tillstyrker därför motion

Sk33 yrkandena 12 och 13.

dels vid moment 24 hemställt

24. beträffande fastighetstaxeringsvärdet på småhus

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk33 yrkandena 12

och 13 hos regeringen begär ett förslag som innebär att 1989 års

taxeringsvärde skall tillämpas också inkomståret 1990 och att

beskattningen för inkomståret 1991 grundar sig på en

taxeringsvärdehöjning på högst 50%.

37. Fastighetsskatten för småhus (mom. 25)

Görel Thurdin och Rolf Kenneryd (båda c) har

dels anfört följande:

I likhet med motionärerna bakom Sk40 anser vi att

fastighetsskatten bör vara 1,2% för småhus och 2% för

hyreshus fr.o.m. den 1 januari 1991 samt att fastighetsskatt

övergångsvis inte skall tas ut för årgångarna 1986--1990 och att

halv fastighetsskatt skall tas ut för årgångarna 1981--1985 med

en successiv avveckling av reduceringarna över tiden. Vi

tillstyrker därför motion Sk40 yrkandena 31--33.

dels vid moment 25 hemställt

25. beträffande fastighetsskatten för småhus

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk40 yrkandena

31--33 hos regeringen begär ett förslag som innebär att

fastighetsskatten bestäms till 1,2% för småhus och till 2%

för hyreshus fr.o.m. den 1 januari 1991 samt att övergångsvis

fastighetsskatt inte tas ut för årgångarna 1986--1990 och halv

fastighetsskatt tas ut för årgångarna 1981--1985.

38. Pensionärernas inkomst av kapital och passiv

näringsverksamhet (mom. 26 och mom. 57 i motsvarande del)

Bo Lundgren, Hugo Hegeland och Karl-Gösta Svenson (alla m) har

dels anfört följande:

Vi har inom moderata samlingspartiet länge motsatt oss att

pensionärernas extra avdrag avtrappas mot inkomst av kapital och

rörelse. När avdraget fr.o.m. den 1 januari 1991 får formen av

ett särskilt grundavdrag som på sikt endast avtrappas mot annan

allmän pension har emellertid en avtrappning mot kapital och

inkomst av passiv näringsverksamhet behållits för 1991 och 1992.

Vi anser att denna avtrappning av det särskilda grundavdraget

bör undanröjas innan den hinner träda i kraft och tillstyrker

därför motion Sk33 yrkande 14.

dels vid moment 26 och moment 57 i motsvarande del

hemställt

26. beträffande pensionärernas inkomst av kapital och passiv

näringsverksamhet

att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Sk33 yrkande

14 och 1990/91:Sk38 yrkandena 1 och 2 beslutar slopa

avtrappningen av det särskilda grundavdraget mot inkomst av

kapital och inkomst av passiv näringsverksamhet,

57. beträffande lagförslagen såvitt avser pensionärernas

inkomst av kapital och passiv näringsverksamhet

att riksdagen till följd av vad som ovan anförts och

hemställts antar följande

Förslag till

Lag om ändring i lagen (1990:650) om ändring i

kommunalskattelagen (1928:370)

Härigenom föreskrivs att punkt 29 första stycket av

ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna till lagen

(1990:650) om ändring i kommunalskattelagen skall utgå.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1991.

39. Pensionärernas förmögenhet (mom. 27 och mom. 57 i

motsvarande del)

Bo Lundgren (m), Görel Thurdin (c), Hugo Hegeland (m),

Karl-Gösta Svenson (m) och Rolf Kenneryd (c) har

dels anfört följande:

Avtrappningen av det särskilda grundavdraget på grund av både

ränteinkomster och besparingar leder till mycket höga

marginaleffekter för dem som har låga pensioner. De som drabbas

är pensionärer som trots låga inkomster under sin aktiva tid

lyckats spara ihop minst 100000 kr. Däremot drabbas inte de

som har höga pensioner eftersom de inte har högre grundavdrag än

övriga inkomsttagare.

Vi anser att det är oförsvarligt med skatteregler som på detta

sätt straffar dem som varit sparsamma. Vi anser att bestämmelsen

om avtrappning mot förmögenhet omedelbart skall upphävas och

tillstyrker därför motion Sk38 yrkande 1 och Sk40 yrkande 5.

dels vid moment 27 och moment 57 i motsvarande del

hemställt

27. beträffande pensionärernas förmögenhet

att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Sk38 yrkande

1 och 1990/91:Sk40 yrkande 5 beslutar slopa avtrappningen av

pensionärernas särskilda grundavdrag mot förmögenhet,

57. beträffande lagförslagen såvitt avser pensionärernas

inkomst av kapital och passiv näringsverksamhet

att riksdagen till följd av vad som ovan anförts och

hemställts antar följande

Förslag till

Lag om ändring i lagen (1990:650) om ändring i

kommunalskattelagen (1928:370)

Härigenom föreskrivs att punkt 29 andra stycket av

ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna till lagen

(1990:650) om ändring i kommunalskattelagen skall utgå.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1991.

40. Sjömansbeskattningen och skattereduktion för ensamstående

barn (mom. 28)

Bo Lundgren (m), Görel Thurdin (c), Hugo Hegeland (m),

Karl-Gösta Svenson (m), Rolf Kenneryd (c), Lars Bäckström (v)

och Åsa Domeij (mp) har

dels anfört följande:

Också inom sjömansbeskattningen bör enligt vår mening

skattereduktionen för ensamstående med barn finnas kvar efter

den 1 januari 1991. Vi tillstyrker därför yrkandet härom i

motion Sk23. Regeringen får dock återkomma med ett förslag till

hur en sådan skattereduktion skall utformas med hänsyn till

övriga förändringar i sjömansskattelagen.

dels vid moment 28 hemställt

28. beträffande sjömansbeskattningen och skattereduktion för

ensamstående med barn

att riksdagen med anledning av proposition 1990/91:54 i denna

del och med bifall till motion 1990/91:Sk40 yrkande 23 i denna

del hos regeringen begär ett förslag som innebär att

skattereduktionen för ensamstående med barn behålls i

sjömansbeskattningen.

41. Sjömansbeskattningen och skattereduktion för gift med

hemmamake (mom. 29)

Görel Thurdin (c), Rolf Kenneryd (c) och Åsa Domeij (mp) har

dels anfört följande:

Enligt vår mening bör skattereduktionen för hemmamake finnas

kvar också inom sjömansbeskattningen även efter den 1 januari

1991. Vi tillstyrker därför yrkandet härom i motion Sk23.

Regeringen får dock återkomma med ett förslag till hur en sådan

skattereduktion skall utformas med hänsyn till övriga

förändringar i sjömansskattelagen.

dels vid moment 29 hemställt

29. beträffande sjömansbeskattningen och skattereduktion för

gift med hemmamake

att riksdagen med anledning av proposition 1990/91:54 i denna

del och med bifall till motion 1990/91:Sk40 yrkande 23 i denna

del hos regeringen begär ett förslag som innebär att

skattereduktionen för gift med hemmamake behålls i

sjömansbeskattningen.

42. Allmän utformning av beskattningen av inkomst av kapital

(mom. 31)

Bo Lundgren, Hugo Hegeland och Karl-Gösta Svenson (alla m) har

dels anfört följande:

Beskattningen av kapitalvinster bör enligt vår uppfattning

utformas så att anskaffningsvärdet för ifrågavarande tillgång

indexuppräknas för att undvika att enbart nominella vinster

beskattas. Med tanke på vikten av att harmonisera de svenska

skattereglerna med dem som gäller för Europa i övrigt bör det

också övervägas att efter en tid införa skattefrihet. Den

beslutade realisationsvinstbeskattningen av privatbostäder

kommer att motverka rörligheten på bostadsmarknaden och leda

till tveksamma skattekonsekvenser för många medborgare. Enligt

vår uppfattning bör reavinstskatt ej tas ut vid byte av bostad.

Det bör också övervägas att göra realisationsvinstbeskattningen

tidsbegränsad.

Realisationsförluster bör få kvittas till sitt fulla värde i

vart fall mot realisationsvinster på motsvarande tillgångar. Det

bör övervägas att också tillåta kvittning mot

realisationsvinster på andra tillgångar. Vad beträffar kvittning

av realisationsförluster mot ränteinkomster och utdelningar bör

detta också tillåtas. Därvid kan emellertid en viss begränsning

övervägas.

Riksdagen bör mot denna bakgrund med bifall till motion Sk33 i

denna del begära nytt förslag av regeringen om beskattningen av

kapitalinkomster och kapitalvinster.

dels vid moment 31 hemställt

31. beträffande allmän utformning av beskattningen av

inkomst av kapital

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk33 yrkande 18

och med avslag på motionerna 1990/91:Sk40 yrkandena 26 och 27

och 1990/91:Sk37 yrkande 4 hos regeringen begär nytt förslag om

beskattning av kapitalinkomster och kapitalvinster i enlighet

med vad ovan anförts.

43. Allmän utformning av beskattningen av inkomst av kapital

(mom. 31)

Görel Thurdin och Rolf Kenneryd (båda c) har

dels anfört följande:

Vi har tidigare motsatt oss att sparavdraget slopas.

Stimulanser för det privata sparandet är mycket angelägna. Det

s.k. sparavdraget är en sådan stimulans framför allt av

betydelse för småspararna med låga eller normala inkomster. En

person med i dag låg marginalskatt som tidigare utnyttjat

sparavdraget kan komma att få höjd skatt på sitt sparande efter

skattereformen. Detta är en följd av att vederbörande ej får

någon större nytta av att skattesatsen sänks till 30% på

sparandet. Denna risk bör undanröjas. Ett sparavdrag bör enligt

vår uppfattning även i fortsättningen finnas kvar i

skattesystemet. Med tanke på att skattesatsen sänks finner vi en

lämplig nivå på avdraget vara 1000 kr.

Vidare anser vi, av samma skäl som att det totala

skatteuttaget bör begränsas i vad avser realisationsvinsten, att

möjligheterna till uppskov bör finnas kvar i vissa fall. Som

tidigare framhållits av centerpartiet måste det vara möjligt att

få uppskov med beskattningen för de boende som byter bostad

bl.a. av medicinska skäl, handikappskäl eller åldersskäl.

Vi tillstyrker således motion Sk40 i denna del och förordar

att riksdagen hos regeringen begär förslag med denna inriktning.

dels vid moment 31 hemställt

31. beträffande allmän utformning av beskattningen av

inkomst av kapital

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk40 yrkandena 26

och 27 och med avslag på motionerna 1990/91:Sk33 yrkande 18 och

1990/91:Sk37 yrkande 4 hos regeringen begär förslag om

sparavdrag och möjlighet till uppskov med beskattning av

reavinst på bostäder i enlighet med vad ovan anförts.

44. Allmän utformning av beskattningen av inkomst av kapital

(mom. 31)

Lars Bäckström (v) har

dels anfört följande:

Vänsterpartiet föreslår ett fullständigt avdragstak för

ränteutgifter vid 100000 kr. På sikt bör systemet med avdrag

för ränteutgifter slopas. Detta skulle skapa ett rakare system

och minimera möjligheterna till skatteundandragande samt

lånefinansierad och skattesubventionerad konsumtion. En slopad

rätt att dra av låneräntor fordrar dock en övergångstid. Slopade

ränteavdrag kräver därjämte nya system för att finansiera

boendekostnaderna.

Skattereformen innebär vidare bl.a. att avkastningen från

allemans- och pensionssparande kommer att bli beskattad med

avsevärt lägre skattesats än vanligt banksparande. Även för

aktiesparande kommer en rad undantag från huvudregeln att gälla.

Såsom vänsterpartiet tidigare påpekat kommer avsaknaden av en

enhetlig skattesats att öppna väg för skatteplanering och leda

till att påtagliga asymmetrier består. I enlighet därmed

biträder jag därför vänsterpartiets förslag att alla typer av

kapitalavkastning, med undantag för reavinstbeskattning av

permanentbostäder, beskattas på ett enhetligt sätt med en

statlig inkomstskatt på 30%.

Det förslag som läggs fram från vänsterpartiets sida innebär

en strikt enhetlig kapitalbeskattning på 30% utan de många

undantag som medgivits. För aktievinstbeskattningens del innebär

detta att hela vinsten tas upp till beskattning och att man

alltså inte skall få avräkna 20% av försäljningspriset som en

schablon för anskaffningsvärdet. Reaförluster på

marknadsnoterade aktier bör, liksom reaförluster på andra

aktier, i princip få dras av med 70%.

Vi tillstyrker således motion Sk37 i denna del och förordar

att riksdagen hos regeringen begär förslag med denna inriktning.

dels vid moment 31 hemställt

31. beträffande allmän utformning av beskattningen av

inkomst av kapital

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk37 yrkande 4

och med avslag på motionerna 1990/91:Sk33 yrkande 18 och

1990/91:Sk40 yrkandena 26 och 27 som sin mening ger regeringen

till känna vad ovan anförts om kapitalbeskattning.

45. Beskattning av utländsk valuta inom hushållssektorn (mom.

32 och 57 i motsvarande del)

Bo Lundgren, Hugo Hegeland och Karl-Gösta Svenson (alla m) har

dels anfört följande:

De föreslagna reglerna om beskattning av utländsk valuta bör

ansluta till den reformering av reglerna för beskattning av

inkomst av kapital som vi föreslagit ovan. Regeringen får

snarast återkomma till riksdagen med sådant förslag. De nu i

propositionen föreslagna reglerna bör mot denna bakgrund avslås.

Vi tillstyrker följaktligen motion Sk33 i denna del.

dels vid momenten 32 och 57 i motsvarande del hemställt

32. beträffande beskattning av utländsk valuta inom

hushållssektorn

att riksdagen bifaller motion 1990/91:Sk33 yrkande 19 och

avslår proposition 1990/91:54 i denna del och motion

1990/91:Sk40 yrkande 7 i denna del,

57. beträffande lagförslagen såvitt avser beskattning av

utländsk valuta inom hushållssektorn

att riksdagen avslår det vid proposition 1990/91:54 fogade

förslaget till lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig

inkomstskatt såvitt avser 3§ 1 mom. andra stycket och 3§ 2

mom. fjärde stycket samt såvitt avser 3§ 2 mom. andra stycket

1 beslutar att orden "i svenska kronor" skall utgå.

46. Beskattning av utländsk valuta inom hushållssektorn (mom.

32 och 57 i motsvarande del)

Görel Thurdin och Rolf Kenneryd (båda c) har

dels anfört följande:

Hårdare skatteregler för utländska placeringar än för

motsvarande svenska rimmar illa med intentionerna för

avskaffandet av valutaregleringen. Riskerna med en befarad

skatteplanering hänger dessutom i hög grad samman med hur

Sverige och andra länder lyckas i sina strävanden att driva en

framgångsrik finans-, penning- och valutapolitik, och det vore

enligt vår mening fel att motverka marknadens sätt att fungera

med sådana skattepolitiska asymmetrier som regeringen nu

föreslår. Dessutom anser vi i likhet med vad riksbanken och RSV

påpekar i sina remissyttranden att en begränsning av

avdragsrätten för ränteutgifter i utländsk valuta kommer att

leda till administrativa och kontrollmässiga problem. Vi

föreslår därför att samma skattemässiga regler skall gälla för

såväl ränteinkomster och reavinster som ränteutgifter och

reaförluster för fordringar resp. skulder i utländsk valuta som

gäller för placeringar i svensk valuta.

Även förslaget att avdragsrätten för förluster i utländska

marknadsnoterade obligationer och skuldebrev skall begränsas

till 70% utgör en diskriminering av utländska värdepapper i

förhållande till den fulla avdragsrätt som kommer att gälla för

marknadsnoterade svenska och utländska aktier samt svenska

obligationer. Centerpartiet avvisar även denna särbehandling och

menar att samma regler bör gälla även här som för svenska

värdepapper.

Vi ansluter oss också till den av centerpartiet hävdade

principen att derivatinstrument bör beskattas enligt samma

regler som instrumentens underliggande egendom. Vad gäller

valutaterminer anser vi dock att dessa med hänsyn till att de

inte självklart går att hänföra till ett bestämt individuellt

värdepapper bör ges en kvittningsrätt för dessa instrument. För

konvertibla skuldebrev utställda i utländsk valuta bör

samma skatteregler gälla som för motsvarande värdepapper i

svensk valuta.

Med det anförda tillstyrker vi motion Sk40 och avstyrker

propositionen i berörda delar.

dels vid momenten 32 och 57 i motsvarande del hemställt

32. beträffande beskattning av utländsk valuta inom

hushållssektorn

att riksdagen bifaller motion 1990/91:Sk40 yrkande 7 i denna

del och avslår proposition 1990/91:54 i denna del och motion

1990/91:Sk33 yrkande 19,

57. beträffande lagförslagen såvitt avser beskattning av

utländsk valuta inom hushållssektorn

att riksdagen i fråga om det vid proposition 1990/91:54 fogade

förslaget till lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig

inkomstskatt såvitt avser 3§ 2 mom. andra stycket 1 beslutar

att orden "i svenska kronor" skall utgå.

47. Ändrade regler såvitt avser ränteavdragsbegränsning (mom.

33)

Bo Lundgren, Hugo Hegeland och Karl-Gösta Svenson (alla m) har

dels anfört följande:

Den av riksdagen i juni beslutade ränteavdragsbegränsningen,

som avser ränteutgifter över en viss nivå, bör slopas. Genom den

kraftigt sänkta skattesatsen för kapitalinkomster motverkas ändå

överdriven skatteanpassning. Med det anförda tillstyrker vi

motion Sk33 i nu aktuell del.

dels vid moment 33 hemställt

33. beträffande ändrade regler såvitt avser

ränteavdragsbegränsning

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk33 yrkande 20,

med anledning av proposition 1990/91:54 i denna del och med

avslag på motion 1990/91:Sk40 yrkande 7 i denna del hos

regeringen begär förslag om slopad ränteavdragsbegränsning i

enlighet med vad ovan anförts.

48. Ändrade regler såvitt avser ränteavdragsbegränsning (mom.

33 och 57 i motsvarande del)

Görel Thurdin och Rolf Kenneryd (båda c) har

dels anfört följande:

I propositionen föreslås också att rätten att kvitta

ränteutgifter över 100000 kr. begränsas ytterligare. Vi anser

att propositionens förslag härvidlag strider mot de

huvudprinciper för beskattningen av inkomst av kapital som vi

tidigare har ställt oss bakom. Vi kan dock gå med på förslaget

när det gäller inlåningskonton med uppskjuten räntebetalning

eftersom dessa tillkommit enbart i skatteplaneringssyfte. Med

det anförda tillstyrker vi motion Sk40 i denna del.

dels vid momenten 33 och 57 i motsvarande del hemställt

33. beträffande ändrade regler såvitt avser

ränteavdragsbegränsning

att riksdagen bifaller motion 1990/91:Sk40 yrkande 7 i denna

del och avslår proposition 1990/91:54 i denna del och motion

1990/91:Sk33 yrkande 20,

57. beträffande lagförslagen såvitt avser ändrade regler

såvitt avser ränteavdragsbegränsning

att riksdagen i fråga om det vid proposition 1990/91:54 fogade

förslaget till lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig

inkomstskatt såvitt avser 3§ 2 mom. beslutar att de nya

reglerna om ränteavdragsbegränsningar utom de som avser

inlåningskonton med uppskjuten räntebetalning skall utgå.

49. Ersättande av undantagsregeln med beloppstak för

fåmansföretag (mom. 34)

Bo Lundgren, Hugo Hegeland och Karl-Gösta Svenson (alla m) har

dels anfört följande:

I propositionen föreslås vissa ändringar av de beslutade

reglerna för beskattning av delägare i fåmansföretag. Dessa

regler är föranledda av skillnaden mellan den proportionella

beskattningen av kapitalinkomster och den progressiva

beskattningen av förvärvsinkomster.

Behovet av sådana spärregler bör begränsas så långt möjligt

genom att minska spännvidden i beskattning mellan olika former

av inkomst. Regeringen bör mot den bakgrunden se över

bestämmelserna såväl vad beträffar utdelningsinkomster som

kapitalvinster. De föreslagna reglerna innebär i stort vissa

lättnader och kan därför godtas i avvaktan på regeringens nya

förslag. Riksdagen bör emellertid, med bifall till motion Sk33 i

denna del, som sin mening ge vad vi nu anfört regeringen till

känna.

dels vid moment 34 hemställt

34. beträffande ersättande av undantagsregeln med beloppstak

för fåmansföretag

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk33 yrkande 21,

med anledning av proposition 1990/91:54 i denna del och med

avslag på motion 1990/91:Sk40 yrkande 6 som sin mening ger

regeringen till känna vad ovan anförts.

50. Ersättande av undantagsregeln med beloppstak för

fåmansföretag (mom. 34 och 57 i motsvarande del)

Görel Thurdin och Rolf Kenneryd (båda c) har

dels anfört följande:

Enligt vår mening skulle det förslag som propositionen för

fram missgynna de mindre fåmansföretagen. De större

fåmansföretagen och de som sålt sina företag med stora

reavinster skulle däremot gynnas. Vi anser mot denna bakgrund

att en undantagsregel är en bättre lösning. Propositionens

förslag bör därför avslås i denna del. Vi tillstyrker

följaktligen motion Sk40 såvitt nu är i fråga.

dels vid momenten 34 och 57 i motsvarande del hemställt

34. beträffande ersättande av undantagsregeln med beloppstak

för fåmansföretag

att riksdagen bifaller motion 1990/91:Sk40 yrkande 6 och

avslår proposition 1990/91:54 i denna del och motion

1990/91:Sk33 yrkande 21,

57. beträffande lagförslagen såvitt avser ersättande av

undantagsregeln med beloppstak för fåmansföretag

att riksdagen avslår det vid proposition 1990/91:54 fogade

förslaget till lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig

inkomstskatt såvitt avser 3§ 12 mom. sjätte stycket sista

meningen.

51. Sparade underskott och realisationsvinstbeskattning av

näringsfastigheter (mom. 35)

Bo Lundgren, Hugo Hegeland och Karl-Gösta Svenson (alla m) har

dels anfört följande:

I propositionen föreslås vissa förändringar av reglerna för

behandlingen av underskott i förvärvskälla. De nya reglerna som

enbart avser kvittning mot framtida överskott i samma

förvärvskälla och inkomstslag måste emellertid enligt vår mening

kompletteras med att nuvarande regler om rätt till kvittning

mellan förvärvskällor och inkomstslag under samma beskattningsår

bibehålls. Vi hemställer att regeringen lägger fram förslag

härom och tillstyrker således motion Sk33 i denna del.

dels vid moment 35 hemställt

35. beträffande sparade underskott och

realisationsvinstbeskattning av näringsfastigheter

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk33 yrkande 23

och med anledning av proposition 1990/91:54 i denna del hos

regeringen begär förslag om återinförd rätt att kvitta

underskott under löpande beskattningsår i enlighet med vad ovan

anförts.

52. Takregeln vid realisation av näringsfastighet (mom. 36)

Bo Lundgren (m), Görel Thurdin (c), Hugo Hegeland (m),

Kars-Gösta Svenson (m) och Rolf Kenneryd (båda c) har

dels anfört följande:

Den av riksdagsmajoriteten beslutade takregeln innebär en

negativ särbehandling av försäljning av näringsfastighet och

bostadsrätt i näringsverksamhet. Skatten kan komma att uppgå

till 27%, att jämföra med 9% för permanentbostad och 18%

för fritidshus. Vi anser det skäligt att försäljning av

näringsfastighet åtminstone jämställs med försäljning av

fritidshus. Det skulle således innebära att skatten begränsas

till 18%. Detta motsvarar en beskattning av 60% av

försäljningsintäkten. Detta var också vad centerns ledamot i URF

reserverade sig till förmån för. Vi tillstyrker således motion

Sk40 i denna del och föreslår att regeringen skall återkomma med

förslag med angiven inriktning.

dels vid moment 36 hemställt

36. beträffande takregeln vid realisation av

näringsfastigheter

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk40 yrkande 28

hos regeringen begär förslag om en takregel för

realisationsvinstbeskattningen vid försäljning av

näringsfastighet i enlighet med vad ovan anförts.

53. Återläggning av värdeminskningsavdrag vid avyttring av

näringsfastighet (mom. 37 och 57 i motsvarande del)

Bo Lundgren (m), Görel Thurdin (c), Hugo Hegeland (m),

Karl-Gösta Svenson (m) och Rolf Kenneryd (c) har

dels anfört följande:

I propositionen föreslås att beloppsgränsen 3000 kr. vad

avser skyldigheten att återföra värdeminskningsavdrag vid

avyttring av näringsfastighet tas bort.

Förslaget motiveras med den orättvisa som anses kunna uppkomma

genom att vissa fastighetsägare under innehavsperioden haft

avdrag överstigande 3000 kronor som skall återföras medan

andra haft sådana understigande 3000 kronor vilket inte

föranlett återläggning. Enligt vår uppfattning bör emellertid de

nu gällande reglerna kvarstå i oförändrat skick i syfte att

förenkla beskattningsförfarandet

Propositionens förslag går i motsatt riktning mot den

förenkling av skattesystemet som framställts som önskvärd.

Förslaget skulle medföra ökad byråkrati och krångel men ge små

ökade skatteintäkter. Propositionen bör avslås i denna del, och

vi tillstyrker därför motionerna Sk33 och Sk40 såvitt avser

denna fråga.

dels vid momenten 37 och 57 i motsvarande del hemställt:

37. beträffande återläggning av värdeminskningsavdrag vid

avyttring av näringsfastighet

att riksdagen bifaller motionerna 1990/91:Sk33 yrkande 24 och

1990/91:Sk40 yrkande 8 och avslår proposition 1990/91:54 i denna

del,

57. beträffande lagförslagen såvitt avser återläggning av

värdeminskningsavdrag vid avyttring av näringsfastighet

att riksdagen avslår det vid proposition 1990/91:54 fogade

förslaget till lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370)

såvitt avser punkt 5 första stycket av anvisningarna till 22§.

54. Bostadsrättsinnehavares avdragsrätt vid vinstbeskattningen

(mom. 38)

Bo Lundgren (m), Görel Thurdin (c), Hugo Hegeland (m),

Karl-Gösta Svenson (m) och Rolf Kenneryd (c) har

dels anfört följande:

Riksdagens beslut våren 1990 om ett reformerat skattesystem

innebar bl.a. att nya regler för reavinstbeskattning av

bostadsrätter infördes. Detta innebar att vid reavinstberäkni-

ngen hänsyn skulle tas till nettoförändringar i bostadsfö-

reningens förmögenhet. Den skattepliktiga försäljningsintäkten

för en bostadsrätt skall enligt riksdagens beslut beräknas som

köpeskillingen ökad eller minskad med värdet av bostadsrättens

andel av föreningens nettoskuld eller nettoförmögenhet vid

försäljningstillfället.

Utformningen av reglerna för reavinstbeskattningen har skarpt

kritiserats genom att det kunnat visas att de får helt orimliga

konsekvenser för den enskilde bostadsrättsinnehavaren, bl.a.

beroende på att bostadsrättsföreningen och

bostadsrättsinnehavaren inte särskiljs som skatteobjekt vid

reavinstbeskattning. Regeringen har också tvingats inse att de

införda reglerna var orimliga och föreslår i den föreliggande

propositionen en viss förbättring.

Regeringens förslag innebär dock inte att den felaktiga

principiella sammanblandningen mellan bostadsrättsinnehavaren

och bostadsrättsföreningen vid reavinstbeskattningen undanröjs.

Enligt vår mening bör de regler om reavinstbeskattning som

enligt riksdagens beslut införts i lagen om statlig inkomstskatt

utmönstras. Vi anser att bostadsrättsinnehavaren och

bostadsrättsföreningen skall särskiljas som skattesubjekt och

bostadsrättsinnehavaren vid en eventuell reavinst inte

sammanblandas med bostadsrättsföreningens

förmögenhetsförhållanden. Hänsyn vid beräkningen av

reavinstskatt skall enbart tas till den enskilde

bostadsrättsinnehavarens ekonomiska förhållanden.

Riksdagens tidigare beslut i vad avser beräkningen av

underlaget för reavinst vid försäljning av bostadsrätter bör

således rivas upp. Med det anförda tillstyrker vi bifall till

yrkande 25 i motion Sk33 och yrkande 10 i motion Sk40.

dels vid moment 38 hemställt

38. beträffande bostadsrättsinnehavares avdragsrätt vid

vinstbeskattningen

att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Sk33 yrkande

25 och 1990/91:Sk40 yrkande 10 och med anledning av proposition

1990/91:54 i denna del hos regeringen begär förslag om reavinst

vid försäljning av bostadsrätt i enlighet med vad ovan anförts.

55. Avdrag för värdehöjande reparationer (mom. 39)

Görel Thurdin och Rolf Kenneryd (båda c) har

dels anfört följande:

Skattereformen har inneburit att rätten till avdrag för s.k.

värdehöjande reparationer har begränsats. Kostnader för

reparationer av detta slag får inräknas i omkostnadsbeloppet för

privatbostäder endast för de senaste fem åren före

avyttringstillfället och endast om beloppet under ett år

överstiger 5000 kr. Den valda tidsperioden är enligt vår

uppfattning orimligt kort. Enligt vår uppfattning är tio år en

mer rimlig tidsperiod i sammanhanget. I enlighet med det anförda

tillstyrker vi motion Sk40 yrkande 29 och föreslår att riksdagen

begär förslag av regeringen med denna inriktning.

dels vid moment 39 hemställt

39. beträffande avdrag för värdehöjande reparationer

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk40 yrkande 29

hos regeringen begär förslag om avdrag för värdehöjande

reparationer.

56. Skatteskalorna vid arvs- och gåvobeskattningen m.m. (mom.

40 och 57 i motsvarande del)

Bo Lundgren, Hugo Hegeland och Karl-Gösta Svenson (alla m) har

dels anfört följande:

Den internationellt sett höga svenska arvs- och gåvoskatten är

orimlig och skapar många problem, bl.a. i samband med

generationsskiften i rörelser och jordbruk. Dessa skatteformer

måste, enligt vår mening, inledningsvis så snart som möjligt

anpassas till åtminstone den nivå som gäller för övriga nordiska

länder.

Förslagen i propositionen innebär bara en anpassning till

prisutvecklingen och är enligt vår mening otillräckliga. Vi

föreslår därför att skatteskalornas skattesatser sänks med 5

procentenheter i de skikt som redovisas i propositionen.

De föreslagna justeringarna av grundavdragen vid

arvsbeskattningen är också otillräckliga. De bör dessutom

anknytas till prisutvecklingen och fastställas till för make

eller motsvarande tolv basbelopp, för annan mottagare i klass I

till fyra basbelopp och för mottagare i klass II och III till

ett basbelopp. Det s.k. 18-årsavdraget bör sättas till ett halvt

basbelopp.

Med det anförda tillstyrker vi motion Sk33 i denna del och

avstyrker propositionen i motsvarande del.

dels vid momenten 40 och 57 i motsvarande del hemställt

40. beträffande skatteskalorna vid arvs- och

gåvobeskattningen m.m.

att riksdagen med bifall till

motion 1990/91:Sk33 yrkande 27 och med anledning av proposition

1990/91:54 i denna del och motionerna 1990/91:Sk33 yrkande 26

och 1990/91:Sk35 yrkande 2 hos regeringen begär förslag till nya

skatteskalor,

57. beträffande lagförslagen såvitt avser skatteskalorna

vid arvs- och gåvobeskattningen m.m.

att riksdagen i fråga om det vid proposition 1990/91:54

fogade förslaget till lag om ändring i lagen (1941:416) om

arvsskatt och gåvoskatt såvitt avser 28§ andra stycket ändrar

beloppet "280000 kronor" till "12 basbelopp enligt lagen

(1962:381) om allmän försäkring", beloppet "70000 kronor" till

"fyra basbelopp enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring"

och beloppet "21000 kronor" till "ett basbelopp enligt lagen

(1962:381) om allmän försäkring" samt beloppet "10000 kronor"

till "ett halvt basbelopp enligt lagen (1962:381) om allmän

försäkring",

57. Skatteskalorna vid arvs- och gåvobeskattningen m.m. (mom.

40)

Kjell Johansson och Leif Olsson (båda fp) har

dels anfört följande:

Vi anser att man bör gå längre än regeringen när det gäller

sänkningen av arvsskatten. Vi välkomnar naturligtvis de

justeringar av skiktgränserna som föreslås i propositionen,

precis som vi förra hösten ställde oss bakom de justeringar som

då gjordes i förmögenhetsskatteskalan mot bakgrund av de nya

taxeringsvärdena på fastigheter. De föreslagna ändringarna är

dock inte tillräckligt omfattande. Som folkpartiet liberalerna

tidigare föreslagit bör grundavdraget, dvs. det helt skattefria

beloppet, i arvsbeskattningen höjas ytterligare och den högsta

skattesatsen i arvsskatteskalan sänkas till maximalt 50%.

Dessutom bör skatteskalan inflationsskyddas. Detta görs enklast

genom att den knyts till basbeloppet.

Föredragande statsrådet anför att han avser återkomma med

ytterligare förslag på detta område när slutbetänkandet från

arvs- och gåvoskattekommittén (SOU 1987:62) färdigbehandlats.

Med hänsyn till den tid som redan förflutit sedan betänkandet

presenterades bör detta kunna ske omgående. Riksdagen bör därför

genom ett tillkännagivande begära förslag om sådana riktlinjer

för arvsskattens utformning som vi ovan beskrivit. Med det

anförda tillstyrker vi motion Sk35 i denna del.

dels vid moment 40 hemställt

40. beträffande skatteskalorna vid arvs- och

gåvobeskattningen m.m.

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk35 yrkande 2

och med anledning av proposition 1990/91:54 i denna del och

motion 1990/91:Sk33 yrkandena 26 och 27 hos regeringen begär

förslag till nya regler för arvsskatten i enlighet med vad ovan

anförts.

58. Förhöjt grundavdrag vid gåvobeskattningen (mom. 41 och 57

i motsvarande del)

Bo Lundgren, Hugo Hegeland och Karl-Gösta Svenson (alla m) har

dels anfört följande:

Grundavdraget vid gåvobeskattningen bör fastställas till ett

halvt basbelopp. Med hänsyn härtill tillstyrker vi motion Sk33 i

denna del.

dels vid momenten 41 och 57 i motsvarande del hemställt

41. beträffande förhöjt grundavdrag vid gåvobeskattningen

att riksdagen bifaller motion 1990/91:Sk33 yrkande 28 och

avslår proposition 1990/91:54 i denna del,

57. beträffande lagförslagen såvitt avser förhöjt

grundavdrag vid gåvobeskattningen

att riksdagen i fråga om det vid proposition 1990/91:54

fogade förslaget till lag om ändring i lagen (1941:416) om

arvsskatt och gåvoskatt såvitt avser 39§ d) ändrar beloppet

"10000 kronor" till "ett halvt basbelopp enligt lagen

(1962:381) om allmän försäkring".

59. Vissa justeringar i arvs- och gåvoskattereglerna, m.m.

(mom. 42)

Bo Lundgren (m), Kjell Johansson (fp), Görel Thurdin (c), Hugo

Hegeland (m), Karl-Gösta Svenson (m), Leif Olsson (fp) och Rolf

Kenneryd (c) har

dels anfört följande:

I propositionen behandlas bl.a. reglerna om värdering av

företagsförmögenhet vid arvs- och gåvobeskattningen. Dessa

regler föreslås justeras med anledning av den beslutade

skatteomläggningen. Justeringen innebär inte någon ändring i

sak. Det finns emellertid skäl att nu besluta om att de

särskilda reduktionsreglerna i fortsättningen skall få tillämpas

också vid successiva gåvor. På så vis underlättas

generationsväxlingar i familjeföretag.

Samhällsekonomiska skäl talar starkt för att undanta i

företagen arbetande kapital från förmögenhetsbeskattning. Vi

föreslår att riksdagen beslutar att göra ett uttalande härom.

Mot bakgrund härav tillstyrker vi motion Sk33 i denna del och

biträder även det nämnda kravet i motion Sk40 i denna del.

dels vid moment 42 hemställt

42. beträffande vissa justeringar i arvs- och

gåvoskattereglerna, m.m.

att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Sk33 yrkande

29 och 1990/91:Sk40 yrkande 11 och med anledning av proposition

1990/91:54 i denna del hos regeringen begär förslag om utvidgad

tillämpning av de särskilda reduktionsreglerna vid gåva och som

sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts angående

förmögenhetsbeskattningen av arbetande kapital.

60. Allmän utformning av företagsbeskattningen (mom. 43)

Lars Bäckström (v) har

dels anfört följande:

De stora svenska industriföretagen kommer i det nya systemet

med kraftigt sänkt skattesats och stora möjligheter att minska

skatten genom reserveringar att bli särskilt gynnade i

skattehänseende. Enligt vänsterpartiets skattepolitiska linje

måste skillnaderna i effektiv företagsbeskattning mellan stora

och små företag utjämnas. En utjämning bör ske i huvudsak genom

att storföretagen får betala en högre effektiv skatt. En översyn

av företagsbeskattningen bör göras så att mindre företag inte

skattemässigt missgynnas gentemot de större börsbolagen.

Redan med en bolagsskattesats om 30% kommer Sverige att ha

en internationellt sett mycket låg bolagsbeskattning.

Skatteutjämningsreserven gör att det effektiva skatteuttaget i

praktiken kan beräknas till drygt 20 %. Möjligheten att göra

avsättningar till skatteutjämningsreserv bör därför utmönstras

ur företagsskattesystemet. Avvecklingen och avskattningen av

reserverna bör givetvis förenas med en begäran att regeringen

lägger fram förslag som löser övergångsproblem för berörda

företag.

Jag förordar att riksdagen beslutar om ett tillkännagivande

till regeringen i enlighet med vad som anförts ovan och

tillstyrker följaktligen motion Sk37 i denna del.

dels vid moment 43 hemställt

43. beträffande allmän utformning av företagsbeskattningen

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk37 yrkande 5

som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts.

61. Beskattning av utländsk valuta i näringsverksamhet (mom.

44 och 57 i motsvarande del)

Bo Lundgren, Hugo Hegeland och Karl-Gösta Svenson (alla m) har

dels anfört följande:

I propositionen föreslås regler för värdering av fordringar

och skulder i utländsk valuta. Reglerna, som ansluter till

bokföringsnämndens rekommendationer, innebär i princip att

värderingen skall ske till balansdagens kurs. Beskattningen av

kursvinster på långfristiga fordringar och skulder kan dock

reduceras genom avsättning till s.k. valutakursreserv. Företag

som förfarit så skall emellertid enligt propositionen beskattas

för en schablonintäkt beräknad som statslåneräntan vid

beskattningsårets utgång multiplicerad med 54 % av

valutakursreserven. Tanken är att schablonintäkten skall

motsvara en ränta på den "skattekredit" som anses uppkomma genom

att orealiserade kursvinster inte tas upp till beskattning. En

sådan beskattning torde för varje företag eller företagare

framstå som helt oberättigad och sakna förankring i det allmänna

rättsmedvetandet. Mot den bakgrunden avstyrker vi propositionens

förslag såvitt avser den angivna schablonintäkten.

dels vid momenten 44 och 57 i motsvarande del hemställt

44. beträffande beskattning av utländsk valuta i

näringsverksamhet

att riksdagen avslår proposition 1990/91:54 i denna del,

57. beträffande lagförslagen såvitt avser beskattning av

utländsk valuta i näringsverksamhet

att riksdagen i fråga om det vid proposition 1990/91:54

fogade förslaget till lag om ändring i kommunalskattelagen

(1928:370) såvitt avser fjärde punkten av anvisningarna till

24§ beslutar att den tredje meningen skall utgå.

62. Beskattning av utskiftade medel (mom. 45)

Bo Lundgren, Hugo Hegeland och Karl-Gösta Svenson (alla m) har

dels anfört följande:

Vi godtar i princip de i propositionen föreslagna nya reglerna

för beskattning av utskiftade medel. Propositionen innebär

emellertid att det är först vid likvidation eller fusion som

avdrag för återbetalning av tillskjuten kapitalinsats får göras.

Även då utbetalning inte sker till följd av likvidation eller

fusion bör enligt vår uppfattning återbetalning av kapitalinsats

inte beskattas. I enlighet med vad som yrkats i motion Sk33

yrkande 30 bör riksdagen uppdra åt regeringen att återkomma till

riksdagen med ett förslag i denna riktning.

dels vid moment 45 hemställt

45. beträffande beskattning av utskiftade medel

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk33 yrkande 30

och med anledning av proposition 1990/91:54 i denna del hos

regeringen begär förslag i enlighet med motionen.

63. Skadeförsäkringsföretag (mom. 46)

Bo Lundgren, Hugo Hegeland och Karl-Gösta Svenson (alla m) har

dels anfört följande:

Skattereglerna innebär i viss mån sämre förutsättningar för

verksamhet i ömsesidiga skadeförsäkringsföretag än i aktiebolag

med motsvarande verksamhet. Att associationsformen får denna

betydelse medför en konkurrensförskjutning i branschen. Vi anser

att man bör försöka utjämna denna skillnad. Vårt förslag i

motion Sk33 innebär att värderegleringsreserven skattemässigt

skall få samma behandling som utjämningsfonden. Den skall

således inte upplösas vid övergången, och den skall heller inte

reducera underlaget för SURV. I enlighet med yrkande 31 i den

nämnda motionen bör regeringen få i uppdrag att återkomma till

riksdagen med ett förslag av denna innebörd.

dels vid moment 46 hemställt

46. beträffande skadeförsäkringsföretag

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk33 yrkande 31

och med anledning av motion 1990/91:Sk40 yrkande 34 och

proposition 1990/91:54 i denna del hos regeringen begär förslag

i enlighet med reservationen.

64. Skadeförsäkringsföretag (mom. 46)

Görel Thurdin och Rolf Kenneryd (båda c) har

dels anfört följande:

De ömsesidiga skadeförsäkringsföretagen har i samband med

behandlingen av detta ärende gjort gällande att deras

konkurrensförutsättningar på försäkringsmarknaden försämras om

beskattningen av dem utformas i enlighet med propositionen. Vi

betonade redan i samband med riksdagens stora skattebeslut våren

1990 att det är av vikt att konkurrensen på försäkringsmarknaden

kan upprätthållas på ett effektivt sätt. Mot bakgrund av vad de

ömsesidiga skadeförsäkringsföretagen anfört anser vi att

regeringens utredning av den förevarande frågan inte varit

tillräcklig. Vi måste därför upprepa vårt förslag att regeringen

skall göra en bättre analys av effekterna av reglerna och

återkomma med förslag som säkerställer konkurrensneutralitet

mellan olika företagsformer på försäkringsmarknaden, såväl som

andra branscher.

dels vid moment 46 hemställt

46. beträffande skadeförsäkringsföretag

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk40 yrkande 34

och med anledning av motion 1990/91:Sk33 yrkande 31 och

proposition 1990/91:54 i denna del som sin mening ger regeringen

till känna vad som anförts i reservationen.

65. Ackumulerad inkomst (mom. 47 och mom. 57 i motsvarande

del)

Bo Lundgren, Hugo Hegeland och Karl-Gösta Svenson (alla m) har

dels anfört följande:

Vi kan godta förslaget om beräkning av ackumulerad inkomst

utom på en punkt. Enligt propositionen skall den gällande

beloppsgränsen för tillämpning av reglerna om ackumulerad

inkomst höjas från 15000 kr. till 50000 kr. Som påtalats

under remissbehandlingen av ärendet motiverar

penningvärdeförsämringen sedan förra höjningen inte ett högre

belopp än 30000 kr. Vi tillstyrker motion Sk33 yrkande 33 om

en höjning som begränsas till detta sistnämnda belopp.

dels vid moment 47 och moment 57 i motsvarande del

hemställt

47. beträffande ackumulerad inkomst

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk33 yrkande 33

och med anledning av proposition 1990/91:54 i denna del och med

avslag på motion 1990/91:Sk33 yrkande 32 beslutar att

beloppsgränsen för beräkning av ackumulerad inkomst skall

bestämmas till 30000 kr.

57. beträffande lagförslagen i fråga om beloppsgränsen

vid beräkning av ackumulerad inkomst

att riksdagen till följd av vad som hemställts ovan antar det

vid proposition 1990/91:54 fogade förslaget till 2 § andra

stycket lag om ändring i lagen (1951:763) om beräkning av

statlig inkomstskatt för ackumulerad inkomst med den ändringen

att beloppet 50000 byts ut mot 30000.

66. Särskild redovisningsmetod m.m. (mom. 48)

Bo Lundgren, Hugo Hegeland och Karl-Gösta Svenson (alla m)

har

dels anfört följande:

Det framgår av propositionen att regeringen skall fortsätta

att utreda en s.k. särskild redovisningsmetod. Enligt vår

uppfattning måste frågan om egenföretagarnas resultatutjämnings-

och konsolideringsmöjligheter lösas skyndsamt. Den teknik som

kallas särskild redovisningsmetod bör härvid läggas till grund

för ett förslag i denna riktning. Däremot skall frågan om

handelsbolagens status inte utredas vidare. Nuvarande princip

för beskattning av handelsbolag bör lämnas oförändrad. Detta bör

ges regeringen till känna.

dels vid moment 48 hemställt

48. beträffande särskild redovisningsmetod m.m.

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk33 yrkandena

34 och 35 och med anledning av motion 1990/91:Sk40 yrkandena 1

och 2 och proposition 1990/91:54 i denna del som sin mening ger

regeringen till känna vad som anförts i motionen.

67. Särskild redovisningsmetod m.m. (mom. 48)

Görel Thurdin och Rolf Kenneryd (båda c) har

dels anfört följande:

Centern har tidigare framhållit att småföretagarnas situation

inte prioriterats tillräckligt i arbetet med skattereformen.

Regeringen har inte heller i den nu förevarande propositionen

lagt fram ett förslag om särskild redovisningsmetod. För

småföretagen medför det klara negativa konsekvenser att denna

viktiga fråga förblir olöst trots att skattereformen medför

genomgripande förändringar i företagsbeskattningen i övrigt. Vi

begär att regeringen snarast återkommer till riksdagen med

förslag till en särskild redovisningsmetod för enskilda

näringsidkare, i huvudsaklig överensstämmelse med den utredning

(SOU 1989:94) som lagt förslag i frågan. Om regeringen inte är

beredd att utan något ytterligare dröjsmål lägga fram ett sådant

förslag, anser vi att det fortsatta utredningsarbetet rörande

särskild redovisningsmetod och handelsbolagens beskattning i

fortsättningen måste bedrivas i en parlamentariskt sammansatt

kommitté. Vi hemställer att riksdagen beslutar om ett

tillkännagivande till regeringen i enlighet med vad vi här

anfört.

dels vid moment 48 hemställt

48. beträffande särskild redovisningsmetod m.m.

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk40 yrkandena 1

och 2 och med anledning av motion 1990/91:Sk33 yrkandena 34 och

35 och proposition 1990/91:54 i denna del som sin mening ger

regeringen till känna vad som anförts i reservationen.

68. Skatteutjämningsreserv (mom. 49 och mom. 57)

Bo Lundgren (m), Görel Thurdin (c), Hugo Hegeland (m),

Karl-Gösta Svenson (m) och Rolf Kenneryd (c) har

dels anfört följande:

Vi anser att regeringens förslag om ändrade regler för

skatteutjämningsreserv i enskild näringsverksamhet är ett steg i

rätt riktning. Åtgärden är emellertid inte tillräckligt

långtgående. Enligt vårt förslag skall avsättning till SURV få

göras med antingen 30% på ingående eget kapital och 20% av

inkomsten för beskattningsåret eller med 30% på ingående

kapital och 15% av årets lönesumma.

dels vid moment 49 hemställt

49. beträffande skatteutjämningsreserv

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk40 yrkande 12

och med anledning av proposition 1990/91:54 i denna del beslutar

att avsättning till skatteutjämningsreserv i enskild

näringsverksamhet skall få göras i enlighet med motionen,

57. beträffande lagförslagen i fråga om

skatteutjämningsreserv för enskilda näringsidkare

att riksdagen till följd av vad som ovan hemställts antar det

vid proposition 1990/91:54 fogade förslaget till ändring i 10§

lagen om ändring i lagen (1990:654) om skatteutjämningsreserv

med den ändringen att i första stycket ordet "löneunderlaget"

byts ut mot uttrycket "kapitalunderlaget och löneunderlaget".

69. Brutet räkenskapsår (mom. 50)

Bo Lundgren, Hugo Hegeland och Karl-Gösta Svenson (alla m) har

dels anfört följande:

Vi har tidigare motsatt oss kravet på övergång från brutet

räkenskapsår till kalenderår. Enligt vår uppfattning bör de

problem som uppkommit lösas genom att det även i fortsättningen

blir tillåtet för enskild näringsidkare att ha brutet

räkenskapsår. Vi anser att regeringen skall få riksdagens

uppdrag att skyndsamt återkomma med förslag av denna innebörd.

dels vid moment 50 hemställt

50. beträffande brutet räkenskapsår

att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:Sk30 och

1990/91:Sk33 yrkande 36 och proposition 1990/91:54 i denna del

hos regeringen begär förslag om brutet räkenskapsår i enlighet

med vad som anförts i reservationen.

70. Räntefördelning (mom. 51)

Bo Lundgren, Hugo Hegeland och Karl-Gösta Svenson (alla m) har

dels anfört följande:

I propositionen tas upp vissa problem med den s.k.

räntefördelningen i enskild näringsverksamhet. Enligt vår

uppfattning bör en räntefördelning över huvud taget inte ske.

Dessa regler bör avskaffas, vilket innebär att propositionens

förslag bör avslås i denna del. Regeringen bör få riksdagens

uppdrag att återkomma med förslag av innebörd att

räntefördelningen slopas.

dels vid moment 51 hemställt

51. beträffande räntefördelning

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk33 yrkande 37

avslår proposition 1990/91:54 i denna del och hos regeringen

begär förslag i enlighet med motionen.

71. Stoppreglerna (mom. 52 och mom. 57 i motsvarande del)

Bo Lundgren, Hugo Hegeland och Karl-Gösta Svenson (alla m) har

dels anfört följande:

Förslaget i propositionen om utvidgning av de särskilda

fåmansföretagsreglerna (stoppreglerna) till att gälla

införsäljning av villafastighet kan komma att få negativa

konsekvenser för mindre och medelstora företags

kapitalförsörjning bl.a. med tanke på att införsäljningen kan

vara ett sätt att förbättra möjligheten att ställa säkerhet.

Denna frågeställning belyses inte i propositionen. Vi

tillstyrker avslagsyrkandet i motion Sk33 yrkande 22.

dels vid moment 52 och moment 57 i motsvarande del

hemställt

52. beträffande stoppreglerna

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk33 yrkande 22

avslår proposition 1990/91:54 i denna del,

57. beträffande lagförslagen

i fråga om införsäljning av villafastighet i fåmansföretag

att riksdagen till följd av vad som hemställts ovan antar det

vid propositionen fogade förslaget till ändring av punkt 14 av

anvisningarna till 32 § kommunalskattelagen (1928:370), dock att

den föreslagna ändringen i första stycket utgår.

72. Skatt för gemensamt kommunalt ändamål

(mom. 53 och mom. 57 i motsvarande del)

Bo Lundgren, Hugo Hegeland och Karl-Gösta Svenson (alla m) har

dels anfört följande:

Vi motsätter oss inte i och för sig den nya beskattning som

föreslås i propositionen i fråga om utomlands bosatta. Med tanke

på att rätten till kostnadsavdrag slopas förefaller emellertid

den valda skattesatsen alltför hög. Enligt vår mening bör den

sättas till 20%. Vi tillstyrker därför yrkande 38 i motion

Sk33.

dels vid mom. 53 och mom. 57 i motsvarande del hemställt

53. beträffande skatt för gemensamt kommunalt ändamål

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk33 yrkande 38

och med anledning av proposition 1990/91:54 i denna del beslutar

om en skattesats för gemensamt kommunalt ändamål på 20%,

57. beträffande lagförslagen i fråga om kommunal skatt

för gemensamt kommunalt ändamål

att riksdagen till följd av vad som hemställts ovan antar det

vid proposition 1990/91:54 fogade förslaget till lag om ändring

i lagen (1972:78) om skatt för gemensamt kommunalt ändamål med

den ändringen att ordet "25" ersätts med ordet "20".

73. Avräkning av utländsk skatt

(mom. 54 och mom. 57 i motsvarande del)

Bo Lundgren, Hugo Hegeland och Karl-Gösta Svenson (alla m) har

dels anfört följande:

I propositionen föreslås att utländsk skatt som ett år inte

kunnat avräknas får utnyttjas senare, dock längst tre år framåt.

Enligt vår uppfattning bör -- i likhet med vad som gäller rätten

att kvitta underskott mot framtida vinster -- någon tidsgräns

inte sättas för avräkning. Förutsättningen är självfallet att

avräkningsbeloppet kan styrkas tillfredsställande.

dels vid mom. 54 och mom. 57 i motsvarande del hemställt

54. beträffande avräkning av utländsk skatt

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk33 yrkande 39

och med anledning av proposition 1990/91:54 i denna del beslutar

att inte införa en tidsgräns före vilken avräkning av utländsk

skatt skall ske,

57. beträffande lagförslagen i fråga om s.k. carry

forward vid avräkning av utländsk skatt

att riksdagen till följd av vad som hemställts ovan antar det

vid proposition 1990/91:54 fogade förslaget till 11 § lagen om

ändring i lagen (1986:468) om avräkning av utländsk skatt med

den ändringen att i första stycket uttrycket "senast tredje

taxeringsåret därefter" ersätts med uttrycket "under senare

taxeringsår".

74. Omprövning av vissa beslut (mom. 56)

Bo Lundgren, Hugo Hegeland och Karl-Gösta Svenson (alla m)

har

dels anfört följande:

I enlighet med vad som anförts i motion Sk40 yrkandena 41 och

42 bör riksdagen införa reduceringsregler för mervärdeskatten på

serverings- och hotelltjänster. Den ökade skattebelastning som

branschen drabbats av till följd av skattereformen har medfört

minskad omsättning, och den slår hårt mot turistnäringen.

Riksdagen bör i enlighet med yrkande 43 i motion Sk40 även

ompröva sitt tidigare beslut angående fullt uttag av

mervärdeskatt på boende och byggande. Detta beslut innebär en

oacceptabel skattebelastning på boendet. Vi har i samband med

behandling av ärendet om en ny bostadsfinansiering även

framhållit det orimliga i att ta ut denna ytterligare skatt på

byggandet och som kompensation för detta införa ett statligt

investeringsbidrag. Mervärdeskatten på allt boende och all

byggnadsverksamhet bör enligt vår uppfattning reduceras till

60% av den oreducerade momsen. Därmed bör heller inte det

statliga investeringsbidraget införas. Ett förslag med denna

innebörd bör regeringen skyndsamt förelägga riksdagen.

Enligt ett annat förslag i motion Sk40 bör öppnas en möjlighet

för lantbrukare och andra egenföretagare att få ta i anspråk

medel från investeringskonto till köp av pensionsförsäkring.

Detta skulle bidra till att ge egenföretagarna ett bättre

försäkringsskydd. Motionens förslag bör genomföras även i denna

del.

Det får ankomma på regeringen att skyndsamt lägga fram förslag

till riksdagen i enlighet med vad som anförts i motionen.

Vi tillstyrker även motionens yrkande 46 om att helt avskaffa

omsättningsskatten på värdepapper redan fr.o.m. det kommande

årsskiftet. Skatten innebär en fördyring av aktiehandeln som

medför att omsättningen i stället flyttas till utlandet.

Beträffande övriga frågor angående omprövning av tidigare

beslut anser vi liksom majoriteten att motionsyrkandena bör

avstyrkas.

dels vid moment 56 i denna del hemställt

56. beträffande omprövning av tidigare beslut

att riksdagen

a) såvitt avser serverings- och hotelltjänster, boende och

byggande, investeringskonto och omsättningsskatten på

värdepapper med anledning av motion 1990/91:Sk40 yrkandena 35,

41, 42, 43 och 46

dels hos regeringen begär förslag i enlighet med vad som

anförts i reservationen,

dels antar följande

Förslag till

Lag om upphävande av lagen (1983:1053) om skatt på omsättning

av vissa värdepapper

Härigenom föreskrivs att lagen (1983:1053) om skatt på

omsättning av vissa värdepapper skall upphöra att gälla den 1

januari 1991.

b) såvitt avser momentet i övrigt avslår motionerna

1990/91:Sk1 yrkande a och 1990/91:Sk40 yrkandena 13, 14, 37--40,

45, 47 i denna del, 48, 49 och 51.

75. Omprövning av tidigare beslut (mom. 56)

Görel Thurdin och Rolf Kenneryd (båda c) har

dels anfört följande:

I enlighet med vad som anförts i motion Sk40 yrkandena 41 och

42 bör riksdagen införa reduceringsregler för mervärdeskatten på

serverings- och hotelltjänster. Den ökade skattebelastning som

branschen drabbats av till följd av skattereformen har medfört

minskad omsättning, och den slår hårt mot turistnäringen.

Riksdagen bör i enlighet med yrkande 43 i motion Sk40 även

ompröva sitt tidigare beslut angående fullt uttag av

mervärdeskatt på boende och byggande. Detta beslut innebär en

oacceptabel skattebelastning på boendet. Vi har i samband med

behandling av ärendet om en ny bostadsfinansiering även

framhållit det orimliga i att ta ut denna ytterligare skatt på

byggandet och som kompensation för detta införa ett statligt

investeringsbidrag. Mervärdeskatten på allt boende och all

byggnadsverksamhet bör enligt vår uppfattning reduceras till

60% av den oreducerade momsen. Därmed bör heller inte det

statliga investeringsbidraget införas. Ett förslag med denna

innebörd bör regeringen skyndsamt förelägga riksdagen.

Enligt ett annat förslag i motion Sk40 bör öppnas en möjlighet

för lantbrukare och andra egenföretagare att få ta i anspråk

medel från investeringskonto till köp av pensionsförsäkring.

Detta skulle bidra till att ge egenföretagarna ett bättre

försäkringsskydd. Motionens förslag bör genomföras även i denna

del.

Det får ankomma på regeringen att skyndsamt lägga fram förslag

till riksdagen i enlighet med vad som anförts i motionen.

Vi tillstyrker även motionens yrkande 46 om att helt avskaffa

omsättningsskatten på värdepapper redan fr.o.m. det kommande

årsskiftet. Skatten innebär en fördyring av aktiehandeln som

medför att omsättningen i stället flyttas till utlandet.

Centern har i stor utsträckning ställt sig bakom den

skattereform som riksdagen antagit, men har även i viktiga

hänseenden lagt fram alternativa förslag. Det gäller inte minst

finansieringen av reformen. De partimotioner som centern lade

fram i maj i samband med skattereformbeslutet, 1989/90:Sk96 och

1989/90:Sk113, redovisar ett heltäckande alternativt förslag. Vi

får anledning att återkomma till ett sådant fullständigt förslag

under den allmänna motionstiden. Riksdagen bör emellertid redan

vid behandlingen av den förevarande propositionen ompröva

tidigare ställningstagande i de frågor som tagits upp i våra nu

aktuella motioner.

Ett grundläggande förslag från vår sida är att mervärdeskatten

på energi slopas till förmån för punktskatter som har en större

miljöstyrande förmåga. Energimomsen innebär att möjligheterna

att uppfylla fastlagda energi- och miljöpolitiska mål kraftigt

försvåras, bl.a. därigenom att den medför minskat utrymme för

att använda miljöavgifter som ett inslag i en offensiv och

målinriktad miljöpolitik. Vi hemställer att riksdagen begär att

regeringen skyndsamt lägger fram de lagförslag som erfordras för

ett slopande av mervärdeskatten på energi i enlighet med

motionerna Sk1 yrkande a och Sk40 yrkande 47 i nu aktuella

delar. Detta förslag bör även omfatta införande av en

elproduktionsbeskattning och avskaffande av elbeskattningen i

konsumtionsledet i enlighet med yrkande 48 i motion Sk40 och de

andra förändringar m.m. i den indirekta beskattningen som i

sistnämnda motion tagits upp i yrkandena 13, 39, 45, 48, 49 och

51.

En annan angelägen fråga gäller den reducering av

mervärdeskatten på basmat som tagits upp i yrkande 40 i motion

Sk40. Enligt vår mening måste nödvändighetsvaror som livsmedel

ha en låg beskattning. En differentierad matmoms skulle medföra

positiva effekter bl.a. från fördelningssynpunkt. Vidare skulle

inflationstrycket minska. Vi föreslår att riksdagen beslutar att

mervärdeskatten på basmat skall sänkas till 60% av

beskattningsvärdet. Ett detaljförslag bör kunna utarbetas av

regeringen med ikraftträdande i början av nästa år.

I enlighet med vad som anförts i motion Sk40 måste regeringen

se till att det omedelbart sätts i gång ett ordentligt

analysarbete rörande skattereformens konsekvenser bl.a. från

fördelningssynpunkt (yrkande 38). Vi tillstyrker detta förslag

liksom de ändringar som i motionen föreslagits i fråga om

schablonavdraget i tjänst (yrkande 14) och att egenföretagare

skall befrias från sociala avgifter upp till ett basbelopp

(yrkande 37).

dels vid moment 56 hemställt

56. beträffande omprövning av tidigare beslut

att riksdagen

a) såvitt avser serverings- och hotelltjänster, boende och

byggande, investeringskonto och omsättningsskatten på

värdepapper med anledning av motion 1990/91:Sk40 yrkande 35, 41,

42, 43 och 46

dels hos regeringen begär förslag i enlighet med vad som

anförts i reservationen,

dels antar följande

Förslag till

Lag om upphävande av lagen (1983:1053) om skatt på omsättning

av vissa värdepapper

Härigenom föreskrivs att lagen (1983:1053) om skatt på

omsättning av vissa värdepapper skall upphöra att gälla den 1

januari 1991.

b) såvitt avser momentet i övrigt med anledning av

motionerna 1990/91:Sk1 yrkande a i denna del och 1990/91:Sk40

yrkandena 13, 14, 37--40, 45, 47 i denna del, 48, 49 och 51 som

sin mening ger regeringen till känna vad som anförts i

reservationen.

Särskilda yttranden

1. En tillfällig höjning av den allmänna lönevgiften, m.m.

(mom. 1)

Lars Bäckström (v) anför:

I detta betänkande behandlas förslag som ansluter till

reformeringen av inkomst- och företagsbeskattningen.

Riksdagsbeslutet angående skatteomläggningen utgick från en

politisk uppgörelse mellan regeringen och folkpartiet.

Vänsterpartiet stödde ej denna överenskommelse.

Det är vänsterpartiets mening att skatteomläggningen bör rivas

upp och justeras i enlighet med de riktlinjer som vänsterpartiet

redovisat. Få tecken tyder dock på att detta skall kunna ske

redan under innevarande riksmöte.

Vänsterpartiet finner det sålunda föga konstruktivt att nu

resa alternativa förslag på varje moment till föreliggande

betänkande. Vänsterpartiet redovisade sitt skattepolitiska

alternativ i motion 1989/90:Sk81 och i reservationer till

skatteutskottets båda betänkanden 1989/90:SkU30 och

1989/90:SkU31. Vad gäller principiella alternativ från

vänsterpartiet till de moment som behandlas i föreliggande

betänkande vill vänsterpartiet därför hänvisa till motion

1989/90:Sk81 samt partiets reservationer i 1989/90:SkU30

respektive 1989/90:SkU31.

På några punkter har dock vänsterpartiet funnit anledning att

i särskild ordning redovisa alternativa förslag, och

vänsterpartiet har därför fogat ett begränsat antal

reservationer till detta betänkande.

Vad gäller frågan om tillfällig höjning av löneskatten och den

särskilda löneskatten vill vänsterpartiet anföra följande.

I proposition 1989/90:110 föreslog regeringen att en särskild

löneskatt skulle tas ut vid intjänandet av pension. Förslaget

innebar att pensionsavsättningar beläggs med löneskatt såväl vid

försäkringspremiebetalningar som avsättningar till stiftelse och

konto. I proposition 1989/90:110 lades inte något konkret

förslag om hur denna beskattning tekniskt sett skulle utformas.

I princip kan vänsterpartiet acceptera den grundsyn som

presenterades i propositionen.

Regeringen har efter riksmötets beslut utformat ett förslag

till ändring i lag om särskild löneskatt, i syfte att uppfylla

intentionerna bakom förslaget om särskild löneskatt på

pensionsförmåner. Lagrådet har dock riktat betydande kritik mot

detta förslag.

Regeringen avser därför att bereda förslaget ytterligare --

dock så att beskattningen kan genomföras fr.o.m. den 1 juli

1991. I stället föreslår regeringen att den allmänna

löneavgiften höjs med 1,3 procentenheter under första halvåret

1991.

Vänsterpartiet har ingen anledning att ta fullt ansvar för

finansieringen av regeringens skatteuppgörelse med folkpartiet.

Å andra sidan har vänsterpartiet ingen anledning att bidra till

att inkomstbeskattningen sänks utan att detta finansieras.

Vänsterpartiet har dessutom på en rad andra områden ställt

förslag som reser krav på finansiering.

Regeringens skatteomläggning medför sneda fördelningspolitiska

effekter. Även moderaterna har kritiserat omläggningen för

detta. Moderaterna menar dock att fördelningsfrågan skall lösas

genom att skatteuttaget minskas. En orättvis reform blir dock

inte mer rättvis för att man underlåter att finansiera den.

I utskottet har en majoritet kunnat skapas om att reservera

600 milj. kr. av inkomstförstärkningen för aktiva

arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Utskottets majoritet skriver

bl.a. "att man nu bör skapa beredskap för att motverka en

allmänt befarad arbetslöshet". Utskottets majoritet understryker

vidare vikten av en aktiv arbetsmarknadspolitik i form av

kompetenshöjande insatser t.ex. utbildning och andra offensiva

åtgärder samt någon form av beredskapsarbeten. Utskottet

konstaterar därjämte att dessa insatser inte minst bör gälla den

kommunala sektorn.

Vänsterpartiet anser att dessa ställningstaganden är mycket

viktiga mot bakgrund av att propåer har rests om att

arbetslösheten borde tillåtas stiga för att bekämpa

inflationstendenser i ekonomin. För vänsterpartiet är det av

stor vikt att slå vakt om den fulla sysselsättningens princip

och vi ser det som tillfredställande att skatteutskottets

majoritet har anvisat medel för att hävda denna princip. Inte

minst viktigt är då att även reservera medel för

beredskapsarbeten. Detta för att motverka tendenser till

långvarig arbetslöshet som kan leda till att människor slås ut

för gott från arbetsmarknaden.

2. Uranenergiskatt (mom. 10)

Åsa Domeij (mp) anför:

I motion Sk3 har miljöpartiet de gröna lagt fram förslag om

olika åtgärder med anledning av Irakkrisen. Förslagen avser

slopad mervärdeskatt på kollektivtrafiken utom flyget och en

samtidigt höjd kilometerskatt, en skatterabatt på 2 000 kr. till

glesbygdsboende och ändrade regler för bilresor mellan

arbetsplats och bostad.

För att finansiera dessa åtgärder har vi inom miljöpartiet

också lagt fram ett förslag om skatt på använd uranenergi. En

sådan skatt har fördelen att den återställer kostnadsrelationen

mellan uranproducerad el och el som produceras med fossila

bränslen. I avvaktan på att klarhet vinns om förutsättningarna

för att få majoritet för något eller några av de förslag som

lagts fram i miljöpartiet de grönas motion har vi inte något

yrkande i denna del.

3. Fastighetsskatten på småhus (mom. 25)

Bo Lundgren, Hugo Hegeland och Karl-Gösta Svenson (alla m)

anför:

Vi vill här endast erinra om att fastighetsskatten enligt vår

i många sammanhang redovisade inställning bör succesivt slopas i

takt med att det ekonomsika läget så medger. Vi avser att

återkomma till denna fråga under den allmänna motionstiden.

4. Avdragsbegränsningar för ränteutgifter (mom. 33)

Åsa Domeij (mp) anför:

Som vi framfört i samband med vårens betänkande om reformerad

inkomstbeskattning anser miljöpartiet de gröna att regeln att

räntor skall få dras till 70% över avdragstaket är dåligt

motiverad. Vi kommer att i allmänna motionstiden ge ett mer

detaljerat förslag som innebär att inga ränteavdrag skall få ske

över ett avdragstak med följande utformning.

Varje inkomsttagare medges ett avdrag om maximalt 30000 kr.

för ränteutgifter, och dessutom ett avdrag om maximalt 90000

kr. för räntor på lån mot säkerhet i egen permanentbostad eller

för räntor på privat lån med säkerhet i boende. Med detta

förslag kommer alltså en ensam familjeförsörjare i en villa att

kunna göra ett avdrag om 120000 kr. medan ett par får dra av

maximalt 150000 kr. För boende i hyreshus blir avdraget

maximalt 30000 kr. per person. Skillnaden motiveras av att för

lån till hyreshus liksom gemensamma lån i en

bostadsrättsförening gäller mer generösa regler för räntebidrag

som är anpassade till att någon avdragsrätt för räntorna inte

kan tillgodogöras. Det föreslagna ränteavdragstaket skulle

därför bli neutralt mellan boendeformerna medan de nu framlagda

reglerna i realiteten betyder ett oneutralt och därmed

omotiverat gynnande av personer som bor i hyresrätt och delvis

bostadsrätt.

5. Omprövning av tidigare beslut (mom. 53)

Lars Bäckström (v) anför:

Som framgått av vänsterpartiets motion i detta ärende samt i

särskilt yttrande angående moment 1 finns det anledning till

omprövning av skattereformen i flera olika hänseenden. Detta

återkommer vi till under den allmänna motionstiden. I ärendet

har förts in en fråga om reducerad matmoms. Under många år har

vi drivit denna fråga på grund av dess betydelse för lågavlönade

och barnfamiljer, och vi vidhåller kravet på reducerad/slopad

matmoms. Vänsterpartiet avser att återkomma även till denna

fråga under den allmänna motionstiden.

Lagrådet

Bilaga

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1990-11-20

Närvarande: f.d. regeringsrådet Bengt O. Hamdahl,

regeringsrådet Bertil Werner, justitierådet Ulf Gad.

Enligt protokoll den 13 och den 14 november 1990 har

riksdagens skatteutskott beslutat inhämta lagrådets yttrande

över förslag till lag om ändring i kommunalskattelagen

(1928:370), m.m. i vissa delar.

Förslagen har inför lagrådet föredragits av departementsrådet

Carl-Gustaf Fernlund och kammarrättsassessorerna Ingrid Mellbi,

Per Sjöblom och Nils-Ove Äng.

Lagrådet lämnar förslagen utan erinran.

Ur protokollet rätt utdraget betygar:

N. Backman

Innehållsförteckning

Sammanfattning 1

Propositionen 1

Lagförslagen 5

Motionerna 156

Motioner med anledning av propositionen 156

Övriga motioner 162

Yttrande av lagrådet, m.m. 163

Utskottet 163

Inledning 163

Särskild löneskatt, m.m. 163

Uppskov med löneskatten på vissa pensionsförmåner

och tillfällig höjning av löneavgiften 163

Avtalsförsäkringar m.m. 165

Grupplivförsäkringar m.m. 167

Skattereduktionen för ensamstående med barn,

m.m. 168

Skattereduktionen för fackföreningsavgift,

m.m. 168

Irakkrisen och bensinprishöjningarna 170

Förmån av fritt eller lågförräntat lån 172

Justeringar i privatbostadsbegreppet m.m. 173

Kulturhistoriskt värdefull bostadsbebyggelse 174

Fastighetsskatten fr.o.m. år 1991 175

Pensionärer 175

Sjömansbeskattningen 176

Inkomst av kapital, m.m. 177

Allmän utformning av beskattningen av inkomst av

kapital 177

Beskattning av utländsk valuta inom

hushållssektorn 178

Ändrade regler såvitt avser ränteavdragsbegränsning

179

Ersättande av undantagsregeln med beloppstak för

fåmansföretag 181

Sparade underskott och realisationsvinstbeskattning

av näringsfastigheter 182

Återläggning av värdeminskningsavdrag vid avyttring

av näringsfastighet 182

Bostadsrättsinnehavares avdragsrätt vid

vinstberäkningen 183

Skatteskalorna vid arvs- och gåvobeskattningen

m.m. 183

Förhöjt grundavdrag vid gåvobeskattningen 184

Vissa justeringar i arvs- och gåvoskattereglerna

m.m. 184

Företagsbeskattningen

185

Allmän utformning av företagsbeskattning 185

Beskattning av utländsk valuta i näringsverksamhet

185

Beskattning av utskiftade medel 186

Skadeförsäkringsföretag 187

Ackumulerad inkomst 188

Beskattning av enskild näringsverksamhet, m.m. 188

Vissa frågor om räntefördelning 190

Beskattning av fåmansföretag (stoppreglerna) 190

Återföring av obeskattade reserver, m.m. 191

Vissa internationella skattefrågor 192

Skatt för gemensamt kommunalt ändamål 192

Avräkning av utländsk skatt m.m. 192

Övriga frågor 193

Hemställan 193

Reservationer 209

1. En tillfällig höjning av den allmänna löneavgiften,

m.m. (m) 209

2. En tillfällig höjning av den allmänna löneavgiften,

m.m. (fp) 211

3. En tillfällig höjning av den allmänna löneavgiften,

m.m. (c) 212

4. En tillfällig höjning av den allmänna löneavgiften,

m.m. (mp) 213

5. Kompensation till egenföretagare (c) 215

6. Avtalsförsäkringar (m) 215

7. Avtalsförsäkringar (c) 216

8. Avtalsförsäkringar (v) 216

9. Grupplivförsäkringar (c) 217

10. Skattereduktionen för ensamstående med barn (m, c,

mp) 217

11. Skattereduktionen för gift med hemmamake (c,

mp) 218

12. Avdraget för underhållsbidrag (m) 219

13. Skattereduktionen för fackföreningsavgift, m.m. (m,

fp, c, mp) 220

14. Bilresor mellan bostad och arbetsplats (m) 221

15. Bilresor mellan bostad och arbetsplats (c) 221

16. Bilresor mellan bostad och arbetsplats (mp) 223

17. Bilresor i tjänsten och i egen näringsverksamhet (m)

225

18. Bilresor i tjänsten och i egen näringsverksamhet (c)

225

19. Förmån av fri bil (m) 226

20. Förmån av fri bil (c, mp) 226

21. Förmån av fri bil (v) 227

22. Drivmedelsbeskattningen (m) 227

23. Drivmedelsbeskattningen (c) 229

24. Drivmedelsbeskattningen (v) 230

25. Mervärdeskatt på persontransporter (m) 231

26. Mervärdeskatt på persontransporter (c, v) 232

27. Mervärdeskatt på persontransporter (mp) 233

28. Övergångsbestämmelser för bussar (m, c) 234

29. Kilometerskatt (mp) 234

30. En särskild glesbygdsrabatt (mp) 235

31. Förmånliga lån (m) 235

32. En tvåårig rådrumsfrist (m) 236

33. En särregel för tvåfamiljsfastigheter (m) 236

34. Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse (m) 237

35. Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse (c) 238

36. Fastighetstaxeringsvärdet på småhus (m) 238

37. Fastighetsskatten för småhus (c) 239

38. Pensionärernas inkomst av kapital och passiv

näringsverksamhet (m) 239

39. Pensionärernas förmögenhet (m, c) 240

40. Sjömansbeskattningen och skattereduktion för

ensamstående barn (m, c, v, mp) 241

41. Sjömansbeskattningen och skattereduktion för gift med

hemmamake (c, mp) 241

42. Allmän utformning av beskattningen av inkomst av

kapital (m) 241

43. Allmän utformning av beskattningen av inkomst av

kapital (c) 242

44. Allmän utformning av beskattningen av inkomst av

kapital (v) 243

45. Beskattning av utländsk valuta inom hushållssektorn

(m) 244

46. Beskattning av utländsk valuta inom hushållssektorn

(c) 244

47. Ändrade regler såvitt avser ränteavdragsbegränsning

(m) 245

48. Ändrade regler såvitt avser ränteavdragsbegränsning

(c) 246

49. Ersättande av undantagsregeln med beloppstak för

fåmansföretag (m) 246

50. Ersättande av undantagsregeln med beloppstak för

fåmansföretag (c) 247

51. Sparade underskott och realisationsvinstbeskattning

av näringsfastigheter (m) 247

52. Takregeln vid realisation av näringsfastighet (m, c)

248

53. Återläggning av värdeminskningsavdrag vid avyttring

av näringsfastighet (m, c) 248

54. Bostadsrättsinnehavares avdragsrätt vid

vinstbeskattningen (m, c) 249

55. Avdrag för värdehöjande reparationer (c) 250

56. Skatteskalorna vid arvs- och gåvobeskattningen m.m.

(m) 250

57. Skatteskalorna vid arvs- och gåvobeskattningen m.m.

(fp) 251

58. Förhöjt grundavdrag vid gåvobeskattningen (m) 252

59. Vissa justeringar i arvs- och gåvoskattereglerna m.m.

(m, fp, c) 252

60. Allmän utformning av företagsbeskattningen (v) 253

61. Beskattning av utländsk valuta i näringsverksamhet

(m) 254

62. Beskattning av utskiftade medel (m)

254

63. Skadeförsäkringsföretag (m) 255

64. Skadeförsäkringsföretag (c) 255

65. Ackumulerad inkomst (m) 256

66. Särskild redovisningsmetod m.m. (m)

256

67. Särskild redovisningsmetod m.m. (c) 257

68. Skatteutjämningsreserv (m, c) 257

69. Brutet räkenskapsår (m) 258

70. Räntefördelning (m) 258

71. Stoppreglerna (m) 258

72. Skatt för gemensamt kommunalt ändamål (m) 259

73. Avräkning av utländsk skatt (m) 259

74. Omprövning av tidigare beslut (m) 260

75. Omprövning av tidigare beslut (c) 261

Särskilda yttranden 263

1. En tillfällig höjning av den allmänna löneavgiften,

m.m. (v) 263

2. Uranenergiskatt (mp) 265

3. Fastighetsskatten på småhus (m) 265

4. Avdragsbegränsningar för ränteutgifter (mp) 265

5. Omprövning av tidigare beslut (v) 266

Bilaga