Bet. 1990/91:SkU14

Skatteutskottets betänkande

1990/91:SKU14

Anslag till skatteförvaltningen, m.m.

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

1990/91

SkU14

Sammanfattning

I betänkandet tillstyrker utskottet regeringens förslag till

anslag till skatteförvaltningen samt ytterligare några

anslagsposter. Motionsyrkanden om lägre resp. högre anslag

avstyrks, liksom några motioner om verksamhetens inriktning.

Reservationer har i denna del lämnats dels av c, som yrkar lägre

anslag, dels av v och mp, vilka kräver en uppräkning av

anslaget.

I betänkandet behandlas vidare ett antal motioner om bl.a.

olika taxerings-, uppbörds- och betalningssäkringsfrågor.

Samtliga motioner avstyrks. I denna del har m genomgående

reserverat sig. Även fp har lämnat ett antal reservationer,

liksom c och i några fall även v.

SJUNDE HUVUDTITELN

Propositionen

Regeringen föreslår i proposition 1990/91:100 bilaga 9

(finansdepartementet)

1. under punkt B 1 (s. 18--19)

att riksdagen till Riksskatteverket för budgetåret 1991/92

anvisar ett förslagsanslag på 1000071000 kr.,

2. under punkt B 2 (s. 20--22)

att riksdagen till Regional och lokal skatteförvaltning för

budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på

3325774000 kr.,

3. under punkt B 4 (s. 24)

att riksdagen till Stämpelkostnader för budgetåret 1991/92

anvisar ett förslagsanslag på 2812000 kr.,

4. under punkt B 5 (s. 24)

att riksdagen till Fastighetstaxering för budgetåret 1991/92

anvisar ett förslagsanslag på 40000000 kr.,

5. under punkt B 6 (s. 25)

att riksdagen till Ersättning till postverket m.fl. för

bestyret med skatteuppbörd m.m. för budgetåret 1991/92 anvisar

ett förslagsanslag på 56000000 kr.,

6. under punkt G 1 (s. 99)

att riksdagen till Bidrag till vissa internationella byråer

och organisationer m.m. för budgetåret 1991/92 anvisar ett

förslagsanslag på 250000 kr.,

7. under punkt G 2 (s. 99)

att riksdagen till Bidrag till vissa handikappade ägare av

motorfordon för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på

15000000 kr.,

8. under punkt G 3 (s. 100)

att riksdagen till Exportkreditbidrag för budgetåret 1991/92

anvisar ett förslagsanslag på 1000 kr.

Motionerna

1990/91:Sk352 av Carl Bildt m.fl. (m) vari -- med hänvisning

till innehållet i motion 1990/91:N254 -- yrkas, såvitt nu är i

fråga,

8. att riksdagen beslutar att det preliminära B-skatteuttaget

skall sänkas till 100% av föregående års skatteuttag.

1990/91:Sk636 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär förslag om förändringar

i betalningssäkringslagen i enlighet med vad som anförts i

motionen,

2. att riksdagen beslutar att bevissäkringslagen för skatte-

och avgiftsprocessen skall upphävas,

3. att riksdagen beslutar om sådan ändring i taxeringslagen

att 56§ återgår till den lydelse bestämmelsen hade före 1

januari 1988,

4. att riksdagen beslutar att upphäva lagen mot skatteflykt,

5. att riksdagen hos regeringen begär förslag om en omvänd

generalklausul i enlighet med vad i motionen anförts,

6. att riksdagen hos regeringen begär förslag till sådan

lagstiftning som innebär att enskilda som huvudregel får rätt

till ersättning för rättegångskostnader i skattemål.

1990/91:Sk801 av Knut Wachtmeister (m) vari yrkas att

riksdagen beslutar befria vissa näringsidkare från att erlägga

straffavgift vid utebliven fyllnadsinbetalning av preliminär

skatt i enlighet med vad som anförts i motionen.

1990/91:Sk803 av Tom Heyman (m) vari yrkas att riksdagen

avskaffar lagen (1982:1106) om avdrags- och uppgiftsskyldighet

beträffande vissa uppdragsersättningar.

1990/91:Sk804 av Ingbritt Irhammar och Anders Svärd (c) vari

yrkas att riksdagen hos regeringen begär skyndsamt förslag till

förbättrad lagstiftning om ersättning för rättegångskostnader i

skattemål i enlighet med vad som anförts i motionen.

1990/91:Sk805 av Tom Heyman (m) vari yrkas att riksdagen

begränsar anslagsökningen för budgetåret 1991/92 för

skatteförvaltningen och exekutionsväsendet (Lit.B) till

sammanlagt 450 milj. kr.

1990/91:Sk806 av Rune Backlund m.fl. (c,m,fp) vari yrkas att

riksdagen hos regeringen begär förslag till ändringar i

uppbördslagen vad avser anstånd vid eftertaxering i enlighet med

vad som i motionen anförts.

1990/91:Sk807 av Filip Fridolfsson m.fl. (m,fp,c) vari yrkas

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om arbetsgivares ställföreträdaransvar.

1990/91:Sk808 av Elisabet Franzén m.fl. (mp) vari yrkas att

riksdagen beslutar om ändring av 5§ lagen (1985:146) om

avräkning vid återbetalning av skatter och avgifter i enlighet

med vad som anförts i motionen.

1990/91:Sk809 av Rosa Östh och Kersti Johansson (c) vari yrkas

att riksdagen beslutar om kompensation till inkomsttagare med

B-skatt i enlighet med vad som anförts i motionen.

1990/91:Sk810 av Sten Svensson m.fl. (m,fp,c) vari yrkas att

riksdagen hos regeringen anhåller om förändringar i

betalningssäkringslagen avseende riskrekvisitet, förmånsrätten,

förlängning av tidsfrist, muntlig förhandling, begränsning i

skadeståndsbeloppet, begreppet förmögenhetsskada samt ersättning

för ombudskostnader i enlighet med vad som anförts i motionen.

1990/91:Sk811 av Bo Lundgren m.fl. (m) vari yrkas, såvitt nu

är i fråga,

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om en översyn av skattelagstiftningen i syfte

att skapa klara och generella regler,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om tolkningsföreträde för enskilda

skattebetalare,

3. att riksdagen hos regeringen begär förslag om en "legal

nödbroms" i enlighet med vad i motionen anförts,

5. att riksdagen beslutar avskaffa lagen mot skatteflykt,

6. att riksdagen hos regeringen begär förslag om ersättning

för kostnader i skatteprocessen i enlighet med vad i motionen

anförts,

7. att riksdagen beslutar att en skattskyldigs kostnader för

skatteprocess i högre instans än länsrätt alltid skall bestridas

med offentliga medel om det allmänna för talan över tidigare

beslut,

8. att riksdagen hos regeringen begär förslag om förenklad

självdeklaration i enlighet med vad i motionen anförts,

9. att riksdagen hos regeringen begär förslag om ändring i

taxeringslagen i enlighet med vad i motionen anförts avseende

taxering i första instans,

10. att riksdagen hos regeringen begär förslag om förstärkt

sekretess vid beslut om avvikelse från självdeklaration,

11. att riksdagen hos regeringen begär förslag om ändrade

regler för taxeringsrevision i enlighet med vad i motionen

anförts,

12. att riksdagen beslutar avskaffa bevissäkringslagen,

13. att riksdagen hos regeringen begär förslag om ändring av

betalningssäkringslagen i enlighet med vad i motionen anförts,

14. att riksdagen hos regeringen begär förslag som innebär att

beslut om eftertaxering skall fattas av länsrätt,

15. att riksdagen hos regeringen begär förslag om ändring i

taxeringslagen vad avser förutsättningarna för eftertaxering,

16. att riksdagen hos regeringen begär förslag om ändrade

regler för skattetillägg i enlighet med vad i motionen anförts,

17. att riksdagen hos regeringen begär förslag om ändring av

gällande bestämmelser vad avser uppdragsgivares

betalningsskyldighet för uppdragstagares skatter och avgifter i

enlighet med vad i motionen anförts,

18. att riksdagen hos regeringen begär förslag om ändrade

regler avseende uppbördsfrågor i enlighet med vad i motionen

anförts,

20. att riksdagen beslutar avskaffa lagen om avdrags- och

uppgiftsskyldighet.

1990/91:Sk812 av Rune Backlund m.fl. (c,m,fp) vari yrkas att

riksdagen ändrar 4§ lagen (1988:479) om ersättning för

kostnader i ärenden och mål om skatt m.m. i enlighet med vad som

anförts i motionen.

1990/91:Sk813 av Martin Olsson (c) vari yrkas att riksdagen

beslutar att upphäva bevissäkringsslagen (1975:1027) för skatte-

och avgiftsprocessen.

1990/91:Sk814 av Nic Grönvall (m) vari yrkas att riksdagen hos

regeringen begär förslag till lagstiftning i syfte att öka

rättssäkerheten på skatteområdet.

1990/91:Sk815 av Gösta Lyngå m.fl. (mp) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att RSVs anslag skall uppräknas med

20000000 kr.

2. att riksdagen hos regeringen begär att RSVs ansträngningar

att avslöja ekonomisk brottslighet intensifieras,

3. att riksdagen hos regeringen begär att RSV initierar en

informationskampanj med syfte att göra medborgarna till

ansvariga skattebetalare.

1990/91:Sk816 av Hans Göran Franck m.fl. (s) vari -- med

hänvisning till innehållet i motion 1990/91:Ju820 -- yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om behovet av att upprusta skattemyndigheterna.

1990/91:Sk817 av Margit Gennser och Hugo Hegeland (m) vari

yrkas att riksdagen till Riksskatteverket för budgetåret 1991/92

anvisar ett med 220 milj. kr. reducerat förslagsanslag om 850

milj. kr.

1990/91:Sk818 av Bengt Silfverstrand och Birthe Sörestedt (s)

vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag om att

kontrolluppgiftsskyldighet för bankräntor även skall omfatta

juridiska personer.

1990/91:Sk819 av Göran Engström och Kjell Ericsson (c) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om kompensation till inkomsttagare med

B-skatt.

1990/91:Sk820 av Arne Kjörnsberg och Lahja Exner (s) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om anstånd med betalning av slutlig skatt.

1990/91:Sk822 av Kjell Johansson m.fl. (fp) vari yrkas, såvitt

nu är i fråga,

1. att riksdagen i enlighet med vad i motionen anförts

beslutar att förlängning av tidsfristen för betalningssäkring

endast skall få ske vid synnerliga skäl och endast med en månad

i taget,

2. att riksdagen i enlighet med vad i motionen anförts

beslutar om tidsbegränsning av handläggning av mål beträffande

betalningssäkrad fordran,

3. att riksdagen i enlighet med vad i motionen anförts

beslutar om motivering av beslut om betalningssäkring,

4. att riksdagen i enlighet med vad i motionen anförts

beslutar att "väsentligt lägre belopp" i skadeståndshänseende

definieras i lag till att avse minst ett basbelopp,

5. att riksdagen i enlighet med vad i motionen anförts

beslutar att skadeståndsansvaret skall omfatta kostnader för

ersättning och biträde i betalningssäkringsmålet,

6. att rikdagen i enlighet med vad i motionen anförts beslutar

om strikt skadeståndsansvar för staten även i fall där fordran

är fastställd,

7. att riksdagen i enlighet med vad i motionen anförts

beslutar att jämkning av skadeståndet endast skall få ske om det

föreligger ett kausalsamband mellan handlingen och skadan eller

om det skulle vara uppenbart oskäligt att ersättning utgår,

8. att riksdagen i enlighet med vad i motionen anförts

beslutar att frågor om eftertaxering skall behandlas av länsrätt

som första instans,

9. att riksdagen i enlighet med vad i motionen anförts

beslutar att s.k. misstagstaxeringar och oriktiga taxeringar

p.g.a. felaktig kontrolluppgift inte skall kunna föranleda

eftertaxering,

10. att riksdagen i enlighet med vad i motionen anförts

beslutar att omprövning av taxeringsförhållande till den

skattskyldiges nackdel ej skall kunna ske efter utgången av

november månad taxeringsåret,

12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om förtryckta blanketter för förenklad

självdeklaration,

13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om taxeringsrevision av ADB-baserade

räkenskaper,

14. att riksdagen i enlighet med vad i motionen anförts

beslutar om tidsgräns för att meddela beslut om avvikelse från

självdeklaration,

15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om förutsättningarna för eftertaxering,

16. att riksdagen hos regeringen begär förslag om ändrade

regler för skattetillägg i enlighet med vad som anförts i

motionen,

17. att riksdagen i enlighet med vad i motionen anförts

beslutar upphäva bestämmelserna om avgift på

fyllnadsinbetalningar av preliminär skatt,

18. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om ett centralt koncernregister.

1990/91:Sk823 av Görel Thurdin m.fl. (c) vari yrkas att

riksdagen beslutar upphäva reglerna om generalklausul i

skattelagstiftningen.

1990/91:Sk825 av Lars Bäckström m.fl. (v) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att medel motsvarande 1,5% av de

medel som sparas genom tillämpning av ett rationaliseringskrav

hos riksskatteverket ställs till regeringens disposition för

effektivitetshöjande åtgärder i enlighet med vad som anförts i

motionen,

2. att riksdagen till Regional och lokal skatteförvaltning för

budgetåret 1991/92 anslår 29000000 kr. utöver vad regeringen

har föreslagit.

1990/91:Sk826 av Ylva Annerstedt m.fl. (fp) vari -- med

hänvisning till innehållet i motion 1990/91:A504 -- yrkas att

riksdagen hos regeringen begär förslag om att riksskatteverket

får i uppdrag att presentera en ändrad fördelningsmodell av

resurser för granskning av deklarationer.

1990/91:Sk827 av Gunnar Björk m.fl. (c) vari -- med hänvisning

till innehållet i motion 1990/91:Fi428 -- yrkas

1. att riksdagen beslutar att till Riksskatteverket för

budgetåret 1991/92 anvisa ett förslagsanslag på 900071000

kr.,

2. att riksdagen beslutar att till Regional och lokal

skatteförvaltning för budgetåret 1991/92 anvisa ett

förslagsanslag på 3075774000 kr.

Utskottet

Anslagsfrågor

Anslag till skatteförvaltningen

Regeringens budgetförslag innebär bl.a. en total anslagsökning

för skatteförvaltningen och exekutionsväsendet på ca 860 milj.

kr. För skatteförvaltningens del innebär detta dels ett

tillskott av reala resurser som i huvudsak är avsett att

finansiera de omfattande reformer som nu skall genomföras inom

RSV:s verksamhetsområde, dels inbesparingar på vissa andra

områden. Finansministern räknar med en minskning av

resursförbrukningen inom verksamhetsområdet fram till budgetåret

1996/97 med ett belopp motsvarande 5--10% av anslagen till

skatteförvaltningen. Vidare framhålls att en successiv

omfördelning av resurser pågår inom skatteförvaltningen för att

uppnå balans mellan resurstilldelning och arbetsmängd i länen.

Den fortsatta omfördelningen innebär en viss ytterligare

överflyttning av resurser till framför allt Stockholms län.

Till riksskatteverket (RSV) föreslår regeringen ett

förslagsanslag på 1000071000 kr. Av inbesparade medel

skall enligt förslaget ett belopp motsvarande 1% av anslaget

ställas till regeringens disposition för att kunna användas för

effektivitetshöjande åtgärder.

Även anslaget till regional och lokal skatteförvaltning, som

enligt regeringen bör bestämmas till 3325774000 kr.,

innebär ett rationaliseringskrav samtidigt som det tillskjuts

reala resurser för att säkra genomförandet av de nyligen

beslutade skatte- och taxeringsreformerna. Även här föreslås att

medel motsvarande 1% av anslaget skall hämtas från de

besparingar som rationaliseringen ger upphov till och ställas

till regeringens disposition för att kunna användas för

effektivitetshöjande åtgärder.

Motioner har väckts med yrkanden om såväl en begränsning som

en utökning av anslagen till skatteförvaltningen. Till de förra

hör motionerna Sk817 av Margit Gennser och Hugo Hegeland (båda

m), Sk805 av Tom Heyman (m) och Sk827 av Gunnar Björk m.fl. (c)

som föreslår en nedskärning av den sammanlagda

anslagstilldelningen med 220 milj.kr., 410 milj.kr. resp. 350

milj.kr. Nedskärningarna preciseras i den sistnämnda motionen

till 100 milj.kr. för RSV (yrkande 1) och 250 milj.kr. för den

regionala och lokala skatteförvaltningen (yrkande 2). Krav på

förstärkningar framställs bl.a. av Lars Bäckström m.fl. (v) i

motion Sk825. Där begärs dels beträffande anslaget till RSV att

medel motsvarande 1,5% av anslaget ställs till regeringens

disposition för att kunna användas för effektivitetshöjande

åtgärder (yrkande 1), dels, i fråga om anslaget till den

regionala och lokala skatteförvaltningen, en uppräkning med 29

milj.kr. (yrkande 2). I motion Sk815 av Gösta Lyngå m.fl. (mp)

yrkas en uppräkning av det sammanlagda anslaget med 20 milj.kr.

(yrkande 1), en intensifiering av ansträngningarna att avslöja

ekonomisk brottslighet (yrkande 2) och en informationskampanj

för att göra medborgarna till bättre skattebetalare (yrkande 3).

I motion Sk816 av Hans Göran Franck m.fl. (s) föreslås ett

tillkännagivande om ökade resurser åt skattemyndigheterna i

kampen mot ekonomisk brottslighet. Slutligen föreslås i motion

Sk826 av Ylva Annerstedt m.fl. (fp) en ändrad fördelning av

resurserna för deklarationsgranskning till förmån för Stockholms

län.

Utskottet har inhämtat upplysningar i ärendet av företrädare

för RSV och tvingas konstatera att skatteförvaltningen befarar

svårigheter att inom ramen för det beräknade anslaget både säkra

genomförandet av de stora och genomgripande reformer inom

beskattningen m.m. som beslutats under senare år och samtidigt

sköta den löpande verksamheten -- bl.a. service och kontroll --

med upprätthållande av en hög ambitionsnivå. Om hänsyn tas till

löne- och prisomräkning m.m. innebär budgetförslaget faktiskt en

minskning av anslaget till den befintliga löpande verksamheten.

Mot den bakgrunden finner utskottet yrkandena om ytterligare

nedskärningar oacceptabla. Med hänsyn härtill och mot bakgrund

av det statsfinansiella läget anser utskottet de i propositionen

föreslagna anslagen väl avvägda. Utskottet ställer sig också

bakom de överväganden som redovisas i propositionen och som

ligger till grund för anslagsberäkningen. Enligt utskottets

uppfattning bör bl.a. de medel som enligt propositionen skall

ställas till regeringens disposition för att kunna användas till

effektivitetshöjande åtgärder kunna tillgodose viktiga behov.

Utskottet har förståelse för syftet bakom motion Sk826 att

tillgodose de särskilda behoven i Stockholmsregionen. Utskottet

har tidigare medverkat till att skjuta till 20 milj.kr. för att

förbättra personalförsörjningen i Stockholms län och anser det

viktigt att de positiva effekterna av dessa insatser inte går

förlorade. Till en viss del bör Stockholmsproblemen kunna lösas

inom ramen för den interna omfördelning av resurser som pågår

inom skatteförvaltningen och som enligt propositionen bör

påskyndas. Utskottet förutsätter att regeringen även i

fortsättningen särskilt uppmärksammar resurssituationen inom

Stockholms län. Härigenom anser utskottet att motionen i allt

väsentligt är tillgodosedd.

Vad gäller frågan om att bekämpa ekonomisk brottslighet

förutsätter utskottet att kontrollverksamheten liksom hittills

inriktas på att komma till rätta med väsentliga

skatteundandraganden. Som finansministern uttalar i

budgetpropositionen är det angeläget att så långt det är möjligt

upprätthålla den förbättrade kontroll av stora företag som har

kunnat byggas upp de senaste åren och att höja ambitionsnivån i

kontrollverksamheten i övrigt i de mest arbetstyngda länen.

Härigenom får även motion Sk816 anses i väsentliga delar

tillgodosedd.

Det anförda innebär att utskottet tillstyrker propositionen

såvitt avser anslagen till skatteförvaltningen och avstyrker

samtliga nu behandlade motioner.

Övriga anslag

I fråga om övriga anslag inom skatteutskottets

beredningsområde har utskottet inte funnit någon anledning till

erinran. Utskottet tillstyrker följaktligen propositionen även i

dessa delar.

Taxeringsfrågor

Inledning

Våren 1990 fattade riksdagen, efter beredning i

skatteutskottet, beslut om en genomgripande reform på

taxeringsområdet. Reformen innebar bl.a. att den tidigare

taxeringslagen upphävdes och ersattes av två nya lagar -- en ny

taxeringslag och en lag om självdeklaration och

kontrolluppgifter. Vidare ersattes de tidigare

länsskattemyndigheterna och lokala skattemyndigheterna med en

skattemyndighet i varje län. På varje ort där det tidigare fanns

en lokal skattemyndighet inrättades det ett lokalt skattekontor.

Taxeringsnämnderna ersattes av förtroendeorgan -- skattenämnder

-- i skattemyndigheterna, en vid varje skattekontor.

Myndighetens beslut skall i fortsättningen fattas av tjänstemän.

Beslut skall dock fattas med nämnd i de fall ett

lekmannainflytande är värdefullt, främst när fråga är om

tvistiga omprövningar.

För varje skattenämnd eller, om nämnden är avdelningsindelad,

avdelning av skattenämnd skall finnas en ordförande. Vid varje

skattekontor skall det dessutom finnas ett antal vice

ordförande. Ordföranden och vice ordföranden utses av RSV och

skall vara tjänstemän vid skattemyndigheten. En vice ordförande

skall inte vara knuten till viss avdelning. Det skall ytterst

ankomma på regeringen att fastställa hur många vice ordförande

det skall finnas vid varje skattekontor. Skattemyndighetens chef

får träda in som ordförande i skattenämnden vid behandling av

ärende som av särskild anledning kräver hans medverkan.

Skattenämnden är beslutsför när ordföranden och fyra övriga

ledamöter är närvarande. Den skattskyldige får lämna muntliga

upplysningar i ett ärende som behandlas i skattenämnd om inte

särskilda skäl talar emot det.

Skattemyndigheterna har fått en vidare beslutsbehörighet än de

tidigare taxeringsnämnderna och kan bl.a. fatta beslut om

eftertaxering. Vidare har ett väsentligt utvidgat

omprövningsförfarande införts. I fråga om omprövningsbeslut till

den skattskyldiges nackdel gäller härvid regeln att sådana

beslut måste fattas inom ett år från utgången av taxeringsåret.

Taxering i första instans

I motion Sk811 (yrkande 9, delvis) av Bo Lundgren m.fl. (m)

begärs förslag om regler om en skyndsam behandling av

skatteärendena samt klara och fullständiga beslutsmotiveringar.

Vidare föreslår motionärerna att det förutom ordförande skall

finnas två vice ordförande i varje skattenämnd eller avdelning

av skattenämnd. Skattemyndighetens chef bör enligt motionärerna

inte få träda in som ordförande i nämnd utan endast som

adjungerad ledamot. Motionärerna yrkar vidare obligatorisk

behandling i skattenämnd om den skattskyldige begär det och

skyldighet för skattenämnden att ta emot muntliga upplysningar

av den skattskyldige, om inte synnerliga skäl talar däremot.

I samband med 1990 års taxeringsreform prövades och avvisades

samtliga de förslag som nu lagts fram i den aktuella motionen.

Utskottet finner inte anledning för riksdagen att nu -- endast

några månader efter reformens ikraftträdande -- ändra sitt

ställningstagande i dessa frågor. Utskottet avstyrker

följaktligen motionen i denna del.

Behörigheten att besluta om eftertaxering

I motionerna Sk811 (yrkande 14) av Bo Lundgren m.fl. (m) och

Sk822 (yrkande 8) av Kjell Johansson m.fl. (fp) begärs förslag

om att eftertaxering skall fattas av länsrätten. Principiella

skäl åberopas.

Utskottet prövade även denna fråga i samband med

taxeringsreformen och stannade därvid för den ordning som numera

gäller. Skäl saknas att nu ändra uppfattning i frågan, varför

utskottet avstyrker motion Sk811 även i denna del, liksom motion

Sk822 i nu aktuell del.

Förenklad deklaration

I motionerna Sk811 (yrkande 8) av Bo Lundgren m.fl. (m) och

Sk822 (yrkande 12) av Kjell Johansson m.fl. (fp) yrkas att de

inkomstuppgifter som skattemyndigheterna erhållit skall finnas

förtryckta i den förenklade självdeklarationen. En sådan ordning

är enligt motionärerna att föredra, bl.a. av rättssäkerhetsskäl.

I samband med den ovan angivna taxeringsreformen efterlyste

riksdagen genom ett tillkännagivande en sådan lösning som

motionärerna förespråkar. Enligt vad utskottet erfarit övervägs

frågan för närvarande inom finansdepartementet. Att göra ett

nytt tillkännagivande nu är enligt utskottets uppfattning inte

påkallat, och utskottet avstyrker därför även detta yrkande i

motionerna Sk811 och Sk822.

Kontrolluppgift avseende ränteinkomster

I motion Sk818 återkommer Bengt Silfverstrand och Birthe

Sörestedt (båda s) med en begäran om förslag att införa en

skyldighet att lämna kontrolluppgift avseende bankräntor även

för juridiska personer. Införandet av en sådan

uppgiftsskyldighet skulle enligt motionärerna bidra till att

komma till rätta med en betydande underdeklaration av

ränteinkomster och dessutom tillgodose starka rättvisekrav.

Kontrolluppgifter skall lämnas för den som mottagit eller

gottskrivits ränta. Uppgiftsskyldigheten avser främst fysiska

personer. Att undantag gjorts i fråga om banker,

hypoteksinstitut, försäkringsföretag, aktiebolag eller

föreningar eller stiftelser som har tilldelats

organisationsnummer beror på att kontrolluppgiftsskyldigheten

annars skulle bli alltför omfattande och att företag i regel

ändå inte skulle kunna taxeras för sina kapitalinkomster endast

på grundval av kontrolluppgifter. Utskottet har tidigare ställt

sig tveksamt till det ändamålsenliga i att utvidga

kontrolluppgiftsskyldigheten på det sätt motionärerna

förespråkar, bl.a. därför att syftet uppnås på ett effektivare

sätt med andra metoder, t.ex. en förbättrad revisionsverksamhet,

något som i olika sammanhang också prioriterats högt. Utskottet

vill dessutom tillägga att genom den nyligen genomförda

moderniseringen av företagens uppgiftslämnande i

självdeklarationerna har möjligheterna till en mera likformig

och effektiv kontroll av företagen förbättrats (prop. 1990/91:5,

bet. 1990/91:SkU3). Att pålägga kreditinstituten det ökade

krångel som det skulle innebära att behöva lämna

kontrolluppgifter avseende räntor till juridiska personer finner

utskottet således inte motiverat. Utskottet förutsätter

emellertid, nu liksom tidigare, att arbetet med att skapa ett

tillfredsställande beskattningsresultat på detta område

fortsätter och om möjligt intensifieras. Med det anförda

avstyrker utskottet motion Sk818.

Tidsgräns för meddelande om avvikelse

I motion Sk822 (yrkande 14) av Kjell Johansson m.fl. (fp)

yrkas att beslut till den skattskyldiges nackdel ej skall få

fattas senare än en månad före taxeringsårets utgång. Detta är

också innebörden av gällande lagstiftning på denna punkt, och

motionen är därför redan till fullo tillgodosedd. Utskottet

avstyrker motionsyrkandet.

Sekretessen i fråga om beslut om avvikelse från

självdeklaration

I motion Sk811 (yrkande 10) av Bo Lundgren m.fl. (m) begärs

förslag om sekretess för den del av ett taxeringsbeslut som inte

blir föremål för längdföring. Integritetsskäl åberopas av

motionärerna.

Utskottet vill hänvisa till att konstitutionsutskottet

tidigare -- efter en ingående beredning innefattande bl.a.

remiss till RSV av frågan -- avstyrkt liknande motionsyrkanden

bl.a. med hänsyn till allmänhetens intresse av att ha

möjligheter att granska beskattningsmyndigheternas verksamhet.

Konstitutionsutskottet har samtidigt utgått ifrån att

taxeringsnämnderna iakttar nödvändiga integritetshänsyn.

Skatteutskottet är av samma mening och avstyrker därför motion

Sk811 också i denna del.

Omprövning till den skattskyldiges nackdel

I motion Sk811 (yrkande 9, delvis) av Bo Lundgren m.fl. (m)

yrkas införande av bestämmelser som innebär att beslut om

omprövning till den skattskyldiges nackdel får fattas senast sex

månader efter taxeringsåret. I motion Sk822 (yrkande 10) av

Kjell Johansson m.fl. (fp) föreslås att omprövning till den

skattskyldiges nackdel skall få ske senast vid utgången av

november taxeringsåret.

Även yrkanden liknande de nu aktuella prövades i samband med

taxeringsreformen men utskottet stannade för att förorda den nu

gällande tidsfristen, som innebär att omprövningsbeslut till den

skattskyldiges nackdel får fattas under ett år från utgången av

taxeringsåret. Härigenom åstadkom man enligt utskottets

uppfattning den bästa avvägningen mellan å ena sidan

myndigheternas behov av tid för utredning och komplettering av

ärendena och å andra sidan de skattskyldigas intresse av att så

snart som möjligt få ett slutgiltigt taxeringsbeslut. Utskottet

har inte funnit skäl att ändra uppfattning i denna fråga utan

avstyrker motionerna i denna del.

Eftertaxering vid oriktig uppgift

I motion Sk811 (yrkande 15, delvis) av Bo Lundgren m.fl. (m)

begärs att eftertaxeringsgrunden "oriktig uppgift" ses över så

att hänsyn tas till den skattskyldiges situation. Även Kjell

Johansson m.fl. (fp) föreslår i motion Sk822 (yrkande 15) ett

uttalande som går ut på att eftertaxering ej skall få ske om den

skattskyldige lämnat de uppgifter han rimligen bort inse att han

bort lämna.

Enligt vad utskottet erfarit övervägs hithörande frågor för

närvarande inom regeringskansliet, och en departementspromemoria

som upprättats inom finansdepartementet om bl.a. oskäliga

eftertaxeringar kommer att läggas fram inom kort. Resultatet av

detta arbete bör enligt utskottets mening avvaktas innan

ställning tas till de nu aktuella motionsyrkandena, och

utskottet avstyrker dem följaktligen.

Eftertaxering vid misstag m.m.

I motion Sk811 (yrkande 15, delvis) av Bo Lundgren m.fl. (m)

föreslås att möjligheten till eftertaxering vid rättelse av

felräkning, misskrivning och annat uppenbart förbiseende utgår.

Kjell Johansson m.fl. (fp) yrkar detsamma i motion Sk822

(yrkande 9) samt att eftertaxering ej skall få ske i de fall den

felaktiga taxeringen beror på en felaktig kontrolluppgift.

Vid utskottets prövning av motsvarande fråga i samband med

taxeringsreformen fann utskottet att det blev mer överskådligt

om skattemyndighetens olika möjligheter att efter

ettårsperiodens utgång ändra taxeringsbeslut till den

skattskyldiges nackdel samlades inom ramen för ett

eftertaxeringsinstitut. Utskottet vidhåller denna uppfattning

och avstyrker motionerna även i denna del.

Skattetillägg

I motionerna Sk811 (yrkande 16) av Bo Lundgren m.fl. (m) och

Sk822 (yrkande 16) av Kjell Johansson m.fl. (fp) begärs förslag

om en ny utformning av reglerna om skattetillägg så att hänsyn

tas till omständigheterna i det enskilda fallet.

I den promemoria om eftertaxeringar som är under utarbetande

inom finansdepartementet och som utskottet berört ovan kommer

enligt vad utskottet erfarit även skattetilläggsfrågor av nu

berört slag att behandlas. Vad utskottet anfört ovan om att

avvakta resultatet av övervägandena inom regeringskansliet innan

ställning tas till de aktuella frågorna gäller även här.

Utskottet avstyrker därför motionerna Sk811 och Sk822 även i

denna del.

Taxeringsrevision

I motion Sk811 (yrkande 11) av Bo Lundgren m.fl. (m) föreslås

att möjligheten till s.k. tredjemansrevision avskaffas. Vidare

föreslår motionärerna att regleringen vid granskning av

ADB-baserade räkenskaper bör gå ut på att räkenskaperna -- på

revisorns begäran -- skall tas fram av den vars räkenskaper

skall granskas. Även i motion Sk636 (yrkande 3) av Bengt

Westerberg m.fl. (fp) yrkas avskaffande av generella

taxeringskontroller avseende tredjeman. Kjell Johansson m.fl.

(fp) begär i motion Sk822 (yrkande 13) ett uttalande av

riksdagen om att reglerna bör utformas så att hänsyn bör tas

till företagens krav på insynsskydd och enskilda människors

integritet, men också med tanke på taxeringsmyndigheternas

kontrollverksamhet.

Utskottet vill erinra om att revisionsverksamheten för

närvarande är föremål för utredning av

datastraffrättsutredningen (Ju 1989:04, dir. 1989:54). Utredaren

skall bl.a. ta upp till förnyad granskning de komplikationer som

är förenade med skattemyndigheternas befogenheter i fråga om

datorlagrad information. Utredningen beräknas avge sitt

slutbetänkande under juni 1992. Ett ställningstagande av

riksdagen till de frågor som tagits upp i motionerna bör enligt

utskottet anstå till dess att resultatet av utredarens arbete

föreligger. Utskottet avstyrker följaktligen motionerna Sk811

och Sk822 även i denna del, liksom motion Sk636 yrkande 3.

Uppbördsfrågor

Preliminär B-skatt

Preliminär B-skatt debiteras normalt med 120% av den

slutliga skatt som påförts året före inkomståret. I vissa fall

debiteras preliminär B-skatt med 110% av den slutliga skatt

som påförts året före inkomståret. Förutsättningen är att den

preliminära B-skatt som avräknas mot den slutliga skatten

ursprungligen debiterats med ett belopp som överstiger den

slutliga skatten. Preliminär B-skatt får dock inte fastställas

till lägre belopp än som svarar mot den preliminära B-skatt som

senast fastställts för året före inkomståret.

Under uppbördsåret 1991/92 gäller att uttaget av preliminär

B-skatt från en fysisk person skall vara 110% av den slutliga

skatt som har påförts året före inkomståret. Regeringen avser

att återkomma i fråga om senare uppbördsår (prop. 1990/91:5 s.

111--112, bet. 1990/91:SkU3 s. 81).

I motion Sk352 (yrkande 8) av Carl Bildt m.fl. (m) yrkas --

med hänvisning till motivering i motion N254 -- en sänkning av

det preliminära B-skatteuttaget till 100% av föregående års

slutliga skatt. Samma förslag läggs fram i motion Sk811

(yrkande 18, delvis) av Bo Lundgren m.fl. (m).

Enligt utskottets tidigare redovisade uppfattning leder den

nuvarande schablonregeln -- i förening med den undantagsregel

som är avsedd att användas i de enskilda fall då huvudregeln

skulle medföra ett för högt preliminärt uttag -- i allmänhet

till ett tillfredsställande beskattningsresultat. Med den

lättnad för innevarande uppbördsår som infördes för enskilda

näringsidkare så sent som i höstas anser utskottet att det

preliminära B-skatteuttaget nu har fått en rimlig avvägning.

Utskottet avstyrker därför motion Sk352 i denna del, liksom även

motion Sk811 i denna del.

Avgift på fyllnadsinbetalningar

Genom riksdagsbeslut i december 1988 infördes en avgift på

2% på fyllnadsinbetalningar av preliminär skatt som görs under

tiden den 19 januari--den 30 april taxeringsåret. När underlaget

för avgiften bestäms skall ett belopp på 20000 kr. räknas av

(prop. 1988/89:46, bet. 1988/89:SkU4).

Skattereformen har bl.a. inneburit att rätten till brutet

räkenskapsår avskaffats för enskilda näringsidkare, dödsbon och

juridiska personer som förvaltar samfällighet och vars inkomst

beskattas hos delägarna samt för sådana handelsbolag där fysisk

person eller dödsbo skall beskattas för bolagets inkomster. En

dispensmöjlighet har införts för vissa fall. Enligt

övergångsbestämmelserna skall ett brutet räkenskapsår, som har

börjat löpa före den 1 juli 1990 och som omfattar del av år

1991, avkortas så att det slutar den 31 december 1990. Ett

brutet räkenskapsår som har börjat löpa under perioden den 1

juli 1990--den 31 december 1990 skall antingen avkortas så att

det slutar den 31 december 1990 eller förlängas så att det

slutar den 31 december 1991 (prop. 1989/90:110, bet.

1989/90:SkU30).

Näringsidkare som vid 1991 års taxering redovisar inkomst

avseende två räkenskapsår, varav det ena avkortats så att det

slutat den 31 december 1990, har medgetts förhöjt avdrag för

avsättning till resultatutjämningsfond. Syftet är att mildra

effekterna av en tillfällig likviditetspåfrestning i samband med

betalningen av slutlig skatt till följd av att några

preliminärskatteinbetalningar inte gjorts (prop. 1990/91:54,

bet. 1990/91:SkU10).

I motion Sk822 (yrkande 17) av Kjell Johansson m.fl. (fp)

yrkas avskaffande av fyllnadsinbetalningsavgiften den 19

januari--den 30 april. I motion Sk801 av Knut Wachtmeister (m)

yrkas befrielse från avgiften för de företagare som har haft

bokslutsdag den 30 juni eller den 31 augusti och som nu övergått

till kalenderår. Förslaget motiveras med att den nödvändiga

förkortningen eller förlängningen av räkenskapsåret inte behöver

beslutas förrän deklarationen skall avlämnas, vanligtvis den 31

mars.

Utskottet vill framhålla följande. Motivet bakom avgiften är

att motverka ett ohämmat utnyttjande av möjligheten till

skattekredit genom att dröja med inbetalningen av

preliminärskatt. Fribeloppet på 20000 kr. syftar till att

lämna en tillräcklig marginal vid bedömningen av den slutliga

skattens storlek. Möjligheten till förhöjt avdrag för

avsättning till resultatutjämningsfond har ansetts ge en

tillräcklig lättnad för de näringsidkare som drabbas av

likviditetsproblem i samband med omläggningen av räkenskapsår i

enlighet med de nya reglerna. Dessa synpunkter finner utskottet

alltjämt giltiga, och utskottet avstyrker därför motion Sk822

även i denna del och motion Sk801.

Anstånd

I motion Sk811 (yrkande 18, delvis) av Bo Lundgren m.fl. (m)

begärs bl.a. att regeringen lägger fram förslag om generösare

regler för anstånd, om rätt att överklaga beslut om vägrat

anstånd och om att reglerna om anstånd skall bli giltiga även

för mervärdeskatt, punktskatter, prisregleringsavgifter och

vägtrafikskatter. I motion Sk806 av Rune Backlund m.fl. (c, m

och fp) begärs förslag om generösare anståndsregler vid

eftertaxering. De nuvarande svårigheterna av rättslig natur att

bevilja anstånd samtidigt som förutsättningar för eftertaxering

bedöms föreligga motiverar enligt motionärerna en ändring av

reglerna med denna inriktning. En mera begränsad fråga tas upp i

motion Sk820 i vilken Arne Kjörnsberg och Lahja Exner (båda s)

begär ett tillkännagivande om ökade möjligheter till anstånd för

studenter som fått kvarskatt på grund av feriearbete m.m.

Motionärerna anser att det nuvarande systemet, som innebär att

anstånd med betalningen kan sökas först sedan ärendet

överlämnats till indrivning, är stelbent och att den

omständigheten att det här rör sig om unga människor motiverar

en generösare tillämpning.

Utskottet inleder med den sistnämnda motionen och erinrar om

att anståndsreglerna fått en avsevärd uppmjukning i samband med

1990 års taxeringsreform. Bl.a. får anstånd medges om det vid en

omprövning eller ett överklagande råder ovisshet om utgången i

ärendet eller målet eller om betalningen av skatten skulle för

den skattskyldige medföra betydande skadeverkningar eller annars

framstå som obillig. Att införa några ytterligare lättnader i

anståndsreglerna för den speciella kategori som motionärerna

bakom motion Sk820 har pekat på är enligt utskottets uppfattning

inte välbetänkt. Utskottet avstyrker således motionen, liksom

motion Sk811 såvitt nu är i fråga.

Med hänvisning till utskottets nyss redovisade uppfattning

rörande anståndsreglernas utformning ställer sig utskottet

avvisande även till förslaget till uppmjukning av

anståndsreglerna när det gäller eftertaxering. Utskottet

avstyrker följaktligen motion Sk806, liksom motion Sk811 i

aktuell del.

Inte heller i övrigt finner utskottet att det finns anledning

att nu överväga några lättnader i anståndsreglerna som genomgick

en avsevärd uppmjukning så sent som förra året. Utskottet

avstyrker således även i övrigt motion Sk811 yrkande 18 i denna

del.

Tolkningsföreträde

I motion Sk811 (yrkande 2) av Bo Lundgren m.fl. (m) förordas

ett tolkningsföreträde för enskilda skattebetalare när

lagstiftning, förarbeten och rättspraxis inte ger klart belägg

för hur en viss fråga skall avgöras. I motionen yrkas att

riksdagen gör ett tillkännagivande härom.

Utskottet vidhåller sin tidigare uttalade uppfattning att

taxeringsmyndigheterna inte bör ges särskilda förhållningsregler

i fråga om regeltolkningen som skiljer sig från vad som i

allmänhet gäller för de rättstillämpande myndigheterna. Vad

gäller den särskilda frågan om tolkningsföreträde i avvaktan på

domstolsprövning av en skattefråga vill utskottet hänvisa till

vad som nyss sagts i fråga om anstånd. Härigenom tillgodoses i

allt väsentligt kravet på ett tolkningsföreträde för de

skattskyldiga till dess saken avgjorts av domstol. Med det

anförda avstyrker utskottet motionen i denna del.

Ö-skatteränta vid B-skatt

I motionerna Sk809 av Rosa Östh och Kersti Johansson (båda c)

och Sk819 av Göran Engström och Kjell Ericsson (båda c) begärs

kompensation i form av förhöjd ö-skatteränta för för mycket

inbetald preliminär B-skatt för innevarande års inkomster.

Motionärerna motiverar yrkandet med att den sänkta

inkomstskatten till följd av inkomstskattereformen inte har lett

till någon minskning i preliminärskatteuttaget för dem som

betalar B-skatt.

Utskottet prövade våren 1990 motsvarande fråga med anledning

av den skattesänkning som genomfördes för det årets inkomster

och fann därvid att motiv saknades för en särskild räntesats för

dem som erlade preliminär B-skatt. Utskottet intar nu samma

ståndpunkt och avstyrker följaktligen motionen.

Arbetsgivares ansvar för ej erlagd skatt

I motionerna Sk811 (yrkande 18, delvis) av Bo Lundgren (m)

begärs förslag om en möjlighet för handelsbolag och enkla bolag

till jämkning av betalningsskyldigheten när bristande betalning

av anställdas innehållna preliminärskatter beror på förhållanden

som arbetsgivaren/ställföreträdaren haft svårt att kontrollera.

I motion Sk807 återkommer Filip Fridolfsson m.fl. (m, fp och c)

med samma yrkande.

Vid utskottets senaste behandling av motsvarande fråga (bet.

1989/90:SkU32 s. 292 ff.) tillbakavisade utskottet med en

utförlig argumentering ett liknande yrkande. Utskottet hänvisar

till vad utskottet anfört i detta betänkande och vill nu endast

understryka att det i detta sammanhang speciella med

handelsbolag är att bolagsmännen solidariskt svarar för bolagets

förpliktelser (2 kap. 20§ första stycket lagen om handelsbolag

och enkla bolag). Denna inom associationsrätten grundläggande

bestämmelse gäller allmänt i fråga om bolagets och bolagsmännens

förhållande till tredje man, alltså inte bara gentemot

skattemyndigheterna. Att ändra på denna bestämmelse kan enligt

utskottets uppfattning inte komma i fråga. Däremot har utskottet

tidigare förutsatt att man i samband med beredningsarbetet av

kommande lagstiftning inom skatteansvars- och

preliminärskatteavdragsområdet undersöker möjligheterna att få

till stånd en högre grad av enhetlighet mellan olika

näringsidkare oavsett företagsform och gör en översyn av

förefintliga jämknings- och eftergiftsmöjligheter för olika

kategorier av arbetsgivare. Med det anförda avstyrker utskottet

motion Sk811 även i denna del samt motion Sk807.

Uppdragsgivares betalningsskyldighet för uppdragstagares

skatter och avgifter

I motion Sk811 (yrkande 17) av Bo Lundgren m.fl. (m) begärs

att regeringen lägger fram förslag som går ut på att en

uppdragsgivare inte skall kunna åläggas något betalningsansvar i

fråga om en uppdragstagares preliminärskatter och sociala

avgifter om uppdragstagaren vid avtalets ingående är registrerad

för betalning av preliminär B-skatt eller för redovisning av

mervärdeskatt eller om det är uppenbart att ersättningen för

uppdragstagaren utgör intäkt av näringsverksamhet.

Utskottet vill erinra om att riksdagen tidigare, på utskottets

hemställan, efterlyst förslag som tillgodoser motionärernas

önskemål. De förslag på detta område som lagts fram i

finansdepartementets promemoria (Ds 1988:59) F-skattebevis --

nya regler för skatteavdrag och socialavgifter övervägs för

närvarande inom regeringskansliet, och regeringen har för avsikt

att så snart det blir möjligt återkomma till riksdagen med

förslag i ämnet. Något nytt uttalande av riksdagen i frågan är

således inte erforderligt, och utskottet avstyrker därför

motionen i denna del.

Vissa övriga uppbördsfrågor

I motion Sk811 (yrkande 18, delvis) av Bo Lundgren m.fl. (m)

begärs att regeringen lägger fram förslag om återinförande av

tvåårsbegränsningen för respitränta och att omprövningsbeslut

till enskilds nackdel skall få ske senast sex månader efter

utgången av aktuellt uppbördsår eller -- i fråga om sociala

avgifter -- tolv månader efter utgiftsåret. Vidare krävs

upphävande av den nyligen införda bestämmelsen att företrädare

för en juridisk person kan åläggas betalningsansvar för olika

skatter och avgifter även om skatterna och avgifterna beslutats

efter det att den juridiska personen gått i konkurs.

Utskottet vill framhålla att reglerna om respitränta syftar

till att ge statsverket kompensation för den ränteförlust som

annars skulle uppkomma vid skatteinbetalningar efter tidpunkten

för inbetalning av kvarstående skatt och är således både en

konsekvens av kreditsynpunkter och motiverade av rättviseskäl.

Utskottet vill vidare erinra om att reglerna blev föremål för

vissa förändringar i samband med taxeringsreformen förra året,

och bl.a. slopades då den av motionärerna åsyftade

tvåårsbegränsningen, samtidigt som en möjlighet infördes att

befria från respitränta om det föreligger synnerliga skäl.

Utskottet anser inte att det på den punkt motionärerna pekat på

finns anledning att återgå till den tidigare ordningen.

Vad gäller tiden för omprövning av uppbördsärenden till den

enskildes nackdel fattade riksdagen beslut så sent som i

december förra året. Avsikten var att bringa den i samklang med

vad som gäller på taxeringsområdet. Någon anledning att ändra på

de nu angivna regleringarna föreligger enligt utskottets

uppfattning inte.

Den av motionärerna kritiserade bestämmelsen om

ställföreträdaransvar i vissa fall av konkurs infördes också

nyligen i samband med annan lagstiftning för att förebygga

skatteundandragande. Även denna bestämmelse bör enligt

utskottets mening vara kvar.

Mot bakgrund av det anförda avstyrker utskottet följaktligen

motion Sk811 även i denna del.

Betalningssäkringsfrågor

Inledning

Genom riksdagsbeslut hösten 1989 företogs åtskilliga ändringar

i betalningssäkringslagen för att skapa bättre garantier

mot att enskilda drabbas av felaktiga beslut om

betalningssäkring och för att i övrigt förbättra den enskildes

ställning i sådana mål. Bl.a. skärptes beviskravet för att

betalningssäkring skulle få beslutas avseende en ännu inte

fastställd fordran. Vidare beslöts att muntlig förhandling skall

hållas av länsrätt och kammarrätt i mål om betalningssäkring på

gäldenärens begäran om det inte är uppenbart obehövligt.

Riksdagsbeslutet innebar vidare att ett beslut om

betalningssäkring för en fordran som inte är fastställd skall

hävas av länsrätten, om det allmänna inte har väckt talan

beträffande fordringen inom sex månader från beslutet och

fordringen eller underlaget inte har bestämts i annan ordning

inom samma tid. Om särskilda skäl föreligger får länsrätten dock

medge förlängning av tidsfristen.

I fråga om skadestånd för omotiverade betalningssäkringsbeslut

innebar de nya reglerna att staten, oberoende av om fel eller

försummelse har begåtts, skall ersätta skada som drabbar enskild

till följd av beslut om betalningssäkring för en icke fastställd

fordran, om fordringen inte senare fastställs eller fastställs

till ett väsentligt lägre belopp än som har betalningssäkrats.

Ersättning skall dock inte lämnas för skada som inte är av någon

betydelse. Ersättningen skall kunna jämkas om den enskilde har

varit medvållande till skadan.

Utskottet behandlade frågorna i betänkandet 1989/90:SkU1. På

grund av sedermera väckta motioner återkom utskottet till flera

av frågorna i betänkandet 1989/90:SkU32.

Riskrekvisitet vid betalningssäkring

I motionerna Sk811 (yrkande 13, delvis) av Bo Lundgren m.fl.

(m), Sk636 (yrkande 1, delvis) av Bengt Westerberg m.fl. (fp)

och Sk810 (delvis) av Sten Svensson m.fl. (m, fp och c) begärs

att regeringen lägger fram förslag som går ut på att

betalningssäkring skall få tillgripas endast vid

betalningssabotage.

Utskottet vidhåller sin uppfattning att

betalningssäkringslagen efter de ovan redovisade ändringarna

fyller högt ställda krav på rättssäkerhet. En begränsning av

förutsättningarna till att avse enbart risk för s.k.

betalningssabotage skulle enligt utskottets uppfattning på ett

menligt sätt öka den kreditrisk det allmänna löper i ärenden av

detta slag. Utskottet avstyrker därför motionerna.

Beslutsmotivering i betalningssäkringsmål

I motionerna Sk811 (yrkande 13, delvis) av Bo Lundgren m.fl.

(m), Sk636 (yrkande 1, delvis) av Bengt Westerberg m.fl. (fp)

och Sk822 (yrkande 3) av Kjell Johansson m.fl. (fp) begärs

införande av en lagregel om att domstol skall ange skälen för

ett beslut om betalningssäkring.

Utskottet har tidigare funnit att domstolarna i allmänhet

utformar beslutsmotiveringarna med tillbörlig omsorg och att en

bestämmelse av nu förordat slag inte behövs. Någon anledning att

nu göra en annan bedömning har inte förekommit, och utskottet

avstyrker därför motionerna.

Muntlig förhandling

I motionerna Sk811 (yrkande 13, delvis) av Bo Lundgren m.fl.

(m) och Sk810 (delvis) av Sten Svensson m.fl. (m, fp och c)

begärs att regeringen skall lägga fram förslag om upphävande av

begränsningen i rätten till muntlig förhandling.

Utskottet har tidigare framhållit att det faktiskt behövs en

möjlighet för domstolarna att avstå från muntlig förhandling --

även när gäldenären begär det -- i sådana fall där en muntlig

förhandling är uppenbart onödig. Utskottet vidhåller denna

uppfattning och avstyrker motionerna i denna del.

Tidsfristen för väckande av talan om fastställelse av

betalningssäkrad fordran

I motionerna Sk811 (yrkande 13, delvis) av Bo Lundgren m.fl.

(m), Sk636 (yrkande 1, delvis) av Bengt Westerberg m.fl. (fp),

Sk822 (yrkande 1) av Kjell Johansson m.fl. (fp) och Sk810

(delvis) av Sten Svensson m.fl. (m, fp och c) krävs en

skärpning av kravet på "särskilda skäl" till "synnerliga skäl"

för förlängning av tidsfristen på sex månader för väckande av

talan om fastställelse av betalningssäkrad fordran. En

förlängning bör enligt motionärerna få ske med endast en månad

åt gången.

Nu liksom tidigare finner utskottet att en begränsning av

möjligheterna att medge förlängning i enlighet med motionärernas

önskemål skulle öka risken för undermåliga utredningar i

komplicerade och vidlyftiga mål. Utskottet avstyrker därför

motionerna i denna del.

Tidsfrist för beslut om fastställelse av betalningssäkrad

fordran

I motionerna Sk811 (yrkande 13, delvis) av Bo Lundgren m.fl.

(m), Sk636 (yrkande 1, delvis) av Bengt Westerberg m.fl. (fp),

Sk822 (yrkande 2) av Kjell Johansson m.fl. (fp) och Sk810

(delvis) av Sten Svensson m.fl. (m, fp och c) krävs att en

betalningssäkrad fordran skall ha fastställts inom ett år från

beslutet om betalningssäkring, om betalningssäkringen skall

bestå.

Utskottet har tidigare funnit att en dylik föreskrift inte

behövs, eftersom de aktuella målen av domstolarna normalt tas

med förtur och enligt utskottets bedömning behandlas med

tillbörlig skyndsamhet. Därtill kommer att den nu genomförda

inkomstskattereformen med alla förenklingar på

inkomstbeskattningens område kan förväntas avsevärt minska

arbetsbelastningen på domstolarna, vilka alltså i framtiden bör

kunna förväntas behandla förtursärenden av aktuellt slag med

ännu större skyndsamhet. Med hänsyn härtill och till de

nackdelar som är förknippade med tidsfrister av det här slaget

saknas enligt utskottets uppfattning anledning att införa någon

tidsfrist för länsrätternas handläggning. Med det anförda

avstyrker utskottet de nu behandlade motionsyrkandena.

Det allmännas företrädare i mål om betalningssäkring

I motion Sk811 (yrkande 13, delvis) av Bo Lundgren m.fl. (m)

begärs förslag om att det allmännas talan skall föras av ett

fristående allmänt ombud med en oberoende ställning.

Utskottet vidhåller sin tidigare intagna ståndpunkt att

samordningen mellan de olika verksamheter inom

skatteförvaltningen som berörs av betalningssäkring vinner på

att skattemyndigheten för det allmännas talan i mål om

betalningssäkring. En sådan ordning ligger också i linje med

riksdagens tidigare beslut att uppgiften att föra det allmännas

talan i skatteprocessen skall fullgöras av skattemyndigheten som

sådan. Utskottet avstyrker därför motionen även i denna del.

Förmånsrätten för betalningssäkrade fordringar

I motionerna Sk636 (yrkande 1, delvis) av Bengt Westerberg

m.fl. (fp) och Sk810 (delvis) av Sten Svensson m.fl. (m, fp och

c) föreslås att förmånsrätten i konkurs för betalningssäkrade

fordringar som inte är fastställda slopas.

Utskottet finner nu liksom tidigare att en förmånsrätt av en

så begränsad omfattning som skulle bli resultatet av

motionärernas förslag allvarligt skulle försvaga det allmännas

ställning i denna typ av ärenden. Detta vill utskottet inte

medverka till utan avstyrker motionerna i denna del.

Strikt skadeståndsansvar

I motionerna Sk811 (yrkande 13, delvis) av Bo Lundgren m.fl.

(m), Sk636 (yrkande 1, delvis) av Bengt Westerberg m.fl. (fp)

och Sk822 (yrkande 6) av Kjell Johansson m.fl. (fp) föreslås

införande av strikt skadeståndsansvar för staten för skador till

följd av obefogade beslut om betalningssäkring även i fall där

fordringen är fastställd.

Utskottet vill erinra om att de allmänna bestämmelserna i

skadeståndslagen gäller i de fall motionärerna åsyftar. Reglerna

om det allmännas skadeståndsansvar är för närvarande föremål för

en översyn av en kommitté (Ju 1989:03, dir. 1989:52), som

beräknar avsluta sitt arbete före utgången av år 1992. Utskottet

anser att riksdagen bör avvakta med ett ställningstagande till

en eventuell ändring av reglerna om det allmännas

skadeståndsansvar i denna typ av ärenden till dess att

resultatet av kommitténs utredningsarbete föreligger och

avstyrker därför motionerna i denna del.

Väsentlighetskravet för skadestånd

När det gäller väsentlighetskravet för utfående av skadestånd

begär Bo Lundgren m.fl. (m) i motion Sk811 (yrkande 13, delvis)

ett borttagande av detta krav. I motionerna Sk636 (yrkande 1,

delvis) av Bengt Westerberg m.fl. (fp), Sk822 (yrkande 4) av

Kjell Johansson m.fl. (fp) och Sk810 (delvis) av Sten Svensson

m.fl. (m, fp och c) föreslås däremot en precisering i lagtexten

av väsentlighetskravet till minst ett basbelopp.

Utskottet anser, nu liksom tidigare, att den nuvarande

regleringen ger en förfördelad ett tillfredsställande

skadeståndsskydd och är bättre och mindre stelbent än den

ordning som motionärerna föreslår. Utskottet avstyrker därför

motionerna.

Ersättningsberättigade skador

I motion Sk810 (delvis) av Sten Svensson m.fl. (m, fp och c)

föreslås att uttrycket "ren förmögenhetsskada" byts ut mot

"skada".

Utskottet har tidigare framhållit att det är en uppgift för

den ovan nämnda översynen av det allmännas skadeståndsansvar att

bedöma om en eventuell ersättning i hithörande sammanhang bör

bestämmas under hänsynstagande till andra omständigheter än

sådana som har rent ekonomisk betydelse. Med hänvisning härtill

och då resultatet av översynen även i denna fråga bör avvaktas

innan riksdagen tar ställning avstyrker utskottet motionen.

Ersättning för biträde

En återkommande fråga är om ersättning för kostnader för ombud

och biträde i betalningssäkringsmål skall utgå. Förslag härom

begärs i motionerna Sk811 (yrkande 13, delvis) av Bo Lundgren

m.fl. (m), Sk636 (yrkande 1, delvis) av Bengt Westerberg m.fl.

(fp), Sk822 (yrkande 5) av Kjell Johansson m.fl. (fp) och Sk810

(delvis) av Sten Svensson m.fl. (m, fp och c).

Med hänsyn till de regler som gäller i fråga om rätt till

ersättning för kostnader för biträde och utredning i ärenden och

mål om skatt vidhåller utskottet sin uppfattning att det inte

rimligen kan antas att den som är berättigad till sådan

ersättning behöver någon ytterligare ersättning i ett eventuellt

betalningssäkringsmål. Utskottet avstyrker därför de nu aktulla

motionsyrkandena.

Viss begränsning av skadeståndsansvaret

I motionerna Sk811 (yrkande 13, delvis) av Bo Lundgren m.fl.

(m) och Sk636 (yrkande 1, delvis) av Bengt Westerberg m.fl. (fp)

begärs förslag om slopande av "självrisken" på 5000 kr.

Utskottet vill erinra om att kostnadsnivån på 5000 kr.,

under vilken ersättning normalt inte utgår, är anpassad till vad

som gäller enligt lagen (1989:479) om ersättning för kostnader i

ärenden och mål om skatt. Utskottet vill vidare, liksom

tidigare, erinra om att avsikten är att självriskens omfattning

skall bedömas från fall till fall och att reglerna skall

tillämpas så att oskäliga effekter undviks. Med det anförda

avstyrker utskottet motionerna i denna del.

Jämkning av skadestånd vid betalningssäkring

I motionerna Sk811 (yrkande 13, delvis) av Bo Lundgren m.fl.

(m), Sk636 (yrkande 1, delvis) av Bengt Westerberg m.fl. (fp)

och Sk822 (yrkande 7) av Kjell Johansson m.fl. (fp) begärs

förslag om att ett skadestånd skall få jämkas endast om det

finns ett orsakssamband mellan den skattskyldiges handlande och

det felaktiga betalningssäkringsbeslutet eller om det skulle

vara uppenbart oskäligt att ersättning utgår.

Liksom tidigare finner utskottet att den av motionärerna

föreslagna förändringen inte har någon större betydelse med

hänsyn till att det redan nu krävs, för att ett skadestånd skall

kunna jämkas, att gäldenären genom vållande skall ha medverkat

till skadan. Inte heller torde enligt utskottets uppfattning det

föreslagna tillägget "uppenbart" leda till någon nämnvärt

förbättrad ställning för de gäldenärer det här är fråga om. Mot

bakgrund härav avstyrker utskottet motionerna såvitt nu är i

fråga.

Övriga frågor

Avräkning vid återbetalning av skatter och avgifter

Enligt lagen (1985:146) om avräkning vid återbetalning av

skatter och avgifter får avräkning underlåtas om det föreligger

särskilda skäl att avstå från avräkning. I rättspraxis har i

detta sammanhang sociala hänsyn inte ansetts kunna beaktas. I

motion Sk808 Elisabet Franzén m.fl. (mp) yrkas att

kronofogdemyndigheten får en möjlighet att underlåta avräkning

vid återbetalning av skatter och avgifter om det är motiverat av

sociala och humanitära skäl.

Utskottet vill erinra om att avsikten med den berörda

bestämmelsen är att möjliggöra för kronofogdemyndigheten att

avstå från avräkning i helt andra situationer än vad

motionärerna har i åtanke, t.ex. när förutsättningarna för en av

kronofogdemyndigheten beviljad avbetalningsplan för ett restfört

företag annars skulle rubbas. Detta hindrar inte att regeringen

bör ha uppmärksamheten riktad även mot de sociala effekterna av

lagstiftningen. Enligt utskottets uppfattning bör dock de

sociala aspekterna i de aktuella indrivningsfallen normalt

tillgodoses på annat sätt än på det som motionären föreslår.

Utskottet avstyrker därför motionen.

Ersättning för kostnader i skatteprocess i mål som den

enskilde vinner helt eller delvis

I motion Sk811 (yrkande 6) återkommer Bo Lundgren m.fl. (m)

med krav om en ovillkorlig rätt till ersättning för kostnader i

samband med skatteprocesser då den skattskyldige vinner målet

och en möjlighet till ersättning även då den skattskyldige

endast delvis vinner målet eller förlorar målet. Även Bengt

Westerberg m.fl. (fp) begär i motion Sk636 (yrkande 6, delvis)

förslag om rätt till ersättning för en enskild som helt eller

delvis vinner ett mål. I motion Sk812 (delvis) av Rune Backlund

m.fl. (c, m och fp) yrkas rätt till ersättning för

ombudskostnader, bl.a. när den skattskyldige vunnit målet helt

eller delvis och ombudskostnaderna behövts för att tillvarata

den enskildes rätt och det inte beror på den skattskyldige att

processen uppkommit eller blivit mer omfattande än nödvändigt.

Även i motion Sk804 av Ingbritt Irhammar och Anders Svärd (båda

c) yrkas en ökad rätt till ersättning för ombudskostnader.

Utskottet vill erinra om den möjlighet som införts att med

statliga medel ersätta en skattskyldig för hans eller hennes

kostnader för ombud, utredning eller annat som skäligen behövts

för att ta vara på hans eller hennes rätt i ett ärende eller ett

mål om skatt, om det med hänsyn till omständigheterna är

oskäligt att han eller hon står för kostnaderna själv. Även om

huvudregeln liksom tidigare är att den skattskyldige själv skall

svara för sina kostnader i ordinära ärenden och mål om skatt har

de nya reglerna inneburit förbättringar för dem som har haft

kostnader utöver vad som kan anses normalt och det funnits skäl

att t.ex. anlita ombud eller biträde. Med det anförda avstyrker

utskottet motionerna i aktuella delar.

Ersättning för kostnader i skatteprocess efter överklagande av

det allmänna

I motion Sk811 (yrkande 7) av Bo Lundgren m.fl. (m) yrkas att

den skattskyldiges kostnader för en skatteprocess i högre

instans än länsrätt skall bestridas av offentliga medel, om det

är det allmänna som för talan över det tidigare beslutet. Även i

motion Sk636 (yrkande 6, delvis) av Bengt Westerberg m.fl. (fp)

begärs att regeringen lägger fram förslag om rätt till

ersättning för den enskilde när myndigheterna driver målet i

prejudikatsyfte.

De nyss redovisade skälen mot en ökad rätt till ersättning av

allmänna medel för ombudskostnader m.m. i skattemål gäller

enligt utskottet även i förevarande fall. Utskottet avstyrker

således även de nu aktuella motionsyrkandena.

Ersättning i övrigt för kostnader i skatteprocess

I motion Sk812 (delvis) av Rune Backlund m.fl. (c, m och fp)

yrkas slutligen rätt till ersättning för ombudskostnader dels

när rättsfrågan är mycket komplicerad, dels när det framstår som

skäligt med hänsyn till förhållandena i övrigt.

Med hänvisning till vad utskottet ovan anfört avstyrker

utskottet motionen även i nu aktuell del.

Ett centralt koncernregister

I motion Sk822 (yrkande 18) av Kjell Johansson m.fl. (fp)

begärs ett uttalande som manar till försiktighet vid

utformningen av ett nytt koncernregister. Utgångspunkten för

beslut i samband med taxeringsrevisioner bör enligt motionärerna

vara att besluten grundas på material som inhämtats vid

revisionen i respektive företag.

Utskottet vill erinra om följande. För att förbättra

skattemyndigheternas revisionsverksamhet antog riksdagen i

höstas på förslag av regeringen nya regler om att dotterföretag

skall lämna vissa uppgifter rörande moderbolaget i en koncern.

Dessa uppgifter samt uppgifter om antal årsanställda i

koncernen, totalt resp. i Sverige, koncernomsättning och

koncernbalansomslutning för koncernmoderföretag får föras in i

det centrala skatteregistret. Skattemyndigheterna har fått

terminalåtkomst till uppgifterna. Ett annat förslag av RSV om en

ökad uppgiftsskyldighet för bl.a. företag med s.k.

intressegemenskap togs däremot inte upp till övervägande. Den av

RSV väckta frågan om ett "koncernregister" är därmed

slutbehandlad av regeringen och alltså inte längre aktuell. Mot

bakgrund härav finns ingen anledning att nu ta upp denna fråga,

och utskottet avstyrker därför motionen i berörd del.

Lagen om avdrags- och uppgiftsskyldighet beträffande vissa

uppdragsersättningar

I motion Sk811 (yrkande 20) återkommer Bo Lundgren m.fl. (m)

med ett yrkande om avskaffande av lagen om avdrags- och

uppgiftsskyldighet för vissa uppdragsersättningar. Samma yrkande

ställs i motion Sk803 av Tom Heyman (m).

Utskottet avstyrkte så sent som i höstas ett liknande

motionsyrkande med hänvisning till det beredningsarbete som

pågår inom finansdepartementet med anledning av departementets

promemoria (Ds 1988:59) F-skattebevis -- nya regler för

skatteavdrag och socialavgifter, vari bl.a. föreslås att lagen

avskaffas. Enligt vad utskottet erfarit räknar man inom

finansdepartementet med att lägga fram en lagrådsremiss på

grundval av promemorian senare i vår. Utskottet vidhåller sin

uppfattning att regeringens ställningstagande bör avvaktas innan

ställning tas av riksdagen till ett upphävande av lagen.

Utskottet avstyrker således motionen även i denna del.

Bevissäkringslagen

I motionerna Sk811 (yrkande 12) av Bo Lundgren m.fl. (m),

Sk636 (yrkande 2) av Bengt Westerberg m.fl. (fp) och Sk813 av

Martin Olsson (c) yrkas avskaffande av bevissäkringslagen.

Utskottet vidhåller sin tidigare uppfattning att

bevissäkringslagen behövs för att under vissa förutsättningar

kunna säkerställa nödvändigt kontrollmaterial. Utskottet anser

vidare att lagens regler -- efter olika förändringar under

senare år med syfte att förstärka den enskildes rättssäkerhet --

numera innefattar en rimlig avvägning mellan myndigheternas

kontrollbehov och den enskildes berättigade rättssäkerhetskrav.

Slutligen vill utskottet erinra om att den tidigare omnämnda

datastraffrättsutredningen har till uppgift att bl.a. bedöma

behovet av förändringar i bevissäkringslagen. Med det anförda

avstyrker utskottet motionerna Sk811 och Sk636 i aktuella delar

samt motion Sk813.

Lagen mot skatteflykt

I motionerna Sk811 (yrkande 5) av Bo Lundgren m.fl. (m), Sk636

(yrkande 4) av Bengt Westerberg m.fl. (fp) och Sk823 av Görel

Thurdin m.fl. (c) yrkas avskaffande av lagen mot skatteflykt.

Riksdagen beslutade så sent som i höstas att förlänga

tillämpningen av lagen mot skatteflykt, som enligt utskottet

behövs för att kunna ingripa mot förfaranden som syftar till

skatteundandragande, till och med år 1993. Att nu ändra detta

beslut och i stället upphäva lagen ställer utskottet sig helt

avvisande till. Utskottet avstyrker således motionerna i aktuell

del.

"Legal nödbroms" m.m.

I motion Sk811 (yrkande 3) av Bo Lundgren m.fl. (m) begärs

införande av en möjlighet till inhibition när en strikt

tillämpning av olika lagar och bestämmelser ger upphov till

orimliga konsekvenser. I motion Sk636 (yrkande 5) återkommer

Bengt Westerberg m.fl. (fp) till ett tidigare förslag om en

"omvänd generalklausul". Nic Grönvall (m) begär i motion Sk814

förslag om en generösare gränsdragning mellan omkostnad i

rörelse och kapitalförlust och om regler om skydd av äganderätt

och rättssäkerhet. Vidare bör enligt den sistnämnda motionären

enbart ordalydelsen i lag och förarbete få användas vid

tolkning.

Utskottet anser nu liksom vid sin återkommande behandling av

snarlika frågor att en reglering av den innebörd motionärerna

förespråkar skulle förorsaka närmast oöverstigliga svårigheter i

den praktiska tillämpningen, leda till olikheter i behandlingen

av likartade fall och knappast stärka den enskildes

rättssäkerhet. Utskottet avstyrker följaktligen motionerna.

Översyn av skattelagstiftningen

I motion Sk811 (yrkande 1) av Bo Lundgren m.fl. (m) begärs en

översyn av skattelagstiftningen i syfte att skapa klara och

generella regler.

Utskottet vill erinra om att den nyligen genomförda

skattereformen, som föregåtts av ett omfattande och intensivt

utredningsarbete, haft till syfte att åstadkomma en

genomgripande omläggning av beskattningen, bl.a. just för att

tillgodose behovet av enkla och lättbegripliga regler.

Regeringen avser att nu -- efter skattereformens genomförande --

företa en teknisk översyn av lagkomplexet på

inkomstbeskattningens område. Direktiv till denna översyn är för

närvarande under utarbetande på finansdepartementet. Härmed får

motion Sk811 i denna del anses tillgodosedd.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande anslaget till riksskatteverket

att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:100 bilaga 9

punkt B1 och med avslag på motionerna 1990/91:Sk817,

1990/91:Sk805 i denna del, 1990/91:Sk827 yrkande 1,

1990/91:Sk825 yrkande 1 och 1990/91:Sk815 yrkandena 1--3 till

Riksskatteverket för budgetåret 1991/92 anvisar ett

förslagsanslag på 1000071000 kr.,

res. 1 (c)

res. 2 (v)

res. 3 (mp)

2. beträffande anslaget till regional och lokal

skatteförvaltning

att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:100 bilaga 9

punkt B2 och med avslag på motionerna 1990/91:Sk805 i denna

del, 1990/91:Sk827 yrkande 2, 1990/91:Sk825 yrkande 2,

1990/91:Sk816 och 1990/91:Sk826 till Regional och lokal

skatteförvaltning för budgetåret 1991/92 anvisar ett

förslagsanslag på 3325774000 kr.,

res. 4 (c)

res. 5 (v)

3. beträffande anslaget till stämpelkostnader

att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:100 bilaga 9

punkt B4 till Stämpelkostnader för budgetåret 1991/92

anvisar ett förslagsanslag på 2812000 kr.,

4. beträffande anslaget till fastighetstaxering

att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:100 bilaga 9

punkt B5 till Fastighetstaxering för budgetåret 1991/92

anvisar ett förslagsanslag på 40000000 kr.,

5. beträffande anslaget till ersättning till postverket

m.fl. för bestyret med skatteuppbörd m.m.

att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:100 bilaga 9

punkt B6 till Ersättning till postverket m.fl. för bestyret

med skatteuppbörd m.m. för budgetåret 1991/92 anvisar ett

förslagsanslag på 56000000 kr.,

6. beträffande anslaget till bidrag till vissa

internationella byråer och organisationer m.m.

att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:100 bilaga 9

punkt G1 till Bidrag till vissa internationella byråer och

organisationer m.m. för budgetåret 1991/92 anvisar ett

förslagsanslag på 250000 kr.,

7. beträffande anslaget till bidrag till vissa handikappade

ägare av motorfordon

att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:100 bilaga 9

punkt G2 till Bidrag till vissa handikappade ägare av

motorfordon för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag

på 15000000 kr.,

8. beträffande anslaget till exportkreditbidrag

att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:100 bilaga 9

punkt G3 till Exportkreditbidrag för budgetåret 1991/92

anvisar ett förslagsanslag på 1000 kr.,

9. beträffande taxering i första instans

att riksdagen avslår motion 1990/91:Sk811 yrkande 9 i denna

del,

res. 6 (m)

s.y. 2 (c)

10. beträffande behörigheten att besluta om eftertaxering

att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Sk811 yrkande 14 och

1990/91:Sk822 yrkande 8,

res. 7 (m, fp)

s.y. 3 (c)

11. beträffande förenklad deklaration

att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Sk811 yrkande 8 och

1990/91:Sk822 yrkande 12,

res. 8 (m, fp, c)

12. beträffande kontrolluppgift avseende ränteinkomster

att riksdagen avslår motion 1990/91:Sk818,

res. 9 (v)

13. beträffande tidsgräns för meddelande om avvikelse

att riksdagen avslår motion 1990/91:Sk822 yrkande 14,

14. beträffande sekretessen i fråga om beslut om avvikelse

från självdeklaration

att riksdagen avslår motion 1990/91:Sk811 yrkande 10,

res. 10 (m, fp)

15. beträffande omprövning till den skattskyldiges nackdel

att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Sk811 yrkande 9 i

denna del och 1990/91:Sk822 yrkande 10,

res. 11 (m, fp, c)

16. beträffande eftertaxering vid oriktig uppgift

att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Sk811 yrkande 15 i

denna del och 1990/91:Sk822 yrkande 15,

res. 12 (m, c)

s.y. 4 (fp)

17. beträffande eftertaxering vid misstag m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Sk811 yrkande 15 i

denna del och 1990/91:Sk822 yrkande 9,

res. 13 (m, fp)

18. beträffande skattetillägg

att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Sk811 yrkande 16 och

1990/91:Sk822 yrkande 16,

res. 14 (m, c)

s.y. 4 (fp)

19. beträffande taxeringsrevision

att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Sk811 yrkande 11,

1990/91:Sk636 yrkande 3 och 1990/91:Sk822 yrkande 13,

res. 15 (m)

s.y. 5 (fp)

20. beträffande preliminär B-skatt

att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Sk352 yrkande 8 och

1990/91:Sk811 yrkande 18 i denna del,

res. 16 (m)

s.y. 6 (c)

21. beträffande avgift på fyllnadsinbetalningar

att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Sk822 yrkande 17 och

1990/91:Sk801,

res. 17 (m, fp)

22. beträffande anstånd vid studier

att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Sk820 och

1990/91:Sk811 yrkande 18 i denna del,

res. 18 (m)

res. 19 (v)

s.y. 7 (m)

23. beträffande anstånd vid eftertaxering

att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Sk806 och

1990/91:Sk811 yrkande 18 i denna del,

res. 18 (m)

res. 20 (fp, c)

24. beträffande anstånd i övrigt

att riksdagen avslår motion 1990/91:Sk811 yrkande 18 i denna

del,

res. 18 (m)

25. beträffande tolkningsföreträde

att riksdagen avslår motion 1990/91:Sk811 yrkande 2,

res. 21 (m)

26. beträffande ö-skatteränta vid B-skatt

att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Sk809 och

1990/91:Sk819,

s.y. 6 (c)

27. beträffande arbetsgivares ansvar för ej erlagd skatt

att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Sk811 yrkande 18 i

denna del och 1990/91:Sk807,

res. 22 (m, fp, c)

28. beträffande uppdragsgivares betalningsskyldighet för

uppdragstagares skatter och avgifter

att riksdagen avslår motion 1990/91:Sk811 yrkande 17,

res. 23 (m, fp, c)

29. beträffande vissa övriga uppbördsfrågor

att riksdagen avslår motion 1990/91:Sk811 yrkande 18 i denna

del,

res. 24 (m)

s.y. 8 (c)

30. beträffande riskrekvisitet vid betalningssäkring

att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Sk811 yrkande 13 i

denna del, 1990/91:Sk636 yrkande 1 i denna del och 1990/91:Sk810

i denna del,

res. 25 (m, fp, c)

31. beträffande beslutsmotivering i betalningssäkringsmål

att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Sk811 yrkande 13 i

denna del, 1990/91:Sk636 yrkande 1 i denna del och 1990/91:Sk822

yrkande 3,

res. 26 (m, fp)

32. beträffande muntlig förhandling

att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Sk811 yrkande 13 i

denna del och 1990/91:Sk810 i denna del,

res. 27 (m)

33. beträffande tidsfristen för väckande av talan om

fastställelse av betalningssäkrad fordran

att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Sk811 yrkande 13 i

denna del, 1990/91:Sk636 yrkande 1 i denna del, 1990/91:Sk822

yrkande 1 och 1990/91:Sk810 i denna del,

res. 28 (m, fp, c)

34. beträffande tidsfrist för beslut om fastställelse av

betalningssäkrad fordran

att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Sk811 yrkande 13 i

denna del, 1990/91:Sk636 yrkande 1 i denna del, 1990/91:Sk822

yrkande 2 och 1990/91:Sk810 i denna del,

res. 29 (m, fp, c, v)

35. beträffande det allmännas företrädare i mål om

betalningssäkring

att riksdagen avslår motion 1990/91:Sk811 yrkande 13 i denna

del,

res. 30 (m, fp, c)

36. beträffande förmånsrätten för betalningssäkrade

fordringar

att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Sk636 yrkande 1 i

denna del och 1990/91:Sk810 i denna del,

res. 31 (m, fp)

37. beträffande strikt skadeståndsansvar

att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Sk811 yrkande 13 i

denna del, 1990/91:Sk636 yrkande 1 i denna del och 1990/91:Sk822

yrkande 6,

res. 32 (m, fp, c)

38. beträffande väsentlighetskravet för skadestånd

att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Sk811 yrkande 13 i

denna del, 1990/91:Sk636 yrkande 1 i denna del, 1990/91:Sk822

yrkande 4 och 1990/91:Sk810 i denna del,

res. 33 (m)

res. 34 (fp)

39. beträffande ersättningsberättigade skador

att riksdagen avslår motion 1990/91:Sk810 i denna del,

s.y. 9 (m, fp)

40. beträffande ersättning för biträde

att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Sk811 yrkande 13 i

denna del, 1990/91:Sk636 yrkande 1 i denna del, 1990/91:Sk822

yrkande 5 och 1990/91:Sk810 i denna del,

res. 35 (m, fp)

41. beträffande viss begränsning av skadeståndsansvaret

att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Sk811 yrkande 13 i

denna del och 1990/91:Sk636 yrkande 1 i denna del,

res. 36 (m, fp, c)

42. beträffande jämkning av skadestånd vid

betalningssäkring

att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Sk811 yrkande 13 i

denna del, 1990/91:Sk636 yrkande 1 i denna del och 1990/91:Sk822

yrkande 7,

res. 37 (m, fp)

43. beträffande avräkning vid återbetalning av skatter och

avgifter

att riksdagen avslår motion 1990/91:Sk808,

44. beträffande ersättning för kostnader i skatteprocess i

mål som den enskilde vinner helt eller delvis

att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Sk811 yrkande 6,

1990/91:Sk636 yrkande 6 i denna del, 1990/91:Sk812 i denna del

och 1990/91:Sk804,

res. 38 (m, fp, c)

45. beträffande ersättning för kostnader i skatteprocess

efter överklagande av det allmänna

att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Sk811 yrkande 7 och

1990/91:Sk636 yrkande 6 i denna del,

res. 39 (m, fp, c)

46. beträffande ersättning i övrigt

att riksdagen avslår motion 1990/91:Sk812 i denna del,

47. beträffande ett centralt koncernregister

att riksdagen avslår motion 1990/91:Sk822 yrkande 18,

s.y. 10 (m, fp)

48. beträffande lagen om avdrags- och uppgiftsskyldighet

beträffande vissa uppdragsersättningar

att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Sk811 yrkande 20 och

1990/91:Sk803,

res. 40 (m, c)

49. beträffande bevissäkringslagen

att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Sk811 yrkande 12,

1990/91:Sk636 yrkande 2 och 1990/91:Sk813,

res. 41 (m, fp, c)

50. beträffande lagen mot skatteflykt

att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Sk811 yrkande 5,

1990/91:Sk636 yrkande 4 och 1990/91:Sk823,

res. 42 (m, fp, c)

51. beträffande "legal nödbroms" m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Sk811 yrkande 3,

1990/91:Sk636 yrkande 5 och 1990/91:Sk814,

res. 43 (m, fp)

52. beträffande översyn av skattelagstiftningen

att riksdagen avslår motion 1990/91:Sk811 yrkande 1.

res. 44 (m)

Stockholm den 5 mars 1991

På skatteutskottets vägnar

Lars Hedfors

Närvarande: Lars Hedfors (s), Bo Lundgren (m), Torsten

Karlsson (s), Kjell Johansson (fp), Görel Thurdin (c), Anita

Johansson (s), Bruno Poromaa (s), Yvonne Sandberg-Fries (s),

Sverre Palm (s), Karl-Gösta Svenson (m), Leif Olsson (fp), Rolf

Kenneryd (c), Lars Bäckström (v), Kjell Nordström (s), Karl

Hagström (s), Nils Fredrik Aurelius (m) och Åsa Domeij (mp).

Reservationer

1. Anslaget till riksskatteverket (mom. 1)

Görel Thurdin och Rolf Kenneryd (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 7

med "Utskottet har inhämtat" och slutar på s. 8 med "behandlade

motioner" bort ha följande lydelse:

Det av regeringen föreslagna anslaget till RSV innebär en

kraftig uppräkning utöver pris- och löneomräkningen. En del av

denna uppräkning av anslaget utgörs av ökade kostnader för RSV

till följd av övertagandet av ansvaret för folkbokföringen. I

enlighet med vad som bl.a. framgår av centerns partimotion om

kyrkopolitik anser utskottet att beslutet att frånta kyrkan

ansvaret för folkbokföringen bör rivas upp och att RSVs anslag

bör reduceras i förhållande till regeringens förslag med den

summa som anvisats gällande folkbokföringen. Vidare anser

utskottet att en viss ytterligare neddragning av föredragandens

förslag bör göras som ett led i en minskning av den centrala

administrationen. Utskottet biträder därför förslaget i motion

Sk827 att det av föredragande statsrådet förordade anslaget

räknas ned med 100000000 kr.

Även det i propositionen föreslagna anslaget till regional och

lokal skatteförvaltning innebär en ökning utöver pris- och

löneomräkningen. Av denna reala ökning utgörs merparten av

merkostnader till följd av att skatteförvaltningen skall överta

ansvaret för folkbokföringen. Utskottet anser att anslaget bör

räknas ned med denna summa samt något ytterligare. Som framhålls

i motion Sk827 innebär detta ändock en viss real ökning av

anslaget. Utskottet föreslår att det av föredragande statsrådet

förordade anslaget räknas ned med 250000000 kr.

Det anförda innebär att utskottet tillstyrker motion Sk827.

Övriga motioner avstyrks.

dels att moment 1 i utskottets hemställan bort ha följande

lydelse:

1. beträffande anslaget till riksskatteverket

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk827 yrkande 1

och med avslag på proposition 1990/91:100 bilaga 9 punkt B 1 och

motionerna 1990/91:Sk817, 1990/91:Sk805 i denna del,

1990/91:Sk825 yrkande 1 och 1990/91:Sk815 yrkandena 1--3 till

Riksskatteverket för budgetåret 1991/92 anvisar ett

förslagsanslag på 900071000kr.

2. Anslaget till riksskatteverket (mom. 1)

Lars Bäckström (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 7

med "Utskottet har inhämtat" och slutar på s. 8 med "behandlade

motioner" bort ha följande lydelse:

Anslagsökningen i årets budgetproposition för

skatteförvaltningen består i allt väsentligt av s.k. pris- och

löneomräkning. Det mesta är intecknat för reformer och särskilda

uppgifter som t.ex. allmän fastighetstaxering. Övrig verksamhet

-- i huvudsak kontroll och service -- drabbas däremot av en

neddragning.

I årets budgetproposition minskas anslag och anslagsposter

till RSV med 1,5%. Av denna summa skall emellertid 2/3 (dvs.

1% av anslagen) ställas till regeringens disposition för att

återföras till förvaltningen och användas till

effektivitetshöjande åtgärder.

Budgetförslaget innebär vidare att ett antal s.k.

engångsanvisningar som i praktiken har avsett löpande verksamhet

försvinner. Det gäller bl.a. 5 milj.kr. för kontroll av stora

bolag. Vidare blir det enligt budgetpropositionen ingen

fortsättning på det särskilda resurstillskott på 20 milj.kr.

till skatteförvaltningen i Stockholms län, som riksdagen

beviljade under 1989/90 på grund av svårigheter med

personalförsörjningen.

Utskottet har inhämtat upplysningar i ärendet av företrädare

för RSV och tvingas konstatera att skatteförvaltningen befarar

svårigheter att inom ramen för det beräknade anslaget både säkra

genomförandet av de stora och genomgripande reformer inom

beskattningen m.m. som beslutats under senare år och samtidigt

sköta den löpande verksamheten -- bl.a. service och kontroll --

med upprätthållande av en hög ambitionsnivå. Om hänsyn tas till

löne- och prisomräkning m.m. innebär budgetförslaget faktiskt en

neddragning av anslagen till den löpande verksamheten. Mot den

bakgrunden finner utskottet yrkanden om ytterligare

nedskärningar oacceptabla.

Utskottets bedömning överensstämmer således med den som ligger

till grund för yrkandena i vänsterpartiets kommittémotion Sk825.

Det innebär att utskottet finner att RSV har vägande skäl för

sin anslagsframställan. Med hänsyn till den strama

anslagsprövning, främst för central förvaltning som bör gälla

bör man dock i stort följa regeringens proposition såvitt avser

anslaget till den centrala förvaltningen. Det är dock

välmotiverat att medel motsvarande hela huvudförslagets

sparbeting på 1,5% ställs till regeringens disposition för

effektivitetshöjande åtgärder.

Vad gäller anslaget till regional och lokal skatteförvaltning

anser utskottet att budgetförslaget innebär att

resurstilldelningen kan få så negativa konsekvenser för kontroll

och service att det inte kan accepteras. Det är inte osannolikt

att förenklingar i skattesystemet och effektivitetshöjande

åtgärder inom skatteförvaltningen över tiden kan möjliggöra

besparingar. Under kommande budgetår utsätts dock förvaltningen

för stora påfrestningar i form av en omfattande omorganisation

och resurskrävande utbildningsinsatser för att klara övergången

till ett nytt skattesystem, samtidigt som löpande kontroll och

service skall upprätthållas.

Anslaget till regional och lokal skatteförvaltning bör bl.a.

för att trygga dessa åtaganden ökas med 14 milj.kr. Detta gör

att förvaltningen i princip undantas från huvudförslaget krav på

reducering. Dessutom bör RSVs begäran om 5 milj.kr. för kontroll

av stora bolag bifallas och 10 milj.kr. extra omedelbart anvisas

för att trygga personalförsörjningen i Stockholms län. Totalt

ger detta ökade anslag på 29 milj.kr.

Av material som lagts fram av RSV framgår att skattekontrollen

år 1990 gett upphov till ökade skatteintäkter på drygt 15

miljarder kronor. Även om man beaktar att stora belopp aldrig

kommer att kunna drivas in kan man inte bortse från att

merintäkterna på grund av kontrollen är flera gånger större än

hela skatteförvaltningens totala budget. Väl avvägda insatser

för en förbättrad skattekontroll bidrar således till en

nettoförstärkning av statsfinanserna genom att skatteinkomsterna

ökar. Det finns således inga statsfinansiella skäl som talar mot

de av utskottet extra anvisade medlen till RSV.

Det bör också framhållas att många skattekontroller -- en på

fyra för rörelseidkare och en på tre för löntagare -- lett fram

till sänkta taxeringar. Mera resurser till skattekontrollen ökar

således rättvisan och rättssäkerheten för alla deklaranter.

Det anförda innebär att utskottet tillstyrker motion Sk825 i

ifrågavarande delar. Härigenom tillgodoses även yrkande 2 i

motion Sk815, liksom motionerna Sk816 och Sk826. Övriga motioner

avstyrks.

dels att moment 1 i utskottets hemställan bort ha följande

lydelse:

1. beträffande anslaget till riksskatteverket

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk825 yrkande 1

och med anledning av proposition 1990/91:100 bilaga 9 punkt B 1

och motion 1990/91:Sk815 yrkande 2 och med avslag på motionerna

1990/91:Sk817, 1990/91:Sk805 i denna del, 1990/91:Sk827 yrkande

1 och 1990/91:Sk815 yrkandena 1 och 3

dels till Riksskatteverket för budgetåret 1991/92

anvisar ett förslagsanslag på 1000071000kr.,

dels som sin mening ger regeringen till känna att, av de

medel som sparas genom tillämpningen av ett

rationaliseringskrav, medel motsvarande 1,5% av anslaget

ställs till regeringens disposition för att kunna användas för

effektivitetshöjande åtgärder.

3. Anslaget till riksskatteverket (mom. 1)

Åsa Domeij (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 7

med "Utskottet har inhämtat" och slutar på s. 8 med "behandlade

motioner" bort ha följande lydelse:

Utskottet delar den oro som kommer till uttryck i motion

Sk815. Det under det senaste decenniet alltmer tilltagande

mönstret för skatteundandragande är ytterst olyckligt. Dels är

förlusten för statskassan stor och därmed bördan på ärliga

skattebetalare oproportionerlig, dels urholkas känslan för

ansvar gentemot samhället genom att en attityd utvecklas att så

långt som möjligt lura myndigheterna i skattefrågor. Märkligt

nog kan man ibland finna en viss beundran hos folk i gemen för

den som kan sko sig på samhällets bekostnad.

Ur ekonomisk synpunkt är det viktigast att komma åt avancerad

ekonomisk brottslighet, t.ex. skalbolagsaffärer. Ut etisk

synpunkt är det viktigt att ändra attityden till sådana

företeelser som svart eller odeklarerat arbete, som oftast

bedrivs i liten skala, och medveten falskdeklaration av

inkomster, traktamenten e.d.

Utskottet biträder därför förslaget i motion Sk815 att

riksskatteverket får resurser dels för att fylla sin uppgift när

det gäller bekämpandet av storskalig skattesmitning, dels för en

psykologisk offensiv som syftar till att genom media och på

andra sätt framskapa en attityd av ansvarsfullhet hos den gemene

skattebetalaren. RSV bör för dessa två ändamål få utökade anslag

med 20 milj.kr., 10 milj.kr. för vardera projektet. Dessa

kostnader kommer mer än väl att täckas av de nya skatteinkomster

som satsningarna innebär, varför särskild finansiering inte

erfordras.

Det anförda innebär att utskottet tillstyrker motion Sk815.

Härigenom tillgodoses även motion Sk816. Övriga motioner

avstyrks.

dels att moment 1 i utskottets hemställan bort ha följande

lydelse:

1. beträffande anslaget till riksskatteverket

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk815 yrkandena

1--3 och med avslag på proposition 1990/91:100 bilaga 9 punkt B

1 och motionerna 1990/91:Sk817, 1990/91:Sk805 i denna del,

1990/91:Sk827 yrkande 1 och 1990/91:Sk825 yrkande 1

dels till Riksskatteverket för budgetåret 1991/92

anvisar ett förslagsanslag på 1020071000kr.,

dels som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört angående en intensifiering av kampen mot

ekonomisk brottslighet och en kampanj för bättre skattemoral.

4. Anslaget till regional och lokal skatteförvaltning (mom. 2)

Görel Thurdin och Rolf Kenneryd (båda c) anser -- med

hänvisning till vad som anförts i reservation 1 -- att moment 2

i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

2. beträffande anslaget till regional och lokal

skatteförvaltning

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk827 yrkande 2

och med avslag på proposition 1990/91:100 bilaga 9 punkt B 2 och

motionerna 1990/91:Sk805 i denna del, 1990/91:Sk825 yrkande 2,

1990/91:Sk816 och 1990/91:Sk826 till Regional och lokal

skatteförvaltning för budgetåret 1991/92 anvisar ett

förslagsanslag på 3075774000kr.

5. Anslaget till regional och lokal skatteförvaltning (mom.

2)

Lars Bäckström (v) anser -- med hänvisning till vad som

anförts i denna del i reservation 2 --

dels att moment 2 i utskottets hemställan bort ha följande

lydelse:

2. beträffande anslaget till regional och lokal

skatteförvaltning

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk825 yrkande 2,

med anledning av motionerna 1990/91:Sk816 och 1990/91:Sk826 och

med avslag på proposition 1990/91:100 bilaga 9 punkt B 2 och

motionerna 1990/91:Sk805 i denna del och 1990/91:Sk827 yrkande 2

till Regional och lokal skatteförvaltning för budgetåret

1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 3354774000kr.

6. Taxering i första instans (mom. 9)

Bo Lundgren, Karl-Gösta Svenson och Nils Fredrik Aurelius

(alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar

med "I samband" och slutar med "denna del" bort ha följande

lydelse:

Utskottet anser, i likhet med m-motionärerna bakom motion

Sk811, att taxeringen i första instans bör organiseras efter

följande principer.

Det är nödvändigt att taxeringsarbetet präglas av rättvisa och

likformighet. Det skall utföras skyndsamt och med hänsynstagande

till det skydd de enskilda skattebetalarna erfordrar.

Det är också av största vikt att beslut om verkställd taxering

blir klart och fullständigt motiverade. Deklaranten skall kunna

kontrollera beslutet och kunna utgå från detsamma vid en

eventuell omprövning.

Antalet vice ordförande i skattenämnd bör regleras i lag.

Utskottet föreslår därför att i varje skattenämnd eller

avdelning av skattenämnd skall förutom ordförande finnas två

vice ordförande.

Enligt taxeringslagen har skattemyndighetens chef rätt att i

vissa fall träda in som ordförande i skattenämnd. Denna rätt bör

inte finnas. Dennes medverkan i skattenämnd bör endast kunna ske

i form av adjungerad ledamot.

Utöver taxeringslagens bestämmelser skall beslut i

taxeringsfråga alltid fattas i skattenämnd i den mån begäran

härom inkommer från den skattskyldige. Skattenämndens rätt att

vägra skattskyldig att inför nämnden lämna muntliga upplysningar

bör i normalfallet slopas. Enligt utskottets mening bör en

skattskyldig som begär att få lämna muntliga upplysningar

normalt alltid få göra det. Endast om synnerliga skäl talar emot

kan denna begäran avslås.

dels att moment 9 i utskottets hemställan bort ha följande

lydelse:

9. beträffande taxering i första instans

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk811 yrkande 9 i

denna del hos regeringen begär förslag om ändrade regler för

taxering i första instans i enlighet med vad utskottet anfört.

7. Behörigheten att besluta om eftertaxering (mom.10)

Bo Lundgren (m), Kjell Johansson (fp), Karl-Gösta Svenson (m),

Leif Olsson (fp) och Nils Fredrik Aurelius (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10

börjar med "Utskottet prövade" och slutar med "aktuell del" bort

ha följande lydelse:

I likhet med motionärerna bakom m- och fp-motionerna anser

utskottet att det är av stor principiell betydelse att en

eftertaxering prövas av domstol i första instans. Utöver de

bedömningar som görs vid ett vanligt beskattningsbeslut

tillkommer vid eftertaxering frågan om den enskilde lämnat

oriktig uppgift eller ej. Effektivitetshänsyn måste här stå

tillbaka för den enskildes berättigade krav på rättssäkerhet.

Med det anförda biträder utskottet motionärernas yrkande om en

ordning där eftertaxering prövas av länsrätt. Utskottet

tillstyrker således motionerna Sk811 och Sk822.

dels att moment 10 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

10. beträffande behörigheten att besluta om eftertaxering

att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Sk811 yrkande

14 och 1990/91:Sk822 yrkande 8 hos regeringen begär förslag om

ändrade regler för eftertaxering i enlighet med vad utskottet

anfört.

8. Förenklad deklaration (mom. 11)

Bo Lundgren (m), Kjell Johansson (fp), Görel Thurdin (c),

Karl-Gösta Svenson (m), Leif Olsson (fp), Rolf Kenneryd (c) och

Nils Fredrik Aurelius (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10

börjar med "I samband" och slutar med "och Sk822" bort ha

följande lydelse:

Enligt utskottets uppfattning bör det förenklade

deklarationsförfarandet vara så utformat att de till

skattemyndigheterna inkomna inkomstuppgifterna finns förtryckta

på den blankett som översänds till deklaranten och att denne

därvid får möjlighet att kontrollera att de uppgifter som kommit

in till skattemyndigheten är korrekta. Den förlängda

deklarationstid som detta system förutsätter bör enligt

utskottets uppfattning inte menligt påverka skattemyndigheternas

efterföljande gransknings- och taxeringsarbete. Det är

anmärkningsvärt att regeringen ännu nästan ett år efter

riksdagens tillkännagivande i saken inte bestämt i vilken form

utredningsarbetet skall bedrivas. Denna senfärdighet motiverar

enligt utskottets uppfattning att riksdagen nu begär förslag.

Utskottet tillstyrker därför motionerna Sk811 och Sk822 i denna

del.

dels att moment 11 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

11. beträffande förenklad självdeklaration

att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Sk811 yrkande

8 och 1990/91:Sk822 yrkande 12 hos regeringen begär förslag om

förtryckta blanketter för förenklad självdeklaration i enlighet

med vad utskottet anfört.

9. Kontrolluppgift avseende ränteinkomster (mom.12)

Lars Bäckström (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s.

10 med "Kontrolluppgifter skall" och slutar på s. 11 med "motion

Sk818" bort ha följande lydelse:

Tidigare riksomfattande och regionala kontrollaktioner visar

att företagens ränteinkomster i betydande omfattning har

underdeklarerats. Det är därför enligt utskottets uppfattning

angeläget att skapa ett tillfredsställande kontrollsystem på

detta område. Mot den bakgrunden och då en

kontrolluppgiftsskyldighet redan finns avseende fysiska personer

faller det sig naturligt att utsträcka denna skyldighet till att

omfatta även juridiska personer, något som är motiverat också

från rättvisesynpunkt. Utskottet biträder således förslaget

härom i motion Sk818.

dels att moment 12 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

12. beträffande kontrolluppgift avseende ränteinkomster

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk818 hos

regeringen begär förslag i enlighet med vad utskottet anfört.

10. Sekretessen i fråga om beslut om avvikelse från

självdeklarationen (mom. 14)

Bo Lundgren (m), Kjell Johansson (fp), Karl-Gösta Svenson (m),

Leif Olsson (fp) och Nils Fredrik Aurelius (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11

börjar med "Utskottet vill" och slutar med "denna del" bort ha

följande lydelse:

Taxeringsförfarandet är en mycket omfattande

myndighetsutövning som berör större delen av befolkningen. De

skattskyldiga har långtgående skyldigheter att till ledning för

taxeringen lämna uppgifter om personliga och ekonomiska

förhållanden. Bl.a. på grund härav är huvudregeln inom

beskattningsområdet att sekretessen är absolut, dvs. något

skaderekvisit finns inte och inte heller någon meddelarfrihet. I

samband med införandet av den nya sekretesslagen framhölls i

förarbetena att den då rådande sekretessnivån, som i princip

innebar absolut sekretess, borde bibehållas. Utformningen av 9

kap. 1 § sekretesslagen har emellertid uppenbarligen medfört en

ej förutsedd utveckling mot minskad sekretess, som gör att

syftet med den avsedda sekretessen på skatteområdet till stor

del förfelas. Detta har lett till att mycket integritetskänsliga

uppgifter som taxeringsnämnderna omnämnt i sina motiveringar kan

bli offentliga. Enligt utskottets uppfattning talar på grund

härav starka skäl för att motiveringarna till

taxeringsnämndernas beslut bör åtnjuta sekretesskydd. Riksdagen

bör hemställa hos regeringen om förslag till ändring av 9 kap. 1

§ sekretesslagen i enlighet med det ovan anförda. Med det

anförda tillstyrker utskottet motion Sk811 i denna del.

dels att moment 14 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

14. beträffande sekretessen i fråga om beslut om avvikelse

från självdeklaration

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk811 yrkande 10

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

11. Omprövning till den skattskyldiges nackdel (mom. 15)

Bo Lundgren (m), Kjell Johansson (fp), Görel Thurdin (c),

Karl-Gösta Svenson (m), Leif Olsson (fp), Rolf Kenneryd (c) och

Nils Fredrik Aurelius (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11

börjar med "Även yrkanden" och slutar med "denna del" bort ha

följande lydelse:

Den tidsfrist för ett omprövningsbeslut som föreslås i

propositionen och som innebär att beslut om omprövning till den

skattskyldiges nackdel får meddelas inom ett år efter utgången

av taxeringsåret är enligt utskottets uppfattning inte

tillfredsställande. Den skattskyldige måste i rimlig tid kunna

veta att deklarationen vunnit laga kraft. Beslut om omprövning

till den skattskyldiges nackdel bör därför endast få meddelas

inom sex månader efter utgången av taxeringsåret. Med

tillstyrkande av motion Sk811 i denna del och med avstyrkande av

motion Sk822 i denna del föreslår utskottet att riksdagen begär

förslag i enlighet härmed.

dels att moment 15 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

15. beträffande omprövning till den skattskyldiges nackdel

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk811 yrkande 9 i

denna del och med avslag på motion 1990/91:Sk822 yrkande 10 hos

regeringen begär förslag om ändrade regler för omprövning till

den skattskyldiges nackdel i enlighet med vad utskottet anfört.

12. Eftertaxering vid oriktig uppgift (mom. 16)

Bo Lundgren (m), Görel Thurdin (c), Karl-Gösta Svenson (m),

Rolf Kenneryd (c) och Nils Fredrik Aurelius (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 12

börjar med "Enligt vad" och slutar med "den följaktligen" bort

ha följande lydelse:

Mot bakgrund av de tidigare länsskattemyndigheternas olika

praxis vad beträffar användningen av eftertaxeringsinstitutet

och skattesystemets komplexitet, som inte sällan ställer

orimliga krav på den enskilde skattebetalaren, delar utskottet

den uppfattning som framförs i motionerna att förutsättningarna

för eftertaxering bör omprövas. Det bör vara till fyllest om den

skattskyldige i deklarationen lämnat de upplysningar som han

eller hon ansett sig rimligen böra lämna. I den mån

skattemyndigheten underlåtit att inom ramen för sitt

taxeringsarbete utreda den aktuella skattefrågan bör i princip

någon möjlighet till eftertaxering inte föreligga. Genom att på

så vis ställa högre krav på taxeringen i första instans ökar

också rättssäkerheten för den enskilde. Med det anförda

tillstyrker utskottet motionerna Sk811 och Sk822 i denna del.

dels att moment 16 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

16. beträffande eftertaxering vid oriktig uppgift

att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Sk811 yrkande

15 i denna del och 1990/91:Sk822 yrkande 15 hos regeringen begär

förslag om ändrade regler för eftertaxering vid oriktig uppgift

i enlighet med vad utskottet anfört.

13. Eftertaxering vid misstag m.m. (mom. 17)

Bo Lundgren (m), Kjell Johansson (fp), Karl-Gösta Svenson (m),

Leif Olsson (fp) och Nils Fredrik Aurelius (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 12

börjar med "Vid utskottets" och slutar med "denna del" bort ha

följande lydelse:

Utskottet anser att det är oacceptabelt från

rättssäkerhetssynpunkt att området för vilka taxeringar som kan

rivas upp utvidgats till att även omfatta de tidigare

länsskattemyndigheternas extraordinära besvärsrätt vid

misstagstaxering och tillfällen när taxeringen blivit oriktig på

grund av felaktig kontrolluppgift. Osäkerheten för den enskilde

hur dennes ekonomi kommer att te sig i framtiden har härmed

ökat. Detta är särskilt anmärkningsvärt eftersom eftertaxering

inte längre kommer att beslutas av en domstol -- som kan

förutsättas göra en mer kvalificerad bedömning -- utan av

skattemyndigheten som första instans. Med det anförda

tillstyrker utskottet motionerna Sk811 och Sk822.

dels att moment 17 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

17. beträffande eftertaxering vid misstag m.m.

att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Sk811 yrkande

15 i denna del och 1990/91:Sk822 yrkande 9 hos regeringen begär

förslag om ändrade regler för eftertaxering vid misstag m.m. i

enlighet med vad utskottet anfört.

14. Skattetillägg (mom. 18)

Bo Lundgren (m), Görel Thurdin (c), Karl-Gösta Svenson (m),

Rolf Kenneryd (c) och Nils Fredrik Aurelius (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 12

börjar med "I den" och slutar med "denna del" bort ha följande

lydelse:

Det administrativa sanktionssystemet med bl.a. skattetillägg

måste vara så utformat att det uppfattas som ett rättvist system

av de skattskyldiga. Enligt utskottet är en förutsättning därför

att hänsyn kan tas till omständigheterna i varje enskilt fall.

Tidigare har angivits att frågan är föremål för överväganden

inom finansdepartementet men något förslag har ännu inte kommit.

Riksdagen bör därför nu begära att regeringen lägger fram ett

förslag med angiven innebörd. Med det anförda tillstyrker

utskottet de nu behandlade yrkandena i motionerna Sk811 och

Sk822.

dels att moment 18 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

18. beträffande skattetillägg

att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Sk811 yrkande

16 och 1990/91:Sk822 yrkande 16 hos regeringen begär förslag om

ändrade regler för skattetillägg i enlighet med vad utskottet

anfört.

15. Taxeringsrevision (mom. 19)

Bo Lundgren, Karl-Gösta Svenson och Nils Fredrik Aurelius

(alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 13

börjar med "Utskottet vill" och slutar med "yrkande 3" bort ha

följande lydelse:

Reglerna för taxeringsrevision innebär fr.o.m. den 1 januari

1988 att skattemyndigheterna får tillgång till företagens egna

datasystem och tekniska utrustning. Dessutom får myndigheterna

rätt att i samband med taxeringsrevision inhämta uppgifter om

personer som företagit olika rättshandlingar i beröring med ett

företag. Utskottet vill i och för sig inte motsätta sig att

taxeringsrevision utförs hos företag som har sin redovisning på

ADB. Revisionen får emellertid inte läggas upp på ett sådant

sätt att otillbörligt intrång i företagets eller tredje persons

integritet kan förekomma. Taxeringsrevision bör vidare endast få

ske för kontroll av att deklarations- och uppgiftsskyldigheten

fullgjorts i enlighet med gällande bestämmelser och endast hos

den som är bokföringsskyldig enligt bokföringslagen eller

skyldig att föra räkenskaper enligt jordbruksbokföringslagen

samt hos annan juridisk person som inte är dödsbo eller

myndighet. Enligt utskottets uppfattning bör reglerna därför

återges sin tidigare innebörd och regeringen efter ny utredning

återkomma med ett nytt förslag om taxeringsrevision. Med det

anförda tillstyrker utskottet samtliga nu behandlade motioner i

denna del.

dels att moment 19 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

19. beträffande taxeringsrevision

att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Sk811 yrkande

11, 1990/91:Sk636 yrkande 3 och 1990/91:Sk822 yrkande 13 hos

regeringen begär förslag om ändrade regler för taxeringsrevision

i enlighet med vad utskottet anfört.

16. Preliminär B-skatt (mom. 20)

Bo Lundgren, Karl-Gösta Svenson och Nils Fredrik Aurelius

(alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 13

börjar med "Enligt utskottets" och slutar med "denna del" bort

ha följande lydelse:

Som yrkas i motionerna Sk352 och Sk811 bör uttaget av

preliminär B-skatt normalt vara 100% av den slutliga skatt som

påförts året före inkomståret. Motionerna tillstyrks i aktuella

delar.

dels att moment 20 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

20. beträffande preliminär B-skatt

att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Sk352 yrkande

8 och 1990/91:Sk811 yrkande 18 i denna del hos regeringen begär

förslag om ändrade regler för preliminär B-skatt i enlighet med

vad utskottet anfört.

17. Avgift på fyllnadsinbetalningar (mom. 21)

Bo Lundgren (m), Kjell Johansson (fp), Karl-Gösta Svenson (m),

Leif Olsson (fp) och Nils Fredrik Aurelius (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 14

börjar med "Utskottet vill" och slutar med "motion Sk801" bort

ha följande lydelse:

Den nya bestämmelsen om avgift på fyllnadsinbetalningar

drabbar framför allt de inkomsttagare -- löntagare eller

företagare -- för vilka det är svårt eller omöjligt att

överblicka sin ekonomiska situation och därmed skatteuttaget vid

deklarationstidpunkten. Med dagens krångliga skattesystem är

detta en realitet för många skattebetalare, och det är därför

enligt utskottets uppfattning inte rimligt att ta ut denna

kvarskatteavgift redan innan skyldighet att avlämna deklaration

föreligger. Utskottet ställer sig därför bakom förslaget i

motion Sk822 i denna del att avgiften skall slopas. Riksdagen

bör enligt utskottets uppfattning begära förslag härom. De nya

reglerna bör ges retroaktiv verkan och gälla fr.o.m. den 19

januari i år. Härigenom tillgodoses även motion Sk801.

dels att moment 21 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

21. beträffande avgift på fyllnadsinbetalningar

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk822 yrkande 17

och med anledning av motion 1990/91:Sk801 hos regeringen begär

förslag om ändrade regler för avgift på fyllnadsinbetalningar i

enlighet med vad utskottet anfört.

18. Anstånd (mom. 22--24)

Bo Lundgren, Karl-Gösta Svenson och Nils Fredrik Aurelius

(alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 15

börjar med "Utskottet inleder" och slutar med "denna del" bort

ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening bör den enskildes möjligheter till

att få anstånd med att betala in skatt och avgift utsträckas.

Anstånd bör således medges efter ansökan om inte synnerliga skäl

talar emot det. Krav på säkerhet bör endast ställas om det finns

stor risk för att anståndsbeloppet inte kommer att betalas.

Det anförda innebär att utskottet tillstyrker motion Sk811 i

denna del. Övriga nu behandlade motioner blir härigenom

tillgodosedda.

dels att momenten 22--24 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

22. beträffande anstånd vid studier

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk811 yrkande 18

i denna del och med anledning av motion 1990/91:Sk820 hos

regeringen begär förslag om ändrade regler för anstånd i

enlighet med vad utskottet anfört,

23. beträffande anstånd vid eftertaxering

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk811 yrkande 18

i denna del och med anledning av motion 1990/91:Sk806 hos

regeringen begär förslag om ändrade regler för anstånd i

enlighet med vad utskottet anfört,

24. beträffande anstånd i övrigt

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk811 yrkande 18

i denna del hos regeringen begär förslag i enlighet med vad

utskottet anfört.

19. Anstånd vid studier (mom. 22)

Lars Bäckström (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 15

börjar med "Utskottet inleder" och slutar med "i fråga" bort ha

följande lydelse:

Enligt utskottets uppfattning bör reglerna om anstånd utformas

så att det blir möjligt att bevilja anstånd i det fall som

redovisas i motion Sk820. Exemplet skildrar studerande som ådrar

sig kvarstående skatt efter tillfälliga arbeten på kvällar,

helger och ferier för att dryga ut studiemedlen. Denna kvarskatt

skall erläggas senast den 30 april. Om vederbörande avslutar

sina studier det år som den kvarstående skatten skall erläggas

och börjar ett arbete under sommaren är det dock inte möjligt

att medge uppskov. Om skatten inte betalas överlämnas skulden

till indrivning, och den skattskyldige hänvisas i förekommande

fall till att begära uppskov med betalningen hos

kronofogdemyndigheten.

Detta stelbenta system bör enligt utskottets uppfattning

ändras, uppskov bör i sådana fall kunna lämmnas så att skatten

senast erläggs under december månad samma år. Vidare bör ränta

utgå för den tid som uppskov beviljas. Utskottet föreslår i

likhet med de ifrågavarande motionärerna att detta som

riksdagens mening ges regeringen till känna.

dels att moment 22 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

22. beträffande anstånd vid studier

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk820 och med

anledning av motion 1990/91:Sk811 yrkande 18 i denna del som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

20. Anstånd vid eftertaxering (mom. 23)

Kjell Johansson (fp), Görel Thurdin (c), Leif Olsson (fp) och

Rolf Kenneryd (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 15

börjar "Med hänvisning" och slutar med "aktuell del" bort ha

följande lydelse:

Det är förmodligen inte avsikten att det skall vara svårare

att erhålla anstånd vid eftertaxering än vid ordinarie taxering,

men detta blir innebörden av de nyligen antagna lagändringarna

som bl.a. inneburit att eftertaxeringsinstitutet flyttats till

skattemyndigheterna. I stället borde det förhålla sig tvärtom,

särskilt med hänsyn till att eftertaxering är en mer ingripande

åtgärd och att den normalt sker flera år efter taxeringsåret.

För att särskilt undvika de negativa effekterna ur

rättssäkerhetssynpunkt, när eftertaxeringsinstitutet flyttas

från domstolarna till skattemyndigheterna, bör anstånd vara

regel vid skattemyndighets eftertaxering. Riksdagen bör enligt

utskottets mening hos regeringen begära förslag i enlighet med

det anförda. Motion Sk806 tillstyrks således, varigenom även

motion Sk811 i denna del får anses tillgodosedd.

dels att moment 23 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

23. beträffande anstånd vid eftertaxering

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk806 och med

anledning av motion 1990/91:Sk811 yrkande 18 i denna del hos

regeringen begär förslag till ändring i uppbördsreglerna i

enlighet med vad utskottet anfört.

21. Tolkningsföreträde (mom. 25)

Bo Lundgren, Karl-Gösta Svenson och Nils Fredrik Aurelius

(alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s.

15 med "Utskottet vidhåller" och slutar på s. 16 med "denna

del" bort ha följande lydelse:

Den enskilde har en i förhållande till det offentliga svag

ställning, och den enskildes rätt bör därför, som anges i motion

Sk811, ges företräde i tvister om skattelagstiftningens tolkning

i de fall då lagstiftningen är oklar. Utskottet tillstyrker

därför motion Sk811 i denna del.

dels att moment 25 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

25. beträffande tolkningsföreträde

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk811 yrkande 2

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

22. Arbetsgivares ansvar för ej erlagd skatt (mom. 27)

Bo Lundgren (m), Kjell Johansson (fp), Görel Thurdin (c),

Karl-Gösta Svenson (m), Leif Olsson (fp), Rolf Kenneryd (c) och

Nils Fredrik Aurelius (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 16

börjar med "Vid utskottets" och slutar med "motion Sk807" bort

ha följande lydelse:

Ansvaret för anställdas skatter utgör med gällande regler en

orimlig börda för en arbetsgivare som driver sitt företag som

handelsbolag eller enskild firma. Förhållandena måste betraktas

som oacceptabla från rättssäkerhetssynpunkt. Snabba åtgärder bör

därför vidtagas.

En första åtgärd bör vara att den jämkningsmöjlighet som finns

för ställföreträdare för bolag som är juridiska personer

utvidgas till att omfatta allt arbetsgivaransvar och där ej

betalt belopp beror på förhållanden som arbetsgivaren haft svårt

att kontrollera. Ett sådant fall är t.ex. när en anställd

handhaft företagets redovisning på ett vilseledande sätt som

gjort att arbetsgivare haft svårt att upptäcka att felaktigheter

förelegat vid redovisningen till staten.

Utskottet ställer sig därför bakom förslaget i motion Sk811

att arbetsgivare befrias från ansvaret för inbetalning av

skatter och avgifter då denne blivit utsatt för bedrägliga

förfaranden som man inte med normala kontrollmetoder kan

upptäcka.

Vidare bör en utredning tillkallas för att se över frågan om

ansvaret för olika skatter och avgifter och föreslå en ordning

som skapar enhetlighet mellan företagsformerna och ökad

rättssäkerhet. Härigenom tillgodoses även motion Sk807.

dels att moment 27 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

27. beträffande arbetsgivares ansvar för ej erlagd skatt

att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Sk811 yrkande

18 i denna del och med anledning av 1990/91:Sk807 hos regeringen

begär förslag till ändrade regler för arbetsgivares ansvar för

ej erlagd skatt i enlighet med vad utskottet anfört.

23. Uppdragsgivares betalningsskyldighet för uppdragstagares

skatter och avgifter (mom. 28)

Bo Lundgren (m), Kjell Johansson (fp), Görel Thurdin (c),

Karl-Gösta Svenson (m), Leif Olsson (fp), Rolf Kenneryd (c) och

Nils Fredrik Aurelius (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 17

börjar med "Utskottet vill" och slutar med "denna del" bort ha

följande lydelse:

I likhet med motionärerna bakom motion Sk811 anser utskottet

att bestämmelserna i uppbördslagen om uppdragsgivares ansvar för

uppdragstagares skatt bör ändras så att den enskildes

rättstrygghet stärks och större hänsyn kan tas till

omständigheterna i varje enskilt fall. Detta torde låta sig göra

utan några större svårigheter med tanke på det utvecklade

samarbetet i den nya skatteorganisationen mellan de lokala

skattekontoren och mervärdeskatteenheterna när det gäller

inbetalningen av preliminär skatt och registrering till

mervärdeskatt, och den noggranna kontroll som görs innan någon

person registreras som skatt- och redovisningsskyldig till

mervärdeskatt. Med hänsyn härtill anser utskottet att reglerna

bör utformas så att, om uppdragstagaren vid tidpunkten för

avtalets ingående är registrerad för betalning av preliminär

B-skatt eller för redovisning av mervärdeskatt, uppdragsgivaren

inte skall kunna åläggas betalning för skatten. Det är

anmärkningsvärt att regeringen ännu dröjer med att lägga fram

förslag i ärendet trots att ett utredningsförslag föreligger

sedan flera år tillbaka (Ds 1988:59 F-skattebevis -- nya regler

för skatteavdrag och socialavgifter) och riksdagen förra året

gjorde ett uttalande om vikten av att finna en snar lösning på

detta problem. Utskottet föreslår därför att riksdagen nu begär

att regeringen skyndsamt lägger fram förslag till lagändringar i

enlighet med vad utskottet anfört. Utskottet tillstyrker

följaktligen motion Sk811 i denna del.

dels att moment 28 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

28. beträffande uppdragsgivares betalningsskyldighet för

uppdragstagares skatter och avgifter

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk811 yrkande 17

hos regeringen begär förslag om ändrade regler för

uppdragsgivares betalningsskyldighet för uppdragstagares skatter

och avgifter i enlighet med vad utskottet anfört.

24. Vissa övriga uppbördsfrågor (mom. 29)

Bo Lundgren, Karl-Gösta Svenson och Nils Fredrik Aurelius

(alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 17

börjar med "Utskottet vill" och slutar med "denna del" bort ha

följande lydelse:

Utskottet anser i likhet med motionärerna bakom motion Sk811

att uppbördssystemet bör förändras i följande hänseenden.

Den tidigare gällande begränsningen att respitränta inte i

något fall skall beräknas för längre tid än två år bör åter

införas.

Beslut om omprövning till den skattskyldiges eller

arbetsgivares nackdel enligt uppbördslagen och lagen om uppbörd

av sociala avgifter får inte meddelas sex månader efter utgången

av det kalenderår under vilket uppbördsåret gått till ända resp.

tolv månader efter utgiftsåret.

Riksdagens beslut nyligen att företrädare för en juridisk

person kan åläggas betalningsansvar för olika skatter och

avgifter, även om skatterna och avgifterna beslutas först efter

det att den juridiska personen gått i konkurs, var enligt

utskottets mening inte tillräckligt underbyggt. I avvaktan på

ytterligare utredning bör ifrågavarande bestämmelse slopas. Som

anförts i reservation 22 bör ställföreträdares ansvar för

skatter och avgifter bli föremål för utredning för att skapa

enhetlighet mellan företagsformerna och en ökad rättssäkerhet.

dels att moment 29 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

29. beträffande vissa övriga uppbördsfrågor

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk811 yrkande 18

i denna del hos regeringen begär förslag till ändrade

uppbördsregler i enlighet med vad utskottet anfört.

25. Riskrekvisitet vid betalningssäkring (mom. 30)

Bo Lundgren (m), Kjell Johansson (fp), Görel Thurdin (c),

Karl-Gösta Svenson (m), Leif Olsson (fp), Rolf Kenneryd (c) och

Nils Fredrik Aurelius (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 18

börjar med "Utskottet vidhåller" och slutar med "därför

motionerna" bort ha följande lydelse:

Med nuvarande regler kan betalningssäkring användas när en

skattskyldig visserligen har dålig ekonomi men inte är

insolvent, kanske därför att skattefordringarna ännu inte är

förfallna till betalning. Betalningssäkring kan alltså i

praktiken tillgripas redan innan konkursgrund föreligger och i

själva verket vara en åtgärd som framkallar en konkurs och som

spolierar en gäldenärs ansträngningar att undvika konkurs.

Staten kan således inför en befarad konkurs genom beslut om

betalningssäkring säkerställa sin fordran till förfång för

gäldenärens andra borgenärer. Mot denna bakgrund anser utskottet

att det s.k. riskrekvisitet getts en alltför vid utformning.

Enligt utskottets uppfattning bör betalningssäkring endast

omfatta de fall då det s.k. sabotagekravet är uppfyllt, vilket

bör uttryckas genom att det skäligen kan befaras att gäldenären

inte kommer att betala fordringen. Med det anförda tillstyrker

utskottet motionerna Sk811, Sk636 och Sk810 i denna del.

dels att moment 30 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

30. beträffande riskrekvisitet vid betalningssäkring

att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Sk811 yrkande

13 i denna del, 1990/91:Sk636 yrkande 1 i denna del och

1990/91:Sk810 i denna del hos regeringen begär förslag till

ändrade regler för betalningssäkring i enlighet med vad

utskottet anfört.

26. Beslutsmotivering i betalningssäkringsmål (mom.31)

Bo Lundgren (m), Kjell Johansson (fp), Karl-Gösta Svenson (m),

Leif Olsson (fp) och Nils Fredrik Aurelius (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 19

börjar med "Utskottet har" och slutar med "därför motionerna"

bort ha följande lydelse:

Av propositionen om ändrade regler för betalningssäkring

framgick att domstolarna i sina beslut om betalningssäkring inte

sällan lämnar en bristande redovisning för skälen för beslutet.

För att råda bot på detta förhållande tillstyrker utskottet

förslaget i motionerna Sk811, Sk636 och Sk822 att införa en

bestämmelse om att ett beslut om betalningssäkring skall

motiveras.

dels att moment 31 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

31. beträffande beslutsmotivering i betalningssäkringsmål

att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Sk811 yrkande

13 i denna del, 1990/91:Sk636 yrkande 1 i denna del och

1990/91:Sk822 yrkande 3 hos regeringen begär förslag till

ändrade regler för betalningssäkring i enlighet med vad

utskottet anfört.

27. Muntlig förhandling (mom. 32)

Bo Lundgren, Karl-Gösta Svenson och Nils Fredrik Aurelius

(alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 19

börjar med "Utskottet har" och slutar med "denna del" bort ha

följande lydelse:

Med beaktande av att ett beslut om betalningssäkring innebär

ett kraftigt ingrepp i gäldenärens förfoganderätt över sin

egendom är det enligt utskottets mening synnerligen viktigt att

gäldenären får tillfälle att personligen komma till tals med

domstolen. Utskottet ansluter sig därför till den uppfattning

som förs fram i motionerna Sk811 och Sk810 att domstolen inte

bör kunna vägra muntlig förhandling när en gäldenär begärt att

sådan skall hållas. Utskottet föreslår att riksdagen begär

förslag härom.

dels att moment 32 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

32. beträffande muntlig förhandling

att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Sk811 yrkande

13 i denna del och 1990/91:Sk810 i denna del hos regeringen

begär förslag till ändrade regler för betalningssäkring i

enlighet med vad utskottet anfört.

28. Tidsfristen för väckande av talan om fastställelse av

betalningssäkrad fordran (mom. 33)

Bo Lundgren (m), Kjell Johansson (fp), Görel Thurdin (c),

Karl-Gösta Svenson (m), Leif Olsson (fp), Rolf Kenneryd (c) och

Nils Fredrik Aurelius (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 19

börjar med "Nu liksom" och slutar med "denna del" bort ha

följande lydelse:

Enligt utskottets uppfattning innebär sex månader en skälig

avvägning mellan den enskildes krav på en tidsbegränsning av ett

beslut om betalningssäkring av en icke fastställd fordran för

skatt m.m. och det allmännas behov av tid för utredning. Denna

tidrymd bör räcka till för att utreda även komplicerade mål. En

förlängning bör få ske endast om den skattskyldige förhalar

utredningen, vilket bör komma till uttryck i lagtexten genom att

det anges att synnerliga skäl skall föreligga. Utskottet

tillstyrker således motionerna Sk811, Sk636, Sk822 och Sk810 i

denna del.

dels att moment 33 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

33. beträffande tidsfristen för väckande av talan om

fastställelse av betalningssäkrad fordran

att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Sk811 yrkande

13 i denna del, 1990/91:Sk636 yrkande 1 i denna del och

1990/91:Sk810 i denna del hos regeringen begär förslag till

ändrade regler för betalningssäkring i enlighet med vad

utskottet anfört.

29. Tidsfrist för beslut om fastställelse av betalningssäkrad

fordran (mom. 34)

Bo Lundgren (m), Kjell Johansson (fp), Görel Thurdin (c),

Karl-Gösta Svenson (m), Leif Olsson (fp), Rolf Kenneryd (c),

Lars Bäckström (v) och Nils Fredrik Aurelius (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s.

19 med "Utskottet har" och slutar på s. 20 med "behandlade

motionsyrkandena" bort ha följande lydelse:

Med beaktande av de negativa effekter som en betalningssäkring

utgör för gäldenären räcker det enligt utskottets uppfattning

inte med en tidsfrist avseende väckande av talan i länsrätten

beträffande den aktuella fordringen. Handläggningen av ett

sådant mål i länsrätten bör prioriteras och bestämmelser bör

införas om att det skall prövas inom ett år från beslutet om

betalningssäkring. Förlängning av denna tidsfrist bör endast ske

om den skattskyldige har förhalat målets handläggning. Med det

anförda tillstyrker utskottet motionerna Sk811, Sk636, Sk822 och

Sk810 i denna del.

dels att moment 34 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

34. beträffande tidsfrist för beslut om fastställelse av

betalningssäkrad fordran

att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Sk811 yrkande

13 i denna del, 1990/91:Sk636 yrkande 1 i denna del,

1990/91:Sk822 yrkande 2 och 1990/91:Sk810 i denna del hos

regeringen begär förslag till ändrade regler för

betalningssäkring i enlighet med vad utskottet anfört.

30. Det allmännas företrädare i mål om betalningssäkring (mom.

35)

Bo Lundgren (m), Kjell Johansson (fp), Görel Thurdin (c),

Karl-Gösta Svenson (m), Leif Olsson (fp), Rolf Kenneryd (c) och

Nils Fredrik Aurelius (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 20

börjar med "Utskottet vidhåller" och slutar med "denna del" bort

ha följande lydelse:

Utskottet anser att det i betalningssäkringsmål är angeläget

att det allmännas talan förs av ett fristående allmänt ombud med

en gentemot skattemyndigheten oberoende ställning. Utskottet

föreslår därför att riksdagen begär förslag härom och

tillstyrker således motion Sk811 i denna del.

dels att moment 35 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

35. beträffande det allmännas företrädare i mål om

betalningssäkring

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk811 yrkande 13

i denna del hos regeringen begär förslag till ändrade regler för

betalningssäkring i enlighet med vad utskottet anfört.

31. Förmånsrätten för betalningssäkrade fordringar (mom. 36)

Bo Lundgren (m), Kjell Johansson (fp), Karl-Gösta Svenson (m),

Leif Olsson (fp) och Nils Fredrik Aurelius (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 20

börjar med "Utskottet finner" och slutar med "denna del" bort ha

följande lydelse:

Som bestämmelserna för närvarande är utformade har

betalningssäkringslagen längre gående rättsverkningar än

kvarstad i vad avser förmånsrätt vid konkurs. Som framförs i

motionerna Sk636 och Sk810 bör emellertid enligt utskottets

uppfattning betalningssäkring inte medföra förmånsrätt om

statens fordran inte är fastställd vid konkurstillfället.

Utskottet anser att riksdagen bör begära förslag härom och

tillstyrker följaktligen motionerna Sk636 och Sk810 i denna del.

dels att moment 36 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

36. beträffande förmånsrätten för betalningssäkrade

fordringar

att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Sk636 yrkande

1 i denna del och 1990/91:Sk810 i denna del hos regeringen begär

förslag om ändrade regler för förmånsrätt i enlighet med vad

utskottet anfört.

32. Strikt skadeståndsansvar (mom. 37)

Bo Lundgren (m), Kjell Johansson (fp), Görel Thurdin (c),

Karl-Gösta Svenson (m), Leif Olsson (fp), Rolf Kenneryd (c) och

Nils Fredrik Aurelius (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s.

20 med "Utskottet vill" och slutar på s. 21 med "denna del" bort

ha följande lydelse:

Risken för felaktiga beslut är större i betalningssäkringsmål

än i annan statlig verksamhet. Enligt utskottets uppfattning är

det därför från rättssäkerhetssynpunkt självklart att en enskild

skall ersättas för all skada som han eller hon lidit på grund av

ett felaktigt beslut om betalningssäkring, oberoende av om

skadan vållats genom fel eller försummelse vid

myndighetsutövningen. Eftersom risken för fel inte heller kan

undvikas vid beslut om betalningssäkring för fastställda

fordringar bör enligt utskottets mening ett strikt

skadeståndsansvar föreligga även i dessa fall. Utskottet

föreslår därför att bestämmelserna i betalningssäkringslagen

utformas i enlighet härmed och tillstyrker således de i detta

sammanhang behandlade motionsyrkandena.

dels att moment 37 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

37. beträffande strikt skadeståndsansvar

att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Sk811 yrkande

13 i denna del, 1990/91:Sk636 yrkande 1 i denna del och

1990/91:Sk822 yrkande 6 hos regeringen begär förslag till

ändrade regler för skadestånd i samband med betalningssäkring i

enlighet med vad utskottet anfört.

33. Väsentlighetskravet för skadestånd (mom. 38)

Bo Lundgren, Karl-Gösta Svenson och Nils Fredrik Aurelius

(alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 21

börjar med "Utskottet anser" och slutar med "därför motionerna"

bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att skadeståndsansvaret bör vara strikt även i

den meningen att alla styrkta skador, alltså även sådana av

mindre omfattning, bör ersättas fullt ut. Härav följer att

väsentlighetskravet enligt utskottets uppfattning bör tas bort.

Utskottet tillstyrker således såvitt nu är i fråga motion Sk811

och avstyrker övriga nu behandlade motionsyrkanden.

dels att moment 38 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

38. beträffande väsentlighetskravet för skadestånd

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk811 yrkande 13

i denna del och med avslag på motionerna 1990/91:Sk636 yrkande 1

i denna del, 1990/91:Sk822 yrkande 4 och 1990/91:Sk810 i denna

del hos regeringen begär förslag om ändring i reglerna om

skadestånd i samband med betalningssäkring i enlighet med vad

utskottet anfört.

34. Väsentlighetskravet för skadestånd (mom. 38)

Kjell Johansson och Leif Olsson (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 21

börjar med "Utskottet anser" och slutar med "därför motionerna"

bort ha följande lydelse:

Utskottet godtar att det bör få föreligga en viss avvikelse

mellan betalningssäkringsbeslutet och den fastställda fordringen

utan att rätt till ersättning inträder. För att

ersättningsrätten inte skall urholkas genom en restriktiv

tolkning av ett sådant väsentlighetsrekvisit biträder utskottet

samtidigt förslaget i motionerna Sk636, Sk822 och Sk810 att

avvikelsen fastställs till ett basbelopp. Vidare avstyrker

utskottet motion Sk811 i denna del.

dels att moment 38 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

38. beträffande väsentlighetskravet för skadestånd

att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Sk636 yrkande

1 i denna del, 1990/91:Sk822 yrkande 4 och 1990/91:Sk810 i denna

del och med avslag på motion 1990/91:Sk811 yrkande 13 i denna

del hos regeringen begär förslag om ändring i reglerna om

skadestånd i samband med betalningssäkring i enlighet med vad

utskottet anfört.

35. Ersättning för biträde (mom. 40)

Bo Lundgren (m), Kjell Johansson (fp), Karl-Gösta Svenson (m),

Leif Olsson (fp) och Nils Fredrik Aurelius (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 21

börjar med "Med hänsyn" och slutar med "aktuella

motionsyrkandena" bort ha följande lydelse:

Mot bakgrund av att riskerna för felaktiga beslut är särskilt

stora i betalningssäkringsmål finner utskottet att det är

rimligt att ett skadestånd också omfattar den enskildes

kostnader för att tillvarata sin rätt. Utskottet föreslår därför

att bestämmelsen om att ersättning inte lämnas för kostnader för

biträde eller utredning tas bort. Följaktligen tillstyrker

utskottet motionerna Sk811, Sk636, Sk822 och Sk810 i denna del.

dels att moment 40 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

40. beträffande ersättning för biträde

att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Sk811 yrkande

13 i denna del, 1990/91:Sk636 yrkande 1 i denna del,

1990/91:Sk822 yrkande 5 och 1990/91:Sk810 i denna del hos

regeringen begär förslag om ändrade regler för skadestånd i

samband med betalningssäkring i enlighet med vad utskottet

anfört.

36. Viss begränsning av skadeståndsansvaret (mom.41)

Bo Lundgren (m), Kjell Johansson (fp), Görel Thurdin (c),

Karl-Gösta Svenson (m), Leif Olsson (fp), Rolf Kenneryd (c) och

Nils Fredrik Aurelius (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 22

börjar med "Utskottet vill" och slutar med "denna del" bort ha

följande lydelse:

Enligt utskottets uppfattning bör, då fel från myndigheternas

sida är begånget, deras ansvar av principiella och moraliska

skäl inte vara begränsat till en viss nivå på skadan utan också

såvitt avser beloppet vara strikt. Utskottet föreslår således

att den gällande självrisken på 5000kr. slopas och

tillstyrker motionerna Sk811 och Sk636 såvitt nu är i fråga.

dels att moment 41 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

41. beträffande viss begränsning av skadeståndsansvaret

att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Sk811 yrkande

13 i denna del och 1990/91:Sk636 yrkande 1 i denna del hos

regeringen begär förslag om ändrade regler för skadestånd i

samband med betalningssäkring i enlighet med vad utskottet

anfört.

37. Jämkning av skadestånd vid betalningssäkring (mom. 42)

Bo Lundgren (m), Kjell Johansson (fp), Karl-Gösta Svenson (m),

Leif Olsson (fp) och Nils Fredrik Aurelius (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 22

börjar med "Liksom tidigare" och slutar med "i fråga" bort ha

följande lydelse:

Enligt utskottets uppfattning bör ett skadestånd av aktuellt

slag få jämkas endast om det finns ett klart orsakssamband

mellan den skattskyldiges handlande och det felaktiga

betalningssäkringsbeslutet eller om det annars är uppenbart

oskäligt att ersättning utgår. Utskottet föreslår att

bestämmelserna utformas i enlighet härmed och tillstyrker

motionerna Sk811, Sk636 och Sk872 i denna del.

dels att moment 42 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

42. beträffande jämkning av skadestånd vid

betalningssäkring

att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Sk811 yrkande

13 i denna del, 1990/91:Sk636 yrkande 1 i denna del och

1990/91:Sk822 yrkande 7 hos regeringen begär förslag om ändrade

regler för skadestånd i samband med betalningssäkring i enlighet

med vad utskottet anfört.

38. Ersättning för kostnader i skatteprocess i mål som den

enskilde vinner helt eller delvis (mom. 44)

Bo Lundgren (m), Kjell Johansson (fp), Görel Thurdin (c),

Karl-Gösta Svenson (m), Leif Olsson (fp), Rolf Kenneryd (c) och

Nils Fredrik Aurelius (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 23

börjar med "Utskottet vill" och slutar med "aktuella delar" bort

ha följande lydelse:

Enligt utskottets uppfattning är det nödvändigt att öka de

enskildas rätt till ersättning för kostnader i ärenden och mål

om skatt. Bara härigenom kan den rådande obalansen mellan de

enskilda och myndigheterna utjämnas. Enligt utskottets mening

bör en skattskyldig som vinner ett skatteärende eller skattemål

alltid ha rätt till ersättning för de kostnader den

skattskyldige nedlagt och som skäligen behövts för att ta till

vara vederbörandes rätt, förutsatt att det inte beror på den

skattskyldige att processen uppkommit eller blivit mer

omfattande än nödvändigt. Utskottet förordar att riksdagen begär

förslag i enlighet härmed och tillstyrker således motionerna

Sk811, S636 och Sk812 i denna del. Härigenom tillgodoses även

motion Sk804.

dels att moment 44 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

44. beträffande ersättning för kostnader i skatteprocess i

mål som den enskilde vinner helt eller delvis

att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Sk811 yrkande

6, 1990/91:Sk636 yrkande 6 i denna del, 1990/91:Sk812 i denna

del och 1990/91:Sk804 hos regeringen begär förslag om ändrade

ersättningsregler i enlighet med vad utskottet anfört.

39. Ersättning för kostnader i skatteprocess efter

överklagande av det allmänna (mom. 45)

Bo Lundgren (m), Kjell Johansson (fp), Görel Thurdin (c),

Karl-Gösta Svenson (m), Leif Olsson (fp), Rolf Kenneryd (c) och

Nils Fredrik Aurelius (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 23

börjar med "De nyss" och slutar med "aktuella motionsyrkandena"

bort ha följande lydelse:

Också om den skattskyldige förlorar helt eller delvis bör

enligt utskottet ersättning kunna utgå. Ersättningens storlek

bör i dessa fall bedömas med hänsyn till den skattskyldiges

behov av hjälp och till målets omfattning och komplexitet. Har

t.ex. det allmänna anfört besvär i syfte att forma praxis bör

full ersättning utgå.

Ersättning bör också utgå när målet avser besvär som det

allmänna anfört över ett beslut i första instans. Vidare kan det

ifrågasättas om inte motsvarande regel bör gälla för den

enskildes kostnader i kammarrätt och regeringsrätt när det

allmänna fört målet vidare till dessa instanser.

Enligt utskottets uppfattning bör regeringen få i uppdrag att

skyndsamt återkomma med ett förslag med angiven utformning.

Utskottet tillstyrker därför motionerna Sk811 och Sk636 i denna

del.

dels att moment 45 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

45. beträffande ersättning för kostnader i skatteprocess

efter överklagande av det allmänna

att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Sk811 yrkande

7 och 1990/91:Sk636 yrkande 6 i denna del hos regeringen begär

förslag om ändrade ersättningsregler i enlighet med vad

utskottet anfört.

40. Lagen om avdrags- och uppgiftsskyldighet beträffande vissa

uppdragsersättningar (mom. 48)

Bo Lundgren (m), Görel Thurdin (c), Karl-Gösta Svenson (m),

Rolf Kenneryd (c) och Nils Fredrik Aurelius (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 24

börjar med "Utskottet avstyrkte" och slutar med "denna del" bort

ha följande lydelse:

Enligt utskottets uppfattning är tiden sedan länge mogen att

avskaffa den särskilda uppgiftsskyldighet som ålades småhusägare

och lägenhetsinnehavare hösten 1982 och som alltsedan dess

utsatts för kritik från alla håll. Utskottet anser att det är

orimligt att kräva att personer som i allmänhet saknar praktisk

erfarenhet som arbetsgivare skall lämna uppgifter i sina

självdeklarationer om företag, hantverkare eller andra

uppdragstagare av skilda slag som de anlitat. Det är inte heller

rimligt att de som äger en vanlig bostad skall kunna åläggas

betalningsansvar för en uppdragstagares skatteskulder. Dessutom

ifrågasätter utskottet om reglerna över huvud taget har haft

någon nämnvärd effekt då det gällt att motverka förekomsten av

s.k. grå arbetskraft. En särskild lag om avdrags- och

uppgiftsskyldighet behövs enligt utskottets mening inte heller

med tanke på de bestämmelser om när kontrolluppgift skall lämnas

som redan finns och som innebär skyldighet att lämna sådan

uppgift så fort ett anställningsförhållande uppkommit.

Mot bakgrund av det anförda anser utskottet att den särskilda

lagen om avdrags- och uppgiftsskyldighet beräffande vissa

uppdragsersättningar bör avskaffas omedelbart. Utskottet

tillstyrker följaktligen motion Sk811 i denna del och motion

Sk803.

dels att moment 48 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

48. beträffande lagen om avdrags- och uppgiftsskyldighet

beträffande vissa uppdragsersättningar

att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Sk811 yrkande

20 och 1990/91:Sk803 antar följande

Förslag till

Lag om upphävande av lagen (1982:1106) om avdrags- och

uppgiftsskyldighet beträffande vissa uppdragsersättningar

Härigenom föreskrivs att lagen (1982:1006) om avdrags- och

uppgiftsskyldighet beträffande vissa uppdragsersättningar skall

upphöra att gälla.

Denna lag träder i kraft den 1 maj 1991.

41. Bevissäkringslagen (mom. 49)

Bo Lundgren (m), Kjell Johansson (fp), Görel Thurdin (c),

Karl-Gösta Svenson (m), Leif Olsson (fp), Rolf Kenneryd (c) och

Nils Fredrik Aurelius (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 25

börjar med "Utskottet vidhåller" och slutar med "motion Sk813"

bort ha följande lydelse:

Utskottet anser i likhet med motionärerna att det är

principiellt fel att skattemyndigheterna med tvång får bereda

sig tillträde till privata utrymmen. Enligt utskottets

uppfattning bör det i de flesta fall vara tillräckligt med ett

vitesföreläggande mot de deklarations- och uppgiftsskyldiga som

inte är misstänkta för brott och som vägrar att lämna från sig

material för granskning för att förmå dem att göra detta.

Möjligen kan det i några fall då det visar sig att detta inte

räcker till vara befogat att låta skattemyndigheterna efter

prövning av domstol och via handräckning av kronofogdemyndighet

få tillgång till önskat material. Vid misstanke om skattebrott

bör de regler som gäller för genomförande av husrannsakan vara

tillräckliga som säkerhetsåtgärd. Utskottet tillstyrker således

yrkandet i de berörda motionerna att bevissäkringslagen upphävs.

dels att moment 49 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

49. beträffande bevissäkringslagen

att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Sk811 yrkande

12, 1990/91:Sk636 yrkande 2 och 1990/91:Sk813 antar följande

Förslag till

Lag om upphävande av bevissäkringslagen (1975:1027) för

skatte- och avgiftsprocessen

Härmed föreskrivs att bevissäkringslagen (1975:1027) för

skatte- och avgiftsprocessen skall upphöra att gälla.

Denna lag träder i kraft den 1 maj 1991.

42. Lagen mot skatteflykt (mom. 50)

Bo Lundgren (m), Kjell Johansson (fp), Görel Thurdin (c),

Karl-Gösta Svenson (m), Leif Olsson (fp), Rolf Kenneryd (c) och

Nils Fredrik Aurelius (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 25

börjar med "Riksdagen beslutade" och slutar med "aktuell del"

bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets uppfattning uppfyller lagen mot skatteflykt

i sin nuvarande utformning inte ens elementära krav på

rättssäkerhet. De skattskyldiga har till följd av lagens

generella utformning inte någon möjlighet att förutse dess

tillämplighet vid olika förhållanden. En lagstiftning av det

slaget leder till olikformighet i den praktiska tillämpningen.

Den är alltså inte minst från rättvisesynpunkt oacceptabel.

Utskottets slutsats är att man nu bör avskaffa

generalklausulinstitutet. Med det anförda tillstyrker utskottet

motionerna Sk811, Sk636 och Sk823 såvitt nu är i fråga.

dels att moment 50 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

50. beträffande lagen mot skatteflykt

att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Sk811 yrkande

5, 1990/91:Sk636 yrkande 4 och 1990/91:Sk823 antar följande

Förslag till

Lag om upphävande av lagen (1980:865) mot skatteflykt

Härigenom föreskrivs att lagen (1980:865) mot skatteflykt

skall upphöra att gälla.

Denna lag träder i kraft den 1 maj 1991.

43. "Legal nödbroms" m.m. (mom. 51)

Bo Lundgren (m), Kjell Johansson (fp), Karl-Gösta Svenson (m),

Leif Olsson (fp) och Nils Fredrik Aurelius (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 25

börjar med "Utskottet anser" och slutar med "följaktligen

motionerna" bort ha följande lydelse:

Utskottet delar de i motionerna Sk811 och Sk636 framförda

uppfattningarna att de mycket svåröverskådliga och svårtolkade

svenska skattereglerna behöver kompletteras med en omvänd

generalklausul i syfte att förhindra att skattskyldiga på grund

av lagstiftningens bristande utformning utsätts för en

beskattning som är oskälig och som inte står i överensstämmelse

med lagstiftningens grunder och en möjlighet till inhibition i

tillämpningen. Regeringen bör snarast möjligt återkomma till

riksdagen med förslag om hur en sådan regel bör utformas. Med

det anförda tillstyrker utskottet de aktuella motionerna i

berörda delar. Härigenom stärks rättssäkerheten, vilket

tillgodoser syftet även med motion Sk814.

dels att moment 51 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

51. beträffande "legal nödbroms" m.m.

att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Sk811 yrkande

3 och 1990/91:Sk636 yrkande 5 och med anledning av 1990/91:Sk814

hos regeringen begär förslag i enlighet med vad utskottet

anfört.

44. Översyn av skattelagstiftningen (mom. 52)

Bo Lundgren, Karl-Gösta Svenson och Nils Fredrik Aurelius

(alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 26

börjar med "Utskottet vill" och slutar med "anses tillgodosedd"

bort ha följande lydelse:

En förutsättning för ett förenklat deklarationsförfarande är

att också skattelagstiftningen så långt som möjligt förenklas.

Som anförs i motion Sk811 bör regeringen därför föranstalta om

en översyn av skattelagstiftningen i syfte att skapa klara och

entydiga regler samt snarast förelägga riksdagen förslag med

anledning av denna. Utskottet tillstyrker således motionen i

denna del.

dels att moment 52 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

52. beträffande översyn av skattelagstiftningen

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk811 yrkande 1

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

Särskilda yttranden

1. Ärendet såvitt avser taxeringsfrågor, uppbördsfrågor,

betalningssäkringsfrågor och övriga frågor (mom. 9--52)

Lars Bäckström (v) anför:

I ärendet behandlas förutom anslagen till RSV ett stort antal

motioner från den allmänna motionstiden i år om taxeringsfrågor,

uppbördsfrågor och andra närliggande frågor. Vänsterpartiet har

tidigare redovisat sin uppfattning i dessa frågor och i skilda

sammanhang lagt fram de förslag som partiets ståndpunkt lett

fram till. Huvuddelen av de yrkanden som behandlas i

föreliggande betänkande har för mycket kort tid sedan behandlats

av riksdagen. Med tanke på detta har vänsterpartiet till detta

betänkande fogat ett begränsat antal reservationer. Vi vidhåller

dock förut redovisade ståndpunkter bl.a. vad gäller moment 28,

Uppdragsgivares betalningsansvar för uppdragstagares skatter och

avgifter.

2. Taxering i första instans (mom. 9)

Görel Thurdin och Rolf Kenneryd (båda c) anför:

Centern har tidigare redovisat sitt ställningstagande i fråga

om hur taxeringsarbetet i första instans bör vara organiserat.

Centerns ståndpunkt, som delvis sammanfaller med reservation 6,

går i huvudsak ut på följande.

Skattenämnderna bör ha fasta medlemmar valda för en

mandatperiod i taget. Ordförande och vice ordförande bör vara

lekmän. Det bör endast finnas en ordförande och en vice

ordförande. På dessa bör ställas särskilt höga krav beträffande

insikt i skattefrågor. Posterna bör vara arvoderade.

Tjänstemännen i skattemyndigheten bör endast fungera som

föredragande utan rösträtt. Skattemyndighetens chef bör ej kunna

fungera som ordförande i skattenämnd. Denne bör således heller

inte tillfälligt kunna träda in som ordförande i skattenämnden.

Nämnden bör vara beslutsför då ordförande och minst fem övriga

ledamöter är närvarande.

Vi avser att även i fortsättningen arbeta för ett system

enligt dessa riktlinjer. Vi kommer att i lämpligt sammanhang

lägga fram de förslag som vi finner motiverade.

3. Behörigheten att besluta om eftertaxering (mom.10)

Görel Thurdin och Rolf Kenneryd (båda c) anför:

Enligt vår mening kan man i och för sig anföra att det

förhållandet att eftertaxeringsinstrumentet genom de nyligen

genomförda lagändringarna närmat sig omprövningsinstitutet

medfört att skattemyndigheten bör få kunna besluta om

eftertaxering som första instans. Reglernas komplexitet och de

risker som ligger i att skattemyndighetens tjänstemän kan få

anledning att pröva kvaliteten på den egna granskningsinsatsen

motiverar dock enligt vår mening att skattemyndighetens

tjänstemän ej ensamma skall kunna fatta beslut om eftertaxering.

Ett beslut om eftertaxering bör vara förankrat bland de

förtroendevalda lekmännen. Enligt vår bedömning bör därför

skattenämnden kunna fatta beslut om eftertaxering i första

instans. Vi återkommer i lämpligt sammanhang med förslag härom.

4. Eftertaxering vid oriktig uppgift och skattetillägg (mom.

16 och 18)

Kjell Johansson och Leif Olsson (båda fp) anför:

Som framgår av fp:s kommittémotion bör eftertaxering inte få

tillgripas om den skattskyldige lämnat de uppgifter som, enligt

vad han rimligen kunnat inse, bort lämnas. I den mån

skattemyndigheten underlåtit att inom ramen för sitt

taxeringsarbete utreda den aktuella skattefrågan bör i princip

någon möjlighet till eftertaxering inte föreligga. Också när det

gäller skattetillägg bör enligt vår mening hänsyn kunna tas till

omständigheterna i varje enskilt fall, dvs. att lagen ges en mer

flexibel tillämpning.

Vi förutsätter att de överväganden som för närvarande pågår

inom finansdepartementet utmynnar i förslag med denna

inriktning. Då resultatet av övervägandena är att vänta inom

kort avstår vi nu från att ställa något formellt yrkande, men vi

förbehåller oss att senare återkomma med våra förslag till

riksdagen i dessa frågor.

5. Taxeringsrevision (mom. 19)

Kjell Johansson och Leif Olsson (båda fp) anför:

Enligt vår mening uppfyller inte reglerna om generella

taxeringskontroller elementära rättssäkerhetskrav. Vi måste

naturligtvis ha en fungerande skattekontroll, men att som nu få

göra taxeringsrevision i form av generella kontroller hos varje

bokföringsskyldig innebär att det är fritt fram att kontrollera

handlingar hos vem som helst, när som helst, så fort

granskningen kan sättas i samband med deklarationsskyldigheten.

Taxeringsrevision kan nu ske planlöst hos exempelvis

privatpraktiserande läkare, advokater, revisorer, banker och

andra, vilkas verksamhet normalt omfattas av sträng sekretess.

Skattemyndigheterna behöver inte heller när taxeringsrevision

utförs uppge namnet på den person som är utsatt för revisionen.

Detta innebär att den som blir föremål för revision (som inte är

den granskade) inte känner till vad granskningsmannen söker

efter, inte kan bedöma om det granskningsmannen vill se är

relevant för revisionen och därför inte heller kan bedöma hur

vederbörande utnyttjar sina befogenheter.

Dessa regler bör enligt vår mening ändras. Med hänsyn till

pågående utredningsarbete på området avvaktar vi med att ställa

yrkanden härom till dess att resultatet av denna utredning

föreligger.

6. Preliminär B-skatt och ö-skatteränta vid B-skatt (mom. 20

och 26)

Görel Thurdin och Rolf Kenneryd (båda c) anför:

Genom konjunkturläget och den för exempelvis jordbruket ovissa

situationen för närvarande är det sannolikt att

inkomstökningarna detta år blir lägre än tidigare. Med hänsyn

härtill och till skattesänkningen för innevarande års inkomster

hade det enligt vår mening varit motiverat att minska eller

åtminstone inte höja uttaget även på den preliminära B-skatten.

Vi förutsätter att regeringen har sin uppmärksamhet riktad på

detta förhållande och att den lägger fram de förslag som kan

vara påkallade för att komma till rätta med icke avsedda problem

till följd av B-skattesystemet i dess nuvarande utformning. Vi

avser att i annat sammanhang återkomma till denna fråga.

7. Anstånd vid studier (mom. 22)

Bo Lundgren, Karl-Gösta Svenson och Nils Fredrik Aurelius

(alla m) anför:

Vi anser i och för sig att det är befogat att införa en

möjlighet att medge anstånd för studerande som efter avslutade

studier -- som delvis finansierats med tillfälliga arbeten --

nyss börjat förvärvsarbeta, såsom yrkats i motion Sk820. Det

finns emellertid också andra kategorier som med fog borde kunna

påkalla anstånd med sina skatteinbetalningar. Problemet löses

enligt vår mening bäst genom att ge anståndsreglerna den

generösa utformning som föreslås i motion Sk811.

8. Vissa övriga uppbördsfrågor (mom. 29)

Görel Thurdin och Rolf Kenneryd (båda c) anför:

Vi instämmer delvis i reservanternas uppfattning som på någon

punkt sammanfaller med vad centern tidigare har yrkat. Vi

ställer oss således bakom förslaget att omprövningsbeslut till

enskilds nackdel bör få ske senast sex månader efter utgången av

aktuellt uppbördsår eller -- i fråga om sociala avgifter -- tolv

månader efter utgiftsåret. Vi avser att i lämpligt sammanhang

återkomma med förslag härom.

9. Ersättningsberättigade skador (mom. 39)

Bo Lundgren (m), Kjell Johansson (fp), Karl-Gösta Svenson (m),

Leif Olsson (fp) och Nils Fredrik Aurelius (m) anför:

I princip anser vi att all skada som den enskilde drabbats av

på grund av ett felaktigt beslut om betalningssäkring bör

ersättas. Den nuvarande begränsningen till ren förmögenhetsskada

bör därför ändras. Ett ställningstagande av riksdagen till hur

gränsen skall dras och vilka skador som bör ersättas bör dock

anstå till dess att skadeståndsansvarskommittén redovisat

resultatet av sitt arbete. På grund härav avstår vi för

närvarande från att ställa något yrkande.

10. Ett centralt koncernregister (mom. 47)

Bo Lundgren (m), Kjell Johansson (fp), Karl-Gösta Svenson (m),

Leif Olsson (fp) och Nils Fredrik Aurelius (m) anför:

Efter vidtagna lagstiftningsåtgärder i höstas avseende

skyldighet för dotterföretag att i självdeklaration lämna vissa

uppgifter om moderföretaget är det enligt regeringen inte längre

aktuellt med någon ytterligare utbyggnad av registreringen av

koncernförhållanden. Vi utgår från att tanken på ett

koncernregister av den karaktär RSV föreslagit nu definitivt har

avförts och inte aktualiseras igen i framtiden.