Bet. 1990/91:SkU15

Skatteutskottets betänkande

1990/91:SKU15

Anslag till tullen m.m.

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

1990/91

SkU15

Sammanfattning

I betänkandet behandlas budgetpropositionen såvitt avser anslag

till tullverket och ett antal motioner om tullverksamheten.

Flertalet motioner gäller en i propositionen lämnad redogörelse

för en ny organisation i tullverket från den 1 januari 1992.

Utskottet tillstyrker propositionen och avstyrker motionerna.

Vid betänkandet har fogats 17 reservationer och 4 särskilda

yttranden.

SJUNDE HUVUDTITELN

Propositionen

Regeringen föreslår i proposition 1990/91:100 bilaga 9

(finansdepartementet) under punkt E 1 (s. 59--71) att riksdagen

till Tullverket: Förvaltningskostnader för budgetåret 1991/92

anvisar ett förslagsanslag på 1054 523000 kr. Genom

propositionen bereds riksdagen tillfälle att ta del av vad som

anförts angående inriktningen av de föreslagna ändringarna i

tullverkets organisation.

Motionerna

1990/91:Sk607 av Bengt Silfverstrand m.fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om tullverksamheten i Skåne och vikten av att

Helsingborg även i fortsättningen får kvarstå som en

självständig och fristående tullregion,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om behovet av en särskild tullkommission i

EG-frågor med bred tull- och samhällskunskap.

1990/91:Sk610 av Carl Bildt m.fl. (m) vari -- med hänvisning

till innehållet i motion 1990/91:Ju802 -- yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om förstärkning av tullens resurser.

1990/91:Sk611 av Ingbritt Irhammar m.fl. (c) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om bevarande av Helsingborg som egen

tullregion.

1990/91:Sk613 av Tom Heyman (m) vari yrkas att riksdagen som

sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

att ompröva tulldatasystemets konstruktion i syfte att skapa en

billigare lösning och med hänsyn tagen till följderna av en

svensk EG-anslutning.

1990/91:Sk614 av Marianne Jönsson och Agne Hansson (c) vari

yrkas att riksdagen med avslag på prop. 1990/91:100, bil. 9 i

denna del som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om utformningen av tullverkets organisation i

Kalmar län.

1990/91:Sk617 av Görel Thurdin (c) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om bibehållandet av tullexpeditionen i Örnsköldsvik.

1990/91:Sk618 av Ylva Annerstedt (fp) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om behovet av en gränskontrollstyrka i östra Sverige för

förbättrad narkotikabekämpning.

1990/91:Sk621 av Siw Persson och Kjell-Arne Welin (fp) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om frysning av tullens organisationsöversyn

samt tillsättande av en särskild tullkommission.

1990/91:Sk622 av Stina Eliasson (c) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om tullorganisationen.

1990/91:Sk637 av Rune Rydén och Ingvar Eriksson (m) vari yrkas

att riksdagen hos regeringen begär att tullverket får i uppdrag

att tillfredsställande lösa tullövervakningen på ön Ven i

Öresund.

1990/91:Sk640 av Kaj Nilsson m.fl. (mp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om tullverksamheten i Skåne och betydelsen av

att Helsingborg får kvarstå som en självständig och fristående

tullregion,

2. att riksdagen hos regeringen begär att en särskild

tullkommission i EG-frågor med hög kompetens tillsätts.

1990/91:Sk659 av Leo Persson och Magnus Persson (s) vari yrkas

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om ny regional och lokal organisation av

tullverket.

1990/91:Sk660 av Bertil Danielsson (m) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om att Västervik även i framtiden skall ha

permanent tullbemanning,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om att tullens resursfördelning mellan de tre

orterna Kalmar, Oskarshamn och Västervik bör bibehållas på

nuvarande nivå.

1990/91:Sk661 av Gunhild Bolander och Ulla Pettersson (c,s)

vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att tullverkets organisation på

Gotland bibehålls.

1990/91:Sk662 av Per Olof Håkansson (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om rutinmässig pass- och tullkontroll.

1990/91:Sk670 av Rolf Dahlberg m.fl. (m) vari -- med

hänvisning till innehållet i motion 1990/91:Ju824 -- yrkas att

riksdagen till Tullverket: Förvaltningskostnader för

budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag om

1056023000 kr.

1990/91:Sk671 av Rolf Dahlberg m.fl. (m) vari -- med

hänvisning till innehållet i motion 1990/91:Ju826 -- yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om tullens resurser,

2. att riksdagen beslutar att tullen skall tillföras tio nya

narkotikahundar.

1990/91:Sk693 av Sten-Ove Sundström m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om organisationsförändringen av tullen i

Tornedalen.

1990/91:Sk694 av Bengt Hurtig (v) vari yrkas att riksdagen som

sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

bibehållande av tullens personalresurser i Norrbottens län.

1990/91:Sk695 av Göthe Knutson m.fl. (m,fp,c) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om byggandet av den tidigare beslutade

tullstationen vid E 18 i Hån, Värmlands län.

1990/91:Sk696 av Arne Andersson i Gamleby m.fl. (s) vari yrkas

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om fortsatt hög servicenivå i fråga om

tullverkets verksamhet i Kalmar län.

1990/91:Sk697 av Britta Bjelle (fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om upphävande av bestämmelserna om tulltillägg,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att om

det första yrkandet ej bifalls tulltillägg ej skall påföras då

det är fråga om mervärdeskatt.

1990/91:Sk704 av Barbro Sandberg och Håkan Holmberg (fp) vari

-- med hänvisning till innehållet i motion 1990/91:T250 --

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om betydelsen av en tullkammare i Uppsala.

1990/91:Sk705 av Göran Ericsson (m) vari -- med hänvisning

till innehållet i motion 1990/91:T439 -- yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om behovet av en skärptare kontroll vid in- och utförsel av

motorfordon och delar till sådana.

1990/91:Sk722 av Görel Thurdin m.fl. (c) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om inriktningen av en ny tullorganisation,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om en utredning om generaltullstyrelsens

framtida roll och verksamhet,

3. att riksdagen beslutar senarelägga ikraftträdandet av en ny

tullorganisation till den 1 juli 1992 i avvaktan på ytterligare

utredning i enlighet med vad i motionen anförts.

1990/91:Sk723 av Per-Ola Eriksson (c) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om regionalpolitisk hänsyn till utformning och

dimensionering av tullens lokala organisation,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om tullbevakningen längs mellanriksvägar,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om bemanning vid tullstationerna i Tornedalen

och Jäckvik (Arjeplog).

1990/91:Sk724 av Inger Schörling m.fl. (mp) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär att tullverket ser över

sin verksamhet så att bevakning av Norrlandskustens hamnar sker

både dagtid och nattetid,

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag om utökat

samarbete mellan tull och polis som ger polisman inom vissa

områden samma befogenheter som tulltjänsteman,

3. att riksdagen hos regeringen begär att omorganisationen av

tullverket nu skall "frysas" i enlighet med Tullmannaförbundets

förslag.

1990/91:Sk725 av Kjell Ericsson och Göthe Knutson (c,m) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om öppethållande vid tullstationen i Hån.

1990/91:Sk726 av Göthe Knutson m.fl. (m,fp,c) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om tullverkets organisationsfrågor och

verksamheter,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om bibehållande av nuvarande regionala

organisationsindelning i avvaktan på EG-medlemskapets följder

för tullverksamheten i Norden,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om att utreda behovet av bemannad tullstation i

Kristinehamn innan frågan om eventuell indragning prövas.

1990/91:Sk727 av Margareta Persson m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om behovet av en gränskontrollstyrka i östra

tullregionen.

1990/91:Sk730 av Carl Frick och Eva Goës (mp) vari -- med

hänvisning till innehållet i motion 1990/91:T262 -- yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen har anförts om indragningarna för tullen.

1990/91:Sk732 av Bo Lundgren m.fl. (m) vari -- med hänvisning

till innehållet i motion 1990/91:T264 -- yrkas, såvitt nu är i

fråga,

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om klassificeringen av Kristianstads flygplats,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om samverkan mellan tull och polis.

1990/91:Sk822 av Kjell Johansson m.fl. (fp) vari yrkas, såvitt

nu är i fråga,

19. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om avskaffande av tulltillägget.

Utskottet

Anslag, m.m.

Arbetet i tullverket har under flera år starkt påverkats av

förändringar i utrikeshandeln. Personalen har i allt större

utsträckning fått tas i anspråk för hanteringen av

tulldeklarationer och andra tullhandlingar. Tulltaxerings- och

kontrollarbetet har under senare år undantagits från

besparingskrav. Särskilda resursförstärkningar har fått göras

för narkotikakontrollen. De begränsade sparmål som kunnat

genomföras har i huvudsak gällt tullverkets centrala

administration.

Ett omfattande förändringsarbete har samtidigt förberetts. För

behandling av tullärenden installeras nu ett tekniskt avancerat

datasystem med vilket tulldokument kan överföras elektroniskt

mellan företagen och tullverket. Systemet används i provdrift i

exportärenden sedan sommaren 1990. Under början av år 1992

beräknas systemet kunna börja användas på importsidan, och i

återstående delar skall det vara i stort sett klart under år

1993. I samband med datoriseringen av tullrutinerna har

tullverkets organisation utretts. En ny organisation skall

införas den 1 januari 1992.

I årets budgetförslag framhålls som särskilt angeläget att

tullverket fortsätter uppbyggnaden av tulldatasystemet så att

det blir tillgängligt i hela landet. Stora ansträngningar bör

ägnas åt att förmå företagen att ansluta sig till den

elektroniska överföringen av uppgifter för export och import. En

förutsättning för att datoriseringen skall ge positiva effekter

för samhället är enligt propositionen också att tullverkets

organisation blir effektiv och rationell. På lite längre sikt

kommer det enligt propositionen sannolikt att bli en avgörande

fråga att anpassa tullverksamheten till de förhållanden som

kommer att råda vid ett eventuellt svenskt medlemskap i EG.

I propositionen föreslås att tullverket för budgetåret 1991/92

till förvaltningskostnader tilldelas ett förslagsanslag på

1054 milj.kr. Förslaget innebär bl.a. resursförstärkningar om

sammanlagt ca 14 milj.kr. för utbyggnad av tullverkets s.k.

SPADI-system för narkotikakontroll och för hanteringen av

enhetsdokumentet i EG/EFTA-handeln. För att upprätthålla

kontroll och service i samband med öppnande av nya färjelinjer

m.m. föreslås att tullverket skall få disponera inflytande

avgifter från tullförrättningar i deras helhet. Detta kan

beräknas motsvara ett medelstillskott om ca 8 milj.kr.

Vid tillämpning av ett rationaliseringskrav på tullverket för

budgetåret 1991/92 har beräknats ca 13 milj.kr. för konkreta

effektivitetshöjande åtgärder att disponeras efter särskilt

beslut av regeringen.

Av boksluten för tullverket 1988/89 och 1989/90 har framgått att

de totala kostnaderna för tullverket har ökat med ca 130

milj.kr. Ökningen utgörs till övervägande del av lönekostnader

inkl. kostnader för administration och utbildning. Härutöver

tillkommer kostnader om ca 123 milj.kr. för att utveckla

tulldatasystemet. I propositionen förutsätts att

generaltullstyrelsen i samband med kommande bokslut gör en

kostnadsanalys av verksamheten.

En förnyad särskild kostnadsanalys för tulldatasystemet har

visat på fördyringar om 75%. Besparingsbehovet i tullverket

under de närmaste 5--6 åren har i propositionen beräknats till

ca 300 milj.kr. Regeringen skall senare redovisa hur stor del av

denna besparing som skall belasta budgetåret 1991/92. För att

generaltullstyrelsen skall kunna fortsätta att utveckla och

införa tulldatasystemet enligt de ursprungliga planerna avser

regeringen att även i samband med förslag om utgifter på

tilläggsbudget II för 1990/91 återkomma till behovet av medel

för tulldatasystemet.

Utskottet återkommer i det följande till tulldatasystemets

kostnader.

Genom propositionen har riksdagen också beretts tillfälle att ta

del av inriktningen av den nya organisation som skall införas

den 1 januari 1992.

Den nya organisationen innebär en minskning av antalet

tullregioner från sju till fyra. Huvudorter i de fyra nya

regionerna blir Haparanda (norra tullregionen), Stockholm

(östra), Göteborg (västra) och Malmö (södra). Antalet lokala

myndigheter och lokaliseringen av dessa skall vara anpassat till

trafikens och näringslivets behov av tullinsatser samt

statsmakternas krav på en effektiv och rationell klarerings- och

kontrollverksamhet. I vilken takt rationaliseringarna kan

genomföras är enligt propositionen beroende av företagens

benägenhet att ansluta sig till tulldatasystemet. Den nya

organisationen innebär att antalet årsarbetskrafter minskas med

352 på fem års sikt med början budgetåret 1991/92.

Flertalet av de motioner som väckts i anslutning till

budgetförslaget avser den i propositionen lämnade redovisningen

om en ny tullorganisation. Resurserna för tullens

narkotikabekämpning och tulldatasystemet har tagits upp i andra

motioner. Utskottet går först in på organisationsfrågorna.

I flera motioner förordas en senareläggning av en ny

organisation i avvaktan på ytterligare utredning i

organisationsfrågan eller ett kommande beslut angående en svensk

EG-anslutning.

En senareläggning till den 1 juli 1992 och fortsatt utredning

föreslås i motion Sk722 yrkande 3 av Görel Thurdin m.fl. (c).

Utredningsarbetet skall enligt motionen syfta till en

organisation utan regionalt mellanled (yrkande 1). Vidare skall

generaltullstyrelsens framtida roll och verksamhet i en ny

organisation klargöras (yrkande 2). En organisation utan

regional mellannivå förordas också i motion Sk614 av Marianne

Jönsson och Agne Hansson (båda c).

Ett bibehållande av tullorganisationen i avvaktan på beslut i

EG-frågan yrkas i motionerna Sk659 av Leo Persson och Magnus

Persson (båda s), Sk724 yrkande 3 av Inger Schörling m.fl. (mp)

och Sk726 yrkande 2 av Göthe Knutson m.fl. (m,fp,c). I motion

Sk621 av Siw Persson och Kjell-Arne Welin (båda fp) förordas en

bibehållen organisation med undantag för förändringar som följer

av tullens datorisering. Den sistnämnda motionen innehåller även

ett krav på att tillsätta en särskild kommission i EG-frågor.

Liknande yrkanden finns i motionerna Sk607 yrkande 2 av Bengt

Silfverstrand m.fl. (s) och Sk640 yrkande 2 av Kaj Nilsson m.fl.

(mp).

Yrkandena i motionerna anknyter till olika förslag som lagts

fram under beredningen av organisationsfrågan i utredningen och

regeringskansliet. I fråga om strukturen på en ny organisation

har framförts förslag av statskontoret och riksrevisionsverket

(RRV) om att arbeta fram en organisation som saknar regionalt

mellanled.

De olika skäl som kan anföras för att avvakta i

organisationsfrågan har i propositionen vägts mot intresset att

så snart som möjligt ge tullverket en rationellare organisation.

Tullverket blir härigenom bättre rustat att möta de krav som

tullverksamheten kommer att ställas inför inte minst genom den

europeiska integrationen. Tullverket måste enligt propositionen,

i likhet med andra statliga myndigheter, snarast underkastas de

ökade kraven på förnyelse och effektivitet. Vad gäller

organisationsstrukturen har i propositionen hänvisats till att

styrningen och resultatuppföljningen av en så komplex verksamhet

som tullverkets förutsätter ett led mellan den lokala och den

centrala nivån, men att antalet regioner bör begränsas. En annan

organisationsstruktur skulle medföra en inte obetydlig

försening. Finansieringen av tulldatasystemet skulle därmed

försämras och den erforderliga förnyelsen av tullverket få

skjutas på framtiden.

Utskottet har inte funnit anledning att ta avstånd från det i

propositionen redovisade ställningstagandet i

organisationsfrågan. Ett tillstyrkande till motionsyrkandena

skulle i praktiken innebära att de nu planerade

organisationsförändringarna skulle behöva skjutas upp en

förhållandevis lång tid framöver. Ett sådant dröjsmål förefaller

inte rimligt i ett läge där det är angeläget att

rationaliseringar i effektivitetshöjande syfte kan genomföras så

snart som möjligt.

Vad gäller utvecklingen inom EG och betydelsen av ett eventuellt

svenskt medlemskap är detta självfallet frågor som regeringen

och generaltullstyrelsen har anledning att följa i detalj. Detta

sker även fortlöpande i och med den betydelse som utvecklingen

inom EG redan i dag har för tullverksamheten och med hänsyn till

redan gjorda åtaganden i konventioner som Sverige anslutit sig

till. Utskottet anser det inte vara nödvändigt att tillsätta en

särskild kommission för tullfrågorna.

Med anledning av det i motion Sk722 framförda yrkandet angående

generaltullstyrelsens framtida roll och verksamhet vill

utskottet framhålla att också tullverkets centrala organisation

naturligtvis skall vara anpassad till de förändrade krav som

framöver kommer att ställas på tullverket. En arbetsgrupp inom

generaltullstyrelsen arbetar med detta.

Utskottet avstyrker med hänvisning till det anförda motionerna

Sk607 yrkande 2, Sk614 i denna del, Sk621, Sk640 yrkande 2,

Sk659 i denna del, Sk722 yrkande 1--3, Sk724 yrkande 3 och Sk726

yrkande 2.

Den närmare utformningen av regionala och lokala

tullverksamheter berörs i flera motioner. I motionerna Sk607

yrkande 1 av Bengt Silfverstrand m.fl. (s), Sk640 yrkande 1 av

Kaj Nilsson m.fl. (mp) och Sk611 av Ingbritt Irhammar m.fl. (c)

yrkas att en tullregion med Helsingborg som huvudort bör

behållas. Enligt de två förstnämnda motionsyrkandena skall också

bemanningen vid nuvarande tullkammaren i Landskrona och

tullstationen i Höganäs behållas. Rune Rydén och Ingvar Eriksson

(båda m) återkommer i motion Sk637 till ett tidigare behandlat

yrkande om tullövervakningen av ön Ven. Enligt motion Sk614 av

Marianne Jönsson och Agne Hansson (båda c) yrkas såvitt nu är i

fråga att den nya organisationen inte får innebära försämringar

i Västervik, Oskarshamn och Kalmar. Enligt motion Sk660 yrkande

1 av Bertil Danielsson (m) bör tullen anordna permanent

bemanning i Västervik. Yrkande 2 i samma motion gäller att

fördelningen av tullens resurser mellan Kalmar, Oskarshamn och

Västervik skall bibehållas. En fortsatt hög servicenivå i Kalmar

län efterlyses i motion Sk696 av Arne Andersson i Gamleby m.fl.

(s). I motion Sk659 av Leo Persson och Magnus Persson (båda s)

hemställs i denna del om en ytterligare prövning av bl.a.

nedläggning av tullverksamhet i Charlottenberg och Kristinehamn.

Göthe Knutson m.fl. (m,fp,c) hemställer i motion Sk726 yrkande 1

om ett bibehållande av Karlstads tullregion, och i yrkande 3 i

samma motion vill motionärerna utreda behovet av en bemannad

tullstation i Kristinehamn. Göthe Knutson m.fl. (m,fp,c) yrkar i

en annan motion, Sk695, att en ny tullstation skall uppföras i

Hån i Värmland. Enligt motion Sk725 av Kjell Ericsson (c) och

Göthe Knutson (m) bör öppethållandet av tullstationen i Hån inte

inskränkas. Enligt motion Sk704 av Barbro Sandberg och Håkan

Holmberg (båda fp) bör riksdagen uttala att det finns behov av

en tullkammare i Uppsala. En bibehållen tullorganisation på

Gotland yrkas i motionerna Sk661 av Gunhild Bolander (c) och

Ulla Pettersson (s) samt i Sk730 av Carl Frick och Eva Goës

(mp). Görel Thurdin (c) yrkar i motion Sk617 att

tullexpeditionen i Örnsköldsvik behålls. Enligt motion Sk622 av

Stina Eliasson (c) skall tullens stationering i Östersund

behållas. Sten-Ove Sundström m.fl. (s) yrkar i motion Sk693 att

tullpersonal i Tornedalen skall minskas endast med naturliga

avgångar. Bibehållna personalresurser i Norrbottens län yrkas i

motion Sk694 av Bengt Hurtig (v). Tullverksamheten i Norrbotten

tas upp även i motion Sk723 av Per-Ola Eriksson (c). Enligt

motionens yrkande 1 bör det tas regionalpolitiska hänsyn vid

utformning av tullens organisation i Norrbotten. I yrkande 2

förordas en bättre bevakning längs mellanriksvägar. Enligt

yrkande 3 bör riksdagen uttala att negativa effekter följer av

bristande bemanning i Tornedalen och Jäckvik. Inger Schörling

m.fl. (mp) återkommer i motion Sk724 yrkande 1 till ett krav om

en översyn i syfte att uppnå bättre bevakning av

Norrlandskustens hamnar.

I den planerade nya organisationen ingår som framgått tidigare

endast fyra tullregioner. Den utredning som arbetat med

organisationsfrågan föreslog ytterligare en tullregion med

Helsingborg som huvudort. Emellertid skulle det i denna region

finnas endast tre tullmyndigheter utöver den på huvudorten,

vilken dessutom skulle förfoga över 80% av resurserna.

Utskottet har inte något att erinra mot den i propositionen

förordade indelningen i fyra regioner. Utskottet delar också den

i propositionen redovisade utgångspunkten att det är de krav

trafiken ställer och effektiviteten i klarerings- och

kontrollarbetet som måste vara styrande. Hur verksamheten skall

vara utformad på olika orter för att motsvara dessa krav är i

första hand en uppgift som tullverket skall lösa. Utskottet

finner mot denna bakgrund inte skäl att gå in närmare på de

olika motionsförslagen om tullverksamheten i olika delar av

landet.

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet samtliga de

motionsyrkanden om regionala och lokala verksamheter som

redovisats ovan.

Uppbyggnaden av tulldatasystemet har försenats och blivit

avsevärt dyrare än vad tulldatautredningen räknade med.

Generaltullstyrelsen har i samråd med statskontoret gjort en

förnyad ekonomisk bedömning och lönsamhetskalkyl. Den nya

kalkylen visar att kostnaderna för att utveckla och driva

tulldatasystemet under uppbyggnadsskedet uppgår till 520

milj.kr. i 1990 års prisläge, vilket innebär en ökning av

kostnaderna med ca 75% i förhållande till tulldatautredningens

slutrapport. Eftersom möjligheterna att påverka kostnadssidan

är begränsade måste enligt propositionen ytterligare besparingar

utöver de föreslagna 352 årsarbetskrafterna göras. För att få

lönsamhet i systemet enligt den tidigare kalkylen krävs det

ytterligare besparingar om 50 milj.kr. per år under en

femårsperiod, dvs. totalt 250 milj.kr.

Genom att maximalt utnyttja en tidigareläggning av

personalminskningarna kan enligt tullverkets hittillsvarande

planering kostnaderna minska med ytterligare 35 milj.kr. under

den närmaste femårsperioden. Härutöver är det enligt

propositionen möjligt, bl.a. genom att endast inrätta fyra

tullregioner samt genom vissa ändringar i den lokala och

centrala organisationen, att under åren 1992--1996 minska

kostnaderna för tullverket med ytterligare 40 milj.kr.

Sammanlagt skall enligt propositionen tullverket under de

närmaste åren spara 300 milj.kr. inkl. den nämnda

personalminskningen. Ytterligare krav på besparingar skulle

enligt propositionen medföra stora ingrepp i kvarvarande

tullstationers öppethållande eller i verksamhetens totala

kontrollnivå.

Mot denna bakgrund läggs inte fram något förslag om ytterligare

besparingar för att få tulldatasystemet lönsamt till budgetåret

1996/97 enligt den ursprungliga målsättningen. Det är enligt

propositionen inte heller rimligt att tullverket helt skall

bekosta den fördyring av datoriseringen som beror på bl.a.

lokaliseringen av tulldatacentralen till Luleå och införandet av

ett tekniskt mycket komplicerat system, som dessutom drivs som

ett statligt pilotfall inte minst vad gäller elektronisk

överföring av dokument och därtill knutna regler för ansvarighet

av lämnade uppgifter.

Regeringen avser att senare redovisa hur stor del av

besparingarna som skall belasta budgetåret 1991/92. Enligt

propositionen förväntas generaltullstyrelsen efter hand ta fram

erforderligt material för statsmakternas uppföljning av de

ekonomiska konsekvenserna av tullverkets datorisering.

Utgångspunkten måste enligt propositionen vara att de nämnda

besparingarna skall kunna åstadkommas under den kommande

femårsperioden.

Enligt motion Sk613 av Tom Heyman (m) bör det ske en omprövning

av tulldatasystemets konstruktion i syfte att skapa en mindre

kostnadskrävande lösning och med hänsyn till följderna av en

eventuell svensk EG-anslutning. Enligt motionen har projektet

blivit nästan dubbelt så dyrt på grund av att systemet utformats

för att klara av ett uppgiftslämnande med juridiskt bindande

elektroniska dokument.

Utskottet vill framhålla att ett viktigt skäl bakom

tulldatasystemets tillkomst varit att ge tullverket ett

instrument för att motverka att resurserna i ökad omfattning

måste användas för att manuellt hantera ett stadigt ökande antal

tulldokument. Den beslutade satsningen i ny teknik bör i

förening med en ny organisation för tullverket ge goda

förutsättningar för rationalisering och förnyelse i

tullverksamheten.

En omprövning av grundläggande delar av systemets konstruktion i

enlighet med motionen skulle innebära förseningar i

rationaliseringsarbetet och nya kostnader. Utskottet anser i

stället att det nu är angeläget att tullverket fortsätter med

uppbyggnaden av tulldatasystemet så att systemet så snart som

möjligt kan vara i bruk på arbetsplatser i hela landet.

Utskottet vill understryka vad som anförs i propositionen om att

stora ansträngningar bör ägnas åt att förmå företagen att

ansluta sig till den elektroniska överföringen av uppgifter för

import och export. Anslutningsgraden har en avgörande betydelse

för att investeringen skall kunna bli ekonomiskt lönsam inom

rimlig tid.

Utskottet godtar de i propositionen gjorda övervägandena rörande

tulldatasystemet och avstyrker följaktligen motion Sk613.

Utskottet har tidigare betonat vikten av att

kostnadsutvecklingen följs upp kontinuerligt. Mot bakgrund av

den kostnadsökning som uppkommit är det mycket angeläget att en

noggrann sådan uppföljning sker.

För att effektivisera tullverkets narkotikabekämpning har i

propositionen beräknats 6,9 milj.kr. för utbyggnad av

SPADI-systemet. Särskilda medel har däremot inte beräknats för

verksamheten med flygövervakning. Om tullen bedömer det vara

angeläget med flygövervakning får denna finansieras inom ramen

för anvisade medel, t.ex. genom en något lägre utbyggnadstakt av

SPADI-systemet.

I några motioner har yrkats om ytterligare förstärkningar av

tullverkets resurser för narkotikabekämpningen. Enligt motion

Sk610 av Carl Bildt m.fl. (m) och motion Sk671 av Rolf Dahlberg

m.fl. (m) skall detta ske genom bl.a. en utvidgning av

narkotikahundtjänsten. I Rolf Dahlbergs m.fl. (m) motion Sk670

preciseras kravet till att avse en anslagshöjning med 1,5

milj.kr. för utbildning av ytterligare tio narkotikahundar.

Beslut om medel för ytterligare hundförare och fordon skall

enligt motionen fattas senare. I motionerna Sk610 och Sk671

förordas också en straffskärpning när narkotikan smugglas in

dold i kroppen. I motionerna Sk618 av Ylva Annerstedt (fp) och

Sk727 av Margareta Persson m.fl. (s) yrkas att det företas en

prövning av förutsättningarna för en gränskontrollstyrka i östra

Sverige för bättre narkotikakontroll.

Bekämpningen av den illegala narkotikainförseln är en av

tullverkets viktigaste uppgifter och verksamheten är

högprioriterad. Att tullverket har erforderliga resurser och

goda förutsättningar i övrigt för att kunna bedriva en

målmedveten narkotikabekämpning är av stor betydelse för att

samhället skall kunna nå framgång i sin narkotikapolitik.

Särskilda satsningar på tullens narkotikabekämpning har gjorts

under senare år, bl.a. genom anskaffande av fler narkotikahundar

och teknisk utrustning samt inrättande av särskilda

kontrollstyrkor. Antalet narkotikabeslag har också ökat. En

jämförelse mellan åren 1989 och 1990 visar på en markant ökning

av såväl antalet beslag som storleken på dessa för flertalet

narkotikaslag.

Utvecklingen av antalet beslag tyder på att de särskilda

insatserna varit lyckosamma. Emellertid anser utskottet det vara

tveksamt att ta ställning för ytterligare punktvisa insatser av

det slag som motionärerna förordar utan att ta hänsyn till vad

förändringsarbetet inom tullverket kommer att innebära för

narkotikakontrollen. I fråga om kontrollstyrkor kan nämnas att

generaltullstyrelsen inom ramen för tillgängliga resurser

inrättat en rörlig kontrollstyrka även på Arlanda.

Utskottet är inte berett att nu ta ställning för andra åtgärder

för att stärka narkotikakontrollen än dem som föreslagits i

propositionen och avstyrker följaktligen motionerna Sk610,

Sk618, Sk670, Sk671 yrkande 1 och 2 och Sk727.

Beträffande den fråga om hårdare straff för s.k. sväljare som

tagits upp i motionerna Sk610 och Sk671 vill utskottet nämna,

att straffvärdet av denna typ av smuggling tagits upp av

utredningen (Fi 1986:05) med uppdrag att se över lagen

(1960:418) om straff för varusmuggling. Utredningsarbetet är

ännu inte avslutat.

Med hänsyn till utskottets ställningstaganden ovan tillstyrker

utskottet i propositionen föreslaget anslagsbelopp.

Utskottet har ingen erinran mot den sammanslagning av anslagen

som förordas i propositionen. Utskottet föreslår att riksdagen

beslutar att lägga till handlingarna den redovisning av

inriktningen av en ny organisation för tullverket som riksdagen

genom propositionen beretts tillfälle att ta del av.

Samarbete mellan tull och polis, m.m.

I några motioner behandlas frågor som gäller samordning av

kontrollverksamhet i syfte att uppnå bättre service eller

besparingar. Enligt motion Sk659 av Leo Persson och Magnus

Persson (båda s) bör organisationen för den internordiska

passkontrollen ses över liksom befogenheterna för tulltjänstemän

att utföra kontrollåtgärder som inte f.n. ligger inom ramen för

tullverksamheten. Även gränskontrollsamarbetet i de nordiska

länderna berörs. En samordning av och införande av en tidsgräns

för rutinmässig pass- och tullkontroll begärs i motion Sk662 av

Per Olof Håkansson (s). Inger Schörling m.fl. (mp) hemställer i

motion Sk724 yrkande 2 att polismän inom vissa områden skall

kunna få samma kontrollbefogenheter som tulltjänstemän. I motion

Sk732 yrkande 2 av Bo Lundgren m.fl. (m) hemställs att

förutsättningarna för en utökad samverkan mellan tull och polis

utreds.

Utskottet har tidigare framhållit betydelsen av att

samarbetsmöjligheterna mellan tull och polis tas till vara för

att kontrollen och även servicen vid landets gränser skall

fungera så effektivt som möjligt. Samarbetet mellan tullen och

polisen är visserligen väl utvecklat, särkilt vad gäller

narkotikakontrollen, men utskottet har betonat att det samarbete

som redan sker bör vidareutvecklas och fördjupas.

Utskottet har tidigare hänvisat till visst pågående arbete som

anknyter till frågor om gränsdragning mellan polis och andra

myndigheter. Generaltullstyrelsen har med anledning av det

arbetet redovisat några områden, där det enligt

generaltullstyrelsen finns anledning att stärka samarbetet. Ett

sådant område gäller gränsbevakningstjänstemans befogenheter. I

förra årets budgetproposition redovisades att det inom kort

skulle finnas underlag för att bättre bedöma möjligheterna till

ett effektivare samarbete i den internordiska passkontrollen. I

avvaktan på att resultatet av beredningsarbetet redovisas för

riksdagen finner utskottet inte skäl att gå närmare in på de

olika förslagen i motionerna. Motionsyrkandena avstyrks

följaktligen.

In- och utförsel av motorfordon

I motion Sk705 av Göran Ericsson (m) yrkas om skärpt kontroll

vid in- och utförsel av motorfordon. Enligt utskottets mening

skulle en registrering och uppföljning i gränstrafiken i den

omfattning som motionären synes syfta till vara ytterligt

resurskrävande och medföra störningar i den normala

gränstrafiken. Det problem som motionären tar upp är dock

föremål för särskild uppmärksamhet från berörda myndigheters

sida. Samarbetsmöjligheterna med de andra nordiska länderna är

också goda. Det finns enligt utskottets mening inte anledning

att överväga sådana åtgärder som föreslås i motionen och

utskottet avstyrker följaktligen denna.

Klassning av flygplats

I motion Sk732 yrkande 1 av Bo Lundgren m.fl. (m) yrkas ett

tillkännagivande till regeringen om att Kristianstads flygplats

skall omklassificeras från C-flygplats till B-flygplats för att

förbättra förutsättningarna för utrikes trafik på flygplatsen.

Flygplatser som i tullhänseende är C-flygplatser utgör inte

tullklareringsområde. Flygplan i internationell fart skall ha

trafiktillstånd från tullmyndighet för att trafikera

flygplatsen. Trafiktillstånd medges om det är möjligt med hänsyn

till tullkontrollen. Under vissa förutsättningar kan

internationell trafik bedrivas utan sådant trafiktillstånd. Det

gäller mindre flygplan som endast går i trafik till eller från

Danmark, Norge eller Finland.

Enligt utskottets mening är det en uppgift för

generaltullstyrelsen att utifrån trafiksituationen på olika

flygplatser avgöra omfattningen av tullkontrollen och

flygplatsens klassificering i tullhänseende. Utskottet anser

inte att det finns anledning för riksdagen att besluta ett

tillkännagivande till regeringen om klassificeringen av en viss

flygplats och avstyrker följaktligen motionsyrkandet.

Tulltillägg

I motionerna Sk697 av Britta Bjelle (fp) och Sk822 yrkande 19

av Kjell Johansson m.fl. (fp) yrkas att riksdagen skall uttala

sig för att upphäva bestämmelserna om tulltillägg. I andra hand

yrkas att tulltillägg inte skall påföras då det är fråga om

oredovisad avdragsgill ingående mervärdeskatt.

De i motionerna väckta frågorna har utskottet behandlat vid

flera tidigare tillfällen. Utskottet har framhållit bl.a. att

tulltillägget införts för att komma till rätta med fel och

brister i tulldeklarationerna. Kvaliteten på tulldeklarationerna

har förbättrats sedan tulltillägget infördes. Utskottet har inte

ändrat uppfattning i frågan och avstyrker motionerna Sk697

yrkande 1 och Sk822 yrkande 19.

Utskottet avstyrker även yrkande 2 i motion Sk697, dvs.

förslaget att tulltillägg inte skall påföras för mervärdeskatt.

I detta sammanhang vill utskottet erinra om att kommittén för

indirekta skatter (KIS) har uttalat sig positivt för ett system

som innebär att vissa mervärdeskatteskyldiga befrias från

mervärdeskatt som påförs i samband med införsel. Det är

emellertid ännu för tidigt att ta ställning till en sådan

åtgärd.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande senareläggning av en ny organisation

att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Sk614 i denna del,

1990/91:Sk621 i denna del, 1990/91:Sk659 i denna del,

1990/91:Sk722 yrkandena 1--3, 1990/91:Sk724 yrkande 3 och

1990/91:Sk726 yrkande 2,

res. 1 (c)

res. 2 (v, mp)

s.y. 1 (m)

2. beträffande en särskild tullkommission för EG-frågor

att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Sk607 yrkande 2,

1990/91:Sk621 i denna del och 1990/91:Sk640 yrkande 2,

res. 3 (v, mp)

3. beträffande regionala och lokala tullverksamheter

att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Sk607 yrkande 1,

1990/91:Sk611, 1990/91:Sk614 i denna del, 1990/91:Sk617,

1990/91:Sk622, 1990/91:Sk637, 1990/91:Sk640 yrkande 1,

1990/91:Sk659 i denna del, 1990/91:Sk660 yrkandena 1 och 2,

1990/91:Sk661, 1990/91:Sk693, 1990/91:Sk694,

1990/91:Sk695, 1990/91:Sk696, 1990/91:Sk704,

1990/91:Sk723 yrkandena 1--3, 1990/91:Sk724 yrkande 1,

1990/91:Sk725, 1990/91:Sk726 yrkandena 1 och 3 och

1990/91:Sk730,

res. 4 (mp)

res. 5 (v)

res. 6 (mp)

res. 7 (v)

res. 8 (mp)

s.y. 2 (c)

s.y. 3 (v)

4. beträffande tulldatasystemet

att riksdagen avslår motion 1990/91:Sk613,

res. 9 (m)

res. 10 (v)

s.y. 4 (c)

5. beträffande narkotikabekämpning

att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Sk610,

1990/91:Sk618, 1990/91:Sk670, 1990/91:Sk671 yrkandena 1

och 2 och 1990/91:Sk727,

res. 11 (m)

6. beträffande anslagsbelopp, m.m.

att riksdagen

dels lägger proposition 1990/91:100 bil. 9 till

handlingarna i vad den avser inriktningen av en ny organisation

inom tullverket,

dels med bifall till proposition 1990/91:100 bil. 9 i

denna del till E 1. Tullverket: Förvaltningskostnader för

budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på

1054523000 kr.,

res. 12 (m)

7. beträffande samarbete mellan tull och polis, m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Sk659 i denna del,

1990/91:Sk662, 1990/91:Sk724 yrkande 2 och 1990/91:Sk732

yrkande 2,

res. 13 (m, v)

res. 14 (mp)

8. beträffande in- och utförsel av motorfordon

att riksdagen avslår motion 1990/91:Sk705,

9. beträffande klassning av flygplats

att riksdagen avslår motion 1990/91:Sk732 yrkande 1,

res. 15 (m)

10. beträffande tulltillägg

att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Sk697 yrkande 1 och

1990/91:Sk822 yrkande 19,

res. 16 (m, fp)

11. beträffande tulltillägg i fråga om mervärdeskatt

att riksdagen avslår motion 1990/91:Sk697 yrkande 2.

res. 17 (m, fp, c)

Stockholm den 12 mars 1991

På skatteutskottets vägnar

Lars Hedfors

Närvarande: Lars Hedfors (s), Bo Lundgren (m), Bo Forslund

(s), Torsten Karlsson (s), Kjell Johansson (fp), Görel Thurdin

(c), Anita Johansson (s), Hugo Hegeland (m), Bruno Poromaa (s),

Yvonne Sandberg-Fries (s), Karl-Gösta Svenson (m), Leif Olsson

(fp), Rolf Kenneryd (c), Lars Bäckström (v), Gösta Lyngå (mp),

Kjell Nordström (s) och Marianne Andersson i Gislaved (s).

Reservationer

1. Senareläggning av en ny organisation (mom. 1)

Görel Thurdin och Rolf Kenneryd (båda c) anser

dels att de delar av utskottets yttrande som på s. 7 börjar

med "Utskottet har" och på s. 8 slutar med "yrkande 2" samt på

s. 8 börjar med "Utskottet avstyrker" och slutar med "yrkande 2"

bort ha ersatts med ett yttrande av följande lydelse:

Utskottet delar inte uppfattningen i propositionen att en

särskild regional administration i tullverket skall behållas.

Förutsättningarna för tullverksamheten varierar i olika delar av

landet, och en regional administration som täcker stora områden

får svårt att rätt bedöma den operativa verksamheten på olika

orter. Den samordning som skall ske kan åstadkommas mellan de

lokala myndigheterna som finns nära den operativa verksamheten.

I stället för en treledsorganisation förordar centerpartiet i

motion Sk722 en organisation som består av enbart ett antal

tullkammare med generaltullstyrelsen som central myndighet.

Förslaget innebär mindre byråkrati i och med att

decentraliseringen av befogenheter och ansvar till de operativa

delarna i tullorganisationen blir mer långtgående och den

organisatoriska överbyggnaden med funktioner som ledning,

styrning, uppföljning och administration minimeras. Härigenom

frigörs resurser till de lokala tullstationerna, och önskemålen

om en både smidig och effektiv tullkontroll kan uppnås. Inte

minst på grund av en intensiv och ökande båttrafik från andra

länder måste tullen kunna hålla en hög kontrollnivå med tanke på

att riskerna för narkotikasmuggling därmed också ökar. Enligt

motionen skall förslaget väl kunna rymmas inom den budgetram som

budgetpropositionen redovisar.

Förslaget i motion Sk722 bör enligt utskottets mening läggas

till grund för tullverkets nya organisation. Som yrkas i

motionen måste i sammanhanget även generaltullstyrelsens

framtida organisation och verksamhet ses över. Med hänsyn till

det underlag som finns genom bl.a. riksrevisionsverkets och

statskontorets yttranden bör ett nytt organisationsförslag

tillsammans med en översyn av generaltullstyrelsen kunna vara

klart före årets utgång. Därmed bör en ny organisation kunna

träda i kraft den 1 juli 1992 i enlighet med vad som förutsatts

i motionen.

Med hänvisning till det anförda tillstyrker utskottet motion

Sk722. Detta innebär att motion Sk614 tillgodoses i väsentliga

delar.

Under den tid som utredningsarbetet fortgår finns det också

möjligheter att bevaka utvecklingen i EG-frågan. Det intresse av

en ytterligare belysning på grund av EG-perspektivet som förs

fram i några motioner bör alltså kunna tillgodoses i

utredningsarbetet. Det finns mot bakgrund av det

integreringsarbete som redan pågår i fråga om tullrutiner m.m.

också anledning att se på hur tullen är organiserad i de andra

länder som vi har stort handelsutbyte med.

dels att utskottet under moment 1 bort hemställa:

1. beträffande senareläggning av en ny organisation

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk722 yrkandena

1--3 och med anledning av motionerna 1990/91:Sk614 i denna

del, 1990/91:Sk621 i denna del, 1990/91:Sk659 i denna del,

1990/91:Sk724 yrkande 3 och 1990/91:Sk726 yrkande 2 som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om

fortsatt utredning och genomförande av en ny organisation för

tullverket.

2. Senareläggning av en ny organisation (mom. 1)

Lars Bäckström (v) och Gösta Lyngå (mp) anser

dels att de delar av utskottets yttrande som på s. 7 börjar

med "Utskottet har" och slutar på s. 8 med "yrkande 2" samt på

s. 8 börjar med "Utskottet avstyrker" och slutar med "yrkande 2"

bort ha ersatts med ett yttrande av följande lydelse:

Förslaget om en ny organisation för tullverket från den 1

januari 1992 innebär stora förändringar. Den nya organisationen

innebär att tullverksamheten avvecklas på en mängd platser,

antalet årsarbetskrafter beräknas minska med minst 352, och

anslagen reduceras med 300 milj.kr. under de närmaste fem--sex

åren. Förslaget om en snabb övergång till en ny organisation

motiveras bl.a med att göra besparingar i syfte att finansiera

de kraftiga fördyringarna av det nya tulldatasystemet, en

fördyring som enligt propositionen kräver ytterligare

besparingar om 50 milj.kr per år under en femårsperiod. Det kan

ifrågasättas om det är rimligt att tullens fältverksamhet genom

snabba organisationsförändringar och personalreduceringar skall

tvingas bära så stor andel av fördyringen av tulldatasystemet.

Det beslut som kommer att fattas i EG-frågan kan vidare komma

att få stora konsekvenser för tullverkets framtida organisation.

Av ovanstående skäl förefaller det inte välbetänkt att i detta

läge snabbt forcera fram en ny organisation för tullverket.

Enligt utskottets uppfattning bör riksdagen ta fasta på

förslaget i motion Sk724 yrkande 3 om en "frysning" av

organisationen tills vidare. Utskottet tillstyrker detta

förslag. Härigenom tillgodoses i princip även motionerna Sk621 i

denna del, Sk659 i denna del, Sk726 och Sk722 yrkande 3 i någon

mån. Utskottet ser ej skäl att binda sig för att förorda ett

fortsatt utredningsarbete i enlighet med motion Sk722 yrkandena

1 och 2 och Sk614. Med hänsyn till att organisationsfrågorna nu

ändå bör få anstå en tid är det emellertid inget som hindrar att

det sker fortsatta överväganden med anledning av de förslag som

riksrevisionsverket och statskontoret lagt fram.

Regeringen bör återkomma i frågan i tilläggsbudet och där också

lägga fram förslag som bygger på förutsättningen att

organisationen bibehålls tills vidare.

dels att utskottet under moment 1 bort hemställa:

1. beträffande senareläggning av en ny organisation

att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:Sk724

yrkande 3, 1990/91:Sk621 i denna del, 1990/91:Sk659 i denna

del och 1990/91:Sk726 yrkande 2 som sin mening ger regeringen

till känna vad utskottet anfört om en "frysning" av tullens

organisation i avvaktan på beslut i EG-frågan samt avslår

motionerna 1990/91:Sk722 yrkandena 1--3 och 1990/91:Sk614 i

denna del.

3. En särskild tullkommission för EG-frågor (mom. 2)

Lars Bäckström (v) och Gösta Lyngå (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 8 börjar

med "Vad gäller" och slutar med "för tullfrågorna" bort ha

följande lydelse:

Det skulle enligt utskottets mening vara värdefullt att samla de

EG-frågor som har betydelse för tullverksamheten för beredning i

en särskild kommission med bred tull- och samhällskunskap.

Utskottet finner det således önskvärt att regeringen inrättar en

sådan kommission. En grundläggande uppgift för kommissionen bör

vara att kartlägga tullverksamheten i Europa och jämföra denna

med svenska förhållanden. Det vidare arbetet i kommissionen blir

sedan beroende på ett svenskt ställningstagande i EG-frågan.

dels att utskottet under moment 2 bort hemställa:

2. beträffande en särskild tullkommission för EG-frågor

att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:Sk607

yrkande 2, 1990/91:Sk621 i denna del och 1990/91:Sk640

yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet

anfört om tillsättande av en särskild tullkommission.

4. Regionala och lokala tullverksamheter såvitt avser

Helsingborg, Landskrona och Höganäs (mom. 3, delvis)

Gösta Lyngå (mp) anser

dels att utskottet i fråga om regionala och lokala

tullverksamheter såvitt avser Helsingborg, Landskrona och

Höganäs bort anföra följande:

En överflyttning av den regionala administrationen i Helsingborg

till Malmö innebär flera nackdelar. Beslutsvägarna vid behov av

snabba ingripanden blir längre. Det finns också risk för

negativa följder för bl.a. narkotikabekämpningen. Dessutom

minskar antalet arbetstillfällen i Helsingborg. Utskottet anser

att det finns starka skäl för att behålla Helsingborg som en

egen tullregion och tillstyrker därför motion Sk640 yrkande 1 i

denna del. Som utvecklas närmare i motionen är det angeläget att

behålla personalen vid tullkammaren i Landskrona och

tullstationen i Höganäs. Tullkammaren i Landskrona är en mycket

stor myndighet med viktiga funktioner inte minst i

narkotikabekämpningen. Höganäs ligger vid en svårbevakad

kuststräcka från Helsingborg till Kullen. Riksdagen bör besluta

ett tillkännagivande till regeringen i enlighet med vad som i

motionen anförts om tullverksamheten i Skåne. Därmed är också

motion Sk607 yrkande 1 i allt väsentligt tillgodosedd.

dels att utskottet under moment 3 -- såvitt nu är i fråga --

bort hemställa:

3. beträffande regionala och lokala tullverksamheter såvitt

avser Helsingborg, Landskrona och Höganäs

a) att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk640 yrkande

1 i denna del och med anledning av motionerna 1990/91:Sk607

yrkande 1 i denna del och 1990/91:Sk611 som sin mening ger

regeringen till känna vad som i motion 1990/91:Sk640 anförts

om betydelsen av att Helsingborg får kvarstå som en egen

tullregion,

b) att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk640 yrkande

1 i denna del och med anledning av motion 1990/91:Sk607

yrkande 1 i denna del som sin mening ger regeringen till känna

vad som i motion 1990/91:Sk640 anförts om tullverksamheten i

Skåne.

5. Regionala och lokala tullverksamheter såvitt avser

tullverksamheten i Hån i Värmland (mom. 3, delvis)

Lars Bäckström (v) anser

dels att utskottet i fråga om regionala och lokala

tullverksamheter såvitt avser tullverksamheten i Hån i Värmland

bort ha anfört följande:

I motionerna Sk695 och Sk725 har tagits upp frågor som angår

förutsättningarna för tullverksamheten i Hån i Värmland. Som

utvecklas i motionerna är Hån en stor gränspassage med bl.a.

120000 långtradare per år. Motionärerna förordar uppförande av

en ny tullbyggnad närmare gränsen, vilket bl.a. skulle

underlätta samordningen mellan svensk och norsk tull. Enligt

motion Sk725 bör tullstationen även hålla öppet nattetid med

hänsyn till den omfattande trafiken. Enligt utskottets mening

bör regeringen göra en grundlig prövning av vilka förbättringar

som kan åstadkommas för tullverksamheten i Hån. Utskottet

förordar att riksdagen beslutar om ett tillkännagivande i frågan

till regeringen.

dels att utskottet vid moment 3 -- såvitt nu är i fråga --

bort hemställa:

3. beträffande regionala och lokala tullverksamheter såvitt

avser tullverksamheten i Hån i Värmland

att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:Sk695 och

1990/91:Sk725 som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört rörande tullverksamheten i Hån i Värmland.

6. Regionala och lokala tullverksamheter såvitt avser

tullorganisationen på Gotland (mom. 3, delvis)

Gösta Lyngå (mp) anser

dels att utskottet i fråga om regionala och lokala

tullverksamheter såvitt avser tullorganisationen på Gotland bort

ha anfört följande:

I enlighet med vad som anförts i motion Sk730 avvisar utskottet

planerna på att dra ner på tullverksamheten på Gotland.

Regeringen måste se med allvar på Gotlands situation och vidta

åtgärder som möjliggör en bra framtid för öns befolkning.

Utskottet tillstyrker ett tillkännagivande till regeringen i

enlighet med motionen.

dels att utskottet vid moment 3 -- såvitt nu är i fråga --

bort hemställa:

3. beträffande regionala och lokala tullverksamheter såvitt

avser tullorganisationen på Gotland

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk730 och med

anledning av motion 1990/91:Sk661 som sin mening ger

regeringen till känna vad som i motion 1990/91:Sk730 anförts

om tullverksamheten på Gotland.

7. Regionala och lokala tullverksamheter såvitt avser

tullorganisationen i Norrbotten (mom. 3, delvis)

Lars Bäckström (v) anser

dels att utskottet i fråga om regionala och lokala

tullverksamheter såvitt avser tullorganisationen i Norrbotten

bort ha anfört följande:

Enligt motion Sk694 kan utvecklingen mycket väl innebära att

Sverige som EG-medlemsland får ett ansvar för EGs gräns mot

yttervärlden om Finland och Norge inte blir medlemmar. Utskottet

instämmer i vad som anförts i motionen om att det ännu är för

tidigt att dra slutsatsen att en stor del av tulltjänsterna i

Norrbotten kan rationaliseras bort utan att detta leder till

olyckliga konsekvenser. Därför bör tullens personalresurser

frysas på innevarande nivå och regeringen återkomma med förslag

till ytterligare medel som behövs för ändamålet. Utskottet

tillstyrker således motion Sk694. Härigenom tillgodoses i viss

mån motion Sk723.

dels att utskottet vid moment 3 -- såvitt nu är i fråga --

bort hemställa:

3. beträffande regionala och lokala tullverksamheter såvitt

avser tullorganisationen i Norrbotten

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk694 och med

anledning av motion 1990/91:Sk723 yrkandena 1--3 som sin

mening ger regeringen till känna vad som i motion

1990/91:Sk694 anförts om bibehållande av tullens

personalresurser i Norrbottens län.

8. Regionala och lokala tullverksamheter såvitt avser bevakning

av Norrlandskustens hamnar (mom. 3, delvis)

Gösta Lyngå (mp) anser

dels att utskottet i fråga om regionala och lokala

tullverksamheter såvitt avser bevakningen av Norrlandskustens

hamnar bort ha anfört följande:

Som anförts i motion Sk724 är hamnarna utefter Norrlandskusten

dåligt bevakade. En intensiv båttrafik från ett stort antal

länder utgör ett starkt motiv för att hålla en hög kontrollnivå

inte minst med hänsyn till risken för narkotikasmuggling.

Utskottet tillstyrker förslaget i motion Sk724 yrkande 1 om en

översyn i syfte att uppnå bättre bevakning av Norrlandskustens

hamnar.

dels att utskottet vid moment 3 -- såvitt nu är i fråga --

bort hemställa:

3. beträffande regionala och lokala tullverksamheter såvitt

avser bevakning av Norrlandskustens hamnar

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk724 yrkande 1

som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen

anförts om en översyn i syfte att förbättra bevakningen.

9. Tulldatasystemet (mom. 4)

Bo Lundgren, Hugo Hegeland och Karl-Gösta Svenson (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11 börjar

med "Utskottet godtar" och slutar med "uppföljning sker" bort ha

följande lydelse:

Med hänsyn till de investeringar som redan gjorts anser

utskottet att det inte är meningsfullt att nu ompröva tidigare

ställningstaganden till olika systemlösningar m.m. Den nya

kostnadsberäkning som gjorts för tulldatasystemet avviker dock

alltför mycket från den ursprungliga kalkylen än vad som är

acceptabelt. Enligt utskottets mening måste det göras en mycket

noggrann genomgång av de uppkomna kostnaderna och resultatet av

denna redovisas för riksdagen. Regeringen bör även vidta

åtgärder som förhindrar att så stora diskrepanser mellan olika

kalkyltillfällen uppkommer i fortsättningen. Underlaget måste

redan från början kunna ge riksdagen en fullständig bild av de

ekonomiska konsekvenserna. Regeringen bör redovisa för riksdagen

vilka åtgärder den skall vidta för att höja kvaliteten på

kostnadsberäkningarna. Detta bör ges regeringen till känna med

anledning av motion Sk613.

dels att utskottet under moment 4 bort hemställa:

4. beträffande tulldatasystemet

att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Sk613 som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om

kostnadsuppföljning och åtgärder för att höja kvaliteten i

kostnadsberäkningar som ingår i beslutsunderlag för riksdagen.

10. Tulldatasystemet (mom. 4)

Lars Bäckström (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11 börjar

med "Utskottet godtar" och slutar med "uppföljning sker" bort ha

följande lydelse:

Att kostnadsfördyringar för tulldatasystemet delvis uppstått på

grund av regionalpolitiska hänsynstaganden i samband med

lokaliseringen av tulldatacentralen till Luleå och ökade

kostnader på grund av en helt ny teknik i förvaltningen måste i

och för sig accepteras. Det är dock inte tillfredsställande att

underlaget för kostnadsberäkningarna inte tillräckligt har

beaktat kostnader som borde ha kunnat förutses bättre. Utskottet

anser att regeringen bör vidta åtgärder som garanterar ett

bättre underlag för kostnadsbedömningarna i liknande fall i

framtiden. Det är ej heller tillfredsställande att stora delar

av kostnadsfördyringen snabbt vältras över på tullverkets

fältverksamhet. Detta bör ges regeringen till känna med

anledning av den motion som väckts i frågan.

dels att utskottet under moment 4 bort hemställa:

4. beträffande tulldatasystemet

att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Sk613 som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om bättre

underlag för kostnadsbedömningar och fördelningen av dessa

merkostnader för tulldatasystemet.

11. Narkotikabekämpning (mom. 5)

Bo Lundgren, Hugo Hegeland och Karl-Gösta Svenson (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11 börjar

med "Utskottet är" och slutar med "och Sk727" bort ha följande

lydelse:

Praktiskt taget all illegal hantering av narkotika i vårt land

avser insmugglad narkotika. Det är därför av största betydelse

att tullen har tillräckliga resurser för att begränsa den

illegala införseln av narkotika. Är gränsskyddet starkt och

effektivt gynnas övriga myndigheters insatser på

narkotikaområdet.

Tullens narkotikahundar svarar för en ständigt ökande andel av

tullens beslag. De senaste årens satsningar på fler

narkotikahundar har alltså varit mycket lyckosamma. Hundarna

bidrar till att skapa effektivitet i verksamheten även genom att

det snabbt kan konstateras att det inte finns narkotika i

undersökt gods.

Enligt utskottets mening bör tullens resurser för

narkotikabekämpningen stärkas. Därigenom ökar också

möjligheterna att tillgodose de olika regionala synpunkter som

framgår av flera motioner. Riksdagen bör redan för budgetåret

1991/92 anvisa erforderliga medel för utbildning -- i den takt

utbildningsresurserna medger -- av tio nya narkotikahundar. Med

hänsyn till den tid det tar att utbilda nya hundar får medel för

hundförare och specialfordon anvisas i samband med kommande

budgetbeslut. Som ett underlag för kommande beslut bör

regeringen utarbeta en plan för hur de nya hundarna skall tas i

bruk.

Utskottet tillstyrker även det som anförts i motionerna Sk610

och Sk671 att straffsatserna bör skärpas vid sådan smuggling som

sker genom att narkotikan tas in i kroppen i samband med

smugglingen.

Det anförda innebär att utskottet tillstyrker motionerna Sk610,

Sk670 och Sk671.

Utskottet ser i och för sig positivt på yrkandena om ytterligare

gränskontrollstyrkor i motionerna Sk618 och Sk727. Det är dock

något för tidigt att ta ställning till dessa preciserade

förslag. Utskottet avstyrker följaktligen motionerna.

dels att utskottet under moment 5 bort hemställa:

5. beträffande narkotikabekämpning

att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Sk610,

1990/91:Sk670 och 1990/91:Sk671 yrkandena 1 och 2 beslutar

att för budgetåret 1991/92 tillföra tullverket medel för

utbildning av tio nya narkotikahundar och som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört om tullverkets

resurser för narkotikakontrollen m.m. samt avslår motionerna

1990/91:Sk618 och 1990/91:Sk727.

12. Anslagsbelopp, m.m. (mom. 6)

Under förutsättning av bifall till reservation 11

Bo Lundgren, Hugo Hegeland och Karl-Gösta Svenson (alla m) anser

att utskottet under moment 6 bort hemställa:

6. beträffande anslagsbelopp, m.m.

att riksdagen

dels lägger proposition 1990/91:100 bil. 9 till

handlingarna i vad den avser inriktningen av en ny organisation

inom tullverket,

dels med anledning av proposition 1990/91:100 bil. 9 i

denna del till E 1. Tullverket: Förvaltningskostnader för

budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på

1056023000 kr.

13. Samarbete mellan tull och polis (mom. 7)

Bo Lundgren (m), Hugo Hegeland (m), Karl-Gösta Svenson (m) och

Lars Bäckström (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 12 börjar

med "Utskottet har" och slutar med "avstyrks följaktligen" bort

ha följande lydelse:

Tullhantering och poliskontroll i samband med internationell

handel och gränspassage kan förorsaka besvärande och ofta

kostsamma hinder bl.a. för näringslivet. Ett minimikrav för ett

effektivt system borde vara att de kontroller och annan

administration som äger rum i samband därmed samordnas i en

gemensam aktivitet från myndigheternas sida. Ett utvidgat

samarbete är även fördelaktigt ur kostnadssynpunkt för

myndigheterna själva och därmed för samhällsekonomin.

Förutsättningarna för ett utvidgat samarbete mellan tull och

polis bör utredas. Ett sådant utredningsarbete bör utmynna i

konkreta förslag på åtgärder för att uppnå ett effektivt och

kostnadsbesparande samarbete.

dels att utskottet under moment 7 bort hemställa:

7. beträffande samarbete mellan tull och polis, m.m.

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk732 yrkande 2

och med anledning av motionerna 1990/91:Sk659 i denna del,

1990/91:Sk662 och 1990/91:Sk724 yrkande 2 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört om en utredning om

utökad samverkan mellan tull och polis.

14. Samarbete mellan tull och polis, m.m. (mom. 7)

Gösta Lyngå (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 12 börjar

med "Utskottet har" och slutar med "avstyrks följaktligen" bort

ha följande lydelse:

Utskottet förutsätter att utskottets tidigare uttalade önskemål

om ett fördjupat och vidareutvecklat samarbete snabbt kan leda

till resultat och redovisas för riksdagen. Utskottet anser att

frågan om en mer övergripande utredning i samarbetsfrågorna bör

få anstå i avvaktan på vad den fortsatta beredningen kommer att

resultera i. I motion Sk724 yrkande 2 har emellertid tagits upp

en särskild fråga som gäller samarbete mellan polis och tull för

bevakningen av hamnar längs Norrlandskusten. Motionsförslaget

syftar till att söka en lösning på ett mera akut problem som

uppkommit i ett läge då tullverkets resurser inte räcker till

för att ha en önskvärd kontroll längs Norrlandskusten. Ett sätt

vid sidan av att tullverket ser över sin verksamhet och

eventuellt tillförs ytterligare resurser är att utöka samarbetet

mellan tullen och polisen på det sättet att polisen inom vissa

områden kan få samma befogenheter som tullen. Utskottet

tillstyrker därför förslaget härom i motion Sk724 yrkande 2.

Utskottet avstyrker däremot motionerna Sk659 i denna del, Sk662

och Sk732 yrkande 2.

dels att utskottet under moment 7 bort hemställa:

7. beträffande samarbete mellan tull och polis, m.m.

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk724 yrkande 2

hos regeringen begär förslag om utökat samarbete mellan tull och

polis som ger polisman inom vissa områden samma befogenheter som

tulltjänsteman samt avslår motionerna 1990/91:Sk659 i denna

del, 1990/91:Sk662 och 1990/91:Sk732 yrkande 2.

15. Klassning av flygplats (mom. 9)

Bo Lundgren, Hugo Hegeland och Karl-Gösta Svenson (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 13 börjar

med "Enligt utskottets" och slutar med "följaktligen

motionsyrkandet" bort ha följande lydelse:

Förutsättningarna att från olika flygplatser bedriva

utrikestrafik får inte hindras av administrativa skäl som

exempelvis bristande möjligheter att anordna tullkontroll och

passkontroll. Som anförs i motion Sk732 yrkande 1 bör

förutsättningarna för utrikes flygtrafik på Kristianstads

flygplats förbättras genom en omklassificering till s.k.

B-flygplats. Utskottet tillstyrker följaktligen motionsyrkandet.

dels att utskottet under moment 9 bort hemställa:

9. beträffande klassning av flygplats

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk732 yrkande 1

som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen

anförts rörande klassificeringen av Kristianstads flygplats.

16. Tulltillägg (mom. 10)

Bo Lundgren (m), Kjell Johansson (fp), Hugo Hegeland (m),

Karl-Gösta Svenson (m) och Leif Olsson (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 13 börjar

med "De i motionerna" och slutar med "yrkande 1" bort ha

följande lydelse:

Tulldeklarationer måste ofta upprättas under stor tidspress. Det

är oundvikligt att det under sådana omständigheter uppkommer

felkällor även om deklaranten bemödar sig om att göra en korrekt

redovisning. Att påföra en straffavgift i en situation där inte

ens en normalt aktsam och noggrann person kan undgå att göra fel

är inte rimligt. Det förekommer t.ex. att tulltillägg debiteras

även i de fall kompletta importhandlingar, exempelvis

leverantörsfakturor, avlämnas till tullverket tillsammans med

tulldeklarationen som klart visar vilka belopp som är

tullpliktiga.

Enligt utskottets uppfattning måste bestämmelserna om

tulltillägg upphävas. Utskottet tillstyrker därför motionerna

Sk697 yrkande 1 och Sk822 yrkande 19.

dels att utskottet under moment 10 bort hemställa:

10. beträffande tulltillägg

att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Sk697 yrkande

1 och 1990/91:Sk822 yrkande 19 som sin mening ger regeringen

till känna vad utskottet anfört om upphävande av bestämmelserna

om tulltillägg.

17. Tulltillägg i fråga om mervärdeskatt (mom. 11)

Under förutsättning av bifall till utskottets hemställan under

mom. 10

Bo Lundgren (m), Kjell Johansson (fp), Görel Thurdin (c), Hugo

Hegeland (m), Karl-Gösta Svenson (m), Leif Olsson (fp) och Rolf

Kenneryd (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 13 börjar

med "Utskottet avstyrker" och på s. 14 slutar med "sådan åtgärd"

bort ha följande lydelse:

Tulltillägg utgår även i fråga om mervärdeskatt som utgör den

mest betydande pålagan vid import. Detta får oskäliga

konsekvenser eftersom den mervärdeskatt som betalas vid

importtillfället får lyftas av senare i deklarationen. Betalas

för litet skatt vid importtillfället minskas alltså den del som

får lyftas av i motsvarande mån. Enligt utskottets mening skall

tulltillägg inte få påföras då det är fråga om mervärdeskatt.

Utskottet tillstyrker således motion Sk697 yrkande 2.

dels att utskottet under moment 11 bort hemställa:

11. beträffande tulltillägg i fråga om mervärdeskatt

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk697 yrkande 2

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om

upphävande av tulltillägget i fråga om mervärdeskatt.

Särskilda yttranden

1. Senareläggning av en ny organisation (mom. 1)

Bo Lundgren, Hugo Hegeland och Karl-Gösta Svenson (alla m)

anför:

En successiv volymökning i tullverksamheten under senare år har

gjort det svårt att åstadkomma verkliga rationaliseringar och

större besparingar. Det är bra att tullen omorganiseras redan

fr.o.m. den 1 januari 1992, men samtidigt är det mycket viktigt

att regeringen och tullverket tar till vara de möjligheter

nyorganisationen erbjuder att genomföra varaktiga

effektivitetshöjningar. Vi förutsätter också att

rationaliseringsarbetet inte stannar av i och med den nya

organisationen. Tullverket måste fortlöpande bevaka vilka

åtgärder som kan vidtas för att ytterligare höja effektiviteten.

2. Regionala och lokala tullverksamheter (mom. 3)

Görel Thurdin och Rolf Kenneryd (båda c) anför:

Det organisationsförslag som enligt propositionen skall läggas

till grund för en ny tullorganisation leder enligt vår mening

till en onödig nedrustning av lokal tullservice och

kontrollaktiviteter. De problem som tullen ställs inför i en

sådan organisation framgår tydligt i en rad motioner om

tullverksamheten i olika delar av landet. Centerns förslag till

ny tullorganisation innebär i stället att resurser frigörs från

det regionala mellanledet och central administration till förmån

för tullservicen på de orter där det praktiska tullarbetet skall

utföras. Vi har samma inställning som utskottet när det gäller

att det i första hand är tullverket som skall lösa de praktiska

problemen i olika delar av landet, men vi befarar att tullverket

kommer att få svårt att lösa sina uppgifter med den i

propositionen valda organisationsformen. Också andra brister än

de som nu tagits upp i flera motioner kommer så småningom att

utkristallisera sig. Det är lämpligt att senare göra en samlad

bedömning av de åtgärder som behövs.

3. Regionala och lokala tullverksamheter (mom. 3)

Lars Bäckström (v) anför:

Jag delar utskottets uppfattning att det i första hand är

tullverkets uppgift att utforma verksamheten i olika delar av

landet med hänsyn till de krav som tullklarerings- och

kontrollarbetet ställer. På ett par punkter anser jag dock att

starka skäl talar för att riksdagen ställer speciella krav. Det

gäller personalsituationen i Norrbotten och viss tullverksamhet

i Värmland. I dessa frågor har jag därför funnit det nödvändigt

att lämna reservationer.

4. Tulldatasystemet (mom. 4)

Görel Thurdin och Rolf Kenneryd (båda c) anför:

På den relativt korta tid som förflutit mellan

tulldatautredningens slutrapport och den nya kostnadsberäkningen

för tulldatasystemet har kostnaderna ökat med 75%. Detta är

enligt vår mening ett exempel som illustrerar behovet av bättre

genomtänkta konsekvensanalyser av regeringens förslag. Vi utgår

ifrån att regeringen överväger vilka åtgärder som skall vidtas

för att åstadkomma förbättringar i detta hänseende.