Bet. 1990/91:SkU17

Skatteutskottets betänkande

1990/91:SKU17

Inkomstskattefrågor m.m.

Innehåll

Sammanfattning

Motionerna

Utskottet

Hemställan

1990/91

SkU17

Sammanfattning

I detta betänkande behandlar utskottet motioner om

skattepolitikens inriktning m.m. och om en utvärdering av den

skattereform som har genomförts fr.o.m. inkomståret 1991.

Motionsyrkandena innehåller också krav på mer eller mindre

långtgående detaljändringar i huvudsaklig överensstämmelse

motsvarande motionsyrkanden förra året i olika ärenden rörande

skattereformen.

Utskottet förordar en översyn av vissa detaljer rörande

fastighetsskatten och en översyn av detaljutformningen av

reavinstreglerna för bostadsrätter. I övrigt avstyrker

utskottet motionerna.

Till betänkandet har fogats 78 reservationer och 6 särskilda

yttranden.

Motionerna

1990/91:Sk301 av Kjell Ericsson (c) vari yrkas att riksdagen

beslutar höja avdraget för resor mellan bostad och arbetsplats

till 15 kr./mil oavsett körsträcka.

1990/91:Sk302 av Kjell Johansson m.fl. (fp) vari yrkas att

riksdagen hos regeringen begär förslag till lagstiftning om

avdragsrätt för vissa gåvor till ideellt och humanitärt

arbete.

1990/91:Sk303 av Charlotte Cederschiöld (m) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om flyttskattens samhällsekonomiskt skadliga

effekter.

1990/91:Sk304 av förste vice talman Ingegerd Troedsson och

Lars Ahlmark (m) vari yrkas att riksdagen beslutar att

realisationsvinstbeskattningen vid enskild försäljning av

konst och antikviteter görs real och begränsas till tidigare

gällande fem år.

1990/91:Sk312 av Sten Svensson m.fl. (m) vari -- med

hänvisning till innehållet i motion 1990/91:So206 -- yrkas att

riksdagen beslutar avskaffa den särskilda löneskatten för

pensionärer fr.o.m. den 1 januari 1991 i enlighet med vad i

motionen anförts.

1990/91:Sk313 av Charlotte Cederschiöld (m) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om utökade avdragsmöjligheter för privata

pensionsförsäkringar för personer som haft/har ett tungt

vårdansvar och låg ATP.

1990/91:Sk317 av Carl Bildt m.fl. (m) vari -- med hänvisning

till innehållet i motion 1990/91:Bo402 -- yrkas, såvitt nu är

i fråga,

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att de kommunala bostadsföretagen skall

beskattas enligt konventionell metod,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om en rätt för fastighetsägare att göra

skattefria avsättningar till reparationsfonder,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om avdragsrätt för reparationer av småhus,

5. att riksdagen beslutar avskaffa en tredjedel av

fastighetsskatten i enlighet med vad i motionen anförts,

6. att riksdagen hos regeringen begär förslag om ändrad

realisationsvinstbeskattning av fastigheter syftande till att

flyttskatten avskaffas i enlighet med vad i motionen anförts.

1990/91:Sk318 av Martin Olsson (c) vari yrkas att riksdagen

hos regeringen begär förslag om rätt för småbarnsföräldrar att

vid beräkning av avdrag för resa till och från arbetet få

inräkna resa och restid för lämnande och hämtning av barn på

daghem eller motsvarande.

1990/91:Sk321 av Gunilla Andersson (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om behovet av en översyn av reglerna för

beskattningen av i Sverige bosatta folkpensionärer som uppbär

norsk pension.

1990/91:Sk323 av Marianne Andersson i Vårgårda m.fl. (c,m)

vari yrkas att riksdagen begär att regeringen tillsätter en

utredning med uppgift att utreda frågan om införandet av s.k.

nyetableringskonton i enlighet med vad som i motionen anförts.

1990/91:Sk324 av Ragnhild Pohanka och Gösta Lyngå (mp) vari

yrkas

1. att riksdagen begär att regeringen tillsätter en utredning

om skattebefrielse för personliga utgifter i samband med

träning och förebyggande hälsovård på betald arbetstid,

2. att företagen stimuleras till att ge förutsättningar för

denna träning i form av lokaler och den personal som behövs.

1990/91:Sk326 av Elving Andersson (c) vari yrkas att riksdagen

begär att regeringen tillsätter en utredning med uppgift att

utreda förutsättningarna för införandet av en kommunal

fastighetsskatt enligt den modell som redovisats i motionen.

1990/91:Sk327 av Elving Andersson och Hugo Andersson (c) vari

yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag till ändrat

system för skatteuttag på tjänstebilar i enlighet med vad som

anförts i motionen.

1990/91:Sk328 av Rosa Östh (c) vari yrkas att riksdagen hos

regeringen begär att skattereglerna för tjänstebilar ändras så

att förmånsvärdet för äldre bilar blir lägre än för nya av

samma märke.

1990/91:Sk329 av Ingrid Hemmingsson och Karl-Gösta Svenson (m)

vari yrkas att riksdagen beslutar att återinföra ett extra

avdrag vid nedsatt skatteförmåga på grund av sjukdom i

enlighet med vad som anförts i motionen.

1990/91:Sk330 av Lennart Brunander (c) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som

anförts i motionen.

1990/91:Sk335 av Per Westerberg (m) vari yrkas att riksdagen

hos regeringen begär förslag till nytt system för beskattning

av förmån av fri bil i enlighet med vad som anförts i

motionen.

1990/91:Sk341 av Rosa Östh och Ulla Tillander (c) vari yrkas

att riksdagen hos regeringen begär att reglerna för bilavdrag

ändras så att vid beräkning av tidsvinst också beaktas den tid

det tar att lämna och hämta barn på daghem eller annan

barnomsorg.

1990/91:Sk342 av Martin Olsson (c) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att pensionärernas särskilda

grundavdrag inte skall avtrappas mot förmögenhet,

2. att riksdagen beslutar att pensionärernas särskilda

grundavdrag inte skall avtrappas mot kapitalinkomster,

3. att riksdagen beslutar att pensionärernas särskilda

grundavdrag inte skall avtrappas mot inkomst av passiv

näringsverksamhet.

1990/91:Sk343 av Gösta Lyngå och Marianne Samuelsson (mp) vari

yrkas

1. att riksdagen beslutar att biståndsgåvor till människor i

tredje världen skall vara avdragsgilla, om dessa gåvor

förmedlas genom organisation godkänd av utrikesdepartementet

och gåvorna har ett maximalt värde av 5 000 kr.,

2. att riksdagen beslutar att arv testamenterat till någon av

utrikesdepartementet godkänd biståndsorganisation skall

undantas från arvsskatt.

1990/91:Sk348 av Kjell Johansson m.fl. (fp) vari yrkas att

riksdagen hos regeringen begär förslag om avskaffande av

dissenterskatten fr.o.m. den 1 juli 1991.

1990/91:Sk350 av Sten Svensson m.fl. (m) vari -- med

hänvisning till innehållet i motion 1990/91:Sf268 -- yrkas att

riksdagen beslutar att avdragsrätt införs för makes

pensionsförsäkring i enlighet med vad som anförts i motionen.

1990/91:Sk351 av Sten Svensson m.fl. (m) vari -- med

hänvisning till innehållet i motion 1990/91:Sf270 -- yrkas

1. att riksdagen beslutar avskaffa den särskilda löneskatten

för pensionärer från och med inkomståret 1992,

2. att riksdagen beslutar att det särskilda grundavdraget för

pensionärer från och med inkomståret 1992 inte skall avtrappas

på grund av förmögenhet.

1990/91:Sk353 av Carl Bildt m.fl. (m) vari -- med hänvisning

till innehållet i motion 1990/91:N255 -- yrkas, såvitt nu är i

fråga,

1. att riksdagen beslutar avskaffa omsättningsskatten på vissa

värdepapper fr.o.m. den 1 april 1991,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om skattesatsen för kapitalinkomster,

3. att riksdagen beslutar avskaffa avdragsbegränsningen för

ränteutgifter i enlighet med vad i motionen anförts,

4. att riksdagen hos regeringen begär förslag till full

avdragsrätt för realisationsförluster enligt vad i motionen

anförts,

5. att riksdagen hos regeringen begär förslag till sänkt

beskattning av kapitalvinster enligt vad i motionen anförts.

1990/91:Sk354 av Jens Eriksson och Ingvar Eriksson (m) vari --

med hänvisning till innehållet i motion 1990/91:Jo413 -- yrkas

att riksdagen hos regeringen begär förslag om fiskaravdrag i

enlighet med vad i motionen anförts.

1990/91:Sk355 av Rolf Clarkson och Wiggo Komstedt (m) vari

yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag om ändrade

regler för skattefrihet för sedvanlig personalrabatt i

enlighet med vad som anförts i motionen.

1990/91:Sk356 av Margit Gennser (m) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om beskattning av utländska forskare.

1990/91:Sk357 av Ivar Virgin (m) vari yrkas att riksdagen som

sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

extra avdrag för diabetiker.

1990/91:Sk359 av Filip Fridolfsson (m) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att skatten på tomträttsupplåten mark

skall betalas av markägaren och ej av tomträttsinnehavaren,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att beskattning av boende på sikt skall

avskaffas.

1990/91:Sk360 av Hugo Andersson m.fl. (c) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om jordbrukets bostäder.

1990/91:Sk362 av Kjell Ericsson och Göran Engström (c) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om förändringar i inkomst- och

företagsbeskattningen.

Motionen behandlas i detta sammanhang såvitt avser kvittning

av underskott, avdrag för riskkapital och värderingen av

bilförmån.

1990/91:Sk363 av Ivar Virgin (m) vari yrkas att riksdagen hos

regeringen begär en översyn av realisationsvinstbeskattningen

för aktier vid uppköp av företag.

1990/91:Sk366 av Eva Goës m.fl. (mp) vari -- med hänvisning

till innehållet i motion 1990/91:Ub283 -- yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om avdrag för föräldraavgiften.

1990/91:Sk367 av Lars Werner m.fl. (v) vari -- med hänvisning

till innehållet i motion 1990/91:Bo224 -- yrkas, såvitt nu är

i fråga,

2. att riksdagen hos regeringen begär att

fastighetsskatteutredningen också omfattar en uppdelning av

fastighetsskatten på staten och kommunen,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om slopande av fastighetsskatt på

allmännyttiga bostadsfastigheter,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om förvärvsskatt på handel med

hyresfastigheter.

1990/91:Sk368 av Carl Bildt m.fl. (m) vari -- med hänvisning

till innehållet i motion 1990/91:Kr286 -- yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om skattereglerna för kulturskapare.

1990/91:Sk369 av Charlotte Cederschiöld m.fl. (m) vari -- med

hänvisning till innehållet i motion 1990/91:A809 -- yrkas att

riksdagen hos regeringen begär förslag om avdrag för

barntillsynskostnader.

1990/91:Sk370 av Charlotte Cederschiöld (m) vari -- med

hänvisning till innehållet i motion 1990/91:Sf300 -- yrkas att

riksdagen hos regeringen begär förslag till lagändring i

enlighet med vad i motionen anförts avseende gemensam

avdragsrätt inom familjen för privata pensionsförsäkringar.

1990/91:Sk371 av Gullan Lindblad och Göthe Knutson (m) vari --

med hänvisning till innehållet i motion 1990/91:A451 -- yrkas,

såvitt nu är i fråga,

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att en sänkning av skattetrycket är

nödvändig för en positiv näringslivsutveckling,

3. att riksdagen beslutar att den faktiska utgiften för resor

i tjänsten skall vara avdragsgill,

4. att riksdagen beslutar att kvittningsrätten mellan olika

förvärvskällor skall återinföras.

1990/91:Sk373 av Mona Saint Cyr och Margareta Gard (m) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om behovet av en offentlig utredning,

som analyserar dels sambandet skatteomläggning/kostvanor, dels

sambandet kostvanor/produktionseffekter.

1990/91:Sk374 av Margit Gennser (m) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om värdet av bilförmåner.

1990/91:Sk375 av Sten Svensson (m) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om förmånsbeskattning av tidningar och tidskrifter.

1990/91:Sk376 av Göthe Knutson och Gullan Lindblad (m) vari

yrkas att riksdagen beslutar höja beloppsgränsen för skattefri

hyresintäkt vid uthyrning av fritidshus.

1990/91:Sk377 av Barbro Evermo Palmerlund m.fl. (s) vari yrkas

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om fastighetsskatten och tomträtten.

1990/91:Sk378 av Ingrid Sundberg och Karl-Gösta Svenson (m)

vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om rätt till avdrag för underhåll

vid beskattningen av kulturhistoriskt värdefulla byggnader.

1990/91:Sk380 av Bengt Silfverstrand och Birthe Sörestedt (s)

vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om avdrag för ökade

levnadskostnader vid tjänsteresa i utlandet.

1990/91:Sk381 av Margit Gennser och Hugo Hegeland (m) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om rätten att insätta förmånstagare

till pensionsförsäkringar.

1990/91:Sk382 av Bertil Danielsson (m) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om att besluta återinföra kvittningsrätten

mellan inkomst av tjänst och underskott av näringsverksamhet.

1990/91:Sk383 av Hans Göran Franck (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om en "egenavgiftsfond" för konstnärer.

1990/91:Sk388 av Ingrid Hemmingsson och Karl-Gösta Svenson (m)

vari yrkas, såvitt nu är i fråga,

5. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen

till känna vad i motionen anförts om

realisationsvinstbeskattning,

7. att riksdagen beslutar att rätten till underskottsavdrag

får utnyttjas mot såväl tjänsteinkomster som s.k. passiva

näringsinkomster,

8. att riksdagen beslutar att återinföra rätten till avdrag

för underhåll av mangårdsbyggnader.

1990/91:Sk390 av Håkan Hansson m.fl. (c) vari -- med

hänvisning till innehållet i motion 1990/91:N322 -- yrkas,

såvitt nu är i fråga,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om ändrade skatteregler för sparande på

riskkapitalmarknaden,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om den allmänna inriktningen av

kapitalbeskattningen för att stimulera riskkapital.

1990/91:Sk391 av Gullan Lindblad och Göthe Knutson (m) vari --

med hänvisning till innehållet i motion 1990/91:Fi221 --

yrkas, såvitt nu är i fråga,

3. att riksdagen beslutar att den faktiska kostnaden för

bilresor i tjänsten skall vara avdragsgill,

4. att riksdagen hos regeringen begär nytt förslag om

beskattning av bilförmån som utgår från de faktiska

förhållandena,

7. att riksdagen beslutar att kvittning skall kunna ske mellan

underskott i en näringsverksamhet och överskott i en annan

näringsverksamhet samt mellan underskott av näringsverksamhet

och inkomst av tjänst,

10. att riksdagen hos regeringen begär utredning och förslag

rörande införandet av nyetableringskonton i enlighet med vad i

motionen anförts.

1990/91:Sk392 av Gullan Lindblad och Göthe Knutson (m) vari

yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag om ändrad

realisationsvinstbeskattning av fastigheter syftande till att

"flyttskatten" avskaffas.

1990/91:Sk393 av Sten Svensson m.fl. (m) vari -- med

hänvisning till innehållet i motion 1990/91:So635 -- yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär förslag som innebär att

skattereduktionen för underhållsbidragsskyldiga ensamföräldrar

behålls tills vidare,

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag rörande

avdragsrätt för underhållsskyldiga föräldrar,

3. att riksdagen hos regeringen begär förslag innebärande att

vid beräkning av tidsvinst vid resa till och från arbetet med

bil också får inräknas den tid det tar att lämna och hämta

barn på daghem m.m.,

4. att riksdagen ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om reglerna om existensminimum.

1990/91:Sk395 av Rolf Clarkson m.fl. (m) vari -- med

hänvisning till innehållet i motion 1990/91:T253 -- yrkas,

såvitt nu är i fråga,

1. att riksdagen hos regeringen begär förslag till ändring av

reglerna om avdrag för resa till och från arbetet i enlighet

med vad som anförts i motionen,

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag till ändring av

reglerna om avdrag för resa med tjänstebil till och från

arbetet i enlighet med vad som anförts i motionen,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om en översyn av tjänstebilsbeskattningen,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om ersättning och avdragsrätt avseende

kostnader för resa med egen bil i tjänsten,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om åtgärder som stimulerar en föryngring av

bilparken.

1990/91:Sk396 av Sven Eric Lorentzon m.fl. (m) vari -- med

hänvisning till innehållet i motion 1990/91:Jo254 -- yrkas

1. att riksdagen beslutar införa rätt till avdrag för

underhåll av mangårdsbyggnad,

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag om

förmånsbeskattning av bil i enlighet med vad som anförts i

motionen.

1990/91:Sk398 av Isa Halvarsson (fp) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att samma jämkningsmöjlighet som redan finns för

anställd skall införas vid förmånsbeskattning av bil i enskild

näringsverksamhet.

1990/91:Sk399 av Göthe Knutson m.fl. (m,c) vari yrkas att

riksdagen beslutar ändra anvisningen till 32 §

kommunalskattelagen så att ett tidningsföretag får distribuera

den egna tidningen till sina anställdas bostäder utan att

detta förmånsbeskattas.

1990/91:Sk400 av Börje Hörnlund (c) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att

förslag snarast skall föreläggas riksdagen om att reseavdrag

för arbetsresor skall ske genom avdrag på slutskatten, s.k.

skattereduktion enligt förslag ovan,

2. att riksdagen fastställer reseavdraget till 15 kr./mil för

1991 och att avdraget ej behöver ingå i schablonavdraget.

1990/91:Sk401 av Lars Norberg m.fl. (mp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att

skattefriheten för konsumtion i samband med uppdrag i tjänsten

leder till en överflödskonsumtion som drar resurser från andra

samhällsavsnitt,

2. att riksdagen beslutar ompröva skattefriheten för

nattraktamenten, representationsmåltider och vissa

konferenser,

3. att riksdagen beslutar att ett generellt nattraktamente

skall återinföras i det statliga resereglementet.

1990/91:Sk402 av Lola Björkquist (fp) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om översyn av reglerna för utlandstraktamenten i syfte

att skapa bättre neutralitet mellan kostnaderna för

konferenser utanför resp. i Sverige.

1990/91:Sk403 av Bo Lundgren m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär förslag om ändrad

beskattning av förmån av fri bil i enlighet med vad som

anförts i motionen,

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag om nya regler

för beräkning av avdrag vid resor i tjänsten med egen bil i

enlighet med vad som anförts i motionen,

3. att riksdagen hos regeringen begär förslag om regler för

avdrag för resor till och från arbetet med egen bil i enlighet

med vad som anförts i motionen.

1990/91:Sk404 av Kjell Johansson (fp) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna att

fastighetsskattens storlek för bostadslägenheter i hyreshus

skall bestämmas på ett enhetligt sätt, oavsett i vilken typ av

hyreshus bostadslägenheterna är belägna.

1990/91:Sk405 av Hans Göran Franck m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om reavinstreglerna vid försäljning av

bostadsrätter.

1990/91:Sk406 av Lars Sundin (fp) vari yrkas att riksdagen hos

regeringen begär en översyn av realisationsvinstbeskattningen

på bostadsrätter i enlighet med vad i motionen anförts.

1990/91:Sk407 av Barbro Sandberg (fp) vari yrkas att riksdagen

hos regeringen begär en översyn av grunderna för den nya

beräkningen av realisationsvinstbeskattningen av

bostadsrätter.

1990/91:Sk423 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari -- med

hänvisning till innehållet i motion 1990/891:Fi610 -- yrkas,

såvitt nu är i fråga,

5. att riksdagen hos regeringen begär förslag om avskaffande

av omsättningsskatten på aktier.

1990/91:Sk424 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas, såvitt nu är

i fråga,

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om ett successivt sänkt skattetryck,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om behov och former för finansiering av de

planmässiga sänkningarna av skattetrycket,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om beskattningen av sparande,

4. att riksdagen hos regeringen begär förslag om sänkt

avkastningsskatt för pensionssparande i enlighet med vad som

anförts i motionen,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om förutsättningar för kommunala

skattesänkningar,

6. att riksdagen hos regeringen begär förslag om grundavdrag

för barn i enlighet med vad som anförts i motionen,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om justeringar av det statliga

inkomstskatteuttaget,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om sambandet mellan skattesatsen för

kapitalinkomster och inflationen,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om en successiv sänkning av

mervärdeskatteuttaget,

10. att riksdagen beslutar avskaffa den tillfälliga höjningen

av mervärdeskatten från den 1 juni 1991,

16. att riksdagen för budgetåret 1991/92 till

Skattesänkningsreserv (nytt anslag) anvisar 7 miljarder

kronor,

18. att riksdagen hos regeringen begär förslag om

återinförande av uppskovsreglerna vid reavinstbeskattning i

enlighet med vad som anförts i motionen,

19. att riksdagen hos regeringen begär förslag som innebär att

taxeringsvärdehöjningar vid 1990 års fastighetstaxering

överstigande 50% inte leder till uttag av fastighetsskatt,

20. att riksdagen beslutar slopa den särskilda löneskatten för

förvärvsinkomster för pensionärer med verkan från den 1

januari 1992,

21. att riksdagen hos regeringen begär förslag om slopad

skattereduktion för fackföreningsavgift m.m. i enlighet med

vad som anförts i motionen.

1990/91:Sk426 av Börje Hörnlund m.fl. (c) vari -- med

hänvisning till innehållet i motion 1990/91:A491 -- yrkas att

riksdagen beslutar att avdrag för resor mellan bostad och

arbete skall medges med 15 kr./mil i enlighet med vad som

anförts i motionen.

1990/91:Sk427 av Lars Werner m.fl. (v) vari -- med hänvisning

till innehållet i motion 1990/91:Fi224 -- yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om skattepolitikens inriktning.

1990/91:Sk429 av Bo Lundgren m.fl. (m) vari yrkas, såvitt nu

är i fråga,

1. att riksdagen hos regeringen begär förslag om beskattning

av realisationsvinster vid försäljning av bostadsrätter i

enlighet med vad som anförts i motionen,

3. att riksdagen hos regeringen begär förslag om nya regler

för beskattning av förmånliga lån i enlighet med vad som

anförts i motionen,

4. att riksdagen hos regeringen begär förslag om slopad

avdragsrätt för fackliga stipendier i enlighet med vad som

anförts i motionen,

5. att riksdagen hos regeringen begär förslag om beskattning

av reseförmåner i enlighet med vad som anförts i motionen,

6. att riksdagen hos regeringen begär förslag om ändrade

regler för beskattning av traktamenten i enlighet med vad som

anförts i motionen,

7. att riksdagen hos regeringen begär förslag om ändrade

regler för avdrag för underskott i inkomstslaget kapital i

enlighet med vad som anförts i motionen,

9. att riksdagen hos regeringen begär förslag som innebär att

avdrag även fortsättningsvis skall medges för reparation på

jordbruksfastigheternas mangårdsbyggnad,

11. att riksdagen hos regeringen begär förslag om ändrade

regler för beskattningen av "hobbyverksamhet" i enlighet med

vad som anförts i motionen.

1990/91:Sk430 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari yrkas,

såvitt nu är i fråga,

1. att riksdagen godkänner de riktlinjer för den framtida

skattepolitiken som redovisats i motionen,

6. att riksdagen beslutar avskaffa rätten för medlemmar i

fackliga organisationer att vid beskattningen göra avdrag för

sin medlemsavgift liksom motsvarande rätt för arbetsgivarna.

1990/91:Sk433 av Lars Werner m.fl. (v) vari yrkas, såvitt nu

är i fråga,

1. att riksdagen ger regeringen till känna vad i motionen

anförts angående en ny skattereform enligt de riktlinjer och

principer som angetts i motionen under avsnitt 1,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om en fördelningspolitisk utvärdering av

skatteomläggningen ur jämställdhetsperspektiv enligt vad som

angetts i motionen under avsnitt 3.2,

3. att riksdagen beslutar om nya skiktgränser för

inkomstbeskattningen under inkomståret 1992 enligt vad i

motionen anförts i avsnitt 4.1,

4. att riksdagen beslutar om slopat grundavdrag för

inkomståret 1992 för inkomster över 180 000 kr. enligt vad i

motionen anförts i avsnitt 4.2,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om ett kommunalt stödpaket i avsnitt 4.2,

6. att riksdagen hos regeringen begär förslag om skärpt

beskattning av förmånsbil enligt vad i motionen anförts under

avsnitt 4.3,

12. att riksdagen hos regeringen begär förslag om särskild

skatt på handel med fastigheter enligt vad i motionen anförts

under avsnitt 7.1,

13. att riksdagen hos regeringen begär förslag om tak för

ränteavdrag enligt vad i motionen anförts under avsnitt 7.2,

15. att riksdagen hos regeringen begär förslag om höjd

stämpelskatt enligt vad i motionen anförts under avsnitt 7.4,

16. att riksdagen beslutar om att befria allmännyttiga

bostadsföretag från fastighetsskatt enligt vad i motionen

anförts under avsnitt 7.5,

17. att riksdagen hos regeringen begär förslag om sänkt moms

på mat enligt vad i motionen anförts under avsnitt 8.1,

24. att riksdagen beslutar att ej sänka den allmänna momsen

den 1 januari 1992, under de förutsättningar som i motionen

anförts under avsnitt 8.5,

25. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om differentierad moms och punktskatter

under avsnitt 8.5,

28. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om skattepolitiken och Sveriges förhållande

till EG under avsnitt 10.1.

1990/91:Sk435 av Görel Thurdin m.fl. (c) vari yrkas, såvitt nu

är i fråga,

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om skatteskalans indexering,

2. att riksdagen beslutar att schablonavdrag under inkomst av

tjänst skall medges med 2 000 kr. i enlighet med vad i

motionen anförts,

3. att riksdagen beslutar att avdrag för resor mellan bostad

och arbetsplats skall medges i enlighet med vad i motionen

anförts,

4. att riksdagen beslutar att avdrag för användande av egen

bil i tjänsten skall medges enligt de regler som anförts i

motionen,

5. att riksdagen beslutar om beskattning av bilförmån i

enlighet med vad som anförts i motionen,

6. att riksdagen beslutar att hos regeringen begära förslag om

kompensation till ensamstående med barn vid borttagande av

skattereduktion i enlighet med vad som anförts i motionen,

7. att riksdagen beslutar om skattereduktion för hemmamake i

enlighet med vad i motionen anförts,

8. att riksdagen beslutar om skattereduktion för ensamstående

med barn i enlighet med vad som anförts i motionen,

9. att riksdagen beslutar om avdrag för fackföreningsavgift i

enlighet med vad som anförts i motionen,

10. att riksdagen hos regeringen begär förslag om begränsning

av arbetsgivares avdrag för avgifter till

arbetsgivarorganisationer i enlighet med vad som anförts i

motionen,

11. att riksdagen beslutar att pensionärernas särskilda

grundavdrag ej skall avtrappas mot förmögenhet,

12. att riksdagen beslutar om möjlighet till särskild prövning

av uppskov med realisationsvinstbeskattning av bostäder i

enlighet med vad som anförts i motionen,

13. att riksdagen beslutar om att beräkningen av reavinst vid

försäljning av bostadsrätter endast skall utgå från

bostadsrättsinnehavarens ekonomiska förhållanden,

14. att riksdagen beslutar om avdrag för värdehöjande

reparationer i enlighet med vad som anförts i motionen,

16. att riksdagen beslutar att hos regeringen hemställa om

förslag till kvittning mellan aktiv näringsverksamhet och

inkomst av tjänst i enlighet med vad som anförts i motionen,

20. att riksdagen beslutar om avdrag för egen bil i tjänsten

för egenföretagare i enlighet med vad som anförts i motionen,

21. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om skattefrihet för tävlingsvinster,

24. att riksdagen beslutar att omsättningsskatt på handel med

värdepapper skall slopas i enlighet med vad som anförts i

motionen,

30. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om analyser av skattereformen och

nödvändiga åtgärder med anledning av skattereformen.

1990/91:Sk436 av Göthe Knutson och Gullan Lindblad (m) vari

yrkas, såvitt nu är i fråga,

1. att riksdagen beslutar att kvittningsrätten mellan olika

förvärvskällor skall återinföras,

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag om införande av

ett skattefritt grundbelopp för inkomster från egen

tillverkning av hemslöjdsalster.

1990/91:Sk627 av Inger Schörling m.fl. (mp) vari yrkas, såvitt

nu är i fråga,

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om skattens funktion i miljöpolitiken,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om skattens funktion i

fördelningspolitiken,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om dynamiska effekter av skattepolitiken,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om regionala effekter av skattepolitiken,

5. att riksdagen beslutar att grundavdraget för inkomst av

tjänst skall vara 20 000 kr.,

6. att riksdagen beslutar om ett förhöjt grundavdrag för

taxerade inkomster mellan 70 000 kr. och 124 000 kr. i

enlighet med vad som anförts i motionen,

7. att riksdagen fastställer de i motionen angivna

procenttalen och brytpunkterna för statlig skatt fr.o.m. år

1992,

8. att riksdagen beslutar att skatteskalans brytpunkter ej

skall vara indexreglerade,

9. att riksdagen hos regeringen begär förslag om utformning av

ett extra avdrag för "ej yrkesmässig verksamhet" i enlighet

med vad som anförts i motionen,

11. att riksdagen beslutar om skatterabatter till glesbygdsbor

i enlighet med vad som anförts i motionen,

12. att riksdagen beslutar om skattemässig värdering av

bilförmån i enlighet med vad som anförts i motionen,

13. att riksdagen hos regeringen begär en översyn av

principerna för värdering av bilförmån i enlighet med vad som

anförts i motionen,

14. att riksdagen beslutar om regler för avdrag för resor till

och från arbete i enlighet med vad som anförts i motionen,

15. att riksdagen, vid avslag på moment 14, som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen anförts angående direktiv

för utredningen om framtida bilavdrag,

16. att riksdagen beslutar att reducera avdragen för

arbetsgivares kostnader för organisationsverksamhet samt

skattereduktionen för fackföreningsavgifter i enlighet med vad

som anförts i motionen,

18. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om begränsningar i avdragsrätten för

ränteutgifter,

20. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att

fritidshus bör beskattas i den kommun där de är belägna,

42. att riksdagen hos regeringen begär förslag om hur en

begränsad kvittningsrätt skall kunna genomföras i enlighet med

vad som anförts i motionen,

43. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om kommunal företagsbeskattning.

1990/91:Sk644 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om återhållsam beskattning av nödvändig

konsumtion,

2. att riksdagen beslutar om lag om ändring i lagen (1968:430)

om mervärdeskatt i enlighet med vad i motionen anförts,

3. att riksdagen beslutar upphäva lagen (1990:591) om

upphävande av lagen (1941:251) om särskild varuskatt,

4. att riksdagen, därest yrkande 3 bifalls, beträffande lagen

(1941:251) om särskild varuskatt hos regeringen begär förslag

till breddning av beskattningsunderlag och skattehöjning samt

beslutar att lagen i fråga ej skall omfatta kemisk-tekniska

preparat i enlighet med vad i motionen anförts,

5. att riksdagen beslutar om ändring i lagen (1977:306) om

dryckesskatt så att öl ej längre ingår bland de skattepliktiga

varorna, samt beslutar om ny lag med punktskatt på öl i

enlighet med vad i motionen anförts,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om en skärpt prisövervakning i samband med

ikraftträdandet av reformförslaget.

1990/91:Sk665 av Bo Lundgren m.fl. (m) vari -- med hänvisning

till innehållet i motion 1990/91:Kr513 -- yrkas, såvitt nu är

i fråga,

2. att riksdagen beslutar om införande av skattefrihet upp

till 1 000 kr. för naturaförmåner, inkl. tävlingspriser, inom

idrotten i enlighet med vad som anförts i motionen,

4. att riksdagen hos regeringen begär förslag om en förändring

av grundavdraget vid inkomstbeskattningen för ideella

organisationer i enlighet med vad som anförts i motionen,

5. att riksdagen beslutar att sänka skatteuttaget för

bingoskatt med hälften,

6. att riksdagen hos regeringen begär utredning om slopande av

reklamskatten i vissa fall i enlighet med vad som anförts i

motionen,

7. att riksdagen beslutar höja schablonavdraget för

idrottsutövare till maximalt 5 000 kr. från och med

inkomståret 1991,

8. att riksdagen hos regeringen begär förslag om

inkomstutjämningsmöjligheter för elitidrottare i enlighet med

vad som anförts i motionen,

9. att riksdagen hos regeringen begär utredning om

idrottsrörelsens skatte- och avgiftssituation i enlighet med

vad som anförts i motionen.

1990/91:Sk666 av Lars Werner m.fl. (v) vari -- med hänvisning

till innehållet i motion 1990/91:Jo514 -- yrkas, såvitt nu är

i fråga,

1. att riksdagen hos regeringen begär förslag till sänkt

mervärdebeskattning på livsmedel i enlighet med vad som

anförts i motionen.

1990/91:Sk668 av Claes Roxbergh m.fl. (mp) vari -- med

hänvisning till innehållet i motion 1990/91:T231 -- yrkas,

såvitt nu är i fråga,

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om beskattning av fri parkeringsplats.

1990/91:Sk669 av Stina Gustavsson och Kersti Johansson (c)

vari -- med hänvisning till innehållet i motion 1990/91:Jo234

-- yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om sänkt moms på mat.

1990/91:Sk672 av Olof Johansson m.fl. (c) vari -- med

hänvisning till innehållet i motion 1990/91:Bo225 -- yrkas,

såvitt nu är i fråga,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om utnyttjande av fastighetsskatten som

bostadspolitiskt instrument.

1990/91:Sk708 av Inger Schörling m.fl. (mp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om slopande av moms på basmat,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att skattebortfallet skall kompenseras

med en generell höjning av den allmänna momsen,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om krav på djurhållning och odlingssätt,

4. att riksdagen vid avslag på hemställan 3 som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen anförts om att basmat,

som skall stödjas med slopande av moms, definieras på det sätt

som beskrivs i motionen.

1990/91:Sk821 av Axel Andersson (s) vari yrkas att riksdagen

beslutar att den reducerade församlingsskatt som påförs person

som inte är medlem i svenska kyrkan sänks från 30 till 20 % av

fastställd församlingsskatt.

1990/91:Sf299 av Charlotte Cederschiöld m.fl. (m) vari -- med

hänvisning till innehållet i motion 1990/91:A809 -- yrkas,

såvitt nu är i fråga,

1. att riksdagen hos regeringen begär förslag som stärker

kvinnors pensionssituation i enlighet med vad som anförts i

motionen.

Utskottet

Huvudlinjerna i skattereformen

Den skattereform som genomförs fullt ut fr.o.m. inkomståret

1991 syftar till att uppnå en samhällsekonomiskt effektiv

beskattning samtidigt som fördelningspolitiska mål uppfylls.

Reformen innebär att 80--85% av inkomsttagarna bara kommer

att betala kommunal inkomstskatt. Det skattebortfall som detta

medför kompenseras genom breddningar av basen för

beskattningen av arbetsinkomster, en effektivare och skärpt

kapitalbeskattning och ett ökat uttag av indirekta skatter

inkl. miljöskatter på koldioxid och svavel. Åtgärderna avser

att leda till en likformig behandling av olika inkomster och

olika slag av konsumtion. Kompletterande fördelnings- och

bostadspolitiska åtgärder ingår i reformen bl.a. i form av

höjda barnbidrag, bostadsbidrag och folkpensioner.

På inkomstbeskattningens område genomförs i huvudsak följande

nyheter. Schablonavdraget i tjänst höjs med 1000 kr. till

4000 kr. 1800-kronorsreduktionen för gift med hemmamake

och för ogift med barn slopas liksom avdraget för

underhållsbidrag till barn. Det nuvarande grundavdraget,

10300 kr., kvarstår i stort sett oförändrat. Statlig

inkomstskatt tas ut -- frånsett ett grundbelopp på 100 kr. --

endast på taxerade förvärvsinkomster över 180300 kr. och då

efter en skattesats på 20%. Genom en särskild utformning av

grundavdraget uppnås ytterligare lättnader i marginalskatten

för taxerade inkomster i skiktet 59800--93000 kr.

Marginalskatten blir här 22,5% vid en kommunalskatt på

30%. I inkomstläget 98000--180000 kr. blir

marginalskatten i stället något högre än kommunalskatten.

Kapitalinkomster skall med några få undantag beskattas efter

en proportionell statlig skattesats på 30% utan grundavdrag

och schablonavdrag. -- Skiktgränsen för den statliga

inkomstskatten justeras årligen med hänsyn till

konsumentprisindex plus 2 procentenheter. Även grundavdraget

justeras med hänsyn till konsumentprisindex.

Reformen inleddes med ett första steg hösten 1989 (prop.

1989/90:50, SkU10) och fullföljdes i allt väsentligt genom

riksdagsbeslut våren 1990 (prop. 1989/90:110 och 111, SkU30

och 31). Deklarations- och kontrollfrågor m.m. i anslutning

till skattereformen och andra kvarvarande detaljfrågor

behandlades under hösten 1990 (prop. 1989/90:5, SkU4 och

prop. 1990/91:54, SkU10). I anslutning till de propositioner

och motioner som då behandlades och i ett yttrande till

bostadsutskottet (1990/91:SkU2y) hade utskottet anledning

att på nytt pröva motionsyrkanden rörande olika delar av

skattereformen. Vad riksdagen ännu inte tagit slutlig

ställning till är vissa kommunalekonomiska frågor som handhas

av kommunalekonomiska kommittén (Fi 1990:04), utformningen

av en särskild löneskatt på pensionsförmåner och frågor som

ingår i bostadsrättsvärderingskommitténs uppdrag (Fi

1989:01). En särskild kommitté (Fi 1990:08) har tillsatts

för att utvärdera skattereformen. Förmögenhetsskattens

utformning har inte ingått i skattereformen. Vissa ändringar i

skatteskalan har vidtagits. Regeringen avser att återkomma

till övriga frågor senare i år.

En stor del av de motioner som har väckts på skatteutskottets

område under den allmänna motionstiden gäller frågor som har

samband med skattereformen. I detta betänkande behandlas

yrkanden som gäller riktlinjer för fortsatta reformer,

huvudlinjerna i systemet och frågor i samband med

inkomstbeskattningen av enskilda personer. När det gäller

detaljer återkommer utskottet under särskilda rubriker nedan.

Moderata samlingspartiets skattepolitik redovisas i motion

Sk424 av Carl Bildt m.fl. (m). I motionen yrkas

riksdagsuttalanden om att skattetrycket successivt och

planmässigt bör sänkas mot en nivå som gäller för motsvarande

andra västeuropeiska länder och om att utrymme för

skattesänkningarna bör skapas genom ökad produktion, ökat

hushållssparande, rationaliseringar av statlig verksamhet och

minskad rundgång av transfereringar (yrkandena 1 och 2).

Förutsättningar för kommunala skattesänkningar bör skapas

genom att effektivisera verksamheten, avreglera, bryta upp

offentliga monopol och stimulera konkurrens och valfrihet

(yrkande 5). Enligt motionen innebär förslagen sammantaget att

skattekvoten sänks 1992 med ca 2,2 procentenheter. Utöver de

förslag som läggs fram till konkreta åtgärder återstår enligt

motionen ett skattesänkningsutrymme på 7 miljarder kronor som

bör reserveras i en särskild budgetpost för ytterligare

skattesänkningar (yrkande 16). De skattesänkningar som

föreslås består bl.a. i att den statliga inkomstskatten

successivt justeras så att allt fler undantas från statlig

inkomstskatt och att skattesatsen efter hand justeras ned till

10% (yrkande 7), ett grundavdrag för barn vid den kommunala

beskattningen (yrkande 6), sparstimulanser av olika slag,

bl.a. genom lättnader i bostadsbeskattningen (yrkande 3), en

successiv sänkning av momsuttaget (yrkande 9) och beslut om

att den tillfälliga höjningen av momsen skall avskaffas

fr.o.m. den 1 juli l991 (yrkande 10).

Likartade yrkanden från samma håll framställs i motionerna

Sk371 av Gullan Lindblad och Göthe Knutson (m), där

motionärerna kräver ett riksdagsuttalande om nödvändigheten av

att sänka skattetrycket, Sk369 av Charlotte Cederschiöld m.fl.

(m) angående avdrag för kostnader för barntillsyn och Sk393 av

Sten Svensson m.fl. (m) med krav på avdrag/skattereduktion för

underhållsskyldiga föräldrar och existensminimum/extra avdrag

för personer med hög försörjningsbörda (yrkandena 1, 2 och 4).

Frågan om sparstimulanser berörs i motion Sk391 av Gullan

Lindblad och Göthe Knutson (m) som innehåller ett yrkande

(yrkande 12) om rätt till avdrag för insättningar på s.k.

nyetableringskonto.

I partimotionen Sk430 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) yrkas att

riksdagen godkänner vissa riktlinjer för den framtida

skattepolitiken. I motionen anförs bl.a. att det totala

skatteuttaget bör sänkas med åtminstone 5 procentenheter.

Första steget bör bli en sänkning av kapitalskatterna, framför

allt på företagens arbetande kapital. Härefter bör momsen

sänkas genom att den tillfälliga höjningen avskaffas 1992.

Nästa steg bör enligt motionen bli att sänka

arbetsgivaravgifterna. Vidare bör fortsatta sänkningar av

momsen åstadkommas bl.a. för att reducera skillnaderna

gentemot EG. I motionen anförs att man från folkpartiets sida

redovisat förslag till utgifts- och inkomstförändringar som

skapar ett sammanlagt utrymme på ca 6 miljarder kronor att

användas för skattesänkningar. Flera av dessa förslag leder

enligt motionen till större utgiftsminskningar under kommande

år. Samtidigt framhålls att det är uppenbart att ytterligare

stora insatser kommer att krävas för att möjliggöra nödvändiga

skattesänkningar.

Partimotionen från centerpartiet, Sk644 av Olof Johansson

m.fl. (c), innehåller krav på ett uttalande om att nödvändig

konsumtion bör beskattas återhållsamt (yrkande 1), att

mervärdeskatten på livsmedel sänks med 40% (yrkande 2) och

att samtidigt den särskilda varuskatten återinförs (yrkande 3)

och den tillfälliga höjningen av momsen behålls tills vidare

vid 25% av priset exkl. skatt. Motionen innehåller också

förslag till andra följdändringar (yrkandena 4 och 5) och krav

på prisövervakning i samband med ikraftträdandet av förslaget

(yrkande 6). Enligt motionen bör även momsen på

fastighetsområdet reduceras till 60% av beskattningsvärdet.

Dessa yrkanden behandlas i annat sammanhang. -- Även motion

Sk669 av Stina Gustavsson och Kersti Johansson (c) innehåller

krav på att momsen på mat skall sänkas.

I motion Sk435 av Görel Thurdin m.fl. (c) framställs krav på

analyser av skattereformen och på skyndsamma förslag från

regeringen om ändringar och andra åtgärder där det visar sig

att skattereformens samhällsekonomiska effekter är negativa

(yrkande 30). I denna motion krävs också att indexeringen av

skatteskalan begränsas (yrkande 1), att schablonavdraget i

tjänst begränsas till 2000 kr. (yrkande 2), att ensamstående

med barn kompenseras för slopandet av skattereduktionen

(yrkande 6) och att skattereduktionen återinförs i avvaktan på

att kompensationsfrågan löses (yrkande 8). Vidare yrkas att

1800-kronorsreduktionen för gift vars make saknar inkomst

återinförs (yrkande 7). -- I motion Sk330 av Lennart Brunander

(c) yrkas ett riksdagsuttalande om att avdrag för

underhållsbidrag till barn bör medges med högre belopp än

tidigare.

Från vänsterpartiet yrkas i motionerna Sk427 av Lars Werner

m.fl. (v) och Sk433 av Lars Werner m.fl. (v) yrkande 1 ett

riksdagsuttalande om en ny inriktning av skattepolitiken i

form av slopad matmoms kombinerat med skärpningar av skatt på

kapital och höginkomsttagare och på företagen. Den sistnämnda

motionen innehåller också krav på att kommittén om utvärdering

av skattereformen (Fi1990:08) får tilläggsdirektiv att

göra en fördelningspolitisk utvärdering av reformen ur

jämställdhetsperspektiv (yrkande 2) och förslag till konkreta

åtgärder på skatteområdet. I motionen krävs att momsen på mat

skall sänkas med 40% fr.o.m. den 1 januari 1992, att den

tillfälliga höjningen av momsen samtidigt bibehålls och att

punktskatterna skall behållas och utvidgas till andra

varuområden (yrkandena 17, 24 och 25), en skatteskärpning med

10 procentenheter för inkomster över 240000 kr., att

grundavdraget slopas för inkomster över 180000 kr. och att

de ökade skatteintäkter för kommunerna som dessa ändringar

medför förskotteras i form av ett ekonomiskt stödpaket för

sjukvård, hemtjänst, barnomsorg och bostadstillägg. -- Även i

motion Sk666 av Lars Werner m.fl. (v) begärs förslag om sänkt

moms på mat (yrkande 1).

I motion Sk627 av Inger Schörling m.fl. (mp) yrkas

riksdagsuttalanden i anslutning till vad som anförs i motionen

om beskattningens funktion i miljöpolitiken och

regionalpolitiken och om dynamiska och regionala effekter av

skattepolitiken (yrkandena 1--4). Vidare yrkas att

grundavdraget från tjänsteinkomster höjs till 20000 kr., att

grundavdraget höjs i inkomstläget 70000--124000 kr., att

skalan för statlig inkomstskatt görs progressiv med ett uttag

på 30% för inkomster över 210000 kr. samt att

skatterabatter införs för glesbygdsbor. I detta sammanhang kan

också nämnas motion Sk366 av Eva Goës m.fl. (mp) som

innehåller ett yrkande om avdrag för skolavgifter. Vidare

yrkas i motion Sk708 av Inger Schörling m.fl. (mp) ett

riksdagsuttalande om att slopa momsen på basmat och att denna

åtgärd bör finansieras genom en generell höjning av momsen

(yrkandena 1--4).

I ett flertal motioner från m och c yrkas skattelättnader i

olika former för att stimulera till sparande och

nyföretagande. Hit hör motionerna Sk323 av Marianne Andersson

i Vårgårda m.fl. (c, m) som innehåller krav på en utredning om

avdrag för insättning på nyetableringskonto, Sk362 av Kjell

Ericsson och Göran Engström (c) med krav bl.a. på en

avdragsrätt för avsättningar till riskkapitalkonto och Sk390

av Håkan Hansson m.fl. (c) med yrkanden om rätt till avdrag

och andra skattelättnader för insättningar på riskkapitalkonto

och sparande i ej börsnoterade aktier (yrkandena 2 och 4).

Andra motioner i detta syfte behandlas i samband med andra

frågor rörande kapitalinkomster och bostäder eller kommer att

tas upp i ett särskilt betänkande angående

förmögenhetsbeskattning m.m. Även i finansutskottets

betänkande om sparande (1990/91:FiU21) behandlas

motionsyrkanden om skattelättnader för sparande i olika

former, bl.a. om återinförande av ett sparavdrag,

skattelättnader för bostadssparande och vinstandelssystem och

avdrag för insättningar på personliga investeringskonton.

Utskottet kan till en början konstatera att de motionsyrkanden

som har framställts i år rörande skattereformen i allt

väsentligt överensstämmer med motsvarande yrkanden som har

framställts tidigare vid upprepade tillfällen.

När det gäller skattetrycket här i landet -- ca 56% av

bruttonationalprodukten, inräknat socialavgifter -- bör det

framhållas att omkring en tredjedel går direkt tillbaka till

hushållen i form av pensioner, barnbidrag och sjukpenning m.m.

Närmare hälften går till sjukvården, äldrevården, skolan och

många andra gemensamma ändamål i samhället. Det är enligt

utskottets uppfattning inte möjligt att snabbt dra in på dessa

utgifter utan att allvarligt försämra välfärden för stora

grupper och äventyra en positiv samhällsutveckling. Utskottet

vill i sammanhanget erinra om den uppmärksamhet som under en

lång följd av år ägnats åt möjligheterna till besparingar och

rationaliseringar inom den offentliga sektorn. Möjligheterna

att gå vidare på denna väg prövas i annat sammanhang, men

enligt utskottets uppfattning saknas det för närvarande

förutsättningar att genom åtgärder av detta slag skapa utrymme

för planmässiga skattelättnader.

När det gäller frågan om kommunala skattesänkningar är det av

regionalpolitiska och fördelningspolitiska skäl angeläget att

begränsa den nuvarande snedfördelningen av utdebiteringen i

olika delar av landet. Som utskottet konstaterade våren 1990

skall en särskild kommitté -- kommunalekonomiska kommittén

(Fi1990:04) -- utreda denna fråga och redovisa lösningar

som innebär att kommunernas och landstingens verksamhet kan

finansieras inom ramen för en total kommunal utdebitering på

högst 30 kr. Utredningsarbetet skall vara avslutat senast den

31 oktober 1991.

Med anledning av vad som anförs i motionerna bör också

framhållas att förmögenhetsskattens utformning för närvarande

övervägs inom regeringen. Beskattningens roll i miljöpolitiken

kommer inom kort att bedömas av riksdagen med anledning av

proposition 1990/91:90 om en god livsmiljö.

Som utskottet redan har anfört är det övergripande målet för

skattereformen att åstadkomma en samhällsekonomiskt effektiv

beskattning samtidigt som fördelningspolitiska mål uppfylls.

Skattereformen innebär att reglerna i större utsträckning

utformas med utgångspunkt i skattesystemets fundamentala

uppgifter, nämligen att finansiera offentliga utgifter och att

skapa en rättvis fördelning av produktionsresultatet. Andra

mål får därmed i större utsträckning tillgodoses genom

åtgärder utanför skattesystemet. En likvärdig behandling av

arbetsinkomster, inkomster av kapital och olika slag av

konsumtion är, tillsammans med en kraftig sänkning av

marginalskatterna, några av grundförutsättningarna för att

uppnå syftena med reformen.

Skattebortfallet kompenseras av såväl statsfinansiella som

stabiliseringspolitiska skäl genom basbreddningar inom

arbetsinkomstbeskattningen, en mer effektiv och skärpt

kapitalbeskattning och ett ökat uttag av indirekta skatter

inkl. miljöskatter på koldioxid och svavel. Att på detta sätt

bredda beskattningsunderlaget är avsett att främja de allmänna

målen för reformen samtidigt som åtgärderna bidrar till att

finansiera reformen.

Kompletterande fördelnings- och bostadspolitiska åtgärder

ingår i reformen för att den skall ge ett redan på kort sikt

tillfredsställande resultat för bl.a. barnfamiljer,

pensionärer och studerande.

De beräkningar som ligger till grund för reformen visar att

den leder till förbättringar genom en ökning av det totala

utrymmet för privat och offentlig konsumtion och att den

sammantaget ger en förhållandevis jämnt fördelad ökning av den

disponibla inkomsten. Det jämna utfallet beror bl.a. på att

sänkningen av marginalskatterna kombineras med en mer

likformig beskattning, restriktiva avdragsregler, skärpt

kapitalbeskattning, förhöjt grundavdrag för låg- och

mellaninkomsttagare och kompletterande fördelningspolitiska

åtgärder.

Samtidigt har en särskild kommitté -- kommittén om utvärdering

av 1990-91 års skattereform (Fi1990:08) -- fått i uppdrag

att följa upp reformen och analysera dess effekter i en brett

upplagd ekonomisk utvärdering. Utredningen skall fortlöpande

lägga fram förslag om det visar sig att ej avsedda effekter

uppkommer.

Det har numera visat sig att bostadskostnaderna till följd av

förhållanden utanför skattereformen stigit avsevärt jämfört

med de beräkningar som ligger till grund för propositionen.

Under andra halvåret sköt oljepriserna i höjden till följd av

Irakkrisen, och under hösten stegrades också ränteläget. Dessa

extraordinära förhållanden har sedan legat till grund för

hyreshöjningar för 1991. Med anledning härav har regeringen

lagt fram förslag till höjningar av bostadstilläggen för

pensionärer som särskilt drabbats av dessa fördyringar.

Utskottet utgår från att utredningen och regeringen ägnar

fortsatt uppmärksamhet åt möjligheterna att begränsa de

angivna effekterna.

Utskottet har tidigare vid en samlad bedömning av samtliga

inslag i reformen funnit att den är väl avvägd och att

lättnaderna i skatteskalorna är av den omfattningen att de

inte kunde genomföras om inte övriga inslag i skattereformen i

allt väsentligt också genomförs. Det anförda gäller exempelvis

schablonavdraget i tjänst, grundavdraget och

1800-kronorsreduktionen och också andra betydelsefulla

inslag såväl på den direkta som på den indirekta

beskattningens område. Principen om en enhetlig beskattning av

olika slag av konsumtion innebär bl.a. att utskottet vidhållit

sin uppfattning att man inte bör slopa eller differentiera

momsen på livsmedel. De förslag som nu återkommer beträffande

sådana åtgärder kan ses som en reaktion mot effekterna av

slopade subventioner av baslivsmedel och önskemål att uppnå en

bättre standard för barnfamiljer och låginkomsttagare.

Utskottet anser nu liksom tidigare att syftet med dessa

yrkanden kan tillgodoses på andra sätt som är både enklare att

administrera och effektiva från fördelningssynpunkt. Höjningar

av barnbidragen utgör ett väsentligt led i skattereformen och

innebär en generell höjning av standarden för barnfamiljerna.

Utskottet vill också tillfoga att det visat sig att en

punktbeskattning av vissa varor komplicerar den indirekta

beskattningen, snedvrider konkurrensförhållandena på marknaden

och ger alltför begränsade skatteintäkter för att uppväga

olägenheterna.

Vid sin omprövning av tillhörande frågor hösten 1990

(1990/91:SkU10) avstyrkte utskottet de motioner som då

behandlades med hänvisning bl.a. till förstärkningarna av

barnbidrag, bostadsbidrag m.m. och regeringens kommande

förslag om ekonomiska insatser för ensamföräldrarna.

Med hänvisning till det anförda och till att några nya

omständigheter inte har tillkommit som bör föranleda ändrad

ståndpunkt avstyrker utskottet de aktuella motionsyrkandena i

nu berörda delar, dvs. såvitt avser skattepolitikens

inriktning och framtida utformning och en utvärdering av

skattereformen (motionerna Sk424 yrkandena 1, 2, 5, 7, 9 och

16, Sk371, Sk430 yrkande 1, Sk435 yrkandena 1 och 30, Sk427,

Sk433 yrkandena 1 och 2 och Sk627 yrkandena 1--4),

skatteskalor, schablonavdraget i tjänst, grundavdrag och

avdrag/skattereduktion för barn och hemmamake (motionerna

Sk424 yrkande 6, Sk369, Sk393 yrkandena 1, 2 och 4, Sk435

yrkandena 2 och 6--8, Sk330, Sk427, Sk433 yrkandena 3--5,

Sk627 yrkandena 5--8 och 11 och Sk366) samt ändringar av

moms--uttaget, sänkt moms på mat och ökad punktbeskattning

(motionerna Sk424 yrkande 10, Sk644, Sk669, Sk433 yrkandena

17, 24 och 25 och Sk708).

Motion Sk433 av Lars Werner m.fl. (v) innehåller ett yrkande

om ett uttalande från riksdagens sida om skattepolitiken och

Sveriges förhållande till EG (yrkande 28). Utskottet finner

inte anledning att i detta sammanhang gå in på dessa frågor

utan nöjer sig med att hänvisa till sitt nyligen avgivna

yttrande 1990/91:SkU1y om EG till utrikesutskottet och

riksdagsbehandlingen av utrikesutskottets betänkande

1990/91:UU8 Sverige och den västeuropeiska integrationen.

Utskottet avstyrker således yrkande 28 i motion Sk433.

Sparstimulanser

Som framgått av redogörelsen i föregående avsnitt behandlas

motionsyrkanden om vissa sparstimulanser i finansutskottets

betänkande FiU21 om sparandet, bl.a. frågan om återinförande

av ett sparavdrag och andra avdragsmöjligheter exempelvis för

insättningar på personliga investeringskonton. Vidare kan

nämnas att utskottet i detta betänkande och i andra sammanhang

återkommer till vissa motionsyrkanden som framställts främst i

sparstimulerande syfte, t.ex. nedan i samband med frågor om

pensionsförsäkringar och om bostadsbeskattning m.m. och i ett

särskilt betänkande om förmögenhetsbeskattningen.

Under den nu aktuella rubriken behandlar utskottet motion

Sk424 av Carl Bildt m.fl. (m) yrkande 3, där motionärerna

begär ett riksdagsuttalande av innebörd att sparandet bör

främjas genom skattesänkningar bl.a. på bostadsbeskattningens

område, samt fyra motioner angående skattestimulanser för att

främja nyföretagande och förbättra småföretagens tillgång till

riskvilligt kapital. Så innehåller motionerna Sk391 av Gullan

Lindblad och Göthe Knutson (m) yrkande 10 och Sk323 av

Marianne Andersson i Vårgårda m.fl. (c, m) krav på en

avdragsrätt för insättningar på s.k. nyetableringskonto.

Vidare framställs i motion Sk390 av Håkan Hansson m.fl. (c)

yrkanden av innebörd att avdrag får medges för insättningar på

riskkapitalkonto och för sparande i ej börsnoterade aktier

(yrkande 2) och att skattefrihet skall medges för utdelningar

eller realisationsvinster på ej börsnoterade aktier som

återinvesteras i småföretag (yrkande 4). Även motion Sk362 av

Kjell Ericsson och Göran Engström (c) innehåller ett yrkande

som bl.a. innefattar en rätt till avdrag för avsättning till

riskkapitalkonto.

Enligt de avvägningar som ligger till grund för skattereformen

är det inte minst från fördelningssynpunkt angeläget att

lättnaderna i marginalskatterna finansieras med breddningar av

underlaget för inkomstbeskattningen och en likformig

beskattning av olika slags inkomster. Med beaktande av

inflationens effekter har likformighetskravet ansetts uppfyllt

med ett 30-procentigt proportionellt skatteuttag på

kapitalinkomster. Vid långsiktigt realistiska antaganden

uppnås härigenom en real avkastning efter skatt. Denna

utformning av beskattningen har också ansetts medföra ett

flertal andra positiva effekter (prop. 1989/90:110

s.296,297). Samtidigt har kravet på en likformig

beskattning och avvägningen av skatteuttaget mellan

arbetsinkomster och kapitalinkomster lett till att

sparavdraget slopats (1989/90:SkU30 s.82). Mot denna

bakgrund bör det enligt utskottets uppfattning inte komma i

fråga att nu införa nya avdragsregler eller andra

skattelättnader av det slag som avses med de nu aktuella

motionsyrkandena. Utskottet avstyrker således motionerna i

dessa delar.

Avdrag för gåvor

I motion Sk302 av Kjell Johansson m.fl. (fp) yrkas att

riksdagen begär förslag från regeringen om en avdragsrätt för

gåvor till ideellt arbete. Vidare yrkas i motion Sk343 av

Gösta Lyngå och Marianne Samuelsson (mp) att en avdragsrätt

införs för biståndsgåvor till personer i tredje världen och

att biståndsorganisationer som godkänns i särskild ordning

befrias från arvsskatt.

Utskottet har vid tidigare års behandling av yrkanden om att

införa en avdragsrätt för gåvor till allmännyttiga ändamål av

flera skäl tagit avstånd från åtgärder i denna riktning.

Utgifter av detta slag har privat karaktär och bör inte

beaktas genom avdrag vid beskattningen. Med hänvisning härtill

och till sina ställningstaganden tidigare år avstyrker

utskottet de aktuella yrkandena.

Kommunal beskattning

Motionerna Sk326 av Elving Andersson (c), Sk367 av Lars Werner

m.fl. (v) yrkande 2 och Sk627 av Inger Schörling m.fl. (mp)

yrkandena 20 och 43 angår vissa effekter för kommunerna. I den

förstnämnda motionen begärs utredning om en kommunal

fastighetsskatt, i den andra att fastighetsskatten uppdelas

mellan stat och kommun och i den tredje en kommunal

beskattning av fritidshus och företag.

Som utskottet anförde vid sin prövning av motsvarande frågor

förra året har kommunerna redan förlorat sin rätt att beskatta

juridiska personer. Även garantibeskattningen av fastigheter

har upphört. Skattereformen innebär att kommunerna också

fråntas sina intäkter i form av inkomstskatt på

bostadsfastigheter och kapitalinkomster.

Utskottet vill åter erinra om att kommunerna får kompensation

för de skatteintäkter som de förlorat genom de ändringar av

beskattningsrätten som har genomförts tidigare. Avsikten är

att också den nu aktuella skattereformen genom åtgärder av

olika slag skall ge ett neutralt utfall för kommunerna.

Kommunalekonomiska kommittén (Fi 1990:04) ser för närvarande

över statsbidragen till kommunerna och gör en samlad översyn

av kommunernas finansieringskällor i övrigt. Avsikten är att

kommunernas och landstingens verksamhet skall kunna

finansieras inom ramen för en total kommunal utdebitering på

högst 30 kr. Utredningen skall vara avslutad senast den 31

oktober 1991.

Eftersom de frågor som motionärerna tagit upp ingår i

utredningsarbetet avstyrker utskottet motionerna i dessa

delar.

Dissenterskatten

Den som inte är medlem av svenska kyrkan erlägger endast s.k.

dissenterskatt, dvs. 30% av den ordinarie utdebiteringen

till församlingen. Reglerna grundar sig på uppfattningen att

den som inte är medlem inte bör betala den del av

församlingsskatten som hänför sig till kyrkans utgifter av

religiös natur utan endast den del som avser församlingens

kostnader för borgerliga angelägenheter, dvs. folkbokföring

och begravningsverksamhet.

I motion Sk348 av Kjell Johansson m.fl. (fp) yrkas att den

s.k. dissenterskatten avskaffas fr.o.m. den 1 juli 1991. I

motion Sk821 av Axel Andersson (s) yrkas att denna skatt sätts

ned till 20% av utdebiteringen. Yrkandena motiveras av att

kyrkan nu förlorar sina nuvarande uppgifter inom

folkbokföringen.

Vid tidigare års behandling av denna fråga har utskottet (SkU

1987/88:32) instämt i uppfattningen att den andel av

kyrkoskatten som icke medlemmar har att erlägga bör påverkas i

den mån de aktuella kostnaderna förs över på den borgerliga

kommunen och har funnit det naturligt att frågan uppmärksammas

i samband med omorganisationen av folkbokföringen. Sedan dess

har en särskild utredare (C1989:02) fått i uppdrag att

närmare klargöra svenska kyrkans ekonomiska och rättsliga

förhållanden. Enligt utskottets mening bör ett närmare

ställningstagande till de nu aktuella frågorna anstå i

avvaktan på utredningens slutbetänkande senare i år. Med

hänvisning härtill avstyrker utskottet motionerna.

Idrottsrörelsen, m.m.

I motion Sk665 av Bo Lundgren m.fl. (m) begär motionärerna en

utredning om idrottsrörelsens och andra ideella

organisationers skattesituation (yrkande 9) och föreslår vissa

ändringar i skattereglerna också för aktiva idrottare. De

begär skattefrihet för naturaförmåner och tävlingsvinster upp

till 1000 kr. (yrkande 2), förslag om höjning av

grundavdraget för ideella organisationer från 15000 till

50000 kr. (yrkande 4), halvering av skatteuttaget för

bingoskatt (yrkande 5), utredning om att slopa reklamskatten

(yrkande 6), höjning av schablonavdraget för idrottsmän från

3000 till 5000 kr. (yrkande 7) och förslag om

inkomstutjämning för idrottare (yrkande 8). Motionen

innehåller också två yrkanden om mervärdeskatten, som

utskottet behandlar i annat sammanhang.

Även i motion Sk435 av Görel Thurdin m.fl. (c) yrkas

skattefrihet för tävlingsvinster som inte överstiger 1000

kr.

De aktuella frågorna ingår delvis i stiftelse- och

föreningsskattekommitténs (Fi1988:03) utredningsarbete.

Utredningens förslag väntas senare i år.

Som utskottet anförde vid sin prövning av motsvarande frågor

förra året har utskottet försökt undvika regler som betungar

arbetet inom de ideella folkrörelserna och andra ideella

organisationer. Skattereglerna innehåller fördelar jämfört med

vad som gäller för annan verksamhet, men det har ansetts

oundvikligt att även dessa organisationer måste redovisa skatt

och lämna kontrolluppgifter för löner till sina anställda,

tävlingspriser m.m. Såväl i propositionen som i utskottets

betänkande har framhållits att skattereformens effekter för

folkrörelserna bör följas upp så att motverkande åtgärder kan

vidtas om negativa effekter uppstår.

I årets statsverksproposition har de ideella organisationerna

fått kompensation för olika fördyringar. Regeringens förslag i

vad avser idrottsrörelsen behandlas av

socialförsäkringsutskottet, som tillstyrkt undantag från

socialavgifter m.m. på idrottsutövares inkomster från

idrottsrörelsen till den del ersättningen understiger ett

halvt basbelopp (prop. 1990/91:76, SfU10), och av

kulturutskottet som tar upp anslagsfrågor i sitt kommande

betänkande 1990/91:KrU17. Det bör också tillfogas att

riksskatteverket kommit ut med nya rekommendationer om

beskattning av ersättningar i samband med idrottslig

verksamhet (RSVDt1990:15).

Utskottet vill i dessa frågor hänvisa till sin förhållandevis

utförliga redovisning förra året (1990/91:30). Något nytt

som bör föranleda ändrad ståndpunkt har inte framkommit,

varför utskottet avstyrker de aktuella motionerna.

Pensionärer

Skattereformen innebär att pensionärernas extra avdrag ersätts

med ett särskilt grundavdrag på 1,325 basbelopp för gifta som

båda uppbär folkpension och 1,5 basbelopp för övriga

pensionärer. Avdraget avtrappas med 65% av övriga

pensionsinkomster. Övergångsvis gäller för inkomståret 1991

och 1992 att avdraget reduceras med 65% av kapitalinkomster

över 1600 kr. och inkomst av passiv näringsverksamhet och på

samma sätt som nu mot förmögenhet. Pensionärerna blir dock

alltid berättigade till grundavdrag med minst samma belopp som

andra, dvs. 10300--18500 kr.

På arbetsinkomster som inte till någon del grundar rätt till

socialförsäkringsförmåner och som alltså inte beläggs med

socialavgifter utgår fr.o.m. 1991 en särskild löneskatt på

22,2%.

Motionerna Sk435 av Görel Thurdin m.fl. (c) yrkande 11, Sk342

av Martin Olsson (c) yrkande 1 och Sk351 av Sten Svensson

m.fl. (m) yrkande 2 i denna del, innehåller krav på att

avtrappningen av det särskilda grundavdraget mot förmögenhet

skall slopas redan fr.o.m. inkomsttaxeringen 1992. I de

sistnämnda motionerna framställs motsvarande yrkanden i fråga

om avtrappningen mot kapitalinkomst och mot inkomst av passiv

näringsverksamhet (Sk351 yrkande 2 i denna del och Sk342

yrkandena 2 och 3).

Att slopa avtrappningen mot förmögenhet eller mot inkomst av

kapital m.m. har var för sig beräknats medföra ett årligt

skattebortfall på närmare 800 milj.kr. resp. drygt 500

milj.kr. Kostnaden för att helt slopa dessa särskilda

övergångsregler har beräknats till 2,1 miljarder kronor om

året. Motsvarande kostnader i fråga om det kommunala

bostadstillägget har beräknats till 770 milj.kr.

Enligt utskottets uppfattning kvarstår fortfarande de

statsfinansiella skäl som ligger till grund för tidigare

ställningstaganden att under en övergångsperiod ha kvar en

avtrappning mot förmögenhet och mot kapitalinkomster.

Utskottet avstyrker därför motionerna i denna del.

I motionerna Sk351 av Sten Svensson m.fl. (m) yrkande 12 och

Sk424 av Carl Bildt m.fl. (m) yrkande 20 krävs att den

särskilda löneskatten slopas fr.o.m. inkomståret 1992.

Motsvarande yrkande fr.o.m. inkomståret 1991 framställs i

motion Sk312 av Sten Svensson m.fl. (m).

Utskottet har år 1990 avstyrkt motsvarande yrkanden med

hänvisning bl.a. till de krav på likformighet i ett neutralt

skattesystem som ligger till grund för den särskilda

löneskatten. Utskottet saknar skäl till ändrad ståndpunkt och

avstyrker även de nu aktuella yrkandena.

I motion Sk321 av Gunilla Andersson (s) yrkas en översyn av

reglerna för i Sverige bosatta personer med norsk pension.

Vid sin prövning av dessa frågor förra året anförde utskottet

bl.a. att de särskilda regler som gäller för svensk

folkpension har historiska rötter i det svenska

socialförsäkringssystemet. Att dessa skattelättnader tills

vidare fick kvarstå utgjorde enligt utskottets mening inte

tillräckliga skäl för att inordna alla utländska pensioner i

detta system. Av dessa och andra skäl -- bl.a. att problemet

upphör om pensionären efter en treårsperiod blir svensk

medborgare -- avstyrkte utskottet de då aktuella motionerna.

Utskottet finner att det nu inte finns tillräckliga skäl att

ompröva denna ståndpunkt. Utskottet avstyrker således

motionen.

Extra avdrag

Motionerna Sk329 av Ingrid Hemmingsson och Karl-Gösta Svenson

(m) och Sk357 av Ivar Virgin (m) går ut på att ett extra

avdrag vid sjukdom bör återinföras.

Utskottet anser nu liksom tidigare att samhällets stöd till

behövande grupper på andra vägar bör utformas på ett bättre

sätt än genom ett avdrag vid beskattningen. Utskottet

avstyrker således dessa motioner.

Pensionssparande

Tidigare regler om avdrag för pensionsförsäkringspremier

kvarstår i stort sett oförändrade efter skattereformen. För

att åstadkomma större neutralitet mellan privatpersoners

direkta sparande och försäkringssparandet har en

avkastningsskatt på pensionsmedel införts av huvudsaklig

innebörd att livförsäkringsföretagen skall erlägga en skatt på

10% för avkastning på tjänstepensionskapital och 15% för

avkastning på övrigt pensionskapital.

I motionerna Sk313 och Sk370 av Charlotte Cederschiöld (m)

yrkas bl.a. utökade avdragsmöjligheter för privata

p-försäkringar för personer som har eller har haft ett tungt

vårdansvar och låg ATP samt en gemensam avdragsrätt inom

familjen för privata p-försäkringar. Ett motsvarande yrkande i

sistnämnda hänseende återfinns i motion Sk350 av Sten Svensson

m.fl. (m). I motion Sk381 av Margit Gennser och Hugo Hegeland

(m) yrkas att det bör bli möjligt att insätta annan

förmånstagare än make och barn.

I motionerna Sk424 av Carl Bildt m.fl. (m) -- yrkande 4 -- och

Sk370 av Charlotte Cederschiöld (m) yrkas också att

avkastningsskatten för pensionssparande sänks eller slopas.

Det aktuella yrkandet i motion Sf299 av Charlotte Cederschiöld

(m) har också denna innebörd.

Utskottet vidhåller sin uppfattning att nuvarande

avdragsmöjligheter för pensionsförsäkringar är tillräckliga.

Med hänvisning härtill och till de skäl som ligger till grund

för avkastningsskatten på pensionsmedel avstyrker utskottet

motionerna i dessa delar.

Kvittning av underskott, hobby m.m.

Med skattereformen följer en ny indelning i förvärvskällor som

innebär att man får kvar inkomst av tjänst, aktiv

näringsverksamhet, passiv näringsverksamhet som kan bestå av

flera förvärvskällor och kapital. Till kapital hänförs bl.a.

uthyrning av småhus. Inkomst av hobbybetonad verksamhet skall

i fortsättningen tas upp som inkomst av tjänst.

Enligt de nya reglerna får underskott som uppkommer i en

förvärvskälla i princip kvittas endast mot framtida överskott

i samma förvärvskälla. Detta innebär bl.a. att beskattningen i

de nya inkomstslagen tjänst och kapital normalt inte kommer

att påverkas av underskott i annan verksamhet. För underskott

som uppkommer i inkomstslaget kapital medges skattereduktion

med 30% av underskottet. Här kan också nämnas att

underskotten påverkas genom en begränsning av avdraget för

räntor över en viss nivå, en fråga som tas upp under rubriken

Inkomst av kapital.

Nio motioner innehåller yrkanden av innebörd att

kvittningsrätten mellan olika förvärvskällor skall återinföras

i någon form, nämligen motionerna Sk371 av Gullan Lindblad och

Göthe Knutson (m) yrkande 4, Sk436 av Göthe Knutson och Gullan

Lindblad (m) yrkande 1, Sk368 av Carl Bildt m.fl. (m) i denna

del, Sk382 av Bertil Danielsson (m), Sk388 av Ingrid

Hemmingsson och Karl-Gösta Svenson (m) yrkande 7, Sk391 av

Gullan Lindblad och Göthe Knutson (m) yrkande 7, Sk362 av

Kjell Ericsson och Göran Engström (c) i denna del, Sk435 av

Görel Thurdin m.fl. (c) yrkande 16 och Sk627 av Inger

Schörling m.fl. (mp) yrkande 42.

Yrkandena i de tre sistnämnda motionerna avser underskott i

nystartade företag under en femårsperiod. Vidare yrkas i

motion Sk429 av Bo Lundgren m.fl. (m) att den tidsgräns på ett

år som gäller i fråga om avdrag för underskott tidigare år i

hobbybetonad verksamhet skall slopas.

Reglerna grundar sig på uppfattningen att kvittning av

underskott mellan olika förvärvskällor strider mot

grundprinciperna för skattereformen och lämnar alltför stort

utrymme för skatteplanering. Som utskottet uppmärksammade

förra året kan emellertid gränsdragningen mot hobby och de

speciella regler som införts för hobbybetonad verksamhet

medföra att de nya reglerna i speciella situationer,

exempelvis i fråga om hästuppfödning, får ej avsedda effekter.

Reglerna kan medföra att man i ett skede när intäkter börjar

inflyta i verksamheten inte får dra av underskott som

uppkommit mer än ett år från beskattningsårets ingång. Enbart

den omständigheten att en hobby till sist börjar ge vissa

intäkter leder enligt utskottets uppfattning i och för sig

inte till att kostnader som under tidigare år rätteligen varit

att hänföra till levnadskostnader bör bedömas annorlunda. Som

anförs i propositionen (s. 312, 313) kan det emellertid i en

del fall vara svårt att från början avgöra om det är fråga om

hobby eller näringsverksamhet och bedöma om ett vinstsyfte

föreligger eller ej. I ett längre perspektiv kan vinstsyftet

ofta bedömas på säkrare grund. I sådana lägen innebär det nya

omprövningsförfarandet vid taxeringen ökade möjligheter att få

tidigare taxeringar prövade på nytt. Som utskottet uttalade

förra året bör man i den planerade utvärderingen av reformen

noga följa den praktiska tillämpningen av reglerna så att man

snabbt kan möta eventuellt uppkommande problem för

hästsporten.

Med det anförda avstyrker utskottet de nu aktuella

motionsyrkandena.

Utskottet avstyrker också de yrkanden om ett extra,

skattefritt grundbelopp för inkomst av hemslöjd och annan ej

yrkesmässig verksamhet som framställs i motionerna Sk436 av

Göthe Knutson och Gullan Lindblad (m) yrkande 2 och Sk627 av

Inger Schörling m.fl. (mp) yrkande 9.

Konstnärer m.fl.

I två motioner tar motionärerna upp vissa frågor som rör vissa

skattefrågor för konstnärer och andra kulturskapare.

I motion Sk368 av Carl Bildt m.fl. (m) begär motionärerna ett

riksdagsuttalande om behovet av förbättrade skatteregler m.m.

för kulturskapare. Motionärerna anser bl.a. att rätten till

uppskov med beskattningen av medel på upphovsmannakonto bör

finnas kvar i oförändrad omfattning (avkastningen på kontot

skall enligt de nya reglerna beskattas fortlöpande), att

avgifterna i socialförsäkringen bör knytas till förmånerna och

på så sätt minskas och att reavinstbeskattningen av konst bör

slopas. Motionärerna anser också att mervärdeskatt på

försäljning av konst i gallerier bör slopas. Denna del av

motionen behandlas i annat sammanhang.

Vidare yrkas i motion Sk383 av Hans Göran Franck (s) att en

egenavgiftsfond för konstnärer tillskapas med möjlighet till

återbetalning till konstnärerna av smärre belopp, i enlighet

med det förslag som har lagts fram i betänkandet Konstnärernas

villkor (SOU 1990:39).

I proposition 1990/91:100 bilaga 10 s. 30 och 31 erinrar

föredragande statsråden om att utredningsmannen under

beredningsarbetet med skattereformen överlämnade en skrivelse

till regeringen med synpunkter på en rad av de åtgärder som då

var under prövning. De konstnärliga och litterära

yrkesutövarnas särskilda förhållanden kunde därför beaktas på

väsentliga punkter vid den slutliga utformningen av

regeringens förslag. Mot den bakgrunden och med hänsyn till

kraven på en likformig beskattning har föredragande statsrådet

inte varit beredd att föreslå ytterligare särregler för

konstnärer m.fl. vid beskattningen. I propositionen redovisas

också flera skäl mot förslaget om ett särskilt stöd till

konstnärer för betalning av egenavgifter. Föredragande

statsrådet hänvisar bl.a. till huvudlinjerna för den i

propositionen föreslagna totala satsningen i syfte att

förbättra konstnärernas villkor och anför att han inte heller

varit beredd att biträda utredningsförslaget i denna del.

Regeringens här redovisade bedömningar överensstämmer med de

principer som ligger till grund för utskottets

ställningstaganden till likartade frågor förra året. Med

hänvisning härtill avstyrker utskottet de nu aktuella

motionsyrkandena.

Utländska forskare

Gästforskare beskattas enligt vanliga regler för sin inkomst

under vistelsen här i landet. Kostnadsersättningar från SIPRI

är dock skattefria. Vidare kan en särskild nämnd enligt

särskilda regler besluta om skattefrihet för

kostnadsersättningar i andra fall. Socialavgifter skall enligt

de principer som ligger till grund för skattereformen tas ut

på den del av löneförmånerna som beskattas.

I motion Sk356 av Margit Gennser (m) yrkas att

kostnadsersättningar till gästforskare undantas från

socialavgifter.

De skäl som åberopas för förslaget i motionen skulle kunna

läggas till grund för omfattande undantag från de regler som

nu gäller, och åtgärder i denna riktning kan befaras medföra

tillämpningsproblem. Från ekonomisk synpunkt torde frågan ha

tämligen begränsad betydelse, eftersom konsekvensen av

förslaget bl.a. blir att i stället särskild löneskatt på

22,2% skall utgå. Mot denna bakgrund finner utskottet inte

skäl att nu ompröva denna fråga utan avstyrker motionen.

Förmåner i tjänsten

Allmänt

Alla förmåner i tjänsten skall i princip beskattas till sitt

fulla värde. Undantagen härifrån har begränsats i

skattereformen och värderingsreglerna har i stor

utsträckning gjorts om. De belopp som skall beskattas blir

också föremål för uttag av socialavgifter. Riksskatteverket

har utfärdat rekommendationer rörande tillämpningen av de nya

reglerna (RSV Dt 1990:16).

I motion Sk373 av Mona Saint Cyr och Margareta Gard (m) yrkas

att en analys genomförs av sambandet mellan beskattning och

kostvanor.

Yrkandet i motionen grundar sig på uppfattningen att de nya

reglerna om värdering av lunchförmåner kommer att medföra

dåliga kostvanor. Den översyn som redan pågår rörande

skattereformen har bl.a. till uppgift att uppmärksamma

förändrade beteendemönster till följd av de nya

skattereglerna. I den mån yrkandet i motionen inte därigenom

är tillgodosett avstyrker utskottet densamma.

I motion Sk324 av Ragnhild Pohanka och Gösta Lyngå (mp) yrkas

en utredning om skattebefrielse för personliga utgifter i

samband med träning och förebyggande hälsovård på betald

arbetstid och om stimulans till företagen att ge

förutsättningar för sådan träning i form av lokaler och

personal som behövs.

Utskottet erinrar om att företagen redan har avdragsrätt för

kostnader av ifrågavarande slag. Någon ytterligare stimulans

genom särskilda skatteregler i detta avseende kan utskottet

inte tillstyrka. Med hänvisning härtill och till att

personliga utgifter av det slag som anges i motionen inte bör

anses avdragsgilla vid beskattningen avstyrker utskottet

motionen.

I motion Sk668 av Claes Roxbergh m.fl. (mp) begärs ett

riksdagsuttalande om att förmån av fri parkering bör

beskattas.

Om förmån av fri parkering skall anses ha ett skattepliktigt

värde eller ej framgår ej av lagstiftningen eller av

riksskatteverkets rekommendationer. Utskottet är för sin del

inte berett att ta ställning till de praktiska

tillämpningsfrågor som är förenade med denna och andra

likartade frågor. Enligt utskottets uppfattning är det också

för tidigt att nu föranstalta om en allmän översyn av

reglerna. Utskottet avstyrker därför motionen.

Förmånliga lån

Reglerna om räntetillägg för räntefria eller lågförräntade lån

från arbetsgivaren har slopats. Ränteförmånerna tas i stället

upp till beskattning som inkomst av tjänst, vilket medför att

socialavgifter tas ut. Det beskattade beloppet blir

avdragsgillt enligt vad som gäller för räntekostnader.

Förmånen skall beräknas enligt en schablon som utgår från

statslåneräntan i slutet av november året före

beskattningsåret med tillägg av 1 procentenhet.

I motion Sk429 av Bo Lundgren m.fl. (m) framställs ett yrkande

av innebörd att någon beskattning av ett förmånsvärde ej skall

ske enbart till följd av tillfälliga ändringar i ränteläget.

Enligt utskottets uppfattning är det värdefullt att ha en

enkel och klar schablon som inte vållar alltför stora

praktiska olägenheter. Skulle det visa sig att den aktuella

utformningen medför ej godtagbara olägenheter vid

tillämpningen utgår utskottet från att detta kommer att

uppmärksammas i den pågående översynen utan någon särskild

åtgärd från riksdagens sida. Med hänvisning härtill avstyrker

utskottet motionen.

Personalrabatter m.m.

Sedvanliga rabatter vid inköp av varor och tjänster som ingår

i arbetsgivarens ordinarie utbud skall enligt

riksskatteverkets anvisningar anses vara en ej skattepliktig

personalvårdsförmån.

I motion Sk429 av Bo Lundgren m.fl. (m) framställs ett yrkande

av innebörd att förmån av resor för SJ- och SAS-anställda i

viss utsträckning skall anses som skattefri personalrabatt

(yrkande 5). Motsvarande krav framställs i motion Sk355 av

Rolf Clarkson och Wiggo Komstedt (m) i denna del.

Som utskottet anfört tidigare år är avsikten med reglerna att

man skall ha en försiktig värdering men att värderingen skall

ansluta till det marknadsmässiga värdet. I den mån yrkandena

inte därmed är tillgodosedda avstyrker utskottet desamma.

Yrkandet i motion Sk355 av Rolf Clarkson och Wiggo Komstedt

(m) innebär också att den som är anställd på en tidning bör

kunna få tillgång till tidningen utan att beskattas. Omedelbar

lagstiftning av denna innebörd yrkas i motion Sk399 av Göthe

Knutson m.fl. (m, c). Det yrkande som framställs i motion

Sk375 av Sten Svensson (m) om ett riksdagsuttalande i samma

hänseende torde avse även facktidningar som arbetsgivaren

prenumererar på och låter skicka till den anställdes bostad.

Riksskatteverket har i sina rekommendationer angett att förmån

av fria tidningar och tidskrifter är en skattepliktig förmån

när tidningen eller tidskriften sänds till mottagarens

bostadsadress. Verket har som svar på en särskild förfrågan

meddelat att särskilda förhållanden i enskilda fall kan leda

till en annan bedömning men att verket inte generellt kan dela

uppfattningen att tidningar som tillhandahålls anställda i

tidningsföretag är att betrakta som arbetsredskap.

Utskottet beklagar att det i samband med skattereformen inte

varit möjligt att ta ställning till de gränsdragningsproblem

som sedan länge funnits i skattelagstiftningen. När det gäller

förmån av fria tidningar bör det enligt utskottets mening i

första hand ankomma på riksskatteverket att efter hand lösa de

praktiska tillämpningsproblem som nu har aktualiserats.

Utskottet avstyrker således de aktuella motionsyrkandena.

Bilförmån

Regler om värdering av bilförmån har justerats i vissa

hänseenden i samband med skattereformen. Reglerna innebar att

förmån av fri bil som inte är äldre än tre år värderas

till0,8 basbelopp plus 20% av nybilspriset, men inte över

42% eller under 35% av nybilspriset. Om bilens årsmodell

är äldre än tre år beräknas förmånen till 85% av det

förmånsvärde som gäller för en ny bil. Är en bil sex år eller

äldre beräknas förmånen till 85% av det förmånsvärde som

gäller för en ny bil med ett pris som motsvarar 85% av

genomsnittet för de vanligaste bilmodellerna. Alternativt får

det förmånsvärde som gäller för bilar som är äldre än tre år

tillämpas. Om den skattskyldige bekostar allt drivmedel skall

förmånen sättas ned med 20%.

I flera motioner yrkas att reglerna av miljöskäl och

rättviseskäl skall ta större hänsyn till det faktiska

nyttjandet av bilen. Hit hör motionerna Sk327 av Elving

Andersson och Hugo Andersson (c), Sk335 av Per Westerberg (m),

Sk391 av Gullan Lindblad och Göthe Knutson (m) yrkande 4,

Sk395 av Rolf Clarkson m.fl. (m) yrkandena 2 och 3, Sk396 av

Sven Eric Lorentzon m.fl. (m) yrkande 2, Sk403 av Bo Lundgren

m.fl. (m) yrkande 1, Sk435 av Görel Thurdin m.fl. (c) yrkande

5 och Sk362 av Kjell Ericsson och Göran Engström (c) i denna

del. En del av dessa yrkanden går också ut på en allmän

sänkning av förmånsvärdena. Yrkanden i detta hänseende

framställs också i motion Sk374 av Margit Gennser (m) samt --

i fråga om äldre bilar -- i motionerna Sk328 av Rosa Östh (c)

och Sk627 av Inger Schörling m.fl. (mp) yrkande 12. I den

sistnämnda motionen yrkas också en allmän översyn av reglerna

för att tillgodose miljöpolitiska mål (yrkande 13). Motion

Sk395 syftar också till att utforma reglerna på ett sätt som

stimulerar till en föryngring av bilparken i miljöfrämjande

syfte (yrkande 5). I motion Sk433 av Lars Werner m.fl. (v)

begärs skärpningar för att uppnå positiva miljöeffekter genom

att minska det privata nyttjandet.

I motionerna har enligt utskottets uppfattning inte åberopats

några nya synpunkter som bör föranleda att reglerna nu prövas

på nytt. Med hänvisning till sina tidigare ställningstaganden

till dessa frågor avstyrker utskottet motionerna.

I motion Sk398 av Isa Halvarsson (fp) yrkas att förmånsvärdet

för egenföretagare skall kunna jämkas på samma sätt som för

anställda.

Avsikten har varit att reglerna för egenföretagare så långt

som möjligt skall vara desamma som för anställda. Enligt vad

riksskatteverket redan har påpekat bör reglerna förtydligas i

det hänseende som anges i motionen, och regeringen avser att i

lämpligt sammanhang lägga fram det ändringsförslag som behövs.

Yrkandet i motionen kommer alltså att tillgodoses utan att

riksdagen nu vidtar någon särskild åtgärd. Av detta skäl

avstyrker utskottet motionen.

Bilresor

Avdragsreglerna för bilresor i tjänsten har begränsats till 12

kr. per mil fr.o.m. beskattningsåret 1990.

Avdraget för bilresor mellan bostad och arbetsplats är

reglerna i princip oförändrat jämfört med tidigare men har

till följd av prishöjningarna på bensin i samband med

Irak-krisen tillfälligt höjts till 11 kr. per mil vid 1991 års

taxering och till 12 kr. per mil vid 1992 års taxering,

oberoende av körsträcka. Avsikten är att en särskild utredare

skall se över grunderna för detta avdrags utformning på längre

sikt (prop. 1990/91:54 s.186).

I motionerna Sk371 av Gullan Lindblad och Göthe Knutson (m)

yrkande 3 och Sk391 yrkande 3 (samma motionärer) och Sk403 av

Bo Lundgren m.fl. (m) yrkande 2 yrkas att avdrag för

tjänsteresor med egen bil skall kunna medges med belopp

motsvarande de styrkta faktiska kostnaderna. Motsvarande

yrkande framställs i motion Sk435 av Görel Thurdin m.fl. (c)

yrkandena 4 och 20 som också innefattar krav på att det

nuvarande avdragsbeloppet 12 kr. höjs till 15 kr. per mil,

såväl i tjänsten som för egenföretagare. Även yrkandena 1 och

4 i motion Sk395 av Rolf Clarkson m.fl. (m) grundar sig på

uppfattningen att avdragsbeloppet är för lågt såväl i tjänsten

som till och från arbetet.

Beträffande bilresor mellan bostaden och arbetsplatsen

innehåller motionerna Sk301 av Kjell Ericsson (c), Sk426 av

Börje Hörnlund m.fl. (c) och Sk435 av Görel Thurdin m.fl. (c)

yrkande 3 krav på att avdragsbeloppet höjs till 15 kr. per

mil. Motsvarande krav återfinns i motion Sk400 av Börje

Hörnlund (c) yrkande 4 som också innebär att avdraget för år

1991 skall medges vid sidan av schablonavdraget. Härefter bör

kostnaderna beaktas i form av skattereduktion i stället för

genom avdrag (yrkande 1). I motion Sk403 av Bo Lundgren m.fl.

(m) begär motionärerna dels att schablonen för bilresor skall

fastställas med utgångspunkt i de kraftiga kostnadsökningarna

för bilismen, dels att resa till barndaghem skall beaktas vid

beräkningen av tidsvinsten (yrkande 1). Krav i sistnämnda

hänseende framställs även i motionerna Sk393 av Sten Svensson

m.fl. (m) yrkande 3, Sk318 av Martin Olsson (c) och Sk341 av

Rosa Östh och Ulla Tillander (c). I motion Sk627 av Inger

Schörling m.fl. (mp) anser man att reglerna bör utformas på

ett annat sätt. De yrkar (yrkande 14) att avdrag för resor --

oberoende av färdsätt -- skall medges endast om avståndet

mellan bostad och arbetsplats överstiger 1,5 mil och beräknas

med hänsyn till avståndet till högst 30000 kr. I andra hand

yrkas en översyn av reglerna (yrkande 15).

Avdragsreglerna har nyligen ändrats, och utskottet hade därvid

att ta ställning till olika motionsyrkanden med i stort sett

samma innebörd som de nu aktuella. Därtill kommer att reglerna

om avdrag för resor mellan bostad och arbetsplats enligt vad

som angetts ovan skall bli föremål för en översyn. Med hänsyn

härtill avstyrker utskottet motionerna.

Ökade levnadskostnader m.m.

Fr.o.m. 1990 gäller den nya principen att statliga och

kommunala kostnadsersättningar skall beskattas med rätt till

avdrag för motsvarande merkostnader på samma sätt som för

privatanställda och att avdrag för ökade levnadskostnader vid

tjänsteresa skall medges endast om tjänsteresan varit förenad

med övernattning utanför den vanliga verksamhetsorten. Denna

princip genomfördes i vad gäller endagsförrättningar fr.o.m.

inkomståret 1990.

Principen fullföljd fr.o.m. 1991 även i fråga om andra

förrättningar. Samtidigt genomförs nya beloppsramar för

avdraget för ökade levnadskostnader.

Avdraget skall i princip motsvara traktamentet men blir

maximalt 150 kr. Efter en tremånadersperiod reduceras avdraget

till 100 kr., om rätt till avdrag alltjämt föreligger. För den

som inte uppburit traktamente medges schablonavdrag med 75 kr.

För kostnader för övernattning medges avdrag för de faktiska

kostnaderna. För den som uppburit traktamente föreslås också

en nattschablon på 75 kr.

Avdragsreglerna vid utlandsresor är i stort sett desamma som

tidigare, och avdragen enligt de av riksskatteverket

fastställda schablonerna ligger i princip kvar på samma nivå.

I motionerna Sk380 av Bengt Silfverstrand och Birthe Sörestedt

(s) och Sk402 av Lola Björkquist (fp) framställs yrkanden i

syfte att få till stånd en översyn av reglerna i fråga om

utlandsresor. Motionärerna anser att reglerna är för

förmånliga jämfört med vad som gäller vid resor inom landet.

De skillnader som påtalas i motionen har sin förklaring i att

avdragen i samband med utlandsresor inte omfattades av de

utredningsförslag som legat till grund för reformen. Enligt

vad utskottet erfarit planeras nu inom finansdepartementet en

särskild översyn av dessa frågor. Utskottet instämmer i

motionärernas uppfattning att det är angeläget att åstadkomma

en bättre samstämmighet i reglerna men finner mot bakgrund av

vad som nyss anförts inte skäl att förorda någon särskild

åtgärd med anledning av motionerna. Utskottet avstyrker

således dessa motionsyrkanden.

I motion Sk401 av Lars Norberg m.fl. (mp) framställs yrkanden

som syftar till en omprövning bl.a. av skattefriheten för

nattraktamenten, representationsmåltider och vissa

konferenser. Motionärerna anser att avdragsmöjligheterna bör

begränsas för att dra ned på den överflödskonsumtion som

reglerna medför.

Vid sin prövning av motsvarande frågor förra året fann

utskottet med hänsyn till vad som anförts i den då aktuella

propositionen att utvecklingen på detta område bör avvaktas

innan man går in på en närmare lagreglering av dessa

detaljfrågor. I den nu aktuella motionen har inte anförts

några nya omständigheter som bör föranleda att utskottet

omprövar sitt ställningstagande. Utkottet avstyrker alltså

motionen.

Vidare yrkas i motion Sk429 av Bo Lundgren m.fl. (m) --

yrkande 6 -- ett riksdagsuttalande om att schablonavdragen bör

räknas upp i takt med penningvärdet.

Utskottet finner det alltför tidigt med en översyn av reglerna

i det angivna syftet och avstyrker detta yrkande.

I motion Sk354 av Jens Eriksson och Ingvar Eriksson (m)

framställs ett yrkande om ett fiskaravdrag för ökade

levnadskostnader med samma utformning som i Norge, dvs. med

23% av en bruttoinkomst på högst 25000 NKr.

Eftersom det strider mot principerna för skattereformen att

utvidga avdragsmöjligheterna på detta sätt avstyrker utskottet

även denna motion.

Fackföreningsavgifter m.m.

Skattereduktionen för fackföreningsavgifter begränsades i

våras till 20% av medlemsavgiftern samtidigt som det

maximala underlaget höjdes till 2500 kr. Riksdagsbeslutet i

höstas innebar att frågan omprövades varvid

beloppsbegränsningen slopades med verkan fr.o.m. inkomståret

1991.

I motionerna Sk424 av Carl Bildt m.fl. (m) yrkande 21, Sk430

av Bengt Westerberg m.fl. (fp) yrkande 6 och Sk435 av Görel

Thurdin m.fl. (c) yrkandena 9 och 10 krävs att

skattereduktionen för fackföreningsavgift slopas. Yrkandena i

de sistnämnda motionerna innebär att arbetsgivarnas

avdragsrätt för sina föreningsavgifter begränsas i motsvarande

mån. I motion Sk627 av Inger Schörling m.fl. (mp) yrkas att

skattereduktionen och arbetsgivarnas avdragsrätt begränsas

(yrkande 16).

De aktuella yrkandena överensstämmer med motsvarande yrkanden

i höstas. Utskottet finner inte anledning att ompröva sitt

ställningstagande utan avstyrker motionerna i dessa delar.

I motion Sk429 av Bo Lundgren m.fl. (m) yrkas också att

skattefriheten för fackliga stipendier slopas fr.o.m. 1993 års

taxering.

Utskottet anser nu liksom tidigare att ett ställningstagande

till denna fråga bör anstå i avvaktan på stiftelse- och

föreningsskattekommitténs förslag och avstyrker även denna

motion.

Kapitalinkomst, räntor, aktier

I motion Sk353 av Carl Bildt m.fl. (m) yrkas ett

riksdagsuttalande om att skattesatsen för kapitalinkomster bör

sänkas bl.a. med tanke på dagens höga inflationstakt (yrkande

2). Ett likartat yrkande framställs i motion Sk424 av Carl

Bildt m.fl. (m) yrkande 8. Motionärerna begär också full

avdragsrätt för realisationsförluster och en sänkt beskattning

av kapitalvinster (Sk353 yrkandena 4 och 5).

Utskottet hänvisar till de avvägningar som ligger till grund

för skattereformen och avstyrker dessa yrkanden.

Vidare yrkas i motion Sk353 av Carl Bildt m.fl. (m) --

yrkande3-- att de avdragsbegränsningar för ränteutgifter

som genomförts i skattereformen slopas. I motionerna Sk433 av

Lars Werner m.fl. (v) -- yrkande 13 -- och Sk627 av Inger

Schörling m.fl. (mp) -- yrkande 18 -- krävs däremot

ytterligare begränsningar i avdragsrätten för räntor.

De begränsningar som har genomförts i avdragsrätten för räntor

gäller över en viss gräns. Om nettoränteutgifterna överstiger

ränteinkomsterna med 100000kr. får endast 70% av det

överskjutande beloppet dras av. För barn och ungdomar under 18

år och för dödsbon som behandlas enligt reglerna för

handelsbolag föreslås att gränsen blir 10000 kr.

Skattereduktionen för det överskjutande räntebeloppet kommer

därmed att begränsas till 21% (30% av 70%).

Skattereduktionen får inte förskjutas till senare år.

Som utskottet anförde förra året är det angeläget att

ränteavdraget begränsas om detta kan ske på ett sådant sätt

att oacceptabla kostnadshöjningar för boendet undviks. Enligt

utskottets mening är begränsningarna väl avvägda i dessa

hänseenden. Begränsningarna torde också vara tillräckliga för

att förhindra möjligheterna till skatteflykt. Utskottet

vidhåller således sin uppfattning angående avvägningen av

avdragsbegränsningarna och avstyrker motionerna i denna del.

Utskottet vidhåller också sin uppfattning att möjligheterna

till skattereduktion inte bör kunna förskjutas till senare år

och avstyrker yrkandet i motion Sk429 av Bo Lundgren m.fl. (m)

om en ändring av denna regel (yrkande 7).

I motion Sk363 av Ivar Virgin (m) yrkas en översyn av

reavinstreglerna på aktier i syfte att införa uppskovsregler

vid tvångsförsäljningar.

Enligt utskottets mening är det oförenligt med principerna för

skatteomläggningen att ett sådant uppskov som avses i motionen

medges. Utskottet avstyrker alltså detta yrkande.

I motionerna Sk353 av Carl Bildt m.fl. (m) yrkande 1, Sk423 av

Bengt Westerberg m.fl. (fp) yrkande 5 och Sk435 av Görel

Thurdin m.fl. (c) yrkande 24 återkommer motionärerna till ett

gammalt krav på att omsättningsskatten på aktier skall slopas.

Omsättningsskatten på aktier, som har halverats till 5 av

vederlaget fr.o.m. 1991, bör enligt utredningsförslaget om en

särskild skatt i den finansiella sektorn (SOU 1990:46)

slopas om utredningsförslaget genomförs. I avvaktan på

kommande ställningstaganden till utredningsförslaget avstyrker

utskottet de nu aktuella motionerna.

Vidare yrkas i motion Sk304 av förste vice talman Ingegerd

Troedsson och Lars Ahlmark (m) att reavinstbeskattningen på

konst och antikviteter görs real och att den slopas efter en

innehavstid på fem år.

I förutsättningarna för skattereformen ingår att den tidigare

skattefriheten vid lösöre m.m. efter viss tids innehav skall

slopas. De nya reglerna innebär att man alltid får dra av

minst 25% av försäljningspriset och dessutom ett belopp av

50000 kr. från försäljningsvinsterna under året. Vad som

därefter återstår skall tas upp till beskattning i sin helhet.

Med hänvisning till vad uskottet anfört i denna fråga förra

året avstyrker utskottet det nu aktuella yrkandet.

Bostadsbeskattningen

Schablonbeskattningen av egnahem har slopats fr.o.m.

inkomståret 1991. Skatt för innehavet tas ut enbart i form av

fastighetsskatt. Avdrag för ränteutgifter medges i

fortsättningen i inkomstslaget kapital. Uthyrning av egnahem

beskattas i regel som intäkt av kapital till den del som

intäkten överstiger 4000 kr. Härutöver medges avdrag med

20% av bruttointäkten. Motsvarande gäller för

andrahandsuthyrning av lägenheter m.m., men i stället för

procentavdrag medges här avdrag för den del av den egna hyran

som belöper på vad som har hyrts ut.

I fråga om jordbruksfastigheter har beskattningen av ägarens

bostad ordnats på samma sätt som för småhusen.

Mangårdsbyggnaden har alltså brutits ut ur inkomstslaget

näringsverksamhet, vilket bl.a. innebär att avdrag för

reparation och underhåll inte längre medges.

Fastighetsskatten för småhusen uppgår i regel till 1,2% av

taxeringsvärdet under åren 1991 och 1992 och därefter till

1,5% av taxeringsvärdet. För hyreshusen är fastighetsskatten

i princip 2,5% av taxeringsvärdet. För nyproducerade

bostadsfastigheter gäller särskilda lättnader i

fastighetsskatten.

I motion Sk359 av Filip Fridolfsson (m) yrkas ett

riksdagsuttalande om att bostadsbeskattningen bör slopas på

sikt. Vidare krävs i motion Sk317 av Carl Bildt m.fl. (m)

yrkande 5 att fastighetsskatten slopas stegvis, i motion Sk424

av Carl Bildt m.fl. (m) yrkande 19 att höjningar av

taxeringsvärdet med mer än 50% vid 1990 års

fastighetstaxering inte skall medföra uttag av

fastighetsskatt, i motion Sk672 av Olof Johansson m.fl. (c)

yrkande 3 att fastighetsskatten bör utnyttjas som ett

bostadspolitiskt intrument för att inom ramen för

bostadsfinansieringen balansera boendekostnaderna över tiden,

i motionerna Sk377 av Barbro Evermo Palmerlund m.fl. (s) och

Sk359 av Filip Fridolfsson (m) yrkande 1 att fastighetsskatt

ej skall tas ut för tomträttshavare.

Bostadsbeskattningsreglerna har inneburit avsevärda

subventioner för vissa boendeformer till följd av en mycket

låg beskattning av det kapital som har lagts ned i

fastigheten. Till följd av målsättningen att uppnå en mer

likvärdig beskattning innebär de nya reglerna en försiktig

avtrappning av dessa subventioner. Utskottet vill inte

medverka till åtgärder som innebär att dessa subventioner åter

utökas. Utskottet vill också framhålla att

bostadsfinansieringsfrågorna lämpligen bör lösas på annat sätt

än att komplicera skattelagstiftningen.

Beträffande frågan om fastighetsskatten på tomträtter bör det

framhållas att den givetvis kommer att få bäras av

bostadskonsumenten oavsett om fastighetsägaren eller

tomträttshavaren är den som formellt sett är skattskyldig.

Enligt utskottets mening saknas det tillräckliga skäl för att

ändra gällande principer i här angivna hänseende.

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motionerna

i nu angivna delar.

I motion Sk404 av Kjell Johansson (fp) behandlas en mer

teknisk fråga rörande utformningen av fastighetsskatten.

Motionärerna begär att skatten skall göras enhetlig för alla

bostäder oavsett i vilken typ av hyreshus som lägenheterna är

belägna i.

Bakgrunden till motionen är att fastighetsskatten numera är

1,5% för småhus och i princip 2,5% för alla typer av

hyreshus, bortsett från lättnader för nyproduktion och

lättnader övergångsvis. Till hyreshus hänförs -- förutom

bostäder för minst tre familjer -- kontor, butik, hotell,

restaurang och liknande. Lättnadsreglerna gäller inte för

hyreshus som huvudsakligen består av sådana lokaler. För denna

kategori är skattesatsen vid 1992 och 1993 års taxeringar

3,5% av taxeringsvärdet (prop. 1990/91:56, SkU11). Denna

högre skattesats tas ut även till den del värdet på

fastigheten hänför sig till bostäder. De lösningar som har

valts vid detaljutformningen av reglerna innebär i själva

verket flera inadvertenser av detta slag. I speciella fall

undgår bostäder i byggnader för andra ändamål all

fastighetsskatt, och det kan också nämnas att

fastighetsskatten för bostadsbyggnader i sin helhet tas ut

efter de lägre procentsatserna även om byggnaderna till viss

del består av lokaler för annat ändamål. Utskottet kan för

närvarande inte anvisa tekniskt lämpliga metoder för bättre

lösningar. En översyn av utformningen av dessa detaljer bör

dock göras, vilket bör ges regeringen till känna.

I motion Sk317 av Carl Bildt m.fl. (m) yrkande 4 krävs ett

riksdagsuttalande om att ett avdrag bör införas för reparation

av småhus. Vidare begärs i motionerna Sk388 av Ingrid

Hemmingsson och Karl-Gösta Svenson (m) yrkande 8, Sk396 av

Sven Eric Lorentzon m.fl. (m) yrkande 1, Sk429 av Bo Lundgren

m.fl. (m) yrkande 9 att avdragsrätten för mangårdsbyggnader

återinförs. Likartade men mer begränsade yrkanden framställs

också i motion Sk360 av Hugo Andersson m.fl. (c), där

motionärerna begär skatteavdrag för överytor och avdrag/bidrag

för extra kostnader vid renoveringar av stora, gamla eller

antikvariskt intressanta byggnader, och i motion Sk378 av

Ingrid Sundberg och Karl-Gösta Svenson (m) som gäller avdrag

för merkostnader för underhåll av kulturhistoriskt intressanta

byggnader.

Utskottet har under en lång följd av år avstyrkt

motionsyrkanden om en avdragsrätt för reparation av småhus. En

sådan avdragsrätt är inte heller förenlig med de nya

principerna för bostadsbeskattningen och därmed inte heller

för mangårdsbyggnader på jordbruk. Beträffande

kulturhistoriskt intressanta byggnader anförde utskottet

hösten 1990 att frågan om möjligheterna att skapa förbättrade

förutsättningar för förvaltning av vissa kulturhistoriskt

värdefulla byggnader och miljöer, bl.a. herrgårdar och

slottsmiljöer, utreds av utredningen (U 1988:14) om

förvaltningen av vissa kulturmiljöer, som avsåg att särskilt

överväga effekterna av de nya skattereglerna. Utskottet

förutsätter nu liksom tidigare att regeringen, när utredningen

är remissbehandlad, återkommer till riksdagen med förslag. Med

hänvisning till det anförda avstyrker utskottet de

föreliggande motionerna i dessa delar.

När det gäller uthyrning av fritidshus yrkas i motion Sk376 av

Göthe Knutson och Gullan Lindblad (m) en återgång till de

tidigare reglerna om skattefrihet för belopp under 8000 kr.

och en höjning av denna beloppsgräns.

Utskottet avstyrker även denna motion.

Realisationsvinst på bostäder

Vinst vid avyttring av fastigheter och bostadsrätter skall

fr.o.m. 1991 beräknas enligt en nominell metod.

Indexuppräkningen av anskaffningsvärdena för fastigheter har

avskaffats. Även uppskovsreglerna för fastigheter har

avskaffats. Samtidigt begränsas skatteuttaget genom

alternativregler (takregler) som innebär att reavinsten får

beräknas till 30% av försäljningsintäkten för den

skattskyldiges permanentbostad och till 60% för övriga

bostäder (för dödsbon 60% generellt). För näringsfastigheter

innebär takregeln att reavinsten får beräknas till 90% av

försäljningsintäkten. Vinsten beskattas i det nya

inkomstslaget kapital och skattesatsen är 30%.

För bostadsrätter skall den skattepliktiga

försäljningsintäkten anses motsvara köpeskillingen ökad eller

minskad med andelen i föreningens nettoskuld eller

nettoförmögenhet vid försäljningstillfället, frånsett värdet

av föreningens fastighet (s.k. genomsyn). Avdrag medges för

ett omkostnadsbelopp avseende anskaffningskostnader m.m.,

beräknat på motsvarande sätt. Enligt motsvarande

alternativregler som för fastigheter får reavinsten tas upp

till 30, 60 eller 90% av en på samma sätt beräknad

försäljningsintäkt.

En annan förändring som gäller både egnahem och bostadsrätter

är att rätten till avdrag för värdehöjande reparationer

begränsas. Kostnader härför skall beaktas endast för de

senaste fem åren och endast om beloppet under ett år

överstiger 5000 kr. När det gäller bostadsrätter har

reglerna om den s.k. genomsynen kombinerats med bestämmelser

om att avdrag också kan ske för den avyttrade lägenhetens

andel av föreningens utgifter för värdehöjande reparationer

och underhåll under de senaste fem åren (prop. 1990/91:54,

SkU10). Bostadsrättsinnehavaren har rätt till avdrag vid

vinstberäkningen utan tidsbegränsning för sin andel av

föreningens kostnader för ny-, till- och ombyggnad av

föreningsfastigheten.

I vissa motioner riktas en allmän kritik mot beskattningen av

reavinster på bostäder och särskilt då i fråga om effekterna i

samband med byte av bostad. Så yrkas i motion Sk303 av

Charlotte Cederschiöld (m) ett riksdagsuttalande om att denna

beskattning har skadliga effekter. Vidare yrkas i motionerna

Sk317 av Carl Bildt m.fl. (m) yrkande 6, Sk392 av Gullan

Lindblad och Göthe Knutson (m) och Sk424 av Carl Bildt m.fl.

(m) yrkande 18 krav på förslag från regeringen om att den s.k.

flyttskatten skall avskaffas eller att uppskovsregler

återinförs. Motion Sk435 av Görel Thurdin m.fl. (c) innehåller

ett yrkande (yrkande 12) om en omedelbar ändring av reglerna

så att uppskov med reavinstbeskattningen skall kunna medges

efter särskild prövning, om ett byte av bostad är motiverat av

medicinska eller liknande skäl.

Andra motioner tar upp de särskilda frågorna rörande

bostadsrätter. I motion Sk406 av Lars Sundin (fp) yrkas en

allmän översyn av reavinstbeskattningen av sådana bostäder.

Enligt motionen föranleder reglerna komplikationer i

förhållande till det nya bostadsfinansieringssystemet, problem

i samband med flyttning till annan likvärdig bostad och vissa

frågeställningar som bör prövas i samband med

bostadrättsvärderingskommitténs (Fi1989:01)

utredningsuppdrag. Enligt motionen bör reglerna belysas från

ett samhällsekonomiskt perspektiv och göras mer begripliga. Av

liknande skäl krävs också i motion Sk407 av Barbro Sandberg

(fp) en allmän översyn av reglerna. Yrkande 1 i motion Sk429

av Bo Lundgren m.fl. (m) och yrkande 13 i motion Sk435 av

Görel Thurdin m.fl. (c) går ut på att realisationsvinst på

bostadsrätt skall beräknas enbart med hänsyn till säljarens

egna ekonomiska förhållanden. Den sistnämnda motionen

innehåller också ett yrkande om att avdrag skall kunna medges

för värdehöjande reparationer under en tioårsperiod. Även i

motion Sk405 av Hans Göran Franck m.fl. (s) riktas kritik mot

den s.k. genomsynen i fråga om bostadsrätter. Det yrkande som

framställs i motionen har emellertid en mer begränsad karaktär

och innebär att den översyn av dessa frågor som nu pågår inom

regeringskansliet också bör inbegripa reavinstreglerna i fråga

om bostadsrätter i syfte att inom ramen för ett i stort sett

oförändrat skatteuttag åstadkomma en större rättvisa, enkelhet

och begriplighet.

De nya reglerna grundar sig på uppfattningen att det är

angeläget att undanröja de skillnader som har funnits vid

reavinstbeskattningen av fastigheter och bostadsrätter.

Berättigad kritik har riktats mot de uppskovsregler som nu har

avskaffats, bl.a. därför att de medfört inlåsningseffekter.

Att dessa regler har slopats innebär betydande förenklingar av

systemet. Utskottet vill också framhålla att skatteproblemen i

samband med byte av bostad generellt sett har begränsats.

Enligt utskottets mening bör de allmänna principer som nu

gäller för denna beskattning stå fast. Utskottet avstyrker

således motionerna Sk303, Sk317 yrkande 6, Sk392, Sk424

yrkande 18 och Sk435 yrkande 12.

En målsättning i arbetet med skattereformen var att åstadkomma

enhetliga och likformiga regler. Samtidigt är det uppenbart

att reglerna om reavinstbeskattning av bostadsrätter blivit

tämligen komplicerade och att de inte heller är alldeles enkla

att förstå. Härtill har det visat sig vara förenat med

praktiska svårigheter för föreningarna att tillhandahålla de

uppgifter som är nödvändiga för att de skattskyldiga skall

kunna bedöma sin situation. Informationen -- med sikte på

såväl enskilda som föreningar -- om innehållet i reglerna

behöver därför förbättras och vissa detaljer i regelverket kan

behöva ses över. Mot denna bakgrund instämmer utskottet i de

framställda yrkandena om en översyn av reglerna, till den del

dessa yrkanden ligger inom ramen för vad utskottet nu har

anfört. Till den del motionerna inte därigenom är

tillgodosedda avstyrker utskottet desamma.

När det gäller realisationsvinst på skogsbruk innehåller

motion Sk388 av Ingrid Hemmingsson och Karl-Gösta Svenson (m)

ett yrkande (yrkande 8) om att schablonregeln bör vara

densamma som för fritidshus, dvs. att reavinsten skall

beräknas till högst 60% av försäljningspriset i stället

för högst 90%.

Enligt utskottets uppfattning finns det inte skäl att undanta

skogsfastigheter från de regler som bör gälla för

näringsfastigheter. Utskottet avstyrker alltså detta yrkande.

Utskottet avstyrker även yrkande 4 i motion Sk367 av Lars

Werner m.fl. (v) och 12 i motion Sk433 av Lars Werner m.fl.

(v) angående en särskild förvärvsskatt vid handel med

hyresfastigheter samt yrkande 15 i den sistnämnda motionen om

en 10-procentig höjning av stämpelskatten vid förvärv av fast

egendom och vid bolagsbildning m.m.

Beskattningen av bostadsföretag, m.m.

Tre motioner rör beskattningen av olika bostadsföretag m.m. I

motion Sk317 av Carl Bildt m.fl. (m) yrkas att allmännyttiga

bostadsföretag m.fl. skall beskattas enligt konventionell

metod och att avdragsrätt bör införas för avsättningar till

reparationsfonder (yrkandena 1 och 2). Vidare yrkas i

motionerna Sk367 av Lars Werner m.fl. (v) yrkande 3 och Sk433

av Lars Werner m.fl. (v) yrkande 16 att fastighetsskatten för

allmännyttans bostadsfastigheter slopas.

Med hänvisning till att bostadsföretagens beskattning ingår i

bostadsrättsvärderingskommitténs utredningsuppdrag avstyrker

utskottet dessa motioner.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande skattepolitikens inriktning m.m., utvärdering

av skattereformen

att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Sk371 yrkande 1,

1990/91:Sk424 yrkandena 1, 2, 5, 7, 9 och 16,

1990/91:Sk427, 1990/91:Sk430 yrkande 1, 1990/91:Sk433

yrkandena 1 och 2, 1990/91:Sk435 yrkandena 1 och 30 och

1990/91:Sk627 yrkandena 1--4,

res. 1 (m)

res. 2 (fp)

res. 3 (c)

res. 4 (v)

res. 5 (mp)

2. beträffande skattepolitiken och Sveriges förhållande till

EG

att riksdagen avslår 1990/91:Sk433 yrkande 28,

res. 6 (v)

3. beträffande schablonavdraget i tjänst

att riksdagen avslår motion 1990/91:Sk435 yrkande 2,

res. 7 (c)

4. beträffande avdrag/skattereduktion för barn och

hemmamake

att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Sk330,

1990/91:Sk366, 1990/91:Sk369, 1990/91:Sk393 yrkandena 1,

2 och 4, 1990/91:Sk424 yrkande 6 och 1990/91:Sk435

yrkandena 6--8,

res. 8 (m)

res. 9 (c)

res. 10 (mp)

5. beträffande särskild skatterabatt till glesbygdsbor

att riksdagen avslår motion 1990/91:Sk627 yrkande 11,

res. 11 (mp)

6. beträffande skatteskalor och grundavdrag, m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Sk433 yrkandena

3--5 och 1990/91:Sk627 yrkandena 5--8,

res. 12 (v)

res. 13 (mp)

7. beträffande moms-uttaget, sänkt moms på mat,

punktbeskattning

att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Sk424 yrkande 10,

1990/91:Sk433 yrkandena 17, 24 och 25, 1990/91:Sk644,

1990/91:Sk666 yrkande 1, 1990/91:Sk669 och

1990/91:Sk708,

res. 14 (m)

res. 15 (c, v)

res. 16 (mp)

s.y. 1 (v)

8. beträffande sparstimulanser

att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Sk323,

1990/91:Sk362 i denna del, 1990/91:Sk390 yrkandena 2 och

4, 1990/91:Sk391 yrkande 10 och 1990/91:Sk424 yrkande 3,

res. 17 (m)

res. 18 (c)

s.y. 2 (v)

s.y. 3 (mp)

9. beträffande avdrag för gåvor

att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Sk302 och

1990/91:Sk343,

res. 19 (fp)

res. 20 (mp)

10. beträffande kommunal beskattning

att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Sk326,

1990/91:Sk367 yrkande 2 och 1990/91:Sk627 yrkandena 20 och

43,

res. 21 (v)

res. 22 (mp)

11. beträffande dissenterskatten

att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Sk348 och

1990/91:Sk821,

s.y. 4 (fp)

s.y. 5 (v)

12. beträffande tävlingsvinster

att riksdagen avslår motion 1990/91:Sk435 yrkande 21 och

1990/91:Sk665 yrkande 2,

res. 23 (m, c)

s.y. 6 (mp)

13. beträffande bingoskatten

att riksdagen avslår motion 1990/91:Sk665 yrkande 5,

res. 24 (m)

14. beträffande schablonavdraget för idrottsutövare och

inkomstutjämning för elitidrottare

att riksdagen avslår motion 1990/91:Sk665 yrkandena 7 och 8,

res. 25 (m)

s.y. 6 (mp)

15. beträffande idrottsrörelsens skatte- och

avgiftssituation i övrigt

att riksdagen avslår motion 1990/91:Sk665 yrkandena 4, 6 och

9,

res. 26 (m)

res. 27 (v)

16. beträffande avtrappningen av det särskilda grundavdraget

för pensionärer mot förmögenhet

att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Sk342 yrkande 1,

1990/91:Sk351 yrkande 2 i denna del och 1990/91:Sk435

yrkande 11,

res. 28 (m, c)

17. beträffande avtrappningen av det särskilda grundavdraget

för pensionärer mot inkomst av kapital m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Sk342 yrkandena 2

och 3 och 1990/91:Sk351 yrkande 2 i denna del,

res. 29 (m)

18. beträffande löneskatten för pensionärer

att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Sk312,

1990/91:Sk351 yrkande 1 och 1990/91:Sk424 yrkande 20,

res. 30 (m)

19. beträffande norsk pension

att riksdagen avslår motion 1990/91:Sk321,

20. beträffande extra avdrag

att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Sk329 och

1990/91:Sk357,

res. 31 (m)

21. beträffande pensionssparande

att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Sk313,

1990/91:Sk350, 1990/91:Sk370 och 1990/91:Sk381,

res. 32 (m)

22. beträffande avkastningsskatten för pensionssparande

att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Sk424 yrkande 4 och

1990/91:Sf299 yrkande 1,

res. 33 (m)

23. beträffande kvittning av underskott

att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Sk362 i denna del,

1990/91:Sk368 i denna del, 1990/91:Sk371 yrkande 4,

1990/91:Sk382, 1990/91:Sk388 yrkande 7, 1990/91:Sk391

yrkande 7, 1990/91:Sk435 yrkande 16, 1990/91:Sk436 yrkande

1 och 1990/91:Sk627 yrkande 42,

res. 34 (m)

res. 35 (c)

res. 36 (v, mp)

s.y. 6 (mp)

24. beträffande skattefrihet för hobby, m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Sk429 yrkande 11,

1990/91:Sk436 yrkande 2 och 1990/91:Sk627 yrkande 9,

res. 37 (m)

res. 38 (mp)

25. beträffande särskilda skattefrågor för kulturskapare

att riksdagen avslår motion 1990/91:Sk368 i denna del,

res. 39 (m)

s.y. 6 (mp)

26. beträffande egenavgiftsfond för konstnärer

att riksdagen avslår motion 1990/91:Sk383,

res. 40 (v)

27. beträffande utländska forskare

att riksdagen avslår motion 1990/91:Sk356,

28. beträffande kostvanor

att riksdagen avslår motion 1990/91:Sk373,

29. beträffande träning och förebyggande hälsovård

att riksdagen avslår motion 1990/91:Sk324,

res. 41 (mp)

30. beträffande fri parkering

att riksdagen avslår motion 1990/91:Sk668 yrkande 1,

res. 42 (mp)

31. beträffande förmånliga lån

att riksdagen avslår motion 1990/91:Sk429 yrkande 3,

res. 43 (m)

32. beträffande resor för SJ- och SAS-anställda

att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Sk355 i denna del

och 1990/91:Sk429 yrkande 5,

res. 44 (m)

33. beträffande fria tidningar

att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Sk355 i denna del,

1990/91:Sk375 och 1990/91:Sk399,

res. 45 (m)

34. beträffande bilförmån

att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Sk327,

1990/91:Sk328, 1990/91:Sk335, 1990/91:Sk362 i denna del,

1990/91:Sk374, 1990/91:Sk391 yrkande 4, 1990/91:Sk395

yrkandena 2, 3 och 5, 1990/91:Sk396 yrkande 2,

1990/91:Sk403 yrkande 1, 1990/91:Sk433 yrkande 6,

1990/91:Sk435 yrkande 5 och 1990/91:Sk627 yrkandena 12 och

13,

res. 46 (m)

res. 47 (c)

res. 48 (v)

res. 49 (mp)

35. beträffande förmånsvärdet för egenföretagare

att riksdagen avslår motion 1990/91:Sk398,

36. beträffande tjänsteresor med egen bil

att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Sk371 yrkande 3,

1990/91:Sk391 yrkande 3, 1990/91:Sk395 yrkande 4,

1990/91:Sk403 yrkande 2 och 1990/91:Sk435 yrkandena 4 och

20,

res. 50 (m)

res. 51 (c)

37. beträffande resor mellan bostaden och arbetsplatsen

att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Sk301,

1990/91:Sk318, 1990/91:Sk341, 1990/91:Sk393 yrkande 3,

1990/91:Sk395 yrkande 1, 1990/91:Sk400, 1990/91:Sk403

yrkande 3, 1990/91:Sk426, 1990/91:Sk435 yrkande 3 och

1990/91:Sk627 yrkandena 14 och 15,

res. 52 (m)

res. 53 (c)

res. 54 (v)

res. 55 (mp)

38. beträffande utlandsresor

att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Sk380 och

1990/91:Sk402,

res. 56 (v, mp)

39. beträffande nattraktamenten, representationsmåltider

m.m.

att riksdagen avslår motion 1990/91:Sk401,

res. 57 (v, mp)

40. beträffande schablonbeloppets storlek

att riksdagen avslår motion 1990/91:Sk429 yrkande 6,

res. 58 (m)

41. beträffande fiskaravdrag

att riksdagen avslår motion 1990/91:Sk354,

42. beträffande fackföreningsavgifter

att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Sk424 yrkande 21,

1990/91:Sk430 yrkande 6, 1990/91:Sk435 yrkandena 9 och 10

och 1990/91:Sk627 yrkande 16,

res. 59 (m, fp, c, mp)

43. beträffande fackliga stipendier

att riksdagen avslår motion 1990/91:Sk429 yrkande 4,

res. 60 (m)

44. beträffande beskattningen av kapitalinkomster, m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Sk353 yrkandena 2, 4

och 5 och 1990/91:Sk424 yrkande 8,

res. 61 (m)

45. beträffande avdragsbegränsningar för ränteutgifter

att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Sk353 yrkande 3,

1990/91:Sk433 yrkande 13 och 1990/91:Sk627 yrkande 18,

res. 62 (m)

res. 63 (v)

res. 64 (mp)

46. beträffande förskjutning av skattereduktion

att riksdagen avslår motion 1990/91:Sk429 yrkande 7,

res. 65 (m)

47. beträffande uppskovsregler vid tvångsförsäljningar

att riksdagen avslår motion 1990/91:Sk363,

48. beträffande omsättningsskatten på aktier

att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Sk353 yrkande 1,

1990/91:Sk423 yrkande 5 och 1990/91:Sk435 yrkande 24,

res. 66 (m, fp, c)

49. beträffande konst och antikviteter

att riksdagen avslår motion 1990/91:Sk304,

res. 67 (m)

50. beträffande bostadsbeskattningens allmänna utformning

och fastighetsskatten

att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Sk317 yrkande 5,

1990/91:Sk359 yrkande 2, 1990/91:Sk424 yrkande 19 och

1990/91:Sk672 yrkande 3,

res. 68 (m)

res. 69 (c)

51. beträffande fastighetsskatt för tomträttshavare

att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Sk359 yrkande 1 och

1990/91:Sk377,

res. 70 (m)

52. beträffande fastighetsskatten för bostäder i byggnader

med huvudsakligen annat ändamål

att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Sk404 som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om en

översyn av detaljutformningen av fastighetsskatten,

53. beträffande reparation av småhus och mangårdsbyggnader

att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Sk317 yrkande 3,

1990/91:Sk360, 1990/91:Sk378, 1990/91:Sk388 yrkande 8,

1990/91:Sk396 yrkande 1 och 1990/91:Sk429 yrkande 9,

res. 71 (m)

54. beträffande uthyrning av fritidshus

att riksdagen aslår motion 1990/91:Sk376,

55. beträffande reavinstbeskattningen på bostäder

att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Sk303,

1990/91:Sk317 yrkande 6, 1990/91:Sk392, 1990/91:Sk424

yrkande 18 och 1990/91:Sk435 yrkandena 12 och 14,

res. 72 (m)

res. 73 (c)

56. beträffande reavinst på bostadsrätter

att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:Sk405,

1990/91:Sk406, 1990/91:Sk407, 1990/91:Sk429 yrkande 1

och 1990/91:Sk435 yrkande 13 hos regeringen begär en översyn

av detaljutformningen av reavinstreglerna för bostadsrätter,

res. 74 (m, c)

57. beträffande reavinst på skogsbruk

att riksdagen avslår motion 1990/91:Sk388 yrkande 5,

res. 75 (m, c)

58. beträffande förvärvsskatt vid handel med

hyresfastigheter m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Sk367 yrkande 4,

1990/91:Sk433 yrkandena 12 och 15,

res. 76 (v)

59. beträffande konventionell beskattningsmetod för

allmännyttiga bostadsföretag, m.m.

att riksdagen avslår motion 1990/91:Sk317 yrkandena 1 och 2,

res. 77 (m)

60. beträffande fastighetsskatten för allmännyttan

att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Sk433 yrkande 16 och

1990/91:Sk367 yrkande 3.

res. 78 (v)

Stockholm den 19 mars 1991

På skatteutskottets vägnar

Lars Hedfors

Närvarande: Lars Hedfors (s), Torsten Karlsson (s),

Kjell Johansson (fp), Görel Thurdin (c), Anita Johansson (s),

Hugo Hegeland (m), Yvonne Sandberg-Fries (s), Sverre Palm (s),

Karl-Gösta Svenson (m), Leif Olsson (fp), Rolf Kenneryd (c),

Lars Bäckström (v), Gösta Lyngå (mp), Kjell Nordström (s),

Karl Hagström (s), Knut Wachtmeister (m) och Lisbeth

Staaf-Igelström (s).

Reservationer

1. Skattepolitikens inriktning m.m., utvärdering av

skattereformen (mom. 1)

Bo Lundgren, Hugo Hegeland och Karl-Gösta Svenson (alla m) har

dels anfört följande:

Behovet av ett sänkt skattetryck

Som framhålls i motion Sk424 av Carl Bildt m.fl. (m) har Sverige

sedan länge världens högsta skattetryck. För personer i normala

inkomstlägen går nästan två tredjedelar av den totala

arbetsersättningen bort i olika former av skatter och

lagstadgade avgifter. Regeringen hävdar att skattetrycket kommer

att minska något mellan 1990--1991. Detta beror emellertid på

en teknisk omläggning av kommunsektorns rätt till avdrag för

erlagd mervärdeskatt. Det faktiska skatteuttaget stiger 1991

trots att den tillfälliga "arbetsmiljöavgiften" inte längre tas

ut.

Den kraftiga ökningen av skattetrycket sedan 1982 har inneburit

att i stort sett hela ökningen av bruttonationalprodukten har

gått till den offentliga sektorn medan hushållen inte fått någon

egentlig del av tillväxten.

Det höga skatteuttaget minskar de enskilda medborgarnas

valfrihet. Stat och kommun beskattar medborgarna så hårt att de

flesta inte har möjlighet att välja annan vård eller omsorg än

den stat och kommuner erbjuder. När den inte fungerar finns inga

möjliga alternativ. I socialdemokraternas Sverige är det därför

bara de som har råd att själva betala för en inte subventionerad

vård och omsorg som kan slippa köer och välja fritt.

Höga skatter, offentliga monopol och inskränkt valfrihet leder

också till en felaktig fördelning och ett sämre utnyttjande av

de totala resurserna. Tillväxten i ekonomin blir lägre med ett

så högt skattetryck som det svenska. Det sker genom att stora

"skattekilar" uppkommer och snedvrider ekonomiska beslut. Arbete

och sparande blir mindre lönsamt. Enligt vissa studier kan den

ekonomiska tillväxttakten ha påverkats så kraftigt av

skatteuttaget att våra samlade resurser i år är ungefär 100

miljarder kronor lägre än de skulle kunnat vara. Omräknat per

hushåll i genomsnitt blir det drygt 27000 kr.

De höga skatterna och de offentliga monopol de finansierar leder

således till att resurserna utnyttjas sämre och växer

långsammare. Det fortsatta höga skattetrycket är ett hot mot den

framtida välfärden.

Marginalskattereformen var nödvändig. Det var emellertid inte

nödvändigt att finansiera denna genom andra skattehöjningar som

i sig har negativa effekter för samhällsekonomin.

Skattereformens finansiering har lett till högre inflation och

ökat bidragsberoende vilket försvårar den nödvändiga

kostnadsanpassningen. Beskattningen av sparande har skärpts

vilket leder till negativa effekter för sparandeutvecklingen.

Särskilt allvarligt är detta vad gäller det riskvilliga

sparandet som är en grund för utveckling av nya och existerande

företag.

Den skattepolitik moderata samlingspartiet förordar syftar till

att ge enskilda människor möjlighet att själva disponera en

större del av sina inkomster. Därigenom minskar deras beroende

av den offentliga sektorn. Familjer och enskilda skall normalt

kunna leva på sina inkomster och ha möjlighet att förbättra sin

situation genom egna insatser. Skattepolitiken skall också vara

ett viktigt medel för att uppnå de ekonomisk-politiska målen om

god tillväxt, låg inflationstakt och arbete åt alla.

1980-talets socialdemokratiska högskattepolitik måste under

1990-talet ersättas av en moderat skattesänkningslinje.

Huvudlinjen är strävan att successivt och uthålligt sänka det

totala skattetrycket ned mot den nivå som gäller för motsvarande

andra västeuropeiska länder. Riktlinjen skall vara att sänka

skattetrycket med i genomsnitt 1 procentenhet per år under

1990-talet.

Ett successivt sänkt skattetryck måste kombineras med

avreglering och avmonopolisering av den offentliga sektorn.

Medborgarna får därmed möjligheter att välja mellan olika

alternativ. Deras valfrihet ökar samtidigt som den offentliga

sektorns resurser utnyttjas bättre och möjliggör att det som

endast den offentliga sektorn kan ansvara för sköts tillräckligt

väl.

Det skulle, med den angivna riktlinjen, ta mer än ett och ett

halvt decennium att sluta skattetrycksgapet mellan Sverige och

övriga Västeuropa. Ambitionen måste därför vara att, bl.a. genom

en omläggning av den allmänna ekonomiska politiken, åstadkomma

en sådan utveckling att denna uppgift kan klaras snabbare.

Målen för skattepolitiken måste vara bestämda. De konkreta medel

som används och tidtabellen måste däremot utformas efter de

förutsättningar som föreligger i olika skeden. För varje

budgetår måste den kortsiktiga skattepolitiken utformas med

utgångspunkt i den långsiktiga strävan som ovanstående mål är

ett uttryck för.

Den nödvändiga sänkningen av skattetrycket bör genomföras så att

de för samhällsekonomin mest skadliga skatterna sänks i första

hand. Hänsyn måste tas till de krav som den fortgående

europeiska integrationen och utvecklingen i världsekonomin

kommer att ställa på Sverige.

Finansieringen av skattesänkningarna måste få en sådan

utformning att den samhällsekonomiska och statsfinansiella

balansen inte äventyras. Finansieringsbehovet är också avhängigt

av hur produktionen och hushållssparandet utvecklas.

Tyngdpunkten i finansieringen måste vara rationaliseringar i den

offentliga sektorn, besparingar i offentlig verksamhet och

transfereringar i samband med att bidragsberoendet minskar till

följd av sänkta skatter.

Plan för skattesänkningar

Följande skattesänkningar förordas för en tidsperiod som i stort

kan komma att omfatta första hälften av 1990-talet:

Uttaget av statlig inkomstskatt bör efter hand omfatta allt

färre. Utrymme skapas för kommunala skattesänkningar genom

avreglering och avmonopolisering. Inkomstskatteuttaget skall,

genom införande av ett grundavdrag för barn, ske med hänsyn till

försörjningsbörda.

Arbetsgivaravgifterna bör sänkas successivt och

förmånsrelateras, genom att de avgifter som är av ren

skattekaraktär slopas. Inledningsvis bör de mindre avgifter på

sammanlagt nästan 7 procentenheter som tas ut utöver ATP-,

folkpensions- och sjukförsäkringsavgifterna slopas. I nästa

skede bör i första hand folkpensionsavgiften på 7,45% slopas.

Det bör vidare övervägas att, samtidigt som bruttolönen höjs med

motsvarande belopp, överföra betalningsansvaret för återstående

arbetsgivaravgifter med avdragsrätt till de enskilda löntagarna.

Den särskilda löneskatten på 22,2% bör avskaffas stegvis.

Fastighetsskatten avskaffas successivt och

realisationsvinstbeskattning av bostäder lindras.

Den permanenta avkastningsskatten på allt pensionssparande

avskaffas.

Förmögenhetsskatten bör slopas stegvis. Sambeskattningen av

förmögenheter upphör och den så kallade begränsningsregeln

ändras till 50%. Omsättningsskatten på värdepapper bör slopas.

Realisationsvinstbeskattningen sänks till en nivå som någorlunda

överensstämmer med den europeiska. Full inflationsuppräkning av

anskaffningsvärden införs. Formerna för slopande av

reavinstskatten för längre innehav bör utredas.

Mervärdesskatteuttaget sänks så att det anpassas till vad som

kommer att gälla i EG.

Företagsbeskattningen ändras så att rätt till nuvärdeavskrivning

och avsättning till periodiseringsfonder införs.

Dubbelbeskattningen av aktieutdelning slopas successivt.

Skattereglerna för mindre aktiebolag och egenföretagare ändras

så att nyföretagande och expansion stimuleras. Skatten på

arbetande kapital slopas. Rätten till resultatutjämning och

konsolidering förbättras för egenföretagare. Rätt till kvittning

av underskott mot överskott i andra förvärvskällor eller inkomst

av tjänst återinförs.

Energibeskattningen läggs om så att återstående punktskatter på

energiområdet ersätts med en högre koldioxidskatt. Skatten på

bensin reduceras så att det svenska bensinpriset kommer i nivå

med övriga Europas.

De konkreta skatteförslag för beskattningsåret 1992 (i vissa

fall med ikraftträdande 1991) som redovisas i det följande har

utformats så att de är steg på vägen mot de skattepolitiska mål

som angetts ovan. Tyngdpunkten ligger vid sänkt skatt på

produktion, boende och övrigt sparande. Dessutom sänks

konsumtionsskatten genom att momsen sänks med 1,5 procentenheter

redan den 1 juli i år. De föreslagna skattesänkningarnas storlek

framgår av nedanstående tabell:

HÄR TAS IN TABELLEN I Sk424 s 5 !

Ambitionen är att det återstående utrymmet skall användas för

bredbasiga skattesänkningar i form av antingen

arbetsgivaravgifter eller mervärdeskatt. Utrymmet motsvarar

ungefär 1,5 procentenheter för respektive skatt. Beslut får

anstå tills såväl det internationella läget som

lönemarknadssituationen i Sverige klarnat.

Arbetsgivaravgifterna sänks med 2,09 procentenheter. Till detta

kommer en sänkning på 2,5--3 procentenheter till följd av att en

arbetsgivarperiod införs i sjukförsäkringen.

Den statliga fastighetsskatten minskas med en tredjedel den 1

januari 1992. Realisationsvinstbeskattningen lindras genom att

uppskovsreglerna återinförs och vidgas till att gälla även

bostadsrätter. Anskaffningsvärdet indexuppräknas vid beräkning

av realisationsvinstens storlek.

Den särskilda avkastningsskatten för pensionsfonder sänks med en

tredjedel den 1 januari 1992.

Den särskilda löneskatt som belastar arbets- och

företagarinkomster för pensionärer över 65 års ålder slopas den

1 januari 1992.

Kapitalvinstbeskattningen närmas europeisk nivå genom att

anskaffningsvärdena indexuppräknas vid beräkning av

skattepliktig vinst. Alternativt kan en sänkning av skattesatsen

på den nominellt beräknade reavinsten till 15% övervägas.

Den tillfälliga höjningen av mervärdeskatten tas tillbaka redan

den 1 juli 1991. Reduceringsreglerna för moms på hotell- och

serveringstjänster återinförs och utvidgas till att omfatta

också mervärdeskatt på inrikes persontransporter.

Förmögenhetsskatten reduceras med en fjärdedel den 1 januari

1992. Skatten på arbetande kapital slopas helt från detta datum.

Omsättningsskatten på värdepapper slopas i sin helhet den 1

april 1991.

Bensinskatten på oblyad bensin sänks med 50 öre den 1 januari

1992.

Det första steget i ett successivt slopande av

dubbelbeskattningen av aktieutdelningar tas den 1 januari 1992.

Rätt till kvittning av underskott i näringsverksamhet mot

överskott i andra förvärvskällor eller inkomst av tjänst

återinförs den 1 januari 1992. Ränteavdragsbegränsningen till

70% slopas. Rätt att kvitta reaförluster fullt ut mot i vart

fall reavinster återinförs.

Sammantaget innebär våra förslag en sänkning av skattetrycket

med cirka 27 miljarder kronor vilket innebär en nerdragning av

skattekvoten med cirka 2,2 procentenheter. Räknat per hushåll i

genomsnitt uppgår skattesänkningarna till ungefär 7 200 kr.

Finansiering av skattesänkningarna

Finansieringen av de nödvändiga skattesänkningarna måste få en

sådan utformning att den samhällsekonomiska balansen inte

äventyras. Den bör utformas så att i första hand balansen i

utrikesbetalningarna inte försämras. Detta skulle kunna inträffa

om hushållens disponibla inkomster ökar snabbare än den inhemska

produktionen och används för konsumtion. I den mån en ökad

disponibel inkomst sparas eller motsvaras av en

produktionsökning som kan "betala" för den ökade efterfrågan

behövs därför inga särskilda finansieringsåtgärder.

Hänsyn måste självfallet också tas till det statsfinansiella

utfallet. Den offentliga sektorns finanser får inte utvecklas så

att underskott uppkommer. Detta skall också gälla statsbudgeten

i sig.

I motion Sk424 konstateras att utrymme för de nödvändiga

skattesänkningarna således kan skapas på följande sätt:

Ökad produktion

Den ökade produktion som blir följden av mindre skattekilar vid

ett lägre skattetryck ger utrymme för en större köpkraft. Den

leder också till ökade statsintäkter genom att skatteinkomsterna

ökar. Dessa "dynamiska effekter" kan exempelvis uppkomma genom

ökat arbetsutbud till följd av lägre marginalskatter eller lägre

arbetsgivaravgifter.

Ökat hushållssparande

Det ökade hushållssparande som med stor sannolikhet blir följden

av lägre skattetryck och lägre skatter på sparande minskar den

konsumtionsökning som skulle kunna uppstå till följd av sänkta

skatter. Ett ökat hushållssparande ger således utrymme för

minskat offentligt sparande, vilket är detsamma som sänkt skatt.

Aktiva sparstimulerande åtgärder kan således ge ett väsentligt

utrymme för skattesänkningar.

Rationaliseringar i offentlig verksamhet

De offentliga utgifterna kan nedbringas genom att verksamheten

rationaliseras. Olika undersökningar av skillnader i kostnader

mellan olika kommuner, mellan offentlig verksamhet i Sverige och

andra länder och av erfarenheter i andra länder visar att

utrymmet för rationaliseringsvinster är mycket stort i den

offentliga verksamheten.

Olika undersökningar visar stora skillnader i kostnaderna för

samma slags verksamhet mellan olika kommuner. Det måste

självfallet vara möjligt för kommuner som ligger över den lägsta

kostnaden att minska sina kostnader till en i stort sett

jämförbar nivå. Detta skulle ge stort utrymme för

skattesänkningar.

Minskad rundgång

Direkta neddragningar av den offentliga verksamheten och

offentliga transfereringar kan bland annat ske genom att behovet

minskar till följd av sänkta skatter. Omvänt skapar besparingar

utrymme för sänkta skatter. Om exempelvis skatten sänks kraftigt

för barnfamiljer kan de statliga och kommunala

(skattefinansierade) insatserna minska. Förutom att det leder

till lägre skattetryck medför det större valfrihet och

effektivare användning av resurserna. Man får mer för pengarna.

Självfallet får besparingarna inte utformas på sådant sätt att

medborgarnas trygghet urholkas.

Rättvis inkomstbeskattning

Uttaget av statlig inkomsskatt har minskat väsentligt i samband

med att den av oss moderater sedan länge förespråkade

marginalskattereformen nu genomförts. De kommunala

inkomstskatterna, till landsting, primärkommuner och kyrkliga

kommuner, blir relativt sett ännu tyngre. Flertalet

inkomsstagare kommer enbart att erlägga kommunal inkomstskatt.

Kommunala skattesänkningar

Genomsnittligt för hela landet uppgår kommunalskatten till drygt

31 kr. per skattekrona, det vill säga drygt 31% av inkomsten.

Landsting och primärommuner svarar för större delen av

verksamheten inom sjukvård, barnomsorg och äldreomsorg m.m.

Genom att dessa verksamheter i princip drivs i monopolform utan

konkurrens har de blivit mindre effektiva samtidigt som

valfriheten för medborgarna starkt begränsats.

Produktiviteten i den offentliga sektorn har, som framgår av

motion Sk424, minskat under de senare decennierna. Genom att

bryta upp de offentliga monopolen och tillåta och stimulera

konkurrens kan valfriheten och effektiviteten öka väsentligt.

Därmed kan också det kommunala skatteuttaget sänkas. En uppgift

för staten är således att genom avregleringar och uppbrytande av

offentliga monopol skapa förutsättningar för kommunala

skattesänkningar.

Justeringar av den statliga inkomstskatten

Gränsen för uttag av statlig inkomstskatt bör successivt

justeras uppåt så att allt fler undantas från statlig skatt.

Skattesatsen bör efter hand justeras ned till 10 procentenheter

i syfte att undvika allt för stora skillnader mellan olika

skattesatser i inkomstskattesystemet. Därmed minskar intresset

för fortsatt överdriven skatteanpassning och behovet av

särskilda spärregler för exempelvis fåmansföretagare.

Europaanpassad, successivt sänkt mervärdeskatt

Mervärdeskatten i Sverige uppgår 1991 till 25% räknat som

pålägg på varans pris före moms. Under en del av 1990 och hela

innevarande år är mervärdeskattesatsen förhöjd med 1,54% genom

en uppgörelse i riksdagen mellan folkpartiet och

socialdemokraterna.

1991 års skatteomläggning finansierades till stor del genom en

breddning av uttaget av mervärdeskatt så att den också kom att

gälla för flertalet tjänster. De tidigare gällande

reduceringsreglerna för hotell- och serveringstjänster och för

byggande togs bort. Med tanke på den höga skattesatsen försämras

därigenom villkoren för tjänstesektorn. Tjänsteföretagens

produktion kan ofta ersättas med egna insatser från

konsumenterna genom successivt sänkt uttag.

Jämfört med övriga länder har Sverige världens högsta

mervärdeskatt. Det finns visserligen länder med högre

skattesatser, men det är i så fall i ett differentierat system

där vissa varor och tjänster är helt undantagna från moms eller

denna tas ut med en betydligt lägre skattesats.

Det kommer att bli nödvändigt för Sverige att genomföra en

långtgående harmonisering av mervärdeskattereglerna med vad som

kommer att gälla för EG-länderna. EG-kommissionen har tidigare

redovisat två "band" inom vilka mervärdeskattesatserna för olika

typer av varor och tjänster bör ligga. Det ena bandet är

14--20% medan det andra, som är tänkt att omfatta vissa varor

och tjänster som i dag beskattas lägre ligger på 4--9%. Några

formella krav på anpassade mervärdeskattesatser kommer sannolikt

inte att ställas på medlemsländerna i EG och de länder som avser

att ansöka om medlemskap. Till följd av det fria varu- och

tjänsteflödet över gränserna krävs emellertid att

mervärdeskattesatserna, särskilt mellan grannländer, får

någorlunda lika nivå.

Inför deltagandet i den inre marknaden från den 1 januari 1993

måste Sveriges mervärdeskatteuttag anpassas nedåt. Enligt vår

mening bör målet vara att under första hälften av 1990-talet nå

ned till en generell mervärdeskattesats på 18%, räknat som

pålägg. Skattebortfallet -- netto -- kan beräknas till cirka 25

miljarder kronor.

Sänkningen från en mervärdeskattesats 1991 på 25% till en på

18% bör också ses som ett inslag i en politik som syftar till

en väsentligt lägre inflationstakt. Resultatet av en successiv

momssänkning blir att KPI sänks.

Skattsänkningsreserver

Som redan har framgått föreslås i motion Sk424 ett antal

skattesänkningar från den 1 januari 1992 eller tidigare. Utöver

dessa återstår som framgår av motionen ett

skattesänkningsutrymme på 7 miljarder kronor. Med tanke på den

stora osäkerhet som finns i fråga om den ekonomiska utvecklingen

har moderata samlingspartiet valt att nu reservera detta utrymme

i en särskild budgetpost ("Avsett för skattesänkningar") för att

återkomma med förslag som bättre kan anpassas till det

ekonomiska läget. Det utrymme som reserveras motsvarar

exempelvis en momssänkning med 1,5 procentenheter eller en

sänkning av löneskatterna med 1,5 procentenheter. Vi tillstyrker

detta förslag.

dels vid mom. 1 hemställt

1. beträffande skattepolitikens inriktning m.m., utvärdering

av skattereformen

att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Sk371 yrkande

1 och 1990/91:Sk424 yrkandena 1, 2, 5, 7, 9 och 16, med

anledning av motion 1990/91:Sk430 yrkande 1 och med avslag på

motionerna 1990/91:Sk427, 1990/91:Sk433 yrkandena 1 och 2,

1990/91:Sk435 yrkandena 1 och 30 och 1990/91:Sk627 yrkandena

1--4

a) som sin mening ger regeringen till känna vad som anförs i

reservationen om ett successivt sänkt skattetryck, behov och

former för finansiering av de planmässiga sänkningarna av

skattetrycket, förutsättningar för kommunala skattesänkningar,

justeringar av det statliga inkomstskatteuttaget och en

successiv sänkning av mervärdeskatteuttaget samt

b) för budgetåret 1991/92 till Skattesänkningsreserv (nytt

anslag) anvisar 7000000000 kr.

2. Skattepolitikens inriktning m.m., utvärdering av

skattereformen (mom. 1)

Kjell Johansson och Leif Olsson (båda fp) har

dels anfört följande:

Den skattereform som trätt i kraft den 1 januari 1991 är en stor

framgång för folkpartiet liberalerna.

Ett grundläggande inslag i folkpartiet liberalernas

skattepolitik har under lång tid varit kravet på en kraftig

sänkning av marginalskatten. Detta har nu genomförts i och med

att de flesta inkomsttagare enbart behöver betala kommunal

inkomstskatt. Det nya skattesystemet bygger på systematiska

överväganden med ledstjärnan att så långt möjligt avskaffa

snedvridningar. Skattesatser sänks och olika typer av inkomster

behandlas mer likformigt. Många av de orättvisor som präglade de

gamla reglerna för framför allt kapitalbeskattning försvinner.

Som anförs i motion Sk430 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) kommer

skattereformen, framför allt på längre sikt, att leda till

betydande positiva samhällsekonomiska effekter. Genom ett

skattesystem som stimulerar ett bättre utnyttjande av resurserna

skapas en ekonomi med större utvecklingskraft. Därigenom kan den

ekonomiska tillväxten öka och marknadsekonomin fungera bättre.

Det gamla skattesystemet medförde att skattehänsyn styrde

ekonomiska beslut både i hushåll och företag i alldeles för hög

grad. Med det nya skattesystemet kommer samhällsekonomiskt

riktiga signaler att kunna göra sig bättre gällande.

Summan av skatter och avgifter uppgår i Sverige till ca 56% av

bruttonationalprodukten (BNP). Detta brukar uttryckas så att

skattekvoten är 56%. I en internationell jämförelse är detta

den högsta förekommande nivån. Folkpartiet liberalerna anser

också att det är viktigt att planmässigt sänka skattetrycket så

att de för samhällsekonomin mest skadliga skatterna sänks eller

avskaffas först.

Vid en internationell jämförelse av den verkliga belastningen på

företag och hushåll är det viktigt att mäta på samma sätt för

olika länder. T.ex. måste man beakta huruvida

socialförsäkringsavgifter inkluderas i skattekvoten eller ej,

huruvida interna skattebetalningar mellan olika enheter inom den

offentliga sektorn beaktas eller ej samt huruvida utbetalade

förmåner är skattepliktiga eller ej. Dessa faktorer bör beaktas

när man diskuterar skattetrycket.

Samtidigt är de negativa effekterna av ett alltför högt

skattetryck så tydliga och betydande att slutsatsen blir att

skattetrycket måste sänkas. Svenskt näringsliv verkar på en

internationell marknad i konkurrens med företag i länder med

lägre skatter och därmed lägre kostnader.

Vi anser det således både angeläget och nödvändigt att reducera

det svenska skattetrycket med åtminstone 5 procentenheter. Med

det vanliga svenska måttet på skattetrycket innebär detta en

sänkning till ca 50% av BNP.

I de krav på ett sänkt skattetryck, som framförs i fp-motionen,

ingår en diskussion om hur utgiftssystemen kan påverkas. Våra

synpunkter på hur den offentliga verksamheten och

transfereringssystemen måste formeras återfinns i partimotioner

om den offentliga sektorn samt den ekonomiska politiken.

En sänkning av det totala skattetrycket måste i första hand ta

sikte på de skatter som är mest skadliga. Av detta skäl har vi

under många år främst argumenterat för att sänka de extremt höga

marginalskatterna på arbetsinkomster. När detta nu är genomfört

återstår att göra något åt de skatter som därnäst är mest

skadliga.

En faktor av avgörande betydelse är därvid den internationella

ekonomiska integrationen och produktionsfaktorernas ökade

internationella rörlighet. Framför allt kapitalets rörlighet

sätter bestämda gränser för skatteuttaget.

Sverige har, både före och efter skattereformens genomförande,

internationellt sett mycket hög skatt på kapital, både

kapitalinkomster, kapitalvinster och förmögenhet. Det faktum att

kapitalinkomstbeskattningen är nominell innebär dessutom att den

reala skatten är mycket känslig för inflationen. Det är därför

av avgörande betydelse att få ner prisökningstakten. Även med en

lägre inflation är dock kapitalbeskattningen hög. Vi anser

därför att den måste sänkas, bl.a. för att kunna behålla

företagare och företag i Sverige.

I motion Sk430 föreslås i första hand en sänkning av

förmögenhetsskatten och arvs- och gåvoskatten, främst genom att

avskaffa dessa skatter för det arbetande kapitalet (dvs.

maskiner, byggnader m.m.) i mindre och medelstora företag, samt

ett avskaffande av omsättningsskatten på handeln med företagens

riskkapital. Detta yrkande kommer att behandlas av riksdagen i

annat sammanhang.

Vidare är det angeläget att minska de s.k. skattekilarna så att

utbyte av insatta resurser kan förbättras. En sänkning av

arbetsgivaravgifterna, särskilt den s.k. särskilda löneskatten,

framstår då som särskilt viktig.

Sverige har världens högsta mervärdeskatt. Den skall sänkas till

årsskiftet 1991/92 med 1 procentenhet, men även därefter är den

extremt hög. Det kommer t.ex. inte att vara möjligt att ha så

hög moms när Sverige blir medlem i EG, oavsett vad EG-länderna

formellt kommer överens om i fråga om harmonisering. Alltför

stora skillnader i momsuttag skulle då skapa stora påfrestningar

för gränshandeln.

Med det anförda tillstyrker vi den i motion Sk430 framlagda

strategin i arbetet med att sänka skatterna. De mest skadliga

skatterna -- gårdagens höga marginalskatter på arbetsinkomster

-- har i och med skattereformen sänkts. Nu måste ett steg tas

för att reducera kapitalskatterna, framför allt på företagens

arbetande kapital. Momsen skall sänkas genom att den tillfälliga

höjningen avskaffas 1992. Nästa steg bör bli en sänkning av

arbetsgivaravgifterna, framför allt de som ingår i den särskilda

löneskatten för att förbättra näringslivets konkurrenskraft.

Fortsatta sänkningar av momsen måste också ske, bl.a. för att

reducera skillnaderna gentemot EG.

I vår partimotion om den ekonomiska politiken redovisar vi

förslag till utgifts- och inkomstförändringar som skapar ett

sammanlagt utrymme på ca 6 miljarder kronor att användas för

skattesänkningar nu eller senare. Flera av våra förslag till

minskade utgifter leder till större utgiftsminskningar under

kommande år, men det är uppenbart att ytterligare stora insatser

kommer att krävas för att möjliggöra önskvärda och nödvändiga

skattesänkningar.

dels vid mom. 1 hemställt

1. beträffande skattepolitikens inriktning m.m., utvärdering

av skattereformen

att riksdagen med bifall motion 1990/91:Sk430 yrkande 1, med

anledning av motionerna 1990/91:Sk371 yrkande 1 och

1990/91:Sk424 yrkande 1 och med avslag på motionerna

1990/91:Sk424 yrkandena 2, 5, 7, 9 och 16, 1990/91:Sk427,

1990/91:Sk433 yrkandena 1 och 2, 1990/91:Sk435 yrkandena 1

och 30 och 1990/91:Sk627 yrkandena 1--4 godkänner de

riktlinjer som anförs i reservationen för den framtida

skattepolitiken.

3. Skattepolitikens inriktning m.m., utvärdering av

skattereformen (mom. 1)

Görel Thurdin och Rolf Kenneryd (båda c) har

dels anfört följande:

Skatteomläggningen

Skattesystemet ska främja följande mål:

Skatt efter bärkraft

Arbete och företagande

Sparande och decentraliserat ägande

God miljö och resurshushållning

Sänkning av den totala skattekvoten

Det sista steget i den beslutade omläggningen av det svenska

skattesystemet har nu genomförts. Behovet av en omläggning har

länge framstått som uppenbart. Centerpartiet har aktivt verkat

för genomförandet av flera av de grundläggande principerna. Det

gäller bl.a. lägre skattesatser för arbetsinkomster, förhöjt

grundavdrag för lägre inkomstlägen, enhetlig kapitalbeskattning

-- dvs. samma procentsats för beskattning av inkomsträntor som

för avdrag för utgiftsräntor -- och huvuddragen i

företagsbeskattningen m.m.

Centerpartiet har framför allt invändningar mot finansieringen

av skatteomläggningen. Samhällsekonomiska och

fördelningspolitiska skäl talar för en differentiering av

mervärdeskatten. Vi har således konsekvent motsatt oss den höjda

mervärdeskatten inom bygg- och bostadssektorn, liksom införande

av mervärdeskatt på energi, kollektivtrafiken och för utspisning

och övernattning. Vi har också föreslagit att mervärdeskatten på

mat sänks. Om våra förslag genomförts skulle omläggningen ha

fått en mera fördelaktig fördelningsprofil samtidigt som en

betydande rundgång via barn- och bostadsbidrag kunnat undvikas,

liksom ett ökat inflationstryck vilket riskerar att urholka den

nu beslutade skatteomläggningen.

Vi anser att samhället vinner på att skattesystemet har en

fördelningspolitisk profil. Den indirekta beskattningen på mat

och boende måste sänkas kraftigt, så att samhället slipper en

ständigt återkommande kompensationskarusell. När det t.ex.

gäller hotell- och restaurangsektorn och turistsektorn har en

minskad omsättning medfört att den höjda mervärdeskatten

sannolikt inte lett till något nettotillskott till

finansieringen, snarare tvärtom.

EG-anpassad mervärdeskatt

Harmonisering med EGs regler är i dag aktuellare än någonsin.

Alla EG-länder har lägre moms än Sverige. De flesta har också

mervärdeskatten differentierad med lägre skatt på bl.a.

livsmedel, boende och persontransporter. Inom EG pågår ett

harmoniseringsarbete, som syftar till en högmomskategori i

intervallet 14--20% och en lågmomskategori i intervallet

4--9%. I det senare intervallet ingår moms på livsmedel.

Persontransporter har i de flesta fall 0% moms. Allt detta

talar för att Sverige bör anpassa sig till en differentierad

moms med bl.a. sänkt moms på maten.

Skattetrycket skall sänkas

Vi anser i likhet med vad som anförs i centerpartiets motion om

den ekonomiska politiken att skattetrycket på sikt måste sänkas.

Det är inte nyttigt för ett land att ha ett högt skattetryck.

Skatteomläggningen har inneburit ett förhöjt skattetryck men

framför allt har den inneburit en höjd inflation, vilket är

mycket illa för ett land med ett så högt kostnadsläge som

Sverige.

Skattetrycket kan sänkas genom generella sänkningar men också

genom sänkning av vissa skatter. Eftersom marginalskatterna nu

sänkts kraftigt är det nödvändigt att inrikta skattesänkningarna

på en sänkning av mervärdeskatten. Med tanke på att

bostadskostnader och matkostnader har en så stor betydelse för

människors försörjningsförmåga, framför allt för människor med

låga inkomster och pensioner, anser vi att skattesänkningen ska

inledas genom en differentiering av mervärdeskatten inriktad på

sådan nödvändig konsumtion. Vi anser att det är enda sättet att

åstadkomma en dämpning av det höga kostnadsläget och en

minskning av bidragsbehovet och rundgången i samhället.

Nödvändiga åtgärder

När vi nu kan se effekterna av de genomförda förändringarna

visar de sig i allt väsentligt överensstämma med de av oss

gjorda bedömningarna. Boendekostnaderna har t.ex. radikalt

skjutit i höjden, kostnaderna för kollektivtrafiken likaså.

Höjningarna slår givetvis hårdast mot de grupper som tjänar

minst på sänkningen av arbetsinkomster.

Som framhålls i motion Sk435 av Görel Thurdin m.fl. (c) är det

angeläget att snarast rätta till de skadeverkningar som

omläggningen medfört och medför. Vi upprepar därför förslaget om

sänkt mervärdeskatt på livsmedel. Vi kräver också sänkt

mervärdeskatt på byggande och boende. Detta yrkande behandlas av

utskottet i annat samanhang.

En annan huvudinvändning som vi i centerpartiet har haft mot

omläggningen är att den medför att arbetsfrånvaro stimuleras

framför arbetsnärvaro. Detta sker framför allt genom

försämringar i avdrag för arbetsresor liksom resor med egen bil

i tjänsten men också genom sociala avgifter på ersättningar för

kostnader i samband med arbetsnärvaro. Också dessa bedömningar

besannas nu i den verklighet som vi upplever dagligdags. Vi

upprepar därför i stort våra tidigare förslag även på detta

område.

När det gäller pensionärerna upprepar vi kravet på en utredning

om höjd grundpension i en särskild motion som också behandlas i

annat sammanhang.

Självklart medför justeringar av redan genomförda förändringar

svårigheter. Vi upprepar därför inte alla våra tidigare förslag.

Vi bedömer emellertid att de flesta av våra krav är så

samhällsnyttiga att svårigheterna får godtas. Dock avstår vi

från att kräva ett återinförande av sparavdrag då detta skulle

komplicera nu beslutade förändringar i allt för stor

utsträckning. Vi anser emellertid att det måste införas andra

sparstimulanser för att samhällets krav på ökat sparande skall

kunna uppfyllas, bl.a. i form av skattefri avsättning till

personliga investeringskonton.

Inom företagsbeskattningen återkommer vi bl.a. med förslag om en

begränsad kvittningsrätt mellan inkomst av tjänst och inkomst av

näringsverksamhet. Vårt förslag om slopad

förmögenhetsbeskattning av i företag arbetande kapital kommer

att behandlas i annat sammanhang.

Skatteskalan

Centern har i stort sett ställt sig bakom den nu beslutade

skatteskalan. Vi anser emellertid att det inflationsskydd som nu

har beslutats är för kraftigt tilltaget, speciellt med tanke på

de löneökningar som skett under senare år. Vi manade också till

stor försiktighet med indexering av statsfinansiella

angelägenheter i vår motion om skatteomläggningen i juni förra

året. Vi hävdade redan då att indexering av skatteskalan utöver

konsumentprisindex löpande måste följas och utvärderas. Vi

finner att vår inställning var riktig och föreslår därför att

skatteskalan endast indexeras utifrån konsumentprisindex.

Analys och utvärdering

Centern har åtskilliga gånger pekat på nödvändigheten av en

betydligt djupare analys av skatteomläggningens effekter på

vissa områden än vad regeringen hittills presenterat. Det är ett

faktum att regeringen har tvingats dra tillbaka alternativt

ändra en rad tidigare fattade beslut. Dessa förändringar har

regeringen tvingats till på grund av att verkligheten gjort sig

gällande och underkänt delar av skatteomläggningen sådan den

sammansattes av majoriteten av socialdemokrater och

folkpartister.

Inte minst med tanke på att redan uppkomna negativa effekter

strider mot mål som riksdagen tidigare har beslutat om krävs det

krafttag från regeringen. Det behövs ytterligare analyser och

skyndsamma förslag om ändringar och åtgärder där det visar sig

att skatteomläggningens samhällsekonomiska effekter är negativa.

dels vid mom. 1 hemställt

1. beträffande skattepolitikens inriktning m.m., utvärdering

av skattereformen

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk435 yrkandena 1

och 30 samt med avslag på motionerna 1990/91:Sk371 yrkande 1

och 1990/91:Sk424 yrkandena 1, 2, 5, 7, 9 och 16,

1990/91:Sk427, 1990/91:Sk430 yrkande 1, 1990/91:Sk433

yrkandena 1 och 2 och 1990/91:Sk627 yrkandena 1--4 som sin

mening ger regeringen till känna vad som anförs i reservationen

om skatteskalans indexering och om analyser av skattereformen

och nödvändiga åtgärder med anledning av skattereformen.

4. Skattepolitikens inriktning m.m., utvärdering av

skattereformen (mom. 1)

Lars Bäckström (v) har

dels anfört följande:

Inledning

Vänsterpartiet verkar för en rättvis skattepolitik. Det innebär

ett skattesystem som utgår från principen om skatt efter

bärkraft. I motion 1989/90:Sk81 redovisade vänsterpartiet

förslag för hur skattesystemet borde reformeras. Vänsterpartiet

står fast vid de principer som redovisades i den motionen.

Vänsterpartiet har inte accepterat principerna bakom

skattereformen. Framför allt är det tre områden som går på tvärs

med en rättvis fördelningspolitik. För det första

höginkomsttagarnas stora skattesänkningar i jämförelse med de

lågavlönade. För det andra finansieringen, som drabbar boendet

och kollektiva transporter särskilt hårt, och för det tredje den

låga företagsbeskattningen.

Då vänsterpartiets skattealternativ fått avslag av den majoritet

som råder till nästa val har vi inte i år upprepat samtliga våra

förslag. Vi redovisar i stället grundläggande principer för hur

vänsterpartiet vill reformera skattesystemet samt lägger förslag

inom områden där det är särskilt motiverat med omedelbara

förändringar.

Vänsterpartiets utgångspunkt för skattepolitiken är följande:

Skatterna skall finansiera de offentliga utgifterna.

Skatterna skall utjämna skillnader i inkomster och förmögenhet.

Vänsterpartiet menar att en reform för ett rättvist skattesystem

skall utgå från följande principer:

Ökad skatt på produktionen. Frågan om skatt på företagens

nyttjande av produktionsresurser bör prövas vidare.

Nya finansieringsformer för kommunsektorn, sänkta och utjämnade

kommunalskatter. Detta förutsätter en bättre kommunal

skatteutjämning och ökade statsbidrag till kommunsektorn, liksom

en breddad skattebas för kommunerna.

Mindre skatt på arbete, progressiva inkomstskatter med riktmärke

att normala inkomster inte träffas av en högre marginaleffekt än

ca 50%. För verkliga höginkomsttagare kan ett

marginalskattetak på ca 70% vara rimligt.

Ökad skatt på kapital. På sikt skall rätten till skatteavdrag

för ränteutgifter avskaffas. Detta förutsätter ett nytt system

för boendefinansiering. Sparande gynnas genom att ränteavdrag ej

medges. Kapitalinkomster beskattas efter progressiv skala.

Skattesystemet bör grundas på reala principer. En real

kapitalbeskattning gör att skalan kan höjas och sparandet kan

skyddas mot inflation.

Differentierade indirekta skatter. Lägre skatt på basvaror och

slopad moms på mat. De indirekta skatterna kan då breddas och

omfatta fler tjänster och varor.

Skatten på energi utformas efter miljöpolitiska mål.

Energiskatterna utgör en del av den samlade skattebasen, medan

miljöavgifter viks för satsningar inom miljöområdet.

Kritik mot skattereformen

Den skattereform som trätt i kraft 1991 och som utgår från en

politisk uppgörelse mellan regeringen och folkpartiet bör rivas

upp och justeras i enlighet med principen skatt efter bärkraft.

Att minska marginaleffekterna för inkomsttagare i låga eller

normala inkomstlägen var och är riktigt. Att skapa rakare och

mer enhetliga regler som minskar möjligheterna till

skatteundandragande är bra, sänka skatten på arbete och öka

skatten på kapital är utmärkt.

Men det är inte rimligt att gå från en ytterlighet till en

annan. Det var inte nödvändigt att gå från uppemot 50% i

marginalskatt för låginkomsttagare som tjänar 100000 kr. om

året, till endast 50% i marginalskatt för dem som tjänar

100000 kr. i månaden.

Det hävdas ibland att Sverige genom skattereformen fått ett rakt

och enhetligt skattesystem där de flesta skatter tas ut med

30%. Men talet om det enhetliga skattesystemet på 30% är i

mångt och mycket en myt.

Inkomstbeskattningen blir 30% för de flesta inkomsttagare om

kommunalskatterna sammantaget råkar vara 30%. Skillnaderna

mellan högsta och lägsta kommunalskatt varierar i själva verket

med mellan 6 och 7 kr.

Kapitalbeskattningen sägs bli 30%. I verkligheten finns en rad

undantag som ger lägre skatt, t.ex. för allemansfonder,

pensionsfonder och reavinster, dessutom finns specialregler som

sänker skattesatsen för aktier. Allt detta gör att det är lika

riktigt att tala om 30% i kapitalbeskattning som undantaget i

stället för regeln.

Företagsbeskattningen sägs vara 30%. Genom införandet av den

särskilda skatteutjämningsreserven ligger det effektiva

genomsnittliga skatteuttaget på ca 20%.

Vänsterpartiet förespråkar en strikt kapitalbeskattning på

30%. Vänsterpartiet vill ha en företagsbeskattning på 30%

utan särskild skatteutjämningsreserv, så att företagsskatten

verkligen blir 30%. Även det är en internationellt sett låg

inkomstbeskattning av företag.

Vänsterpartiet menar att det är rimligt att ha en

inkomstbeskattning som ger högre marginaleffekter än 50% för

höginkomsttagare. Vänsterpartiet har föreslagit 60% vid en

årsinkomst på 240000 kr. och 70% vid 300000 kr.

Vänsterpartiet kan diskutera justeringar av skiktgränserna, men

nuvarande 50% som högsta gräns ger sneda fördelningseffekter.

Vi kan inte godta att den som tjänar ca 150000 kr. får en

skattesänkning på ca 10000 kr., medan den som tjänar det

dubbla, dvs. 300000 kr., får en skattesänkning på det

tredubbla, det vill säga ca 30000 kr. Avsikten är att denna

snedfördelning skall avhjälpas genom andra åtgärder,

avdragsbegränsningar etc. Slutomdömet torde dock -- nu liksom

tidigare -- bli att höginkomsttagarna kommer att vinna mest på

omläggningen, medan man finner de flesta förlorarna bland

låginkomsttagarna.

Särskilt kvinnorna kommer att förlora på skattereformen. Detta

eftersom merparten av låginkomsttagarna är kvinnor. Det finns

från regeringens sida en förhoppning om att skattereformen

kommer att leda till ett ökat arbetsutbud från kvinnornas sida,

från deltid till heltid.

Denna förhoppning visar brist på kunskaper om vilka faktorer som

styr kvinnors lönearbete. För det första har kvinnorna ofta så

låga löner, att även ett heltidsarbete ligger under gränsen där

skattelättnaderna får påtaglig effekt. Det extra grundavdrag som

införts ger för många enbart kompensation för de skattehöjningar

som gjorts i syfte att finansiera skattereformen.

En utökning av kvinnornas arbetstid ställer andra krav på

samhället, bl.a. i fråga om utbyggd barnomsorg, bättre

kollektivtrafik och en större tillgång till heltidstjänster.

Det kan visa sig att "Århundradets skattereform" också blir

"Århundradets kvinnofälla".

Regeringen har tillsatt en särskild kommitté för att göra en

fördelningspolitisk utvärdering av skattereformen. I proposition

1989/90:110 fanns inga särskilda överväganden om hur

skattereformen skulle påverka kvinnornas ekonomiska situation. I

propositionen om jämställdhetspolitiken inför 1990-talet

fastslogs en rad krav. Bl.a. skall statliga utredningar i ökad

utsträckning analysera sina förslag ur jämställdhetsperspektiv.

Så har ej skett i skatteutredningarna och inte heller i

regeringens proposition 1989/90:110 om reformerad

inkomstbeskattning.

Den kommitté som skall utvärdera de fördelningspolitiska

konsekvenserna av skattereformen bör därför ges direktiv om att

särskilt beakta skattereformens resultat för inkomstfördelningen

mellan könen.

dels vid mom. 1 hemställt

1. beträffande skattepolitikens inriktning m.m., utvärdering

av skattereformen

att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Sk427 och

1990/91:Sk433 yrkandena 1 och 2 samt med avslag på motionerna

1990/91:Sk371 yrkande 1, 1990/91:Sk424 yrkandena 1, 2, 5, 7,

9 och 16, 1990/91:Sk430 yrkande 1, 1990/91:Sk435 yrkandena 1

och 30 och 1990/91:Sk627 yrkandena 1--4 godkänner de

riktlinjer som anförs i reservationen för den framtida

skattepolitiken samt som sin mening ger regeringen till känna

vad som anförs i reservationen om en fördelningspolitisk

utvärdering av skattereformen ur jämställdhetsperspektiv.

5. Skattepolitikens inriktning m.m., utvärdering av

skattereformen (mom. 1)

Gösta Lyngå (mp) har

dels anfört följande:

Angående skattesystemet och den ekonomiska politiken

1 Behovet av ett annorlunda skattesystem

Vid den reformering av inkomst- och företagsbeskattningen, som

riksdagen beslutat om och som nu har trätt i kraft, missade

utskottets majoritet ett utmärkt tillfälle att introducera ett

skattesystem som kunde ha givit positiva effekter inom

miljöpolitik, fördelningspolitik och regionalpolitik. Inte

heller i nu föreliggande betänkande har utskottsmajoriteten

korrigerat de brister som det förra beslutet innebar.

Jag anser att nuvarande skattesystem är otillfredsställande både

som styrmedel inom miljöpolitiken och ur fördelningspolitisk

synpunkt. Det bör därför omarbetas radikalt.

Miljöpartiets förslag på skatteområdets huvudsakliga delar

redovisas i motionerna Sk627 och Sk708 av Inger Schörling m.fl.

(mp). Nu behandlas endast vissa delar av dessa motioner. Viktiga

frågor, bl.a. på den indirekta beskattningens område, kommer att

tas upp i annat sammanhang.

2 Gröna ideologiska utgångspunkter

2.1 Hushållning

Den gröna rörelsen har uppstått som ett resultat av ökad insikt

om världens utveckling. Speciellt arbetar miljöpartiet de gröna

politiskt för ett samhälle som lever i ekologisk balans med

miljön. Partiets konkreta handlingsprogram kan härledas ur fyra

solidaritetsbegrepp:

solidaritet med naturen och de ekologiska systemen

solidaritet med kommande generationer

solidaritet med utsatta grupper inom Sverige

solidaritet med människorna i u-länderna

Vår generation har ansvar för att föra livet vidare, för att ge

kommande generationer minst lika stora möjligheter som vår egen

att leva bra på jorden. Det viktigaste målet för politiken är

att trygga livsförutsättningarna för nuvarande och kommande

generationer inom de ekologiska ramarna. Särskilt viktigt är det

att man har detta mål för ögonen vid utformandet av den

ekonomiska politiken.

I kontrast mot en sådan målsättning har vår generation

misshushållat med resurser, smutsat ner miljön och prioriterat

kortsiktigt ekonomiska värden. Egentligen är detta en

fortsättning av en utveckling som fortgått under några sekler,

men det är först i våra dagar som de allvarliga konsekvenserna

blivit tydliga.

2.2 Ekologiska och sociala ramar

Utgångspunkten för miljöpartiets ekonomiska politik är att vi

människor måste hushålla med resurserna inom ramarna för vad som

är ekologiskt möjligt så att livsvillkoren skall kunna tryggas

såväl för nuvarande som för kommande generationer. Speciellt är

följande viktigt när det gäller beskattningen:

Konsumtionen av ändliga resurser måste avpassas så att vi inte

nu förbrukar de resurser som framtida generationer skall leva

av.

Även användning av förnybara resurser måste hållas inom

förnyelsens ramar.

Föroreningen av mark, vatten och luft måste begränsas så att

naturen åter kan fungera i balans och återvinna sin naturliga

reningsförmåga.

Människors möjlighet att skapa ett liv med hög livskvalité bör

vara stor; detta gäller även ekonomiskt svaga grupper i vårt

eget och i andra länder.

Därför är miljön det primära när det gäller de indirekta

skatterna och låglöneprofilen det primära när det gäller

inkomstskatten.

2.3 Motiv för ändring av nuvarande skattesystem

Det finns två utbredda, men felaktiga uppfattningar om

relationen mellan ekonomisk tillväxt och livskvalité.

Den ena missuppfattningen är att ekonomisk tillväxt sådan den

avspeglas i bruttonationalproduktens ökning alltid leder till

högre materiell standard för medborgarna, den andra är att högre

materiell standard leder till högre livskvalité.

Det börjar bli klart för allt vidare kretsar av politiker och

ekonomer att bruttonationalprodukten är ett otillräckligt mått

på välståndet i ett land och hos dess medborgare. Miljöpartiet

de gröna anser det mycket angeläget att få fram bättre mått än

BNP för att mäta vad som verkligen är viktigt för ett lands och

dess medborgares välbefinnande. Exempelvis inkluderar det av FNs

utvecklingsprogram föreslagna måttet på mänsklig utveckling

såväl inkomst per capita som läskunnighet och förväntad

livslängd. Med detta mått ligger Sverige på andra plats bland

världens länder, medan om endast inkomst per capita räknas

ligger Sverige på sjätte plats. Jag menar att även tillgångar

som ökad fritid och ökad kontakt inom familjer borde inkluderas

för att mäta livskvalitén hos ett folk.

Den andra missuppfattningen, nämligen att livskvalité kan mätas

av materiell standard är ett arv från 1960-talet, då folk i

allmänhet faktiskt trodde detta. Med en allt visare syn på

livets värden har en omvärdering börjat. Detta ligger i linje

med miljöpartiets ideologi.

2.4 Beskattningens effekter för miljön

Skatter skall användas som styrmedel för att motverka

misshushållning med resurser och miljö. Skatter på ändliga

råvaruresurser måste höjas kraftigt för att minska

överflödskonsumtionen av dessa. Miljöskatter och avgifter på

miljöfarliga utsläpp m.m. måste också införas i större

utsträckning och på ett mer konsekvent sätt. Den del av

inkomsterna från sådana skatter som förväntas bestå under lång

tid framåt bör användas till att sänka skatter på

arbetsinkomster, både den direkta inkomstskatten och

arbetsgivaravgifterna. En sådan överflyttning av skattebördan

från skatt på arbete till skatt på naturresurser och

miljöutsläpp gynnar en miljö- och resursvänlig konsumtion.

Det skall kosta att smutsa ner miljön eller att utarma

resurserna. Det skall kosta så mycket att nedsmutsningen minskar

drastiskt och att ett hushållande samhälle skapas.

En betydande del av inkomsterna från höjda skatter på ändliga

råvaror och på miljöutsläpp ger emellertid endast intäkter i ett

kort tidsperspektiv. Eftersom syftet med skatterna är att minska

resursförbrukning och utsläpp, kommer en del av

skatteinkomsterna att falla bort i takt med att detta verkligen

sker. Den delen av skatteinkomsterna kan inte användas för den

långsiktiga budgeten utan bör i stället utnyttjas för nya

investeringar i miljövänlig teknik. Sådana satsningar bör avse

järnvägsinvesteringar, utveckling av teknik för energisparande

samt utnyttjande av förnybara energikällor.

2.5 Beskattningens effekter för människor

2.5.1 Fördelningseffekter

Skatterna bör användas som fördelningspolitiskt instrument.

Detta har även tidigare varit syftet, men metoderna för att få

fram ett utjämnande skattesystem har inte varit optimala. Det

krävs för det första ett regelsystem som försvårar

skatteundandragande. För det andra skall skatteskalan ha en god

låglönestruktur, dvs. de som har höga inkomster skall betala hög

skatt och de som har små inkomster skall ha lägre skatt och

därtill eventuellt bidrag. Det skall finnas valfrihet att leva

med en låg formell arbetsinsats för den som är beredd att

acceptera låg materiell standard.

Enligt de riktlinjer för beskattning som miljöpartiet de gröna

antagit skall kapitalvinster beskattas minst lika hårt som

arbetsinkomster. Detta är särskilt viktigt från

fördelningspolitisk synpunkt. Hittills gällande skatteregler har

gjort det alltför lätt för personer med stora kapitalvinster att

undvika eller minska sin beskattning. Löntagare som inte har

samma möjligheter har fått bära en orättvist stor del av

skattebördan. Detta är inte endast orättvist, det är också

omoraliskt att skatteundandragande skall vara en lönande

sysselsättning.

2.5.2 Dynamiska effekter av ändrade skatteregler

När jag nu yrkar på en sänkning av den direkta skatten på arbete

och samtidigt vill öka beskattningen av kapitalinkomster,

energi, transporter och konsumtion är det för att ge människor

valfriheten att handla på ett ansvarsfullt sätt, på ett sätt som

grundar sig på förståelse av livskvaliténs förutsättningar. I

stället för att öka sitt lönearbete och därigenom driva upp sin

materiella standard, skall man kunna välja ökad fritid och ökade

insatser inom den informella sektorn, dvs. ägna mer tid åt

familj, åt att hjälpa medmänniskor och åt andra obetalda

sysselsättningar. Detta minskar penningekonomins betydelse till

förmån för ökad livskvalité och ökad självtillit.

Det förväntades att människors handlingsmönster skulle ändras

vid skattereformen. Man räknade med två motverkande dynamiska

effekter av en sänkning av marginalskatten:

Inkomsteffekten: människor kan välja mer fritid genom att en

kortare arbetstid ger oförändrad nettoinkomst samtidigt som man

själv kan minska effekten av höjningen av indirekta skatter

genom en livsföring som hushållar med knappa resurser.

Substitutionseffekten: människor kan anse det lönt att öka sin

insats av lönearbete eftersom de får behålla mer av

extraförtjänsten. De kan därvid öka sin konsumtion.

Bägge dessa effekter är dynamiska, dvs. de är ändringar som sker

som en reaktion på förändringarna av skattereglerna. Där den

första effekten överväger får man en ökning av livskvalitén, där

den andra effekten överväger ökas den materiella förbrukningen.

Medan de för skattereformen ansvariga partierna ansåg att

substitutionseffekten skulle överväga var det miljöpartiets

uppfattning att människors ökande förståelse för livets värden

skulle innebära att inkomsteffekten i själva verket överväger.

Hittills har inga signifikanta förändringar kunnat påvisats,

vilket kan bero på att de två effekterna tagit ut varandra. Det

kan dock vara för tidigt att redan dra dessa slutsatser.

2.5.3 Regionala effekter av ändrade skatteregler

Miljöpartiet de gröna har målsättningen att människor skall

kunna leva med hög livskvalité såväl på landsbygden som i

tätorterna. Denna målsättning måste dock kombineras med de

miljömässigt motiverade kraven att minska den industriella

överhettningen och det totala transportarbetet. Skattepolitiken

bör medföra en ökad belastning på bilismen i både tätort och

glesbygd samt en minskning av de skattemässiga subventionerna av

boendet. Den avvägning vi syftar till i våra detaljerade förslag

skall vara både rättvis och konsumtionsbegränsande.

3 Principer i miljöpartiets skattepolitik

3.1 Det totala skattetrycket

Höga skatter betyder stark centralstyrning och

maktkoncentration. Detta strider mot miljöpartiets krav på

decentralisering, gräsrotsdemokrati och stor frihet för enskilda

medborgare. Ett lägre skattetryck möjliggörs på sikt av de

positiva effekterna av den gröna politiken: ökad informell

omsorg, minskat vårdbehov, minskat behov av miljöåtgärder.

En höjning av det totala skattetrycket på kort sikt kan endast

accepteras om avsikten är att förbättra miljön och hushållningen

med resurser. Strävan på lång sikt skall vara att sänka det

totala skattetrycket.

Angående fördelningen av skatterna mellan kommunal skatt och

statsskatt anser vi att det kommunala skatteuttaget borde spela

större roll än det statliga eftersom ett mer lokalt

ansvarstagande är nödvändigt. Av samma anledning anser vi att

staten inte skall genom skattestopp och liknande reglera den

kommunala handlingsfriheten.

3.2 Skatt på arbetsinkomster

Beskattningen skall ge en jämnare fördelning av disponibla

inkomster än i dag. Målet för den ekonomiska politiken bör dock

vara att främja en jämnare fördelning redan av bruttoinkomster.

Miljöpartiet de gröna anser att arbetsgivaravgifterna skall

sänkas. Samtidigt skall energi- och råvaruskatter höjas. Detta

innebär delvis en skatteväxling där skatten i vårt förslag tas

på råvaror och andra ändliga resurser i stället för på arbete.

Arbetsgivaravgifterna skall differentieras regionalt för att ge

glesbygden en bättre konkurrenssituation.

Löneförmåner bör beskattas till verkliga värdet. Att som nu ge

en förtäckt lönedel, exempelvis i form av lågt beskattade

firmabilar, gynnar endast en konsumtion som annars kanske skulle

ha betraktats som onödig.

Miljöpartiet de gröna föreslår minskade avdragsmöjligheter bl.a.

för bilresor. Avdraget föreslås vara oberoende av vilket

transportmedel man i själva verket använder. Det kan aldrig vara

rätt att gynna valet av bil jämfört med kollektivtrafik. Dock

har vi i våra förslag även beaktat förhållandena i sådana bygder

som saknar underlag för kollektivtrafik.

3.3 Skatt på konsumtion

Tanken bakom beskattningen av konsumtion är att skatten dels

skall vara en inkomstkälla för staten, dels ha en styrande

verkan. Nödvändig konsumtion skall beskattas lågt medan för

umbärliga varor skatten skall höjas i motsvarande mån. Speciellt

i fråga om mervärdeskatten vill vi att basmat skall vara befriad

från sådan skatt. Detta skall kompenseras med höjning av skatten

på övriga varor. Kultur bör inte beskattas.

3.4 Skatt på kapitalinkomster

Skatten på kapitalinkomster skall vara minst lika hög som på

arbetsinkomster. Detta villkor uppfylls vid normal inflation av

en 30% skatt på kapitalvinster. Den alltför frikostiga

avdragsrätten för realisationsförluster och räntor föreslås dock

begränsad. Härvidlag måste ränteavdragen för boende fasas ut i

långsam takt eftersom många blivit beroende av de direkta och

indirekta subventioner som hittills understött bostadssektorn.

4 Slutsats

Med hänvisning till vad som ovan framförts anser jag att

skattesystemet bör förändras så att det blir ett verksamt

instrument inom miljöpolitiken, inom fördelningspolitiken och

inom regionalpolitiken.

Förslagen i utskottets betänkande medför inte dessa egenskaper.

Vad jag här har anfört innebär att jag tillstyrker motion Sk627

av Inger Schörling m.fl. (mp) yrkandena 1--4. Jag återkommer i

annat sammanhang till övriga yrkanden i denna motion och till

motion Sk708 av Inger Schörling m.fl. (mp).

dels vid mom. 1 hemställt

1. beträffande skattepolitikens inriktning m.m., utvärdering

av skattereformen

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk627 yrkandena

1--4 och med avslag på motionerna 1990/91:Sk371 yrkande 1,

1990/91:Sk424 yrkandena 1, 2, 5, 7, 9 och 16, 1990/91:Sk427,

1990/91:Sk430 yrkande 1, 1990/91:Sk433 yrkandena 1 och 2 och

1990/91:Sk435 yrkandena 1 och 30 som sin mening ger regeringen

till känna vad som anförs i reservationen om skattens funktion i

miljöpolitiken och fördelningspolitiken och om dynamiska och

regionala effekter av skattepolitiken.

6. Skattepolitiken och Sveriges förhållande till EG (mom. 2)

Lars Bäckström (v) har

dels anfört följande:

Vänsterpartiet motsätter sig ett svenskt medlemskap i EG. Men

oavsett om Sverige blir medlem i EG eller ej, kommer det att

finnas ett konkurrenstryck för att "harmonisera" skatteuttaget.

Det gäller bl.a. mervärdebeskattningen och kapitalbeskattningen.

De aktörer som styr kapitalströmmarna kommer att söka efter

bästa möjliga skatteförhållanden.

Samma tryck finns ej inom inkomstbeskattningen och den del av

kapitalbeskattningen som utgör fastighetsbeskattningen. På

företagsskattesidans inkomstbeskattning råder snarast motsatt

förhållande, det vill säga Sveriges mycket låga

företagsbeskattning gör det attraktivt att skatta av vinster i

Sverige.

Tanken på ett EES-avtal, dvs. avtal om ökad europeisk ekonomisk

integration, stöds av vänsterpartiet om vissa villkor kan

uppfyllas. Ett sådant avtal förutsätter någon typ av samordning

inom mervärdebeskattningen för att undgå s.k. tekniska

handelshinder vad gäller export och import av varor och

tjänster.

EGs momsdirektiv innebär också att momsen differentieras.

Således är t.ex. lägre moms på mat eller till och med slopad

matmoms fullt i enlighet med EGs riktlinjer. Vidare finns det

propåer inom EG om en högsta momssats på ca 20%.

En sådan generell sänkning kan Sverige få svårt att klara med

bibehållna ambitionsnivåer för en generell välfärdspolitik.

Vänsterpartiet har dock inga principiella invändningar mot en

reducerad mervärdebeskatting, om detta kan finansieras med andra

åtgärder, t.ex. ökad beskattning av företagsvinster,

fastighetskapital, eller en återgång till ett mer progressivt

inkomstskattesystem.

Vänsterpartiet kan aldrig acceptera regler som innebär att en

anonym byråkrati, eller några ministrar i Bryssel, ges kontroll

över den svenska skattepolitiken. Den svenska riksdagens roll

att utöva beskattningsrätten får aldrig överlåtas till ett

Europaparlament.

Riksdagen bör -- med bifall till motion Sk433 i denna del -- ge

regeringen till känna dessa riktlinjer vad gäller

skattepolitiken och EG-frågan.

dels vid mom. 2 hemställt

2. beträffande skattepolitiken och Sveriges förhållande till

EG

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk433 yrkande 28

som sin mening ger regeringen till känna vad som anförs i

reservationen om skattepolitiken och Sveriges förhållande till

EG.

7. Schablonavdraget i tjänst (mom. 3)

Görel Thurdin och Rolf Kenneryd (båda c) har

dels anfört följande:

Vi anser fortfarande att schablonavdraget skall sänkas i stället

för höjas. Detta avdrag ges oavsett kostnadsbelastning eller ej

och bör därför hållas på en relativt låg nivå, annars uppstår en

snedvridande orättvisa gentemot alla med höga arbetskostnader.

Vi föreslår därför att schablonavdraget sänks till 2000 kr.

dels vid mom. 3 hemställt

3. beträffande schablonavdraget i tjänst

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk435 yrkande 2

antar följande

Förslag till

Lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370)

Härigenom föreskrivs att orden "4000 kronor" i 33§ 2 mom.

kommunalskattelagen (1928:370) skall bytas ut mot "2000

kronor".

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1991 och tillämpas första

gången i fråga om 1993 års taxering.

8. Avdrag/skattereduktion för barn och hemmamake (mom. 4)

Bo Lundgren, Hugo Hegeland och Karl-Gösta Svenson (alla m) har

dels anfört följande:

En av de flesta omfattad skattepolitisk princip är att

skatteuttaget skall ske med hänsyn till bärkraft. Detta innebär

bl.a. att inkomstbeskattningen måste utformas på ett sådant sätt

att skatteuttaget relateras till inkomsttagarnas

försörjningsbörda. Familjer med olika antal barn har självfallet

olika stor förmåga att betala skatt, eftersom familjens totala

kostnader varierar med antalet barn. Inkomstbeskattningen måste

därför reformeras i syfte att skapa rättvisa för barnfamiljerna.

För att hänsyn till försörjningsbördan skall tas vid

beskattningen bör ett grundavdrag för barn vid den kommunala

beskattningen införas. Storleken beräknas med utgångspunkt i att

nödvändiga kostnader för barnens konsumtion (med avräkning för

direkta bidrag) skall undantas från beskattning.

Vi tillstyrker således motion Sk424 i denna del (yrkande 6).

Därmed är också motionerna Sk393 och Sk435 i motsvarande del

tillgodosedda.

Avdraget för underhållsbidrag har stor betydelse för den

enskildes ekonomi, vilket bl.a. framgår av att beslutet att

slopa avdragsrätten kombinerats med en allmän nedsättning av

underhållsbidragen. Till detta kommer att skatteförmågeprincipen

medför att extra kostnader till följd av att föräldrar inte bor

tillsammans i vart fall delvis bör vara avdragsgilla.

Vi anser därför att avdragsrätten för underhållsbidrag bör

återinföras. Regeringen bör återkomma med ett förslag om den

närmare detaljregleringen av denna åtgärd.

Vi tillstyrker således motion Sk393 i denna del (yrkandena 1 och

2). Därmed är även övriga motionsyrkanden om barnavdrag m.m.

helt eller delvis tillgodosedda.

dels vid mom. 4 hemställt

4. beträffande avdrag/skattereduktion för barn och hemmamake

att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Sk393

yrkandena 1 och 2 och 1990/91:Sk424 yrkande 6 och med

anledning av motionerna 1990/91:Sk330, 1990/91:Sk366,

1990/91:Sk369, 1990/91:Sk393 yrkande 4 och 1990/91:Sk435

yrkandena 6 och 8 samt med avslag på motion 1990/91:Sk435

yrkande 7 hos regeringen begär förslag till barnavdrag i

enlighet med vad som anförs i reservationen.

9. Avdrag/skattereduktion för barn och hemmamake (mom. 4)

Görel Thurdin och Rolf Kenneryd (båda c) har

dels anfört följande:

Riksdagens beslut att avskaffa skattereduktionen för

ensamstående med barn strider enligt vår mening mot en samlad

utredningsmajoritets uppfattning om att de ensamstående

kompenseras på något sätt. Föredragande statsrådet hänvisade

till att stödet till ensamföräldrarna skulle tas upp vid

beredningen av underhållsbidragskommitténs betänkande. Något

sådant förslag har dock ännu inte lagts fram. Följden är att

ensamstående med barn får en försämring i sin ekonomiska

situation samtidigt som skattereformens hela effekt i form av

högre priser, boendekostnader m.m. inträder. Det är oacceptabelt

att regeringens långsamma handläggning av den viktiga frågan om

en kompensation till de ensamstående får sådana konsekvenser.

I motion Sk435 yrkandena 6 och 8 föreslår motionärerna att

skattereduktionen för ensamstående med barn återinförs i

avvaktan på regeringens förslag om en kompensation till denna

grupp. Vi tillstyrker dessa motionsyrkanden.

En annan viktig fråga är hemmamakarnas situation.

Skattereduktionen för hemmamake har betydelse för ett litet

antal kvinnor som lever under små omständigheter. Också denna

grupp drabbas av de boendekostnadsökningar och prisökningar som

skattereformen leder till. Vi vidhåller att skattereduktionen

för hemmamake inte bort avskaffas och tillstyrker därför motion

Sk435 yrkande 7.

dels vid mom. 4 hemställt

4. beträffande avdrag/skattereduktion för barn och

hemmamake

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk435 yrkandena

6--8

och med avslag på motionerna 1990/91:Sk330, 1990/91:Sk366,

1990/91:Sk369, 1990/91:Sk393

yrkandena 1, 2 och 4 och 1990/91:Sk424 yrkande 6 antar

följande

Förslag till

Lag om ändring i uppbördslagen (1953:272)

Härigenom föreskrivs att 2§ 4 mom. uppbördslagen (1953:272)

skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Reservanternas förslag

2§

4 mom. Skattereduktion medges skattskyldig för underskott av

kapital enligt 3§ 14 mom. lagen (1947:576) om statlig

inkomstskatt. Skattereduktionen uppgår till 30% av

underskottet.

En skattskyldig, vars make har

en taxerad

förvärvsinkomst som

understiger grundavdraget

enligt 48§ 2 mom.

kommunalskattelagen

(1928:370), erhåller

skattereduktion med 20% av

skillnadsbeloppet.

Skattereduktionen medges

endast den som varit bosatt

här i riket under någon

del av beskattningsåret.

Ogift skattskyldig som har

hemmavarande barn under 18

år och som varit bosatt

här i riket under någon

del av beskattningsåret

erhåller skattereduktion

med 1 800 kronor. Barn som bor

hos föräldrarna anses

som hemmavarande bara hos den

ena av dem.

Skattereduktion sker endast i fråga om statlig inkomstskatt,

kommunal inkomstskatt, skogsvårdsavgift och statlig

fastighetsskatt.

Bestämmelserna om skattereduktion iakttagas vid debitering av

slutlig skatt, tillkommande skatt och preliminär B-skatt samt

vid fastställande av preliminär A-skatt. Öretal som uppkommer

vid beräkning av skattereduktion bortfaller.

Denna lag träder i kraft tre veckor efter den dag då lagen

enligt uppgift på den utkommit från trycket i Svensk

författningssamling och tillämpas första gången i fråga om 1992

års taxering.

10. Avdrag/skattereduktion för barn och hemmamake (mom. 4)

Gösta Lyngå (mp) har

dels anfört följande:

Det finns i dag många tusental föräldrar som har sina barn i

fristående skolor som är godkända av staten och följer läroplan

och skollag. Lärarna arbetar för mycket låga löner för att

verksamheten över huvud taget skall kunna gå runt, och

föräldrarna betungas av terminsavgifter. Enligt miljöpartiets

uppfattning måste man respektera att föräldrarna tar ansvar för

sina barns uppfostran. Vi yrkar därför i annat sammanhang att

staten skall betala lärarlönerna genom ett genomsnittligt

statsbidrag per elev. Innan ett sådant system införs bör

föräldrabidragen vara avdragsgilla i deklarationen. Riksdagen

bör med bifall till motion Sk366 som sin mening ge regeringen

till känna vad som här har anförts om avdrag för

föräldraavgiften till fristående skolor.

dels vid mom. 4 hemställt

4. beträffande avdrag/skattereduktion för barn och hemmamake

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk366 och med

avslag på motionerna 1990/91:Sk330, 1990/91:Sk369,

1990/91:Sk393 yrkandena 1, 2 och 4, 1990/91:Sk424 yrkande 6

och 1990/91:Sk435 yrkandena 6--8 som sin mening ger regeringen

till känna vad som anförs i reservationen angående avdrag för

skolavgifter för barn.

11. Särskild skatterabatt till glesbygdsbor (mom. 5)

Gösta Lyngå (mp) har

dels anfört följande:

För att transportsektorn skall betala sina samhällskostnader är

det ofrånkomligt att levnadskostnaderna i glesbygd ökar mer än i

tätorter. Speciellt är detta fallet som resultat av de

internationellt framdrivna höjningarna av drivmedelskostnader

och de höjningar av drivmedelskostnader och energiskatter som vi

föreslår. Miljöpartiet de gröna föreslår att en kompensation

till glesbygdsboende görs i form av en skatterabatt om 2000

kr. per person mellan 18 och 65 år och 1000 kr. för övriga.

För den som inte är skattebetalare skall möjligheter finnas att

få kompensationen kontant utbetald. Glesbygd bör i detta fall

definieras enligt industridepartementets definition.

dels vid mom. 5 hemställt

5. beträffande särskild skatterabatt till glesbygdsbor

att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Sk627 yrkande 11

som sin mening ger regeringen till känna vad som anförs i

reservationen om skatterabatt till glesbygdsbor.

12. Skatteskalor och grundavdrag, m.m. (mom. 6)

Lars Bäckström (v) har

dels anfört följande:

Ny skatteskala för 1992

En skattepolitik byggd på principen skatt efter bärkraft kräver

en progressiv inkomstbeskattning. För närvarande finns endast en

skiktgräns vid 180000 kr. i taxerad inkomst. Den statliga

inkomstskatten över denna gräns är 20%. Vänsterpartiet

föreslår att ett nytt skikt inrättas över 240000 kr. med en

skatt på 30%. Marginalskatten över denna gräns blir då 60%

vid en kommunalskatt på 30%. Inkomstförstärkningen av den

förhöjda marginalskatten kan för budgetåret 1991/92 beräknas

till ca 2,5 miljarder kronor.

Slopade grundavdrag över 180000 kr.

Grundavdragets syfte är att lindra skattebelastningen för mycket

låga inkomster. Detta avspeglas också i beslutet att låta

grundavdraget höjas inom vissa lägre inkomstskikt.

Vänsterpartiet föreslår i enlighet med detta synsätt att inte

något grundavdrag medges för taxerade inkomster över 180000

kr. För att det slopade grundavdraget över 180000 kr. inte

skall ge upphov till en alltför hård tröskeleffekt krävs en

avtrappning av grundavdraget. Vänsterpartiet föreslår att

grundavdraget trappas av från en inkomst på 140000 kr. för att

vara0 vid en inkomst på 180000 kr.

Att slopa grundavdraget för inkomster över 180000 kr. ger

påtagliga skatteinkomster. Dessa kan beräknas till en

helårseffekt på 9,6 miljarder kronor för 1992, eller 4,8

miljarder kronor för budgetåret 1991/92.

Ekonomisk stödpunkt till kommunsektorn

Inkomstförstärkningen av att grundavdraget slopas över 180000

kr. kommer främst att falla ut i kommunsektorn och bidrar till

att stabilisera den mycket ansträngda ekonomiska situationen för

kommunerna. På grund av den fördröjning som finns i överföringen

av skatteintäkter från staten till kommunerna faller dock inte

inkomsterna omedelbart ut till kommunerna.

Staten bör därför förskottera de skatteintäkter som det slopade

grundavdraget skapar i den kommunala skattebasen redan under

budgetåret 1991/92, dvs. med 4,8 miljarder kronor.

Inkomstförstärkning skall ses som ett "ekonomiskt stödpaket till

kommunsektorn". I andra motioner har vänsterpartiet angivit de

områden som skall finansieras ur det kommunala stödpaketet, dvs.

bl.a. till sjukvården för en övergång till tjänstgöring var

tredje helg 2 miljarder kronor, för satsningar inom hemtjänsten

1 miljard kronor, för utbyggd barnomsorg 1,1 miljard kronor,

till kommunala bostadstillägg0,6 miljard kronor.

dels vid mom. 6 hemställt

6. beträffande skatteskalor och grundavdrag, m.m.

att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Sk433 yrkandena

3--5 och med avslag på motion 1990/91:Sk627 yrkandena 5--8 hos

regeringen begär förslag till ny utformning av grundavdraget och

skatteskalan och till ett kommunalt stödpaket i enlighet med vad

som anförs i reservationen.

13. Skatteskalor och grundavdrag, m.m. (mom. 6)

Gösta Lyngå (mp) har

dels anfört följande:

För att uppfylla de krav som motiveras av den önskade

låglöneprofilen måste skatteskalan innehålla ett väsentligt höjt

grundavdrag samt en progressivitet i de högre inkomstlägena.

Den av folkpartiet och socialdemokraterna genomförda sänkningen

av den statliga inkomstskatten kommer huvudsakligen

höginkomsttagare till godo. Även de allra högsta inkomsttagarna

har fått en marginalskatt av endast 50% (under förutsättning

av en kommunalskatt om 30%). Detta kommer att innebära en

kraftig höjning av den materiella konsumtionen för en grupp som

redan nu lever mycket väl. Vi föreslår att detta missförhållande

i någon mån korrigeras genom att den högsta marginalskatten blir

60%. Samtidigt yrkar vi på en höjning av grundavdraget från

10000 till 20000 kr.

Miljöpartiet de gröna föreslår följande skatteskala att införas

från den 1 januari 1992:

Grundavdrag: 20000 kr.

För taxerade inkomster mellan 70000 och 90000 kr. skall

grundavdraget trappas upp med 20% av inkomsten inom detta

skikt till maximalt 24000 kr. För inkomster över 100000 kr.

trappas sedan grundavdraget åter ned med en sjättedel (16,67%)

av den del av inkomsten som ligger över 100000 kr. tills det

åter blir 20000 kr. vid en inkomst av 124000 kr.

Statlig skatt tas inte ut på en beskattningsbar inkomst under

104000 kr. För beskattningsbar inkomst över 104000 kr.

föreslås en skattesats på 5%, över 150000 kr. 20% och över

210000 kr. 30% av överstigande belopp.

Miljöpartiet de gröna anser av principiella skäl att den

automatiska indexregleringen av skatteskalan bör tas bort. En

omfattande indexreglering av löner, skatter och bidrag skapar

lätt spiraleffekter som försvårar ett aktivt bekämpande av

inflationen. Om t.ex. arbetsmarknadens parter kommit överens om

större löneökningar än samhällsekonomin tål skall de inte

automatiskt kunna vara säkra på att skatteskalorna justeras

efter detta. Sannolikt kommer det att bli nödvändigt att då och

då justera skatteskalorna om vi får en fortsatt inflation men

detta är beslut som riksdagen bör fatta för varje tillfälle med

beaktande av den då aktuella finanspolitiska situationen.

dels vid mom. 6 hemställt

6. beträffande skatteskalor och grundavdrag, m.m.

att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Sk627 yrkandena

5--8 och med avslag på motion 1990/91:Sk433 yrkandena 3--5 hos

regeringen begär förslag till ny utformning av grundavdraget och

skatteskalan i enlighet med vad som anförs i reservationen.

14. Moms-uttaget, sänkt moms på mat, punktbeskattning (mom. 7)

Bo Lundgren, Hugo Hegeland och Karl-Gösta Svenson (alla m) har

dels anfört följande:

För att Sverige skall kunna delta i den gränslösa marknad som

öppnas i Europa den 1 januari 1993 måste mervärdeskatteuttaget

sänkas till en nivå som motsvarar övriga Europa. Räknat som

pålägg utgår mervärdeskatt under 1991 med 25%. 1,54

procentenheter är en tillfällig höjning som upphör med utgången

av innevarande år. Enligt vår mening har konjunkturutsikterna,

som egentligen aldrig motiverade höjningen, nu förändrats så

markant sedan beslutet om att höja mervärdeskatten togs att den

tillfälliga höjningen bör slopas redan den 1 juli 1991.

Vi tillstyrker således motion Sk424 i denna del.

Skattebortfallet för budgetåret 1991/92 kan beräknas till ca 3,5

miljarder kronor.

dels vid mom. 7 hemställt

7. beträffande moms-uttaget, sänkt moms på mat,

punktbeskattning

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk424 yrkande 10

och med avslag på motionerna 1990/91:Sk433 yrkandena 17, 24

och 25, 1990/91:Sk644, 1990/91:Sk666 yrkande 1,

1990/91:Sk669 och 1990/91:Sk708 antar följande

Förslag till

Lag om upphävande av lagen (1990:575) om tillfällig höjning av

mervärdeskatten.

Härigenom föreskrivs att lagen (1990:575) om tillfällig

höjning av mervärdeskatten skall upphöra att gälla den 1 juli

1991.

15. Moms-uttaget, sänkt moms på mat, punktbeskattning (mom. 7)

Görel Thurdin (c), Rolf Kenneryd (c) och Lars Bäckström (v)

har

dels anfört följande:

I olika motioner från centerpartiet, vänsterpartiet och

miljöpartiet yrkas skattelättnader i momsen på mat. I motionerna

Sk644 av Olof Johansson m.fl. (c) samt Sk433 och Sk666 av Lars

Werner m.fl. (v) yrkas att momsen på livsmedel reduceras med

40%, medan motion Sk708 av Inger Schörling m.fl. (mp)

innehåller krav på ett riksdagsuttalande om att momsen på basmat

skall slopas. Även i motion Sk669 av Stina Gustavsson och Kersti

Johansson (c) begärs ett riksdagsuttalande om sänkt moms på mat.

Motionärerna skiljer sig i fråga om vissa detaljer, bl.a.

rörande finansieringen. Centerpartiet och vänsterpartiet yrkar

att skattelättnaden finansieras genom att den tillfälliga

höjningen av momsen får ligga kvar och med en ökad

punktbeskattning.

Motionärerna grundar sig framför allt på fördelningspolitiska

skäl. Nödvändig konsumtion, dvs. främst mat och boende, bör

beskattas återhållsamt. Inget annat land har så hög skatt på

nödvändig konsumtion som Sverige. Ett effektivt sätt att

åstadkomma en direkt effekt på matpriserna är att minska den

höga mervärdebeskattningen.

Alla gynnas av sänkta matpriser, men speciellt gynnas grupper

som använder en stor andel av sin disponibla inkomst på

nödvändig konsumtion. Hit hör låginkomsttagare, barnfamiljer och

pensionärer.

I och med att inkomstskatteskalan genom skattereformen förlorat

mycket av sin progressiva utformning, ökar betydelsen av en

fördelningspolitiskt riktig utformning av mervärdebeskattningen.

Detta inte minst eftersom mervärdeskatten efter skattereformen

är den största intäktskällan för staten.

En sänkt matmoms innebär att inflationstrycket minskar. En

differentierad moms är dessutom det normala förhållandet i

EG-länderna. En i Sverige genomförd differentiering av

mervärdeskatten är i linje med de harmoniseringssträvanden som

pågår inom EG.

Några vägande tekniska eller administrativa skäl kan heller inte

längre anföras mot förslaget, och handeln har dessutom klargjort

att en differentiering av momssatserna går att hantera.

En huvudfråga när det gäller reducering av mervärdeskatten är om

reformen skall omfatta alla livsmedel eller ej. En generell

regel medför att det uppstår färre gränsdragningsproblem. De

tekniska/administrativa problemen bör minimeras, eftersom

mervärdeskatten hanteras av ett så stort antal skattskyldiga,

och reglerna bör också framstå som logiska och begripliga för

konsumenten.

Till detta kommer att problemen med hinder i utrikeshandeln

minimeras med en generell regel. En sådan definition ligger

därför väl i linje med Sveriges pågående förhandlingsarbete

gentemot EG och med de regler som tillämpas där.

Mot denna bakgrund talar enligt vår uppfattning övervägande skäl

för en generell skattelättnad för livsmedel. Sprit, vin och

starköl bör dock inte inbepripas.

Vi anser att en skattelättnad bör omfatta samtliga livsmedel.

Med en sådan utformning bör lämpligen sänkningen motsvara vad

som tidigare gällt för hotell- och serveringstjänster samt

byggentreprenader, dvs. en reducering med 40 %.

Den tillfälliga höjningen av momsen som är tänkt att bortfalla

1992 gör att det enligt vår uppfattning är rätt tillfälle att,

utan att höja momsen generellt, åstadkomma en sänkt moms på

maten. Vi föreslår därför att den förhöjda skattesatsen tills

vidare ligger kvar även efter den 31 december 1991.

För att finansiera bortfallet föreslår vi alltså att den

förhöjda skattesatsen med momspålägg på 25% tills vidare

kvarstår. Vidare bör -- som föreslås i c- och v-motionerna --

den särskilda varuskatten på choklad, konfektyrer m.m. kvarstå

men med en förhöjd skattesats och med en bredare bas för

skatten.

Avsikten är givetvis att momssänkningen skall komma

konsumenterna till del. För att garantera detta biträder vi

förslaget i motion Sk644 om att statens pris- och konkurrensverk

skall få i uppdrag att i samband med reformens ikraftträdande

föranstalta om en skärpt prisövervakning på livsmedelsområdet.

Med det anförda tillstyrker vi alltså de i motionerna Sk644,

Sk669 och Sk433 föreslagna skattelättnaderna. Därmed får även

yrkandet i motion Sk708 anses tillgodosett.

dels vid mom. 7 hemställt

7. beträffande moms-uttaget, sänkt moms på mat,

punktbeskattning

a) att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Sk433

yrkandena 17, 24 och -- såvitt avser bibehållande av den

särskilda varuskatten -- 25, 1990/91:Sk644 yrkandena 1--3,

1990/91:Sk666 yrkande 1 och 1990/91:Sk669, med anledning av

motion 1990/91:Sk708 och med avslag på motion 1990/91:Sk424

yrkande 10 antar följande

1 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1968:430) om mervärdeskatt

Härigenom föreskrivs att 13§ lagen (1968:430) om

mervärdeskatt skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelseFöreslagen

lydelse

13§

Skatten utgår med 23,456 Skatten utgår med 25

procent av procent av

beskattningsvärdet. beskattningsvärdet. Skatten

utgår dock med 13,64

procent av

beskattningsvärdet

beträffande livsmedel och

livsmedelstillsatser enligt

livsmedelslagen (1971:511) med

undantag för dels

dryckesvaror som omfattas av

lagen (1977:306) om

dryckesskatt dels varor som

omfattas av lagen (1961:394)

om tobaksskatt.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1992.

2 Förslag till

Lag om upphävande av lagen (1941:251) om särskild varuskatt

Härigenom föreskrivs att lagen (1941:251) om särskild

varuskatt skall upphöra att gälla.

b) att riksdagen med anledning av vad som hemställts under a)

och av motionerna 1990/91:Sk433 yrkande 25 i övrigt och

1990/91:Sk644 yrkandena 4--6 som sin mening ger regeringen

till känna vad som anförts i reservationen om en skärpt

prisövervakning av livsmedel samt om utökad och ändrad

punktbeskattning av vissa varor.

16. Moms-uttaget, sänkt moms på mat, punktbeskattning (mom. 7)

Gösta Lyngå (mp) har

dels anfört följande:

Som anförs i motion Sk708 har vårt land blivit utomordentligt

sårbart under de senast 40 åren -- också detta som ett resultat

av en politik som de flesta av de gamla partierna i riksdagen

har ställt sig bakom. Sårbarheten visar sig dels som ett mycket

starkt utlandsberoende, som äventyrar försörjning med

baslivsmedel under avspärrningar och krig, dels som

distributionsproblem under kriser beroende på den tidigare

nämnda koncentrationen och specialiseringen.

Livsmedelspriserna har under de senaste åren stigit mycket

kraftigt och i genomsnitt snabbare än konsumentprisindex (KPI).

Detta gör att barnfamiljer många gånger tycker att det finns en

dålig praktisk överensstämmelse mellan publicerade siffror för

KPI och de faktiskt upplevda prisökningarna.

I Sverige har vi den märkliga situationen att vi har världens

högsta matskatt -- en moms på 25%. EG-länderna, som regeringen

i andra avseenden söker anpassa sig till, har i genomsnitt låg

matmoms.

Miljöpartiet de gröna kräver att momsen på basmat slopas och att

skattebortfallet kompenseras med en höjning av den allmänna

momsen med ca 2 procentenheter.

Basmat som för närvarande bör stödjas med slopad moms är enligt

miljöpartiet de gröna:

Mjölkprodukter, smör, grädde och ost

Produkter av nöt, får och lamm samt get och vilt

Fisk

Säd och sädesprodukter som gryn, mjöl, flingor, matbröd,

knäckebröd och skorpor

Potatis och rotfrukter samt grönsaker

Frukt och bär, svamp och konserver av dessa samt honung.

Till basmat som miljöpartiet de gröna inte vill stödja räknas

ägg, griskött, broiler samt socker och margarin samt smör-

margarinblandningar.

Först när våra krav på djurvänlighet i djurhållningen är

uppfyllda kan momsen på griskött, ägg och broiler slopas.

När oljeväxtodlingen har lagts om och användningen av

jordbruksgifter upphört kan även momsen på margarin slopas.

Miljöpartiet de gröna vill dessutom medvetet gynna jordbruk med

nötkreatur framför dem med svinuppfödning. Nötkreatur passar väl

in i de odlingssystem som partiet vill att det svenska

jordbruket i stor utsträckning skall anpassas till.

Med hänvisning till det anförda och till vad jag i övrigt anfört

i denna fråga hösten 1990 (1990/91:SkU31 res. 30) tillstyrker

jag bifall till motion Sk708.

dels vid mom. 7 hemställt

7. beträffande moms-uttaget, sänkt moms på mat,

punktbeskattning

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk708 och med

anledning av motionerna 1990/91:Sk644, 1990/91:Sk666 yrkande

1, 1990/91:Sk669 och 1990/91:Sk433 yrkandena 17, 24 och 25

och med avslag på motion 1990/91:Sk424 yrkande 10 hos

regeringen begär förslag om slopad moms på basmat i enlighet med

vad som anförs i reservationen.

17. Sparstimulanser (mom. 8)

Bo Lundgren, Hugo Hegeland och Karl-Gösta Svenson (alla m) har

dels anfört följande:

Det totala sparandet i Sverige är alltför lågt.

Hushållssparandets utveckling har varit mycket oroande. Efter

ett hushållssparande på den i och för sig låga nivån cirka 4%

av den disponibla inkomsten under 1970-talet har sparkvoten

sjunkit kraftigt sedan 1980. 1986 blev den till och med negativ

och har så förblivit under resten av 1980-talet. Nu sker en viss

uppgång men till en fortfarande alltför låg nivå.

För att hushållssparandet skall kunna öka krävs dels att

utrymmet för sparande ökar genom sänkta skatter, dels att

motiven för sparande upplevs tillräckligt meningsfulla. Som

utvecklas i motion Sk424 krävs därför en sänkning av det totala

skattetrycket i syfte att skapa utrymme för ökat

hushållssparande. Till detta kommer att den ekonomiska politiken

måste utformas så att viljan och intresset för att spara ökar.

De sänkta marginalskatterna har härvidlag stor betydelse.

För de flesta torde de viktigaste kvarvarande sparmotiven vara

inför ålderdomen och till en egen bostad. Det är mot den

bakgrunden allvarligt att en väsentlig del av finansieringen av

marginalskattesänkningarna skedde genom kraftigt höjd

bostadsbeskattning och en ny permanent beskattning av

pensionssparandet. På bägge dessa områden krävs en lindrigare

beskattning.

Det enskilda aktiesparandet har under lång tid straffbeskattats,

vilket lett till att hushållen sålt ut betydande aktieinnehav

till institutioner. Denna utveckling måste vändas, vilket

förutsätter att nuvarande skattemässiga diskriminering av

privatpersoners aktieägande upphör. Reavinstbeskattningen av

aktier bör förenklas och lindras, dubbelbeskattningen av

aktieutdelningar avskaffas, taxeringsvärdets genomslag vid

arvs-, gåvo- och förmögenhetsbeskattningen minskas och

omsättningsskatten på aktier avskaffas.

dels vid mom. 8 hemställt

8. beträffande sparstimulanser

att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:Sk323,

1990/91:Sk362 i denna del, 1990/91:Sk390 yrkandena 2 och 4,

1990/91:Sk391 yrkande 10 och 1990/91:Sk424 yrkande 3 som sin

mening ger regeringen till känna vad som anförs om

sparstimulanser i reservationen.

18. Sparstimulanser (mom. 8)

Görel Thurdin och Rolf Kenneryd (båda c) har

dels anfört följande:

Inledningsvis vill vi erinra om att finansutskottet i ett

särskilt betänkande om sparande behandlar en rad andra motioner

och yrkanden från vår sida som syftar till att främja det

enskilda sparandet.

För att öka hushållssparandet behövs konkreta åtgärder. Det

krävs bl.a. för att öka lönsamheten för sparande. Vi anser att

ett program för ökat sparande och decentraliserat ägande skall

tas fram i enlighet med centerpartiets förslag. Målsättningen

för det totala finansiella sparandet bör sättas högt. Detta för

att kunna nettoamortera statsskulden. Överskottet skall i

huvudsak genereras i hushållssektorn. Målsättningen för

hushållssparandet bör vara att på sikt få en sparkvot för

hushållen på 10%.

Vissa av de förändringar i kapitalbeskattningen som har

genomförts via skatteomläggningen, bl.a. en enhetlig skattesats

på 30% kopplat till avdragsbegränsningar för lån, kommer

förhoppningsvis att ge vissa bidrag till att förbättra

sparandet. Emellertid har regeringen genom skatteomläggningen

låtit genomföra även en del försämrade villkor för sparandet --

bl.a. ett slopat sparavdrag och ökad beskattning bl.a. på

allemanssparandet. Sammantaget anser vi att de nu föreslagna

sparstimulanserna inte på långt när är tillräckliga. Vi föreslår

mot denna bakgrund införande av personliga investeringskonton.

Följande riktlinjer för personliga investeringskonton bör gälla.

Personliga investeringskonton införs för långsiktigt

målsparande.

Insättningarna maximeras till ett halvt basbelopp per år och

undantas från beskattning.

Uttag utan skattekonsekvenser får endast göras till

investeringar i permanentbostad eller i eget företag.

Beskattningen sker när tillgången avyttras.

Vid uttag till annan användning sker beskattning omedelbart.

Det bör ankomma på regeringen att verkställa den ytterligare

utredning som kan krävas och snarast återkomma till riksdagen

med ett konkret förslag om införande av personliga

investeringskonton, också innefattande ett förslag till

finansiering för de statsfinansiella kostnader som uppkommer på

kort sikt. Målsättningen bör vara att införa personliga

investeringskonton från den 1 januari 1992. Detta bör riksdagen,

med anledning av de motioner som har väckts i frågan, ge

regeringen till känna.

dels vid mom. 8 hemställt

8. beträffande sparstimulanser

att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:Sk323,

1990/91:Sk362, 1990/91:Sk390 yrkande 2, 1990/91:Sk391 och

1990/91:Sk424 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till

känna vad som anförs i motionerna om personliga

investeringskonton m.m.

19. Avdrag för gåvor (mom. 9)

Kjell Johansson och Leif Olsson (båda fp) har

dels anfört följande:

I motion Sk302 av Kjell Johansson m.fl. (fp) yrkas att en

avdragsrätt för gåvor till ideella och humanitära ändamål

skapas. Liknande regler finns i många andra länder.

Avdragsrätten bör utformas så att avdrag medges inom en viss

beloppsram för gåva från enskild person till svenska

biståndsorganisationer och till trossamfund. Yrkandet om en

liknande avdragsrätt framställs också i motion Sk343 av Gösta

Lyngå och Marianne Samuelsson (mp).

Enligt vår uppfattning är det angeläget att ideell verksamhet i

denna form främjas på allt sätt. En begränsad avdragsrätt för

gåvor utgör en värdefull stimulans till uppoffringar av detta

slag. Regeringen bör därför skyndsamt lägga fram förslag till de

lagändringar som behövs.

dels vid mom. 9 hemställt

9. beträffande avdrag för gåvor

att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:Sk302 och

1990/91:Sk343 hos regeringen begär förslag till en begränsad

avdragsrätt för gåvor till ideella och humanitära ändamål i

enlighet med vad som anförs i reservationen.

20. Avdrag för gåvor (mom. 9)

Gösta Lyngå (mp) har

dels anfört följande:

I motion Sk343 av Gösta Lyngå och Marianne Samuelsson (mp)

framställs ett yrkande av innebörd att biståndsgåvor till

behövande personer i tredje världen skall kunna beaktas vid

beskattningen genom en begränsad avdragsrätt. En avdragsrätt för

personliga gåvor skulle både vara en stimulans till uppoffringar

och ge möjligheter till kontakt mellan människor i Sverige och

människor i hjälpländerna. Enligt motionärernas mening bör

avdrag för sådana gåvor kunna medges med högst 5000 kr. under

förutsättning att gåvorna förmedlas genom en organisation som

har godkänts av utrikesdepartementet.

Det är angeläget att ideell verksamhet av detta slag främjas på

allt sätt. Regeringen bör skyndsamt lägga fram förslag till de

lagändringar som behövs.

I motion Sk302 framställs ett yrkande om en allmän avdragsrätt

för gåvor till allmännyttiga ändamål. Detta yrkande tillgodoses

delvis genom förslaget i motion Sk343.

dels vid mom. 9 hemställt

9. beträffande avdrag för gåvor

att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:Sk302 och

1990/91:Sk343 hos regeringen begär förslag till en begränsad

avdragsrätt för biståndsgåvor i enlighet med vad som anförs i

reservationen.

21. Kommunal beskattning (mom. 10)

Lars Bäckström (v) har

dels anfört följande:

Kommunsektorn dras med svåra ekonomiska problem. Staten har

berövat kommunerna en stor del av deras tidigare skatteunderlag.

Vänsterpartiet har i en annan reservation angett resurser för

ett ekonomiskt stödpaket till kommunsektorn. Långsiktigt bör

dock kommunernas skattebas återställas och vidgas. Ett lämpligt

område för en sådan breddad skattebas torde fastighetsområdet

vara. I internationell skattepolitik baseras vanligen en stor

del av kommunernas inkomster just på fastighetsbeskattning.

Vänsterpartiet har i annat sammanhang även aktualiserat frågan

om att också industrifastigheter skall beläggas med

fastighetsskatt.

De överväganden som nu pågår rörande underlaget för

fastighetsskatten bör därför -- som anförs i motion Sk367 --

också gälla i hur stor utsträckning skatten kan tillfalla

kommunerna. Vi tillstyrker alltså kravet i motionen om

tilläggsdirektiv till utredningen angående en uppdelning av

skatten mellan stat och kommun.

dels vid mom. 10 hemställt

10. beträffande kommunal beskattning

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk367 yrkande 2

och med avslag på motionerna 1990/91:Sk326 och 1990/91:Sk627

yrkandena 20 och 43 som sin mening ger regeringen till känna vad

som anförs i reservationen om utredning av en uppdelning av

fastighetsskatten mellan stat och kommun.

22. Kommunal beskattning (mom. 10)

Gösta Lyngå (mp) har

dels anfört följande:

Det är väsentligt att företag betalar skatt även till de

primärkommuner där man har verksamhet. Man bör därför införa en

kommunalskatt som skall ersätta kommunerna för de kostnader man

får på grund av företagets läge och verksamhet och dess

anställdas utnyttjande av kommunala resurser. Sådan skatt skall

inte baseras på vinst utan på företagets fastighetsinnehav och

eventuellt på antalet anställda. Vid införandet skall den

statliga företagsskatten minskas så att den totala skatten inte

ökar. Med det anförda tillstyrker vi motionen i dessa delar.

Som anförs i motion Sk627 är också beskattningen av fritidshus

förenad med flera problem. En viktig fråga är var beskattningen

skall ske. Som anförs i motionen är det naturligt att den kommun

i vilken fritidshuset är beläget också får uppbära skatten. Det

är där utgifter relaterade till den tillfälliga bosättningen

uppkommer och det är där som myndigheterna gör investeringar

till gagn för ägaren av fritidshuset.

dels vid mom. 10 hemställt

10. beträffande kommunal beskattning

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk627 yrkandena

20 och 43 och med avslag på motionerna 1990/91:Sk326 och

1990/91:Sk367 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till

känna vad som anförs i reservationen om en kommunal beskattning

av företag och av fritidshus.

23. Tävlingsvinster (mom. 12)

Bo Lundgren (m), Görel Thurdin (c), Hugo Hegeland (m),

Karl-Gösta Svenson (m) och Rolf Kenneryd (c) har

dels anfört följande:

Som anförs i motionerna Sk435 och Sk665 drabbas idrottsrörelsen

av särskilda problem i samband med skatteomläggningen. De nya

reglerna innebär bl.a. att den s.k. 600-kronorsregel som innebar

skattefrihet upp till detta belopp för naturaförmåner -- inkl.

tävlingspriser -- har slopats. Skyldighet att upprätta och inge

kontrolluppgift uppkommer nu så fort någon erhållit en förmån

eller vunnit ett pris vars värde är 300 kr. eller mer. Vinnaren

blir skattskyldig för detta värde. Vi anser att detta leder till

ökad byråkrati och mera krångel för föreningarna och för

enskilda, samtidigt som förändringen är av försumbar betydelse

för statskassan. Vi föreslår i stället att gränsen för

skattefrihet flyttas uppåt till 1000 kr., vilket skulle

medföra betydande förenklingar för idrottsrörelsen. Vi

tillstyrker således motionerna i denna del.

dels vid mom. 12 hemställt

12. beträffande tävlingsvinster

att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Sk435 yrkande

21 och 1990/91:Sk665 yrkande 2 antar följande

Förslag till

Lag om ändring i 19§ kommunalskattelagen (1928:370)

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

19§

Till skattepliktig inkomst räknas icke:

vad som -- -- -- -- -- -- -- -- -- eller gåva;

vinst i svenskt -- -- -- -- -- -- -- 100 kronor;

Vinst eller annan förmån

till ett värde av högst

1000 kronor som utgått till

idrottsman för deltagande i

idrottstävling som

anordnats av Sveriges

Riksidrottsförbund eller

annan jämförlig

organisation och som inte

utgör inkomst av

rörelse;

Nedsättning, som -- -- -- -- -- -- anvisningarna till 22§.

Denna lag träder i kraft tre veckor efter den dag då lagen

enligt uppgift på den utkom från trycket i Svensk

författningssamling och tillämpas första gången vid 1992 års

taxering.

24. Bingoskatten (mom. 13)

Bo Lundgren, Hugo Hegeland och Karl-Gösta Svenson (alla m) har

dels anfört följande:

Bingospelet är fortfarande den viktigaste inkomstkällan för

idrottsföreningar generellt sett. 1985 tillgodogjorde sig

idrotten nästan 250 milj.kr. genom bingospel. Även här kan

emellertid självfinansieringsmöjligheterna förbättras.

Riksdagens majoritet beslöt våren 1988 att från den 1 januari

1989 slopa skatten på bingo med varuvinster och att sätta ner

den till 3% av tillståndsbeloppet när det gäller bingospel med

penningvinster.

Enligt vår mening bör bingoskatten emellertid efter hand slopas

även när det gäller spel med penningvinster. I ett första steg

1991 bör den halveras. Skatten sänks därmed med ca 20 milj.kr.

dels vid mom. 13 hemställt

13. beträffande bingoskatten

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk665 yrkande 5

antar följande

Förslag till

Lag om ändring i lagen (1972:820) om skatt på spel

Härigenom föreskrivs att 10§ lagen (1972:820) om skatt på

spel skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

10§

Spelskatt utgår i fråga om

1. roulettspel, för -- -- -- -- -- spelbord över ett,

2. bingospel med 3 procent av 2. bingospel med 1,5 procent

värdet av erlagda av värdet av erlagda

spelinsatser och spelinsatser och

entréavgifter eller andra entréavgifter eller andra

avgifter i den mån avgifter i den mån

avgifterna berättigar till avgifterna berättigar till

deltagande i spelet. deltagande i spelet.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1991.

25. Schablonavdraget för idrottsutövare och inkomstutjämning

för elitidrottare (mom. 14)

Bo Lundgren, Hugo Hegeland och Karl-Gösta Svenson (alla m) har

dels anfört följande:

Ett stort oavlönat ideellt arbete läggs ned inom

idrottsrörelsen. Emellertid utgår ekonomisk ersättning i vissa

fall till såväl ledare som aktiva. Dessa ersättningar skall

naturligtvis beskattas i likhet med alla övriga inkomster. Det

finns emellertid behov att ändra beskattningsreglerna i två

avseenden.

Sedan några år tillbaka finns ett särskilt avdrag för

idrottsutövare. Det kan uppgå till maximalt 3000 kr. och är

avsett att ersätta en detaljerad redovisning av alla de olika

kostnader som såväl aktiva som ledare inom idrottsrörelsen har

för träningsmateriel, utrustning etc. Det är ett schablonavdrag

som avser faktiska kostnader och leder till ett förenklat

deklarations- och taxeringsarbete. Med tanke på

kostnadsutvecklingen bör avdraget höjas till 5000 kr.

Ett annat problem när det gäller idrottsutövares

inkomstbeskattning är de höga marginalskatter som drabbar stora

inkomster som intjänas under en relativt kortvarig

idrottskarriär. Ett stort antal svenska elitidrottare har av

denna anledning valt att av skattemässiga skäl bosätta sig

utomlands. Visserligen finns i dag möjlighet att genom särskilda

avsättningar till pensionsförsäkringar få till stånd en viss

inkomstutjämning. Dessa möjligheter är emellertid inte till

fyllest. Inte heller är den marginalskattereform som nu

genomförts tillräcklig.

Det krävs därför nya regler om inkomstutjämning för

idrottsutövare. Dessa bör innebära att en stor andel av

inkomsterna varje år kan avsättas till ett särskilt konto.

Insatta medel undantas från beskattning till dess uttag sker.

dels vid mom. 14 hemställt

14. beträffande schablonavdraget för idrottsutövare och

inkomstutjämning för elitidrottare

att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Sk665 yrkandena

7 och 8 begär att regeringen lägger fram förslag till sådana

ändringar i beskattningen av idrottsmän som anges i

reservationen.

26. Idrottsrörelsens skatte- och avgiftssituation i övrigt

(mom.15)

Bo Lundgren, Hugo Hegeland och Karl-Gösta Svenson (alla m) har

dels anfört följande:

Inom idrottsrörelsen ser man sedan länge med oro på den

ekonomiska utvecklingen. Den oron har påtagligt förstärkts sedan

effekterna av finansieringen av skatteomläggningen har blivit

uppenbara.

Under flera år har diskuterats att tillsätta en utredning med

syfte att se över de ideella föreningarnas skatte- och

avgiftssituation. Bl.a. har idrottsrörelsens högsta beslutande

organ, riksidrottsmötet, vid ett par tillfällen framfört detta

krav. Nu om någonsin är det befogat att tillsätta en sådan

utredning.

Alla med anknytning till idrottsrörelsen vet att denna i sin

breddverksamhet lever under mycket knappa omständigheter. De

avgifts- och skatteskärpningar som nu trätt i kraft kommer

ytterligare att förvärra situationen. Med tanke på den betydelse

som idrottsrörelsen har i det svenska samhället bör därför

snarast tillsättas en utredning som belyser de ideella

föreningarnas totala skatte- och avgiftssituation. I

utredningens direktiv bör ingå att man snabbt presenterar sitt

resultat.

De ideella föreningarna är sedan slutet av 1970-talet i stor

utsträckning befriade från inkomstskatt. De beskattas endast för

inkomst av fastighet och inkomst av rörelse och då endast i

begränsad omfattning. Inkomster av kommersiellt bedriven

verksamhet skall i princip beskattas i vanlig ordning. Detta

motiveras främst av hänsyn till risken för snedvridning av

konkurrensen med andra rörelseidkare.

En allmännyttig ideell förening är berättigad till ett

grundavdrag på 15000 kr. För att förbättra de ideella

föreningarnas situation och förenkla deras hantering bör detta

grundavdrag höjas och värdesäkras. Förslaget i motion Sk665 om

en höjning till ca 50000 kr. är med hänsyn till dagens

penningvärde väl avvägt.

Reklamskatt tas i dag ut på olika former av reklam som säljs av

idrottsföreningar och förbund. Det kan gälla annonser i

programblad, arenareklam och annat. Enligt vår mening bör

reklamskatten kunna slopas i de fall detta inte snedvrider

konkurrensen med kommersiella media.

dels vid mom. 15 hemställt

15. beträffande idrottsrörelsens skatte- och avgiftssituation

i övrigt

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk665 yrkandena

4, 6 och 9 begär utredning och förslag från regeringen rörande

de ideella organisationernas skattesituation i enlighet med vad

som anförs i reservationen.

27. Idrottsrörelsens skatte- och avgiftssituation i övrigt

(mom.15)

Lars Bäckström (v) har

dels anfört följande:

Inom idrottsrörelsen ser man sedan länge med oro på den

ekonomiska utvecklingen. Den oron har påtagligt förstärkts sedan

effekterna av finansieringen av skatteomläggningen har blivit

uppenbara.

Under flera år har diskuterats att tillsätta en utredning med

syfte att se över de ideella föreningarnas skatte- och

avgiftssituation. Bl.a. har idrottsrörelsens högsta beslutande

organ, riksidrottsmötet, vid ett par tillfällen framfört detta

krav. Nu om någonsin är det befogat att tillsätta en sådan

utredning.

Alla med anknytning till idrottsrörelsen vet att denna i sin

breddverksamhet lever under mycket knappa omständigheter. De

avgifts- och skatteskärpningar som nu trätt i kraft kommer

ytterligare att förvärra situationen. Med tanke på den betydelse

som idrottsrörelsen har i det svenska samhället bör därför

snarast tillsättas en utredning som belyser de ideella

föreningarnas totala skatte- och avgiftssituation. I

utredningens direktiv bör ingå att man snabbt presenterar sitt

resultat.

dels vid mom. 15 hemställt

15. beträffande idrottsrörelsens skatte- och avgiftssituation

i övrigt

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk665 yrkande 9

och med avslag på motionen i övrigt, såvitt nu är i fråga,

begär utredning och förslag från regeringen rörande de ideella

organisationernas skattesituation i enlighet med vad som anförs

i reservationen.

28. Pensionärernas förmögenhet (mom. 16)

Bo Lundgren (m), Görel Thurdin (c), Hugo Hegeland (m),

Karl-Gösta Svenson (m) och Rolf Kenneryd (c) har

dels anfört följande:

Avtrappningen av det särskilda grundavdraget på grund av både

ränteinkomster och besparingar leder till mycket höga

marginaleffekter för dem som har låga pensioner. De som drabbas

är pensionärer som trots låga inkomster under sin aktiva tid

lyckats spara ihop minst 100000 kr. För ränta på besparingar

över denna nivå kan marginaleffekterna t.o.m. överstiga 100%.

Vi anser att det är oförsvarligt med skatteregler som på detta

sätt straffar dem som varit sparsamma. Vi anser att bestämmelsen

om avtrappning mot förmögenhet omedelbart skall upphävas och

tillstyrker därför motionerna Sk342, Sk351 och Sk435 i denna

del.

dels vid mom. 16 hemställt

16. beträffande pensionärernas förmögenhet

att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Sk342 yrkande

1, 1990/91:Sk351 yrkande 2 i denna del och 1990/91:Sk435

yrkande 11 beslutar slopa avtrappningen av pensionärernas

särskilda grundavdrag mot förmögenhet och till följd därav antar

följande

Förslag till

Lag om ändring i lagen (1990:650) om ändring i

kommunalskattelagen (1928:370)

Härigenom föreskrivs att punkt 29 andra stycket av

ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna till lagen

(1990:650) om ändring i kommunalskattelagen skall utgå.

Denna lag träder i kraft tre veckor efter den dag då lagen

enligt uppgift på den utkom från trycket i Svensk

författningssamling och tillämpas första gången i fråga om 1992

års taxering.

29. Pensionärernas inkomst av kapital m.m. (mom. 17)

Bo Lundgren, Hugo Hegeland och Karl-Gösta Svenson (alla m) har

dels anfört följande:

Vi har inom moderata samlingspartiet länge motsatt oss att

pensionärernas extra avdrag avtrappas mot inkomst av kapital och

rörelse. När avdraget fr.o.m. den 1 januari 1991 får formen av

ett särskilt grundavdrag som på sikt endast avtrappas mot annan

allmän pension har emellertid en avtrappning mot kapital och

inkomst av passiv näringsverksamhet behållits för 1991 och 1992.

Vi anser att denna avtrappning av det särskilda grundavdraget

bör undanröjas och tillstyrker därför motionerna Sk342 och Sk351

i denna del.

dels vid mom. 17 hemställt

17. beträffande pensionärernas inkomst av kapital m.m.

att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Sk342

yrkandena 2 och 3 och 1990/91:Sk351 yrkande 2 i denna del

beslutar slopa avtrappningen av det särskilda grundavdraget mot

inkomst av kapital och inkomst av passiv näringsverksamhet och

till följd härav antar följande

Förslag till

Lag om ändring i lagen (1990:650) om ändring i

kommunalskattelagen (1928:370)

Härigenom föreskrivs att punkt 29 första stycket av

ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna till lagen

(1990:650) om ändring i kommunalskattelagen skall utgå.

Denna lag träder i kraft tre veckor efter den dag då lagen

enligt uppgift på den utkom från trycket i Svensk

författningssamling och tillämpas första gången i fråga om 1992

års taxering.

30. Löneskatten för pensionärer (mom. 18)

Bo Lundgren, Hugo Hegeland och Karl-Gösta Svenson (alla m) har

dels anfört följande:

I samband med skatteomläggningen beräknades den s.k. skattedelen

av de lagstadgade arbetsgivaravgifterna uppgå till 22,2%.

Riksdagsmajoriteten beslöt att införa en särskild löneskatt på

sådana inkomster som inte berättigade till förmåner och därför

inte dittills belastats med avgifter. De skulle beläggas med en

särskild löneskatt på 22,2%. Den skall således tas ut vid s.k.

passiv näringsverksamhet och på pensionärernas inkomster av

förvärvsarbete. Den skall dessutom belasta arbetsgivarens

premiebetalningar för avtalspensionsförsäkringar. Genom att den

särskilda löneskatten införs försämras förmånsanknytningen i

socialförsäkringssystemet ytterligare.

Vi tillstyrker att denna skatt slopas fr.o.m. den 1 januari

1992.

dels vid mom. 18 hemställt

18. beträffande löneskatten för pensionärer

att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:Sk312,

1990/91:Sk351 yrkande 1 och 1990/91:Sk424 yrkande 20 antar

följande

Förslag till

Lag om upphävande av lagen (1990:659) om särskild löneskatt

Härigenom föreskrivs att lagen (1990:659) om särskild

löneskatt skall upphöra att gälla den 1 januari 1992.

31. Extra avdrag (mom. 20)

Bo Lundgren, Hugo Hegeland och Karl-Gösta Svenson (alla m) har

dels anfört följande:

Det har tidigare funnits möjlighet till ett extra skatteavdrag

vid nedsatt skatteförmåga till följd av sjukdom, t.ex. personer

som drabbas av merutgifter på grund av kroniska sjukdomar som

diabetes, hudsjukdomar, tarmsjukdomar och en rad andra sjukdomar

som medför fördyrade levnadsomkostnader. Möjligheten till extra

avdrag försvann i samband med skatteomläggningen.

I skatteutskottets betänkande 1989/90:SkU30 förutsattes att

andra stödformer skall sättas in i motsvarande utsträckning inom

berörda områden. Utskottet utgick ifrån att så skulle ske. Någon

sådan åtgärd har dock inte vidtagits.

Det tidigare avdragets storlek har varit beroende av inkomsten.

Det är personer med låga inkomster och höga kostnader som har

kompenserats genom dessa avdragsmöjligheter. När nu denna

möjlighet har försvunnit drabbas dessa människor särskilt hårt

eftersom det gäller sjukdomstillstånd som är beständiga.

Vi anser därför att det bör finnas möjlighet till extra avdrag

för sjukdomskostnader när synnerliga skäl föreligger och

tillstyrker således motionerna Sk329 och Sk357.

dels vid mom. 20 hemställt

20. beträffande extra avdrag

att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Sk329 och

1990/91:Sk357 antar följande

Förslag till

Lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370)

Härigenom föreskrivs att 50§ kommunalskattelagen

(1928:370) skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

50§

Den taxerade förvärvsinkomsten minskad med kommunalt grundavdrag

utgör beskattningsbar förvärvsinkomst.

Har den skattskyldiges

skatteförmåga under

beskattningsåret varit

väsentligen nedsatt till

följd av långvarig

sjukdom, olyckshändelse,

ålderdom, underhåll av

andra närstående än

barn, för vilka den

skattskyldige varit

berättigad till allmänt

barnbidrag, eller annan

därmed jämförlig

omständighet, får den

skattskyldiges taxerade

förvärvsinkomst om

synnerliga skäl

föreligger minskas,

förutom med kommunalt

grundavdrag, med ytterligare

ett efter omständigheterna

avpassat belopp, dock högst

10000 kronor.

Denna lag träder i kraft tre veckor efter den dag då lagen

enligt uppgift på den utkom från trycket i Svensk

författningssamling och tillämpas första gången vid 1992 års

taxering.

32. Pensionssparande (mom. 21)

Bo Lundgren, Hugo Hegeland och Karl-Gösta Svenson (alla m) har

dels anfört följande:

För att trygga standarden på äldre dar bör make ha rätt att dra

av pensionspremier för den andra maken, när denne saknar

tillräcklig inkomst för att täcka dessa. Vi anser alltså i

likhet med motionärerna i motionerna Sk350 och Sk370 att

reglerna bör förbättras i detta hänseende. Regeringen bör lägga

fram förslag till de lagändringar som behövs.

dels vid mom. 21 hemställt

21. beträffande pensionssparande

att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:Sk350 och

1990/91:Sk370 och med avslag på motionerna 1990/91:Sk313 och

1990/91:Sk381 som sin mening ger regeringen till känna vad som

anförs i reservationen om en gemensam avdragsrätt för makar i

fråga om pensionsförsäkringspremier.

33. Avkastningsskatten för pensionssparande (mom.22)

Bo Lundgren, Hugo Hegeland och Karl-Gösta Svenson (alla m) har

dels anfört följande:

Som anförs i motion Sk424 är det angeläget att förstärka

hushållens incitament att spara. Mot den bakgrunden är det

allvarligt att skattereformen finansierades med åtgärder som

delvis drabbar detta sparande. Hit hör en ny permanent

beskattning av pensionssparandet.

Vi instämmer i motionärernas krav att den nya pensionsskatten

slopas successivt. Fr.o.m. den 1 januari 1992 bör den sänkas med

en tredjedel. Regeringen bör lägga fram förslag till den lagtext

som erfordras. Därmed tillgodoses även motion Sk299 i denna del.

dels vid mom. 22 hemställt

22. beträffande avkastningsskatten för pensionssparande

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk424 yrkande 4

och med anledning av motion Sk299 yrkande 1 som sin mening ger

regeringen till känna vad som anförs i reservationen om ett

successivt slopande av avkastningsskatten på pensionsmedel.

34. Kvittning av underskott (mom. 23)

Bo Lundgren, Hugo Hegeland och Karl-Gösta Svenson (alla m) har

dels anfört följande:

Skattereformen innebär att möjligheterna att kvitta underskott i

en förvärvskälla mot inkomster i en annan förvärvskälla i

princip har slopats. Detta innebär stora svårigheter för

tiotusentals deltidsarbetande småföretagare och också för annan

företagsamhet i vårt land. Förutsättningarna för nyetablering,

nyföretagande och entreprenörskap försämras starkt. Vi instämmer

därför i kravet på en återgång till tidigare regler. Regeringen

bör skyndsamt lägga fram förslag om de lagändringar som behövs.

dels vid mom. 23 hemställt

23. beträffande kvittning av underskott

att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:Sk362 i

denna del, 1990/91:Sk368 i denna del, 1990/91:Sk371 yrkande

4, 1990/91:Sk382, 1990/91:Sk388 yrkande 7, 1990/91:Sk391

yrkande 7, 1990/91:Sk435 yrkande 16, 1990/91:Sk436 yrkande 1

och 1990/91:Sk627 yrkande 42 hos regeringen begär förslag om

återinförande av rätten till kvittning av underskott mot inkomst

av annan förvärvskälla.

35. Kvittning av underskott (mom. 23)

Görel Thurdin och Rolf Kenneryd (båda c) har

dels anfört följande:

Att kvittningsrätten för underskott av näringsverksamhet har

slopats innebär svårigheter för den som vill starta ett företag.

Enligt vår uppfattning bör underskott av aktiv näringsverksamhet

i viss utsträckning få avräknas från annan inkomst. Skälet till

detta är att en kvittningsmöjlighet är nödvändig för åtskilliga

nystartade företag. Dessa behöver en konsolideringsmöjlighet

under en i allmänhet ömtålig startfas.

Förslag om en tidsmässigt begränsad avdragsrätt läggs fram i

motion Sk435. Vi tillstyrker att en sådan avdragsrätt genomförs

och anser att regeringen skyndsamt bör återkomma till riksdagen

med ett mer detaljerat förslag i enlighet med dessa riktlinjer.

dels vid mom. 23 hemställt

23. beträffande kvittning av underskott

att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:Sk362 i

denna del, 1990/91:Sk435 yrkande 16 och 1990/91:Sk627

yrkande 42 samt med avslag på motionerna 1990/91:Sk368 i denna

del, 1990/91:Sk371 yrkande 4, 1990/91:Sk382, 1990/91:Sk388

yrkande 7, 1990/91:Sk391 yrkande 7 och 1990/91:Sk436 yrkande

1 som sin mening ger regeringen till känna vad som anförs i

reservationen om en begränsad kvittningsrätt för underskott av

näringsverksamhet.

36. Kvittning av underskott (mom. 23)

Lars Bäckström (v) och Gösta Lyngå (mp) har

dels anfört följande:

Att kvittningsrätten för underskott av näringsverksamhet har

slopats innebär svårigheter för den som vill starta ett företag.

Enligt vår uppfattning bör underskott av aktiv näringsverksamhet

i viss utsträckning få avräknas från annan inkomst. Skälet till

detta är att en kvittningsmöjlighet kan vara betydelsefull för

åtskilliga nystartade företag. Dessa behöver en

konsolideringsmöjlighet under en i allmänhet ömtålig startfas.

Eftersom det är främst låg- och medelinkomsttagare som behöver

denna kvittningsmöjlighet bör den begränsas. Detta kan ske på

olika sätt.

Förslag om en beloppsmässigt eller tidsmässigt begränsad

avdragsrätt läggs fram i motionerna Sk362, Sk435 och Sk627. Vi

anser att en sådan avdragsrätt bör övervägas.

Vad som här har framförts bör ges till känna för regeringen.

dels vid mom. 23 hemställt

23. beträffande kvittning av underskott

att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:Sk362 i

denna del, 1990/91:Sk368 i denna del, 1990/91:Sk371 yrkande

4, 1990/91:Sk382, 1990/91:Sk388 yrkande 7, 1990/91:Sk391

yrkande 7, 1990/91:Sk435 yrkande 16, 1990/91:Sk436 yrkande 1

och 1990/91:Sk627 yrkande 42 som sin mening ger regeringen

till känna vad som anförs i reservationen om en begränsad

kvittningsrätt för underskott av näringsverksamhet.

37. Skattefrihet för hobby, m.m. (mom. 24)

Bo Lundgren, Hugo Hegeland och Karl-Gösta Svenson (alla m) har

dels anfört följande:

Riksdagens beslut om beskattning av inkomster som härrör från

hobbyverksamhet kommer att medföra stora svårigheter för den som

lägger ned kostnader under en följd av år och sedan får

inkomster. Inkomsten kommer att beskattas brutto utan möjlighet

till avdrag för kostnaderna under de tidigare åren. Endast

kostnader som uppkommit under beskattningsåret och ett år

dessförinnan får beaktas.

En verksamhet som kommer att drabbas av stora svårigheter är

hästsporten. Den som föder upp en häst kan ha stora kostnader

under en följd av år. Härefter kan verksamheten börja gå med

vinst. Samma problem gäller vid måttliga inkomster av andra

fritidssysselsättningar som exempelvis hobbybiodling.

Som anförs i motion Sk429 bör regeringen återkomma till

riksdagen med förslag som innebär att avdrag för kostnader för

tidigare år får dras av mot de inkomster som följer av de

nedlagda kostnaderna.

dels vid mom. 24 hemställt

24. beträffande skattefrihet för hobby, m.m.

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk429 yrkande 11

och med avslag på motionerna 1990/91:Sk436 yrkande 2 och

1990/91:Sk627 yrkande 9 hos regeringen begär förslag till

ändrade regler för beskattningen av inkomst av hobbybetonad

verksamhet i enlighet med vad som anförs i reservationen.

38. Skattefrihet för hobby, m.m. (mom. 24)

Gösta Lyngå (mp) har

dels anfört följande:

Miljöpartiet de gröna föreslår i motion Sk627 att ett extra

avdrag på 10000 kr. införs i fråga om inkomster av ej

yrkesmässig verksamhet. Avdraget syftar till att uppmuntra olika

slags aktiviteter som ligger utanför normalt förvärvsarbete.

Miljöpartiet anser att det är positivt om människor utnyttjar

sin fritid på ett aktivt och skapande sätt som berikar både dem

själva och medför ett ansvarstagande för närmiljö och

medmänniskor.

Som exempel på vilka typer av verksamhet som avses nämns i

motionen vad som skattemässigt anses som hobby, dvs. verksamhet

som bedrivs självständigt och varaktigt men saknar vinstsyfte.

Även andra liknande aktiviteter kan ingå, såsom plockning av bär

m.m., biodling, uppdrag som idrottsledare på fritid eller

uppdrag som anhörigvårdare. Också olika slags kulturella

insatser bör täckas av avdraget, t.ex. viss konstnärlig

verksamhet, uppdrag som studiecirkelledare i liten skala,

arvoden från tillfälligt författarskap, debattinlägg i tidningar

etc.

Genom ett extra avdrag på 10000 kr. som gör det möjligt att i

begränsad utsträckning ta emot inkomster i samband med sådana

aktiviteter skapas det starka, från samhällets synpunkt

positiva, "dynamiska effekter" i form av ökade informella

aktiviteter av ovannämnda slag. Det skulle vara ett mycket

värdefullt tillskott för samhället om många människor är beredda

att på detta sätt skapa en ökad mångfald och att på fritiden

utföra uppgifter till gagn också för miljö och andra människor.

Det skall påpekas att det föreslagna avdraget också kan

utnyttjas av personer som på sin fritid är idrottsledare eller

kulturskapare. Avdraget eliminerar eller mildrar de problem för

sådana personer som utskottet behandlar på annan plats i detta

betänkande.

Med det anförda tillstyrker jag motion Sk627 i denna del. Därmed

tillgodoses också yrkande 1 i motion Sk436 om ett skattefritt

grundbelopp för hemslöjd m.m.

dels vid mom. 24 hemställt

24. beträffande skattefrihet för hobby, m.m.

att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Sk436 yrkande

2 och 1990/91:Sk627 yrkande 9 och med avslag på motion Sk429

yrkande 11 hos regeringen begär förslag till ett extra

grundavdrag från inkomst av ej yrkesmässig verksamhet i enlighet

med vad som anförs i reservationen.

39. Särskilda skattefrågor för kulturskapare (mom. 25)

Bo Lundgren, Hugo Hegeland och Karl-Gösta Svenson (alla m) har

dels anfört följande:

Skattereglerna för kulturskapare tas upp i motion Sk368 av Carl

Bildt m.fl. (m). Bakgrunden till motionen är att berättigade

krav sedan länge har ställts på förbättringar av reglerna.

Skattereformen medför emellertid försämringar. Avgörande för

kulturskaparnas arbetsvillkor är det allmänna samhällsklimatet.

I ett öpppet, demokratiskt samhälle som välkomnar fritt

tankeutbyte främjas den kulturella utvecklingen. Konstnärer och

andra kulturskapare måste få sådana arbetsmöjligheter att deras

konstnärliga verksamhet inte i onödan hämmas av ekonomiska

bekymmer. I detta ligger att skattereglerna bör utformas på ett

sådant sätt att reglerna inte utsätter denna typ av verksamhet

för ej avsedda påfrestningar. Detta kan lätt bli fallet bl.a.

som en följd av att många kulturskapare har oregelbundna

inkomster. Därtill kommer att det är vanligt att en kulturell

verksamhet kombineras med annat arbete.

För kulturskaparna är det av vikt att rätten till avdrag för

underskott återinförs. Detta krav har också framförts av

moderata samlingspartiet i en annan reservation i detta

betänkande.

För den som har sina inkomster ojämnt fördelade finns behov att

kunna utjämna inkomster över åren. För närvarande finns vissa

möjligheter till detta genom ett upphovsmannakonto.

Till följd av skatteomläggningen har försämringar inträtt i och

med att avkastningen på sådana konton beskattas fortlöpande. Vi

anser att rätten till avsättning bör finnas kvar i tidigare

omfattning.

För många kulturarbetare med ojämn inkomst uppstår problem genom

att de under år med låga inkomster eller höga inkomster måste

betala egenavgifter för inkomster som inte ger rätt till ATP

eller andra förmåner. Det moderata skatteförslaget innebär att

denna extrabeskattning försvinner genom att man successivt

ändrar socialförsäkringssystemet så att avgifterna anknyts till

förmånen.

En bildkonstnär, författare eller annan fri kulturskapare som

skall etablera sin verksamhet möter svårigheter särskilt under

de första verksamhetsåren. Generösa avdragsregler för

utvecklingskostnader är därför väl motiverade. Om en avdragsrätt

av den här arten inte skall förfela sitt syfte bör den rimligen

omfatta även sådana löpande kostnader som ligger längre tillbaka

i tiden. Det är också viktigt att kulturskapare möts av

generositet vid bedömningen av rätt till avdrag för genomförda

studieresor, arbetsrum i anslutning till bostaden och övriga

kostnader i anslutning till yrkesutövningen.

Vi ställer oss alltså bakom de krav i dessa hänseenden som

ställs i motion Sk368.

Mervärdeskatten är en annan fråga som berörs av motionen. Med

den beslutade skatteomläggningen införs moms på galleriernas

provision på försäljningen. I dag är en konstnär inte skyldig

att betala moms när han säljer egna konstverk. Denna del av

motionen kommer att tas upp av utskottet i annat sammanhang.

Vidare skärps realisationsvinstbeskattningen av konst, vilket

innebär en betydande risk för att delar av handeln med konst i

framtiden flyttas över till en grå marknad. Vi återkommer till

denna fråga med anledning av en annan motion från moderata

samlingspartiets sida.

dels vid mom. 25 hemställt

25. beträffande särskilda skattefrågor för kulturskapare

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk368 i denna del

som sin mening ger regeringen till känna vad som anförs i

reservationen angående kulturskaparnas skattevillkor.

40. Egenavgiftsfond för konstnärer (mom. 26)

Lars Bäckström (v) har

dels anfört följande:

För att skapa en rimligare ekonomisk situation för författare

och konstnärer föreslogs i betänkandet Konstnärernas villkor

(SOU 1990:39) att en särskild "egenavgiftsfond" skulle

tillskapas. Denna fond skulle ligga utanför skattesystemet, och

möjlighet skulle finnas att efter ansökan återbetala erlagda

egenavgifter upp till en inkomst på 90000 kr. På så sätt

skulle denna låginkomstgrupp åtminstone skattemässigt jämställas

med andra låglönegrupper i samhället.

Som anförs i motion Sk383 bör en översyn göras av utredningens

förslag med syftet att konkretisera en sådan stödordning.

dels vid mom. 26 hemställt

26. beträffande egenavgiftsfond för konstnärer

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk383 som sin

mening ger regeringen till känna vad som anförs i reservationen

om en egenavgiftsfond för konstnärer.

41. Träning och förebyggande hälsovård (mom. 29)

Gösta Lyngå (mp) har

dels anfört följande:

Inaktivitet redan vid låg ålder är en orsak till allt vanligare

hälsoproblem i form av benskörhet, övervikt, rygg- och

nackbesvär. Som framhålls i motion Sk324 är det nödvändigt att

ta itu med detta för människor och för samhället allvarliga

problem. Kravet i motionen om en utredning angående skattemässig

uppmuntran till träning och förebyggande hälsovård bör alltså

bifallas.

dels vid mom. 29 hemställt

29. beträffande träning och förebyggande hälsovård

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk324 begär att

regeringen tillsätter en utredning om skattebefrielse för

personliga utgifter i samband med träning och förebyggande

hälsovård på betald arbetstid och en stimulans till företagen

att ge förutsättningar för denna träning i form av lokaler och

den personal som behövs.

42. Fri parkering (mom. 30)

Gösta Lyngå (mp) har

dels anfört följande:

Att många arbetsgivare erbjuder sina medarbetare fri parkering

på nära gångavstånd till arbetsplatsen minskar

kollektivtrafikens möjligheter att konkurrera med privatbilismen

och motverkar kommunernas ambitioner att minska biltrafiken. Av

dessa och av rättviseskäl är det angeläget att förmån av fri

parkering i fortsättningen beskattas på samma sätt som andra

förmåner i tjänsten. Kravet i motion Sk668 om ett

riksdagsuttalande av denna innebörd bör alltså bifallas.

dels vid mom. 30 hemställt

30. beträffande fri parkering

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk668 yrkande 1

som sin mening ger regeringen till känna vad som anförs i

reservationen om beskattning av förmån av fri parkering.

43. Förmånliga lån (mom. 31)

Bo Lundgren, Hugo Hegeland och Karl-Gösta Svenson (alla m) har

dels anfört följande:

Som anförs i motion Sk429 ger de nya reglerna för beskattning av

förmån av räntefritt eller lågförräntat lån ett

otillfredsställande resultat. Genom att den avtalade räntan

jämförs med statslåneräntan plus 1 procentenhet vid utgången av

november året före beskattningsåret kan förmånen komma att

åsättas ett värde som är högre eller lägre än det faktiska.

Vidare kommer en skattskyldig som har ett lån med t.ex. fem års

bindningstid, där den avtalade räntan har innefattat en mindre

förmån, att bli beskattad för en förmån som varierar med

statslåneräntans nivå varje november månads utgång. Förmånen kan

på detta sätt komma att värderas till mångdubbelt större

procentsatser vissa beskattningsår.

Vi instämmer i motionärernas uppfattning att reglerna inte

uppfyller rimliga rättvisekrav. Regeringen bör snarast återkomma

till riksdagen med förslag som innebär att beskattningen av

förmånliga lån inte grundar sig på ett beskattningsvärde som kan

överstiga förmånens faktiska värde.

dels vid mom. 31 hemställt

31. beträffande förmånliga lån

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk429 yrkande 3

hos regeringen begär förslag till nya regler för beskattning av

förmånliga lån i enlighet med vad som anförs i reservationen.

44. Resor för SJ- och SAS-anställda (mom. 32)

Bo Lundgren, Hugo Hegeland och Karl-Gösta Svenson (alla m) har

dels anfört följande:

Som anförs i motionerna Sk429 och Sk355 bör reseförmåner som

utgår exempelvis inom SAS och SJ åtminstone till viss del anses

utgöra sedvanliga personalrabatter. I viss utsträckning bör

således dessa resor vara helt skattefria. En beskattning av

värdet av övriga resor bör ske genom en värdering som tar hänsyn

till de starka restriktioner som omgärdar resorna. De företas

ofta på s.k. stand by-basis med företräde för betalande

passagerare och därför ibland långa väntetider vid

anslutningsflyg.

Regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag till de

förtydliganden som kan erfordras.

dels vid mom. 32 hemställt

32. beträffande resor för SJ- och SAS-anställda

att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Sk355 i denna

del och 1990/91:Sk429 yrkande 5 som sin mening ger regeringen

till känna vad som anförs i reservationen om reseförmåner för

SJ- och SAS-anställda.

45. Fria tidningar (mom. 33)

Bo Lundgren, Hugo Hegeland och Karl-Gösta Svenson (alla m) har

dels anfört följande:

Som framgår av de motioner som väckts rörande förmån av fria

tidningar har skattereformen medfört särskilda problem även i

fråga om en sådan liten detaljfråga. Av praktiska skäl är det

enligt vår mening rimligt att en person som på grund av sin

tjänst bör ta del av facktidskrifter eller behöver läsa en

tidning som ges ut av arbetsgivaren kan erhålla denna tidskrift

eller tidning till bostaden utan att behöva utsättas för en ej

motiverad beskattning. Det bör framhållas att en

förmånsbeskattning inte bara medför olägenheter för den

anställda och arbetsgivaren. För fackpressen har det uppstått

risk för betydande indragningar av prenumerationer.

Enligt vår uppfattning bör regeringen skyndsamt vidta lämpliga

åtgärder för att undanröja de aktuella problemen. Vad som här

har anförts bör ges till känna för regeringen.

dels vid mom. 33 hemställt

33. beträffande fria tidningar

att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:Sk355 i

denna del, 1990/91:Sk375 och 1990/91:Sk399 som sin mening

ger regeringen till känna vad som anförs i reservationen om

förmån av fria tidningar.

46. Bilförmån (mom. 34)

Bo Lundgren, Hugo Hegeland och Karl-Gösta Svenson (alla m) har

dels anfört följande:

De nya bestämmelserna om beskattning av förmån av fri bil som

gäller fr.o.m. 1991 innebär att förmånen tas upp till ett fast

belopp oberoende av körsträcka. Därmed stimulerar reglerna på

ett olyckligt sätt till privatkörning, och detta innebär bl.a.

en ökad belastning för miljön. Det är dessutom orimligt att de

nya reglerna leder till att det lönar sig att ha tjänstebil för

privat körning, men inte vid omfattande körning i tjänsten.

Regeringen bör enligt vår mening återkomma med ett förslag som

innebär att det privata nyttjandet i högre grad än i dag ligger

till grund för beskattningen. Vi biträder alltså de

motionsyrkanden som framställts med denna inriktning.

dels vid mom. 34 hemställt

34. beträffande bilförmån

att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Sk327,

1990/91:Sk335, 1990/91:Sk362 i denna del, 1990/91:Sk391

yrkande 4, 1990/91:Sk396 yrkande 2 och 1990/91:Sk403 yrkande

1 och med anledning av motion 1990/91:Sk435 yrkande 5 och med

avslag på motionerna 1990/91:Sk328, 1990/91:Sk374,

1990/91:Sk395 yrkandena 2, 3 och 5, 1990/91:Sk433 yrkande 6

och 1990/91:Sk627 yrkandena 12--13 hos regeringen begär ett

förslag som innebär att beskattningen av förmån av fri bil

bättre ansluter till det faktiska privata nyttjandet.

47. Bilförmån (mom. 34)

Görel Thurdin och Rolf Kenneryd (båda c) har

dels anfört följande:

Vi anser att den nuvarande beskattningen av bilförmån gynnar

användandet av stora bilar liksom privatåkande med tjänstebilar.

Detta anser vi vara helt felaktigt. Vi anser därför att denna

beskattning skall ändras så att den blir direkt proportionell

mot nybilspris och privatåkande. Vi anser att det är de

verksamhetsrelaterade kostnaderna som skall prioriteras, inte

tvärtom.

dels vid mom. 34 hemställt

34. beträffande bilförmån

att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:Sk327,

1990/91:Sk335, 1990/91:Sk362 i denna del, 1990/91:Sk391

yrkande 4, 1990/91:Sk396 yrkande 2, 1990/91:Sk403 yrkande 1

och 1990/91:Sk435 yrkande 5 och med avslag på motionerna

1990/91:Sk328, 1990/91:Sk374, 1990/91:Sk395 yrkandena 2, 3

och 5, 1990/91:Sk433 yrkande 6 och 1990/91:Sk627 yrkandena

12 och 13 hos regeringen begär förslag om sådan ändring av

reglerna om beskattningen av bilförmån som anges i

reservationen.

48. Bilförmån (mom. 34)

Lars Bäckström (v) har

dels anfört följande:

Utformningen av tjänstebilsbeskattningen gör att personer som

har denna förmån i princip kan köra bil gratis för

privatändamål. Förmånen utgår främst till personer i

arbetsledande ställning, dvs. oftast till höginkomsttagare. I

dag finns det ca 200000 tjänstebilar i trafik. En mycket stor

del av dessa är koncentrerad till storstadsregionerna, områden

där trafik och miljöproblemen är särskilt påtagliga.

Vänsterpartiet föreslår återigen att riksdagen hos regeringen

begär förslag i syfte att minska eller eliminera de skattefria

förmånerna i samband med innehav av s.k. förmånsbil/tjänstebil.

Åtgärden kommer att ge ökade skatteintäkter. Det främsta skälet

är dock de positiva miljöeffekterna som nås genom ett minskat

privat gratis nyttjande av tjänstebilarna. Motion Sk433 i denna

del bör bifallas.

dels vid mom. 34 hemställt

34. beträffande bilförmån

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk433 yrkande 6

och med avslag på motionerna 1990/91:Sk327, 1990/91:Sk328,

1990/91:Sk335, 1990/91:Sk362 i denna del, 1990/91:Sk374,

1990/91:Sk391 yrkande 4, 1990/91:Sk395 yrkandena 2, 3 och 5,

1990/91:Sk396 yrkande 2, 1990/91:Sk403 yrkande 1,

1990/91:Sk435 yrkande 5 och 1990/91:Sk627 yrkandena 12 och

13 hos regeringen begär förslag till sådana skärpningar av

beskattningen av bilförmån som anges i reservationen.

49. Bilförmån (mom. 34)

Gösta Lyngå (mp) har

dels anfört följande:

Den genom skattereformen införda differentierade

förmånsbeskattningen av fri bil innebär att billigare bilar

beskattas procentuellt hårdare än dyrare bilar. Eftersom

billigare bilar i allmänhet är mindre och oftast mer

bränslesnåla, innebär regeringens förslag i praktiken ett

gynnande av större och mer bränsleförbrukande bilar. Detta är

helt felaktigt mot bakgrund av de miljöpolitiska målen att

minska energiförbrukning och luftföroreningar och kan endast

uppfattas som ett förtäckt konkurrensstöd till svensk produktion

av stora bilar.

I motion Sk627 föreslår miljöpartiet de gröna därför som en akut

åtgärd att förmånsvärdet av fri bil som inte är äldre än tre år

sätts till 40% av nybilspriset. För äldre förmånsbilar bör

procentsatsen sättas ned med 2% för varje år som bilens ålder

överstiger tre år.

För att få en permanent lösning på problemet föreslås vidare att

en översyn görs av hela tjänstebilssystemet och av beskattningen

av förmånsbilar. Syftet med översynen skall vara att finna

former för värdering av bilförmån som är riktig ur

miljösynpunkt. Exempelvis bör bilar utrustade med katalysatorer

gynnas relativt andra bilar.

En annan viktig princip skall vara att beskattningen av förmånen

skall vara proportionell mot det privata användandet. Det torde

exempelvis vara både enkelt och billigt att installera

färdskrivare i de bilar det här är fråga om.

Regeringen bör göra en översyn av reglerna i enlighet med vad

som här har anförts.

dels vid mom. 34 hemställt

34. beträffande bilförmån

att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Sk627 yrkandena

12 och 13 och med avslag på motionerna 1990/91:Sk327,

1990/91:Sk328, 1990/91:Sk335, 1990/91:Sk362 i denna del,

1990/91:Sk374, 1990/91:Sk391 yrkande 4, 1990/91:Sk395

yrkandena 2, 3 och 5, 1990/91:Sk396 yrkande 2, 1990/91:Sk403

yrkande 1, 1990/91:Sk435 yrkande 5 och 1990/91:Sk433 yrkande

6 hos regeringen begär en översyn av beskattningen av bilförmån

i enlighet med vad som anförs i reservationen.

50. Tjänsteresor med egen bil (mom. 36)

Bo Lundgren, Hugo Hegeland och Karl-Gösta Svenson (alla m) har

dels anfört följande:

Vi anser att det är en självklarhet att en anställd som använder

sin egen bil i tjänsten skall ha rätt till avdrag för hela den

faktiska kostnaden. Behovet av enkla och lättillämpade regler

bör tillgodoses genom att avdrag på sedvanligt sätt medges

enligt schablon om utredning inte föreligger. En sådan schablon

bör enligt vår uppfattning vara högre än de 12 kr./mil som nu

gäller. Regeringen bör uppmanas att återkomma med ett förslag av

denna innebörd. Vi biträder alltså de motionsyrkanden som går i

denna riktning.

dels vid mom. 36 hemställt

36. beträffande tjänsteresor med egen bil

att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Sk395 yrkande

4 och 1990/91:Sk403 yrkande 2 och med anledning av motionerna

1990/91:Sk371 yrkande 3, 1990/91:Sk391 yrkande 3 och

1990/91:Sk435 yrkandena 4 och 20 hos regeringen begär ett

förslag som innebär att avdrag för bilresor i tjänsten medges

för faktisk kostnad i enlighet med vad som anförs i

reservationen.

51. Tjänsteresor med egen bil (mom. 36)

Görel Thurdin och Rolf Kenneryd (båda c) har

dels anfört följande:

För dem som använder den egna bilen i tjänsten anser vi att

avdraget skall vara 15 kr. När riksdagen fattar beslut om att

avskaffa energimomsen anser vi att det räcker med ett avdrag om

12 kr. per mil för 1991. Därtill anser vi att en möjlighet till

avdrag för verklig kostnad skall finnas i de fall den överstiger

schablonbeloppet. Det har redan nu visat sig att nuvarande

avdragsmöjligheter och beskattningsregler för bilersättningar

gör att arbetsgivarna tvingas till investeringar i tjänstebilar,

och därmed får vi utökade bilparker i landet förutom en mindre

effektiv användning av privatbilarna.

dels vid mom. 36 hemställt

36. beträffande tjänsteresor med egen bil

att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:Sk371

yrkande 3, 1990/91:Sk391 yrkande 3, 1990/91:Sk395 yrkande 4,

1990/91:Sk403 yrkande 2 och 1990/91:Sk435 yrkandena 4 och 20

hos regeringen begär ett förslag som innebär att avdrag för

bilresor i tjänsten medges för faktisk kostnad i enlighet med

vad som anförs i reservationen.

52. Resor mellan bostaden och arbetsplatsen (mom.37)

Bo Lundgren, Hugo Hegeland och Karl-Gösta Svenson (alla m) har

dels anfört följande:

I flera motioner yrkas att avdragsreglerna för resor till och

från arbetet med egen bil förändras. För några år sedan beslöt

riksdagsmajoriteten att enbart rörliga kostnader skall ligga

till grund för avdraget, eftersom man förutsatte att hushållen

ändå skulle ha bil. Enligt vår mening bör även här principen om

de faktiska kostnaderna vara grund för avdragets storlek. Av

förenklingsskäl bör emellertid en schablon användas vid

enhetsresor. Schablonen måste fastställas med utgångspunkt i de

kraftiga kostnadsökningar som har drabbat bilismen under senare

år.

Reglerna för avdrag för resor med egen bil bör dessutom ändras

så att resa till och från daghem får inräknas vid beräkning av

tidsvinsten.

dels vid mom. 37 hemställt

37. beträffande resor mellan bostaden och arbetsplatsen

att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Sk318,

1990/91:Sk341, 1990/91:Sk393 yrkande 3 och 1990/91:Sk403

yrkande 3, med anledning av motionerna 1990/91:Sk301,

1990/91:Sk395 yrkande 1, 1990/91:Sk400, 1990/91:Sk426 och

1990/91:Sk435 yrkande 3 och med avslag på motion

1990/91:Sk627 yrkandena 14 och 15 hos regeringen begär förslag

om regler för avdrag för resor till och från arbetet med egen

bil i enlighet med vad som anförs i reservationen.

53. Resor mellan bostaden och arbetsplatsen (mom.39)

Görel Thurdin och Rolf Kenneryd (båda c) har

dels anfört följande:

Avdrag för arbetsresor är av stor betydelse för en

decentraliserad samhällsstruktur med en levande landsbygd. Det

har stor betydelse för just de människor som saknar alternativa

kommunikationsmöjligheter och är helt beroende av transporter

med egen bil. Det är viktigt att den samlade alternativkostnaden

för att delta i förvärvsarbete inte blir så hög att människor

gynnas ekonomiskt av att vara hemma från arbetet.

Eftersom energimomsen kombinerad med kvarvarande punktskatter

påverkar kostnaden för arbetsresor med egen bil, anser vi att

avdraget bör uppgå till 15 kr. per mil oavsett körsträcka.

Regeringen bör senare i vår återkomma med förslag till ändringar

i reglerna.

dels vid mom. 39 hemställt

39. beträffande resor mellan bostaden och arbetsplatsen

att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:Sk301,

1990/91:Sk318, 1990/91:Sk341, 1990/91:Sk393 yrkande 3,

1990/91:Sk395 yrkande 1, 1990/91:Sk400, 1990/91:Sk403

yrkande 3, 1990/91:Sk426 och 1990/91:Sk435 yrkande 3 och med

avslag på motion 1990/91:Sk627 yrkandena 14 och 15 som sin

mening ger regeringen till känna vad som anförs i reservationen

om avdraget för resor mellan bostaden och arbetsplatsen.

54. Resor mellan bostaden och arbetsplatsen (mom.37)

Lars Bäckström (v) har

dels anfört följande:

I flera motioner har framställts yrkanden om att resa till

daghem och motsvarande bör beaktas när det gäller att beräkna

tidsvinsten med bil för resan mellan bostad och arbetsplats.

Dessa resor är en förutsättning för att småbarnsföräldrarna

skall kunna förvärvsarbeta. Vänsterpartiet anser därför att

yrkandena bör tillgodoses.

dels vid mom. 37 hemställt

37. beträffande resor mellan bostaden och arbetsplatsen

att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Sk318 och

1990/91:Sk393 yrkande 3 och med anledning av motionerna

1990/91:Sk301, 1990/91:Sk341, 1990/91:Sk395 yrkande 1,

1990/91:Sk400, 1990/91:Sk403 yrkande 3, 1990/91:Sk426 och

1990/91:Sk435 yrkande 3 och med avslag på motion

1990/91:Sk627 yrkandena 14 och 15 som sin mening ger

regeringen till känna att resa till barndaghem bör beaktas när

det gäller att beräkna tidsvinsten med bil för resan mellan

bostad och arbetsplats.

55. Resor mellan bostaden och arbetsplatsen (mom.37)

Gösta Lyngå (mp) har

dels anfört följande:

Avdraget för resor till och från arbetet bör primärt anpassas

efter önskemålet att inte uppmuntra bilresor i tätorter.

Avdraget bör knytas till person snarare än till

fortskaffningsmedel och därigenom uppmuntra till användning av

allmänna kommunikationsmedel och samåkning i högre grad än det

nuvarande avdraget. Eftersom en stor del av skatteförvaltningens

och skattedomstolarnas arbete går åt till att pröva

tvåtimmarsregeln i det nuvarande avdraget bör en ny regel vara

utformad så att den innebär en administrativ förenkling och ger

berörda myndigheter möjligheter att koncentrera sig på viktigare

uppgifter. Mot bakgrund av det anförda biträder jag miljöpartiet

de grönas förslag att minimiavståndet för avdrag skall vara 1,5

mil enkel resa. Är avståndet längre bör den skattskyldige ha

rätt till avdrag med 8 kr. per överskjutande mil oberoende av

vilket fortskaffningsmedel han i verkligheten använt. Vidare bör

ett avdragstak på 30000 kr. införas.

Jag anser att riksdagen bör hos regeringen begära förslag i

enlighet med det anförda. Jag tillstyrker således miljöpartiet

de grönas motion Sk627 i denna del och avstyrker övriga nu

behandlade motionsyrkanden.

dels vid mom. 37 hemställt

37. beträffande resor mellan bostaden och arbetsplatsen

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk627 yrkandena

14 och 15 och med avslag på motionerna 1990/91:Sk301,

1990/91:Sk318, 1990/91:Sk341, 1990/91:Sk393 yrkande 3,

1990/91:Sk395 yrkande 1, 1990/91:Sk400, 1990/91:Sk403

yrkande 3, 1990/91:Sk426 och 1990/91:Sk435 yrkande 3 hos

regeringen begär förslag till nya regler för avdrag för resor

till och från arbetet i enlighet med vad som anförs i

reservationen.

56. Utlandsresor (mom. 38)

Lars Bäckström (v) och Gösta Lyngå (mp) har

dels anfört följande:

Som anförs i motionerna Sk401 och Sk402 är avdragsreglerna för

ökade levnadskostnader vid utlandsresa alltför generösa jämfört

med vad som gäller vid resor inom landet. Reglerna bör ses över

i syfte att skapa en likformighet.

dels vid mom. 38 hemställt

38. beträffande utlandsresor

att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Sk380 och

1990/91:Sk402 som sin mening ger regeringen till känna vad som

anförs i reservationen om en begränsning av avdragsrätten för

ökade levnadskostnader vid utlandsresor.

57. Nattraktamenten, representationsmåltider m.m. (mom. 39)

Lars Bäckström (v) och Gösta Lyngå (mp) har

dels anfört följande:

Vi delar uppfattningen i motion Sk401 (mp) att den skattefria,

lyxbetonade konsumtionen i samband med kurser, konferenser,

tjänsteresor och andra uppdrag i tjänsten -- på bekostnad av

andra skattebetalare -- är stötande. Riksdagen bör därför hos

regeringen begära en omprövning av skattebestämmelserna

beträffande bl.a. nattraktamenten och vissa konferenser. Med det

anförda tillstyrker vi bifall till motion Sk401 i denna del.

dels vid mom. 39 hemställt

39. beträffande nattraktamenten, representationsmåltider

m.m.

att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Sk401 hos

regeringen begär en omprövning av skattebestämmelserna

beträffande nattraktamenten och vissa konferenser i enlighet med

vad som anförs i reservationen.

58. Schablonbeloppets storlek (mom. 40)

Bo Lundgren, Hugo Hegeland och Karl-Gösta Svenson (alla m) har

dels anfört följande:

Moderata samlingspartiet instämde i de principiella

utgångspunkter som låg till grund för den nu införda

traktamentsbeskattningen. Alla traktamenten bör vara

skattepliktiga och avdrag medges för den faktiska fördyringen av

levnadskostnaderna. Vi godtog också de avdragsbelopp för 1991

som beslutades av riksdagen. Dessa belopp bör emellertid räknas

upp i takt med penningvärdesförsämringen. Regeringen bör

återkomma till riksdagen med förslag av denna innebörd.

dels vid mom. 40 hemställt

40. beträffande schablonbeloppets storlek

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk429 yrkande 6

hos regeringen begär förslag om ändrade regler för beskattning

av traktamenten i enlighet med vad som anförs i reservationen.

59. Fackföreningsavgifter (mom. 42)

Bo Lundgren (m), Kjell Johansson (fp), Görel Thurdin (c), Hugo

Hegeland (m), Karl-Gösta Svenson (m), Leif Olsson (fp), Rolf

Kenneryd (c) och Gösta Lyngå (mp) har

dels anfört följande:

Det är en grundläggande princip i beskattningen att kostnader

för föreningsavgift m.m. inte skall beaktas. Några bärande skäl

för en annan bedömning när det gäller fackföreningsavgifter

föreligger inte enligt vår mening. Vi instämmer därför i

uppfattningen att den nuvarande skattereduktionen bör slopas.

Samtidigt bör arbetsgivarnas avdrag för medlemsavgifter

begränsas i motsvarande mån.

Med det anförda tillstyrker vi de motioner som väckts i denna

fråga.

dels vid mom. 42 hemställt

42. beträffande fackföreningsavgifter

att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Sk424 yrkande

21, 1990/91:Sk430 yrkande 6, 1990/91:Sk435 yrkandena 9 och

10 och 1990/91:Sk627 yrkande 16 hos regeringen begär förslag

som innebär att skattereduktionen för fackföreningsavgift slopas

och att arbetsgivarnas kostnader för organisationsverksamhet

begränsas i enlighet med vad som anförs i reservationen.

60. Fackliga stipendier (mom. 43)

Bo Lundgren, Hugo Hegeland och Karl-Gösta Svenson (alla m) har

dels anfört följande:

Vid 1984 års taxering infördes en tillfällig avdragsrätt för

fackliga stipendier. Denna har sedan permanentats. Reglerna

innebär att fackföreningar och vissa andra organisationer lämnar

förtroendevalda skattefri ersättning för förlorad

arbetsförtjänst i samband med exempelvis kursdeltagande. Det är

orimligt att förmånsbehandla vissa stipendier, som dessutom

avser att ersätta förlorad normalt skattepliktig

arbetsförtjänst. Det strider mot lagstiftningens grunder och

åsidosätter elementära rättssäkerhetskrav. Som föreslås i motion

Sk429 bör skattefriheten för sådana stipendier upphöra i och med

1993 års taxering.

dels vid mom. 43 hemställt

43. beträffande fackliga stipendier

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk429 yrkande 4

hos regeringen begär förslag av den innebörd som anges i

reservationen.

61. Beskattningen av kapitalinkomster, m.m. (mom.44)

Bo Lundgren, Hugo Hegeland och Karl-Gösta Svenson (alla m) har

dels anfört följande:

Den hårda beskattningen i Sverige av kapitalinkomster och

förmögenhet har haft mycket negativa konsekvenser. Beskattningen

av kapitalvinster och kapitalinkomster kommer att vara avgörande

för hur väl rikskapitalförsörjningen i Sverige kommer att

fungera i framtiden. Därför måste skattesatsen för

kapitalinkomstbeskattningen sänkas. Reavinstbeskattningen bör i

princip baseras på reala värden. Omsättningsskatten på

värdepapper och dubbelbeskattningen bör avskaffas och

förmögenhetsskatten bör successivt slopas. Utskottet tar upp

endast en del av dessa frågor i det nu aktuella sammanhanget.

Som anförs i motion Sk353 av Carl Bildt m.fl. (m) är

beskattningen av kapital extremt hög i Sverige jämfört med andra

länder i den industrialiserade världen. Det gäller såväl

beskattning av kapitalinkomster och kapitalvinster som

förmögenhetsbeskattningen och de transaktionsskatter som införts

på senare år.

I syfte att vända den negativa investeringsströmmen samt öka

sparande och kapitalbildning måste den svenska beskattningen av

kapital reformeras. Med tanke på kapitalets lättrörlighet är det

nödvändigt att successivt genomföra en anpassning till i första

hand de regler som gäller för övriga Europa.

Den skattesats på 30% som gäller för kapitalinkomster

förutsätter en låg inflationstakt. Om inte den ekonomiska

politiken utformas så att den leder till väsentligt lägre

inflation måste skattesatsen för kapitalinkomster kraftigt

sänkas.

Inom det nya inkomstslaget kapital finns regler som omedelbart

måste justeras. Hit hör de nya avdragsbegränsningarna i fråga om

ränteutgifter. Dessutom bör realisationsförluster få dras av

till sitt fulla värde mot i vart fall realisationsvinster.

Det är nödvändigt för Sverige att genomföra en anpassning till

övriga Europa i detta avseende. En första åtgärd, som bör

genomföras omedelbart, är att endera genomföra en indexering av

anskaffningsvärdena, för såväl aktier som fastigheter

kombinerat, eller en motsvarande sänkning av den nominella

skattesatsen till högst 15%. I bägge fallen bör schablonregler

som alternativ till de faktiska anskaffningsvärdena införas.

Sverige bör också införa skattefrihet, åtminstone för långa

innehav. Formerna för detta bör snarast utredas.

Med det anförda tillstyrker vi motion Sk353 i nu aktuella delar

(yrkandena 2--5) samt motion Sk424 i vad avser skattesatsen för

kapitalinkomster (yrkande 8).

dels vid mom. 44 hemställt

44. beträffande beskattningen av kapitalinkomster, m.m.

att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Sk353

yrkandena 2, 4 och 5 och 1990/91:Sk424 yrkande 8 som sin

mening ger regeringen till känna vad som anförs i reservationen

om beskattningen av kapitalinkomster, m.m.

62. Avdragsbegränsningar för ränteutgifter (mom. 45)

Bo Lundgren, Hugo Hegeland och Karl-Gösta Svenson (alla m) har

-- med åberopande av innehållet i reservation 62 -- vid mom.

45 hemställt

45. beträffande avdragsbegränsningar för ränteutgifter

att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Sk353 yrkande 3

och med avslag på motionerna 1990/91:Sk433 yrkande 13 och

1990/91:Sk627 yrkande 18 som sin mening ger regeringen till

känna att avdragsbegränsningarna för ränteutgifter bör slopas.

63. Avdragsbegränsningar för ränteutgifter (mom. 45)

Lars Bäckström (v) har

dels anfört följande:

En begränsning av avdragsrätten för ränteutgifter är ett medel

att minska den lånefinansierade privata konumtionen.

I motion Sk433 vidhåller vänsterpartiet sitt förslag om ett

fullständigt avdragstak för ränteutgifter vid 100000 kr. för

vuxna och 10000 kr. för barn. Avsikten är att fördyra

lånefinansierad privat konsumtion och i stället stimulera

sparandet. På sikt bör systemet med avdrag för ränteutgifter

slopas.

Vänsterpartiet förordar att riksdagen hos regeringen bör lägga

fram förslag i enlighet med det anförda.

dels vid mom. 45 hemställt

45. beträffande avdragsbegränsningar för ränteutgifter

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk433 yrkande 13

och med avslag på motionerna 1990/91:Sk353 yrkande 3 och

1990/91:Sk627 yrkande 18 hos regeringen begär förslag till

nytt avdragstak för ränteutgifter i enlighet med vad som anförs

i reservationen.

64. Avdragsbegränsningar för ränteutgifter (mom. 45)

Gösta Lyngå (mp) har

dels anfört följande:

Miljöpartiet de gröna anser att ett tak för ränteavdrag bör

finnas. Detta bör göras så högt att vanliga människors lån för

rimligt boende inte försvåras, men inte så högt att det för

välbärgade människor utgör en väsentlig möjlighet till

skatteundandragande.

Skattereformens regler är inte optimala ur någon av dessa två

synpunkter. Vårt förslag i fråga om ränteutgifter innebär å

andra sidan att varje inkomsttagare medges ett avdrag om

maximalt 30000 kr. för ränteutgifter, och dessutom ett avdrag

om maximalt 90000 kr. per hushåll för räntor på lån mot

säkerhet i egenägd permanentbostad eller för räntor på privat

lån med säkerhet i boende. Med detta förslag kommer alltså en

ensam familjeförsörjare i en villa att kunna göra ett avdrag om

120000 kr. medan ett par får dra av maximalt 150000 kr. För

boende i hyreshus blir avdraget maximalt 30000 kr. per person.

Förslaget, som nu läggs fram i motion Sk627, överensstämmer med

motsvarande krav från vårt håll förra året och bör genomföras

fr.o.m. 1992.

dels vid mom. 45 hemställt

45. beträffande avdragsbegränsningar för ränteutgifter

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk627 yrkande 18

och med avslag på motionerna 1990/91:Sk353 yrkande 3 och

1990/91:Sk433 yrkande 13 som sin mening ger regeringen till

känna vad som anförs i reservationen om avdragsbegränsningarna

för ränteutgifter.

65. Förskjutning av skattereduktion (mom. 46)

Bo Lundgren, Hugo Hegeland och Karl-Gösta Svenson (alla m) har

dels anfört följande:

Enligt vår mening bör uppkomna underskott i inkomstslaget

kapital få sparas och utnyttjas även vid senare beskattningsår.

Vi tillstyrker därför motion Sk429 i denna del och förordar att

riksdagen hos regeringen begär förslag härom.

dels vid mom. 46 hemställt

46. beträffande förskjutning av skattereduktion

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk429 yrkande 7 i

denna del hos regeringen begär förslag om rätt att utnyttja

underskott vid senare beskattningsår i enlighet med vad ovan

anförs i reservationen.

66. Omsättningsskatten på aktier (mom. 48)

Bo Lundgren (m), Kjell Johansson (fp), Görel Thurdin (c), Hugo

Hegeland (m), Karl-Gösta Svenson (m), Leif Olsson (fp) och Rolf

Kenneryd (c) har

dels anfört följande:

Som anförs i motionerna Sk353, Sk423 och Sk435 bör

omsättningsskatten på aktier avskaffas. Denna skatt ger inte

något nettotillskott till statskassan. Åtgärder bör genomföras

så snart som möjligt, dvs. per den 1 maj 1991.

dels vid mom. 48 hemställt

48. beträffande omsättningsskatten på aktier

att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Sk423 yrkande

5 och 1990/91:Sk435 yrkande 24 samt med anledning av motion

1990/91:Sk353 yrkande 1 antar följande

Förslag till

Lag om upphävande av lagen (1983:1053) om skatt på omsättning

av vissa värdepapper

Härigenom föreskrivs att lagen (1983:1053) om skatt på

omsättning av vissa värdepapper skall upphöra att gälla den 1

maj 1991.

67. Konst och antikviteter (mom. 49)

Bo Lundgren, Hugo Hegeland och Karl-Gösta Svenson (alla m) har

dels anfört följande:

Skattereformen innebär att en evig vinstskatt på 30% tas ut

vid försäljning av konst och antikviteter. Innan skatt betalas

skall den skattskyldige ha rätt att avräkna ett fribelopp på

50000 kr. per år. I alla de fall då inköpspriset inte kan

uppvisas, t.ex. därför att föremålet i fråga gått i arv, skall

inköpspriset antas uppgå till 25% av försäljningspriset. Detta

betyder att 75% av försäljningspriset skall beskattas. Den nya

skatten tar inte heller någon som helst hänsyn till

penningvärdeförsämringen.

Som anförs i motion Sk304 kan man inte räkna med att den nya

eviga reavinstskatten på konstverk m.m. kommer att ge

statskassan några nämnvärda inkomster.

Av skäl som anförs i motionen bör beskattningen begränsas så att

den tas ut endast på den reala vinsten och endast om

försäljningen sker inom fem år efter förvärvet.

Regeringen bör skyndsamt lägga fram förslag till lagstiftning

med denna innebörd.

dels vid mom. 49 hemställt

49. beträffande konst och antikviteter

att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Sk304 som sin

mening ger regeringen till känna vad som anförs i reservationen

om reavinstbeskattningen av konst och antikviteter.

68. Bostadsbeskattningens allmänna utformning och

fastighetsskatten (mom. 50)

Bo Lundgren, Hugo Hegeland och Karl-Gösta Svenson (alla m) har

dels anfört följande:

Moderata samlingspartiets bostadspolitik redovisas i motion

Bo402 av Carl Bildt m.fl. (m). Som anförs i den motionen

kännetecknas bostadspolitiken av brist på valfrihet i boendet,

detaljreglering och styrning samt stora subventioner.

Äganderätten har urholkats.

Den socialistiska mark- och bostadspolitiken har resulterat i en

så omfattande trögrörlighet att bostadsmarknaden helt enkelt

inte längre fungerar.

Enligt moderata samlingspartiets uppfattning måste svensk

bostadspolitik förändras i grunden. Utgångspunkter för våra

förslag är valfrihet för de enskilda människorna och respekt för

den enskilda äganderätten.

Våra förslag på skatteområdet innebär bl.a. att

straffbeskattningen av boendet upphör. Den s.k. flyttskatten

skall snarast avskaffas. Fastighetsskatten skall avvecklas och i

ett första steg halveras.

Fastighetsskatten har drivit upp boendekostnaderna. Låne- och

skatteregler har utformats så att de direkt diskriminerar

enskilt ägande. Detta har resulterat i att i det närmaste alla

nybyggda småhus i grupp i dag har upplåtits med hyres- eller

bostadsrätt.

Det finns ingen principiell anledning att beskatta en fastighets

förmögenhetsvärde på något annat sätt än annan förmögenhet. Från

principiell synpunkt saknas skäl både för en separat

fastighetsskatt utöver förmögenhetsskatten och för en lindrigare

beskattning än för annan förmögenhet. Å andra sidan finns det

skäl för statsmakterna att stimulera långsiktigt bundet sparande

i form av bl.a. boende.

Beskattningen skall inte påverkas av vem som äger en fastighet.

Oavsett om en enskild person eller någon form av företag eller

förening är ägare bör beskattningen vara neutral.

Det saknas således bärande motiv för att beskatta boendet i sig.

Denna principiella uppfattning framstår som än klarare när man,

som i vårt land, tvingats motivera utökade boendesubventioner

med hänvisning till den höga boendebeskattningen. Av

statsfinansiella skäl är det inte möjligt att omedelbart

avskaffa all fastighetsskatt. Färdriktningen måste mellertid

vara klar och entydig.

Ett första steg bör vara att avskaffa en tredjedel av

fastighetsskatten under kommande budgetår. Detta innebär en

skattesänkning med omkring 2,9 miljarder kronor.

Fastighetsskattens nivå bör därefter stegvis minskas under de

följande budgetåren.

Det aktuella yrkandet rörande fastighetsskatten återfinns i

motion Sk317 av Carl Bildt m.fl. (m). Med det anförda

tillstyrker vi en sådan avveckling. Regeringen bör lägga fram

förslag till de lagändringar som behövs. Därmed får även yrkande

19 i motion Sk424 anses tillgodosett.

dels vid mom. 50 hemställt

50. beträffande bostadsbeskattningens allmänna utformning och

fastighetsskatten

att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:Sk317

yrkande 5 och 1990/91:Sk424 yrkande 19 samt med avslag på

motionerna 1990/91:Sk359 yrkande 2 och 1990/91:Sk672 yrkande

3 hos regeringen begär förslag till avveckling av

fastighetsskatten i enlighet med vad som anförs i reservationen.

69. Bostadsbeskattningens allmänna utformning och

fastighetsskatten (mom. 50)

Görel Thurdin och Rolf Kenneryd (båda c) har

dels anfört följande:

Skatteomläggningen har inneburit en kraftigt ökad beskattning av

boendet. Även andra åtgärder på beskattningsområdet verkar i

denna riktning. Den ökade kapitalbeskattningen och den breddade

indirekta beskattningen får ett direkt genomslag på

boendekostnaderna.

Av den sammanlagda kostnaden för skatteomläggningen, ca 93

miljarder kronor, finansieras nära 26 miljarder kronor genom

ökade boendekostnader. Den skärpta beskattningen av boendet

leder således till en kostnads- och hyresökning på

bostadsmarknaden, som i första hand drabbar redan tidigare

utsatta grupper. Det gäller bl.a. låg- och medelinkomsttagare

som får liten eller ingen del av inkomstskattesänkningarna men

också nyblivna villaägare, ofta unga familjer, som drabbas av

höga räntor och ökad moms.

Den ökade indirekta beskattningen leder således till en kraftigt

ökad "rundgång" och ökat inflationstryck, vilket långsiktigt

kommer att urholka skatteomläggningen. Finansieringen av

skattesänkningarna måste därför framöver få en mer

fördelningspolitiskt acceptabel profil. Den indirekta

beskattningen av nödvändig konsumtion som mat och boende måste

därför sänkas. Vi återkommer till dessa frågor och andra

detaljer i särskilda motioner som utskottet delvis behandlar i

det nu aktuella betänkandet och delvis tar upp i annat

sammanhang.

När det gäller fastighetsskatten bör den användas som ett

bostadspolitiskt instrument inom ramen för

bostadsfinansieringssystemet i syfte bl.a. att balansera

boendekostnaderna över tiden. Fastighetsskatten kan också

utnyttjas för att minimera rundgången av skattemedel och för att

uppnå kostnadsneutralitet mellan villa/bostadsrätter och

hyreshus.

En skärpning av fastighetsskatten i kombination med en

förändring av taxeringsvärdena kan ge dramatiska ökningar av

boendekostnaderna för boende i fastigheter i vissa

storstadsområden och för skärgårdsfastigheter där

efterfrågetrycket är stort. Detta förhållande får inte tillåtas

slå igenom i orimliga boendekostnadsökningar för de enskilda

boende. En noggrann utvärdering och uppföljning av

fastighetsskattens konsekvenser för boende i dessa områden av de

förändrade taxeringsvärdena måste därför föras från regeringens

sida.

De angivna riktlinjerna för fastighetsskatten bör ges regeringen

till känna på sätt som yrkas i motion Sk672 av Olof Johansson

m.fl. (c).

dels vid mom. 50 hemställt

50. beträffande bostadsbeskattningens allmänna utformning och

fastighetsskatten

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk672 yrkande 3

och med avslag på motionerna 1990/91:Sk359 yrkande 2,

1990/91:Sk317 yrkande 5 och 1990/91:Sk424 yrkande 19 som sin

mening ger regeringen till känna vad som anförs i reservationen

om utnyttjande av fastighetsskatten som bostadspolitiskt

instrument.

70. Fastighetsskatt för tomträttshavare (mom. 51)

Bo Lundgren, Hugo Hegeland och Karl-Gösta Svenson (alla m) har

dels anfört följande:

Som anförs i motion Sk359 av Filip Fridolfsson (m) innebär det

nya skattesystemet en kraftig höjning av fastighetsskatten för

småhusägare. Effekterna förstärks dessutom av den kraftiga

uppskrivningen av taxeringsvärdena som gjordes 1990.

Många småhusägare som innehar fastigheter med tomträtt kommer

att drabbas dubbelt. Dels har de fått en för landet ovanligt hög

höjning av skatten både på markvärdet och byggnadsvärdet, dels

får de vid omreglering av tomrättsavgälderna en kraftigt höjd

avgäld. Den totala kostnaden kommer att bli mycket svår, för att

inte säga omöjlig att bära.

Som anförs i motionen är det orimligt att man skall tvingas

betala skatt på mark man inte äger. Det vore mer logiskt om det

var markägaren som är skattskyldig så länge denna skatt finns

kvar.

Likartade synpunkter anförs i motion Sk377.

Vi instämmer i motionärernas uppfattning att tomträttshavare

inte skall betala fastighetsskatt för tomten och tillstyrker

alltså motionerna i denna del.

dels vid mom. 51 hemställt

51. beträffande fastighetsskatt för tomträttshavare

att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Sk359 yrkande

1 och 1990/91:Sk377 som sin mening ger regeringen till känna

vad som anförs i reservationen om fastighetsskatten på tomträtt.

71. Reparation av småhus och mangårdsbyggnader (mom. 53)

Bo Lundgren, Hugo Hegeland och Karl-Gösta Svenson (alla m) har

dels anfört följande:

I flera motioner återkommer yrkanden om att avdrag bör kunna

medges för kostnader för reparation och underhåll av småhus och

av kulturhistoriskt värdefulla bebyggelser.

Som yrkas i motion Sk317 av Carl Bildt m.fl. (m) bör en

avdragsrätt för reparationer införas. En sådan avdragsrätt

skulle verksamt bidra till att minska svartjobben. En rätt till

avdrag för styrkta lönekostnader med exempelvis 1000 kr.

skulle sannolikt inte leda till något större skattebortfall,

beroende på de positiva effekterna vad gäller redovisningen av

uppburna inkomster.

Slopandet av avdragsrätten för reparation och underhåll av slott

och kursgårdar m.fl. kulturbyggnader innebär i praktiken ett

förödande slag för kulturminnesvården i Sverige. Privata ägare

kan inte bekosta underhållet med beskattade medel.

Kulturbyggnader som av kulturhistoriska skäl bör bevaras måste

därför kunna klassificeras och beskattas som näringsfastigheter

även i de fall då de bebos av ägaren eller dennes närstående.

Härigenom kan avdrag göras för kostnader för reparation och

underhåll av sådana byggnader. Samtidigt följer att ägaren

beskattas för bostadsförmån.

dels vid mom. 53 hemställt

53. beträffande reparation av småhus och mangårdsbyggnader

att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:Sk317

yrkande 3, 1990/91:Sk360, 1990/91:Sk378, 1990/91:Sk388

yrkande 8, 1990/91:Sk396 yrkande 1 och 1990/91:Sk429 yrkande

9 hos regeringen begär förslag till lösningar av frågan om

avdrag för reparation av småhus och mangårdsbyggnader i enlighet

med vad som anförs i reservationen.

72. Reavinstbeskattningen på bostäder (mom. 55)

Bo Lundgren, Hugo Hegeland och Karl-Gösta Svenson (alla m) har

dels anfört följande:

Bostäder träffas inte bara av löpande beskattning i form av

fastighetsskatt och förmögenhetsskatt utan också av

realisationsvinstbeskattning vid försäljning. Skatten kallas

ofta flyttskatt, eftersom den drabbar den som säljer en bostad

för att flytta till en annan. Skattens destruktiva effekter

drabbar t.ex. barnfamiljer som behöver ett större hus och

personer som vill ta anställning på annan ort.

Enligt vår uppfattning måste dessa orättvisor elimineras. Hela

systemet för beskattning av realisationsvinster vid försäljning

av bostäder bör bli föremål för en särskild utredning. Därvid

bör strävan vara att avskaffa flyttskatten. Hur detta tekniskt

skall utformas bör övervägas i samband med en genomgripande

översyn av hela kapitalvinstbeskattningen.

dels vid mom. 55 hemställt

55. beträffande reavinstbeskattningen på bostäder

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk317 yrkande 6

och med anledning av motionerna 1990/91:Sk303,

1990/91:Sk392, 1990/91:Sk424 yrkande 18 och 1990/91:Sk435

yrkandena 12 och 14 som sin mening ger regeringen till känna vad

som anförs i reservationen om en översyn av

kapitalvinstbeskattningen.

73. Reavinstbeskattningen på bostäder (mom. 55)

Görel Thurdin och Rolf Kenneryd (båda c) har

dels anfört följande:

Som anförs i motion Sk435 av Görel Thurdin (c) kan

reavinstbeskattningen i samband med byte av bostad i vissa fall

medföra särskilda problem. Detta är t.ex. fallet om ett

bostadsbyte är motiverat av medicinska eller liknande skäl. Vi

instämmer i uppfattningen att man i sådana fall, efter särskild

prövning, bör kunna medge uppskov med beskattningen och

tillstyrker motionen i denna del. Regeringen bör skyndsamt lägga

fram förslag i frågan.

När det gäller avdrag för värdehöjande reparationer vid

beräkning av reavinst, anser vi att tio år är en mer rimlig

period än nu beslutade fem år.

När det gäller bostadsrätter har den tekniska utformningen

vållat problem som vi tar upp i en annan reservation.

dels vid mom. 55 hemställt

55. beträffande reavinstbeskattningen på bostäder

att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Sk435 yrkandena

12 och 14 och med avslag på motionerna 1990/91:Sk303,

1990/91:Sk317 yrkande 6, Sk392 och Sk424 yrkande 18 som sin

mening ger regeringen till känna vad som anförs i reservationen

om uppskov av medicinska skäl med reavinstbeskattningen av

bostäder.

74. Reavinst på bostadsrätter (mom. 56)

Bo Lundgren (m), Görel Thurdin (c), Hugo Hegeland (m),

Karl-Gösta Svenson (m) och Rolf Kenneryd (c) har

dels anfört följande:

När det gäller försäljning av bostadsrätt och beräkning av

reavinst i samband därmed, anser vi att beslutet i riksdagen

vilar på felaktig grund. Vi anser att det finns en principiellt

felaktig sammanblandning av bostadsrättsinnehavare och

bostadsrättsförening. Dessa bör -- som framhålls bl.a. i

motionerna Sk429 av Bo Lundgren m.fl. (m) och Sk435 av Görel

Thurdin m.fl. (c) -- särskiljas som skattesubjekt. När

beräkningen av reavinstskatt sker skall således hänsyn tas

endast till bostadsrättsinnehavarens ekonomiska förhållanden,

utan hänsyn till bostadsrättens andel av föreningens nettoskuld

eller nettoförmögenhet, eller dess andel i föreningens utgifter

för värdehöjande reparationer m.m.

Regeringen bör skyndsamt lägga fram förslag till erforderliga

lagändringar. Med det anförda är yrkandena i samtliga nu

aktuella motioner helt eller till väsentlig del tillgodosedda.

dels vid mom. 56 hemställt

56. beträffande reavinst på bostadsrätter

att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:Sk405,

1990/91:Sk406, 1990/91:Sk407, 1990/91:Sk429 yrkande 1 och

1990/91:Sk435 yrkande 13 hos regeringen begär skyndsamt

förslag till ändringar av reglerna om beskattning av reavinster

på bostadsrätter i enlighet med vad som anförs i reservationen.

75. Reavinst på skogsbruk (mom. 57)

Bo Lundgren (m), Görel Thurdin (c), Hugo Hegeland (m),

Karl-Gösta Svenson (m) och Rolf Kenneryd (c) har

dels anfört följande:

Realisationsvinst avseende skogsbruk bör skattemässigt behandlas

på samma sätt som näringsfastigheter i övrigt.

Vi anser att den s.k. takregeln skall utformas så att

beskattningen begränsas till högst 18% av försäljningsvärdet

avseende näringsfastigheter.

Med det anförda tillstyrker vi motion Sk388.

dels vid mom. 57 hemställt

57. beträffande reavinst på skogsbruk

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk388 yrkande 5

som sin mening ger regeringen till känna vad som anförs i

reservationen om reavinster på skogsbruk.

76. Förvärvsskatt vid handel med hyresfastigheter m.m. (mom.

58)

Lars Bäckström (v) har

dels anfört följande:

I motionerna Sk367 och Sk433 av Lars Werner m.fl. (v) yrkas

bl.a. att en förvärvsskatt införs med 5% av försäljningssumman

på alla fastighetsaffärer som faller under förvärvslagen.

Bakgrunden till dessa yrkanden är den osunda handel med

fastigheter som bedrivits under 1980-talet. Skatten skall utgå

från den 1 juli 1991.

Ett annat yrkande i motion Sk433 är att stämpelskatten vid

förvärv av fast egendom och på aktier vid bildande och ökning av

aktiekapital höjs så att intäkterna ökar med 10%.

Regeringen bör skyndsamt lägga fram förslag till de lagändringar

som behövs.

dels vid mom. 58 hemställt

58. beträffande förvärvsskatt vid handel med hyresfastigheter

m.m.

att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:Sk367

yrkande 4 och 1990/91:Sk433 yrkandena 12 och 15 begär

skyndsamt förslag från regeringen om en förvärvsskatt vid handel

med hyresfastigheter och om en höjning av stämpelskatten i

enlighet med vad som anförs i reservationen.

77. Konventionell beskattningsmetod för allmännyttiga

bostadsföretag, m.m. (mom. 59)

Bo Lundgren, Hugo Hegeland och Karl-Gösta Svenson (alla m) har

dels anfört följande:

I motion Sk317 av Carl Bildt m.fl. (m) yrkas bl.a. att

bostadsrättsföreningar bör beskattas enligt konventionell metod

och att avdrag bör kunna medges för avsättningar till

reparationsfonder för hyresfastigheter.

Vi instämmer i uppfattningen att man bör sträva efter en

likartad behandling av både allmännyttiga och privata

bostadsföretag. För att skapa neutralitet mellan olika

upplåtelseformer bör samma bedömningsmetod användas. Regeringen

bör mot denna bakgrund få i uppdrag att förelägga riksdagen

förslag om övergång till konventionell beskattningsmetod för de

allmännyttiga bostadsföretagen och de s.k. äkta

bostadsföretagen. I samband därmed bör också prövas de andra

möjligheter som anvisas i motionen för att uppnå en ökad

neutralitet mellan bostadsföretag av skilda slag.

dels vid mom. 59 hemställt

59. beträffande konventionell beskattningsmetod för

allmännyttiga bostadsföretag, m.m.

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk317 yrkandena 1

och 2 som sin mening ger regeringen till känna vad som anförs i

reservationen om konventionell beskattningsmetod för

allmännyttiga bostadsföretag, m.m.

78. Fastighetsskatten för allmännyttan (mom. 60)

Lars Bäckström (v) har

dels anfört följande:

Vänsterpartiet föreslår att fastighetsskatten slopas för

allmännyttan. Allmännyttan drivs utan vinstintresse, och en

slopad fastighetsskatt ger utrymme för begränsningar av

hyreshöjningarna. Då hyreshöjningar bidrog till att pressa upp

inflationen så är åtgärden såväl fördelningspolitiskt som

samhällsekonomiskt motiverad. Denna fastighetsskatt bör i

enlighet med vad som föreslås i motion Sk433 slopas från den 1

januari 1992.

dels vid mom. 60 hemställt

60. beträffande fastighetsskatten för allmännyttan

att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Sk433 yrkande

16 och 1990/91:Sk367 yrkande 3 som sin mening ger regeringen

till känna vad som anförs i reservationen om slopande av

fastighetsskatten för allmännyttans

bostadsfastigheter.

Särskilda yttranden

1. Momsuttaget, sänkt moms på mat, punktbeskattning (mom. 7)

Lars Bäckström (v) anför:

Dåvarande vpk var det parti som först tog upp kravet att slopa

matmomsen. Efter hand har detta krav fått ett allt vidare stöd,

och en mycket stor majoritet av det svenska folket stödjer nu

kravet att matmomsen bör avvecklas. Enligt vissa

opinionsundersökningar ställer sig inte mindre än 93% av

befolkningen bakom kravet. Vänsterpartiet noterar denna

opinionsmässiga framgång för kravet "bort med moms på maten" med

stor tillfredsställelse.

Vänsterpartiet menar att en reducerad eller slopad matmoms ger

bäst fördelningspolitiska effekter om den finansieras främst med

ett ökat skatteuttag på kapital. En snabb sänkning av matmomsen

kan dock svårligen finansieras via en ökad kapitalbeskattning

under löpande budgetår. Under den allmänna motionstiden har

vänsterpartiet därför anvisat en enkel metod för att reducera

matmomsen med 40% från den 1 januari 1992, genom att låta den

tillfälliga höjningen av den allmänna momsen kvarstå. Samma

förslag har ställts från centerpartiet. I reservation till detta

betänkande har vänsterpartiet och centerpartiet således kunnat

enas om denna metod för en väsentlig och snabb reducering av

matmomsen.

2. Sparstimulanser (mom. 8)

Lars Bäckström (v) anför:

De nya reglerna för beskattning av kapitalinkomster efter en

skattesats på 30% innebär en avsevärd stimulans till

banksparande jämfört med tidigare regler. Även de

avdragsbegränsningar för ränteutgifter som skattereformen medför

-- dels genom att lättnaderna i marginalskatterna medför att

avdraget för ränteutgifter får mindre betydelse, dels genom

beloppsmässiga begränsningar i avdragsrätten -- innebär på sitt

sätt en väsentlig sparstimulans. Benägenheten att ta upp

konsumtionslån torde minska på grund av dessa regler, och

incitamenten att amortera de lån som redan finns torde öka.

Vänsterpartiet har dessutom lagt förslag angående ytterligare

begränsningar i rätten till ränteavdrag innebärande ett tak för

ränteutgifter överstigande 100000 kr. Det av oss föreslagna

avdragstaket avser således ränteutgifter och inte som nu en

begränsning av avdragsrätten för saldot av ränteutgifter och

ränteintäkter. Vänsterpartiet menar vidare att rätten till

ränteavdrag successivt bör avvecklas. I många andra länder bl.a.

i USA föreligger ingen generell rätt till avdrag för

ränteutgifter som härrör från privatlån. En helt slopad

avdragsrätt för ränteutgifter förutsätter dock ett nytt system

för bostadsfinansiering.

Det torde finnas få bättre sparstimulerande åtgärder än att

minska eller eliminera skattesubventionerna för lånefinansierad

konsumtion. Vänsterpartiets förslag till begränsningar av rätten

till ränteavdrag är därför en mycket kostnadseffektiv

sparstimulerande åtgärd för samhället.

3. Sparstimulanser (mom. 8)

Gösta Lyngå (mp) anför:

Miljöpartiet de gröna vill verka för ett aktivt hushållssparande

och ett breddat ägande i samhället. Vi anser därför att det var

fel att i skattereformen helt ta bort grundavdrag och sparavdrag

inom inkomstslaget kapital. Speciellt slog slopandet av avdraget

om 1 600 kr. från inkomst av kapital enligt vår mening alltför

hårt mot småsparare. Det borde vara möjligt att hitta en metod

som ger rimlig uppmuntran till småsparare utan att lämna

möjlighet till skattearbitrage.

Vi kommer att i betänkande från finansutskottet föreslå ett

sparavdrag om 30% av den del av kapitalinkomsterna (brutto,

dvs. före eventuella avdrag i detta inkomstslag) som understiger

6000 kr.

Tabellen visar utfallet av denna regel vid 8% ränta och 30%

marginalskatt:

Kapital Ränta Avdrag Skatteminskning

20 000 1 600 480 144

50 000 4 000 1 200 360

80 000 6 400 1 800 540

100 000 8 000 1 800 540

4. Dissenterskatten (mom. 11)

Kjell Johansson och Leif Olsson (båda fp) anför:

Med tanke på att dissenterskatten lämpligen bör prövas i samband

med det utredningsarbete som inom kort kommer att avslutas

rörande förhållandet kyrka/stat avstår jag från att nu ställa

något särskilt yrkande om att avskaffa denna skatt.

5. Dissenterskatten (mom. 11)

Lars Bäckström (v) anför:

Dissenterskatten bör minskas eller slopas. Med tanke på att

dissenterskatten lämpligen bör prövas i samband med det

utredningsarbete som inom kort kommer att avslutas rörande

förhållandet kyrka/stat avstår jag från att nu ställa något

särskilt yrkande om att avskaffa denna skatt.

6. Tävlingsvinster m.m., kvittning av underskott, särskilda

skattefrågor för kulturskapare (mom. 12, 14, 23, 25)

Gösta Lyngå (mp) anför:

I motion Sk627 föreslår miljöpartiet ett extra avdrag på 10000

kr. i fråga om inkomster av ej yrkesmässig verksamhet. Avsikten

är att detta avdrag skall kunna utnyttjas av idrottsmän,

idrottsledare, musiker, kulturskapare och andra som på sin

fritid har inkomster av hobbybetonad karaktär. Detta avdrag kan

också i vissa situationer eliminera eller mildra de nya

skatteproblem som förbudet mot kvittning av underskott medför.

Aktiviteter som berättigar till detta avdrag förekommer givetvis

också i dag. De blir då antingen beskattade, vilket upplevs som

en olustig hämsko på extra-aktiviteter, eller också deklareras

ersättningen inte eftersom vanliga människor frestas att vara

oärliga. Avdraget innebär således dels att mångsidig aktivitet

uppmuntras, dels att skattemoralen inte i onödan behöver sättas

på prov.