Bet. 1990/91:SkU18

Skatteutskottets betänkande

1990/91:SKU18

Vissa mervärdeskattefrågor

Innehåll

Sammanfattning

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

1990/91

SkU18

Sammanfattning

I betänkandet behandlar utskottet flertalet av de motioner om

mervärdeskattefrågor som väckts under den allmänna

motionstiden 1991. I motionerna framställs yrkanden

beträffande mervärdeskatten för byggande och boende,

persontransporter, turistnäringarna, ideella föreningar,

fotvård, naprapater, dans och diskotek, införsel av

kulturföremål, gallerier, fartyg etc.

Utskottet förordar att riksdagen vidtar åtgärder med anledning

av motionsyrkanden beträffande försäkringsbolagen,

Sjöräddningssällskapet och vattenförbunden. I övrigt avstyrker

utskottet motionerna.

Vid betänkandet har fogats 25 reservationer och 5 särskilda

yttranden.

Motionerna

1990/91:Sk331 av Elving Andersson m.fl. (c) vari -- med

hänvisning till innehållet i motion 1990/91:T609 -- yrkas,

såvitt nu är i fråga,

1. att riksdagen hos regeringen begär utredning och förslag i

syfte att undanröja olägenheterna för den internationellt

konkurrensutsatta sjöfarten av breddad moms i enlighet med vad

som anförts i motionen.

1990/91:Sk367 av Lars Werner m.fl. (v) vari -- med

hänvisning till innehållet i motion 1990/91:Bo224 -- yrkas,

såvitt nu är i fråga,

1. att riksdagen hos regeringen begär en omprövning av

skatteomläggningen och i första hand ett slopande av

fjärrvärmemomsen och uttagsskatten.

(Yrkandet behandlas endast såvitt avser uttagsskatten.)

1990/91:Sk368 av Carl Bildt m.fl. (m) vari -- med hänvisning

till innehållet i motion 1990/91:Kr286 -- yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om skattereglerna för kulturskapare.

(Yrkandet behandlas endast såvitt avser mervärdeskatten för

konstgallerier.)

1990/91:Sk371 av Gullan Lindblad och Göthe Knutson (m) vari

-- med hänvisning till innehållet i motion 1990/91:A451 --

yrkas, såvitt nu är i fråga,

2. att riksdagen beslutar att den s.k. "turistmomsen" skall

avskaffas.

1990/91:Sk391 av Gullan Lindblad och Göthe Knutson (m) vari

-- med hänvisning till innehållet i motion 1990/91:Fi221 --

yrkas, såvitt nu är i fråga,

6. att riksdagen beslutar att den tidigare reduktionen av

mervärdeskatten på serverings- och hotelltjänster skall

återinföras.

1990/91:Sk424 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas, såvitt nu

är i fråga,

17. att riksdagen hos regeringen begär förslag om reducerat

uttag av mervärdeskatt på inrikes persontransporter i enlighet

med vad som anförts i motionen.

1990/91:Sk428 av Rolf Clarkson m.fl. (m) vari -- med

hänvisning till innehållet i motion 1990/91:T647 -- yrkas,

såvitt nu är i fråga,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om mervärdeskatt inom sjöfarten.

1990/91:Sk433 av Lars Werner m.fl. (v) vari yrkas, såvitt nu

är i fråga,

18. att riksdagen hos regeringen begär förslag om slopad moms

på kollektivtrafik enligt vad i motionen anförts under avsnitt

8.2,

19. att riksdagen hos regeringen begär förslag om slopad

uttagsbeskattning på fastighetsarbete i egen regi enligt vad i

motionen anförts under avsnitt 8.3.

1990/91:Sk435 av Görel Thurdin m.fl. (c) vari yrkas, såvitt

nu är i fråga,

22. att riksdagen beslutar att mervärdeskatt med 60% av

beskattningsvärdet skall utgå för serverings- och

hotelltjänster i enlighet med vad som anförts i motionen,

23. att riksdagen beslutar att tjänster avseende

personbefordran inom landet undantas från skatteplikt enligt

mervärdeskattelagen i enlighet med vad som anförts i motionen.

1990/91:Sk602 av Mona Saint Cyr (m) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om turistnäringens ökade betydelse för de små

jordbrukskommunerna och beskattningens negativa konsekvenser

ur regionalpolitisk synvinkel.

1990/91:Sk603 av förste vice talman Ingegerd Troedsson och

Jan-Erik Wikström (m, fp) vari yrkas att riksdagen hos

regeringen begär förslag till undantagande från moms vid

införsel av sådana kulturföremål som omfattas av lagen om

utförsel av kulturföremål.

1990/91:Sk604 av Rune Thorén och Elving Andersson (c) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om momsbefrielse för

Sjöräddningssällskapets verksamhet.

1990/91:Sk616 av Christer Skoog m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om behovet av åtgärder för stöd för

Sjöräddningssällskapets verksamhet.

1990/91:Sk620 av Jens Eriksson m.fl. (m) vari yrkas att

riksdagen beslutar att befria Sällskapet för räddning av

skeppsbrutna från erläggandet av mervärdeskatt.

1990/91:Sk624 av Karl-Gösta Svenson och Nic Grönvall (m)

vari yrkas att riksdagen beslutar att Svenska Sällskapet för

Räddning af Skeppsbrutne medges rätt till avdrag och

återbetalning av ingående mervärdeskatt i enlighet med vad som

anförts i motionen.

1990/91:Sk627 av Inger Schörling m.fl. (mp) vari yrkas,

såvitt nu är i fråga,

32. att riksdagen beslutar att momsbeläggning av

kollektivtrafiken snarast skall upphöra utom i fråga om

flygtrafik,

38. att riksdagen beslutar återinföra reduceringen av

mervärdeskatt för hotell- och restaurangtjänster.

1990/91:Sk631 av Ingrid Sundberg (m) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om borttagande av tullhinder för nordiskt

kultursamarbete.

1990/91:Sk638 av Ingrid Sundberg (m) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om införande av en dispensregel vid

momsbeskattningen av vissa svenska kulturföremål när dessa

återinförs till vårt land.

1990/91:Sk639 av Karl-Gösta Svenson och Ingrid Hemmingsson

(m) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att tjänster avseende fot- och

naprapatvård undantas från mervärdebeskattning,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om konkurrensneutral verksamhet inom vård,

omsorg och skola.

1990/91:Sk643 av Anita Stenberg och Ragnhild Pohanka (mp)

vari -- med hänvisning till innehållet i motion

1990/91:So450 -- yrkas att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen anförts om att

naprapattjänster befrias från mervärdeskatt.

1990/91:Sk645 av Agne Hansson och Marianne Jönsson (c) vari

yrkas

1. att riksdagen beslutar att upphäva sitt beslut från den 15

december 1989 om en fördubbling av momssatsen för hotell- och

restaurangtjänster och att tidigare momsskattenivå återinförs,

2. att riksdagen hos regeringen begär att en utredning

tillsätts i syfte att utreda förutsättningarna för en

likställdhet mellan området turism/reseliv och övriga

exportnäringar vad avser momsskattereglerna,

3. att riksdagen -- om yrkandena 1 och 2 inte bifalls -- som

sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

undantag från den högre momssatsen i vissa fall.

1990/91:Sk646 av Per-Ola Eriksson m.fl. (c) vari yrkas att

riksdagen beslutar om ändring av reglerna för mervärdeskatt på

försäkringsbolags interntjänster för att eliminera de

konkurrenssnedvridande effekterna.

1990/91:Sk647 av Sonja Rembo (m) vari yrkas att riksdagen

beslutar om sådan ändring i lagen om mervärdeskatt

(1968:430) att tjänster relaterade till

försäkringsverksamhet av det slag som anförs i motionen

befrias från mervärdeskatt.

1990/91:Sk648 av Karl-Gösta Svenson och förste vice talman

Ingegerd Troedsson (m) vari yrkas att riksdagen beslutar att

försäkringsföretagens fördelning av gemensamma administrativa

kostnader mellan de bolag i en ägargrupp som bildats i

enlighet med försäkringslagens bestämmelser skall hänföras

till icke yrkesmässig verksamhet.

1990/91:Sk649 av Carl G Nilsson (m) vari yrkas att riksdagen

hos regeringen begär förslag till sådan ändring i lagen om

mervärdeskatt att veterinära tjänster undantas från momsplikt.

1990/91:Sk650 av Ing-Britt Nygren (m) vari yrkas att

riksdagen beslutar ändra 17§ fjärde stycket momsskattelagen

så att vattenvårdsförbund jämställs med vägförening så att

erlagd moms får transporteras till momspliktig delägare även

när det gäller vattenvårdsförbund.

1990/91:Sk651 av Gunhild Bolander och Marianne Samuelsson

(c, mp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om uttagsbeskattning av

vissa fastigheter i egen regi avseende redan momsbefriade

föreningar och kulturella institutioner.

1990/91:Sk663 av Jan Hyttring m.fl. (c) vari -- med

hänvisning till innehållet i motion 1990/91:Kr512 -- yrkas,

såvitt nu är i fråga,

1. att riksdagen beslutar upphäva beslutet om höjd moms på

restaurang- och hotelltjänster.

1990/91:Sk665 av Bo Lundgren m.fl. (m) vari -- med

hänvisning till innehållet i motion 1990/91:Kr513 -- yrkas,

såvitt nu är i fråga,

1. att riksdagen hos regeringen begär utredning om ideella

föreningars möjlighet att erhålla avdragsrätt för erlagd

mervärdeskatt på varor och tjänster i enlighet med vad som

anförts i motionen,

3. att riksdagen beslutar att tillhandahållande av tjänst för

idrottsutövning undantas från mervärdebeskattning i enlighet

med vad som anförts i motionen.

1990/91:Sk672 av Olof Johansson m.fl. (c) vari -- med

hänvisning till innehållet i motion 1990/91:Bo225 -- yrkas,

såvitt nu är i fråga,

1. att riksdagen beslutar att mervärdeskatt vid

tillhandahållande av produkter, varor och tjänster i samband

med boende och byggande skall utgå med 13,64% från den 1

juli 1991 i enlighet med vad i motionen anförts,

2. att riksdagen beslutar att mervärdeskatt för

tillhandahållande av fastighetstjänster, sophämtning, vatten

och avloppsrening skall utgå med 13,64% från den 1 juli 1991

i enlighet med vad i motionen anförts.

1990/91:Sk674 av Lars De Geer (fp) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om de ekonomiska förutsättningarna för en framtida

positiv utveckling av turistnäringen.

1990/91:Sk675 av förste vice talman Ingegerd Troedsson m.fl.

(m) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att från den 1 maj 1991 återställa

momsen på hotell- och restaurangverksamhet till den relativa

nivå som gällde före den 1 januari 1990,

2. att riksdagen beslutar att moms på liftverksamhet från den

1 maj 1991 skall tas ut enligt samma principer som hotell- och

restaurangmomsen.

1990/91:Sk676 av Erling Bager m.fl. (fp) vari yrkas att

riksdagen hos regeringen begär en översyn av rutinerna

beträffande bunkerolja för fartyg i enlighet med vad som

anförts i motionen.

1990/91:Sk677 av Lars Ernestam (fp) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om befrielse från momsskyldighet på provisionen vid

försäljning av konstverk som är i konstnärens ägo.

1990/91:Sk678 av Karin Falkmer (m) vari yrkas att riksdagen

beslutar avskaffa gallerimomsen.

1990/91:Sk679 av Ulla Tillander och Rosa Östh (c) vari yrkas

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om momsbefrielse av fotvård som kan betraktas

som hälso- och sjukvård.

1990/91:Sk680 av Kenth Skårvik och Kerstin Ekman (fp) vari

yrkas att riksdagen hos regeringen begär en utredning som

snarast ser över möjligheterna för Sjöräddningssällskapet att

även i fortsättningen kunna bedriva sin verksamhet ideellt.

1990/91:Sk681 av Karin Israelsson och Erik Holmkvist (c, m)

vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om uttagsbeskattning av vissa

fastigheter i egen regi avseende redan momsbefriade föreningar

och kulturella institutioner.

1990/91:Sk682 av Björn Ericson m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om behovet av förtydligande av begreppet

försäkringstjänster.

1990/91:Sk699 av Inger Schörling m.fl. (mp) vari -- med

hänvisning till innehållet i motion 1990/91:N317 -- yrkas

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att

mervärdeskatten för restaurang- och hotellverksamhet skall

sänkas med 40%.

1990/91:Sk702 av Lars Werner m.fl. (v) vari -- med

hänvisning till innehållet i motion 1990/91:T249 -- yrkas,

såvitt nu är i fråga,

3. att riksdagen beslutar att momsen på kollektivtrafiken

skall avskaffas.

1990/91:Sk707 av Karl-Gösta Svenson och Ingrid Hemmingsson

(m) vari -- med hänvisning till innehållet i motion

1990/91:Fi516 -- yrkas att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen anförts om

mervärdebeskattningen avseende tjänster.

1990/91:Sk709 av Birgit Henriksson och Karin Falkmer (m)

vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att de tidigare reduceringsreglerna

för mervärdeskatt vad gäller hotell- och restaurangnäringen

återinförs den 1 juli 1991,

2. att riksdagen beslutar att motsvarande reduceringsregler

skall gälla för inrikes persontransporter fr.o.m. den 1 juli

1991.

1990/91:Sk710 av Alf Wennerfors (m) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att

den genom riksdagsskrivelse 1989/90:96 begärda

konsekvensuppföljningen påskyndas,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om förslag till åtgärder redan under våren

1991 för att undvika ytterligare resultatförsämring,

arbetslöshet och valutabalansförsämring inom

turism-/reselivssektorn.

1990/91:Sk711 av Rune Thorén och Roland Larsson (c) vari

yrkas att riksdagen beslutar att biljettintäkter från

diskotek- och danstillställningar i fortsättningen skall vara

befriade från moms.

1990/91:Sk712 av Bengt Kindbom (c) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om momsbeläggning av dansarrangemang.

1990/91:Sk713 av Tom Heyman (m) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att flygbränsle till försvarets

flygplan skall undantas från momsplikt,

2. att riksdagen, därest yrkandet under 1 icke bifalles,

beslutar uppräkna anslagen till försvaret i motsvarande mån.

1990/91:Sk714 av Göthe Knutson och Anders G Högmark (m) vari

yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag, i enlighet

med vad i motionen anförts, till ändringar av

mervärdeskattelagstiftningen för att undanröja de

snedvärderande effekterna av mervärdeskatteregeln vid

försäljning av utbildningstjänster.

1990/91:Sk715 av Gudrun Norberg (fp) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om behovet av förtydligande av begreppet

försäkringstjänst.

1990/91:Sk734 av Marianne Andersson i Vårgårda och Ingvar

Karlsson i Bengtsfors (c) vari -- med hänvisning till

innehållet i motion 1990/91:T565 -- yrkas att riksdagen

beslutar om en sådan ändring i skattelagstiftningen att momsen

på persontrafik tas bort.

1990/91:Sk735 av Görel Thurdin (c) vari -- med hänvisning

till innehållet i motion 1990/91:Kr527 -- yrkas att

riksdagen beslutar att mervärdeskatten på hotell och

restaurang skall utgå med 60% av beskattningsvärdet i

enlighet med vad som anförts i motionen.

1990/91:Sk737 av Gunhild Bolander (c) vari -- med hänvisning

till innehållet i motion 1990/91:A502 -- yrkas

1. att riksdagen beslutar att mervärdeskatten på hotell- och

restaurangtjänster skall utgå med 60% av beskattningsvärdet

i enlighet med vad som anförts i motionen, alltså en återgång

till tidigare nivå,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att färjetrafiken till/från Gotland

skall undantas från mervärdeskatt eller på annat sätt

kompenseras för denna pålaga.

Utskottet

Inledning

I detta betänkande behandlar utskottet de motionsyrkanden om

mervärdeskattefrågor som väckts under den allmänna

motionstiden 1991. Vissa yrkanden med en mer allmän

skattepolitisk inriktning som t.ex. yrkanden om slopad eller

sänkt mervärdeskatt på livsmedel behandlas dock i betänkandet

1990/91:SkU17 om inkomstskattefrågor. Yrkanden som avser

mervärdeskatten på energi kommer utskottet att behandla i ett

senare betänkande.

Flertalet av de nu aktuella motionsyrkandena har samband med

den nyligen genomförda reformeringen av

mervärdebeskattningen. Ett första steg togs genom riksdagens

beslut i december 1989 (prop. 1989/90:10, SkU10). Beslutet

innebar i huvudsak följande. Den 1 mars 1990 belades energi

med mervärdeskatt. Flygbensin och flygfotogen undantogs dock,

och i fråga om fjärrvärme uppsköts ikraftträdandet till den 1

januari 1991. Mervärdeskatten utvidgades vidare så att den nu

omfattar också tillhandahållande av vatten samt tjänster

avseende avloppsrening och soptömning. Slutligen slopades de

särskilda reduceringsreglerna för serverings- och

hotelltjänster.

Våren 1990 fattade riksdagen beslut om en reformerad inkomst-

och företagsbeskattning och beslut om en reformerad indirekt

beskattning (prop. 1989/90:110 och 111, SkU30 och 31). Genom

beslutet breddades underlaget för mervärdeskatten så att den i

princip omfattar alla varor och tjänster som tillhandahålls

yrkesmässigt. Vidare slopades de kvarvarande

reduceringsreglerna på fastighetsområdet. I syfte att uppnå en

förbättrad konkurrensneutralitet mellan upphandling och

egenregi i offentlig verksamhet infördes en generell

avdragsrätt för ingående mervärdeskatt för kommunerna och en

särskild rätt till avräkning för ingående mervärdeskatt för

statliga myndigheter. Kommunerna erhåller också ett särskilt

statsbidrag som täcker mervärdeskattekostnaden i verksamhet

som kommunerna bidrar till. Konkurrensneutraliteten mellan

egenregi och upphandling har också motiverat en särskild

uttagsbeskattning av fastighetsägare som utför arbete på den

egna fastigheten.

En teknisk översyn av mervärdeskattelagstiftningen genomförs

för närvarande av utredningen om teknisk översyn av

mervärdeskatten (dir. 1990:1).

Fastighetsområdet

Skattereformbesluten innebär bl.a. följande förändringar på

fastighetsområdet. Den 1 januari 1990 belades vatten,

avloppsrening och sophämtning med mervärdeskatt. Den 1 januari

1991 gjordes samtliga tjänster avseende fastighetsförvaltning

och fastighetsskötsel skattepliktiga och avskaffades de

reduceringsregler som gällt för tjänster som avser byggnads-

och anläggningsarbeten (60-procentregeln) och projekterings-

och byggkonsulttjänster samt arbeten som avser mark

(20-procentregeln). För att eliminera konkurrenssnedvridningar

infördes en särskild uttagsbeskattning av arbete på egen

fastighet som används i verksamhet för vilken skattskyldighet

till mervärdeskatt inte föreligger. Uttagsbeskattningen avser

ny-, till- eller ombyggnad, reparationer m.m. samt

lokalstädning, fönsterputsning, renhållning och annan

fastighetsskötsel om lönekostnaderna inkl. avgifter överstiger

150000 kr. per år.

I flera motioner framställs yrkanden som syftar till en

sänkning av bostadskostnaderna genom olika former av

skattelättnader på fastighetsområdet. I motion Sk672 av Olof

Johansson m.fl. (c) yrkar motionärerna att pålägget på varor

och tjänster som tillhandahålls i samband med boende och

byggande sätts ner från 25% till 13,64% med verkan

fr.o.m. den 1 juli 1991. I motion Sk367 av Lars Werner m.fl.

(v) begärs en omprövning av boendebeskattningen som -- såvitt

nu är i fråga -- innebär att uttagsbeskattningen av arbete

på egen fastighet slopas fr.o.m. 1992. Ett yrkande av samma

innebörd framställs i motion Sk433 av Lars Werner m.fl. (v).

Utskottet har vid sitt ställningstagande våren 1990 funnit att

den utökning av mervärdeskatteplikten som då föreslogs för

tjänster på fastighetsområdet låg i linje med principen om en

enhetlig och generell mervärdeskatt och tillstyrkte därför de

förändringar som då genomförts och som nyss beskrivits. De

boendekostnadsökningar som förutsågs bli följden av denna

åtgärd borde enligt vad utskottet då anförde mötas genom

åtgärder utanför skatteområdet. Ett särskilt

investeringsbidrag som täcker höjningen av mervärdeskatten för

byggande har härefter införts med verkan fr.o.m. den 1 januari

1991. Utskottet har alltjämt uppfattningen att subventioner

till boendet i första hand bör ges via budgeten och inte genom

olika former av undantag från de generella skattereglerna och

avstyrker därför motion Sk672 yrkandena 1 och 2.

När det gäller uttagsbeskattningen är denna en följd av att

vissa områden, bl.a. fastighetsförvaltning, av olika skäl

måste undantas från den generella mervärdeskatteplikten. Genom

uttagsbeskattningen uppnås att kostnaden för fastighetsskötsel

m.m. i sådan verksamhet blir densamma som när motsvarande

tjänst köps på den öppna marknaden. Den får således ses som

ett uttryck för en rättvis beskattning. Enligt utskottets

uppfattning skulle en slopad uttagsbeskattning utgöra ett

allvarligt hot mot främst de mindre byggföretagen och

byggnadshantverkarna som till stor del har sin verksamhet

inriktad på arbeten åt fastighetsförvaltare. Utskottet är inte

berett att slopa denna regel och avstyrker därför även

motionerna Sk367 yrkande 1 i denna del och Sk433 yrkande 19.

Vård, omsorg, utbildning

Undantagets utformning

Sjukvård, tandvård, social omsorg och utbildning är undantagna

från den generella mervärdeskatteplikten. Undantaget för

sjukvård och tandvård omfattar i huvudsak sådan vård som

berättigar till sjukvårdsersättning enligt lagen (1962:381)

om allmän försäkring och vård som tillhandahålls av någon med

särskild legitimation att utöva yrke inom sjukvården.

Undantaget för social omsorg omfattar offentlig eller privat

verksamhet som är inrättad för barnomsorg, äldreomsorg,

särskilda omsorger om psykiskt utvecklingsstörda och annan

social omsorg. Undantaget för utbildning är begränsat till

varor och tjänster som tillhandahålls den som åtnjuter

utbildningen.

I flera motioner väcks yrkanden om en utvidgning av undantaget

för vård. I motion Sk639 av Karl-Gösta Svenson och Ingrid

Hemmingsson (m) yrkar motionärerna att såväl fotvård som

den vård som tillhandahålls av naprapater undantas från

mervärdeskatt. I motion Sk643 av Anita Stenberg och Ragnhild

Pohanka (mp) begärs ett tillkännagivande om att den vård som

naprapater tillhandahåller bör vara befriad från

mervärdeskatt, och i motion Sk679 av Ulla Tillander och Rosa

Östh (c) hemställs om ett motsvarande tillkännagivande

beträffande fotvård som kan betraktas som hälso- och sjukvård.

Enligt utskottets mening finns det goda skäl att knyta

undantaget för vård till de ersättnings- och

legitimationsregler som gäller på detta område. En sådan

ordning innebär en förenkling för såväl de enskilda som

skattemyndigheterna och ger en viss följsamhet till

utvecklingen på området. Vad motionärerna anfört om en

särskild skattebefrielse för fotvård och vård som

tillhandahålls av naprapater utgör enligt utskottets

uppfattning inte tillräckliga skäl för att frångå dessa

principer, och utskottet avstyrker därför motionerna Sk639

yrkande 1, Sk643 och Sk679.

I detta sammanhang tar utskottet också upp yrkandet i motion

Sk649 av Carl G Nilsson (m) om ett undantag för

veterinärtjänster.

Veterinärtjänster bör enligt utskottets mening behandlas på

samma sätt som andra tjänster som tillhandahålls på

kommersiell grund och således omfattas av den generella

mervärdeskatteplikten, och utskottet avstyrker därför motion

Sk649.

Enskild verksamhet

För att uppnå neutralitet mellan egenregi och upphandling får

kommunerna avdrag för all ingående mervärdeskatt men skall

ersätta staten för avdragsrätten. Ersättningen utformas på ett

sådant sätt att det inte finns en direkt koppling mellan

årliga avdragsbelopp och kommunernas återbetalning. Vid

upphandling på mervärdeskattefria områden får kommunerna

dessutom ett särskilt statsbidrag som täcker näringsidkarens

kostnad för ingående mervärdeskatt. Statsbidraget begränsas

till utgifter avseende sjukvård, tandvård, social omvårdnad

och utbildning. Statens kostnader för bidraget ersätts av

kommunerna på samma sätt som föreslås beträffande den

generella avdragsrätten.

I två motioner tar motionärerna upp det förhållandet att de

nya reglerna inte ger en fullständig neutralitet på vård-,

omsorgs- och utbildningsområdet eftersom enskilda

näringsidkare som är verksamma på detta område inte har samma

möjlighet som kommuner och landsting att dra av sin ingående

mervärdeskatt. I motion Sk639 av Karl-Gösta Svenson och Ingrid

Hemmingsson (m) begärs ett tillkännagivande om att reglerna

bör ändras så att enskilda näringsidkare med verksamhet på

detta område inte drabbas av mervärdeskattekostnader. I motion

Sk714 av Göthe Knutson och Anders G Högmark (m) framhåller

motionärerna att utbildningsanordnare som i hög grad förlitar

sig på inhyrda tjänster får höga mervärdeskattekostnader och

därför har det särskilt svårt i konkurrensen med kommuner och

landsting. De hemställer att riksdagen hos regeringen begär

ett förslag som innebär att utbildningsanordnare får bli

skattskyldiga för den del av verksamheten som riktar sig till

företag, myndigheter och andra med rätt att lyfta av

mervärdeskatt.

Enligt utskottets uppfattning innebär den nuvarande ordningen

med en generell avdragsrätt för kommunerna en stor förbättring

när det gäller att tillskapa konkurrensneutralitet mellan

offentlig egenregiverksamhet och upphandling. Att kommunernas

generella avdragsrätt för ingående mervärdeskatt ger dessa ett

mindre försteg i förhållande till enskilda näringsidkare på

vård-, omsorgs- och utbildningsområdet innebär inte någon

egentlig konkurrenssnedvridning eftersom den offentliga

verksamheten på dessa områden är skattefinansierad. Vad

motionärerna anfört om bristande neutralitet mellan enskild

och offentlig verksamhet utgör därför enligt utskottets mening

inte tillräckliga skäl för att befria enskilda näringsidkare

på detta område från den mervärdeskattekostnad som

skattskyldiga som befriats från mervärdeskatt alltid måste

räkna med eller för att nu göra ändringar i undantaget för

utbildning. Utskottet avstyrker motionerna Sk639 yrkande 2 och

Sk714.

Ideella föreningar

Allmännyttiga ideella föreningar är inte

mervärdeskatteskyldiga för verksamhet som har naturlig

anknytning till föreningens allmännyttiga ändamål eller av

hävd används som finansieringskälla för ideellt arbete.

Undantaget är kopplat till den skattebefrielse som gäller på

inkomstskattesidan och som för närvarande utreds av stiftelse-

och föreningsskattekommittén (Fi 1988:03).

I motion Sk665 av Bo Lundgren m.fl. (m) hemställs att

riksdagen hos regeringen begär en utredning som syftar till

att befria idrottsrörelsen och andra ideella föreningar från

den mervärdeskatt som erläggs vid inköp av varor och

tjänster. Vidare yrkar motionärerna att tillhandahållandet

av bowlinghallar, tennisbanor och liknande befrias från

mervärdeskatt så att konkurrensneutralitet uppstår mellan de

näringsidkare och ideella föreningar som erbjuder tjänster av

denna typ.

Utskottet är medvetet om att de ideella föreningarnas

befrielse från mervärdeskatt kan ge upphov till en ökad

konkurrenssnedvridning på vissa områden men har trots detta

accepterat att undantaget behålls med hänsyn till

föreningslivets betydelse för samhället. Det bör enligt

utskottet framhållas att konkurrensförutsättningarna för

allmännyttiga föreningar och näringsidkare inte heller i

övrigt är lika. Att undantaget har nackdelar av denna typ kan

enligt utskottets mening emellertid inte motivera att också de

näringsidkare som är verksamma på området skall vara befriade

från mervärdeskatt. En sådan befrielse skulle dessutom medföra

en betydande skattebelastning vid nyinvesteringar. Utskottet

är således inte berett att tillstyrka något undantag för

bowlinghallar, tennisbanor och liknande och avstyrker därför

motion Sk665 yrkande 3.

När det gäller yrkandet om att de ideella föreningarna skall

befrias från den ingående mervärdeskatten vill utskottet

framhålla att en sådan åtgärd innebär att den skatt som

föreningens leverantörer erlagt för sitt mervärde inte

inflyter i budgeten utan i stället utbetalas till föreningen.

En utgångspunkt för skattereformen är att denna typ av

subventioner, s.k. kvalificerade undantag, över huvud taget

inte skall få förekomma i mervärdebeskattningen. Utskottet kan

därför inte tillstyrka förslaget om att de ideella

föreningarna befrias från den ingående mervärdeskatten och

avstyrker därför även yrkande 1 i motion Sk665.

I motion Sk651 av Gunhild Bolander (c) och Marianne Samuelsson

(mp) och i motion Sk681 av Karin Israelsson (c) och Erik

Holmkvist (m) hemställer motionärerna att riksdagen som sin

mening ger regeringen till känna att ideella föreningar m.fl.

bör undantas från uttagsbeskattningen.

Någon uttagsbeskattning av det arbete som en förening utför på

en egen fastighet som används i den allmännyttiga verksamheten

torde inte bli aktuell med lagtextens nuvarande utformning.

Det finns därför inte någon anledning till ett

tillkännagivande från riksdagens sida i denna del, varför

utskottet avstyrker även motionerna Sk651 och Sk681.

Persontransporter

Mervärdeskatteplikten för persontransporter tas upp i

flera motioner. I motionerna Sk424 av Carl Bildt m.fl. (m) och

Sk709 av Birgit Henriksson och Karin Falkmer (båda m)

hemställs att mervärdeskatten för persontrafik reduceras med

40%, och i motionerna Sk435 av Görel Thurdin m.fl. (c) och

Sk734 av Marianne Andersson i Vårgårda och Ingvar Karlsson i

Bengtsfors (c) hemställs att mervärdeskatteplikten slopas för

persontransporter. I motionerna Sk433 och Sk702 av Lars Werner

m.fl. (v) och i motion Sk627 av Inger Schörling m.fl. (mp)

hemställer motionärerna att mervärdeskatteplikten för

kollektivtrafik slopas. Slutligen begärs i motion Sk737 av

Gunhild Bolander (c) ett tillkännagivande om att

Gotlandstrafiken bör undantas från mervärdeskatten eller

på annat sätt kompenseras för denna pålaga.

En samhällsekonomiskt effektiv mervärdebeskattning bör enligt

utskottets uppfattning vara generell och enhetlig eftersom

undantag och reducerade mervärdeskattesatser påverkar

samhällsekonomin negativt. Undantag bör förekomma endast i en

begränsad omfattning. Persontransporterna utgör en väsentlig

del av konsumtionen. Den genomsnittliga budgeteffekten

1991--1993 av mervärdeskatten på detta område har i

proposition 1990/91:110 om reformerad inkomst- och

företagsbeskattning beräknats till 2 miljarder kronor. Starka

skäl talar därför för att principen om en generell och

enhetlig mervärdeskatt upprätthålls på detta område. Utskottet

kan med hänsyn härtill inte tillstyrka förslagen om reducerad

eller slopad mervärdeskatt utan avstyrker motionerna Sk424

yrkande 17, Sk433 yrkande 18, Sk435 yrkande 23, Sk627 yrkande

32, Sk702 yrkande 3, Sk709 yrkande 2, Sk734 och Sk737 yrkande

2.

Turistnäringen

I anslutning till riksdagens beslut om slopade

reduceringsregler för serverings- och hotelltjänster gjorde

utskottet följande uttalande beträffande beslutets inverkan på

turismen (1989/90:SkU10 s. 79).

Enligt utskottets uppfattning bör hotell- och

restaurangnäringen i skattehänseende behandlas som alla andra

näringar här i landet. Det kan dock inte uteslutas att man

inom vissa utsatta turistorter där prisläget redan i dag är

högt kan få vissa svårigheter att hävda konkurrensen med

motsvarande turistmål utomlands. Utskottet utgår från att

regeringen uppmärksamt kommer att följa utvecklingen i detta

hänseende och om förhållandena så påkallar vidtar de åtgärder

av regionalpolitisk art som kan erfordras, utan någon särskild

framställan från riksdagens sida.

Regeringen har härefter givit statens industriverk i uppdrag

att följa utvecklingen. Enligt vad utskottet inhämtat kommer

en rapport att avlämnas i mars i år. Eftersom en sådan rapport

inte kan avse hela vintersäsongen 1990/91 kan det bli aktuellt

med en kompletterande rapport i juni.

I ett stort antal motioner framställs yrkanden om en reducerad

eller slopad mervärdeskatt för serverings- och hotelltjänster

i syfte att stödja turistnäringarna. Sådana yrkanden

framställs i Sk371 av Gullan Lindblad och Göthe Knutson (m),

Sk391 av Gullan Lindblad och Göthe Knutson (m), Sk435 av Görel

Thurdin m.fl. (c), Sk602 av Mona Saint Cyr (m), Sk627 av Inger

Schörling m.fl. (mp), Sk645 av Agne Hansson och Marianne

Jönsson (c), Sk663 av Jan Hyttring m.fl. (c), Sk675 av förste

vice talman Ingegerd Troedsson m.fl. (m), Sk699 av Inger

Schörling m.fl. (mp), Sk709 av Birgit Henriksson och Karin

Falkmer (m), Sk735 av Görel Thurdin (c) och Sk737 av Gunhild

Bolander (c). Motionärerna bakom Sk645 begär dessutom en

utredning som syftar till att likställa turism/reseverksamhet

med export. I motion Sk674 av Lars De Geer (fp) hemställs att

utredningen om Sveriges turistråds verksamhet får i uppdrag

att utreda ett återbäringssystem för icke-nordiska turisters

utlägg på hotell och restauranger i Sverige. Motionärerna

bakom Sk675 yrkar även att mervärdeskatten på skidliftar

reduceras. I motion Sk710 av Alf Wennerfors (m) hemställer

motionärerna att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna att regeringens uppföljning bör påskyndas och förslag

till åtgärder föreläggas riksdagen redan i vår.

Enligt utskottets mening finns det inte anledning att frångå

det redovisade ställningstagandet. Utskottet är således inte

berett att tillstyrka något av de förslag om olika former av

undantag eller särregler för hotell- och restaurangbranschen

eller för skidliftar som föreslås i motionerna. Som framgår av

redovisningen ovan följer regeringen utvecklingen, och

utskottet utgår nu liksom tidigare ifrån att regeringen vidtar

de åtgärder t.ex. av regionalpolitisk art som utvecklingen

kan föranleda till. Med det anförda avstyrker utskottet

motionerna Sk371 yrkande 2, Sk391 yrkande 6, Sk435 yrkande 22,

Sk602, Sk627 yrkande 38, Sk645 yrkandena 1--3, Sk663 yrkande

1, Sk674 yrkande 1, Sk675 yrkandena 1 och 2, Sk699, Sk709

yrkande 1, Sk710 yrkandena 1 och 2, Sk735 och Sk737 yrkande 1.

Betydelsen av sänkt mervärdeskatt tas upp i motion Sk707

av Karl-Gösta Svenson och Ingrid Hemmingsson (m). Motionärerna

begär ett tillkännagivande om att det är viktigt för

landsbygdens utveckling och för kvinnornas sysselsättning att

mervärdeskatten sänks.

Utskottet, som på annat sätt vill värna både landsbygden och

kvinnornas sysselsättning, anser att det saknas anledning för

riksdagen att göra ett uttalande av föreslagen art och

avstyrker därför motion Sk707.

Dans och diskotek

Cirkus-, biograf-, teater-, opera- och balettföreställningar

samt konserter är undantagna från mervärdeskatt.

I motion Sk711 av Rune Thorén och Roland Larsson (c)

hemställer motionärerna att diskotek och dans undantas från

mervärdeskatteplikten. I motion Sk712 av Bengt Kindbom (c)

anför motionären att samma villkor bör gälla oberoende av om

dansen arrangeras av en ideell förening eller en näringsidkare

och begär en översyn av reglerna med detta syfte.

Utskottet är inte berett att tillstyrka att diskotek och dans

undantas från den generella mervärdeskatteplikten och

avstyrker därför motion Sk711.

När det gäller de ideella föreningarnas möjlighet att erbjuda

mervärdeskattefria arrangemang avser denna endast verksamhet

som har en naturlig anknytning till föreningens allmännyttiga

ändamål eller som av hävd utnyttjats som finansieringskälla

för ideellt arbete. Som redan framhållits under rubriken

Ideella föreningar är utskottet inte berett att låta detta

undantag gälla även näringsidkare som är verksamma på samma

område. Utskottet tillstyrker således inte en översyn med

detta syfte och utan avstyrker även motion Sk712.

Gallerimomsen

I mervärdeskattelagen finns sedan gammalt ett särskilt

undantag från mervärdeskatteplikt för alster av bildkonst som

ägs av upphovsmannen eller dennes dödsbo. Kulturpolitiska skäl

har ansetts tala för att detta undantag bibehålls också efter

den 1 januari 1991. På grund av undantaget kan konstnärer

normalt inte dra av den mervärdeskatt som de erlägger vid

inköp av varor och tjänster utan måste betrakta

mervärdeskatten som en kostnad i verksamheten. Den

kostnadsökning som den generella mervärdeskatteplikten för

tjänster medfört för konsumenterna i gemen har därför drabbat

också konstnärerna, bl.a. genom att galleriernas

förmedlingstjänster blivit mervärdeskattepliktiga.

I motionerna Sk677 av Lars Ernestam (fp), Sk678 av Karin

Falkmer (m) och Sk368 av Carl Bildt m.fl. (m) framställs

yrkanden om slopad mervärdeskatteplikt för galleriernas

förmedlingstjänster. Motionärerna framhåller att skatteplikten

för dessa tjänster utgör ett hot mot såväl konstnärernas som

galleriernas verksamhet.

Utskottet är inte berett att tillstyrka att det införs nya

undantag från den generella mervärdeskatteplikten i syfte att

gynna gallerinäringen. När det gäller konstnärernas situation

finns det anledning att framhålla att dessa redan är befriade

från mervärdeskatten och att den ytterligare befrielse som

begärs skulle innebära att konstnärerna i praktiken erhöll ett

s.k. kvalificerat undantag för galleriprovisionen. Som

utskottet redan påpekat i annat sammanhang har en av

utgångspunkterna för den reformerade mervärdeskatten varit att

denna typ av undantag över huvud taget inte bör förekomma i

mervärdebeskattningen. Utskottet är inte berett att medverka

till att konstnärerna medges ett sådant undantag. Med det

anförda avstyrker utskottet motionerna Sk677 och Sk678 samt

Sk368 i denna del.

Motion Sk368 behandlas i övrigt i betänkandet 1990/91:SkU17

om inkomstskattefrågor.

Införsel av kulturföremål, m.m.

I motion Sk603 av förste vice talman Ingegerd Troedsson och

Jan-Erik Wikström (m, fp) hemställs att riksdagen hos

regeringen begär ett förslag som innebär att kulturföremål som

omfattas av utförselförbudet i lagen (1988:950) om

kulturminnen undantas från mervärdeskatten vid införsel. I

motion Sk638 av Ingrid Sundberg (m) begärs ett

tillkännagivande om att en möjlighet till dispens från

mervärdeskatten vid införsel bör införas för vissa

kulturföremål. I motion Sk631 av Ingrid Sundberg (m) begärs

ett tillkännagivande att film, video och konst i olika former

bör befrias från tull och andra liknande formaliteter när de

förs över gränsen som ett led i ett nordiskt kulturutbyte.

Utskottet har senast i betänkandet 1989/90:SkU31 om

reformerad mervärdeskatt m.m. behandlat yrkanden om en

befrielse från mervärdeskatt vid införsel av vissa

kulturföremål och avstyrkte då yrkandena med hänvisning till

de kontrollsvårigheter ett sådant undantag skulle medföra.

Utskottet har inte ändrat uppfattning i denna fråga och

avstyrker därför motionerna Sk603 och Sk638.

Samma invändning kan riktas mot förslaget i motion Sk631

varför även denna motion avstyrks av utskottet.

Fartyg och bunkerolja

Skattereformbeslutet innebär att det undantag från

mervärdeskatteplikten som gällde för skepp för yrkesmässig

sjöfart eller yrkesmässigt fiske och fartyg för bogsering,

bärgning eller livräddning slopades fr.o.m. den 1 januari

1991. Det var fråga om ett s.k. kvalificerat undantag där den

som omsatte fartyg ändå var berättigad till avdrag för den

ingående mervärdeskatten. Bunkerolja har varit

mervärdeskattepliktig sedan den 1 mars 1989.

I motion Sk428 av Rolf Clarkson m.fl. (m) yrkar motionärerna

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att

mervärdeskatten för fartyg och bunkerolja bör slopas eftersom

den leder till en kostsam byråkrati och inte tillför några

skattepengar. I motion Sk676 av Erling Bager m.fl. (fp) begärs

en översyn av rutinerna beträffande bunkerolja för fartyg som

pendlar mellan utrikes och inrikes trafik mot bakgrund bl.a.

av att dessa kan leda till att mervärdeskatt erläggs för samma

olja vid två tillfällen. I motion Sk331 av Elving Andersson

m.fl. (c) framhåller motionärerna att den breddade

mervärdeskatten medför problem för handelssjöfarten och

hemställer att åtgärder vidtas skyndsamt.

Det finns enligt utskottets mening inte tillräckliga skäl för

att behålla undantaget för vissa fartyg när mervärdeskatten

förändras i riktning mot en mer generell och enhetlig

beskattning. Att mervärdeskatten numera omfattar alla fartyg

innebär inte heller någon allvarligare belastning eftersom

avdragsrätt praktiskt taget alltid föreligger för den

mervärdeskatt som erläggs vid förvärv som avser yrkesmässig

verksamhet. Utskottet är således inte berett att tillstyrka

att det tidigare undantaget för fartyg återinförs och är inte

heller berett att medge ett särskilt undantag för bunkerolja.

När det gäller rutinerna för mervärdeskatten för bunkerolja i

fartyg är utskottet medvetet om att vissa problem kan ha

uppstått i anslutning till ikraftträdandet den 1 mars 1989 av

mervärdeskatteplikten för energi genom att tullmyndigheterna

-- efter en praxisändring -- ansåg sig tvingade att ta ut

såväl bränsleskatter som mervärdeskatt för bunkeroljan i ett

fartyg som övergick från utrikes till inrikes trafik.

Problemet har emellertid fått sin lösning genom att

generaltullstyrelsens bevaknings- och kontrollbyrå i ett

meddelande den 5 april 1990 (A 63) klargjort att befrielse

medges från bränsleskatterna om bunkeroljan är avsedd att

förbrukas i fartyget samt att utländska fartyg med särskilt

tillstånd till inrikes sjöfart medges befrielse också från

mervärdeskatten för sådan bunkerolja. Vad angår den befarade

dubbla beskattningen av bunkerolja finns det anledning att

framhålla att mervärdeskatten inte utgör någon kostnad för den

som bedriver yrkesmässig verksamhet. Att den mervärdeskatt som

tas ut vid införsel av bunkerolja delvis kan avse olja som

inköpts i Sverige och följaktligen varit belagd med

mervärdeskatt redan vid anskaffandet har därför inte någon

egentlig betydelse för näringsidkaren i fråga. Utskottet anser

inte att det finns skäl att som motionären önskar genomföra en

översyn av rutinerna i avsikt att komma till rätta med detta

förhållande.

Med det anförda avstyrker utskottet motionerna Sk428 yrkande

6, Sk676 och Sk331.

Sjöräddningssällskapet

Svenska Sällskapet för Räddning af Skeppsbrutne,

Sjöräddningssällskapet, har bl.a. till uppgift att sköta

sjöräddningstjänsten kring kusterna och i Vänern, Vättern och

Mälaren och att söka vidmakthålla intresset för

sjöräddningstjänsten. Sällskapet innehar räddningsstationer,

räddningskryssare m.m. och svarar för ca 30% av det totala

antalet sjöräddningsinsatser. Verksamheten finansieras med

medlemsavgifter från ca 20000 medlemmar, bidrag från olika

stödföreningar och gåvor från allmänheten, företag m.fl.

Driftskostnaderna uppgår till ca 10 milj.kr., och

investeringskostnaderna är i samma storleksordning. Sällskapet

har inte varit och är inte mervärdeskatteskyldigt för sin

verksamhet och ser därför mervärdeskatten på inköpta varor och

tjänster som en kostnad. De livräddningsfartyg som

tillhandahålls sällskapet var tidigare enligt ett särskilt

stadgande i mervärdeskattelagen kvalificerat undantagna från

mervärdeskatt. Härigenom hade sällskapet möjlighet att

anskaffa sina livräddningsfartyg helt utan

mervärdeskattekostnad. Skattereformbeslutet innebar att detta

undantag slopades.

I flera motioner framställs yrkanden som syftar till att

återinföra Sjöräddningssällskapets möjlighet att anskaffa

fartyg mervärdeskattefritt eller på annat sätt kompensera

sällskapet för den fördyring som det slopade undantaget

medfört. I motion Sk604 av Rune Thorén och Elving Andersson

(c) begärs ett tillkännagivande om att sällskapet bör befrias

från mervärdeskatten eller medges ett motsvarande statsbidrag.

I motion Sk620 av Jens Eriksson m.fl. (m) yrkar motionärerna

att riksdagen beslutar befria Sjöräddningssällskapet från

mervärdeskatt, och i motion Sk624 av Karl-Gösta Svenson och

Nic Grönvall (m) hemställs att riksdagen beslutar medge

sällskapet en generell rätt till återbetalning av ingående

mervärdeskatt fr.o.m. den 1 januari 1991. I motion Sk616 av

Christer Skoog m.fl. (s) begärs ett tillkännagivande om att

regeringen bör återkomma med ett förslag om någon form av

kompensation till Sjöräddningssällskapet och i motion Sk680 av

Kenth Skårvik och Kerstin Ekman (fp) hemställs om en översyn

av Sjöräddningssällskapets möjligheter att bedriva sin

verksamhet ideellt.

Utskottet vill inledningsvis betona att den verksamhet som

Sjöräddningssällskapet bedriver är en viktig del av

sjöräddningstjänsten.

En av utgångspunkterna för riksdagens beslut om en reformerad

mervärdeskatt var att dolda eller indirekta subventioner borde

undvikas och att den subventionsform -- s.k. kvalificerat

undantag -- som använts i detta fall över huvud taget inte

borde få förekomma i mervärdeskattelagen. Dessa principer för

mervärdebeskattningen bör enligt utskottets mening gälla också

fortsättningsvis, och utskottet kan därför inte tillstyrka att

Sjöräddningssällskapet åter får möjlighet att köpa in sina

fartyg mervärdeskattefritt. Sjöräddningssällskapet bör i

mervärdeskattehänseende vara likställt med andra konsumenter.

Detta ställningstagande innebär emellertid inte att utskottet

ställer sig avvisande till ett fortsatt stöd till

Sjöräddningssällskapets inköp av livräddningsfartyg. Som

utskottet framhållit är den verksamhet som

Sjöräddningssällskapet bedriver viktig för sjöräddningen i

Sverige, och det vore enligt utskottets mening olyckligt om

den i och för sig nödvändiga reformeringen av

mervärdebeskattningen skulle få negativa följder för denna

verksamhet. Utskottet ställer sig således inte avvisande till

att Sjöräddningssällskapet medges någon form av kompensation

för den fördyring som uppkommit.

Sjöräddningssällskapets representanter har inför utskottet

givit uttryck för en viss tveksamhet när det gäller att ta

emot ett direkt stöd från staten. Utskottet har förståelse för

denna synpunkt men vill i detta sammanhang framhålla att redan

den särregel som gällt för sällskapets anskaffning av

livräddningsbåtar enligt utskottets mening utgjort ett sådant

direkt statligt stöd.

Det bör ankomma på Sjöräddningssällskapet att ta initiativet

till ett bidrag eller stöd från staten genom en framställning

till regeringen i saken.

Stiftelse- och föreningsskattekommittén (Fi 1988:03) arbetar

för närvarande med en översyn av skattereglerna för stiftelser

och ideella föreningar och därvid bl.a. med frågan om statlig

subventionering av allmännyttig verksamhet skall ske via

generella skattelättnader vid inkomstbeskattningen eller i

form av direkta bidrag. Utskottet anser att de frågor som

uppkommit i detta ärende bör beaktas i kommitténs arbete och

förordar därför att de nu aktuella motionerna överlämnas till

stiftelse- och föreningsskattekommittén.

I den mån motionerna Sk604, Sk616, Sk620, Sk624 och Sk680 inte

är tillgodosedda genom det anförda avstyrker utskottet dessa.

Försvarets flygbränsle

I motion Sk713 tar Tom Heyman (m) upp försvarets ökade kostnad

för flygbränsle med anledning av att mervärdeskatt utgår för

bränslet fr.o.m. den 1 mars 1989. I första hand yrkar

motionären att försvarets flygbränsle undantas från

mervärdeskatteplikt på samma sätt som övrigt flygbränsle och i

andra hand att försvarsanslaget räknas upp i motsvarande mån.

Försvarets merkostnad för jetbensin har enligt vad utskottet

inhämtat kompenserats genom att regeringen i mars 1990

medgivit ett anslagsöverskridande på försvarsanslaget.

Budgetåret 1991/92 uppkommer inte någon merkostnad eftersom

försvaret då har rätt att avräkna sina mervärdeskattekostnader

mot budgetens inkomstsida. Det finns således inte anledning

att vidta någon av de begärda åtgärderna, varför utskottet

avstyrker motion Sk713 yrkandena 1 och 2.

Försäkringsbolagen

Enligt skattereformbeslutet är försäkringstjänster undantagna

från den generella mervärdeskatteplikten. Med

försäkringstjänster avses även återförsäkringsverksamhet och

tjänster utförda av försäkringsmäklare. Att

försäkringstjänsterna -- och de finansiella tjänsterna --

undantagits är en följd av att de internationella och tekniska

aspekterna av en mervärdeskattebeläggning bedömts som

svåröverblickbara. Frågan har utretts av utredningen om

beskattning av den finansiella sektorn som i betänkandet

Särskild skatt i den finansiella sektorn (SOU 1990:46)

funnit att de skattetekniska svårigheterna är betydande.

I fem motioner tar motionärerna upp den mervärdeskattekostnad

som uppkommer när försäkringsbolagen i en koncern köper

tjänster av varandra. Motionärerna framhåller att

försäkringsbolagen enligt lag är tvingade att bedriva olika

verksamheter i skilda bolag och att det i detta läge är

naturligt att man låter vissa uppgifter som ADB, redovisning

och andra administrativa tjänster utföras av ett bolag för

hela gruppen. Vidare framhålls att det förekommer att ett

försäkringsbolags verksamhet helt eller delvis handhas av ett

annat försäkringsbolag. I motionerna Sk646 av Per-Ola Eriksson

m.fl. (c) och Sk647 av Sonja Rembo (m) yrkar motionärerna att

mervärdeskatten på de interntjänster som utförs mellan

försäkringsbolagen i en koncern elimineras genom att bolagen

får möjlighet att uppträda som ett enda skattesubjekt i

mervärdeskattehänseende. I motion Sk648 av Karl-Gösta Svenson

och förste vice talman Ingegerd Troedsson (m) hemställs att

mervärdeskatten för de interna tjänsterna elimineras genom att

de hänförs till ej yrkesmässig verksamhet, och i motionerna

Sk682 av Björn Ericson m.fl. (s) och Sk715 av Gudrun Norberg

(fp) föreslås att problemet löses genom att begreppet

försäkringstjänst utvidgas att omfatta också de interna

tjänsterna.

Enligt utskottets uppfattning är undantaget för

försäkringstjänster i mervärdeskattelagen utformat på samma

sätt som förutsätts i EGs sjätte mervärdeskattedirektiv. Någon

särskild av mervärdeskatteskäl motiverad definition av

begreppet finns inte vare sig i den svenska lagstiftningen

eller enligt EG-rätten. Att i den svenska skattelagstiftningen

vidga begreppet till att omfatta olika slags interna tjänster

mellan försäkringsbolag skulle ge upphov till besvärliga

gränsdragningsproblem och vara ett avsteg från gängse

principer.

I några EG-länder finns en möjlighet att i vissa fall tillåta

en enda mervärdeskatteredovisning för företag som ingår i en

särskild intressegemenskap. Härigenom kan

mervärdeskattetransaktioner som sker inom denna gemenskap

undvikas. Regler av detta slag innebär emellertid att

skattesystemet blir mer komplicerat. Det är ändå angeläget att

behovet av denna möjlighet närmare undersöks. Särskilt bör

beaktas om frånvaron av en sådan ordning innebär

konkurrensnackdelar för svenska företag. Utskottet förutsätter

att regeringen uppmärksammar detta och tar de initiativ som

anses erforderliga. Det anförda bör ges regeringen till känna.

I den mån motionerna Sk646, Sk647, Sk648, Sk682 och Sk715 inte

tillgodosetts genom det anförda avstyrker utskottet dem.

Vattenförbund

Vattenförbund har enligt lagen (1976:997) om vattenförbund

till uppgift att genom rensning, vattenreglering eller andra

vattenvårdande åtgärder främja ett från allmän eller enskild

synpunkt ändamålsenligt nyttjande av vattenområde. Allmänna

förvaltningskostnader täcks med en förbundsavgift, och i

övrigt fördelas kostnader på medlemmarna efter andelstal. Den

som har rätt att inverka på vattenförhållandena inom

förbundets verksamhetsområde skall vara medlem. --

Vattenförbund är juridiska personer men kan inte registreras

som mervärdeskatteskyldiga eftersom de inte bedriver någon

yrkesmässig verksamhet. Ett vattenförbund kan därför inte

lyfta av ingående mervärdeskatt.

I motion Sk650 av Ing-Britt Nygren (m) yrkar motionären att

vattenvårdsförbund jämställs med samfällighet för

vattenreglering m.m. så att mervärdeskatteskyldiga delägare

får möjlighet att dra av den ingående mervärdeskatt som

belöper på dessa.

I 17§ mervärdeskattelagen finns en bestämmelse som ger

delägare i samfällighet för vattenreglering, väghållning eller

liknande ändamål rätt att dra av den ingående mervärdeskatt

som belöper på delägaren. När denna regel tillkom 1973

uttalades med anledning av remissynpunkter om att den borde

vara tydligare utformad att riksskatteverket bör kunna meddela

erforderliga anvisningar för tillämpningen med utgångspunkt i

att bestämmelsernas syfte är att eliminera kumulativa effekter

för mervärdeskatteskyldiga delägare utan att därför påverka

skattebelastningen för andra delägare i en samfällighet (prop.

1973:163 s. 56 f).

Enligt utskottets mening bör frågan om delägare i

vattenförbund kan medges avdrag för förbundets ingående

mervärdeskatt lösas genom rekommendationer från

riksskatteverket. Utskottet hemställer att riksdagen med

anledning av motion Sk650 som sin mening ger regeringen det

anförda till känna.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande reducerad mervärdeskatt för boende och

byggande

att riksdagen avslår motion 1990/91:Sk672 yrkandena 1 och 2,

res. 1 (c)

2. beträffande slopad uttagsbeskattning

att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Sk367 yrkande 1 i

denna del och 1990/91:Sk433 yrkande 19,

res. 2 (v)

3. beträffande fotvård

att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Sk639 yrkande 1 i

denna del och 1990/91:Sk679,

res. 3 (m, c, mp)

res. 4 (v)

4. beträffande naprapater

att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Sk639 yrkande 1 i

denna del och 1990/91:Sk643,

res. 5 (m, c, mp)

5. beträffande veterinärtjänster

att riksdagen avslår motion 1990/91:Sk649,

6. beträffande enskild verksamhet på vård-, utbildnings- och

omsorgsområdet

att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Sk639 yrkande 2 och

1990/91:Sk714,

res. 6 (m, c)

7. beträffande bowlinghallar och tennisbanor

att riksdagen avslår motion 1990/91:Sk665 yrkande 3,

res. 7 (m)

8. beträffande de ideella föreningarnas ingående

mervärdeskatt

att riksdagen avslår motion 1990/91:Sk665 yrkande 1,

res. 8 (m)

9. beträffande uttagsbeskattning av ideella föreningar

att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Sk651 och

1990/91:Sk681,

10. beträffande persontransporter

att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Sk424 yrkande 17,

1990/91:Sk433 yrkande 18, 1990/91:Sk435 yrkande 23,

1990/91:Sk627 yrkande 32, 1990/91:Sk702 yrkande 3,

1990/91:Sk709 yrkande 2 och 1990/91:Sk734,

res. 9 (m)

res. 10 (c)

res. 11 (v)

res. 12 (mp)

11. beträffande Gotlandstrafiken

att riksdagen avslår motion 1990/91:Sk737 yrkande 2,

res. 13 (m)

res. 14 (c, v)

12. beträffande turistnäringen

att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Sk371 yrkande 2,

1990/91:Sk391 yrkande 6, 1990/91:Sk435 yrkande 22,

1990/91:Sk602, 1990/91:Sk627 yrkande 38, 1990/91:Sk645

yrkandena 1--3, 1990/91:Sk663 yrkande 1, 1990/91:Sk674

1990/91:Sk675 yrkandena 1 och 2, 1990/91:Sk699,

1990/91:Sk709 yrkande 1, 1990/91:Sk710 yrkandena 1 och 2,

1990/91:Sk735 och 1990/91:Sk737 yrkande 1,

res. 15 (m)

res. 16 (c)

res. 17 (mp)

s.y. 1 (v)

13. beträffande betydelsen av sänkt mervärdeskatt

att riksdagen avslår motion 1990/91:Sk707,

s.y. 2 (m)

s.y. 3 (c)

14. beträffande dans och diskotek

att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Sk711 och

1990/91:Sk712,

res. 18 (m)

res. 19 (c)

15. beträffande gallerimomsen

att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Sk677,

1990/91:Sk678 och 1990/91:Sk368 i denna del,

res. 20 (m)

16. beträffande införsel av kulturföremål m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Sk603,

1990/91:Sk631 och 1990/91:Sk638,

res. 21 (m)

17. beträffande fartyg och bunkerolja

att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Sk428 yrkande 6,

1990/91:Sk676 och 1990/91:Sk331 yrkande 1,

res. 22 (m)

res. 23 (c)

18. beträffande Sjöräddningssällskapet

att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:Sk604,

1990/91:Sk616, 1990/91:Sk620, 1990/91:Sk624 och

1990/91:Sk680 hos regeringen begär att motionerna överlämnas

till stiftelse- och föreningsskattekommittén,

res. 24 (m, c, v, mp)

s.y. 4 (m)

19. beträffande försvarets flygbränsle m.m.

att riksdagen avslår motion 1990/91:Sk713 yrkandena 1 och 2,

s.y. 5 (m)

20. beträffande försäkringsbolagen

att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:Sk646,

1990/91:Sk647, 1990/91:Sk648, 1990/91:Sk682 och

1990/91:Sk715 som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

res. 25 (m, c)

21. beträffande vattenförbund

att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Sk650 som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

Stockholm den 26 mars 1991

På skatteutskottets vägnar

Lars Hedfors

Närvarande: Lars Hedfors (s), Bo Lundgren (m), Bo Forslund

(s), Torsten Karlsson (s), Kjell Johansson (fp), Görel Thurdin

(c), Anita Johansson (s), Hugo Hegeland (m), Yvonne

Sandberg-Fries (s), Sverre Palm (s), Karl-Gösta Svenson (m),

Leif Olsson (fp), Rolf Kenneryd (c), Gösta Lyngå (mp), Kjell

Nordström (s), Lisbeth Staaf-Igelström (s) och Maggi

Mikaelsson (v).

Reservationer

1. Reducerad mervärdeskatt för boende och byggande (mom. 1)

Görel Thurdin och Rolf Kenneryd (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 8 som börjar

med "Utskottet har" bort ha följande lydelse:

Finansieringen av skatteomläggningen har fått en utformning

som innebär betydande skärpningar av bostadsbeskattningen.

Boendekostnaderna bedöms 1990 och 1991 stiga med drygt 40%

oavsett upplåtelseform. De allmännyttiga bostadsföretagen

(SABO) har angett att månadskostnaden för en normal

trerumslägenhet 1991 kommer att ha ökat med mer än 1000 kr.

jämfört med 1989. Skattereformen svarar för 600 kr. av denna

ökning.

Stora grupper tål inte ytterligare höjningar av

boendekostnaderna. Den redovisade ökningen av

boendekostnaderna har redan resulterat i att allt fler blir

bidragsberoende, och under 1991 bedöms ytterligare 100000

barnfamiljer bli bidragsberättigade. Detta är nästan en

fördubbling av antalet bidragstagare.

Den skärpta beskattningen av boendet leder således till en

kostnads- och hyresökning på bostadsmarknaden, som i första

hand drabbar redan tidigare utsatta grupper. Det gäller bl.a.

låg- och medelinkomsttagare som får liten eller ingen del av

inkomstskattesänkningarna men också nyblivna villaägare, ofta

unga familjer, som drabbas av höga räntor och ökad

mervärdeskatt. Den ökade indirekta beskattningen leder således

till en kraftigt ökad "rundgång" och ökat inflationstryck,

vilket långsiktigt kommer att urholka skattereformen.

I centerpartiet har man förutsett denna utveckling och redan i

samband med skatteomläggningen föreslagit att finansieringen

får en mer fördelningspolitiskt acceptabel profil genom att

mervärdeskatten på mat och boende sänks. Enligt utskottets

mening är det nödvändigt att dessa förslag nu genomförs.

Mervärdeskatten för allt boende och byggande av bostäder bör

således sänkas till 13,64%. Alla varor och tjänster som har

samband med boende och byggande bör omfattas av den lägre

mervärdeskatten. Detta gäller även fastighetstjänster, vatten,

sophämtning, va-avgifter etc.

Med det anförda tillstyrker utskottet motion Sk672 yrkandena 1

och 2.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande

lydelse:

1. beträffande reducerad mervärdeskatt för boende och

byggande

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk672 yrkandena

1 och 2 antar följande

Förslag till

Lag om ändring i lagen (1968:430) om mervärdeskatt

Härigenom föreskrivs att 14§ lagen (1968:430) om

mervärdeskatt skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

14§

Beskattningsvärdet utgörs av vederlaget och, vid uttag, av

saluvärdet. Vid uttag för försäljning från fartyg som avses i

2a§ sjunde stycket, av andra än där uppräknade varor,

skall dock beskattningsvärdet utgöras av varans inköpsvärde.

Vid omsättning av varor och

tjänster som har samband

med boende och byggande av

bostäder sätts

beskattningsvärdet ner till

60 procent av vederlaget eller

saluvärdet.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1991.

2. Slopad uttagsbeskattning (mom. 2)

Maggi Mikaelsson (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 8 som börjar

med "När det" bort ha följande lydelse:

En alltför stor del av skatteomläggningen har finansierats

genom ökad skattebelastning av boendet. Boendekostnaderna

bedöms 1990 och 1991 stiga med drygt 40% oavsett

upplåtelseform. De allmännyttiga bostadsföretagen (SABO) har

angett att månadskostnaden för en normal trerumslägenhet 1991

kommer att ha ökat med mer än 1000 kr. jämfört med 1989.

Skattereformen svarar för 600 kr. av denna ökning.

De ökande boendekostnaderna drabbar alla men slår hårdast mot

låginkomsttagare. Sammantaget ger boendebeskattningen

fördelningseffekter som inte är godtagbara. De ökade

boendekostnaderna härrör bl.a. från

moms på vatten-avlopp-sophämtning

full moms på byggande

moms på fastighetsskötsel i egen regi

Den höjda byggmomsen bör kompenseras via ett statsbidrag.

Fastighetsskötsel, avloppsrening och sophämtning samt vatten

bör undantas från den generella mervärdeskatteplikten.

Den särskilda skatten på företag som bedriver

fastighetsskötsel i egen regi drabbar bl.a. många

allmännyttiga och kooperativa bostadsföretag och leder på

detta sätt till ökade hyreskostnader.

Utskottet anser i likhet med motionärerna bakom motion Sk433

av Lars Werner m.fl. (v) att denna skatt bör slopas och

tillstyrker därför att riksdagen hos regeringen begär ett

förslag som innebär att uttagsbeskattningen avskaffas den 1

januari 1992. Härigenom tillgodoses i allt väsentligt också

motion Sk367 yrkande 1 i denna del.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande

lydelse:

2. beträffande slopad uttagsbeskattning

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk433 yrkande

19 och med anledning av motion 1990/91:Sk367 yrkande 1 i

denna del hos regeringen begär ett förslag som innebär att

uttagsbeskattningen slopas den 1 januari 1992.

3. Fotvård (mom. 3)

Bo Lundgren (m), Görel Thurdin (c), Hugo Hegeland (m),

Karl-Gösta Svenson (m), Rolf Kenneryd (c) och Gösta Lyngå (mp)

anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 9 som börjar

med "Enligt utskottets" bort ha följande lydelse:

Starka skäl talar för att fotvård bör behandlas på samma sätt

som annan vård. De tjänster som utförs av fotterapeuter

tillhandahålls nästan uteslutande människor som har medicinska

problem. Diabetiker, reumatiker och äldre människor är i stort

behov av förebyggande och behandlande fotvård. Det är således

ingen tvekan om att det är fråga om vårdtjänster. Inga tecken

tyder heller på att verksamheten kan rubriceras som någon form

av skönhetsvård.

Behovet av enkla och klara regler för gränsdragningen kring

undantaget för vård kan enligt utskottets mening inte motivera

att diabetiker, reumatiker och andra med ett medicinskt behov

av fotvård får sin kostnad för denna vård kraftigt höjd.

Utskottet tillstyrker därför att fotvård undantas från

mervärdeskatt. Riksdagen bör med anledning av motionerna Sk639

i denna del och Sk679 hos regeringen begära ett förslag som

innebär att fotvård undantas från mervärdeskatt.

dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande

lydelse:

3. beträffande fotvård

att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:Sk639

yrkande 1 i denna del och 1990/91:Sk679 hos regeringen begär

ett förslag som innebär att fotvård undantas från

mervärdeskatt.

4. Fotvård (mom. 3)

Maggi Mikaelsson (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 9 som börjar

med "Enligt utskottets" bort ha följande lydelse:

Utskottet delar vänsterpartiets uppfattning om hela

skatteuppgörelsen och konstaterar att den fått konsekvenser

som ej förutsetts. Basbreddningen av mervärdeskatteunderlaget

är en del av finansieringen av de sänkta inkomstskatterna.

Sjukvård som berättigar till ersättning enligt lagen om allmän

försäkring är undantagen liksom vård som utförs av legitimerad

vårdpersonal. Exemplet med fotvård, som med dessa regler ej är

undantagen från moms, visar att skatteomläggningen var

ogenomtänkt och att dess konsekvenser inte förutsågs. Det

visar även på behovet av en översyn av vilka vårdformer som

skall omfattas av lagen om allmän försäkring. Det är uppenbart

att sjukvård i form av fotvård fått en felaktig bedömning.

Människors behov av sjukvård skall inte vara momsbelagd, och

regeringen bör rätta till de uppenbara felaktigheter som

uppstått.

dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande

lydelse:

3. beträffande fotvård

att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:Sk639

yrkande 1 i denna del och 1990/91:Sk679 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört om en översyn av

vilka vårdformer som bör vara undantagna från mervärdeskatt.

5. Naprapater (mom. 4)

Bo Lundgren (m), Görel Thurdin (c), Hugo Hegeland (m),

Karl-Gösta Svenson (m), Rolf Kenneryd (c) och Gösta Lyngå (mp)

anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 9 som börjar

med "Enligt utskottets" bort ha följande lydelse:

Undantaget för vård har fått en alltför snäv utformning. Genom

att det begränsats till vård som ersätts av försäkringskassan

eller meddelas av legitimerad vårdgivare kommer sjuka

människor som söker sig till och själva bekostar annan

likvärdig vård att drabbas. Trots att de själva måste betala

hela vårdkostnaden beläggs deras vårdbehov dessutom med

mervärdeskatt.

Doctors of Naprapathy är en yrkesgrupp som är väldefinierad

och har en klar yrkesidentitet. Umeå universitet har

utvärderat den behandlingsteknologi som napraterna använder

sig av, s.k. manipulationsbehandling, och har därvid

konstaterat att denna behandlingsform har effekt vid akuta

bröst- och ländryggssmärtor. Företagshälsovården,

idrottsrörelsen och fackföreningsrörelsen samarbetar i dag med

naprapatin.

Naprapaterna har ännu inte fått sitt önskemål om legitimation

tillgodosett vilket medför att försäkringskassan inte alltid

betalar för den vård som naprapater ger.

Utskottet anser att den vård som meddelas av naprapaterna bör

omfattas av vårdundantaget och föreslår därför att riksdagen

hos regeringen begär ett förslag av denna innebörd. Härigenom

är motionerna Sk639 yrkande 1 i denna del och Sk643 i allt

väsentligt tillgodosedda.

dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande

lydelse:

4. beträffande naprapater

att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:Sk639

yrkande 1 i denna del och 1990/91:Sk643 hos regeringen begär

ett förslag som innebär att vård som meddelas av Doctors of

Naprapathy är undantagen från mervärdeskatteplikt.

6. Enskild verksamhet på vård-, utbildnings- och

omsorgsområdet (mom. 6)

Bo Lundgren (m), Görel Thurdin (c), Hugo Hegeland (m),

Karl-Gösta Svenson (m) och Rolf Kenneryd (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 10 som

börjar med "Enligt utskottets" bort ha följande lydelse:

Kommunernas generella avdragsrätt för ingående mervärdeskatt

medför konkurrenssnedvridande effekter på vård-, utbildnings-

och omsorgsområdet. Enskilda näringsidkare som är verksamma på

dessa områden har inte någon möjlighet att lyfta av den

ingående mervärdeskatten utan måste betrakta den som en

kostnad. Bedrivs motsvarande verksamhet i kommunal regi eller

i enskild regi som upphandlas av kommun erhålls däremot full

kompensation för mervärdeskatten.

På utbildningsområdet accentueras den konkurrenssnedvridande

effekten genom att undantaget är begränsat till den som direkt

tillhandahåller utbildning. Skolor som köper sin

lärarkompetens måste därför räkna med höga

mervärdeskattekostnader. I motion Sk714 anges som exempel på

en sådan skola Bergsskolan i Filipstad som drivs i

stiftelseform med bl.a. Jernkontoret som huvudman.

Enligt utskottets mening är konkurrenssnedvridande effekter

som dessa inte acceptabla eftersom de missgynnar enskild

verksamhet på vård-, utbildnings- och omsorgsområdet. Eftersom

skattelagstiftningen skall vara konkurrensneutral måste en

förändring vidtas så att enskild verksamhet inom dessa områden

inte drabbas av mervärdeskattekostnader. Vad utskottet anfört

bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

Av det anförda framgår att utskottet tillstyrker motion Sk639

yrkande 2. Härigenom är också motion Sk714 i viss mån

tillgodosedd.

dels att utskottets hemställan under 6 bort ha följande

lydelse:

6. beträffande enskild verksamhet på vård-, utbildnings- och

omsorgsområdet

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk639 yrkande 2

och med anledning av motion 1990/91:Sk714 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört om att enskild

verksamhet på vård-, utbildnings- och omsorgsområdet bör

befrias från mervärdeskattekostnaden.

7. Bowlinghallar och tennisbanor (mom. 7)

Bo Lundgren, Hugo Hegeland och Karl-Gösta Svenson (alla m)

anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 11 som

börjar med "Utskottet är" bort ha följande lydelse:

Den generella mervärdeskatteplikten ger upphov till problem på

sport- och idrottsområdet. Bowling och tennis är exempel på

idrottsgrenar där själva utövandet i vissa fall kommer att

mervärdebeskattas. Det är nämligen inte ovanligt inom dessa

idrotter att någon annan än en ideell idrottsorganisation

tillhandahåller möjligheter till spel och träning. I sådana

fall kommer själva spelaravgiften att mervärdebeskattas.

Det är orimligt att införa regler som ger sådana här effekter,

särskilt som enskilda initiativ också inom idrotten bör

stimuleras och uppmuntras. Enligt utskottets uppfattning bör

all idrottsutövning ha samma villkor. Detta uppnås om

mervärdeskattefriheten för idrott i de ideella föreningarnas

regi utsträcks att gälla all idrott. Utskottet föreslår därför

att riksdagen med bifall till motion Sk665 yrkande 3 hos

regeringen begär ett förslag av denna innebörd.

dels att utskottets hemställan under 7 bort ha följande

lydelse:

7. beträffande bowlinghallar och tennisbanor

att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Sk665 yrkande

3 hos regeringen begär ett förslag som innebär att allt

tillhandahållande av idrott undantas från mervärdeskatteplikt.

8. De ideella föreningarnas ingående mervärdeskatt (mom. 8)

Bo Lundgren, Hugo Hegeland och Karl-Gösta Svenson (alla m)

anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 11 som

börjar med "När det" bort ha följande lydelse:

Skatteomläggningen har finansierats på ett sätt som drabbar

särskilt idrotten, främst genom den breddade och höjda

mervärdeskatten. Redan under 1990 har omläggningen märkbart

påverkat idrottens kostnader exempelvis genom full

mervärdeskatt på hotell- och restaurangkostnader.

Bensinskattehöjningar och därtill hörande mervärdeskatt har

också medfört betydande merkostnader för idrotten. Härtill

kommer de delar av skatteomläggningen som gäller fr.o.m. den 1

januari 1991. Mervärdeskatt har införts på bussresor och andra

resor till idrottsevenemang. Detsamma gäller telefonkostnader

liksom fastighetsskötsel etc. Mervärdeskatten på projektering

av idrottsanläggningar har höjts från 4,14% till 25% och

mervärdeskatten på reparationer har höjts från 13,64% till

25%. Denna mervärdeskatt är inte avdragsgill utan utgör en

direkt kostnad för föreningarna.

Det bör enligt utskottet övervägas om inte ideella föreningar

skall göras tekniskt mervärdeskatteskyldiga och därmed få full

avdragsrätt för erlagd mervärdeskatt på varor och tjänster.

Eftersom de samlade effekterna av en sådan reform är något

svårbedömda anser utskottet att möjligheten att införa ett

sådant system snabbt bör utredas. Det skulle kunna kompensera

idrottsrörelsen för en stor del av de ökade kostnader som

skatteomläggningen medför.

Utskottet förordar att riksdagen med bifall till motion Sk665

yrkande 1 hos regeringen begär att frågan om en teknisk

mervärdeskatteskyldighet för ideella föreningar skyndsamt

utreds.

dels att utskottets hemställan under 8 bort ha följande

lydelse:

8. beträffande de ideella föreningarnas ingående

mervärdeskatt

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk665 yrkande 1

hos regeringen begär en utredning om möjligheten att göra

ideella föreningar tekniskt mervärdeskatteskyldiga.

9. Persontransporter (mom. 10)

Bo Lundgren, Hugo Hegeland och Karl-Gösta Svenson (alla m)

anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 12 som

börjar med "En samhällsekonomiskt" bort ha följande lydelse:

Mervärdebeskattningen av inländsk personbefordran har fått

orimliga konsekvenser. Det har t.ex. blivit billigare att köpa

biljett till Helsingör för en resa Stockholm--Helsingborg.

Effekterna av mervärdeskattebeläggningen på detta område bör

snarast utvärderas.

I avvaktan på en utvärdering bör enligt utskottets mening

mervärdeskatten på persontransporter sänkas med 40%.

Utskottet tillstyrker således förslaget i motion Sk424 yrkande

17 om en reducering av mervärdeskatten för persontransporter.

Regeringen bör dock få i uppdrag att återkomma med ett förslag

i saken.

dels att utskottets hemställan under 10 bort ha följande

lydelse:

10. beträffande persontransporter

att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:Sk424

yrkande 17, 1990/91:Sk433 yrkande 18, 1990/91:Sk435

yrkande 23, 1990/91:Sk627 yrkande 32, 1990/91:Sk702

yrkande 3, 1990/91:Sk709 yrkande 2 och 1990/91:Sk734 hos

regeringen begär ett förslag som innebär att mervärdeskatten

för persontransporter sätts ner med 40%.

10. Persontransporter (mom. 10)

Görel Thurdin och Rolf Kenneryd (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 12 som

börjar med "En samhällsekonomiskt" bort ha följande lydelse:

Mervärdeskatten på personbefordran innebär att den kollektiva

trafiken får kraftigt försämrade konkurrensförhållanden

gentemot privatbilismen. Kostnadsökningen för

kollektivtrafiken gör att resandefrekvensen för

kollektivtrafiken med tåg och buss minskar kraftigt, vilket i

sin tur gör att kommuner och landsting kan tvingas bidra med

skattemedel för att täcka ett allt större underskott i

kollektivtrafiken. En ytterligare konsekvens är att

skidliftarna beläggs med mervärdeskatt vilket drabbar

turistnäringen.

Mervärdebeskattningen av kollektivtrafik strider mot såväl

fastlagda energi- och miljömål som mot samhällets

trafikpolitiska målsättningar. Inrikes personbefordran bör

därför undantas från mervärdeskatteplikt. Utskottet

tillstyrker förslaget härom i motionerna Sk435 yrkande 23 och

Sk734.

I den mån övriga motioner inte tillgodoses härigenom avstyrks

de.

dels att utskottets hemställan under 10 bort ha följande

lydelse:

10. beträffande persontransporter

att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Sk435

yrkande 23 och 1990/91:Sk734 och med anledning av motionerna

1990/91:Sk424 yrkande 17, 1990/91:Sk433 yrkande 18,

1990/91:Sk627 yrkande 32, 1990/91:Sk702 yrkande 3 och

1990/91:Sk709 yrkande 2 antar följande

Förslag till

Lag om ändring i lagen (1968:430) om mervärdeskatt

Härigenom föreskrivs att 8 § lagen (1968:430) om

mervärdeskatt skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

8 §

Från skatteplikt undantas-- -- -- --för allmän

begravningsplats,

20) persontransporter.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1991.

11. Persontransporter (mom. 10)

Maggi Mikaelsson (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 12 som

börjar med "En samhällsekonomiskt" bort ha följande lydelse:

Mervärdebeskattning av persontransporter slår hårt mot

kollektivtrafiken. Prisökningarna motverkar en önskvärd ökning

av det kollektiva resandet och drabbar särskilt

låginkomsttagarna. Detta strider mot såväl fastlagda energi-

och miljömål som mot samhällets trafikpolitiska motsättningar.

I ett rättvist och miljöriktigt samhälle måste kollektiva

färdmedel vara tillgängliga för alla. All kollektivtrafik bör

därför undantas från mervärdeskatteplikten.

Utskottet tillstyrker med det anförda förslaget om slopad

mervärdeskatt för kollektivtrafik i motion Sk433 yrkande 18.

I den mån övriga motioner inte tillgodoses härigenom avstyrker

utskottet dem.

dels att utskottets hemställan under 10 bort ha följande

lydelse:

10. beträffande persontransporter

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk433 yrkande

18 och med anledning av motionerna 1990/91:Sk627 yrkande 32,

1990/91:Sk702 yrkande 3, 1990/91:Sk424 yrkande 17,

1990/91:Sk435 yrkande 23, 1990/91:Sk709 yrkande 2 och

1990/91:Sk734 hos regeringen begär ett förslag som innebär

att mervärdeskatten för kollektivtrafik slopas.

12. Persontransporter (mom. 10)

Gösta Lyngå (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 12 som

börjar med "En samhällsekonomiskt" bort ha följande lydelse:

Mervärdebeskattning av persontransporter slår hårt mot

kollektivtrafiken. Prisökningarna motverkar en önskvärd ökning

av det kollektiva resandet och drabbar särskilt

låginkomsttagarna. Detta strider mot såväl fastlagda energi-

och miljömål som mot samhällets trafikpolitiska motsättningar.

I ett rättvist och miljöriktigt samhälle måste kollektiva

färdmedel vara tillgängliga för alla. All kollektivtrafik utom

flyget bör därför undantas från mervärdeskatteplikten. När

utsläpps- och drivmedelsskatterna är så avpassade att också

flyget betalar sin rättvisa andel, bör även flyget

momsbefrias.

Utskottet tillstyrker med det anförda förslaget om slopad

mervärdeskatt för kollektivtrafik i motion Sk627 yrkande 32.

I den mån övriga motioner inte tillgodoses härigenom avstyrker

utskottet dem.

dels att utskottets hemställan under 10 bort ha följande

lydelse:

10. beträffande persontransporter

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk627 yrkande

32 och med anledning av motionerna 1990/91:Sk433 yrkande 18,

1990/91:Sk702 yrkande 3, 1990/91:Sk424 yrkande 17,

1990/91:Sk435 yrkande 23, 1990/91:Sk709 yrkande 2 och

1990/91:Sk734 antar följande

Förslag till

Lag om ändring i lagen (1968:430) om mervärdeskatt

Härigenom föreskrivs att 8 § lagen (1968:430) om

mervärdeskatt skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

8 §

Från skatteplikt undantas-- -- -- --för allmän

begravningsplats,

20) kollektivtrafik utom

flyget.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1991.

13. Gotlandstrafiken (mom. 11)

Bo Lundgren, Hugo Hegeland och Karl-Gösta Svenson (alla m)

anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 12 som

börjar med "En samhällsekonomiskt" såvitt avser

Gotlandstrafiken bort ha följande lydelse:

Gotlandstrafiken har drabbats särskilt hårt av mervärdeskatten

på persontransporter. Enligt utskottets mening är det

motiverat att nu medge en särskild reducering av

mervärdeskatten för just denna förbindelse. Mervärdeskatten

för Gotlandstrafiken bör därför skyndsamt reduceras med 40%.

Vad utskottet anfört bör riksdagen med anledning av motion

Sk737 yrkande 2 som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 11 bort ha följande

lydelse:

11. beträffande Gotlandstrafiken

att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Sk737 yrkande

2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet

anfört om reducerad mervärdeskatt för Gotlandstrafiken.

14. Gotlandstrafiken (mom. 11)

Görel Thurdin (c), Rolf Kenneryd (c) och Maggi Mikaelsson (v)

anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 12 som

börjar med "En samhällsekonomiskt" såvitt avser

Gotlandstrafiken bort ha följande lydelse:

Den utvidgade mervärdeskatten slår hårt mot Gotland som är ett

av Sveriges viktigaste turistlän. Mervärdeskatten för

persontrafik slår inte bara mot turismen utan också mot

gotlänningarnas möjligheter att upprätthålla släktkontakter

och liknande.

Utskottet anser att Gotlandstrafiken bör befrias helt från

mervärdeskatteplikt och tillstyrker därför motion Sk737

yrkande 2. Regeringen bör dock återkomma med ett förslag.

dels att utskottets hemställan under 11 bort ha följande

lydelse:

11. beträffande Gotlandstrafiken

att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Sk737 yrkande

2 hos regeringen begär ett förslag som innebär att

Gotlandtrafiken befrias från mervärdeskatt.

15. Turistnäringen (mom. 12)

Bo Lundgren, Hugo Hegeland och Karl-Gösta Svenson (alla m)

anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 13 som

börjar med "Enligt utskottets" bort ha följande lydelse:

Beslutet att avskaffa reduceringsreglerna för hotell- och

restaurangverksamhet har enligt utskottets mening fått

olyckliga konsekvenser. Trots en kraftig internationell

expansion för turismen har utvecklingen i Sverige under 1990

inneburit 12000 förlorade jobb, en 10-procentig arbetslöshet

och en försämring av resevalutabalansen med 4 miljarder

kronor. 1991 och 1992 beräknas balansen försämras ytterligare.

Resevalutabalansen kan 1992 väntas stå för Sveriges halva

bytesbalansunderskott.

I flertalet EG-länder förekommer differentierade skattesatser

beträffande hotell- och restaurangverksamhet. Denna s.k.

turistmoms ligger på en avsevärt lägre nivå än den svenska.

Den vanligaste skattesatsen är i Europa 7% för hotell och

10% för restauranger.

Sverige har möjlighet att undvika den angivna utvecklingen men

det krävs då att den svenska turistnäringen får möjlighet att

konkurrera på någorlunda likvärdiga villkor med sina utländska

konkurrenter.

Också mervärdeskatten på skidliftar drabbar turistnäringen.

Vinterturismen i den svenska fjällvärlden kommer härigenom i

ett utsatt läge i förhållande till konkurrensen från t.ex.

Norge och alpländerna. Norge, Frankrike, Schweiz och Italien

har ingen mervärdeskatt för skidliftar.

Skidliftarna utgör motorn i vinterturismen. Den genererar en

omsättning på 4,5 miljarder kronor och skapar sysselsättning

för ca 16000 årsverken. Härav finns drygt tre fjärdedelar i

glesbygd och stödområden. Många av liftföretagen utgörs av

relativt unga företag som fortfarande befinner sig i ett

uppbyggnadsskede och har låg lönsamhet. De som drabbas mest av

denna skattehöjning är naturligtvis familjer med flera barn.

De får sin vintersemester fördyrad med upp emot 1000 kr. per

vecka om de väljer att semestra i Sverige.

Mot bakgrund av det anförda föreslår utskottet att de före den

1 januari 1990 gällande reduceringsreglerna avseende hotell-

och restaurangverksamhet återinförs fr.o.m. den 1 maj 1991 och

att reglerna därvid får omfatta också skidliftar.

Med det anförda torde de nu aktuella motionerna i stor

utsträckning vara tillgodosedda. I den mån så inte är fallet

avstyrker utskottet dem.

dels att utskottets hemställan under 12 bort ha följande

lydelse:

12. beträffande turistnäringen

att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Sk371

yrkande 2, 1990/91:Sk391 yrkande 6, 1990/91:Sk435 yrkande

22, 1990/91:Sk627 yrkande 38, 1990/91:Sk645 yrkande 1,

1990/91:Sk663 yrkande 1, 1990/91:Sk675 yrkandena 1 och 2,

1990/91:Sk699, 1990/91:Sk735 och 1990/91:Sk737 och med

anledning av motionerna 1990/91:Sk602, 1990/91:Sk645

yrkandena 2 och 3, 1990/91:Sk674, 1990/91:Sk709 yrkande 1

och 1990/91:Sk710 yrkandena 1 och 2, antar följande

Förslag till

Lag om ändring i lagen (1968:430) om mervärdeskatt

Härigenom föreskrivs att 14§ lagen (1968:430) om

mervärdeskatt skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

14§

Beskattningsvärdet utgörs av vederlaget och, vid uttag, av

saluvärdet. Vid uttag för försäljning från fartyg som avses i

2a§ sjunde stycket, av andra än där uppräknade varor,

skall dock beskattningsvärdet utgöras av varans inköpsvärde.

Vid servering och

rumsuthyrning samt

skidliftverksamhet sätts

beskattningsvärdet ner till

60 procent av vederlaget eller

saluvärdet.

Denna lag träder i kraft den 1 maj 1991.

16. Turistnäringen (mom. 12)

Görel Thurdin och Rolf Kenneryd (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 13 som

börjar med "Enligt utskottets" bort ha följande lydelse:

Beslutet att avskaffa reduceringsreglerna för hotell- och

restaurangverksamhet har enligt utskottets mening fått

olyckliga konsekvenser. Trots en kraftig internationell

expansion för turismen har utvecklingen i Sverige under 1990

inneburit 12000 förlorade jobb, en 10-procentig arbetslöshet

och en försämring av resevalutabalansen med 4 miljarder

kronor. 1991 och 1992 beräknas balansen försämras ytterligare.

Resevalutabalansen kan 1992 väntas stå för Sveriges halva

bytesbalansunderskott.

I flertalet EG-länder förekommer differentierade skattesatser

beträffande hotell- och restaurangverksamhet. Denna s.k.

turistmoms ligger på en avsevärt lägre nivå än den svenska.

Den vanligaste skattesatsen är i Europa 7% för hotell och

10% för restauranger.

Sverige har möjlighet att undvika den angivna utvecklingen men

det krävs då att den svenska turistnäringen får möjlighet att

konkurrera på någorlunda likvärdiga villkor med sina utländska

konkurrenter.

Beslutet att avskaffa reduceringsreglerna för hotell- och

restaurangverksamhet får också andra effekter. Det påverkar

t.ex. människors möjlighet till semester med sin familj och

till social samvaro med medmänniskor och fördyrar

arbetslunchen för alla. Det får också fördyrande effekter för

t.ex idrottsrörelsen.

Utskottet föreslår att de före den 1 januari 1990 gällande

reduceringsreglerna avseende hotell- och restaurangverksamhet

återinförs fr.o.m. den 1 juli 1991.

Utskottet har redan tidigare (reservation 10) hemställt att

persontransporter--och därmed även skidliftar--undantas från

mervärdeskatt.

Med det anförda torde de nu aktuella motionerna i stor

utsträckning vara tillgodosedda. I den mån så inte är fallet

avstyrker utskottet dem.

dels att utskottets hemställan under 12 bort ha följande

lydelse:

12. beträffande turistnäringen

att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Sk371

yrkande 2, 1990/91:Sk391 yrkande 6, 1990/91:Sk435 yrkande

22, 1990/91:Sk627 yrkande 38, 1990/91:Sk645 yrkande 1,

1990/91:Sk663 yrkande 1, 1990/91:Sk709 yrkande 1,

1990/91:Sk735 och 1990/91:Sk737 och med anledning av

motionerna 1990/91:Sk602, 1990/91:Sk645 yrkandena 2 och 3,

1990/91:Sk674, 1990/91:Sk675 yrkandena 1 och 2,

1990/91:Sk699 och 1990/91:Sk710 yrkandena 1 och 2 antar

följande

Förslag till

Lag om ändring i lagen (1968:430) om mervärdeskatt

Härigenom föreskrivs att 14§ lagen (1968:430) om

mervärdeskatt skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

14§

Beskattningsvärdet utgörs av vederlaget och, vid uttag, av

saluvärdet. Vid uttag för försäljning från fartyg som avses i

2a§ sjunde stycket, av andra än där uppräknade varor,

skall dock beskattningsvärdet utgöras av varans inköpsvärde.

Vid servering och

rumsuthyrning sätts

beskattningsvärdet ner till

60 procent av vederlaget eller

saluvärdet.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1991.

17. Turistnäringen (mom. 12)

Gösta Lyngå (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 13 som

börjar med "Enligt utskottets" bort ha följande lydelse:

Beslutet att avskaffa reduceringsreglerna för hotell- och

restaurangverksamhet har enligt utskottets mening fått

olyckliga konsekvenser. Trots en kraftig internationell

expansion för turismen har utvecklingen i Sverige under 1990

inneburit 12000 förlorade jobb, en 10-procentig arbetslöshet

och en försämring av resevalutabalansen med 4 miljarder

kronor. 1991 och 1992 beräknas balansen försämras ytterligare.

Resevalutabalansen kan 1992 väntas stå för Sveriges halva

bytesbalansunderskott.

I flertalet europeiska länder förekommer differentierade

skattesatser beträffande hotell- och restaurangverksamhet.

Denna s.k. turistmoms ligger på en avsevärt lägre nivå än den

svenska. Den vanligaste skattesatsen är i Europa 7% för

hotell och 10% för restauranger.

Sverige har möjlighet att undvika den angivna utvecklingen men

det krävs då att den svenska turistnäringen får möjlighet att

konkurrera på någorlunda likvärdiga villkor med sina utländska

konkurrenter.

Beslutet att avskaffa reduceringsreglerna för hotell- och

restaurangverksamhet får också andra effekter. Det påverkar

t.ex. människors möjlighet till semester med sin familj och

till social samvaro med medmänniskor på restauranger och

kaféer. Det fördyrar arbetslunchen och det får också

fördyrande effekter för idrottsrörelsen och annan

föreningsverksamhet.

Det bör observeras att kostnader för hotell- och

restaurangtjänster gäller arbetskraft i långt högre grad än

komsumtion av materiella resurser och därför bör beskattas

relativt lågt.

Utskottet föreslår att de före den 1 januari 1990 gällande

reduceringsreglerna avseende hotell- och restaurangverksamhet

återinförs fr.o.m. den 1 juli 1991.

Med det anförda torde de nu aktuella motionerna i stor

utsträckning vara tillgodosedda. I den mån så inte är fallet

avstyrker utskottet dem.

dels att utskottets hemställan under 12 bort ha följande

lydelse:

12. beträffande turistnäringen

att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Sk371

yrkande 2, 1990/91:Sk391 yrkande 6, 1990/91:Sk435 yrkande

22, 1990/91:Sk627 yrkande 38, 1990/91:Sk645 yrkande 1,

1990/91:Sk663 yrkande 1, 1990/91:Sk709 yrkande 1,

1990/91:Sk735 och 1990/91:Sk737 och med anledning av

motionerna 1990/91:Sk602, 1990/91:Sk645 yrkandena 2 och 3,

1990/91:Sk674, 1990/91:Sk675 yrkandena 1 och 2,

1990/91:Sk699 och 1990/91:Sk710 yrkandena 1 och 2 antar

följande

Förslag till

Lag om ändring i lagen (1968:430) om mervärdeskatt

Härigenom föreskrivs att 14§ lagen (1968:430) om

mervärdeskatt skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

14§

Beskattningsvärdet utgörs av vederlaget och, vid uttag, av

saluvärdet. Vid uttag för försäljning från fartyg som avses i

2a§ sjunde stycket, av andra än där uppräknade varor,

skall dock beskattningsvärdet utgöras av varans inköpsvärde.

Vid servering och

rumsuthyrning sätts

beskattningsvärdet ner till

60 procent av vederlaget eller

saluvärdet.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1991.

18. Dans och diskotek (mom. 14)

Bo Lundgren, Hugo Hegeland och Karl-Gösta Svenson (alla m)

anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 14 som

börjar med "Utskottet är" bort ha följande lydelse:

I likhet med vad som gäller för idrott uppkommer på detta

område en konkurrenssnedvridning som beror på att de ideella

föreningarna har möjlighet att arrangera mervärdeskattefria

diskoteks- och danstillställningar under det att en enskild

arrangör måste ta ut mervärdeskatt.

Det är enligt utskottets mening viktigt att enhetliga regler

gäller i detta hänseende och utskottet tillstyrker därför

yrkandet i motion Sk711 att entréavgifter till diskoteks- och

danstillställningar befrias från mervärdeskatt. Regeringen bör

dock återkomma med ett förslag i saken.

dels att utskottets hemställan under 14 bort ha följande

lydelse:

14. beträffande dans och diskotek

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk711 och med

anledning av motion 1990/91:Sk712 hos regeringen begär ett

förslag som innebär att diskoteks- och danstillställningar

befrias från mervärdeskatt.

19. Dans och diskotek (mom. 14)

Görel Thurdin och Rolf Kenneryd (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 14 som

börjar med "Utskottet är" bort ha följande lydelse:

På detta område uppkommer en konkurrenssnedvridning som beror

på att de ideella föreningarna har möjlighet att arrangera

mervärdeskattefria diskoteks- och danstillställningar under

det att en enskild arrangör måste ta ut mervärdeskatt.

Som framhålls i motion Sk712 kan problemet lösas antingen

genom att entréavgiften för danstillställningar befrias från

mervärdeskatt eller genom att entréavgiften alltid är

mervärdeskattepliktig om danstillställningar anordnas

regelmässigt eller yrkesmässigt.

För närvarande råder också stor osäkerhet om gränsdragningen

mellan vad som är mervärdeskattepliktigt arrangemang och inte.

I likhet med vad som skett när det gäller idrottsrörelsen bör

enligt utskottets uppfattning en uppföljning av effekterna av

de nya skattereglerna göras. Utgångspunkten bör därvid vara

att konkurrensneutralitet skall föreligga mellan olika

arrangörer. Riksdagen bör enligt utskottets mening ge

regeringen i uppdrag att genomföra en sådan uppföljning och

återkomma till riksdagen med förslag till åtgärder.

Med det anförda tillstyrker utskottet motion Sk712.

dels att utskottets hemställan under 14 bort ha följande

lydelse:

14. beträffande dans och diskotek

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk712 och med

anledning av motion 1990/91:Sk711 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört.

20. Gallerimomsen (mom. 15)

Bo Lundgren, Hugo Hegeland och Karl-Gösta Svenson (alla m)

anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 14 som

börjar med "Utskottet är" bort ha följande lydelse:

Fr.o.m. den 1 januari 1991 tar gallerierna ut mervärdeskatt på

sin ersättning för förmedling av tavlor trots att tavlorna i

många fall är mervärdeskattefria. Galleriernas provision kan i

dag motsvara 40--50% av konstnärens ersättning för tavlan.

Enligt utskottets mening kommer mervärdeskatten på

galleriernas förmedling att få negativa konsekvenser för

konstnärerna genom att dessa måste ta ut ett högre pris för

tavlorna om de vill undvika att få en sänkning av sin

ersättning. Det finns risk att den s.k. gallerimomsen föder en

grå marknad. En snedvridning uppkommer också i förhållande

till ideella föreningar som kan förmedla konst utan att

mervärdeskatt utgår på provisionen. Det finns också en risk

att gallerierna inte orkar med fördyringen och därför tvingas

lägga ner sin verksamhet. Utan gallerier blir konstnärernas

villkor kraftigt försämrade.

Det finns således starka skäl som talar för att galleriernas

förmedling av tavlor undantas från mervärdeskatt, och

utskottet förordar därför att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna att ett sådant undantag nu bör komma

till stånd.

Utskottet tillstyrker således motion Sk368 i denna del. I den

mån övriga motioner inte tillgodosetts härigenom avstyrker

utskottet dessa.

dels att utskottets hemställan under 15 bort ha följande

lydelse:

15. beträffande gallerimomsen

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk368 i denna

del och med anledning av motionerna 1990/91:Sk677 och

1990/91:Sk678 som sin mening ger riksdagen det anförda till

känna.

21. Införsel av kulturföremål m.m. (mom. 16)

Bo Lundgren, Hugo Hegeland och Karl-Gösta Svenson (alla m)

anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 15 som

börjar med "Utskottet har" bort ha följande lydelse:

Lagen om utförsel av kulturföremål kom enligt förarbetena till

för att skydda vårt kulturarv och förhindra att värdefulla

konstföremål, möbler, handskrifter m.m. förs ut ur landet.

Samtidigt förhindrar reglerna i lagen om mervärdeskatt att

sådana värdefulla möbler, tavlor m.m. som redan lämnat landet

återförs till Sverige. De beläggs nämligen då med full

mervärdeskatt. Endast museerna är undantagna från denna.

Ett aktuellt fall gäller en mycket förnämlig Hauptbyrå, som

för några tiotal år sedan fördes ut ur Sverige. Den skall nu

bjudas ut till försäljning. En försäljning på t.ex. en

kvalitetsauktion i Sverige skulle i avbränningar, främst genom

mervärdeskatten, kosta kanske en halv miljon kronor mot mindre

än hälften vid försäljning i England.

Det ter sig orimligt att bestraffa dem som vill föra in samma

sorts föremål som vi vill hindra andra från att föra ut ur

Sverige. Det rimliga borde i stället vara att stimulera de

utomlands boende ägarna att sälja sådana konstföremål, möbler

m.m. som utgör en del av det svenska kulturarvet tillbaka till

Sverige utan att vid gränsen drabbas av en avgift på för

närvarande 25% av Hauptbyråns, Roslinmålningens eller

Mariebergsfajansens värde.

Ett sätt vore att befria de föremål från mervärdeskatt vid

återinförsel till Sverige för vilka utförsel skulle ha

vägrats. Samma kulturvårdande institutioner som prövar

ansökningar om tillstånd att föra ut kulturföremål ur landet

borde i så fall också pröva frågan om föremålet är av sådan

betydelse för det nationella kulturarvet att det bör befrias

från moms. Eventuellt kunde en begränsad avgift tas ut för

konstföremål som befrias från mervärdeskatt för att täcka

kostnaderna för ifrågavarande institutioner. Ett sådant system

skulle med all sannolikhet leda till ett återinflöde av för

kulturarvet värdefulla svenska kulturföremål, vilket borde

stämma överens med lagstiftarens intentioner.

Enligt utskottets mening bör regeringen återkomma med ett

förslag av angiven innebörd. Utskottet tillstyrker således

motion Sk603.

dels att utskottets hemställan under 16 bort ha följande

lydelse:

16. beträffande införsel av kulturföremål m.m.

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk603 och med

anledning av motion 1990/91:Sk631 och 1990/91:Sk638 hos

regeringen begär ett förslag som innebär att kulturföremål som

omfattas av utförselförbud befrias från mervärdeskatt vid

införsel.

22. Fartyg och bunkerolja (mom. 17)

Bo Lundgren, Hugo Hegeland och Karl-Gösta Svenson (alla m)

anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 15 som

börjar med "Det finns" bort ha följande lydelse:

I motion Sk428 av Rolf Clarkson m.fl. (m) anförs att

utvidgningen av mervärdeskatten till fartyg leder till en

mängd krångliga bestämmelser. Skepp som första gången skall

göra svensk inrikes resa måste "inmomsas", momsade resp. icke

momsade skepp måste registreras, enskild tulltjänsteman skall

kunna avgöra rätt värde vid deklarationstillfället och ny

inmomsning av hela skeppet måste ske om dockning och

reparation skett vid varv i utlandet. Eftersom hela denna

process inte tillför några skattepengar till statsverket,

tvärtom kan staten i vissa fall drabbas av räntekostnader, och

alltså endast innebär en omfattande och kostsam byråkrati, bör

enligt motionärerna reglerna omgående ändras. Sverige bör inte

införa egna regler för internationell sjöfart när man inom

EG-området beslutat att mervärdeskatt inte skall utgå på skepp

och flygplan.

I motionen tar man också upp mervärdebeskattningen av

bunkerolja som förbrukas i inrikes resa. En ny meningslös

rutin för beräkning och deklaration av bunkerolja har måst

införas; mervärdeskatt betalas och sedan återbetalas igen.

Eftersom EG beslutat att bunkerolja ej skall belastas med

mervärdeskatt bör Sverige enligt motionärerna snarast anpassa

sina bestämmelser till dem som gäller för EG-området. Detta

speciellt som inga inkomster tillförs statskassan via denna

mervärdeskatt, endast utgifter.

Utskottet delar motionärernas synpunkter på beskattningen av

fartyg och bunkerolja och tilstyrker därför yrkandet i

motionen om att riksdagen som sin mening skall ge regingen

till känna att mervärdeskatten på fartyg och bunkerolja bör

slopas.

dels att utskottets hemställan under 17 bort ha följande

lydelse:

17. beträffande fartyg och bunkerolja

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk428 yrkande 6

och med anledning av motionerna 1990/91:Sk676 och

1990/91:Sk331 yrkande 1 som sin mening ger regingen till

känna att mervärdeskatten på bunkerolja och fartyg bör slopas.

23. Fartyg och bunkerolja (mom. 17)

Görel Thurdin och Rolf Kenneryd (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 15 som

börjar med "Det finns" bort ha följande lydelse:

I motion Sk676 av Erling Bager m.fl. (c) begärs en översyn av

rutinerna beträffande bunkerolja på fartyg. Enligt

motionärerna har Sverige som första land i Europa breddat

mervärdeskatten till att omfatta också handelsjöfarten såväl

när det gäller själva fartygen som bunker och andra

förnödenheter. Näringens internationella prägel skapar härvid

stora tillämpningsproblem som enligt vad motionärerna anför

visar att Sverige borde ha avvaktat med denna åtgärd och i

stället harmoniserat reglerna med EG-länderna.

Utskottet delar motionärernas bedömning. Enligt utskottets

mening bör den angivna problemställningen nu skyndsamt

analyseras och åtgärdas så att fiskala åtgärder av ringa

ekonomisk betydelse för statskassan inte får stora negativa

skadeverkningar på de svenska rederiernas konkurrenskraft. Det

anförda bör riksdagen med bifall till motion Sk331 yrkande 1

som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 17 bort ha följande

lydelse:

17. beträffande fartyg och bunkerolja

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk331 yrkande 1

och med anledning av motionerna 1990/91:Sk428 yrkande 6 och

1990/91:Sk676 som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört om utredning och förslag i syfte att

undanröja olägenheterna för den internationellt

konkurrensutsatta sjöfarten av breddad mervärdeskatt.

24. Sjöräddningssällskapet (mom. 18)

Bo Lundgren (m), Görel Thurdin (c), Hugo Hegeland (m),

Karl-Gösta Svenson (m), Rolf Kenneryd (c), Gösta Lyngå (mp)

och Maggi Mikaelsson (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 17 som

börjar med "Utskottet vill" bort ha följande lydelse:

Sjöräddningssällskapet har till uppgift att sköta

sjöräddningstjänsten kring kusterna och i Vänern, Vättern och

Mälaren och att söka vidmakthålla intresset för

sjöräddningstjänsten. Sällskapet har exklusiva resurser för

verksamheten i form av räddningsstationer, räddningskryssare

m.m. och svarar för närmare 30% av det totala antalet

sjöräddningsinsatser i landet.

Sjöräddningssällskapet instiftades 1907 och har sedan dess

bedrivit sin sjöräddningstjänst utan statliga bidrag.

Verksamheten finansieras genom avgifter och bidrag från ca

20000 medlemmar och 28 stödföreningar samt gåvor och

donationer från företag, besättningar i svenska fiske- och

handelsflottan, båtklubbar och -organisationer etc. Sällskapet

är befriat från inkomst-, gåvo-, arvs- och förmögenhetsskatt

samt var fram till den 1 januari 1991 befriat också från

mervärdeskatt vid sin anskaffning av livräddningsfartyg.

Riksdagens beslut våren 1990 om en breddning av

mervärdeskatten innebar bl.a. att undantaget för

Sjöräddningssällskapets anskaffning av livräddningsfartyg

slopades med verkan fr.o.m. den 1 januari 1991. Härigenom kom

Sjöräddningssällskapets kostnader för dessa fartyg över en

natt att stiga med 25%. Enligt vad företrädare för

sällskapet uppgivit inför utskottet motsvarar detta en

kostnadsökning på 3--4 milj.kr. per år. Sällskapet har inte

någon möjlighet att snabbt öka sina inkomster med ett

motsvarande belopp. En kostnadsökning av denna storleksordning

gör det därför mycket svårt för Sjöräddningssällskapet att

bibehålla en verksamhet av nuvarande kvalité och omfattning.

Sjöräddningssällskapet står för närmare 30% av

sjöräddningsinsatserna i Sverige och verksamheten grundar sig

helt på frivilliga insatser. Enligt utskottets mening innebär

beslutet att belasta denna verksamhet med mervärdeskatt en

oförsvarbar njugghet från samhällets sida.

Utskottet anser att Sjöräddningssällskapet skyndsamt bör

medges full kompensation för den kostnadsökning som uppkommit

fr.o.m. den 1 januari 1991. Vad utskottet anfört bör riksdagen

med anledning av nu aktuella motioner som sin mening ge

regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 18 bort ha följande

lydelse:

18. beträffande sjöräddningssällskapet

att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:Sk604,

1990/91:Sk616, 1990/91:Sk620, 1990/91:Sk624 och

1990/91:Sk680 som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört om att Sjöräddningssällskapet skyndsamt bör

medges full kompensation för den merkostnad som det slopade

undantaget för livräddningsfartyg medfört för sällskapet

fr.o.m. den 1 januari 1991.

25. Försäkringsbolagen (mom. 20)

Bo Lundgren (m), Görel Thurdin (c), Hugo Hegeland (m),

Karl-Gösta Svenson (m) och Rolf Kenneryd (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 19 som

börjar med "Enligt utskottets" bort ha följande lydelse:

Den nya mervärdeskatten för tjänster har fått en utformning

som hotar att leda till kostnadsfördyringar för

försäkringsföretagen i Sverige jämfört med vad som gäller för

försäkringsföretagen i EG.

Enligt försäkringsrörelselagen får inte sak- och livförsäkring

drivas i samma bolag. Också fondanknuten livförsäkring (s.k.

unit linked) måste drivas i särskilt bolag. Inte heller får

försäkrings- och bankrörelse drivas i samma bolag. Ett

försäkringsföretag som tillhandahåller sina kunder

försäkringstjänster måste således dela upp sin verksamhet på

flera bolag.

Det är vanligt att försäkringsbolag effektiviserar sin

organisation genom att låta olika administrativa rutiner

utföras av ett av bolagen i gruppen för allas räkning. Vid den

interna fördelningen av dessa gemensamma administrativa

kostnader uppkommer från den 1 januari 1991 en

mervärdebeskattning avseende ifrågavarande tjänsteprestation.

Denna skattebelastning kan endast undvikas genom att varje

bolag i gruppen själv svarar för sina administrativa rutiner.

Denna situation har uppmärksammats inom EG där medlemsstaterna

har rätt att som ett enda skattesubjekt behandla bolag som är

nära knutna till varandra genom finansiella, ekonomiska och

organisatoriska band. Enligt upppgift har denna möjlighet

utnyttjats av bl.a. Nederländerna, Storbritannien och

Tyskland.

Sveriges Försäkringsförbund och Folksam har i skrivelser till

utskottet i detta ärende lagt fram förslag om en annan lösning

som innebär att undantaget för försäkringstjänster utvidgas så

att det omfattar alla de tjänster som ett försäkringsbolag

utför åt ett annat försäkringsbolag i samma ägargrupp.

Enligt utskottets mening måste problemet med beskattningen av

försäkringsbolagens interntjänster lösas. Det finns skäl att

utreda om inte den inom EG använda möjligheten att låta

grupper av bolag med ett nära samband uppträda som en enda

skattskyldig bör införas även i Sverige. Metoden har den

fördelen att den löser motsvarande problem också inom andra

branscher och innebär en anpassning av de svenska reglerna

till vad som gäller inom EG. Utskottets förutsätter att

regeringen uppmärksammar detta och tar erforderliga initiativ.

I avvaktan på att frågan om gemensam mervärdeskatteredovisning

i ägargrupper utreds bör det av Sveriges Försäkringsförbund

och Folksam framlagda förslaget genomföras. I denna del bör

regeringen skyndsamt återkomma med ett förslag som innebär att

de tjänster som försäkringsbolagen i en ägargrupp utför åt

varandra blir fria från mervärdeskatt med verkan fr.o.m. den 1

januari 1991.

dels att utskottets hemställan under 20 bort ha följande

lydelse:

20. beträffande försäkringsbolagen

att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:Sk646,

1990/91:Sk647, 1990/91:Sk648, 1990/91:Sk682 och

1990/91:Sk715

dels som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört om en utredning beträffande möjligheten att

låta bolag med ett nära samband uppträda som en enda

skattskyldig,

dels hos regeringen begär ett skyndsamt förslag som

innebär att undantaget från mervärdeskatt för

försäkringstjänster med verkan fr.o.m. den 1 januari 1991

utvidgas på så sätt att det omfattar alla de tjänster som

försäkringsbolagen inom en ägargrupp utför åt varandra.

Särskilda yttranden

1. Turistnäringen (mom. 12)

Maggi Mikaelsson (v) har anfört:

Mervärdeskattebeläggningen av turistnäringen riskerar att

försvåra den svenska turistnäringens situation. Med anledning

härav har skatteutskottet när beslutet om en refomerad

mervärdeskatt togs våren 1990 också förutsatt att regeringen

uppmärksamt följer utvecklingen och vidtar åtgärder om det

behövs. Sedermera har statens industriverk fått regeringens

uppdrag att följa utvecklingen och enligt vad som upplysts i

ärendet kommer en första rapport att avlämnas inom kort.

Vänsterpartiet anser att det är viktigt att värna om turismen,

och det kan inte uteslutas att det kommer att behövas åtgärder

av något slag. En av de åtgärder som vänsterpartiet övervägt

är en differentierad mervärdeskatt för bl.a. turism i

glesbygd.

Vi anser emellertid att den första rapporten från statens

industriverk nu bör avvaktas, och jag har därför inte något

yrkande i denna del.

2. Betydelsen av sänkt mervärdeskatt (mom. 13)

Bo Lundgren, Hugo Hegeland och Karl-Gösta Svenson (alla m) har

anfört:

Genom att sänka skatter och samtidigt avreglera och

avmonopolisera den offentliga sektorn kan man stimulera till

ett ökat kvinnligt företagande och skapa nya jobb för kvinnor.

Det svenska skattetrycket bör sänkas kontinuerligt, och det är

härvid nödvändigt att i första hand angripa skatter som

minskar konkurrenskraften med vår omvärld. Mervärdeskatten är

ett sådant område. En skattenivå på 25% hämmar bl.a.

utvecklingen av tjänsteproduktionen.

En sänkt mervärdeskatt är således enligt vår mening viktig

både för kvinnornas sysselsättning och för landsbygdens

utveckling. Vi har därför framställt yrkanden om sänkt

mervärdeskatt för turism, sänkt mervärdeskatt för resande,

slopad mervärdeskatt för fotvård och vård som meddelas av

naprapater och yrkanden om att mervärdebeskattningen skall

vara konkurrensneutral i förhållande till enskild och

offentlig verksamhet.

Vi anser det inte påkallat att härutöver framställa ett

särskilt yrkande om ett tillkännagivande om betydelsen för

kvinnornas sysselsättning och landsbygdens utveckling av sänkt

mervärdeskatt och har därför inte något yrkande i denna del.

3. Betydelsen av differentierad mervärdeskatt (mom.13)

Görel Thurdin och Rolf Kenneryd (båda c) har anfört:

Vi anser att samhällsekonomiska och fördelningspolitiska skäl

talar för en differentiering av mervärdeskatten och har därför

konsekvent motsatt oss den höjda mervärdeskatten inom bygg-

och bostadssektorn liksom införande av mervärdeskatt på

energi, kollektivtrafik och hotell- och restaurang. Vi har

också föreslagit att mervärdeskatten på mat sänks. Om våra

förslag genomförts skulle skatteomläggningen ha fått en mera

fördelaktig fördelningsprofil samtidigt som en betydande

rundgång via barn- och bostadsbidrag kunnat undvikas, liksom

ett ökat inflationstryck.

Vi har framställt och kommer att framställa dessa yrkanden i

sina sammanhang. Vi anser inte att det finns skäl att

härutöver begära ett särskilt tillkännagivande om betydelsen

av sänkt mervärdeskatt och har därför inte något yrkande i

denna del.

4. Sjöräddningssällskapet (mom. 18)

Bo Lundgren, Hugo Hegeland och Karl-Gösta Svenson (alla m) har

anfört:

Vi anser att problemet med Sjöräddningssällskapets ökade

kostnader för livräddningsfartyg i första hand bort lösas

genom att undantaget från mevärdeskatt för

Sjöräddningssällskapets livräddningsfartyg återinförs.

Sällskapet har bedrivit sjöräddningstjänst sedan 1907 utan

något som helst statligt stöd. Det finns enligt vår mening

inte någon anledning att nu tvinga in denna ideella verksamhet

i ett statligt beroende.

För att ge kravet på skyndsam och fullständig kompensation

till sjöräddningssällskapet ökad tyngd avstår vi från att nu

driva vårt förstahandskrav. Vi vill dock understryka att full

kompensation till Sjöräddningssällskapet endast kan uppnås

genom att den mervärdeskattebefrielse som sällskapet åtnjutit

sedan mervärdeskattelagens tillkomst återinförs med verkan

fr.o.m. den 1 januari 1991. Denna befrielse står också i

överensstämmelse med vad som gäller i motsvarande fall inom

EG. Om regeringen inte snarast återkommer med ett förslag av

denna innebörd kommer vi att på nytt ta upp vårt krav.

5. Försvarets flygbränsle m.m. (mom. 19)

Bo Lundgren, Hugo Hegeland och Karl-Gösta Svenson (alla m) har

anfört:

Vi anser att det är viktigt att den kompensation som utgår

till försvaret för mervärdebeskattningen av jetbränsle till

fullo motsvarar den uppkomna fördyringen och har för avsikt

att på nytt ta upp frågan om det skulle visa sig att så inte

är fallet. För närvarande har vi emellertid inte något yrkande

i denna del.

Innehållsförteckning

Sammanfattning 1

Motionerna 1

Utskottet 7

Inledning 7

Fastighetsområdet 8

Vård, omsorg, utbildning 9

Undantagets utformning 9

Enskild verksamhet 10

Ideella föreningar 11

Persontransporter 12

Turistnäringen 12

Dans och diskotek 13

Gallerimomsen 14

Införsel av kulturföremål, m.m. 15

Fartyg och bunkerolja 15

Sjöräddningssällskapet 16

Försvarets flygbränsle 18

Försäkringsbolagen 18

Vattenförbund 19

Hemställan 20

Reservationer 22

1. Reducerad mervärdeskatt för boende och byggande (c) 22

2. Slopad uttagsbeskattning (v) 24

3. Fotvård (m, c, mp) 24

4. Fotvård (v) 25

5. Naprapater (m, c, mp) 25

6. Enskild verksamhet på vård-, utbildnings- och

omsorgsområdet (m, c) 26

7. Bowlinghallar och tennisbanor (m) 27

8. De ideella föreningarnas ingående mervärdeskatt (m) 28

9. Persontransporter (m) 28

10. Persontransporter (c) 29

11. Persontransporter (v) 30

12. Persontransporter (mp) 30

13. Gotlandstrafiken (m) 31

14. Gotlandstrafiken (c, v) 32

15. Turistnäringen (m) 32

16. Turistnäringen (c) 33

17. Turistnäringen (mp) 35

18. Dans och diskotek (m) 36

19. Dans och diskotek (c) 36

20. Gallerimomsen (m) 37

21. Införsel av kulturföremål m.m. (m) 38

22. Fartyg och bunkerolja (m) 39

23. Fartyg och bunkerolja (c) 39

24. Sjöräddningssällskapet (m, c, v, mp) 40

25. Försäkringsbolagen (m, c) 41

Särskilda yttranden 42

1. Turistnäringen (v) 42

2. Betydelsen av sänkt mervärdeskatt (m) 43

3. Betydelsen av differentierad mervärdeskatt (c) 43

4. Sjöräddningssällskapet (m) 44

5. Försvarets flygbränsle m.m. (m) 44