Bet. 1990/91:SkU22

Skatteutskottets betänkande

1990/91:SKU22

Alkoholskattefrågor

Innehåll

Sammanfattning

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

1990/91

SkU22

Sammanfattning

I detta betänkande behandlar utskottet ett antal motioner på

alkoholbeskattningens och tobaksbeskattningens område.

Utskottet avstyrker motionerna.

Till betänkandet har fogats 15 reservationer och ett särskilt

yttrande.

Motionerna

1990/91:Sk339 av Elisabeth Fleetwood m.fl. (m,s,fp,c,v,mp)

vari -- med hänvisning till innehållet i motion 1990/91:So236 --

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om en avgift på 2,5 öre för att bekosta

information om tobakens skadeverkningar.

1990/91:Sk428 av Rolf Clarkson m.fl. (m) vari -- med

hänvisning till innehållet i motion 1990/91:T647 -- yrkas,

såvitt nu är i fråga,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om den fria provianteringsrättens betydelse

för färjesjöfarten,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om fri provianteringsrätt på

Gotlandstrafiken.

1990/91:Sk433 av Lars Werner m.fl. (v) vari yrkas, såvitt nu

är i fråga,

26. att riksdagen hos regeringen begär förslag om höjd skatt

på alkohol och tobak enligt vad i motionen anförts under avsnitt

8.6.

1990/91:Sk608 av Charlotte Cederschiöld (m) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om förslag till skattefri servering i

Gotlandstrafiken.

1990/91:Sk623 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om att alkoholen skall undantas vid en

EG-integration.

1990/91:Sk627 av Inger Schörling m.fl. (mp) vari yrkas, såvitt

nu är i fråga,

33. att riksdagen beslutar om höjning av skattesatserna för

sprit och tobak med 20 % resp. 40 % och på vin, malt- och

läskedrycker med 10 % från den 1 juli 1991.

1990/91:Sk633 av Claes Roxbergh m.fl. (mp) vari -- med

hänvisning till innehållet i motion 1990/91:So238 -- yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att skatten på tobak höjs med 40 %,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att en extra avgift på 2,5 öre tas ut per

cigarett för att användas för upplysning om tobakens

skadeverkningar,

3. att riksdagen hos regeringen begär att direktiv utarbetas

för att en hälsovårdsavgift införs på tobaksvaror, att fördelas

landstingsvis efter en viss andel av tobaksförsäljningen inom

resp. landsting.

1990/91:Sk641 av Görel Bohlin och Birger Hagård (m) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att

åtgärder bör vidtas som medger skattefri proviantering på fartyg

i trafik mellan svenska fastlandet och Gotland,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att

åtgärder bör vidtas som medger skattefri försäljning på fartyg i

trafik mellan svenska fastlandet och Gotland,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att

Gotland bör förklaras som frizon.

1990/91:Sk642 av Anita Stenberg m.fl. (mp) vari -- med

hänvisning till innehållet i motion 1990/91:So256 -- yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att den pågående harmoniseringen till EG

inte får leda till att skatterna på alkoholhaltiga drycker

sänks,

2. att riksdagen beslutar höja skatten på sprit med 20 % och

på vin och maltdrycker med 10 % fr.o.m. den 1 juli 1991,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att skatt skall betalas på all införsel av

alkoholhaltiga drycker.

1990/91:Sk657 av Gudrun Norberg (fp) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om införande av sjukvårdsavgift på alkoholdrycker.

1990/91:Sk658 av Kaj Larsson m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om omklassificering av färjeförbindelsen

Simrishamn--Allinge till lång rutt och om att frågan omgående

bör tas upp till diskussion med Danmark.

1990/91:Sk664 av Martin Olsson och Kersti Johansson (c) vari

-- med hänvisning till innehållet i motion 1990/91:Jo473 --

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om utnyttjande av prisinstrument för

begränsning av tobaksbruket.

1990/91:Sk667 av Daniel Tarschys m.fl. (fp) vari -- med

hänvisning till innehållet i motion 1990/91:So280 -- yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om en aktiv prispolitik,

2. att riksdagen beslutar höja tobaksskatten i enlighet med

vad i motionen anförts.

1990/91:Sk683 av Gösta Lyngå och Anna Horn af Rantzien (mp)

vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär att färjeleden

Ystad--Rönne förklaras som kort rutt i skattehänseende,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att internordiska färjeleder bör förklaras

som korta rutter.

1990/91:Sk684 av Karl Erik Olsson och Ingbritt Irhammar (c)

vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om omklassificering av linjen

Simrishamn--Allinge.

1990/91:Sk685 av Gudrun Norberg och Karin Israelsson (fp,c)

vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag om

särskild avgift för serveringstillstånd för alkoholdrycker i

enlighet med vad som anförts i motionen.

1990/91:Sk701 av Roland Larsson och Hugo Andersson (c) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om införande av en 5-procentig hälso- och

sjukvårdsavgift på alkohol och tobak.

1990/91:Sk728 av Ulla Pettersson m.fl. (c) vari -- med

hänvisning till innehållet i motion 1990/91:T260 -- yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om möjligheterna till viss skattefri

försäljning.

1990/91:Sk732 av Bo Lundgren m.fl. (m) vari -- med hänvisning

till innehållet i motion 1990/91:T264 -- yrkas, såvitt nu är i

fråga,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om "Lex Öresund",

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om omklassificering av färjelinjen mellan

Simrishamn och Allinge.

1990/91:Sk733 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari -- med

hänvisning till innehållet i motion 1990/91:So336 -- yrkas att

riksdagen hos regeringen begär förslag om en höjning av

alkoholskatten i enlighet med vad som anförts i motionen.

1990/91:Sk738 av Bo Lundgren och Karl-Gösta Svenson (m) vari

yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär förslag om ändrad

beskattning av lättviner i enlighet med vad som anförts i

motionen,

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag om

differentierad skatt för starköl i enlighet med vad som anförts

i motionen,

3. att riksdagen hos regeringen begär förslag om lindrad

beskattning av alkoholdrycker för servering.

1990/91:So207 av Eva Goës m.fl. (mp) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär förslag till

lagstiftning om höga, obligatoriska avgifter för

utskänkningstillstånd,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om utskänkningstillståndens överlåtelse,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om stöd till projekt för drogfria miljöer för

ungdomar.

Yttrande från annat utskott

Socialutskottet har yttrat sig i ärendet. Yttrandet

(1990/91:SoU4y) har fogats som bilaga till betänkandet.

Yttrandet omfattar inte tobaksskatten, dvs. motionerna Sk339,

Sk633, Sk664 och Sk667, och ej heller frågan om Gotland som

frizon (motion Sk641 yrkande 3). Den av socialutskottet nämnda

motionen Sk737 behandlas av skatteutskottet i annat sammanhang.

Utskottet

Alkoholpolitiska frågor m.m.

De motioner som utskottet behandlar i detta betänkande angår

bl.a. prisfrågor m.m. på alkohol- och tobaksområdet.

Socialutskottet har i sitt yttrande redogjort för innehållet i

flertalet av dessa motioner och frågornas riksdagsbehandling

tidigare år. Socialutskottet avstyrker motionerna bl.a. med

hänvisning till det utredningsarbete som kommer att redovisas

inom kort angående beskattningens utformning och till de

överväganden i övrigt som pågår inom regeringen. I sammanhanget

kan nämnas att frågan om utökade resurser till länsstyrelserna

för tillsyn av restaurangerna nyligen har behandlats av

bostadsutskottet, som i sitt betänkande 1990/91:BoU14 avstyrkt

de hos bostadsutskottet aktuella motionerna med hänvisning bl.a.

till det arbete som pågår inom socialdepartementet med denna

fråga.

Utskottet utgår från att regeringen liksom hittills

uppmärksamt följer utvecklingen på alkoholområdet och vid

lämplig tidpunkt lägger fram förslag till de skattehöjningar som

motiveras av prisutvecklingen och utvecklingen i övrigt. I

motionerna har inte anförts några nya omständigheter som bör

föranleda att regeringens kommande ställningstaganden bör

föregripas eller att riksdagens ställningstaganden tidigare år

till de aktuella frågorna nu bör omprövas. Med hänvisning

härtill och till vad socialutskottet anfört avstyrker utskottet

de motioner som omfattas av socialutskottets yttrande.

Utöver de motioner som socialutskottet tagit upp i sitt

yttrande behandlar skatteutskottet tre andra motioner i

likartade skattefrågor, nämligen motionerna Sk339 om en avgift

med 2,5 öre per cigarrett för att bekosta information om

tobakens skadeverkningar, Sk641 om Gotland såsom frizon och

Sk728 om skattefri försäljning i Gotlandstrafiken av konfektyrer

och kosmetika m.m. Vad utskottet nyss anfört gäller även dessa

motionsyrkanden. Utskottet avstyrker således motionerna även i

dessa delar.

Tobaksskatten

I fyra motioner yrkas med hänvisning till tobaksbrukets

skadeverkningar skattehöjningar på tobaksvaror för att

åstadkomma kraftigare prishöjningar än vad som följer av den

allmänna prisutvecklingen. Till grund för motionerna ligger

också uppfattningen att priset på tobaksvaror sedan 1970-talet

släpat efter den allmänna prisutvecklingen.

Utskottet har vid sin behandling av motsvarande yrkanden

tidigare år -- senast i sitt yttrande 1989/90:SkU2y till

finansutskottet och betänkandet 1989/90:SkU31 -- anfört att

de principer som tillämpas på detta område liksom i fråga om

alkoholbeskattningen innebär att skattehöjningar bör genomföras

med täta intervall och utformas så att priserna i vart fall

följer den allmänna prisutvecklingen. De skattehöjningar som

genomfördes per den 7 maj 1990 innebar att prisutvecklingen på

samtliga tobaksvaror blev något över den allmänna

prisutvecklingen, vilket enligt vad utskottet anförde

överensstämde med de åtgärder som har genomförts under

1980-talet. Utskottet framhöll också att tobakskonsumtionen

visat avtagande tendenser. I avvaktan på kommande

ställningstaganden till tobaksutredningens förslag fann

utskottet inte skäl att förorda ytterligare skatteskärpningar.

Med hänvisning till sina tidigare ställningstaganden och till

att frågan om en anpassning av tobaksskatten till

penningvärdeutvecklingen lämpligen bör prövas samtidigt med

motsvarande frågor beträffande alkoholdrycker avstyrker

utskottet motionerna även i denna del.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande allmän höjning av alkoholbeskattningen

att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Sk433 yrkande 26,

1990/91:Sk627 yrkande 33 i denna del, 1990/91:Sk642 yrkande

2 och 1990/91:Sk733,

res. 1 (fp, c)

res. 2 (v)

res. 3 (mp)

2. beträffande särskilda avgifter för alkohol och tobak

att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Sk339,

1990/91:Sk633 yrkandena 2 och 3, 1990/91:Sk657 och

1990/91:Sk701,

res. 4 (v)

res. 5 (mp)

3. beträffande beskattningen av lättviner och starköl

att riksdagen avslår motion 1990/91:Sk738 yrkandena 1 och 2,

res. 6 (m)

4. beträffande beskattningen av alkoholdrycker för

servering

att riksdagen avslår motion 1990/91:Sk738 yrkande 3,

res. 7 (m)

5. beträffande Gotlandstrafiken, m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Sk428 yrkande 4,

1990/91:Sk608, 1990/91:Sk641 och 1990/91:Sk728,

res. 8 (m)

6. beträffande lex Öresund

att riksdagen avslår motion 1990/91:Sk732 yrkande 3,

res. 9 (m)

7. beträffande korta och långa rutter

att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Sk658,

1990/91:Sk683, 1990/91:Sk684 och 1990/91:Sk732 yrkande 4,

res. 10 (m, fp, c)

res. 11 (mp)

8. beträffande resandeinförseln, m.m.

att riksdagen avslår motion 1990/91:Sk642 yrkande 3,

res. 12 (mp)

9. beträffande EG-frågor

att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Sk428 yrkande 3,

1990/91:Sk623 och 1990/91:Sk642 yrkande 1,

res. 13 (v, mp)

s.y. (fp, c)

10. beträffande serveringstillstånd, m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Sk685 och

1990/91:So207,

11. beträffande tobaksskatten

att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Sk627 yrkande 33 i

denna del, 1990/91:Sk633 yrkande 1, 1990/91:Sk664 och

1990/91:Sk667.

res. 14 (fp, c)

res. 15 (mp)

Stockholm den 9 april 1991

På skatteutskottets vägnar

Lars Hedfors

Närvarande: Lars Hedfors (s), Bo Lundgren (m), Bo Forslund

(s), Torsten Karlsson (s), Görel Thurdin (c), Anita Johansson

(s), Hugo Hegeland (m), Yvonne Sandberg-Fries (s), Sverre Palm

(s), Karl-Gösta Svenson (m), Leif Olsson (fp), Lars Bäckström

(v), Gösta Lyngå (mp), Lisbeth Staaf-Igelström (s), Isa

Halvarsson (fp), Håkan Hansson (c) och Marianne Andersson i

Gislaved (s).

Reservationer

1. Allmän höjning av alkoholbeskattningen (mom. 1)

Görel Thurdin (c), Leif Olsson (fp), Isa Halvarsson (fp) och

Håkan Hansson (c) har

dels anfört följande:

I det alkoholpolitiska program som riksdagen under bred

enighet antog 1977 ingår bl.a. att föra en aktiv prispolitik som

innebär att alkoholpriserna skall vara höga och följa den

allmänna prisutvecklingen och att prishöjningar skall genomföras

relativt ofta. Prishöjningarna har emellertid under senare tid

inte kommit till stånd i den takt som är nödvändig för att

prisinstrumentet skall ha åsyftad verkan. Alkoholskatterna har

inte höjts sedan den 7 maj 1990 och då endast med 5%.

Vi anser att alkoholskatterna bör höjas med 10% under 1991

och att skattehöjningarna bör utformas så att man i ökad

utsträckning tar hänsyn till dryckernas alkoholhalt på sätt som

anges i motion Sk733. Vi tillstyrker således denna motion.

Därmed är övriga motionsyrkanden i denna fråga till väsentlig

del tillgodosedda.

dels vid mom. 1 hemställt

1. beträffande allmän höjning av alkoholbeskattningen

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk733 och med

anledning av motionerna 1990/91:Sk433 yrkande 26,

1990/91:Sk627 yrkande 33 i denna del och 1990/91:Sk642

yrkande 2 hos regeringen begär förslag om höjning av

alkoholbeskattningen i enlighet med vad som har anförts i

reservationen.

2. Allmän höjning av alkoholbeskattningen (mom. 1)

Lars Bäckström (v) har

dels anfört följande:

Vänsterpartiet instämmer i uppfattningen att skatten på

alkoholdrycker bör höjas. En skattehöjning bör, som anförs i

motion Sk433, genomföras per den 1 juli 1991 och utformas så att

skatteintäkterna ökar med 10%. Motion Sk433 tillstyrks alltså.

Därmed är övriga motionsyrkanden i denna fråga till väsentlig

del tillgodosedda.

dels vid mom. 1 hemställt

1. beträffande allmän höjning av alkoholbeskattningen

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk433 yrkande

26 och med anledning av motionerna 1990/91:Sk627 yrkande 33 i

denna del, 1990/91:Sk642 yrkande 2 och 1990/91:Sk733 hos

regeringen begär skyndsamt förslag om höjning av

alkoholbeskattningen i enlighet med vad som har anförts i

reservationen.

3. Allmän höjning av alkoholbeskattningen (mom. 1)

Gösta Lyngå (mp) har

dels anfört följande:

Med hänsyn till de stora sociala problem och sjukvårdsproblem

som orsakas av alkoholkonsumtionen bör skatten på alkoholdrycker

höjas i reala termer. Jag instämmer i de krav som framställs i

motion Sk627 om att skatten på sprit höjs med 20% och på vin

och öl klass II med 10% fr.o.m. den 1 juli 1991. Detta kan

förväntas ge skatteintäkter om ca 2,2 miljarder kronor om man

antar att det samtidigt orsakar en konsumtionsminskning i

storleksordningen 5--15%. Regeringen bör skyndsamt lägga fram

erforderliga förslag till ändringar i skattereglerna. Därmed

tillgodoses i allt väsentligt samtliga motionsyrkanden i denna

fråga.

dels vid mom. 1 hemställt

1. beträffande allmän höjning av alkoholbeskattningen

att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:Sk433

yrkande 26, 1990/91:Sk627 yrkande 33 i denna del,

1990/91:Sk642 yrkande 2 och 1990/91:Sk733 hos regeringen

begär skyndsamt förslag om höjning av alkoholbeskattningen i

enlighet med vad som har anförts i reservationen.

4. Särskilda avgifter för alkohol och tobak (mom. 2)

Lars Bäckström (v) har

dels anfört följande:

Den sexpartimotion, So236, som inlämnats av Elisabeth

Fleetwood tillsammans med 11 andra kvinnliga riksdagsledamöter

tar upp det väsentliga problem som består i att samhället inte

hittills visat tillräcklig kraft och vilja för att förhindra

rökdebut hos unga eller för att hjälpa vuxna med att sluta röka.

I Sverige ligger sedan mitten av 1980-talet andelen rökare

bland befolkningen på omkring 27% dagligrökare bland vuxna.

Unga, lågutbildade kvinnor är i dag den grupp som röker mest

(60%). Det finns indikationer på att rökningen åter börjat öka

bland skolungdom efter många års minskning. Det bör framhållas

att det här står stora mänskliga och ekonomiska värden på spel

och att dröjsmål med åtgärder inte kan godtas.

Av dessa skäl framförs i motionerna So236 och Sk633 krav på

att en avgift på 2,5 öre per cigarett skall tas ut för att

bekosta information om tobakens skadeverkningar. Dessa yrkanden

bör bifallas.

dels vid mom. 2 hemställt

2. beträffande särskilda avgifter för alkohol och tobak

att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Sk339 och

1990/91:Sk633 yrkande 2 och med avslag på motionerna

1990/91:Sk633 yrkande 3, 1990/91:Sk657 och 1990/91:Sk701

som sin mening ger regeringen till känna vad som har anförts i

reservationen om en avgift på 2,5 öre per cigarrett för att

bekosta information om tobakens skadeverkningar.

5. Särskilda avgifter för alkohol och tobak (mom. 2)

Gösta Lyngå (mp) har

dels anfört följande:

Den sexparti-motion, So236, som inlämnats av Elisabeth

Fleetwood tillsammans med 11 andra kvinnliga riksdagsledamöter

tar upp det väsentliga problem som består i att samhället inte

hittills visat tillräcklig kraft och vilja för att förhindra

rökdebut hos unga eller för att hjälpa vuxna med att sluta röka.

I Sverige ligger sedan mitten av 1980-talet andelen rökare

bland befolkningen på omkring 27% dagligrökare bland vuxna.

Unga, lågutbildade kvinnor är i dag den grupp som röker mest

(60%). Det finns indikationer på att rökningen åter börjat öka

bland skolungdom efter många års minskning. Det bör framhållas

att det här står stora mänskliga och ekonomiska värden på spel

och att dröjsmål med åtgärder inte kan godtas.

Av dessa skäl framförs i motionerna So236 och Sk633 krav på

att en avgift på 2,5 öre per cigarett skall tas ut för att

bekosta information om tobakens skadeverkningar. Dessa yrkanden

bör bifallas.

Som föreslås i motion Sk633 bör man också ta ut en

hälsovårdsavgift på tobaksvaror att fördelas landstingsvis på

basis av tobaksförsäljningen inom respektive landsting.

Inkomsterna av denna avgift tillfaller således berörda

sjukvårdshuvudmän för att bidra till sjukvårdens merkostnader på

grund av sjukdomar som orsakas av tobaksbruket.

dels vid mom. 2 hemställt

2. beträffande särskilda avgifter för alkohol och tobak

att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Sk339 och

1990/91:Sk633 yrkandena 2 och 3, med anledning av motion

1990/91:Sk701 och med avslag på motion 1990/91:Sk657 som sin

mening ger regeringen till känna vad som har anförts i

reservationen om en avgift på 2,5 öre per cigarrett för att

bekosta information om tobakens skadeverkningar och om en

hälsovårdsavgift på tobaksvaror.

6. Beskattningen av lättviner och starköl (mom. 3)

Bo Lundgren (m), Hugo Hegeland (m) och Karl-Gösta Svenson (m)

har

dels anfört följande:

Målsättningen för alkoholpolitiken är att minska den totala

alkoholkonsumtionen och att få till stånd en övergång till

konsumtion av svagare alkoholdrycker. Samtidigt måste de

alkoholpolitiska åtgärder som vidtas ha en bred förankring hos

medborgarna. Följande förändringar av nuvarande lagstiftning bör

enligt vår mening vidtas:

Lättvinsbeskattningen bör ändras så att kvalitetsviner blir

billigare och vissa förhållandevis alkoholstarka lättviner

dyrare. Detta sker genom att den s.k. procentavgiften sänks

samtidigt som grundavgiften höjs. Vidare bör en ny skatteklass

införas för öl med en alkoholhalt som inte överstiger 3,6

viktprocent. Därmed skapas förutsättningar för ett kvalitetsöl

som i fråga om alkoholstyrka och beskattning kommer att ligga

mitt emellan folkölet och det nuvarande starkölet. Öl i den nya

skatteklassen bör försäljas endast på Systembolaget. Genom den

prisskillnad som uppstår mellan det nya "svaga" starkölet och

normalt starköl kommer en övergång att ske till det svagare

starkölets förmån och en minskning av totalkonsumtionen därmed

ske.

dels vid mom. 3 hemställt

3. beträffande beskattningen av lättviner och starköl

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk738 yrkandena

1 och 2 hos regeringen begär förslag om ändrad beskattning av

lättviner och av starköl i enlighet med vad som har anförts i

reservationen.

7. Beskattningen av alkoholdrycker för servering (mom. 4)

Bo Lundgren (m), Hugo Hegeland (m) och Karl-Gösta Svenson (m)

har

dels anfört följande:

Som anförs i reservation 6 bör beskattningen av lättviner och

starköl ändras i syfte att få till stånd en övergång till

svagare drycker och minska den totala alkoholkonsumtionen. En

ytterligare åtgärd i samma syfte kan vara att lindra

beskattningen av alkohol i samband med servering. Om

restaurangpriserna på alkohol sänks kommer alkoholkonsumtionen

att styras till restaurangerna, vilket kan leda till att

konsumtionen före och/eller efter restaurangbesök minskar.

Åtgärden kan alltså leda till att totalkonsumtionen sänks. Som

anförs i motion Sk738 bör regeringen snarast utreda denna fråga.

Vi tillstyrker således motionen även i denna del (yrkande 3).

dels vid mom. 4 hemställt

4. beträffande beskattningen av alkoholdrycker för

servering

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk738 yrkande 3

hos regeringen begär förslag till lindrad beskattning av

alkoholdrycker för servering.

8. Gotlandstrafiken, m.m. (mom. 5)

Bo Lundgren (m), Hugo Hegeland (m) och Karl-Gösta Svenson (m)

har

dels anfört följande:

Från olika håll har under senare år förslag lagts fram om viss

skattefri försäljning av varor i färjetrafiken mellan Gotland

och det svenska fastlandet. Bl.a. har länsstyrelsen i Gotlands

län, Gotlands kommun och statens industriverk ställt sig bakom

denna tanke. Härvid har åberopats att förekomsten av en sådan

försäljning skulle stimulera en god trafikförsörjning, förlänga

turistsäsongen och öka Gotlands attraktionskraft för den växande

konferensnäringen. Vidare har framhållits att många europeiska

länder i dag tillåter en viss försäljning av skattefria varor i

trafik mellan fastlandet och en ö inom det egna landet om

trafiken sker över internationellt vatten.

Vi anser i likhet med motionärerna i motionerna Sk428 (m)

yrkande 4, Sk608 (m) och Sk641 (m) yrkandena 1 och 2 att man bör

undersöka möjligheten att tillåta servering av obeskattade

alkoholdrycker ombord på Gotlandsfärjorna. En sådan ordning

skulle enligt vår mening inte medföra några större

kontrollproblem eller andra problem med ordningen, trevnaden

och nykterheten ombord. De nu nämnda motionerna tillstyrks

alltså.

dels vid mom. 5 hemställt

5. beträffande Gotlandstrafiken, m.m.

att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:Sk428

yrkande 4, 1990/91:Sk608, 1990/91:Sk641 och 1990/91:Sk728

som sin mening ger regeringen till känna vad som har anförts i

reservationen om en skattefri servering och försäljning i

Gotlandstrafiken.

9. Lex Öresund (mom. 6)

Bo Lundgren (m), Hugo Hegeland (m) och Karl-Gösta Svenson (m)

har

dels anfört följande:

Till grund för de yrkanden som framställs i motion Sk732 av Bo

Lundgren m.fl. (m) ligger bl.a. uppfattningen att samma regler

bör gälla för färjeförbindelserna mellan Skåne och Danmark som

för övriga linjer, exempelvis mellan Göteborg och Danmark samt

Halland och Danmark. Sverige bör därför, som anförs i motionen,

ta initiativ till nya överläggningar med Danmark för att få bort

den s.k. lex Öresund. Vi tillstyrker alltså motionen i denna

del.

dels vid mom. 6 hemställt

6. beträffande lex Öresund

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk732 yrkande 3

som sin mening ger regeringen till känna vad som har anförts i

reservationen om lex Öresund.

10. Korta och långa rutter (mom. 7)

Bo Lundgren (m), Görel Thurdin (c), Hugo Hegeland (m),

Karl-Gösta Svenson (m), Leif Olsson (fp), Isa Halvarsson (fp)

och Håkan Hansson (c) har

dels anfört följande:

Enligt vår mening finns det inte något skäl till att

färjetrafiken på Bornholm inte skall få bedrivas på samma

villkor som gäller för rederierna i Göteborgs- och

Stockholmsregionerna. Genom att anse samtliga förbindelser med

Bornholm som långa rutter skapas förutsättningar för ett ökat

passagerarunderlag, vilket medför att trafiken kan utökas och

förbättras.

Av de linjer som i dag går i trafik på Bornholm är det endast

linjen Ystad--Rönne som enligt beslut våren 1989 får drivas som

lång rutt. För den linjen gäller alltså de villkor som enligt

vad som nyss sagts bör gälla för all Bornholmstrafik.

Klassificeringen för linjen Simrishamn--Allinge har däremot inte

ändrats från kort rutt till lång rutt. Därigenom har det

uppkommit en helt oacceptabel snedvridning i

konkurrensförhållandena. Frågan är också av regionalpolitisk

betydelse för östra Skåne, inte minst med tanke på

turistnäringen.

Enligt vår mening måste regeringen omedelbart ta upp frågan om

ändrad klassificering också för linjen Simrishamn--Allinge till

diskussion med Danmark. Detta framstår i dag som angeläget och

brådskande med tanke på att regeringen i dagarna har lämnat ännu

ett rederi tillstånd att bedriva trafik mellan Ystad och Rönne

såsom lång rutt och att detta rederi kommer att utnyttja

snabbgående katamaraner av samma typ som används i trafiken

Simrishamn--Allinge. Konkurrenssituationen har därmed

förskjutits ytterligare så att man nu befarar att behöva lägga

ned trafiken på den sistnämnda linjen om inte förhållandena

skyndsamt rättas till.

Med det anförda tillstyrker vi motionerna Sk658, Sk684 och

Sk732 yrkande 4 och avstyrker motion Sk683.

dels vid mom. 7 hemställt

7. beträffande korta och långa rutter

att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Sk658,

1990/91:Sk684 och 1990/91:Sk732 yrkande 4 och med avslag på

motion 1990/91:Sk683 yrkande 1 som sin mening ger regeringen

till känna att färjeförbindelsen Simrishamn--Allinge bör

klassificeras som lång rutt.

11. Korta och långa rutter (mom. 7)

Gösta Lyngå (mp) har

dels anfört följande:

Som anförs i motion Sk683 finns det mycket positivt i

turismen, mycket positivt som höjer livskvalitén för människor.

Samtidigt har det uppstått en märklig koppling mellan turism och

försäljningen av alkohol och tobak i och med att skattebefrielse

erhålls på en del färjeleder. Detta sker samtidigt som

Världshälsoorganisationen satt som mål att alkoholkonsumtionen

skall minskas med 25% fram till år 2000 och samtidigt som det

blir allt klarare att tobaksbruket är en av huvudorsakerna till

en alltför tidig död hos många människor. Man uppmuntrar alltså

medvetet hälsoskador för att stödja turistnäringen som

egentligen borde ha andra och mer positiva funktioner.

Jag anser därför att internordiska färjeleder skall

klassificeras som korta rutter.

Frågan ställs på sin spets när vissa färjelinjer klassificeras

som långa rutter med tillstånd till skattefri försäljning, medan

andra liknande rutter inte får sådana tillstånd. Ett flagrant

exempel på detta är det olyckliga beslutet att omklassificera

Ystad--Rönne-leden till lång rutt i motsats till vad som gäller

för leden Simrishamn--Allinge.

Beslutet att förklara Ystad--Rönne som lång rutt bör alltså

rivas upp av två anledningar, dels för att inte uppmuntra

hälsoskadorna av alkohol och tobak skattevägen, dels för att

återställa konkurrensneutraliteten gentemot Simrishamn--Allinge.

dels vid mom. 7 hemställt

7. beträffande korta och långa rutter

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk683 yrkandena

1 och 2 och med avslag på motionerna 1990/91:Sk658,

1990/91:Sk684 och 1990/91:Sk732 yrkande 4 som sin mening ger

regeringen till känna att färjeförbindelsen Ystad--Rönne bör

klassificeras som kort rutt och att även övriga internordiska

färjeleder bör förklaras som korta rutter.

12. Resandeinförseln, m.m. (mom. 8)

Gösta Lyngå (mp) har

dels anfört följande:

Den skattefria införseln av vin och sprit i samband med

utlandsresor har med tiden fått allt större betydelse.

Konsumtionen av sådana obeskattade drycker utgör en väsentlig

del av den totala alkoholkonsumtionen. Eftersom nuvarande regler

medför problem av olika slag och inte ligger i linje med den

restriktivitet som bör råda på detta område bör den skattefria

resandeinförseln slopas. Jag instämmer därför i det i motion

Sk642 framställda yrkandet om att skatt skall betalas på all

införsel av alkoholhaltiga drycker.

dels vid mom. 8 hemställt

8. beträffande resandeinförseln, m.m.

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk642 yrkande 3

som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts i

reservationen om skatt på införsel av alkoholhaltiga drycker.

13. EG-frågor (mom. 9)

Lars Bäckström (v) och Gösta Lyngå (mp) har

dels anfört följande:

En bestämd målsättning för de pågående förhandlingarna om ett

närmare samarbete med EG bör vara att Sverige självständigt får

bedriva en socialt motiverad alkoholpolitik och en

alkoholpolitiskt motiverad beskattning av alkoholdrycker. En

anpassning av alkoholskatterna till en nivå som är vanlig inom

EG skulle leda till en kraftig konsumtionsökning och ett

uppgivande av vår målsättning att minska den totala

alkoholkonsumtionen. Regeringen bör därför upplysa EG om att

Sverige inte kommer att tillämpa de prisnivåer på alkoholdrycker

som nu är aktuella inom EG och att Sverige inte avser att ändra

sin socialt motiverade alkoholpolitik. Med det anförda

tillstyrker vi motionerna Sk623 och Sk642 i denna del.

dels vid mom. 9 hemställt

9. beträffande EG-frågor

att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Sk428

yrkande 3, 1990/91:Sk623 och 1990/91:Sk642 yrkande 1 som sin

mening ger regeringen till känna vad som har anförts i

reservationen om EG och alkoholbeskattningen.

14. Tobaksskatten (mom. 11)

Görel Thurdin (c), Leif Olsson (fp), Isa Halvarsson (fp) och

Håkan Hansson (c) har

dels anfört följande:

Som framhålls i flera motioner är det av många skäl angeläget

att begränsa tobakskonsumtionen och därmed också de svåra

skadeverkningar som tobaksröken medför både för dem som röker

och för andra. Det är av vikt att prisinstrumentet på sätt som

anges i motion Sk664 och Sk667 utnyttjas aktivt för att komma

till rätta med missbruket. Förslagen är enligt vår uppfattning

väl avvägda.

Vi instämmer i de krav som framställs i motionerna Sk664 och

Sk667 och anser att regeringen skyndsamt bör lägga fram förslag

till de lagändringar som behövs. Med det anförda är övriga

motionsyrkanden på detta område helt eller delvis tillgodosedda.

dels vid mom. 11 hemställt

11. beträffande tobaksskatten

att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Sk664 och

1990/91:Sk667 yrkande 1 och med anledning av motionerna

1990/91:Sk627 yrkande 33 i denna del, 1990/91:Sk633 yrkande

1 och 1990/91:Sk667 yrkande 2 som sin mening uttalar vad som

anförs i reservationen om att prisinstrumentet bör utnyttjas

aktivt för att komma till rätta med missbruket av tobak och hos

regeringen begär förslag om sådana höjningar av tobaksskatten

som anges i reservationen.

15. Tobaksskatten (mom. 11)

Gösta Lyngå (mp) har

dels anfört följande:

Konsumtionen av alkohol och tobak orsakar stora

skadeverkningar såväl för dem som röker och många personer i

deras omgivning som för samhället. Med tanke på alla de

olägenheter och merkostnader som tobaksbruket medför bör

tobaksskatten höjas väsentligt. Jag instämmer därför i de krav

som framställs i motionerna Sk633 och Sk627 om en höjning av

tobaksskatten med 40%. Regeringen bör lägga fram förslag till

de lagändringar som behövs.

Med det anförda tillgodoses även de övriga motionsyrkandena på

detta område.

dels vid mom. 11 hemställt

11. beträffande tobaksskatten

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk633 yrkande 1

och med anledning av motionerna 1990/91:Sk627 yrkande 33 i

denna del, 1990/91:Sk664 och 1990/91:Sk667 som sin mening

ger regeringen till känna vad som anförs i reservationen om en

höjning av skatten på tobak med 40%.

Särskilt yttrande

EG-frågor (mom. 9)

Görel Thurdin (c), Leif Olsson (fp), Isa Halvarsson (fp) och

Håkan Hansson (c) anför:

När det gäller den västeuropeiska integrationen har

socialutskottet i sitt yttrande åter konstaterat att det inte

finns någon gemensam alkoholpolitik inom EG och inte heller

någon gemensam skattepolitik. Diskussioner pågår dock om

skattepolitiken. Inget hindrar ett land från att bedriva en

restriktiv alkoholpolitik, där t.ex. prismekanismen utnyttjas

som ett aktivt alkoholpolitiskt instrument. Det bör kraftigt

understrykas att integrationsarbetet från svensk sida inte får

bedrivas så att en effektiv svensk alkoholpolitik försvåras. Vi

utgår från att regeringen noga bevakar denna fråga.

Socialutskottets yttrande

1990/91:SoU4y

Bilaga

Alkoholbeskattning, m.m.

Till skatteutskottet

Skatteutskottet har berett socialutskottet tillfälle att yttra

sig över ett antal motioner från den allmänna motionstiden 1991

som rör alkoholskattefrågor. Det gäller motionerna Sk428

yrkandena 3 och 4, Sk433 yrkande 26, Sk608, Sk623, Sk627 yrkande

33, Sk641, Sk642, Sk657, Sk658, Sk683, Sk684, Sk685, Sk701,

Sk732 yrkandena 3 och 4, Sk733, Sk737 yrkande 2 och Sk738.

Socialutskottet begränsar sitt yttrande till rena

alkoholskattefrågor och tar därför inte upp motionerna Sk641

yrkande 3 och Sk737 yrkande 2. En motion om avgifter på

serveringstillstånd, som hänvisats till utskottet, överlämnas

samtidigt till skatteutskottet.

Alkoholbeskattningen

I fyra motioner begärs att alkoholskatten höjs under år 1991.

Det gäller motionerna Sk433 av Lars Werner m.fl. (v) yrkande

26, Sk627 av Inger Schörling m.fl. (mp) yrkande 33, Sk642

av Anita Stenberg m.fl. (mp) yrkande 2 och Sk733 av Bengt

Westerberg m.fl. (fp). I motion Sk701 av Roland Larsson och

Hugo Andersson (båda c) begärs att en femprocentig hälso- och

sjukvårdsavgift införs på alkohol och tobak. I motionerna

åberopas genomgående alkoholpolitiska skäl.

Riktlinjerna för den nuvarande alkoholpolitiken beslutades år

1977 (prop. 1976/77:108, SkU40). Riksdagen antog då under bred

enighet ett samlat alkoholpolitiskt program med tonvikt på

socialpolitiska insatser i vid mening och ökade resurser till

förebyggande åtgärder och upplysningsverksamhet. I riktlinjerna

ingår också att föra en aktiv prispolitik. Häri ligger att

beskattningen bör utnyttjas så att den ger bästa möjliga effekt

på dryckesvanorna. Principerna innebär bl.a. att alkoholpriserna

skall vara höga och följa den allmänna prisutvecklingen och att

prishöjningarna skall genomföras relativt ofta.

I sitt betänkande En aktiv alkoholpolitik, m.m. (1989/90:SoU2)

uttalade socialutskottet att riksdagen måste besluta om konkreta

åtgärder som leder till en sänkning av alkoholkonsumtionen.

Utgångspunkten för dessa insatser borde vara det

alkoholpolitiska beslut som riksdagen fattade år 1977. Utskottet

ställde sig återigen bakom WHOs mål att minska

alkoholkonsumtionen med 25 % från år 1980 till år 2000. Det

fanns bl.a., enligt utskottets mening, skäl att ägna särskild

uppmärksamhet åt prisutvecklingen på alkoholdrycker som en

faktor av betydelse för konsumtionen.

Vad ett enigt utskott anfört om behovet av en mer aktiv

alkoholpolitik gav riksdagen regeringen till känna.

En alkoholpolitisk proposition är aviserad till i april 1991.

Alkoholskatten höjdes med 5 % på samtliga alkoholdrycker den 7

maj 1990 (prop. 1989/90:114, FiU20, SkU2y).

Utskottet vill nu anföra följande.

Beskattningen av de alkoholhaltiga dryckerna är ett centralt

alkoholpolitiskt instrument, som måste användas så att det ger

bästa möjliga effekt på dryckesvanorna. I likhet med vad

skatteutskottet tidigare anfört (1989/90:SkU2y) vill

socialutskottet dock framhålla att en aktiv prispolitik endast

är ett av flera medel som bör utnyttjas för att sänka

alkoholkonsumtionen. Lämpligheten av en höjning av

alkoholpriserna bör bedömas med hänsyn till utvecklingen i stort

på alkoholområdet och till faran för skadeverkningar, t.ex. i

form av ökad hemtillverkning.

Med hänvisning härtill och till att regeringens kommande

proposition på det alkoholpolitiska området bör avvaktas innan

riksdagen tar ställning till en skattehöjning föreslår utskottet

att motionerna Sk433 (v) yrkande 26, Sk627 (mp) yrkande 33,

Sk642 (mp) yrkande 2 och Sk733 (fp) avslås.

I motion Sk701 (c) begärs att en femprocentig sjukvårdsavgift

skall tas ut på såväl tobak som alkohol.

Skatteutskottet har vid sin bedömning av likalydande motioner

ansett att en avgift av detta slag givetvis borde ses som en

skatt och att det inte finns någon anledning att dela upp

beskattningen av de aktuella varorna på det sätt som

motionärerna föreslagit. Socialutskottet saknar anledning att

göra en annan bedömning och föreslår därför att motion Sk701 (c)

avslås.

Motion Sk738 av Bo Lundgren och Karl-Gösta Svenson (båda

m) rör beskattningens närmare utformning. I fråga om lättvin

anser motionärerna att beskattningen bör ändras så att

kvalitetsviner blir billigare och alkoholstarka lättviner dyrare

(yrkande 1). Motionärerna vill också ha en ny lägre

skatteklass för starköl med högst 3,6 viktprocent alkohol

(yrkande 2) samt begär förslag om lindrad beskattning av

alkoholdrycker för servering (yrkande 3). Syftet med det

sistnämnda yrkandet är att styra alkoholkonsumtionen till

restaurangerna och minska konsumtionen före och/eller efter

restaurangbesök och därmed åstadkomma en sänkning av

totalkonsumtionen.

En utredning om beskattningen av alkoholhaltiga drycker

tillsattes 1989 (dir. 1989:51). Utgångspunkten för

utredningsarbetet är att skapa ett skattesystem där

beskattningen av alkoholdrycker och därmed också priset i högre

grad än för närvarande bestäms av dryckens alkoholhalt.

Utredarens strävanden bör enligt direktiven vara att för

samtliga alkoholdrycker åstadkomma ett enhetligt skattesystem

som är neutralt i förhållande till konsumentens val mellan olika

produkter med likvärdig alkoholstyrka. Det skall också ankomma

på utredaren att pröva om den nuvarande klassindelningen av

maltdrycker är ändamålsenlig och går att inordna i ett enhetligt

skattesystem. Utredaren kommer att redovisa resultatet av sitt

arbete senare i vår.

Socialutskottet anser att det pågående arbetet i

alkoholbeskattningsutredningen bör avvaktas innan

riksdagen tar ställning till sådana krav som förs fram i

yrkandena 1 och 2. Motion Sk738 (m) avstyrks därför i dessa

delar.

Utskottet anser inte att det finns underlag för att anta att

en sänkning av alkoholpriserna på restauranger skulle leda till

en sänkt totalkonsumtion. Det torde i stället finnas risk för

att nya alkoholkonsumenter attraheras av sänkta alkoholpriser

och att totalkonsumtionen ökar. Det är för övrigt inte givet att

sänkta skatter skulle leda till lägre priser, eftersom

restaurangerna själva bestämmer prissättningen. Motion Sk738

avstyrks därför även i nu aktuell del (yrkande 3).

Färjetrafik, m.m.

Resande som kommer till Sverige får införa resandeutrustning

och vissa varor fritt från tull, skatt och andra avgifter. På

alkoholområdet gäller att den som fyllt 20 år och varit

utomlands minst ett dygn får medföra 1 liter sprit, 1 liter vin

och 2 liter starköl. Om sprit ej medförs får 2 liter vin

medföras. Tullfrihet gäller inte alkoholhaltiga drycker som har

anskaffats ombord på fartyg på s.k. korta rutter, t.ex.

Öresundstrafiken och förbindelsen Simrishamn--Allinge. -- I

samband med utlandsresan kan den som reser med flyg eller båt

inköpa varor skattefritt. Försäljningen i s.k. tax-free shops

begränsar sig till de kvantiteter som får införas tull- och

skattefritt. Beträffande den skattefria serveringen ombord

gäller inga särskilda restriktioner. Frågan om huruvida

färjelinjer skall betraktas som långa eller korta rutter

regleras i en överenskommelse mellan Sverige, Danmark, Norge och

Finland, den s.k. nordiska provianteringsöverenskommelsen (bil.

4302 till TFS 1968:210). Passagerarfartyg som går i trafik

mellan hamnar i Danmark, Finland, Norge och Sverige har s.k. fri

provianteringsrätt, dvs. rätt att slippa skatt på varor som

säljs för förtäring ombord eller för ilandförsel. Våren 1989

omklassificerades linjen Ystad--Rönne genom beslut av regeringen

till s.k. lång rutt, och därmed får skattefri försäljning ske

ombord.

Rätten till skattefri proviantering och försäljning på fartyg

i Gotlandstrafiken tas upp i motionerna Sk428 av Rolf Clarkson

m.fl. (m) yrkande 4, Sk608 av Charlotte Cederschiöld (m) och

Sk641 av Görel Bohlin och Birger Hagård (båda m) yrkandena

1--2.

Yrkandena grundar sig främst på en omsorg om Gotlandstrafikens

ekonomi och en önskan att främja turismen till Gotland.

Motioner med liknande innehåll som de nu aktuella har flera

gånger avstyrkts av skatteutskottet med hänvisning bl.a. till

att skattefri servering och försäljning av alkoholdrycker bör

förbehållas den internationella trafiken. Utskottet delar

skatteutskottets bedömning. Utskottet anser dessutom att ett

tillgodoseende av motionärernas förslag skulle strida mot

riksdagens uttalanden om vikten av att sänka totalkonsumtionen

av alkohol. Motionerna Sk428 (m) yrkande 4 och Sk608 (m)

yrkandena 1 och 2 avstyrks därför.

Frågan om skattefri försäljning i Bornholmstrafiken tas upp i

flera motioner.

I motionerna Sk658 av Kaj Larsson m.fl. (s), Sk684 av

Karl-Erik Olsson och Ingbritt Irhammar (båda c) och Sk732 av Bo

Lundgren m.fl. (m) yrkande 4 begärs tillkännagivanden till

regeringen om att färjeförbindelsen Simrishamn--Allinge bör

omklassificeras till lång rutt. Motionärerna hänvisar till att

Ystad--Rönne är en lång rutt och anser det orimligt ur

konkurrenssynpunkt att två närliggande rutter behandlas på olika

sätt. Motionärerna i motion Sk683 av Gösta Lyngå och Anna Horn

af Rantzien (båda mp) anser också att konkurrensneutraliteten

mellan de båda linjerna bör återställas, men på motsatt sätt,

dvs. genom att färjelinjen Ystad--Rönne förklaras som kort rutt

i skattehänseende.

Frågan om huruvida färjelinjer skall betraktas som långa eller

korta regleras, som ovan nämnts, i den nordiska

provianteringsöverenskommelsen. Sverige kan inte ensidigt ändra

klassificeringen utan att säga upp överenskommelsen. Motioner om

omklassificering av färjelinjen Simrishamn--Allinge till lång

rutt har avstyrkts av skatteutskottet, bl.a. med hänvisning till

att detta kräver nya förhandlingar med Danmark, som hittills

inte visat intresse för en omklassificering av denna linje.

I detta sammanhang kan nämnas att EGs ministerråd har uttalat

sig för ett avskaffande av resandebestämmelserna från 1993.

Danmark har dock haft reservationer i detta avseende.

Utskottet instämmer i uppfattningen att närliggande rutter bör

behandlas lika. Enligt utskottets bedömning vore det från

alkoholpolitisk synpunkt lämpligt om den skattefria

försäljningen på sträckan Ystad--Rönne upphörde. Detta kräver

dock nya förhandlingar med Danmark. Med hänsyn härtill föreslår

utskottet att de nu aktuella motionerna avstyrks.

Motionärerna i motion Sk642 (mp) anser att skatt skall

betalas på all införsel av alkoholhaltiga drycker (yrkande

3). I motion Sk683 (mp) begärs ett tillkännagivande om att

inter-nordiska färjeleder förklaras som korta rutter. Enligt

motionärerna bör inte hälsoskadorna av alkohol och tobak

uppmuntras skattevägen i syfte att stödja turistnäringen.

Motioner om att slopa skattelättnader vid försäljningen och

införseln av alkoholdrycker i utlandstrafiken har behandlats av

skatteutskottet flera gånger tidigare, se bl.a. 1989/90:SkU2y.

Skatteutskottet har vid behandlingen av dessa frågor haft viss

förståelse för önskemålet att ingripa mot utlandsresenärernas

skattefria införsel men har avstyrkt yrkandena med hänvisning

till svårigheterna att nå fram till internationella

överenskommelser i denna fråga och till att det inte kunde anses

aktuellt att söka speciella lösningar för i Sverige bosatta

personer.

Socialutskottet delar skatteutskottets inställning. Motionerna

Sk642 (mp) yrkande 3 och Sk683 (mp) yrkande 2 avstyrks alltså.

Som tidigare påpekats har EGs ministerråd uttalat sig för ett

avskaffande av de särskilda resandebestämmelserna fr.o.m. 1993.

I motion Sk732 (m) yrkande 3 begärs ett tillkännagivande

om vad som i motionen anförts om att avskaffa den s.k. Lex

Öresund. Motionärerna anser att de regler som skall gälla för

färjeförbindelserna från Skåne till Danmark i princip bör ha

samma utformning som för övriga linjer, t.ex. linjerna mellan

Göteborg och Danmark samt Halland och Danmark. Sverige bör

enligt motionärerna ta initiativ till nya överläggningar med

Danmark för att få bort "Lex Öresund".

"Lex Öresund" innebär att rätt till tullfri införsel av varor

som anskaffats ombord inte gäller spritdrycker, vin eller

starköl och inte mer än 40 cigaretter eller 20 cigarrer för

resande som kommer med fartyg i trafik mellan dansk hamn vid

Öresund eller Östersjön och Malmöhus, Kristianstads och Blekinge

län eller Kalmar län t.o.m. Kalmar i norr (8 §

resandeförordningen (1987:1072).

En utvidgning av rätten till tullfri införsel av

alkoholdrycker skulle enligt utskottets bedömning motverka den

sänkning av den totala alkoholkonsumtionen som riksdagen

tidigare uttalat sig för. Motion Sk732 (m) yrkande 4 avstyrks

därför.

EG och alkoholbeskattningen

I motion Sk623 av Gudrun Schyman m.fl. (v) begärs ett

tillkännagivande till regeringen om vad som i motionen anförts

om att alkoholen skall undantas vid en EG-integration. Sverige

har av sociala och medicinska skäl all anledning att behålla

sina högre punktskatter på alkohol, anför motionärerna. Sverige

måste alltså kräva att alkoholen undantas från integrationen i

ett eventuellt EES-avtal och vid ett eventuellt EG-medlemskap.

Även i motion Sk642 (mp) begärs ett tillkännagivande till

regeringen om att den pågående harmoniseringen till EG inte får

leda till att skatten på alkoholhaltiga drycker sänks (yrkande

1).

I motion Sk428 (m) begärs ett tillkännagivande om att den

fria provianteringsrätten inom färjetrafiken bör bibehållas

även inom ett utökat EG-område (yrkande 3).

Frågan om harmonisering av skattesatser omfattas inte av de nu

pågående EG--EFTA-förhandlingarna.

1987 presenterade EG-kommissionen förslag rörande

harmoniseringen av den indirekta beskattningen inom EG. Efter

kritik från medlemsländerna presenterades 1989 kraftigt

reviderade förslag.

I de nu liggande förslagen avseende moms och punktskatter

anges minimiskattesatser, vilket således inte hindrar ett land

från att använda högre skattesatser. Kommissionens uppfattning

är dock att man på sikt bör eftersträva en harmonisering av de

indirekta skatterna inom EG. Tidsplanen för den fortsatta

behandlingen av förslagen är oklar eftersom det rör sig om

kontroversiella frågor, som dessutom kräver enhälliga beslut i

rådet.

Frågor om resandebestämmelser -- kvantitets- och värdegränser

för varor som inköpts av resande för personligt bruk -- har i

någon mån varit uppe för diskussion inom ramen för

Luxemburgprocessen, där sakdiskussionerna dock skjutits på

framtiden. Frågan har också tagits upp i EFTA-kretsen inom ramen

för Oslo/Bryssel-processen. Vad som härvid diskuterats är inte

någon fullständig harmonisering av resandebestämmelserna, utan

endast möjligheterna att samordna villkoren för dessa

bestämmelser (inom EG avser de uppsatta värdegränserna

beskattade varor, medan motsvarande gränser i flertalet

EFTA-länder avser varor som köpts tax-free). Kommissionens

inställning till att diskutera dessa frågor med EFTA-sidan är

för närvarande oklar.

När det gäller utvecklingen inom EG har rådet uttalat sig för

ett avskaffande av resandebestämmelserna från 1993. Danmark har

dock reservationer i detta avseende.

Den enda fråga med alkoholpolitiska beröringspunkter som

direkt aktualiserats i EES-förhandlingarna gäller statliga

handelsmonopol.

Socialutskottet konstaterade i ett yttrande till

utrikesutskottet över motioner om Sverige och den västeuropeiska

integrationen att det inte finns någon gemensam alkoholpolitik

inom EG och inte heller någon gemensam skattepolitik

(1990/91:SoU1y).

Socialutskottet anförde vidare:

Diskussioner pågår dock om skattepolitiken. Inget hindrar ett

land från att bedriva en restriktiv alkoholpolitik, där t.ex.

prismekanismen utnyttjas som ett aktivt alkoholpolitiskt

instrument. Socialutskottet vill kraftigt understryka att

integrationsarbetet från svensk sida inte får bedrivas så att en

effektiv svensk alkoholpolitik försvåras. Utskottet utgår från

att regeringen noga bevakar denna fråga.

Skatteutskottet uppgav i sitt yttrande i samma fråga att de

pågående EES-förhandlingarna inte i någon nämnvärd utsträckning

omfattat beskattningsfrågorna, vare sig på alkoholområdet eller

i övrigt. Vidare hänvisade skatteutskottet till att den framtida

utformningen av de svenska alkoholskatterna för övrigt är under

utredning (Fi 1989:06), varvid bl.a. EG-aspekterna skall beaktas

(dir. 1989:51). I fråga om skatterna på bl.a. alkoholdrycker

hade skatteutskottet tidigare understrukit att målet för ett

svenskt deltagande i den västeuropeiska integrationsprocessen

borde vara att de sociala och hälsomässiga strävandena inom den

svenska politiken inte fick försvagas (1990/91:SkU1y).

Utrikesutskottet anslöt sig till social- och skatteutskottens

yttranden (1990/91:UU8 s. 62) och avstyrkte de då aktuella

motionerna. Riksdagen följde utrikesutskottet.

Alkoholskatteutredningen, som alltså även skall beakta

EG-aspekterna i sin översyn, kommer som tidigare nämnts att

lägga fram ett betänkande senare under våren 1991.

Här kan också nämnas att Europarådets parlamentariska

församling den 4 oktober 1990 har rekommenderat

ministerkommittén att låta en expertgrupp utarbeta nationella

strategier för att sänka alkoholkonsumtionen och förhindra

missbruk. I parlamentariska församlingens rekommendation (nr

1136) betonas bl.a. att alkoholtraditionerna skiljer sig

väsentligt mellan olika delar i Europa och att det därför krävs

varierande nationella strategier för att sänka

alkoholkonsumtionen. En anpassning till de olika

alkoholtraditionerna medför också att skillnaderna i

alkoholskattenivåer mellan de olika länderna bör tillåtas bestå,

heter det i rekommendationen.

Utskottet vill återigen understryka att det europeiska

integrationsarbetet från svensk sida inte får bedrivas så att en

effektiv svensk alkoholpolitik försvåras. Några sådana initiativ

som begärs i motionerna Sk623 (v), Sk642 (mp) och Sk428 (m)

behövs dock inte, varför utskottet föreslår att motionerna

avstyrks.

Avgifter på utskänkningstillstånd

I motion Sk685 av Gudrun Norberg (fp) och Karin Israelsson

(c)

begärs förslag om en särskild avgift för serveringstillstånd för

alkoholdrycker. En sådan avgift skulle enligt motionärerna bl.a.

kunna bidra till återhållsamhet med ansökningar och ha en

skötsamhetseffekt. I motion So207 av Eva Goës m.fl. (mp),

som remitterats till socialutskottet, begärs lagstiftning om

"höga, obligatoriska avgifter för serveringstillstånd"

(yrkande 1).

Utskottet beslutar att med detta yttrande överlämna det senare

motionsyrkandet till skatteutskottet.

Skatteutskottet behandlade frågan om en höjning av

expeditionsavgifterna för serveringstillstånd i ett yttrande

till finansutskottet våren 1990 (1989/90:SkU2y). Skatteutskottet

anförde:

Frågan om en höjning av expeditionsavgifterna för

serveringstillstånd, som tidigare har tagits upp av

alkoholhandelsutredningen (SOU 1985:15, jfr SkU 1987/88:4y), har

på nytt aktualiserats av socialstyrelsen. I sitt remissyttrande

över länsstyrelsernas anslagsframställningar har socialstyrelsen

föreslagit att nuvarande expeditionsavgifter för

alkoholtillstånd omformas till ansökningsavgifter och höjs.

Förslaget innebär också att en årlig registerhållnings- och

tillsynsavgift införs och avpassas så att länsstyrelsernas

kostnad för tillsynen kan täckas (prop. 1989/90:100 bil. 15 s.

62). Enligt utskottets mening kan man utgå från att de nu

aktuella avgiftsfrågorna och förhållandena inom

restaurangbranschen kommer att tas upp av regeringen i samband

med det fortlöpande arbetet som pågår angående de

alkoholpolitiska frågorna utan särskild framställning från

riksdagens sida. Syftet med motionerna får därför i viss mån

anses vara redan tillgodosett. I den mån så inte är fallet

avstyrker utskottet de nu aktuella yrkandena.

Finansutskottet gjorde för sin del ingen annan bedömning utan

föreslog riksdagen att avslå de då aktuella motionerna

(1989/90:FiU20). Riksdagen följde finansutskottet (rskr. 205).

En alkoholpolitisk proposition har aviserats till den 26 april

1991.

Socialutskottets tillkännagivande till regeringen hösten 1989

om behovet av en mer aktiv alkoholpolitik skedde bl.a. med

anledning av en motion (fp) om avgifter på serveringstillstånd

(1989/90:SoU2). Socialutskottet, som ansåg att

serveringstillstånden utgjorde ett växande problem med hänsyn

till det stora antalet ungdomar som besöker restauranger och

andra serveringsställen, utgick från att regeringen skulle ta

initiativ till de förändringar beträffande serveringstillstånd

som kunde behövas.

Socialutskottet anser att den alkoholpolitiska propositionen

bör avvaktas innan riksdagen tar ställning till frågan om

avgifter på serveringstillstånd. Utskottet föreslår att

motionerna Sk685 (fp, c) och So207 (mp) yrkande 1 avstyrks.

Stockholm den 5 mars 1991

På socialutskottets vägnar

Daniel Tarschys

Närvarande: Daniel Tarschys (fp), Bo Holmberg (s), Anita

Persson (s), Aina Westin (s), Ulla Tillander (c), Ingrid

Andersson (s), Per Stenmarck (m), Rinaldo Karlsson (s), Ingegerd

Anderlund (s), Ingrid Hemmingsson (m), Rosa Östh (c), Gudrun

Schyman (v), Anita Stenberg (mp), Jan Andersson (s), Sinikka

Bohlin (s), Ingegerd Troedsson (m) och Barbro Westerholm (fp).

Avvikande meningar

1. Alkoholbeskattningen

Daniel Tarschys (fp), Ulla Tillander (c), Rosa Östh (c) och

Barbro Westerholm (fp) anför:

I det alkoholpolitiska program som riksdagen under bred

enighet antog år 1977 ingår bl.a. att föra en aktiv prispolitik.

Principerna för beskattningen bör vara att alkoholpriserna skall

vara höga och följa den allmänna prisutvecklingen och att

prishöjningar skall genomföras relativt ofta. Prishöjningar har

emellertid under senare tid inte kommit till stånd i den takt

som är nödvändig för att prisinstrumentet skall ha åsyftad

verkan. Alkoholskatten har inte höjts sedan den 7 maj 1990 och

då med 5 %. Vi tillstyrker därför motion Sk733 (fp), vari

föreslås en alkoholskattehöjning med minst 10 % under år 1991.

Övriga motioner angående alkoholskattehöjningar avstyrks till

den del de inte är tillgodosedda med vad som här anförts.

2. Alkoholbeskattningen

Gudrun Schyman (v) anför:

Alkoholbruket leder ofta till svåra hälsoproblem för

individen. I sin förlängning orsakar denna ohälsa samhället

stora kostnader för vård och förlorad produktion. Jag anser

därför i likhet med motionärerna i motion Sk433 (v) att det är

motiverat med ett högt indirekt skatteuttag på alkohol. Skatten

bör höjas med 10 % från den 1 juli 1991. Motion Sk433 (v)

yrkande 26 tillstyrks alltså.

Övriga motioner angående alkoholskattehöjningar avstyrks till

den del de inte är tillgodosedda med vad som här anförts.

3. Alkoholbeskattningen

Anita Stenberg (mp) anför:

Med hänsyn till de stora sociala problem och

sjukvårdskostnader som orsakas av alkoholkonsumtionen bör en

real skattehöjning ske på detta område. Jag tillstyrker därför

motionerna Sk627 (mp) yrkande 33 och Sk642 (mp) yrkande 2, vari

föreslås att skatten på sprit höjs med 20 % och skatten på vin-

och maltdrycker med 10 % från den 1 juli 1991.

Övriga motioner angående alkoholskattehöjningar avstyrks till

den del de inte är tillgodosedda med vad som här anförts.

4. Beskattningens utformning

Per Stenmarck, Ingrid Hemmingsson och Ingegerd Troedsson (alla

m) anför:

Målsättningen för alkoholpolitiken är att minska den totala

alkoholkonsumtionen och att få till stånd en övergång till

konsumtion av svagare alkoholdrycker. Samtidigt måste de

alkoholpolitiska åtgärder som vidtas ha en bred förankring hos

medborgarna. Följande förändringar av nuvarande lagstiftning bör

enligt vår mening vidtas:

Lättvinsbeskattningen bör ändras så att kvalitetsviner blir

billigare och vissa förhållandevis alkoholstarka lättviner

dyrare. Detta sker genom att den s.k. procentavgiften sänks

samtidigt som grundavgiften höjs. Vidare bör en ny skatteklass

införas för öl med en alkoholhalt som inte överstiger 3,6

viktprocent. Därmed skapas förutsättningar för ett kvalitetsöl

som i fråga om alkoholstyrka och beskattning kommer att ligga

mitt emellan folkölet och det nuvarande starkölet. Öl i den nya

skatteklassen bör försäljas endast på Systembolaget. Genom den

prisskillnad som uppstår mellan det nya "svaga" starkölet och

normalt starköl kommer en övergång att ske till det svagare

starkölets förmån och en minskning av totalkonsumtionen därmed

ske. Regeringen bör också snarast utreda frågan om hur en

lindring av beskattningen av sådan alkohol som tillhandahålls

genom servering skall kunna utformas. Om restaurangpriserna på

alkohol sänks kommer alkoholkonsumtionen att styras till

restaurangerna och konsumtionen före och/eller efter

restaurangbesök att minska. Därmed är det troligen möjligt att

åstadkommma en sänkning av totalkonsumtionen.

Vi tillstyrker alltså motion Sk738 (m) yrkandena 1--3.

5. Färjetrafiken

Per Stenmarck, Ingrid Hemmingsson och Ingegerd Troedsson (alla

m) anför:

Från olika håll har under senare år förslag lagts fram om viss

skattefri försäljning av varor i färjetrafiken mellan Gotland

och det svenska fastlandet. Bl.a. har länsstyrelsen i Gotlands

län, Gotlands kommun och statens industriverk ställt sig bakom

denna tanke. Härvid har åberopats att förekomsten av en sådan

försäljning skulle stimulera en god trafikförsörjning, förlänga

turistsäsongen och öka Gotlands attraktionskraft för den växande

konferensnäringen. Vidare har framhållits att många europeiska

länder i dag tillåter en viss försäljning av skattefria varor i

trafik mellan fastlandet och en ö inom det egna landet om

trafiken sker över internationellt vatten.

Vi anser i likhet med motionärerna i motionerna Sk428 (m)

yrkande 4, Sk608 (m) och Sk641 (m) yrkandena 1 och 2 att man bör

undersöka möjligheten att tillåta servering av obeskattade

alkoholdrycker ombord på Gotlandsfärjorna. En sådan ordning

skulle enligt vår mening inte medföra några större

kontrollproblem eller andra problem med ordningen, trevnaden

och nykterheten ombord. De nu nämnda motionerna tillstyrks

alltså.

Vi anser vidare att det inte finns något skäl till att

färjetrafiken på Bornholm inte skall få bedrivas på samma

villkor som gäller för rederierna i Göteborgs- och

Stockholmsregionerna. Genom att anse samtliga förbindelser med

Bornholm som långa rutter skapas förutsättningar för ett ökat

passagerarunderlag, vilket medför att trafiken kan utökas och

förbättras.

Av de linjer som i dag går i trafik på Bornholm är det endast

linjen Ystad--Rönne som enligt beslut våren 1989 får drivas som

lång rutt. För den linjen gäller alltså de villkor som enligt

vad som nyss sagts bör gälla för all Bornholmstrafik.

Klassificeringen för linjen Simrishamn--Allinge har däremot inte

ändrats från kort rutt till lång rutt. Därigenom har det

uppkommit en helt oacceptabel snedvridning i

konkurrensförhållandena. Frågan är också av regionalpolitisk

betydelse för östra Skåne, inte minst med tanke på

turistnäringen.

Enligt vår mening måste regeringen omedelbart ta upp frågan om

ändrad klassificering också för linjen Simrishamn--Allinge till

diskussion med Danmark.

Det anförda innebär att vi tillstyrker motionerna Sk658 (s),

Sk684 (c) och Sk732 (m) yrkande 4 och avstyrker motion Sk683

(mp).

När det sedan gäller färjetrafiken i Öresund anser vi att

de regler som skall gälla för färjeförbindelserna från Skåne

till Danmark i princip måste ha samma utformning som för övriga

linjer mellan exempelvis Göteborg och Danmark samt Halland och

Danmark. Sverige bör ta initiativ till nya överläggningar med

Danmark för att få bort den s.k. Lex Öresund.

Vi tillstyrker alltså motion Sk732 (m) yrkande 4.

6. EG och alkoholbeskattningen

Gudrun Schyman (v) och Anita Stenberg (mp) anför:

I ett EES-avtal och vid ett EG-medlemskap kommer svenska

skattehöjningar på alkohol inte att accepteras. Att lägre pris

leder till högre totalkonsumtion, fler högkonsumenter och fler

alkoholskadade är väl känt bland forskare och personer inom

missbrukarvården.

Vi anser därför att Sverige av sociala och medicinska skäl har

all anledning att behålla sina högre punktskatter på alkohol.

Sverige måste alltså kräva att alkoholen undantas från

integrationen i ett eventuellt EES-avtal och vid ett eventuellt

EG-medlemskap. Vad vi nu har anfört bör riksdagen som sin mening

ge regeringen till känna. Det innebär att vi i berörda delar

tillstyrker motionerna Sk623 (v) och Sk642 (mp) yrkande 1.

7. Avgifter på serveringstillstånd

Anita Stenberg (mp) anför:

Jag delar uppfattningen i motionerna Sk685 (fp, c) och So207

(mp) yrkande 1 att höga avgifter för serveringstillstånd bör

införas. Detta skulle kunna vara ett sätt att komma till rätta

med överetablering och överträdelser av alkohollagstiftningen.

De nu nämnda motionerna tillstyrks alltså, såvitt här är i

fråga.