Bet. 1990/91:SkU24

Skatteutskottets betänkande

1990/91:SKU24

Miljöavgifter, m.m.

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

1990/91

SkU24

Sammanfattning

I betänkandet tillstyrker utskottet förslagen i proposition

1990/91:90 om en ökning av skatterabatten för blyfri bensin,

en justering av miljöklasserna för oljor och en sänkning av

skatten för oljor i miljöklasserna 1 och 2. De motioner som

behandlas i anslutning till dessa förslag avstyrks av

utskottet.

I detta sammanhang behandlar utskottet också ett antal

motioner som rör miljöavgifter m.m. för flyget, handelsgödsel,

bekämpningsmedel, förpackningar, batterier m.m. samt yrkanden

beträffande reklamskatten, reseskatten och hundskatten.

Utskottet avstyrker även dessa motioner.

Vid betänkandet har fogats 26 reservationer och två särskilda

yttranden.

Propositionen

Regeringen hemställer i proposition 1990/91:90 -- såvitt nu är

i fråga -- att riksdagen antar de vid propositionen fogade

förslagen till

11. lag om ändring i lagen (1961:372) om bensinskatt,

12. lag om ändring i lagen (1957:262) om allmän energiskatt.

Regeringens förslag innebär att skatterabatten för blyfri

bensin ökas med 7 öre per liter den 1 juli 1991 genom att

skatten för blyfri bensin sänks med 3 öre per liter och

skatten för övrig bensin höjs med 4 öre per liter.

Vidare föreslås vissa justeringar av de nyligen införda

miljöklasserna för oljor samt att skatten för de båda bästa

miljöklasserna sänks med 100 kr. per m3. Dessa

förändringar föreslås träda i kraft den 1 januari 1992.

Lagförslagen har följande lydelse.

Motionerna

1990/91:Jo110 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari yrkas

22. att riksdagen beslutar införa miljöavgift på kadmium i

handelsgödsel i enlighet med miljöavgiftsutredningens förslag.

1990/91:Jo119 av Inger Schörling m.fl. (mp) vari yrkas

11. att riksdagen begär att regeringen återkommer med förslag

på skatt på engångsförpackningar av papp och papper och att

skatterna bör införas fr.o.m. den 1 juli 1992,

12. att riksdagen beslutar införa skatt på mjölkförpackningar

med 30 öre/kartong fr.o.m. den 1 juli 1992.

1990/91:Jo730 av Inger Schörling m.fl. (mp) vari -- med

hänvisning till innehållet i motion 1990/91:T207 -- yrkas

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om mindre miljöskadliga drivmedel för tunga

fordon.

1990/91:Sk52 av Lars Bäckström m.fl. (v) vari yrkas att

riksdagen hos regeringen begär en utredning om bilbeskattning,

bensinskatter och differentiering enligt vad i motionen

anförts.

1990/91:Sk53 av Carl Bildt m.fl. (m) vari -- med hänvisning

till innehållet i motion 1990/91:Jo105 -- yrkas

1. att riksdagen beslutar att öka differensen mellan skatten

på blyad och oblyad bensin i enlighet med vad som i motionen

anförts,

2. att riksdagen beslutar att införa skatterabatter på

eldningsoljor i miljöklass 1 och 2 i enlighet med vad som i

motionen anförts.

1990/91:Sk54 av Annika Åhnberg m.fl. (v) vari -- med

hänvisning till innehållet i motion 1990/91:Jo107 -- yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om att öka skattedifferens mellan oblyad

resp. blyad bensin.

1990/91:Sk55 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari -- med

hänvisning till innehållet i motion 1990/91:Jo110 -- yrkas att

riksdagen beslutar om en i förhållande till propositionens

förslag ökad differentiering av bensinskatten inklusive moms

till 50 öre mellan blyad och oblyad bensin.

1990/91:Sk56 av Claes Roxbergh m.fl. (mp) vari -- med

hänvisning till innehållet i motion 1990/91:T82 -- yrkas

1. att riksdagen beslutar att energiskatten för motorbrännolja

i miljöklass 3, 2 och 1 fastställs till 700, 400 resp.

100 kr./m3 fr.o.m. den 1 juli 1991,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om framtida justeringar av energiskatt för

motorbrännolja.

1990/91:Sk371 av Gullan Lindblad och Göthe Knutson (m) vari --

med hänvisning till innehållet i motion 1990/91:A451 -- yrkas,

såvitt nu är i fråga,

5. att riksdagen beslutar att bensinskatten skall sänkas.

1990/91:Sk391 av Gullan Lindblad och Göthe Knutson (m) vari --

med hänvisning till innehållet i motion 1990/91:Fi221 --

yrkas, såvitt nu är i fråga,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att bensinpriset bör sänkas.

1990/91:Sk395 av Rolf Clarkson m.fl. (m) vari -- med

hänvisning till innehållet i motion 1990/91:T253 -- yrkas,

såvitt nu är i fråga,

6. att riksdagen beslutar sänka bensinskatten med 50 öre per

liter oblyad bensin fr.o.m. den 1 januari 1992.

1990/91:Sk424 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas, såvitt nu är

i fråga,

15. att riksdagen beslutar sänka skatten på oblyad bensin med

50 öre från den 1 januari 1992.

1990/91:Sk433 av Lars Werner m.fl. (v) vari yrkas, såvitt nu

är i fråga,

23. att riksdagen hos regeringen begär förslag om höjd skatt

på flygbränsle enligt vad i motionen anförts under avsnitt

8.4,

27. att riksdagen hos regeringen begär förslag om höjd skatt

på reklam enligt vad i motionen anförts under avsnitt 8.7.

1990/91:Sk606 av Ingbritt Irhammar och Marianne Andersson i

Vårgårda (c) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär

förslag om införande av miljöavgifter på bly i enlighet med

vad som anförts i motionen.

1990/91:Sk609 av Tom Heyman (m) vari yrkas att riksdagen som

sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

upphävande av lagen (1923:116) om hundregister.

1990/91:Sk625 av Roy Ottosson m.fl. (mp) vari yrkas, såvitt nu

är i fråga,

7. att riksdagen beslutar att införa en särskild skatt på

blyad bensin och att skattenivån för budgetåret 1991/92 sätts

till 50 öre/liter,

8. att riksdagen beslutar att höja miljöskatterna/avgifterna

för flyget i enlighet med vad som anförts i motionen,

12. att riksdagen hos regeringen begär förslag om miljöavgift

på all betydande fosforförbrukning i enlighet med vad som

anförts i motionen,

13. att riksdagen beslutar att miljöavgiften på kväve i

handelsgödsel höjs till 20 kr./kg kväve för budgetåret

1991/92,

14. att riksdagen beslutar införa miljöavgifter på

bekämpningsmedel i enlighet med vad som anförts i motionen,

15. att riksdagen hos regeringen begär förslag om ett mer

differentierat förslag till miljöavgifter på bekämpningsmedel

i enlighet med vad som anförts i motionen,

16. att riksdagen hos regeringen begär förslag till

miljöavgift på obevuxen åker i Götaland i enlighet med vad som

anförts i motionen,

17. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om miljöavgift på kadmium i fosfatgödsel,

18. att riksdagen beslutar att miljöavgift på klor till

klorblekning skall införas i enlighet med vad som anförts i

motionen,

22. att riksdagen hos regeringen begär förslag om

miljöavgifter på engångsförpackningar i enlighet med vad som

anförts i motionen,

23. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om miljöavgift och återlämningspremie för

nickel/kadmiumbatterier, samt att detta införs fr.o.m. den 1

juli 1991.

1990/91:Sk627 av Inger Schörling m.fl. (mp) vari yrkas, såvitt

nu är i fråga,

30. att riksdagen hos regeringen begär förslag om höjda

miljöskatter och energibeskattning av flyg från den 1 januari

1992 i enlighet med vad som anförts i motionen,

34. att riksdagen beslutar om fördubbling av reklamskatten

från den 1 juli 1991,

35. att riksdagen beslutar att även TV-reklam skall omfattas

av reklamskatt i enlighet med vad som anförts i motionen,

36. att riksdagen beslutar att en skatt av 1 krona 20 öre per

förpackning skall tas ut på engångsförpackningar av plast

eller aluminium utom på förpackningar för flytande

mejeriprodukter,

37. att riksdagen hos regeringen begär utredning om

beskattning av papp- och pappersförpackningar.

1990/91:Sk629 av Inger Schörling m.fl. (mp) vari -- med

hänvisning till innehållet i motion 1990/91:T701 -- yrkas att

riksdagen beslutar vad i motionen anförts om införande av

miljöavgifter, miljöskatter och energiskatter på flygtrafik.

1990/91:Sk632 av Bengt Silfverstrand m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om införande av utsläppsavgifter.

1990/91:Sk635 av Rolf L Nilson m.fl. (v) vari -- med

hänvisning till innehållet i motion 1990/91:N233 -- yrkas att

riksdagen beslutar om en miljöavgift på papperskonsumtion som

skall användas till att garantera ett minimipris på

returpapper och till forskning och utveckling av miljövänlig

pappersproduktion.

1990/91:Sk652 av Roy Ottosson m.fl. (mp) vari yrkas att

riksdagen hos regeringen begär förslag till lag som ger

kommuner och även Stockholms läns landsting rätt att ta ut

särskild skatt på bensin och diesel.

1990/91:Sk655 av Ove Karlsson m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om differentierade miljöavgifter.

1990/91:Sk656 av Gunilla Andersson och Bengt Silfverstrand (s)

vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om differentierad skatt på

förpackningar.

1990/91:Sk666 av Lars Werner m.fl. (v) vari -- med hänvisning

till innehållet i motion 1990/91:Jo514 -- yrkas, såvitt nu är

i fråga,

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag om en

miljöavgift på förpackningar.

1990/91:Sk668 av Claes Roxbergh m.fl. (mp) vari -- med

hänvisning till innehållet i motion 1990/91:T231 -- yrkas,

såvitt nu är i fråga,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om miljöavgifter på kväve och fosfor.

1990/91:Sk686 av Ulla Orring (fp) vari yrkas att riksdagen som

sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

en samlad översyn av bilåkandets kostnader i olika delar av

landet.

1990/91:Sk690 av Yngve Wernersson (s) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om införande av en reklamavgift för finansiering av

konsumentupplysning.

1990/91:Sk691 av Åke Selberg och Leif Marklund (s) vari yrkas

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om charterskatten.

1990/91:Sk698 av Roy Ottosson m.fl. (mp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att frågan om miljöavgifter och

miljöskatter på utsläpp från industriprocesser bör utredas

närmare,

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag till

miljöavgiftssystem på koldioxid, svaveldioxid och kväveoxider

från industriprocesser,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om vikten av att utveckla ett

internationellt miljöavgiftssystem.

1990/91:Sk702 av Lars Werner m.fl. (v) vari -- med hänvisning

till innehållet i motion 1990/91:T249 -- yrkas

1. att riksdagen begär att regeringen snabbt skall undersöka

förutsättningarna för att inrätta en infrastrukturskatt i

enlighet med vad som anförts i motionen,

2. att riksdagen beslutar att införa en flygbränsleavgift,

alternativt -skatt i enlighet med motionens förslag.

1990/91:Sk703 av Elisabeth Persson m.fl. (v) vari -- med

hänvisning till innehållet i motion 1990/91:L725 -- yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om skatt på reklam.

1990/91:Sk706 av Sven Eric Lorentzon m.fl. (m) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om att omedelbart avskaffa skatterna på

handelsgödsel och bekämpningsmedel.

1990/91:Sk721 av Stig Bertilsson och Ing-Britt Nygren (m) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om en sänkning av den allmänna

reklamskatten.

1990/91:Sk729 av Elisabet Franzén m.fl. (mp) vari -- med

hänvisning till innehållet i motion 1990/91:L735 -- yrkas att

riksdagen hos regeringen begär förslag till differentierad

reklamskatteskala enligt vad som anförts i motionen.

1990/91:Sk731 av Carl Frick och Inger Schörling (mp) vari --

med hänvisning till innehållet i motion 1990/91:L736 -- yrkas

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen har anförts om att det skall införas en

förpackningsskatt på engångsförpackningar för såväl inhemskt

producerade som för importvaror, som inte uppfyller kraven i

yrkande 3 i motion 1990/91:Jo810.

1990/91:Sk736 av Ingvar Eriksson och Per Stenmarck (m) vari --

med hänvisning till innehållet i motion 1990/91:T446 -- yrkas

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om skatten på blyfri bensin.

1990/91:T257 av Sten-Ove Sundström m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om behovet av en samlad samhällsekonomisk och

fördelningspolitisk översyn av vägtrafikens och bilismens

kostnader särskilt avseende glesbygdsbilismen.

Utskottet

Inledning

I proposition 1990/91:90 En god livsmiljö presenterar

regeringen mål och riktlinjer för miljöpolitiken, redovisar

de åtgärder som vidtagits samt lägger fram förslag till

riksdagen. Propositionen och de motioner som väckts med

anledning av propositionen har i huvudsak remitterats till

jordbruksutskottet, som behandlar ärendet i betänkandet

1990/91:JoU30 Miljöpolitiken.

Regeringens förslag avser bl.a. bensinskatten och den

miljöklassning av oljor som tillämpas sedan den 1 januari

1991. Dessa båda förslag har remitterats till skatteutskottet

och behandlas nedan tillsammans med ett antal motioner som

väckts med anledning av propositionen och under den allmänna

motionstiden 1991. Det kan anmärkas att närliggande frågor i

flera fall behandlas i jordbruksutskottets betänkande

1990/91:JoU30 Miljöpolitiken.

I propositionen aviseras ett förslag om miljöklasser för nya

fordon. Förslaget har numera lagts fram och återfinns i

proposition 1990/91:156 om miljöklasser för nya fordon, m.m.

som utskottet behandlar i betänkandet 1990/91:SkU25.

Bensinskatten

I propositionen föreslår regeringen att bensinskatten för

blyfri bensin sänks med 3 öre per liter till 2:37 kr. per

liter och att bensinskatten för övrig bensin höjs med 4 öre

till 2:68 kr. per liter fr.o.m. den 1 juli 1991. Om även

koldioxidskatten inkluderas blir skatten för blyfri bensin

2:95 kr. per liter och för annan bensin 3:26 kr. per liter.

Genom förslaget ökar rabatten för den blyfria bensinen från

nuvarande 24 öre per liter till 31 öre per liter. Mot

konsument förstärks skillnaden av att mervärdeskatt tas ut på

bensinen. Härigenom ökar skillnaden till 39 öre per liter.

I motion Sk53 (yrkande 1) av Carl Bildt m.fl. (m) yrkar

motionärerna att skatten för blyfri bensin i stället sänks med

26 öre per liter så att rabatten blir 50 öre per liter. Också

i motionerna Sk371 (yrkande 5) av Gullan Lindblad och Göthe

Knutson (m), Sk391 (yrkande 5) av Gullan Lindblad och Göthe

Knutson (m), Sk395 (yrkande 6) av Rolf Clarkson m.fl. (m),

Sk424 (yrkande 15) av Carl Bildt m.fl. (m) och Sk736 av Ingvar

Eriksson och Per Stenmarck (m) framställs yrkanden om en

sänkning av bensinskatten för blyfri bensin. Dessa yrkanden

avser en sänkning med 50 öre per liter. I motion Sk55 av Bengt

Westerberg m.fl. (fp) yrkas att rabatten för blyfri bensin

fastställs till 40 öre per liter vilket ger en rabatt mot

konsument på 50 öre. Förändringen skall enligt motionärerna

vara statsfinansiellt neutral. I motion Sk54 av Annika Åhnberg

m.fl. (v) begärs ett tillkännagivande om att den i

propositionen föreslagna skillnaden inte är tillräcklig med

tanke på att trafiken är den dominerande källan när det gäller

blyutsläpp. I motion Sk625 (yrkande 7) av Roy Ottosson m.fl.

(mp) understryker motionärerna att vägtrafiken inte står för

sina miljökostnader och yrkar att riksdagen slopar rabatten

för blyfri bensin och i stället inför en särskild skatt på

blyad bensin om 50 öre per liter.

Enligt utskottets mening är det viktigt att utvecklingen mot

en ökad användning av blyfri bensin fortsätter. Sedan en tid

saluförs blyfri bensin med oktantalet 98. Då denna bensin är

förhållandevis kostsam att framställa är den cirka 7 öre

dyrare än motsvarande blyad bensin trots att rabatten för

blyfri bensin för närvarande uppgår till 30 öre inkl.

mervärdeskatt. Om den differentierade bensinskatten skall ge

önskad effekt på försäljningen av blyfri bensin och därmed

påskynda utvecklingen och användningen av sådan bensin fordras

att differentieringen slår igenom också i prissättningen på

bensin. Det är därför enligt utskottets mening motiverat att

ytterligare öka skillnaden mellan blyfri och övrig bensin. Den

i propositionen föreslagna ökningen på 7 öre ger en ökning av

rabatten mot konsument om 9 öre per liter och framstår enligt

utskottets mening som välavvägd. Ökningen bör genomföras på

ett sådant sätt att den är statsfinansiellt neutral. För

närvarande är närmare hälften av all bensin som säljs blyfri

och andelen ökar. Som föreslås i propositionen bör skatten för

blyfri bensin därför sänkas med 3 öre per liter och skatten

för övrig bensin höjas med 4 öre per liter. Utskottet

tillstyrker med det anförda propositionen och avstyrker

motionerna.

I flera motioner tas också upp frågor om en regional

differentiering av bensinskatten. I motion Sk652 av Roy

Ottosson m.fl. (mp) framhåller motionärerna att bilen vållar

mycket problem i tätbefolkade områden samtidigt som beroendet

av bilen som transportmedel är stort i glesbygdsområden och

hemställer att riksdagen begär ett förslag som innebär att

kommuner och landsting får rätt att ta ut skatt på bensin och

diesel. I motion Sk655 av Ove Karlsson m.fl. (s) framhåller

motionärerna att utrymmet för miljöskatter är större i de

ekonomiskt starka storstadsregionerna samt

landsbygdsbefolkningens beroende av bilen. Motionärerna

hemställer att riksdagen ger regeringen till känna att försök

bör göras med någon form av regionalt differentierade

miljöavgifter. I motion Sk686 av Ulla Orring (fp) och i motion

T257 av Sten-Ove Sundström m.fl. (s) begärs en översyn av

bilåkandets kostnader i olika delar av landet och i motion

Sk52 av Lars Bäckström m.fl. (v) begärs en utredning som

syftar till att omvandla fordonsskatten till en regionalt

differentierad bensinskatt.

Utskottet har vid flera tillfällen avstyrkt motionsyrkanden om

en regionalt differentierad bensinskatt med hänvisning till de

praktiska problem som en sådan skulle föra med sig. Utskottet

har inte ändrat uppfattning i denna fråga och avstyrker därför

de nu aktuella motionsyrkandena.

Miljöklassindelningen av oljor

Fr.o.m. den 1 januari 1991 tas allmän energiskatt ut för i

princip alla oljeprodukter. Dessa delas in i tre miljöklasser

beroende på innehållet av svavel och aromatiska kolväten samt

kokintervall. Vanlig diesel och villaolja hänförs normalt till

miljöklass 3. I denna klass är den allmänna energiskatten 540

kr. per m3. I miljöklass 1 och 2 är skatten reducerad till

190 resp. 390 kr. per m3. Den 1 januari 1991 infördes en

koldioxidskatt. Denna uppgår till 720 kr. per m3 för de

nu aktuella oljeprodukterna. Härtill kommer en särskild

svavelskatt för oljeprodukter som har en svavelhalt över en

tiondels viktprocent. Svavelskatten uppgår till 27 kr. per

m3 och tiondels viktprocent svavel.

I propositionen föreslås att den allmänna energiskatten i

miljöklasserna 1 och 2 sänks med 100 kr. den 1 januari 1992.

Vidare föreslås vissa justeringar av miljökraven. För att

säkra styrningen mot önskvärda kvaliteter kompletteras de

nuvarande kraven vad avser svavelhalt och halt av aromatiska

kolväten samt kokintervall med ytterligare tre krav. Dessa

avser halten av polycykliska aromatiska kolväten, naturlig

tändvillighet och densitet. Vidare skärps svavelkravet i

miljöklass 2 till 0,005 viktprocent för att bränslet i denna

miljöklass skall passa vissa s.k. LETT-fordon (lågemitterande

tunga tätortsfordon) som finns i produktion. LETT-normerna

innebär en reduktion av kolväte- och kväveoxidutsläppen med

cirka 50% och en partikelreduktion med 80% jämfört med

dagens tunga dieseldrivna bilpark. I miljöklasserna 1 och 2

anges kokintervallet för en storhet som är mättekniskt enklare

och mer tillförlitlig. Samtidigt höjs den övre gränsen för

kokintervallet något i miljöklass 2 vilket bidrar till att

branschen kan ta fram större volymer av denna kvalitet.

I motion Sk53 (yrkande 2) av Carl Bildt m.fl. (m) yrkar

motionärerna att rabatten för miljöklasserna 1 och 2 höjs med

100 kr. per m3, vilket överensstämmer med propositionens

förslag. I motion Sk56 (yrkande 1) av Claes Roxbergh m.fl.

(mp) yrkar motionärerna att den allmänna energiskatten för

vanlig diesel och villaolja (miljöklass 3) höjs till 700 kr.

per m3, att skatten för miljöklass 2 höjs till 400 kr. per

m3 och att skatten för miljöklass 1 sänks till 100 kr.

per m3. Enligt motionärerna bör skatteuttaget justeras

årligen så att det genomsnittliga uttaget är 540 kr. per m3

(yrkande 2). I motion Jo730 (yrkande 8) av Inger Schörling

m.fl. (mp) begärs ett tillkännagivande om att mindre

miljöfarliga dieselkvaliteter med svavelhalter under 0,001

viktprocent bör gynnas skattemässigt.

Utskottet har inte funnit någon anledning till erinran mot den

föreslagna förändringen av kraven för miljöklasserna 1 och 2

och tillstyrker därför propositionen i denna del.

När det gäller förslaget om en sänkning av skatten för oljor i

miljöklasserna 1 och 2 med 100 kr. per m3 delar utskottet

föredragande statsrådets bedömning att skatteskillnaden bör

vara så stor att den kan utgöra en pådrivande faktor för de

skattskyldiga bolagen att inrikta produktionen mot bättre

bränslen och säkerställa tillgången på oljor av den kvalitet

som hänförs till miljöklass 2. Den föreslagna sänkningen

framstår enligt utskottets mening som lämplig. Det finns

således inte någon anledning att som föreslås i motion Sk56

kraftigt höja den allmänna energiskatten på vanlig diesel- och

villaolja för att få till stånd en tillräcklig skillnad.

Utskottet avstyrker med det anförda motion Sk56 yrkandena 1

och 2 och tillstyrker propositionen även i denna del. Då

syftet med motion Sk53 yrkande 2 tillgodosetts genom

propositionens förslag avstyrker utskottet även detta yrkande.

Det finns enligt utskottets mening inte någon anledning till

ett tillkännagivande om behovet att skattemässigt gynna mindre

miljöfarliga bränslen. Utskottet avstyrker därför även motion

Jo730 yrkande 8.

Flygets beskattning, m.m.

I motion Sk433 (yrkande 23) av Lars Werner m.fl. (v)

hemställer motionärerna att riksdagen begär ett förslag som

innebär att flygbränsle beskattas efter samma regler som

fordonsbränsle fr.o.m. den 1 juli 1991, och i motion Sk702

(yrkande 2) av Lars Werner m.fl. (v) yrkar motionärerna att

riksdagen fattar beslut om en flygbränsleskatt för att på det

sättet finansiera en av motionärerna föreslagen fond för

järnvägsinvesteringar.

Enligt utskottets uppfattning medger inte de regler som gäller

för det internationella flyget att flygbränsle beskattas. Då

delar av den nationella flygplansflottan har möjlighet att

ekonomitanka utomlands blir härigenom också utrymmet för en

beskattning av inrikesflygets bränsle begränsat. Utskottet är

av dessa skäl inte berett att tillstyrka att det införs en

flygbränsleskatt och avstyrker därför motionerna Sk433 yrkande

23 och Sk702 yrkande 2.

I motion Sk702 (yrkande 1) har motionärerna också framställt

ett yrkande om en infrastrukturskatt på särskilt lönsamma

företag som ett led i finansieringen av den angivna fonden för

järnvägsinvesteringar.

Utskottet ser inte någon anledning att tillstyrka en sådan

beskattning och avstyrker därför även motion Sk702 yrkande 1.

I motionerna Sk625 (yrkande 8) av Roy Ottosson m.fl. (mp),

Sk627 (yrkande 30) av Inger Schörling m.fl. (mp) och Sk629 av

Inger Schörling m.fl. (mp) yrkas att flyget skall

energibeskattas genom landningsavgifter och att

miljöskatten på inrikesflygets utsläpp av koldioxid,

kväveoxid och kolväten skall höjas.

Enligt vad utskottet erfarit pågår det ett arbete med att ta

fram ekonomiska styrmedel för flyget. Miljöskatten på

inrikesflygets avgasutsläpp, som så sent som den 1 januari

1991 kompletterats med en koldioxidskatt, har enligt vad som

framgår av propositionen fått positiva effekter i form av

minskade emissioner och minskat buller. Samtidigt föreligger

förslag från luftfartsverket och miljöavgiftsutredningen som

innebär att Sverige skall använda sig av de landningsavgifter

som den internationella regleringen medger och differentiera

dessa med hänsyn till flygplanens avgasutsläpp och

bulleregenskaper. Av de överväganden som redovisas i

propositionen framgår emellertid att den internationella

regleringen bedöms lägga hinder i vägen också för ett

genomförande av förslaget om avgasrelaterade

landningsavgifter. När det gäller inrikesflyget anförs i

propositionen att den utveckling mot mer avreglerade former

inom flyget som påbörjats kan förväntas medföra att det behövs

ett mer förfinat avgiftssystem än det nuvarande. De framlagda

förslagen kräver enligt regeringens ställningstagande

ytterligare utredning, och luftfartsverket har enligt vad som

framgår fått i uppdrag dels att utreda och lämna förslag till

ekonomiska styrmedel beträffande inrikesflyget, dels att inom

den Europeiska civila luftfartsorganisationen (ECAC) och

Internationella civila luftfartsorganisationen (ICAO) driva

frågan om ekonomiska styrmedel också för utrikesflyget.

Utskottet är mot den angivna bakgrunden inte berett att

tillstyrka de aktuella motionsyrkandena utan anser att

luftfartsverkets utredning bör avvaktas och avstyrker därför

motionerna Sk625 yrkande 8, Sk627 yrkande 30 och Sk629.

Gödselmedelsavgiften

Enligt lagen (1984:409) om avgift på gödselmedel tas avgift

ut med 60 öre per kg kväve och 1:20 kr. per kg fosfor i

gödselmedel. Avgiften motsvarar cirka 10% av priset.

Handelsgödsel är också belagd med en prisregleringsavgift.

Denna har höjts med 30% den 23 oktober 1990. Avgiften

planeras sänkas med 20% den 1 juli 1992 som ett led i

jordbrukets avreglering.

I motion Sk706 (delvis) av Sven Eric Lorentzon m.fl. (m) yrkar

motionärerna att skatten på handelsgödsel avskaffas.

Motionärerna framhåller att beskattningen leder till en

felaktig resursanvändning, att negativa miljöeffekter bara

uppkommer om medlen används felaktigt och att detta inte

förhindras genom ett högt pris. I motion Sk625 (yrkande 13) av

Roy Ottosson m.fl. (mp) framhåller motionärerna att skatten på

kväve i handelsgödsel bör höjas kraftigt som en följd av

jordbrukets avreglering med slopade prisregleringsavgifter. De

yrkar att skatten höjs till 20 kr. per kg. Avsikten är att

skatten skall återföras till bönderna genom ett generellt

arealbidrag. I motion Jo110 (yrkande 22) av Bengt Westerberg

m.fl. (fp) yrkar motionärerna att riksdagen beslutar införa en

skatt på kadmium med den utformning som övervägts av

miljöavgiftsutredningen. Enligt motionärerna är denna åtgärd

den mest kostnadseffektiva när det gäller att minska

spridningen av kadmium till åkermark. I motion Sk625 (yrkande

17) av Roy Ottosson m.fl. (mp) yrkar motionärerna att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att en

miljöavgift på 50 kr. per kg kadmium i handelsgödsel bör

införas den 1 januari 1992.

Enligt vad som framgår av propositionen (s. 442 f.) bedöms

riksdagens delmål om en tioprocentig minskning av användningen

av handelsgödsel under perioden 1986--1992 kunna nås som en

följd av det livsmedelspolitiska beslutet, höjda

prisregleringsavgifter och ett lägre gödseloptimum. En slutlig

redovisning skall göras av lantbruksstyrelsen senast den 12

december 1991. Om delmålet då inte anses kunna nås skall

lantbruksstyrelsen lämna förslag till ytterligare åtgärder. En

miljöskatt på handelsgödsel bör enligt propositionen övervägas

när prisregleringsavgifterna slopas. Dessförinnan skall det

utredas om en skatt är lämplig och vilken nivå som är

kostnadseffektiv för att få till stånd en minskning av

kväveläckaget. En särskild utredare kommer att (prop. s. 451)

tillkallas för att utreda behov, möjligheter och konsekvenser

av att införa ett avgiftssystem för kadmium i handelsgödsel

när prisregleringssystemet upphör.

Av det anförda framgår att frågan om en ändrad utformning av

gödselmedelsavgiften och om en avgift på kadmium i

handelsgödsel är föremål för överväganden inom

regeringskansliet och kommer att utredas. Utskottet är mot

bakgrund härav inte berett att tillstyrka något av de aktuella

motionsyrkandena utan avstyrker dessa.

Obevuxen åkermark

Miljöavgiftsutredningen har i sitt slutbetänkande (1990:59)

Sätt värde på miljön behandlat frågan om styrmedel för att

hålla åkermarken bevuxen under så stor del av året som möjligt

för att minska växtnäringsläckaget. De metoder som övervägts

är dels kvantitativa restriktioner, dels en avgift på obevuxen

åkermark. Målsättningen har varit att öka andelen höst- och

vinterbevuxen åkermark på främst Götalands och Svealands

slättbygder.

I motion Sk625 (yrkande 16) av Roy Ottosson m.fl. (mp) tar

motionärerna upp miljöavgiftsutredningens förslag om en

minskning av kväveläckaget genom en miljöavgift på åker som är

obevuxen vintertid. De hemställer att riksdagen fattar beslut

om en miljöskatt om 100 kr. per ha och månad i Götalands

kustbygder och om 70 kr. per ha och månad i Götalands övriga

jordbruksbygder. Skatten skall återföras till jordbruket genom

bidrag till mellangrödor.

Av propositionen framgår att krav på att viss procent av

åkermarken skall hållas bevuxen i Götaland höst- och vintertid

kommer att genomföras senast år 1994. Regeringen har vidare

föreslagit att 14,8 milj.kr. anvisas för information samt

försöks- resp. utvecklingsverksamhet rörande höst- och

vinterbevuxen åkermark för perioden 1991/92--1993/94.

Jordbruksutskottet har tillstyrkt förslaget.

Av det anförda framgår att det inte längre är aktuellt med en

avgift för obevuxen åker. Utskottet avstyrker motionen.

I motion Sk668 (yrkande 2, delvis) av Claes Roxbergh m.fl.

(mp) begär motionärerna ett tillkännagivande om att en

miljöavgift på kväveutsläpp från avloppsreningsverk bör

införas.

Utskottet anser att reningsgraden i de kommunala avloppsverken

lämpligen bör styras på annat sätt än genom att de beläggs med

miljöavgifter på sina utsläpp. Utskottet avstyrker motionen.

I motion Sk632 av Bengt Silfverstrand m.fl. (s) begärs ett

tillkännagivande om att de kommunala VA-avgifterna bör

kompletteras med en utsläppsavgift för enskilda hushåll

och företag med bristfällig eller obefintlig rening av

avloppsvatten.

Frågan huruvida en enskild fastighet bör vara ansluten till

reningsverk eller inte och frågan om kostnader som vållas av

företag med särskilt svåra utsläpp bör enligt utskottets

mening i första hand kunna lösas inom ramen för den nuvarande

VA-lagstiftningen. Utskottet anser inte att den föreslagna

utsläppsavgiften utgör något kostnadseffektivt alternativ till

sådana lösningar och avstyrker därför motionen.

Bekämpningsmedel

I motion Sk706 (delvis) av Sven Eric Lorentzon m.fl. (m) yrkar

motionärerna att skatten på bekämpningsmedel avskaffas. I

motion Sk625 (yrkandena 14 och 15) av Roy Ottosson m.fl. (mp)

yrkar motionärerna att den nuvarande skatten på

bekämpningsmedel utvecklas så att en högre avgift läggs på

farligare substanser och så att avgiften omfattar även andra

bekämpningsmedel än sådana som används i jordbruk. Skatten

skall återföras till jordbruket resp. tillfalla en särskild

miljöfond.

Av propositionen framgår att kemikalieinspektionen får i

uppdrag att i samråd med lantbruksstyrelsen och

naturvårdsverket pröva möjligheten att införa differentierade

miljöavgifter i förhållande till medlens farlighet och risken

med deras användning. Uppdraget skall redovisas senast den 1

juni 1992. Utskottet anser att resultatet av detta

utredningsarbete bör avvaktas och avstyrker därför motionen.

Fosfor i tvättmedel

I två motioner framställs yrkanden om miljöskatter på fosfor i

tvättmedel. I motion Sk625 (yrkande 12) av Roy Ottosson m.fl.

(mp) hemställs att riksdagen begär förslag om en skatt på all

betydande fosforförbrukning, och i motion Sk668 (yrkande 2,

delvis) av Claes Roxbergh m.fl. (mp) hemställs att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna att en miljöskatt bör

införas på fosfor i tvättmedel.

De flesta större reningsverken har i dag en väl fungerande

fosforreduktion på 90--95%. Utsläpp av fosfor från enskilda

avloppsanläggningar i glesbygd och fritidshusområden kan dock

utgöra ett problem när de inte är anslutna till reningsverk

med fullgod fosforrening. Regeringen anser därför enligt vad

som framgår av propositionen att tillsynen över dessa

anläggningar måste intensifieras. Frågan om fosfor i

tvättmedel i mjölkrum har utretts av naturvårdsverket (prop.

s. 444). Den totala fosformängden från denna källa är ca 150

ton per år. Naturvårdsverket anser att direkta

rekommendationer om en övergång till fosforfattiga eller

fosforfria tvättmedel i mjölkrum inte bör ges innan

ersättningskemikalierna för fosfor och tilltänkta diskmedels

miljöpåverkan utretts tillfredsställande. I övrigt bör enligt

regeringen (prop. s. 225) en informationskampanj om behovet

och möjligheterna att övergå till fosfatfria tvättmedel

genomföras för att förbättra situationen i glesbygdsområden.

Enligt utskottets mening finns det inte skäl att nu överväga

att införa en allmän avgift på fosfor, och utskottet avstyrker

därför motionerna.

Industriprocesser och klor

I motion Sk625 (yrkande 18) av Roy Ottosson m.fl. (mp) yrkar

motionärerna att det införs en miljöavgift på klor som används

för blekning. I motion Sk698 av Roy Ottosson m.fl. (mp) begär

motionärerna ett tillkännagivande om att frågan om ett

miljöskatte- eller miljöavgiftssystem för industrin bör

utredas (yrkande 1) och hemställer att riksdagen hos

regeringen begär ett förslag om miljöavgifter på koldioxid,

svaveldioxid och kväveoxider i processindustrin (yrkande 2).

Motionärerna begär också ett tillkännagivande om vikten av att

frågan om ett sådant miljöavgiftssystem tas upp i

internationella sammanhang (yrkande 3).

Miljöavgiftsutredningen har i sitt slutbetänkande (SOU

1990:59) Sätt värde på miljön analyserat frågan om en

svavelskatt på processindustrins utsläpp av svavel och om en

utvidgning av avgiften på utsläpp av kväveoxider till

industriella processer och har därvid funnit att miljöavgifter

av den aktuella storleken skulle innebära kännbara

konsekvenser för de branscher som berörs. Utredningen förordar

därför att styrningen i stället sker genom skärpta krav vid

prövningen enligt miljöskyddslagen. Av propositionen framgår

att regeringen ansluter sig till denna bedömning och avser att

meddela riktlinjer för prövningen enligt miljöskyddslagen av

industriella utsläpp som innebär att åtgärder skall vidtas upp

till en kostnad av 30 kr. per kg svavel och 40 kr. per kg

kväveoxid. När det gäller skogsindustrins utsläpp av

klororganisk substans bedömer regeringen att en avgift måste

sättas så högt att det inte kan uteslutas att den försvagar

branschens lönsamhet och konkurrensförmåga. Då utvecklingen

varit gynnsam när det gäller begränsningar av dessa utsläpp

anser regeringen att det inte är nödvändigt att föreslå en

sådan avgift. Regeringen har dock för avsikt att noga följa

utvecklingen för att förvissa sig om att utsläppen fortsätter

att minska på önskvärt sätt. Naturvårdsverket ges i uppdrag

att upprätta och genomföra ett tioårigt program för översyn av

industrins utsläppsvillkor i syfte att till år 2000 minska

utsläppen ned till sådana nivåer att miljön inte tar skada och

att hälsan inte påverkas.

Utskottet delar regeringens bedömning när det gäller valet av

styrmedel för industrins processer och avstyrker därför

motionsyrkandena.

Förpackningar, m.m.

I flera motioner framställs yrkanden om införande eller

utredning av olika former av miljöskatter på förpackningar.

Sådana yrkanden framställs i motionerna Sk656 av Gunilla

Andersson och Bengt Silfverstrand (s), Sk666 (yrkande 2) av

Lars Werner m.fl. (v), Sk625 (yrkande 22) av Roy Ottosson

m.fl. (mp), Sk627 (yrkandena 36 och 37) av Inger Schörling

m.fl. (mp), Sk731 av Carl Frick och Inger Schörling (mp) och

Jo119 (yrkandena 11 och 12) av Inger Schörling m.fl. (mp).

Utredningen om åtgärder och styrmedel för att påverka

tillverkning, distribution, användning och kvittblivning av

förpackningar har i ett delbetänkande lagt fram ett förslag om

en ökad differentiering av den nuvarande skatten på

dryckesförpackningar. Med anledning av en utveckling inom EG

på senare tid där tillverkare, distributörer och handel görs

ansvariga för insamling och återvinning av avfall har

regeringen i tilläggsdirektiv givit utredningen i uppdrag att

utarbeta ett principförslag om ett sådant ansvar vad gäller

returhantering och återvinning av förpackningar. Utskottet

anser att detta förslag bör avvaktas innan ställning tas till

frågan om styrmedel för förpackningar och avstyrker i avvaktan

härpå de nu aktuella motionerna.

I motion Sk635 av Rolf L Nilson m.fl. (v) yrkar motionärerna

att det införs en miljöskatt på papperskonsumtion för att

på det sättet garantera ett minimipris på returpapper.

Utskottet konstaterar att propositionen innehåller ett förslag

om ekonomiska styrmedel för att få till stånd en bättre

avfallsåtervinning. Förslaget innebär att kommunerna får

möjlighet att differentiera avfallstaxorna för att på det

sättet stimulera till källsortering och återvinning av avfall.

Det förslag om en avfallsavgift som miljöavgiftsutredningen

lagt fram i sitt slutbetänkande (1990:59) Sätt värde på

miljön har mött praktiska och principiella invändningar. Det

framgår att regeringen anser att de differentierade kommunala

avfallstaxorna kan behöva kompletteras med ytterligare

styrmedel och därför avser att överväga hur sådana styrmedel

kan utformas. Enligt utskottets mening bör effekten av de

föreslagna åtgärderna samt regeringens fortsatta överväganden

nu avvaktas. Utskottet avstyrker därför motionen.

Nickel/kadmiumbatterier

I motion Sk625 (yrkande 23) av Roy Ottosson m.fl. (mp) begär

motionärerna ett tillkännagivande om att en miljöavgift och

återlämningspremie för nickel/kadmiumbatterier bör införas den

1 juli 1991.

Av propositionen framgår att regeringen har för avsikt att

höja den nuvarande batteriavgiften den 1 januari 1992 till en

nivå motsvarande 30 öre per gram batterivikt. Nivån är

avpassad för att en återlämningspremie skall kunna lämnas,

och regeringen avser att efter överläggningar med bl.a.

företrädare för branschen återkomma till riksdagen med förslag

till villkor för ekonomisk ersättning för sådana

premieutbetalningar och lagstiftning som kan behövas.

Enligt utskottets uppfattning bör regeringens förslag i saken

avvaktas, och utskottet avstyrker därför motionen.

Bly i hagel och sänken

I motion Sk606 av Ingbritt Irhammar och Marianne Andersson i

Vårgårda (c) hemställer motionärerna att riksdagen begär ett

förslag om miljöavgifter på bly i hagel och sänken.

Sedan kemikalieinspektionen och naturvårdsverket i rapporten

Begränsningsuppdraget föreslagit ett förbud mot blyhagel

fr.o.m. den 1 januari 1996 har jakt- och skytteorganisationer

förklarat att de avser att ta initiativ till en frivillig

övergång till järnhagel. Av propositionen framgår att

regeringen kommer att träffa överenskommelser om en sådan

avveckling i samråd med jägarintressen och

naturvårdsintressen. När det gäller jakt i våtmarker och andra

känsliga områden är avsikten att avvecklingen skall ske under

de närmaste åren, och i övrigt bör övergången enligt

regeringens bedömning vara genomförd i början av 2000-talet.

Anledningen till den förhållandevis långa övergångstiden är

att huvuddelen av hagelvapnen måste bytas ut. Problemet med

bly i sänken har uppmärksammats inom sportfisket genom olika

lokala förbud, och sportfiskarnas förbund har utfärdat

rekommendationer till sina medlemmar att använda blyfria

sänken.

Enligt utskottets mening bör den angivna utvecklingen med en

frivillig avveckling av användningen av blyhagel och blysänken

nu avvaktas, och utskottet avstyrker därför motionen.

Reklamskatten

I flera motioner framställs yrkanden beträffande

reklamskatten. I motion Sk721 av Stig Bertilsson och Ing-Britt

Nygren (m) begärs en sänkning av skatten, och i motionerna

Sk433 (yrkande 27) av Lars Werner m.fl. (v), Sk703 av

Elisabeth Persson m.fl. (v) och Sk627 (yrkandena 34 och 35) av

Inger Schörling m.fl. (mp) begärs en höjning och utvidgning av

skatten. I motion Sk729 av Elisabet Franzén m.fl. (mp)

hemställs att skatten differentieras med hänsyn till

utformning och distributionssätt. I motion Sk690 av Yngve

Wernersson (s) begärs att reklamen påförs en ytterligare skatt

för finansiering av konsumentupplysning.

Reklamskatteutredningen har gjort en omfattande översyn av

reklamskatten i syfte bl.a. att komma till rätta med de

tillämpningsproblem och konkurrensneutralitetsproblem som den

tekniska utvecklingen på mediaområdet lett till. Ett annat

syfte har varit att förenkla administrationen av

reklamskatten. Utredningen har överlämnat betänkandet (SOU

1988:17) Reklamskatt. Betänkandet har remissbehandlats och är

för närvarande föremål för överväganden inom

regeringskansliet. Utskottet anser att den fortsatta

behandlingen av reklamskatteutredningens betänkande bör

avvaktas och är därför inte berett att tillstyrka något av de

aktuella motionsyrkandena utan avstyrker dessa.

Reseskatten

I motion Sk691 av Åke Selberg och Leif Marklund (s) yrkar

motionärerna att den nuvarande reseskatten på 300 kr. per

passagerare vid charterflygning till utländsk ort omformas

till en procentavgift så att den inte missgynnar korta resor.

Utskottet anser att praktiska och administrativa skäl lägger

hinder i vägen för en sådan utformning av skatten och

avstyrker därför motionen.

Hundskatten

Enligt 7§ hundskattelagen åligger det varje kommun att föra

ett hundskatteregister över anmälda innehav av skattepliktiga

hundar. Kommunerna har rätt att själva bestämma hundskattens

storlek.

I motion Sk609 av Tom Heyman (m) begär motionären ett

tillkännagivande om att lagen om hundregister bör slopas.

Enligt motionären har det genom en dom i kammarrätten nu

fastslagits att kommunerna inte har rätt att sätta hundskatten

till 0kr. utan att de måste ta ut skatt motsvarande

kostnaden för registret.

Utskottet har vid sin tidigare behandling av liknande

yrkanden, senast i betänkandet 1989/90:SkU6 om hundskatt,

framhållit att ett huvudsyfte med hundregistret och

hundskatten är att säkerställa en tillfredsställande

registrering av hundbeståndet i landet och har därför inte

varit berett att medverka till en omprövning av kommunernas

åligganden i detta hänseende. Vad motionären anfört föranleder

inte något ändrat ställningstagande och utskottet avstyrker

därför motionen.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande bensinskatten

att riksdagen bifaller proposition 1990/91:90 i denna del och

avslår motionerna 1990/91:Sk53 yrkande 1, 1990/91:Sk54,

1990/91:Sk55, 1990/91:Sk371 yrkande 5, 1990/91:Sk391

yrkande 5, 1990/91:Sk395 yrkande 6, 1990/91:Sk424 yrkande

15, 1990/91:Sk625 yrkande 7 och 1990/91:Sk736,

res. 1 (m)

res. 2 (fp)

res. 3 (v)

res. 4 (mp)

s.y. 1 (c)

2. beträffande regionalt differentierad bensinskatt

att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Sk52,

1990/91:Sk652, 1990/91:Sk655, 1990/91:Sk686 och

1990/91:T257,

res. 5 (v)

res. 6 (mp)

3. beträffande miljöklassindelningen av oljor

att riksdagen bifaller proposition 1990/91:90 i denna del och

avslår motionerna 1990/91:Sk53 yrkande 2, 1990/91:Sk56

yrkandena 1 och 2 och 1990/91:Jo730 yrkande 8,

res. 7 (mp)

4. beträffande flygbränsle

att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Sk433 yrkande 23 och

1990/91:Sk702 yrkande 2,

res. 8 (v)

5. beträffande infrastrukturskatt

att riksdagen avslår motion 1990/91:Sk702 yrkande 1,

res. 9 (v)

6. beträffande landningsavgifter

att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Sk625 yrkande 8 i

denna del, 1990/91:Sk627 yrkande 30 i denna del och

1990/91:Sk629 i denna del,

res. 10 (mp) -- delvis

s.y. 2 (v) -- delvis

7. beträffande miljöskatten på inrikes flyg

att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Sk625 yrkande 8 i

denna del, 1990/91:Sk627 yrkande 30 i denna del och

1990/91:Sk629 i denna del,

res. 10 (mp) -- delvis

s.y. 2 (v) -- delvis

8. beträffande gödselmedelsavgiften

att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Sk625 yrkandena 13

och 17, 1990/91:Sk706 i denna del och 1990/91:Jo110 yrkande

22,

res. 11 (m)

res. 12 (fp)

res. 13 (mp)

9. beträffande obevuxen åkermark

att riksdagen avslår motion 1990/91:Sk625 yrkande 16,

res. 14 (mp)

10. beträffande miljöavgift på avloppsreningsverk

att riksdagen avslår motion 1990/91:Sk668 yrkande 2 i denna

del,

res. 15 (mp)

11. beträffande utsläppsavgift

att riksdagen avslår motion 1990/91:Sk632,

12. beträffande bekämpningsmedelsavgiften

att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Sk625 yrkandena 14

och 15 och 1990/91:Sk706 i denna del,

res. 16 (m)

res. 17 (mp)

13. beträffande fosfor i tvättmedel

att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Sk625 yrkande 12 och

1990/91:Sk668 yrkande 2 i denna del,

res. 18 (mp)

14. beträffande industriprocesser och klor

att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Sk625 yrkande 18 och

1990/91:Sk698 yrkandena 1--3,

res. 19 (mp)

15. beträffande förpackningar

att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Sk625 yrkande 22,

1990/91:Sk627 yrkandena 36 och 37, 1990/91:Sk656,

1990/91:Sk666 yrkande 2, 1990/91:Sk731 och 1990/91:Jo119

yrkandena 11 och 12,

res. 20 (v)

res. 21 (mp)

16. beträffande miljöskatt på papperskonsumtion

att riksdagen avslår motion 1990/91:Sk635,

res. 22 (v)

17. beträffande nickel/kadmiumbatterier

att riksdagen avslår motion 1990/91:Sk625 yrkande 23,

res. 23 (mp)

18. beträffande bly i hagel och sänken

att riksdagen avslår motion 1990/91:Sk606,

19. beträffande reklamskatten

att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Sk433 yrkande 27,

1990/91:Sk627 yrkandena 34 och 35, 1990/91:Sk690,

1990/91:Sk703, 1990/91:Sk721 och 1990/91:Sk729,

res. 24 (v)

res. 25 (mp)

20. beträffande reseskatten

att riksdagen avslår motion 1990/91:Sk691,

21. beträffande hundskatten

att riksdagen avslår motion 1990/91:Sk609,

res. 26 (m, fp, c)

22. beträffande lagförslagen

att riksdagen med anledning av vad utskottet ovan hemställt

antar de vid propositionen fogade förslagen till

11. lag om ändring i lagen (1961:372) om bensinskatt,

12. lag om ändring i lagen (1957:262) om allmän energiskatt.

Stockholm den 14 maj 1991

På skatteutskottets vägnar

Lars Hedfors

Närvarande: Lars Hedfors (s), Bo Lundgren (m), Bo Forslund

(s), Torsten Karlsson (s), Kjell Johansson (fp), Görel Thurdin

(c), Hugo Hegeland (m), Sverre Palm (s), Karl-Gösta Svenson

(m), Leif Olsson (fp), Rolf Kenneryd (c), Gösta Lyngå (mp),

Karl Hagström (s), Lisbeth Staaf-Igelström (s), Marianne

Andersson i Gislaved (s), Maggi Mikaelsson (v) och Rune

Berglund (s).

Reservationer

1. Bensinskatten (mom. 1 och mom. 22 i motsvarande del)

Bo Lundgren, Hugo Hegeland och Karl-Gösta Svenson (alla m) har

dels anfört följande:

Vi anser att regeringens förslag är otillräckligt. I dag är

priset på blyfri högoktanig bensin 7 öre högre än priset

för motsvarande blyade bensin. Regeringen föreslår att

skatterabatten för blyad bensin ökar med 7 öre (9 öre inkl.

moms). Detta innebär att priset på blyfri högoktanig bensin

kommer ner på ungefär samma nivå som den blyade bensinen. Vi

anser att prisskillnaden måste ökas ytterligare för att fler

konsumenter skall stimuleras till att övergå till oblyad

bensin.

Prisskillnaden bör enligt vår mening vara 50 öre per liter.

Vårt förslag innebär att även oblyad bensin med högre oktantal

blir konkurrenskraftig i förhållande till motsvarande blyade

bensin. Denna åtgärd kan också påskynda övergången till

katalytiskt avgasrenade bilar.

Vi tillstyrker med det anförda motion Sk53 yrkande 1.

dels vid moment 1 och moment 22 i motsvarande del

hemställt

1. beträffande bensinskatten

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk53 yrkande 1,

med anledning av proposition 1990/91:90 i denna del och

motionerna 1990/91:Sk371 yrkande 5, 1990/91:Sk391 yrkande

5, 1990/91:Sk395 yrkande 6, 1990/91:Sk424 yrkande 15,

1990/91:Sk736 och med avslag på motionerna 1990/91:Sk54,

1990/91:Sk55 och 1990/91:Sk625 yrkande 7 beslutar sänka

bensinskatten för blyfri bensin med 26 öre per liter,

22. beträffande lagförslagen såvitt avser bensinskatten

att riksdagen med anledning av vad utskottet ovan hemställt

antar det vid propositionen fogade förslaget till lag om

ändring i lagen (1961:372) om bensinskatt med den ändringen

att orden "2 kronor 68 öre" byts ut mot orden "2 kronor 64

öre" på två ställen och orden "2 kronor 37 öre" byts ut mot

orden "2 kronor 14 öre" på två ställen.

2. Bensinskatten (mom. 1 och mom. 22 i motsvarande del)

Kjell Johansson och Leif Olsson (båda fp) har

dels anfört följande:

För att ytterligare stimulera övergången från blyad till

blyfri bensin vill vi öka prisskillnaden till 50 öre inklusive

moms. Skillnaden i bensinskatt bör således vara 40 öre per

liter.

Förändringen bör genomföras på ett sådant sätt att den varken

ökar eller minskar statens inkomster av bensinskatt och

således vara statsfinansiellt neutral. Eftersom den blyfria

bensinen svarar för närmare hälften av försäljningen bör

sänkningen av skatten för blyfri bensin vara förenad med en

lika stor höjning av skatten för blyad bensin. Regeringens

förslag om en höjning med 4 öre för blyad bensin och en

sänkning med 3 öre för oblyad bensin är således

överfinansierat.

Enligt vår mening bör således skatteskillnaden ökas med 16 öre

i stället för med 7 öre och förändringen fördelas lika mellan

den blyfria och den blyade bensinen. Vi tillstyrker därför

motion Sk55.

dels vid moment 1 och moment 22 i motsvarande del

hemställt

1. beträffande bensinskatten

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk55, med

anledning av proposition 1990/91:90 i denna del och motionerna

1990/91:Sk371 yrkande 5, 1990/91:Sk391 yrkande 5,

1990/91:Sk395 yrkande 6, 1990/91:Sk424 yrkande 15,

1990/91:Sk736 och med avslag på motionerna 1990/91:Sk54,

1990/91:Sk53 yrkande 1 och 1990/91:Sk625 yrkande 7

beslutar sänka bensinskatten för blyfri bensin med 8 öre och

höja bensinskatten för blyad bensin med samma belopp,

22. beträffande lagförslagen såvitt avser bensinskatten

att riksdagen med anledning av vad utskottet ovan hemställt

antar det vid propositionen fogade förslaget till lag om

ändring i lagen (1961:372) om bensinskatt med den ändringen

att orden "2 kronor 68 öre" byts ut mot orden "2 kronor 72

öre" på två ställen och orden "2 kronor 37 öre" byts ut mot

orden "2 kronor 32 öre" på två ställen.

3. Bensinskatten (mom. 1)

Maggi Mikaelsson (v) har

dels anfört följande:

Vänsterpartiet anser inte att den av regeringen föreslagna

skatterabatten för blyfri bensin är tillräcklig.

Vänsterpartiet har i tidigare sammanhang föreslagit att

skillnaden i bensinskatt mellan blyad resp. oblyad bensin

skall öka med 10 öre. Vi menar fortfarande att det är en

rimlig ökning.

Regeringens förslag om en ökad skillnad på endast 7 öre är

inte tillräckligt med tanke på att blyutsläppen från trafiken

fortfarande är den dominerande källan och så kommer att förbli

under lång tid. Bly har redan i låga doser mycket negativ

inverkan på allt levande varför differensen bör tas ut som en

höjd skatt på blyad bensin.

Vänsterpartiets förslag i motion Sk54 bör bifallas och

riksdagen som sin mening ge regeringen till känna vad som

anförts om att skatteskillnaden bör vara 34 öre plus moms per

liter.

dels vid moment 1 hemställt

1. beträffande bensinskatten

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk54 och med

anledning av motionerna 1990/91:Sk53 yrkande 1,

1990/91:Sk55, 1990/91:Sk371 yrkande 5, 1990/91:Sk391

yrkande 5, 1990/91:Sk395 yrkande 6, 1990/91:Sk424 yrkande

15, 1990/91:Sk625 yrkande 7 och 1990/91:Sk736

dels bifaller proposition 1990/91:90 i denna del,

dels som sin mening ger regeringen till känna att rabatten

för blyfri bensin bör vara 34 öre.

4. Bensinskatten (mom. 1 och mom. 22 i motsvarande del)

Gösta Lyngå (mp) har

dels anfört följande:

Vi inom miljöpartiet anser att full hänsyn inte tagits till

miljökostnaderna i kostnadsansvaret för vare sig bensinskatten

eller kilometerskatten. Såväl försurningen som skador på

byggnadsverk och växtlighet tilltar. Vägtrafikens utsläpp sker

dessutom inne i tättbebyggda områden och drabbar därmed såväl

människors hälsa som byggnader värre än vad utsläpp från t.ex.

fjärrvärmeverk gör. Vi har därför i annat sammanhang

föreslagit att vägtrafikens utsläpp belastas med högre

miljöavgifter för utsläpp av kväveoxid resp. kolväte.

Det är angeläget att snabbt få bort miljögiftet bly ur bensin.

Blyfri bensin är också en förutsättning för effektiv rening.

Högoktaniga blyfria bensinkvalitéer finns numera att tillgå.

Skatteskillnaden mellan blyad och oblyad bensin kan sägas

utgöra en särskild blyskatt. Skillnaden är i dag 24 öre per

liter och är egentligen en rabatt för blyfri bensin. Enligt de

förslag som vi lagt fram skall blyad bensin beläggas med en

extra miljöavgift på 50 öre per liter. Avsikten är att

avgiftsmedlen skall tillfalla en särskild kollektivtrafikfond

för investeringar i markbunden och miljöanpassad

kollektivtrafik. Genom avgiften på bly i bensin blir den

nuvarande skatterabatten på blyfri bensin obehövlig och kan

tas bort.

Enligt min mening bör riksdagen begära ett förslag om en sådan

särskild miljöavgift på bly i bensin. I avvaktan på

regeringens förslag bör bensinskatten för blyad bensin höjas

med 50 öre och den nuvarande rabatten för blyfri bensin

slopas.

Med det anförda tillstyrker jag motion Sk625 yrkande 7.

dels vid moment 1 och moment 22 i motsvarande del

hemställt

1. beträffande bensinskatten

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk625 yrkande

7, med anledning av proposition 1990/91:90 i denna del och med

avslag på motionerna 1990/91:Sk54, 1990/91:Sk53 yrkande 1,

1990/91:Sk55, 1990/91:Sk371 yrkande 5, 1990/91:Sk391

yrkande 5, 1990/91:Sk395 yrkande 6, 1990/91:Sk424 yrkande

15 och 1990/91:Sk736

dels hos regeringen begär förslag om en särskild

miljöavgift på bly i bensin i enlighet med vad som anförts,

dels beslutar höja bensinskatten med 24 öre för blyfri

bensin och med 50 öre för blyad bensin,

22. beträffande lagförslagen såvitt avser bensinskatten

att riksdagen med anledning av vad utskottet ovan hemställt

antar det vid propositionen fogade förslaget till lag om

ändring i lagen (1961:372) om bensinskatt med den ändringen

att orden "2 kronor 68 öre" byts ut mot orden "3 kronor 14

öre" på två ställen och orden "2 kronor 37 öre" byts ut mot

orden "2 kronor 64 öre" på två ställen.

5. Regionalt differentierad bensinskatt (mom. 2)

Maggi Mikaelsson (v) har

dels anfört följande:

Vänsterpartiet anser att bilismen skall bära sina totala

kostnader. Där ingår också de skador på miljön som orsakas av

bilismen. Av de skatter som i dag tas ut inom vägtrafiksektorn

är det få som riktar sig mot själva användandet av fordonet.

Ett skattesystem som i högre grad inriktas mot bränslepriset

skulle få till följd att kollektiva transporter gynnades

liksom fordon med låg bränsleförbrukning och bränslesnål

körteknik. Detta förutsätter dock regionala skillnader i

bensinpriset så att de delar av landet där bilen är det enda

alternativet inte missgynnas. Ofta är det dessutom långa

avstånd i dessa delar.

Vänsterpartiet föreslår att fordonsskatten halveras och att

bensinskatten och kilometerskatten höjs i motsvarande grad.

Det motsvarar en bensinskattehöjning med 25 öre vilket innebär

en höjning av bensinpriset med ca 30 öre (inkl. momseffekt).

En utgångspunkt bör vara att bensinskatten skall vara högre i

storstadsregionerna än i övriga landet och att de områden där

ingen fordonsskatt utgår undantas från bensinskattehöjning.

Vänsterpartiet menar att en förändring av bensinbeskattningen

i ovanstående riktning bättre skulle motsvara biltrafikens

samhällsekonomiska kostnader. Ett sådant system skulle

dessutom ge positiva miljöeffekter och regionala effekter.

Innan en sådan förändring kan träda i kraft fordras dock

ytterligare beredningsarbete för att ta fram konkreta regler

för systemets utformning så att hänsyn kan tas till eventuella

gränsdragningsproblem.

En särskild utredning med denna uppgift bör tillsättas av

regeringen, och riksdagen bör ge regeringen detta till känna.

dels vid moment 2 hemställt

2. beträffande regionalt differentierad bensinskatt

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk52 och med

avslag på motionerna 1990/91:Sk652, 1990/91:Sk655,

1990/91:Sk686 och 1990/91:T257 hos regeringen begär en

utredning om bilbeskattning, bensinskatter och differentiering

i enlighet med vad som anförts.

6. Regionalt differentierad bensinskatt (mom. 2)

Gösta Lyngå (mp) har

dels anfört följande:

Biltrafiken orsakar olika problem och olika mycket problem i

olika delar av landet. I vissa storstäder är biltrafiken så

intensiv att företag och enskilda gör stora förluster enbart

på grund av dålig framkomlighet. På sådana platser blir också

luftföroreningarna från bilarna så koncentrerade att det blir

hälsovådligt. Luftföroreningsskador på fasader, friser m.m.

brukar också synas tydligt i sådan stadsmiljö. Där är det

mycket angeläget att minska biltrafiken. I andra delar av

landet har vi glesbygder där man är beroende av bil för att

komma till affär och skola. Det finns således goda skäl att ha

olika bensin- och dieselskatt i olika delar av landet.

Vi inom miljöpartiet menar att landsting och kommuner bör ges

rätt att ta ut skatt på trafik och drivmedel. Intäkterna från

denna extra skatt torde bäst användas för reparation av

miljöskador, sjukvård, investeringar i kollektivtrafik m.m. av

kommunerna.

Enligt min mening bör riksdagen hos regeringen begära ett

förslag som innebär att kommuner och landsting får en sådan

rätt. Jag tillstyrker därför motion Sk652.

dels vid moment 2 hemställt

2. beträffande regionalt differentierad bensinskatt

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk652 och med

avslag på motionerna 1990/91:Sk52, 1990/91:Sk655,

1990/91:Sk686 och 1990/91:T257 hos regeringen begär ett

förslag som innebär att kommuner och landsting får rätt att ta

ut särskild skatt på bensin och diesel.

7. Miljöklassindelningen av oljor (mom. 3 och mom.22 i

motsvarande del)

Gösta Lyngå (mp) har

dels anfört följande:

Regeringens förslag ansluter i hög grad till det förslag som

vi inom miljöpartiet de gröna lade fram i höstas med anledning

av proposition 1990/91:19 om ändring i lagen om allmän

energiskatt, m.m. (jfr bet. 1990/91:SkU2). Förslaget är

emellertid inte tillräckligt långtgående och innebär dessutom

att skattenivån för oljor sänks.

I motion Sk56 föreslår motionärer från miljöpartiet de gröna

att skillnaden mellan miljöklasserna görs större och att detta

sker vid ett oförändrat totalt skatteuttag. Regeringens

förslag innebär att skatteuttaget sänks. Enligt motionärerna

motsvarar den av dem förslagna skillnaden bättre de faktiska

skillnaderna i kostnader för de berörda bränslena och gynnar

härigenom en ökad användning av miljöanpassade motorbrännoljor

i högre grad än regeringens förslag. Enligt motionärerna bör

det genomsnittliga skatteuttaget ligga på 540 kr. per m3

för de miljöklassade motorbrännoljorna, vilket motsvarar

nuvarande energiskatt på brännolja i miljöklass 3.

Motionärerna föreslår att energiskatten för brännoljor sätts

till 700 kr. per m3 för klass 3, 400 kr. per m3 för

klass 2 och 100 kr. per m3 för klass 1.

Jag ställer mig bakom detta förslag och tillstyrker därför

motion Sk56 yrkande 1.

I takt med att förbrukningsmönstret för de olika

motorbrännoljorna ändras bör också skattesatserna ändras så

att det genomsnittliga skatteuttaget förblir 540 kr. per

m3. Sådana justeringar bör kunna göras årsvis som en del

av statsbudgeten. Det anförda bör ges regeringen till känna.

Jag tillstyrker därför även motion Sk56 yrkande 2.

dels vid moment 3 och moment 22 i motsvarande del

hemställt

3. beträffande miljöklassindelningen av oljor

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk56 yrkandena

1 och 2, med anledning av proposition 1990/91:90 i denna del

och med avslag på motionerna 1990/91:Sk53 yrkande 2, och

1990/91:Jo730 yrkande 8

dels beslutar att energiskatten för motorbrännolja i

miljöklass 3, 2 och 1 fastställs till 700, 400 resp. 100 kr.

per m3 fr.o.m. den 1 juli 1991,

dels som sin mening ger regeringen till känna vad som

anförts om framtida justeringar av energiskatt för oljor,

22. beträffande lagförslagen såvitt avser allmän

energiskatt

att riksdagen med anledning av vad utskottet ovan hemställt

antar det vid propositionen fogade förslaget till lag om

ändring i lagen (1957:262) om allmän energiskatt med den

ändringen i bilaga 1 att orden "540 kr. per m3 " ersätts

med orden "700 kr. per m3", orden "290 kr. per m3 "

ersätts med orden "400 kr. per m3 " och orden "90 kr. per

m3 " ersätts med orden "100 kr. per m3".

8. Flygbränsle (mom. 4)

Maggi Mikaelsson (v) har

dels anfört följande:

Vänsterpartiet menar att energibeskattningen bör ses från

energi- och miljöpolitiska utgångspunkter. Vänsterpartiet vill

genom skattepolitiska åtgärder stimulera resurshushållning och

en övergång till miljövänligare energiformer.

Det är nödvändigt att också flyget betalar sina miljö- och

samhällsekonomiska kostnader. Flygbränsle beskattas inte i dag

på samma sätt som andra drivmedel. Bränslet är undantaget från

såväl energiskatt, koldioxidskatt som mervärdeskatt. Det motiv

som anges för att inte beskatta flygbränsle är att

internationella regler lägger hinder i vägen och att en

inhemsk beskattning skulle kunna leda till att svenska

flygföretag väljer att tanka sina plan utomlands.

Riksdagen har i stället infört en flygmiljöskatt på inrikes

flygtrafik. Denna skatt beräknas 1991/92 ge en intäkt på 150

milj.kr. och visar att det faktiskt går att beskatta

flygtrafiken om det kallas miljöskatt. Det går sålunda inte

att motivera ett avslag på vänsterpartiets motion med

argumentet att flygbränslet inte kan beskattas. Om flygbränsle

beskattades efter samma regler som fordonsdrivmedel skulle

detta ge skatteintäkter på cirka 1600 milj.kr.

Vänsterpartiet anser att en motsvarande beskattning av

flygbränsle bör införas.

Sverige bör dessutom i internationella sammanhang verka för

ökade skatter och miljöavgifter på flygtrafik.

Förslagen i motionerna Sk433 yrkande 23 och Sk702 yrkande 2 om

skatt på flygbränsle tillstyrks. Regeringen bör återkomma med

ett förslag i saken.

dels vid moment 4 hemställt

4. beträffande flygbränsle

att riksdagen med bifall motion 1990/91:Sk433 yrkande 23 och

med anledning av motion 1990/91:Sk702 yrkande 2 hos

regeringen begär förslag om skatt på flygbränsle i enlighet

med vad som anförts ovan.

9. Infrastrukturskatt (mom. 5)

Maggi Mikaelsson (v) har

dels anfört följande:

Inom tio år behöver enligt vänsterpartiet 100 miljarder kronor

investeras i järnvägsnätet. Detta mot bakgrund av behovet av

en långsiktig samhällsplanering så att behovet av gods- och

persontransporter inte ständigt ökar. I motion T249

förespråkar vänsterpartiet denna satsning på järnvägen. Med en

sådan insats skulle många meningsfulla jobb skapas i olika

led, från industriproduktion till servicearbeten. I dag stiger

arbetslösheten och vi förvarnas om att den kan öka

ytterligare.

Medel för en sådan satsning bör enligt vår mening tas fram

bl.a. genom en infrastrukturskatt på de mest lönsamma

företagen. Regeringen bör snabbt undersöka förutsättningarna

för att inrätta en sådan skatt.

Med det anförda tillstyrks motion Sk702 yrkande 1.

dels vid moment 5 hemställt

5. beträffande infrastrukturskatt

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk702 yrkande 1

begär att regeringen snabbt undersöker förutsättningarna för

att inrätta en infrastrukturskatt i enlighet med det anförda.

10. Flyget (mom. 6 och mom. 7)

Gösta Lyngå (mp) har

dels anfört följande:

Det är nödvändigt att också flyget betalar sina miljö- och

samhällskostnader både när det gäller resursförbrukning och i

fråga om utsläpp.

Den nuvarande miljöskatten på flygets utsläpp av koldioxid,

kväveoxider och kolväten bör skärpas till 35 öre per kg, 40

kr. per kg resp. 24 kr. per kg. Detta motsvarar vad vi inom

miljöpartiet förslagit för energisektorn. Flyget bör också

belastas med skatt motsvarande den energibeskattning som de

andra trafikslagen betalar på sitt bränsle. Med hänsyn till

gällande internationella konventioner på luftfartens områden

kan det vara nödvändigt att utforma denna beskattning på annat

sätt än som en direkt bränsleskatt. Vi anser att det är

önskvärt att den föreslagna miljö- och energibeskattningen av

flyg i första hand kommer till uttryck i differentierade

landningsavgifter. Dessa landningsavgifter bör också

differentieras så att regionalpolitiskt motiverat flyg i

Norrland och på Gotland relativt sett gynnas i förhållande

till annat flyg.

dels vid moment 6 och moment 7 hemställt

6. beträffande landningsavgifter

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk627 yrkande

30 i denna del och med anledning av motionerna 1990/91:Sk625

yrkande 8 i denna del och 1990/91:Sk629 i denna del hos

regeringen begär förslag om energibeskattning av flyget i

enlighet med vad som anförts,

7. beträffande miljöskatten på inrikes flyg

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk627 yrkande

30 i denna del och med anledning av motionerna 1990/91:Sk625

yrkande 8 i denna del och 1990/91:Sk629 i denna del hos

regeringen begär förslag om en höjning av miljöskatten på

inrikes flyg i enlighet med vad som anförts.

11. Gödselmedelsavgiften (mom. 8)

Bo Lundgren, Hugo Hegeland och Karl-Gösta Svenson (alla m) har

dels anfört följande:

Sedan mitten på 1980-talet tas det ut speciella skatter på ett

par av jordbrukets produktionsmedel -- handelsgödsel och

bekämpningsmedel. När de infördes var det regeringens avsikt

att de -- liksom övriga skatter -- skulle gå in i

statsbudgeten direkt. Riksdagen beslöt dock att dessa skatter

endast skulle få användas för åtgärder som minskar jordbrukets

miljöbelastning.

Skatterna på handelsgödsel och bekämpningsmedel innebär en

fördyring för det svenska jordbruket med ca 100 milj.kr. varje

år. Motsvarande skatter finns inte i vår nära omvärld. De

medför således en allvarlig konkurrensnackdel.

Skatterna infördes under sken av att vara betingade av

miljöskäl. Resonemanget bygger på en felsyn. Användningen av

handelsgödsel och bekämpningsmedel innebär inte i sig en

negativ miljöpåverkan. Först när de används felaktigt kan

miljöeffekterna bli negativa.

Eftersom dessa produktionsmedel är viktiga beståndsdelar i

konventionell växtodling, minskar inte dess användning mer än

marginellt om priset på dem ökar. Den felaktiga användningen

påverkar man inte alls med ett högre pris. Miljön förbättras

knappast alls på grund av dessa skatter.

Av det anförda framgår att gödselmedelsavgiften bör slopas. Vi

anser att riksdagen som sin mening bör ge regeringen detta

till känna och tillstyrker därför motion Sk706 i denna del.

dels vid moment 8 hemställt

8. beträffande gödselmedelsavgiften

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk706 i denna

del och med avslag på motionerna 1990/91:Sk625 yrkandena 13

och 17 och Jo110 yrkande 22 som sin mening ger regeringen till

känna att gödselmedelsavgiften bör avskaffas omedelbart.

12. Gödselmedelsavgiften (mom. 8)

Kjell Johansson och Leif Olsson (båda fp) har

dels anfört följande:

Regeringens ställningstagande vad gäller kadmiuminnehållet i

handelsgödsel är enligt vår mening otillfredsställande.

Regeringen vill tillsätta en utredare för att göra det som

miljöavgiftsutredningen redan gjort. Kadmium är ett mycket

giftigt ämne som inte har någon biologisk funktion. Målet

måste vara att användningen skall upphöra.

Restriktionerna för industriell användning är hårda. Årligen

tillförs åkrar 6,33 ton (1985) varav 2,9 ton kommer från

handelsgödselmedel, vilket motsvarar 45,8%. Nederbörden

bidrar med 36,4%, stallgödseln med 12,6%, avloppsslam

med 4,4% och kalk med 0,8%. Självfallet måste alla dessa

flöden begränsas. Det största bidraget, som sannolikt dessutom

är billigast att minska, är handelsgödselmedlen.

Miljöavgiftsutredningen har visat att kostnaden för att minska

kadmiumtillförseln till svenska åkrar från handelsgödselmedel

till en femtondel -- från 3 till 0,2 ton per år -- är 23

milj.kr. per år. Jordbrukets kostnad skulle vara 33 milj.kr.

och statens intäkt 10 milj.kr. Den här positiva effekten

skulle i sin helhet infinna sig först efter några år när

gödselindustrin byggt ut reningskapaciteten. Under tiden

skulle det dock leda till en minskning av de medel som har de

högsta halterna av kadmium per kg fosfor.

Vi anser inte att frågan om hur en avgift på kadmium i

handelsgödsel skall anpassas till de slopade

regleringsavgifterna bör få hindra att en sådan avgift införs

snarast. Riksdagen bör således enligt vår mening begära att

regeringen skyndsamt lägger fram förslag om en sådan avgift.

Med det anförda tillgodoses i allt väsentligt motion Jo110

yrkande 22.

dels vid moment 8 hemställt

8. beträffande gödselmedelsavgiften

att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:Jo110

yrkande 22 och 1990/91:Sk625 yrkandena 13 och 17 och med

avslag på motion 1990/91:Sk706 i denna del hos regeringen

begär ett skyndsamt förslag om en miljöavgift på kadmium i

handelsgödsel.

13. Gödselmedelsavgiften (mom. 8)

Gösta Lyngå (mp) har

dels anfört följande:

Kväveläckaget till havet har till betydande del sitt ursprung

i konstgödningen med kväve. Det är därför befogat med en

miljöavgift på kväve i konstgödsel. Avgiften bör sättas högt,

till 20 kr. per kg kväve redan 1991/92. Skälet till en så stor

och snar höjning är den påbörjade avregleringen. Avgiften bör

i sin helhet återföras till bönderna, främst genom ett

generellt arealbidrag. Anledningen härtill är jordbrukens

ekonomiskt pressade situation. Avgiften underlättar dessutom

för jordbruket när de interna regleringarna tas bort eftersom

den bidrar till att minska veteöverskottet.

Ett partiellt kadmiumförbud råder i landet. Förbudet är dess

värre otillräckligt. Vi inom miljöpartiet anser det upprörande

att kadmiumhaltig fosforgödsel sprids på åkrarna. Ett strikt

gränsvärde bör införas och dessutom en miljöavgift på 50 kr.

per gram kadmium per den 1 januari 1992. Avgiften bör gå till

en miljöfond som kan bidra till att åtgärda gamla

miljöförsyndelser där ingen direkt ansvarig finns till hands.

Jag tillstyrker med det anförda motion Sk625 yrkandena 13 och

17.

dels vid moment 8 hemställt

8. beträffande gödselmedelsavgiften

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk625 yrkandena

13 och 17, med anledning av motion 1990/91:Jo110 yrkande 22

och med avslag på motion 1990/91:Sk706 i denna del

dels hos regeringen begär förslag om en höjning av

miljöavgiften på kväve i handelsgödsel till 20 kr. per kg

kväve fr.o.m. den 1 juli 1991,

dels som sin mening ger regeringen till känna vad som

anförts om en miljöavgift på kadmium i fosfatgödsel.

14. Obevuxen åkermark (mom. 9)

Gösta Lyngå (mp) har

dels anfört följande:

Miljöavgiftsutredningen tog fram ett förslag till miljöavgift

på vintertid obevuxen åker i syfte att minska kväveläckaget

till havet. Utredningen visade på att en sådan avgift skulle

kunna ge goda effekter eftersom åkrar som är nakna under en

längre tid kan läcka avsevärda mängder kväve till omgivande

vatten som så småningom hamnar i havet. Detta är en viktig

orsak till problem med algblomning, syrebrist och fiskdöd på

den svenska västkusten. Utredningen lade inget förslag utan

ville att lantbruksstyrelsen skulle utreda vidare.

Vi inom miljöpartiet anser dock att ett system med

miljöavgifter är att föredra i detta fall. Vi föreslår en

avgift på 100 kr. per ha och månad i Götalands kustbygder och

på 70 kr. per ha och månad i Götalands övriga jordbruksbygder.

Sydsvenska höglandet bör dock i sin helhet undantas från

avgiften. Avgiften skall gälla åker som varit obevuxen i minst

en månad och enbart gälla jordbruksföretag med mer än 5 ha

åker. Avgiftsmedlen skall betalas tillbaka till bönderna.

Detta kan ske genom bidrag till odling av mellangrödor, vilket

då ytterligare skulle förstärka effekten att hålla marken

grön.

Enligt min mening bör riksdagen hos regeringen begära förslag

om en avgift på obevuxen åker i enlighet med det anförda, och

jag tillstyrker därför motion Sk625 yrkande 16.

dels vid moment 9 hemställt

9. beträffande obevuxen åkermark

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk625 yrkande

16 hos regeringen begär förslag om en miljöavgift på obevuxen

åker i enlighet med vad som anförts ovan.

15. Miljöavgift på avloppsreningsverk (mom. 10)

Gösta Lyngå (mp) har

dels anfört följande:

Vattenreningsverken renar i dag främst avloppsvattnet från

fosfor i sitt kemiska steg. De större avloppsreningsverken är

ålagda 50% reningsgrad av kväve 1993--95. Detta är en

byråkratisk styrform som upplevs om orättvis med tanke på de

stora kväveläckagen från t.ex. jordbruksmark. Dessutom kan

denna typ av regler leda till suboptimeringar. En miljöavgift

på vattenreningsverkens kväveutsläpp är därför motiverad för

att få till stånd en högre reningsgrad än 50%. Även en

avgift på fosforutsläpp skulle förbättra situationen.

Det anförda bör riksdagen som sin mening ge regeringen till

känna. Jag tillstyrker därför motion Sk668 yrkande 2 i denna

del.

dels vid moment 10 hemställt

10. beträffande miljöavgift på avloppsreningsverk

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk668 yrkande 2

i denna del som sin mening ger regeringen till känna vad som

anförts om miljöavgifter på kväve och fosfor.

16. Bekämpningsmedelsavgiften (mom. 12)

Bo Lundgren, Hugo Hegeland och Karl-Gösta Svenson (alla m) har

dels anfört följande:

Som framgår av vad vi anfört i reservation 11

Gödselmedelsavgiften bör även bekämpningsmedelsavgiften

avskaffas.

Vi anser att riksdagen som sin mening bör ge regeringen detta

förhållande till känna och tillstyrker därför motion Sk706 i

denna del.

dels vid moment 12 hemställt

12. beträffande bekämpningsmedelsavgiften

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk706 i denna

del och med avslag på motion 1990/91:Sk625 yrkandena 14 och

15 som sin mening ger regeringen till känna att

bekämpningsmedelsavgiften bör avskaffas omedelbart.

17. Bekämpningsmedelsavgiften (mom. 12)

Gösta Lyngå (mp) har

dels anfört följande:

Bekämpningsmedel mot svampar, insekter och ogräs är så gott

som undantagslöst miljögifter. Ämnenas själva syfte är ju att

döda någon form av organismer. I många fall är

bekämpningsmedlen onödiga i den meningen att behovet kan

undvikas genom andra åtgärder. I andra fall kan särskilt

miljöfarliga bekämpningsmedel ersättas med andra mindre

miljöfarliga. Genom en väl utformad miljöavgift kan man få

till stånd både en försiktigare hantering och en övergång till

mindre miljöfarliga medel.

Den nuvarande avgiften på bekämpningsmedel som används i

jordbruk bör bibehållas och utvecklas dels så att farligare

substanser beläggs med högre avgift, dels så att även andra

bekämpningsmedel avgiftsbeläggs. Ett fullt utvecklat system

förutsätter dock att kemikalieinspektionen blir färdig med den

pågående klassificeringen, vilket torde dröja något år.

Enligt min mening bör riksdagen hos regeringen begära förslag

om en utveckling av bekämpningsmedelsavgiften i enlighet med

det anförda och jag tillstyrker därför motion Sk625 yrkande 15

och i allt väsentligt även yrkande 14.

dels vid moment 12 hemställt

12. beträffande bekämpningsmedelsavgiften

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk625 yrkande

15, med anledning av motion 1990/91:Sk625 yrkande 14 och med

avslag på motion 1990/91:Sk706 i denna del hos regeringen

begär förslag om en utvidgning och differentiering av

bekämpningsmedelsavgiften i enlighet med vad som anförts.

18. Fosfor i tvättmedel (mom. 13)

Gösta Lyngå (mp) har

dels anfört följande:

Fosfor är en ändlig naturresurs. Tillgångarna är tämligen

begränsade. Detta motiverar en råvaruskatt på fosfor i syfte

att motverka onödigt slöseri. Fosforutsläpp och visst läckage

till sötvatten och bräckvatten kan orsaka algblomning,

syrebrist och fiskdöd. Vattenreningsverken renar i sitt

kemiska steg främst från fosfor, vilket kan ge en viss

uppfattning om miljökostnaden för fosforutsläpp.

För närvarande finns det en miljöavgift på 1:20 kr. per kg

fosfor i handelsgödsel. Jag anser att en motsvarande avgift

skall gälla för alla fosforprodukter, bl.a. tvättmedel.

Avgiftens höjd bör löpande omprövas i syfte att nå tillräcklig

styreffekt. Avgiftsinkomsterna bör gå till en särkild

kemikaliefond där medlen används för att motverka samma

miljöproblem som avgiften.

Riksdagen bör enligt min mening hos regeringen begära förslag

om en miljöavgift på all betydande förbrukning av fosfor, och

jag tillstyrker därför motion Sk625 yrkande 12.

dels vid moment 13 hemställt

13. beträffande fosfor i tvättmedel

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk625 yrkande

12 och med anledning av motion 1990/91:Sk668 yrkande 2 i

denna del hos regeringen begär förslag om en miljöavgift på

all betydande fosforförbrukning i enlighet med vad som

anförts.

19. Industriprocesser och klor (mom. 14)

Gösta Lyngå (mp) har

dels anfört följande:

Klor i olika former används i stor skala för blekning av

pappersmassa. En del pappersmassefabriker läcker ut avsevärda

mängder av klororganiska föreningar till främst

vattenmiljön. Bland dessa ämnen finns en rad miljögifter. Ett

faktum är att ryggkrökning och andra deformationer är vanliga

hos fisk i närheten av massafabriker med klorblekning, och

expertis har satt detta i samband med just kloranvändningen.

Klor är ett oönskat och i regel onödigt miljögift. Papper kan

blekas på andra sätt, och höggradig blekning är i regel

onödig. För att påskynda avvecklingen av klor bör en

miljöavgift läggas på själva insatsvaran, dvs. i regel klorgas

och klorat, som köps in till blekeriet. Avgiftsnivån bör vara

hög. Jag föreslår att avgiften sätts till 10 kr. per kg

klorgas, 3 kr. per kg klordioxid och 14 kr. per kg

hypokloritjon.

Med hänsyn till att den berörda industrin har gjort stora

investeringar i att få ner de klororganiska utsläppen nyligen,

och att teknik för att erhålla tillräckligt blekt massa för

att kunna sälja i stor skala utomlands för närvarande saknas,

så bör anläggningar som underskrider0,4 kg AOX tills vidare

undantas från avgift. I takt med att bättre teknik utvecklas

bör denna tröskel kunna sänkas successivt.

Riksdagen bör hos regeringen begära ett förslag om en

miljöavgift på klor för blekning i enlighet med vad som

anförts. Jag tillstyrker i allt väsentligt motion Sk625

yrkande 18.

Numera beläggs utsläpp av svaveldioxid, kväveoxider och

koldioxid med miljöskatter eller miljöavgifter. Principen är

att varje utsläpp av luftföroreningar skall kosta lika mycket

oavsett hur det sker. Därigenom gynnas systematiskt sådan

verksamhet som är bättre miljöanpassad och utsläppen kan

effektivt minskas utan en omfattande och hämmande

detaljreglering.

Systemet med miljöskatter och avgifter är dess värre

ofullständigt genomfört. Sålunda är industriprocesser befriade

från såväl koldioxid- och svavelskatten som kväveoxidavgiften.

Miljöavgiftutredningen gjorde några smärre försök att hitta

rimliga miljöavgift/skattesystem även för industriprocesser

vad gäller koldioxid, svaveldioxid och kväveoxider. Det visade

sig snabbt att de berörda företagen inte förmådde att

ekonomiskt bära en direkt miljöbeskattning av sina

luftföroreningsutsläpp -- såvida de inte kompenseras på något

sätt. Det visade sig också vara svårt att finna ett enkelt och

enhetligt avgiftssystem med full återföring. Emellertid kan

också sägas att utredningen inte hade tid och resurser att

tillräckligt noggrant penetrera frågan. Sålunda bör det vara

möjligt att t.ex. lägga avgifter på de utsläpp som SSAB gör i

Luleå, och sedan i huvudsak återföra pengarna på grundval av

mängden producerat råstål. Därmed uppkommer ett ekonomiskt

incitament för stålverket att minska sina utsläpp med

bibehållen produktion.

Jag anser att frågan närmare bör utredas i syfte att ta fram

ett förslag till avgifter/skatter/återföringssystem för

processutsläpp av koldioxid, svaveldioxid och kväveoxider.

Regeringen bör sedan återkomma till riksdagen med ett sådant

förslag.

Jag anser också att det är av största vikt att frågan tas upp

i internationella sammanhang, i synnerhet i anslutning till

den pågående integreringen i Väst- och Centraleuropa.

Målsättningen bör vara att utveckla ett internationellt

miljöavgiftssystem.

Med det anförda tillstyrker jag även motion Sk698 yrkandena

1--3.

dels vid moment 14 hemställt

14. beträffande industriprocesser och klor

att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Sk625

yrkande 18 och 1990/91:Sk698 yrkandena 1--3

dels hos regeringen begär förslag om miljöavgift på klor

till klorblekning i enlighet med vad som anförts ovan,

dels som sin mening ger regeringen till känna vad som

anförts om att frågan om miljöavgifter och miljöskatter på

utsläpp från industriprocesser bör utredas närmare,

dels hos regeringen begär förslag till miljöavgiftssystem

på koldioxid, svaveldioxid och kväveoxider från

industriprocesser,

dels som sin mening ger regeringen till känna vad som

anförts om vikten av att utveckla ett internationellt

miljöavgiftssystem.

20. Förpackningar (mom. 15)

Maggi Mikaelsson (v) har

dels anfört följande:

Fortfarande finns det tandkrämstuber, som ligger i en

pappkartong. Det finns många exempel på onödiga och/eller

onödigt kostsamma förpackningar. I USA betalade konsumenterna

1986 mer för förpackningarna som maten låg i än vad bönderna

tjänade på livsmedelsproduktionen. Någon motsvarande

undersökning av svenska förhållanden finns inte, men utan

tvekan står förpackningarna även här för en stor kostnad. Det

förekommer också ibland att matvaror i lös vikt vägs med

förpackning. Kunden får då betala även för förpackningen.

Dessutom kan det vara så att förpackningarna i stället för att

skydda ett innehåll döljer brist på innehåll. Stora

ytterförpackningar kan visa sig rymma mycket små

innerförpackningar med ännu mindre innehåll. Om onödiga

förpackningar tas bort blir det lättare för konsumenten att

bedöma produkten och göra riktiga val.

Skärpt konkurrensövervakning och lagstiftning är absolut

nödvändigt. Tillsammans med skärpt prisövervakning kommer det

att minska möjligheterna att vältra över enorma

reklamkostnader på konsumenterna. Men det behövs ytterligare

åtgärder. Bl.a. bör miljöavgifter och skatter införas och

samordnas så att retursystem och återvinningsbara

förpackningar befrämjas. Höga miljöavgifter på olämpliga

förpackningar och skattebefrielse på återvinningsbara eller

returförpackningar bör göra kostnadsdifferensen så stor att

den får styreffekt.

Riksdagen bör hos regeringen begära förslag om en avgift på

förpackningar i enlighet med vad som anförts. Jag tillstyrker

därför motion Sk666 yrkande 2.

dels vid moment 15 hemställt

15. beträffande förpackningar

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk666 yrkande 2

och med anledning av motionerna 1990/91:Sk625 yrkande 22,

1990/91:Sk627 yrkandena 36 och 37, 1990/91:Sk656,

1990/91:Sk731 och 1990/91:Jo119 yrkandena 11 och 12 hos

regeringen begär förslag om en avgift på förpackningar i

enlighet med vad som anförts.

21. Förpackningar (mom. 15)

Gösta Lyngå (mp) har

dels anfört följande:

Engångsförpackningar är en del av det system som utvecklats i

industrisamhället enligt vilket råvaror förvandlas till avfall

efter endast kortvarig nytta. Teknik finns att återanvända

förpackningar och material i sådana, men metoderna måste göras

ekonomiskt lönsamma.

När det speciellt gäller dryckesförpackningar har ett

delbetänkande av förpackningsutredningen avlämnats i oktober

1990. I detta har en tabell presenterats som ger förslag till

olika skattesatser för olika stora förpackningar. Det tycks

vara syftet att skatten per liter skall vara ungefär densamma.

Vi inom miljöpartiet ser snarare en resursbesparing i att ge

större förpackningar en relativt sett lindrigare beskattning

än små förpackningar. Miljöpartiet de gröna föreslår en skatt

om en krona och tjugo öre per engångsförpackning av plast

eller aluminium. Riksdagen bör enligt min mening hos

regeringen begära förslag om en sådan skatt. Härigenom

tillgodoses motion Sk627 yrkande 36.

Vi anser dessutom att behovet av styrande skatter på papp- och

pappersförpackningar skall diskuteras med målsättningen att

även för dessa material sparsamhet skall uppmuntras. Det är

viktigt att själva systemet för distribution av

mejeriprodukter ändras i resursbesparande riktning. Riksdagen

bör därför hos regeringen begära en utredning om beskattning

av papp- och pappersförpackningar. Jag tillstyrker därför även

motion Sk627 yrkande 37.

dels vid moment 15 hemställt

15. beträffande förpackningar

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk627 yrkande

37 och med anledning av motionerna 1990/91:Sk625 yrkande 22,

1990/91:Sk627 yrkande 36, 1990/91:Sk656, 1990/91:Sk666

yrkande 2, 1990/91:Sk731 och 1990/91:Jo119 yrkandena 11

och 12

dels hos regeringen begär förslag om en skatt på

engångsförpackningar av plast eller aluminium i enlighet med

vad som anförts,

dels hos regeringen begär en utredning om beskattning av

papp- och pappersförpackningar.

22. Miljöskatt på papperskonsumtion (mom. 16)

Maggi Mikaelsson (v) har

dels anfört följande:

Papperskonsumtionen har uppvisat en stark ökning och förväntas

så göra -- både inom landet och på utländska marknader,

särskilt i Östeuropa om utvecklingen där får en positiv

inriktning. Denna ökade pappersförbrukning, den allmänna

välståndsutvecklingen och skogsskadorna m.m., gör att

returpapper kommer att få ett ökat värde som kommer att

säkerställa pappersåtervinningen. Innan pappersåtervinningen

fungerar långsiktigt bör dock samhället stå som garant för att

pappersåtervinningen fungerar och utvecklas i positiv

riktning.

I motion Sk635 av Rolf L Nilsson m.fl. (v) krävs att staten

garanterar ett minimipris på returpapper så att lönsamhet

garanteras i returpappershanteringen och dess system. Detta

bör finansieras med en miljöavgift på papperskonsumtionen,

t.ex. på tidningar. Avgiften skulle kunna vara omvänt

proportionell mot tidningspapperets innehåll av returpapper.

Avgiften skall även användas till forskning och utveckling av

pappersproduktionen för att t.ex. ta fram papperssorter som

underlättar återvinningen, för att minska råvaru- och

energiförbrukningen i produktionsprocesserna, för att minska

miljöfarliga tillsatser i papperet etc. Det långsiktiga målet

skall vara att öka graden av recirkuleringen av papper och att

det som ändå till sist slutar som avfall antingen kan

deponeras eller brännas utan risk för miljön.

En sådan avgift bör införas och regeringen bör återkomma med

förslag. Förslaget i motion Sk635 tillstyrks.

dels vid moment 16 hemställt

16. beträffande miljöskatt på papperskonsumtion

att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Sk635 hos

regeringen begär förslag om en miljöavgift på

papperskonsumtion i enlighet med vad som anförts.

23. Nickel/kadmiumbatterier (mom. 17)

Gösta Lyngå (mp) har

dels anfört följande:

Uppladdningsbara slutna nickel/kadmiumbatterier bör beläggas

med en miljöavgift på 50 öre per gram batterivikt den 1 juli

1991. Avgiften bör höjas till 1 kr. per gram batterivikt den 1

januari 1993. Samtidigt bör återlämningspremier på slutna

nickel/kadmiumbatterier införas. Vi inom miljöpartiet ansluter

oss till förslaget i miljöavgiftutredningen, dvs. 10 kr. för

enstaka celler och batterier, 50 kr. för kassetter, packar

samt varor med fast monterade batterier. Såväl avgiften som

återlämningspremien bör omprövas och förändras så att avsedd

styreffekt uppnås, dvs snabb introduktion av miljöbättre

alternativ.

Riksdagen bör som sin mening ge regeringen det anförda till

känna. Härigenom tillgodoses i allt väsentligt motion Sk625

yrkande 23.

dels vid moment 17 hemställt

17. beträffande nickel/kadmiumbatterier

att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Sk625 yrkande

23 som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts om

en miljöavgift och återlämningspremie för

nickel/kadmiumbatterier.

24. Reklamskatten (mom. 19)

Maggi Mikaelsson (v) har

dels anfört följande:

Reklamskatt utgår på annonser och reklam. Någon allmän

reklambeskattning finns dock inte. Reklamskatten omfattar tre

områden, nämligen annonser, reklamtrycksaker och viss annan

offentlig reklam. Skatten är 4% för annonser i

nyhetstidning, och i övrigt 11%. Inkomsterna beräknas för

inkomståret 1991/92 till ca 1,1 miljarder kronor.

Reklamskatten bör och kan höjas, som ett led i att begränsa

den kraftiga tillväxten av reklam. För vissa varugrupper

motsvarar reklamkostnaderna den egentliga

produktionskostnaden. Den förändrade mediasituationen talar

vidare för att skatteplikten bör breddas till nya områden, av

konkurrens- och likformighetsskäl. Av presspolitiska skäl

menar dock vänsterpartiet att skatten inte bör höjas på

annonser och reklam i nyhetstidningar.

Vänsterpartiet anser att riksdagen hos regeringen begär ett

skyndsamt förslag om att bredda och höja reklamskatten

motsvarande en inkomstförstärkning på 400 milj.kr. Denna

höjning skall träda i kraft den 1 juli 1991. Motion Sk433

yrkande 27 tillstyrks.

dels vid moment 19 hemställt

19. beträffande reklamskatten

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk433 yrkande

27, med anledning av motion 1990/91:Sk703 och med avslag på

motionerna 1990/91:Sk627 yrkandena 34 och 35,

1990/91:Sk690, 1990/91:Sk721 och 1990/91:Sk729 hos

regeringen begär ett skyndsamt förslag om en breddad och höjd

reklamskatt.

25. Reklamskatten (mom. 19)

Gösta Lyngå (mp) har

dels anfört följande:

Den kraftiga ökningen av reklamen i samhället innebär ett

onödigt resursslöseri både direkt i form av arbetskraft,

papper, m.m. för reklamproduktion och indirekt genom att den

ytterligare driver på en ohejdad konsumtionsutveckling.

Miljöpartiet de gröna har i en parallell motion utvecklat sin

syn på hur beskattningen av reklamen bör ändras och samtidigt

skärpas kraftigt. Vi föreslår att den nuvarande reklamskatten

fördubblas från och med den 1 juli 1991. Skattesatsen blir

således 22% utom för annonser i tidningar, där den blir

8%. Skatten beräknas ge ökade intäkter med ca 0,8 miljarder

kronor vid en med ca 10% minskad reklammängd.

Ett märkligt förhållande är att reklamen i de nyligen startade

reklamkanalerna i TV inte beläggs med reklamskatt. För några

år sedan föreslog reklamnämnden att reklam som förekommer i

satellitkanaler som vidaresänds i kabelnät i Sverige skulle

beläggas med reklamskatt. En särskilt utsedd person skulle

svara för skattskyldigheten här i landet. Vi föreslår att så

sker från den 1 juli 1991 och att procentsatsen sätts till

22% i analogi med den av oss föreslagna generella

reklamskatten.

Med det anförda tillstyrks motion Sk627 yrkandena 34 och 35.

Regeringen bör dock återkomma med förslag i saken.

dels vid moment 19 hemställt

19. beträffande reklamskatten

att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:Sk433

yrkande 27, 1990/91:Sk627 yrkandena 34 och 35 och

1990/91:Sk729 och med avslag på motionerna 1990/91:Sk690,

1990/91:Sk703 och 1990/91:Sk721 hos regeringen begär ett

skyndsamt förslag om en fördubbling av reklamskatten och om en

utvidgning av det skattepliktiga området till TV-reklam.

26. Hundskatten (mom. 21)

Bo Lundgren (m), Kjell Johansson (fp), Görel Thurdin (c), Hugo

Hegeland (m), Karl-Gösta Svenson (m), Leif Olsson (fp) och

Rolf Kenneryd (c) har

dels anfört följande:

Gällande lagstiftning förutsätter att kommunerna skall ta ut

hundskatt och att de skall föra ett särskilt

hundskatteregister. Genom en förändring i lagstiftningen år

1980 blev storleken på hundskatteuttaget och användningen av

hundskattemedlen en ren kommunal angelägenhet. Det bör enligt

vår mening prövas om det nu är möjligt att gå vidare och ge

kommunerna ytterligare bestämmanderätt. Vi anser att

förutsättningarna för en ordning som innebär en rätt för

kommunerna att själva bestämma om hundskatt skall utgå samt om

registerföring skall ske bör utredas.

Vi förordar att riksdagen som sin mening ger regeringen det

anförda till känna.

dels vid moment 21 hemställt

21. beträffande hundskatten

att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Sk609 som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om en

utredning angående hundskatt och hundskatteregister.

Särskilda yttranden

1. Bensinskatten (mom. 1)

Görel Thurdin och Rolf Kenneryd (båda c) har anfört följande:

Vi har redovisat vår syn på utformningen av energibeskattning

och behandlingen av blyfri bensin i utskottets betänkande

1990/91:SkU26 om energipolitiken.

2. Flyget (mom. 6 och mom. 7)

Maggi Mikaelsson (v) har anfört följande:

Vänsterpartiet anser att flyget skall bära sina

samhällsekonomiska kostnader. Detta innebär att beskattningen

av flyget måste öka. Vänsterpartiet har också medverkat vid

tillkomsten av den nuvarande miljöskatten på inrikesflygets

utsläpp.

När det gäller den fortsatta ökningen av flygets beskattning

anser vi att i första hand de nuvarande undantagen för

flygbränsle bör avskaffas. Dessa ställningstaganden redovisas

i reservation till mom. 4. Vi har därför inte något yrkande

under denna punkt.

Innehållsförteckning

Sammanfattning1

Propositionen1

Motionerna5

Utskottet9

Inledning9

Bensinskatten10

Miljöklassindelningen av oljor11

Flygets beskattning, m.m.12

Gödselmedelsavgiften14

Obevuxen åkermark 15

Bekämpningsmedel15

Fosfor i tvättmedel16

Industriprocesser och klor16

Förpackningar, m.m.17

Nickel/kadmiumbatterier18

Bly i hagel och sänken18

Reklamskatten19

Reseskatten19

Hundskatten19

Hemställan20

Reservationer22

1. Bensinskatten (m)22

2. Bensinskatten (fp)23

3. Bensinskatten (v)24

4. Bensinskatten (mp)25

5. Regionalt differentierad bensinskatt (v)26

6. Regionalt differentierad bensinskatt (mp)26

7. Miljöklassindelningen av oljor (mp)27

8. Flygbränsle (v)28

9. Infrastrukturskatt (v)29

10. Flyget (mp)29

11. Gödselmedelsavgiften (m)30

12. Gödselmedelsavgiften (fp)31

13. Gödselmedelsavgiften (mp)32

14. Obevuxen åkermark (mp)32

15. Miljöavgift på avloppsreningsverk (mp)33

16. Bekämpningsmedelsavgiften (m)34

17. Bekämpningsmedelsavgiften (mp)34

18. Fosfor i tvättmedel (mp)35

19. Industriprocesser och klor (mp)35

20. Förpackningar (v)37

21. Förpackningar (mp)38

22. Miljöskatt på papperskonsumtion (v)38

23. Nickel/kadmiumbatterier (mp)39

24. Reklamskatten (v)40

25. Reklamskatten (mp)40

26. Hundskatten (m, fp, c)41

Särskilda yttranden42

1. Bensinskatten (c)42

2. Flyget (v)42